Faktorer som påverkar val av betalningsmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktorer som påverkar val av betalningsmedel"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats HT 2009 Faktorer som påverkar val av betalningsmedel - En studie av privatpersoners och handlares syn på kort och kontanter Författare Anders Waller Fabian Österman Handledare Ulf Olsson

2 Sammandrag Marknaden för betalningsmedel har de senaste 40 åren förändrats genom att det har tillkommit en rad alternativ till kontanter. Vissa menar att kontanter inte längre behövs och att samhället skulle tjäna på ett minskat kontantanvändande. Trots de substitut som finns används kontanter fortfarande i stor utsträckning. Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar val av betalningsmedel för privatpersoner och handlare vid betalningstillfället. Vi ger också förslag på hur samhället skulle kunna minska mängden kontanter utifrån de faktorer som vi funnit påverkar. Vårt underlag för studien utgörs av två enkätundersökningar genomförda i Vadstena, en riktad till privatpersoner och en riktad till handlare. Enkäterna har utformats utefter tidigare forskning, bakgrund och teori. Teorin i uppsatsen förklarar för- och nackdelar med kort och kontanter, hur prissättningen för betalningsmedel är utformat samt motstånd mot förändring och two-sided markets. Vår data användes för att finna samband mellan kortbetalning och olika faktorer som påverkar valet av betalningsmedel. Genom statistisk analys i form av korrelation fann vi att ålder, utbildningsbakgrund och storleken på betalningsbeloppet påverkar privatpersoners val av betalningsmedel. Vidare fann vi att handlare föredrog kontantbetalning då det gällde småbelopp. Studien visade att handlares uppfattning kring betalningsmedel påverkar deras kunders val av kort eller kontanter vid betalningstillfället. För att kontantbetalning ska ersättas av kortbetalning i större utsträckning än idag bör prissättningen av de båda betalningsmedlen ses över. Handlarnas motstånd mot kortbetalning kan ändras genom sänkta transaktionsavgifter vid småbelopp. För att få privatpersoner att använda mindre kontanter skulle avgiftsbelagda kontantuttag vara en väg att gå. Nyckelord: faktorer som påverkar betalningsmedel, betalningsmedel, kort och kontanter, two-sided market, motstånd mot förändring. 1

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING TIDIGARE FORSKNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR VÅR STUDIE DISPOSITION BAKGRUND SVERIGES BETALNINGSSYSTEM KONTANTMARKNADEN KORTMARKNADEN TEORI FÖR- OCH NACKDELAR MED KONTANTER FÖR- OCH NACKDELAR MED KORT TWO-SIDED MARKET BANKERNAS PRISSÄTTNING AV BETALNINGSMEDEL MOTSTÅND MOT FÖRÄNDRING STUDIENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT TILLÄMPNING AV BAKGRUND OCH TEORI UNDERSÖKNINGSMETOD PILOTSTUDIE POPULATION OCH URVAL ENKÄTUTFORMNING - OPERATIONALISERING Enkät till privatpersoner Enkät till handlare INSAMLANDE OCH HANTERING AV DATA STATISTIK ANALYSMETOD METODKRITIK EMPIRI SVARANDE PÅ ENKÄTEN RIKTAD TILL PRIVATPERSONER SAMBANDSANALYS OCH FÖRKLARING AV PRIVATPERSONERS BETALNINGSMÖNSTER Kön och dess samband med kortbetalningar Ålders samband med kortbetalningar Utbildningsbakgrunds samband med kortbetalningar Betalningsbeloppets samband med kortbetalningar och ålder Var används kontanter och varför? Utveckling av kortanvändandet och följder av eventuell avgift för kontanter SVARANDE PÅ ENKÄTEN RIKTAD TILL HANDLARE SAMBANDSANALYS AV HANDLARNAS UPPFATTNING KRING BETALNINGSMEDEL Betalningar under 100 kr och dess samband med kortbetalningar Betalningsbeloppets samband med kortbetalningar Betalningsmedel som föredras generellt och dess samband med kortbetalningar Betalningsmedel som föredras vid småbelopp och dess samband med kortbetalningar Treårig utveckling av kortbetalningar och dess samband med betalningsmedel som föredras generellt

4 6. ANALYS VILKA ANLEDNINGAR HAR PRIVATPERSONER TILL ATT ANVÄNDA KONTANTER? VILKA FAKTORER PÅVERKAR VALET AV BETALNINGSMEDEL? HUR KAN SAMHÄLLET MINSKA ANVÄNDNINGEN AV KONTANTER? DISKUSSION AVSLUTNING SLUTSATSER FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING REFERENSER ELEKTRONISKA KÄLLOR TIDSKRIFTER BÖCKER UTREDNINGAR OCH UPPSATSER BILAGA INTERVJUFORMULÄR - PRIVATPERSONER INTERVJUFORMULÄR - FÖRETAG BILAGA MOTIVERING TILL VARFÖR VISSA HANDLARE INTE TAR EMOT KORT MOTIVERING TILL VAL AV BETALNINGSMEDEL FÖR HANDLARE BILAGA EXEMPEL PÅ KODNING AV DATA FÖR PRIVATPERSONER EXEMPEL PÅ KODNING AV DATA FÖR HANDLARE

5 1. Inledning Kontanter och dess användningsområde har de senaste 40 åren genomgått en förändringsprocess från att vara det enda accepterade betalningsmedlet till att kompletteras med en mängd av alternativ. I dagens samhälle används allt ifrån konto- och kreditkort till Internetbank istället för kontanter vid penningtransaktioner. Enligt Leif Trogen, chef för finansiell infrastruktur vid Svenska Bankföreningen, finns det idag inget stort tekniskt hinder mot att helt avskaffa kontanthanteringen utan det rör sig snarare om en lagstiftningsfråga (Odeh 2008). Det finns flera intressenter som arbetar utifrån ett kontantlöst perspektiv. Exempelvis har vissa banker tagit bort kontanter helt från sina kontor (SVT 2009) och andra har aldrig haft det överhuvudtaget (Länsförsäkringar 2009). Samtidigt försvinner kontantbetalning på landsting och vårdcentraler över landet. Anledningarna till denna utveckling är bland annat att kontanthanteringen är kostsam, medför ökad rånrisk och underlättar hanteringen av svarta pengar. Risken med kontanter aktualiserades under hösten 2009 när det spektakulära värderånet mot G4S värdedepå i Västberga genomfördes. (Blåvarg et al.2005; Landstinget i Östergötland 2009; By 2009). Enligt en undersökning gjord av Sveriges Riksbank uppgår samhällets totala kostnader för kontanter till 6,5 miljarder kronor vilket kan jämföras med kostnader relaterade till kort på 1,9 miljarder kronor. Det finns således ekonomiska incitament till att minska kontantanvändandet. Genom alla tider har förändring varit ett djupt rotat och förankrat begrepp i samhället (Nationalencyklopedin, Förändring ). Alla människor är dagligen delaktiga i aktiviteter som rör förändring, men trots detta kvarstår ett motstånd mot denna företeelse. Dagens utveckling mot minskad kontanthantering är intressant att belysa utifrån ett förändringsperspektiv eftersom kontanter trots dagens tekniska lösningar fortfarande används i stor utsträckning. Redan i slutet av 1960-talet talades om det kommande kontantlösa samhället, men trots dessa framtidsutsikter används fortfarande kontanter i stor utsträckning. De senaste fem årens utveckling av det utstående värdet till allmänheten av sedlar och mynt visar att det har varit mer eller mindre konstant. (Riksbanken 2009; Riksbanken 2008) Det finns kritiker till minskad kontanthantering. En nackdel som nämns är att det traditionella värdet som sedlar och mynt står för, människors vana att använda kontanter, försvinner om vi går mot ett kontantlöst samhälle. Men den mest omdiskuterade nackdelen som går att finna är de elektroniska betalningsmedlens påverkan på individens integritet. Pär Ström, integritetsombudsman vid stiftelsen Den Nya Välfärden, säger att Påverkan på integriteten är en gigantisk nackdel. Det blir omöjligt att köpa en tidning utan att lämna ett elektroniskt 4

6 fotspår. Citatet förklaras genom att han menar att det blir lättare att spåra och kartlägga folks liv. Kontanter kan således ses som ett viktigt integritetsskydd för den enskilde individen. (Odeh 2008) Det finns också intressenter vars verksamhet delvis grundar sig i kontanthantering. Som exempel kan nämnas säkerhetsföretagen vars affärsidé utgår från att människor använder kontanter, annars finns det inget att skydda. Mikael Johansson, informatör på säkerhetsföretagens branschorganisation Sweguard, menar att Folk har ett behov av att använda kontanter. Vidare hävdar Johansson att det inte är realistiskt för regeringen att minska omloppet av kontanter, det går inte att lagstifta bort kontanter ur våra plånböcker. (Grundberg 2009) Utifrån diskussionen ovan finns det olika intressenter och uppfattningar kring kontanter. Men vilken uppfattning har egentligen privatpersoner och handlare? Det är trots allt dessa som är sist i kedjan och faktiskt avgör vilket betalningsmedel som ska användas. 1.1 Tidigare forskning Det finns en rad olika studier och artiklar kring betalningsvanor och vad de kostar samhället. I en uppsats skriven vid Högskolan Kristianstad (Andersson et al., 2005) försöker författarna utreda varför privatpersoner fortfarande betalar med kontanter och hur samhället ska gå tillväga för att öka kortanvändningen. Författarna kommer fram till att den största anledningen till att människor betalar med kontanter är att betalningsmottagarna inte erbjuder kortbetalning. Vidare hävdar författarna att människor bär på kontanter för att de då känner att de kan betala för sig samt att säkerheten vid kortbetalningar inte är fullgod. Andra uppsatser är skrivna utifrån en bankers perspektiv och hur de ska kunna fasa ut kontanthanteringen från sina kontor (Alinvi 2009). Vidare finns det många utredningar inom ämnet. Bergman et al. gör på uppdrag av Sveriges Riksbank en noggrann undersökning och genomgång av kostnader för samhället i stort och för individen av att använda kort respektive kontanter. I statens offentliga utredningar (SOU 2004:52) utreds samhällets behov av betaltjänster och vilken roll staten har för att tillgodose människors efterfrågan på betalningsmedel. Detta betänkande låg tillsammans med ett antal andra till grund för nedläggningen av Svensk Kassaservice vid årsskiftet Det kan ses som en politisk indikation på att kontanter inte längre är ett prioriterat betalningsmedel eftersom Svensk Kassaservice var statens del i distribution av kontanter till marknaden. I Stavins (2001) artikel Effect of Consumer Characteristics on the Use of Payment Instrument undersöks vad författaren kallar efterfrågesidan; vad konsumenterna har för 5

7 preferenser angående val av betalningsmedel. Författaren kommer fram till att sannolikheten för att välja ett speciellt betalningsmedel varierar med faktorer som inkomst, utbildningsbakgrund och ålder. Kön har däremot ingen signifikant betydelse vid valet. En ung individ, oavsett kön, med hög inkomst samt akademisk bakgrund har enligt författaren störst sannolikhet att betala med någon form av elektroniskt betalningsmedel. Humphrey et al. (2001) undersöker fördelarna med elektroniska betalningar. Författarna hävdar att ett land kan dra ner sina kostnader anknutna till sitt betalningssystem med så mycket som en tredjedel av tidigare kostnader genom att gå över till mer elektroniska betalningar. Ett lands kostnader för betalningssystemet uppgår till cirka 3 procent av bruttonationalprodukten. På företagsnivå finns också pengar att spara. Eftersom kontanttransaktioner inte går direkt mellan konton måste företagare öka sitt rörelsekapital med alla transaktioner som involverar pengar. En minskning av kontanthantering skulle således innebära att varje enskilt företag inte behöver lika stora investeringar för att driva den dagliga verksamheten. De förklarar sedan att yngre individer är mer öppna för nya betalningsmedel, delvis för att de inte har en bakgrund där de har varit tvungna att förlita sig på kontanter. Författarna avslutar artikeln med att säga att individer är känsliga för tydlig prissättning av betalningsmedel. De menar att om konsumenterna skulle betala de verkliga kostnader som respektive betalningsmedel ger upphov till skulle elektroniska betalningar öka. Detta eftersom de för med sig lägre kostnader än kontantbetalning. Ovanstående forskning används som stöd för vår studie och ger oss möjlighet att jämföra och analysera de resultat som vi presenterar genom vår undersökning. 1.2 Syfte och frågeställningar Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka och analysera de faktorer som påverkar val av betalningsmedel för privatpersoner och handlare vid betalningstillfället. Utifrån de faktorer som påverkar vill vi ge förslag på hur samhället kan minska användningen av kontanter. För att specificera hur vi ska svara på vårt syfte presenteras tre frågeställningar som vi undersöker. Dessa ligger till grund för hur vår studie är utformad. Fråga 1: Vilka anledningar har privatpersoner till att använda kontanter? Vi ämnar först utreda varför privatpersoner själva anser sig använda kontanter. Detta är en förutsättning för att förändra människors betalningsmönster eftersom deras egna upplevda 6

8 barriärer är den största anledning till att de använder kontanter. Således används frågan som en grund för att svara på frågeställning 3. Fråga 2: Vilka faktorer påverkar valet av betalningsmedel? Genom arbetet undersöker vi om kön, ålder, utbildningsbakgrund, betalningsbeloppets storlek samt om butiken där betalningen sker påverkar valet av betalningsmedel. Motivering till valet av de faktorer som vi undersöker finns i metodavsnittet. Tillsammans med frågeställning 1 möjliggör denna fråga för oss att finna orsaker till varför privatpersoner använder respektive betalningsmedel, vilket är en förutsättning för att svara på den sista frågeställningen. Fråga 3: Hur kan samhället minska användningen av kontanter? Enligt den debatt som belyses i vår inledning finns det både för- och nackdelar med minskat kontantanvändande. Vi tar ståndpunkten att det, förutsatt att systemet inte missbrukas, finns starkare motiv till minskat kontantanvändande och därför vill vi genom denna uppsats belysa hur detta ska kunna ske. Genom de svar vi finner på frågeställning 1 och 2 kan vi sedan ge förslag och analysera hur vi ska minska användning av kontanter i dagens samhälle. 1.3 Vår studie För att kunna svara på vårt syfte har vi valt att göra en undersökning i mikroperspektiv. Inom ramen för denna uppsats finns begränsat med tid och resurser, vilket hindrar att genomföra en heltäckande studie av Sverige. Att fokusera på ett specifikt geografiskt område ökar genomförbarheten. Vi söker en stad med mindre population och stadskärna där många etablerade butiker finns för att på det sättet underlätta vårt datainsamlande. Butikerna i små orter är i regel av mindre storlek vilket innebär att den personal som har kunskap kring enkätens innehåll finns tillgängliga eftersom det ofta är butiksägarna som tar emot kunder. En stad som passar väl in på våra kriterier är Vadstena beläget vid norra Vättern i Östergötland. En bidragande orsak till vårt val är att en av uppsatsens författare har god lokal kännedom om staden. Vår studie skiljer sig från tidigare främst för att vi har valt att titta på både privatpersoner och handlare. Den mesta forskningen fokuserar på privatpersoner och deras betalningsmönster, men avstår från att utreda handlarnas del vid val av betalningsmedel. Vi anser att det är intressant att undersöka båda sidor eftersom båda aktörerna är de som tillsammans genomför den slutgiltiga transaktion och faktiskt är de som väljer hur betalningen ska ske. 7

9 1.4 Disposition Inledning I detta kapitel presenteras problematiken kring kontanthantering, vilken tidigare forskning som finns på området och att vi ämnar undersöka faktorer som påverkar valet av betalningsmedel för privatpersoner och handlare. Bakgrund Detta kapitel är till för att skapa en allmän bild av marknaden som vi undersöker, vilket sätter in vårt problem i ett större sammanhang. Teori I detta kapitel presenteras den teoretiska referensram som vi använder oss av. För- och nackdelar med kort och kontanter, two-sided markets, bankers prissättning av betalningsmedel och motstånd mot förändring presenteras. Metod I detta kapitel presenteras varför vi valt enkäter som undersökningsmetod, vilken population vi undersökt samt vilka frågor vi använt oss av i vår enkät. Den statistiska analysmetod som vi använder presenteras också. Empiri I detta kapitel presenteras de resultat vi fått fram efter vår undersökning. Stor vikt ligger vid sambansanalyser för att utreda varför kort eller kontanter används. Analys I detta kapitel görs en analys av den data vi presenterat i empirin. Data kommer att belysas utifrån de teoretiska begrepp som tidigare har presenterats & tidgare forskning. I analysen kommer respektive frågeställning att besvaras. Avslutning I detta kapitel presenteras slutsatser utifrån de faktorer som vi funnit påverkar och hur man utifrån dessa kan skapa incitament för att använda mer kortbetalningar. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning. 8

10 2. Bakgrund Avsnittet nedan fungerar som ett underlag för vår undersökning. Läsaren får först en förklaring till Sveriges betalningssystem och därefter presenteras kontanters och korts användningsområde samt vilka kostnader de ger upphov till för samhället. Avsnittet är till för att skapa en allmän bild av marknaden som vi undersöker och ge läsaren en grundligare förståelse för det sammanhang som vårt problem finns i. 2.1 Sveriges betalningssystem En förutsättning för dagens samhälle är ett väl fungerande finansiellt system. Grunden i systemet är att människor på ett lätt och smidigt sätt kan överföra värde till varandra, att genomföra betalningar. Tidigare skedde sådana transaktioner i form av byte av varor eller tjänster mellan två parter, vanligen kallat bytesekonomi. Dagens marknadsekonomi är uppbyggd kring ett betalningssystem med standardiserade betalningsmedel i form av pengar utan reellt värde, vilket har lett till avsevärt sänkta transaktionskostnader. För att vårt betalningssystem ska fungera krävs hög tillit till de ansvariga, vilket visar sig ha fungerat bäst genom att en offentlig myndighet har haft monopolställning kring penningpolitiken. (SOU 2000:11, s. 428) Sveriges finansiella system styrs i grunden av vår centralbank, Sveriges Riksbank (härefter benämnt Riksbanken). Dess huvudsakliga uppgift är att ge ut sedlar och mynt och se till att de behåller sitt värde över tiden (Riksbanken 2009:2). Riksbanken ska också kontrollera att vårt finansiella system fungerar på ett tillförlitligt sätt och att betalningar går att genomföra utan problem. Således är denna myndighet den enskilt viktigaste aktören för ett väl fungerande betalningssystem i Sverige. Även om Riksbanken rent formellt sätt styr penningmängden är det främst banker som står för den praktiska distributionen. (Riksbanken 2009:2) 2.2 Kontantmarknaden Kontanter används i alla möjliga sammanhang. Privatpersoner använder kontanter vid olika typer av transaktioner, men även till sparande och som mindre säkerhetsbuffert. I viss utsträckning använder sig även banker och andra företag av kontanter med samma motiv som privatpersoner. Företag, främst i form av handlare och butiker, är en stor mottagare av kontanter vid vanliga köpsituationer. Illegal verksamhet finansieras ofta till stor del av kontanter, vilket kommenteras mer utförligt under rubriken För- och nackdelar med kontanter. (Andersson & Guibourg 2001, ss ) 9

11 Kostnaden för kontanter består av olika delar. Först kommer Riksbankens kostnader i samband med produktion av sedlar och mynt. Därefter kommer kostnader som uppstår i samband med att allmänheten får tillgång till kontanter. Dessa består bland annat av distributions-, säkerhets-, personal- och försäkringskostnader som främst banker har. Uppförandet och underhållet av uttagsautomater står också för en del av kostnaderna. Samhällets totala kostnader för kontanter uppgår till drygt 6,5 miljarder kronor eller 4,7 kr per kontanttransaktion. (Bergman et al., ss. 7-12) 2.3 Kortmarknaden Konsumenternas bank- & finansbyrå beskriver betal- och kreditkort tillsammans med debetkort, automatkort och bankkort under benämningen kontokort (härefter benämnt kort). Gemensamt för de olika korten är att innehavarens namn och kortnummer är präglat på kortet och att kortet kan användas som betalning för varor och tjänster hos inköpsställen som accepterar kort som betalningsmedel. Det som skiljer dem åt är kortens betalningsvillkor. (Konsumenternas bank- & finansbyrå 2009) De flesta typer av kort är användbara i uttagsautomater vilket innebär att kortinnehavaren lätt kan få tillgång till kontanter genom sitt kort. Många butiker erbjuder även sina kunder att debitera kortet på ett högre belopp än vad kunden har köpt varor för, vilket innebär att kunden får den överskjutande delen i form av kontanter. Detta innebär att kort är en lättillgänglig källa för kontanter. (Visa 2007) Kostnaden för kort består av olika delar. Bankens kostnader i samband med kortbetalningar består bland annat av administrationskostnader, kortillverkningskostnader samt system- och överföringskostnader. För kortinnehavaren är som redan nämnts transaktionerna kostnadsfria, men banken tar ut en fast årsavgift för att kunden ska få tillgång till ett kort. För att få en helt korrekt kostnadsbild krävs även att kortinnehavarens och handlarens kostnad räknas in för den tid de lägger ner på att genomföra betalningen. Totalt kostar kort samhället drygt 1,9 miljarder kronor eller 3,1 kr per transaktion för kontokort utan kredit och 4,5 kr för kreditkort. (Bergman et al. 2007, ss ) 10

12 3. Teori Avsnittet nedan fungerar som en teoretisk referensram i vårt vidare arbete. Läsaren får först en beskrivning av för- och nackdelar med respektive betalningsmedel. Sedan förklaras att kortbetalningsmarknaden är en så kallad two-sided market, hur bankerna prissätter de olika betalningsmedlen och en teori kring varför människor gör motstånd mot förändring. 3.1 För- och nackdelar med kontanter Vid en transaktion med kontanter är det endast betalningsmottagaren och betalningsavsändaren som är involverade. Kontanttransaktioner är det enda betalningsmedel som inte kräver några mellanhänder vid själva överföringstillfället. De gånger privatpersoner möts som köpare och säljare rent fysiskt är kontanter det främsta betalningsmedlet. Detta eftersom personerna i regel vill genomföra transaktionen så snabbt och smidigt som möjligt. Kontanter är också idealiskt om de inblandade parterna inte vill att en transaktion ska vara synlig för utomstående, vilket i vissa sammanhang kan vara bra. Vissa intressenter ser kontanter som ett skydd mot den personliga integriteten eftersom kortbetalningar går att spåra elektroniskt. (Odeh 2008) Däremot är denna fördel inte enbart positiv. Andersson och Guibourg (2001) menar att mellan 45 och 65 procent av kontantanvändandet i Sverige används vid olaglig verksamhet för att transaktionerna inte ska gå att spåra. Kontanters osynlighet kan således vara ett problem för samhället i stort. (SOU 2004:52, s. 103; Andersson & Guibourg 2001, ss ). En fördel med kontanter som betalningsmedel är att det inte finns några kostnader för enskilda individer kopplade till användandet. Det är idag gratis att ta ut kontanter över disk på ett bankkontor eller via en uttagsautomat trots att bankerna har tydliga utgifter kopplade till kontanthanteringen, vilket finns beskrivet under rubrik 2.2 Kontantmarknaden. 2004:52, s. 105; Bergman et al., s. 9) (SOU Ur ett säkerhetsperspektiv finns det både för- och nackdelar med kontanter. En fördel är att individen slipper problematiken med kortbedrägerier. Individen slipper risken att en obehörig kommit över kortuppgifter och genom det kan använda kortet i eget syfte. En säkerhetsmässig nackdel med kontanter är risken att bli av med dem, oavsett om personen blir bestulen eller tappar dem. Eftersom de i princip inte går att spåra till en individ. Vid transaktioner rörande stora belopp blir denna nackdel än större eftersom individen riskerar att förlora ännu mer 11

13 pengar utan att kunna få dem tillbaka. Om individen förlorar sitt kort är det bara att spärra det och risken att bli av med pengar försvinner. 3.2 För- och nackdelar med kort Enkelheten och smidigheten är något som många framhäver vad gäller kortbetalningar. Vid kortbetalning behöver konsumenten sitt kort och sin kod som är kopplat till kortet för att kunna genomföra ett köp, vilket innebär att anskaffandet av kontanter inte behöver genomföras innan köp. Det sparar tid för konsumenten och gör köpsituationen mer effektiv. Distribution och hantering av kontanter kostar som redan nämnts samhället stora summor varje år, vilka går att minska om kortbetalning ökar. Genom kortbetalning minskas flödet av kontanter hos banker och butiker vilket minskar risken för rån vilket är ytterligare en fördel med kort. (Swedbank, 2009) Vissa anser att kort är en säkerhetsrisk då risken för kortbedrägeri finns. Enligt brottsförebyggande rådet (2009) har antalet bedrägerier ökat under de senaste åren. Det samlade värdet av bedrägerier kopplat till kortbetalning har stigit från 135 miljoner 2003 till 190 miljoner 2008, vilket motsvarar en ökning med 41 procent. Viktigt att väga in är att summan av korttransaktioner år 2003 var 416 miljarder i jämförelse med 771 miljarder 2008, en ökning motsvarande 85 procent. (Euromonitor International 2009:1) Således ökar inte antalet kortbedrägerier lika mycket som värdet av de totala korttransaktionerna. Ett steg mot ökad säkerhet är att de tidigare kontokorten med endast en magnetremsa byts ut mot kontokort med ett chip vilket är svårare att förfalska. I England, där de var tidiga med chiptekniken, har de lyckats minska bedrägerikostnaderna med mellan 55 och 60 procent. (Euromonitor International 2009:2; SOU 2004:52) 3.3 Two-sided market När en kund betalar med sitt kort i en handlares kortterminal blir kunden skyldig handlarens bank det betalda beloppet. Priset kunden har betalat förs över till handlarens bank innan det sätts in på dennes bankkonto. Handlaren betalar en avgift till sin bank för transaktionen och banken betalar en avgift till köparens bank för överföringen. Det är kortföretaget som förmedlar uppdragen under köpförfarandet, den part som fungerar som mellanhand, vilket handlaren och banken får betala en transaktionsavgift för (se figur 2). (Rysman, 2007) Betalning med kort är genom dess tillvägagångssätt enligt Rysman (2007) ett exempel på en two-sided market. Definitionen av two-sided markets är enligt Armstrong, refererad i Rysman (2007), marknader eller institutioner som involverar två eller flera parter av deltagare som hålls samman av en mellanhand, och där den ena parten bryr sig om hur mellanhanden 12

14 presterar/beter sig mot den andra parten. Vad som ligger i fokus i diskussionen kring twosided markets är att få med sig parterna genom att ta rätt betalt av respektive sida. Ur kortföretagens synvinkel innebär det att sätta rätt pris för att få både människor att använda kort och handlare att ta emot kort. Fel prissättning innebär färre antal transaktioner. (Rysman 2007) I Sverige är korttransaktioner kostnadsfria för kunden medan handlaren är den part som står för transaktionsavgifterna. En sådan lösning kan uppstå när privatpersoner är mer priskänsliga än handlaren. Bankerna och kortföretagen skapar ett incitament för kunderna att använda sig av kort och om en stor efterfrågan finns bland kunderna leder det till att handlarnas intresse ökar för att få ta del av nätverket, trots att det är de som står för kostnaderna. (Jonker 2007) Kortföretag Kortinnehavare Kortinnehavarens bank Handlarens bank Handlare Figur 1: Betalning med kort pengarnas väg 3.4 Bankernas prissättning av betalningsmedel Alla betalningsmedel utom kontanter generar nettovinster för bankerna. Kort är det betalningsmedel som står för de största intäkterna. Däremot har bankerna ungefär lika stora utgifter för kontanthanteringen som de vinner på kort. Således subventionerar kortbetalningar distributionen av kontanter till allmänheten. Bankerna är väl medvetna om denna situation. Anledning till att de inte har ändrat prisstrukturen, så att det kostar att ta ut kontanter, är förmodligen att de är rädda för att vara den första aktören som genomför förändringen och då riskerar att tappa kunder och marknadsandelar. Avsaknaden av prissignaler är förmodligen en av anledningarna till att vi använder kontanter i den utsträckning som vi gör idag. Hade respektive betalningsmedel varit prissatt utefter deras faktiska kostnader skulle förmodligen elektroniska betalningar ta över än mer. (Guibourg & Segendorff 2007, ss. 6-12) 13

15 3.5 Motstånd mot förändring Förändring är ett omdebatterat och väl undersökt fenomen, inte bara i den akademiska världen utan även bland allmänheten. Alla har någon gång varit med om en förändring i sitt liv, oavsett om det är på ett professionellt eller personligt plan. Allt som oftast är reaktionerna inte odelat positiva. Motstånd mot förändring är en av de saker som vi vill undersöka och se om det har påverkat människor att fortsätta använda kontanter trots att det finns andra betalningsmedel. Nedan följer en teoretisk ansats som beskriver varför människor gör motstånd mot förändringar. Michael F. Walsh et al. har efter studier av hur kunder reagerar på förändring tagit fram sex stycken faktorer som påverkar vårt handlande. De fyra som är mest intressanta för vår studie presenteras nedan: Förutsägbarhet/stabilitet/tradition: kunder gillar i allmänhet inte att överraskas utan de vill att deras omgivning ska vara förutsägbar. Har de agerat på ett visst sätt vill de att utgången av det agerandet ska vara detsamma nästa gång också. Alla typer av förändring kan sägas hota detta handlande och är därmed något som kunder gör motstånd mot. Känslomässiga hot: har kunden upplevt att hon varit med om något bra vill hon gärna inte att detta förändras till nästa gång hon upprepar samma handlande. En förändring är i detta sammanhang ett hot mot något som kunden ansett varit bra. Otillräcklig logik vid förändring: kunden står bakom förändringar på problem som hon känner till. Om det inte finns något problem för kunden finns ingen anledning till förändring. Rädsla för det okända: för vissa kunder är förändring en åtgärd som de inte riktigt förstår konsekvenserna av och därför är de ovillig att förändra sitt tidigare beteende. (Walsh et al. 2007, ss ) 14

16 4. Studiens tillvägagångssätt I detta avsnitt beskriver vi de metodval vi har gjort i samband med vår undersökning. Först presenterar vi hur vi tillämpar bakgrund och teori i uppsatsen. Efter det förklaras varför vi har valt enkäter som undersökningsmetod. Därefter beskriver vi den population vi undersökt samt vilka urvalskriterier vi använt oss av. Sedan kommer vi till operationaliseringsfasen där vi presenterar vilka frågor vi ställt i enkäterna och varför dessa frågor hjälper oss att svara på vårt syfte. Avslutningsvis presenteras de statistiska analysmetoder som vi använt oss av för att svara på våra frågeställningar samt ett avsnitt som behandlar metodkritik. 4.1 Tillämpning av bakgrund och teori Bakgrundsdelen sätter diskussionen kring kort och kontanter i ett bredare sammanhang genom att förklara respektive betalningsmedels användningsområde och funktion i samhället. De för- och nackdelar som beskrivs i teoriavsnittet används som riktlinjer för vilka typer av frågor vi har valt att ställa i våra enkätundersökningar. De hjälper alltså till med att operationalisera vår undersökning eftersom de ger uppslag till vilka faktorer som eventuellt kan påverka valet av betalningsmedel. Teorierna kring two-sided markets, bankernas prissättning av betalningsmedel och motstånd mot förändring används främst i analysen som stöd för att utveckla resultaten av vår undersökning. Samtidigt gav dessa avsnitt infallsvinklar på hur vår studie skulle genomföras. Two-sided markets tydliggjorde till exempel vikten av att ta med handlarnas inställning till respektive betalningsmedel. Vad gäller teorin om motstånd mot förändring är den en viktig del i uppsatsen därför att den gav oss vägledning vid utformningen av frågeställningarna. Den gav oss också möjlighet att applicera om kontantanvändande gick att förklara på grund av att människor i grund och botten ser förändringar som ett problem. 4.2 Undersökningsmetod För att undersöka våra frågeställningar använde vi oss av två olika enkäter, en riktad mot privatpersoner och en riktad mot handlare. Vår avsikt var att enkäterna skulle visa vilka faktorer som påverkar de olika aktörerna vid betalningstillfället. Fördelarna med att genomföra en enkätundersökning var att vi kunde få svar från ett relativt stort antal respondenter i relation till resurser och tillgång till tid. Enkäterna möjliggjorde för oss att väl formulera våra standardiserade frågor innan utdelningen ägde rum. I och med att de som medverkade i enkäterna svarade på samma frågor underlättade det vår tolkning av data. 15

17 Det gjorde att analysen blev mindre komplicerad. Genom enkätundersökningarna eliminerade vi den såkallade intervjueffekten, vilken innebär att den som intervjuas påverkas av intervjuarens sätt att ställa frågor och följdfrågor. Att inte kunna ställa följdfrågor kan dock ses som en nackdel eftersom en fördjupning av respondenternas svar inte går att genomföra. Samtidigt blir missuppfattningar från respondenterna svåra att identifiera. Detta problem går dock att motverka genom att ställa klara och väl genomarbetade frågor och svarsalternativ. För att motverka denna effekt genomförde vi en pilotstudie, vilken beskrivs närmare nedan. (Eijlertsson, 2009) 4.3 Pilotstudie För att testa vårt frågeformulär genomfördes pilotstudier för både enkäten till privatpersoner och enkäten till handlare. Enkäterna finns tillgängliga som bilaga. Syftet med pilotstudierna var att få reda på om de som svarar på formuläret tolkade frågor och svar som vi avsett. Att använda sig av pilotstudier är ett rekommenderat tillvägagångssätt enligt Göran Eijlertssons (2005) bok Enkäten i Praktiken. Enkäten som riktas till privatpersoner besvarades av tio personer där de tillfrågade var vänner och bekanta samt andra lättillgängliga personer i vår omgivning. De problem och brister som främst märktes var av formuleringskaraktär. De allra flesta förstod frågorna, men gav förslag på vad vi kunde ändra på för att de skulle bli mer lättförståeliga. Vi hade från början med en fråga om respondenternas inkomst, vilket enligt tidigare forskning är en viktig faktor för val av betalningsmedel. Vi valde att inte ta med en sådan fråga eftersom vi efter pilotstudien insåg att frågan kunde kännas som stötande och att människor i värsta fall inte svarar på den frågan alternativt inte svarar på enkäten alls. En del hade åsikter kring vilka butiker som är utskrivna i fjärde frågan, vilket ledde oss till att byta ut några mot andra mer lämpade alternativ. Frågorna fyra och fem fick efter pilotstudien en formulering kring att de svarande max får välja tre alternativ, vilket inte fanns innan. Vad gäller enkäten som är riktad till handlare ingick fem respondenter i pilotstudien vilkas verksamhet skiljdes åt. Det främsta resultatet som vi fick fram av studien var att handlarna hade åsikter kring kortbetalning av småbelopp. Därför lade vi till frågan Vilket betalningsmedel föredrar Ni om beloppet är 20 kronor eller lägre?. 4.4 Population och urval För att få en rimlig omfattning av vår studie undersökte vi ett mer specifikt geografiskt område. Detta eftersom det inom ramen för denna uppsats inte fanns tid till att genomföra en undersökning av hela Sverige. Genom att vi minskade undersökningsområdet fick vi en mer hanterlig population att utgå ifrån. Vi valde Vadstena kommun som undersökningsområde. 16

18 Anledningen till det är att Vadstena är en liten kommun med mindre population och stadskärna där det går att finna både privatpersoner och företagare. Storleken, både populationsmässigt och geografiskt, underlättade vår datainsamling samt skapade förutsättningar för att undersöka våra frågeställningar. Hela Vadstena kommuns folkmängd var år människor varav kvinnor (51 procent) och män (49 procent) (SCB 2009). För att underlätta vår undersökning och vara helt säkra på att respondenterna fick inneha kort valde vi att dessa skulle vara 18 år eller äldre. För att förtydliga åldersdefinition valde vi att endast ta med människor födda år 1990 eller senare. Vår målpopulation för enkäten riktad till privatpersoner bestod av människor. (SCB 2009) Vad gäller population av handlare är det svårare att klart definiera exakt hur många som finns i staden. Enligt Vadstena kommuns hemsida finns det 600 stycken företagare i kommun (Vadstena kommun 2009). Endast en del av dessa är aktuella för vår studie eftersom vi söker handlare som riktar sig till privatpersoner med möjlighet till kort- och kontantbetalning. Nästa steg för att komma i kontakt med vår tilltänka population var att vi genomförde ett så kallat bekvämlighetsurval (Trots & Hultåker 2007, ss ). I vårt fall innebar det att vi frågade människor som befann sig på staden om de kunde tänka sig att svara på vår enkät. Vad gäller enkäten riktad till handlare delade vi ut vår enkät till butiker som låg i nära anslutning till stadskärnan, företrädelsevis på stadens enda gågata. Vi skickade följaktligen inte ut enkäterna slumpmässigt till den population som vi ville nå. Det fanns flera anledningar till detta. Först och främst kräver utskick av enkäter en i sammanhanget lång svarsperiod, vilket vi inte hade tid med. Även om vi skulle haft tiden för detta är det oklart hur många som skulle svarat, vilket ökar risken för att vi inte skulle ha fått tillräcklig tillgång till data. Det var även en fråga om resurser eftersom det blir avsevärt större kostnader med att skicka ut enkäten via post. När vi frågade respondenter på staden, både privatpersoner och handlare, fick vi svar direkt och undvek problematiken med svarsperiod och risk för att inte få tillräckligt med svar. 4.5 Enkätutformning - operationalisering Utan rätt frågor får vi inte möjlighet att undersöka vårt syfte. Således har stor vikt lagts vid just enkätutformandet. Först beskriver vi hur utformningen av enkäten till privatpersoner har gått till för att sedan förklara hur vi skapat den enkät som är riktad till handlare. Respektive fråga som finns med i enkäterna presenteras och förklaras nedan. 17

19 4.5.1 Enkät till privatpersoner Den första delen av enkäten inleds med frågor som behandlar faktiska förhållanden, så kallade sakfrågor. Frågorna är utformade på sådant vis att de överensstämmer med Trosts och Hultåkers (2007) kunskap om enkätutformning. Sakfrågorna är bland annat med för att ge oss bakgrundsinformation kring vilka som har svarat på enkäten. Sedan är de också med för att ge oss möjlighet att kunna urskilja om olika segment av människor (i förhållande till ålder, kön och utbildningsbakgrund) svarar liknande på de efterföljande frågorna. Sakfrågorna går också att relatera till tidigare forskning som visar på att utbildning och ålder spelar roll för val av betalningsmetod. Kön ska dock inte spela någon roll enligt forskarna (se Stavins 2001 och Humphrey et al. 2001). Dessa frågor ger oss således förutsättning att undersöka frågeställning 2, vilka faktorer som påverkar valet av betalningsmedel. Efter sakfrågorna kommer de attityd- och åsiktsfrågor som rör vår undersökning, hur och varför privatpersoner använder olika betalningsmedel. Nedan följer en diskussion kopplad till varje enskild fråga så att läsaren kan förstå varför vi ställer de frågor som vi gör. Hur ofta använder Du kort när Du betalar? För att undersöka och analysera vilka faktorer som påverkar valet av betalningsmedel krävs en fråga som beskriver privatpersonernas faktiska användande av kort och kontanter, vilket denna fråga gör. Frågan fungerar som grundvariabel i vår undersökning och är sedan den som ska förklaras av andra faktorer som kommer fram i de övriga frågorna. Genom vår undersökning kommer vi alltså söka samband mellan de olika faktorerna och antal betalningar. Vid vilket belopp börjar Du betala med kort? Frågan relateras till frågeställning 2, om storleken på betalningsbeloppet påverkar vilket betalningsmedel som används. Frågan undersöker om när privatpersoner börjar betala med kort påverkar frekvens av kortanvändandet. Vår tanke med denna fråga är att undersöka om människor använder kort i mindre utsträckning vid betalning av småbelopp. Vi anser även att det är intressant att undersöka om när människor börjar betala med kort skiljer sig åt mellan olika kategorier av människor. Därför genomförs en jämförelse med sakfrågorna. Privatpersoners uppfattning i frågan är intressant att jämföra med vad handlarna tycker om betalning av småbelopp med kort. Har de samma uppfattning eller skiljer det sig åt? Använder Du kort mer nu än för tre år sedan? 18

20 Bakgrundsfråga för att få en lätt översikt kring privatpersoners eventuella förändring av kortanvändande. Vi får också en möjlighet att se om det finns någon generell trend som Vadstena går mot som gör att kontantanvändandet minskar oavsett vad som görs på marknaden. I vilken av nedanstående butiker är Du mest benägen att använda kontanter? Frågan är kopplad till frågeställning 2. Den används i syfte att se om människor i vissa typer av butiker väljer att betala med kontanter i större utsträckning. Frågan ger en övergripande bild av om privatpersoner anser att specifika affärer är mer benägna att ta emot kontanter. Varför väljer du att betala med kontanter istället för kort vid vissa köp? Frågan är kopplad till frågeställning 1: vilka anledningar privatpersoner har till att använda kontanter. Svaren på frågan blir intressant för att kunna ge förslag och tips på vad som kan göras för att minska kontantanvändningen. Svarsalternativen går att hänvisa till olika delar av texten som finns i teoriavsnittet. Motstånd mot förändring uttrycks i alternativen Jag litar inte på kortsäkerheten (rädsla för det okända), Jag har alltid använt kontanter (förutsägbarhet/stabilitet/tradition) och Det är krångligt med kort (förutsägbarhet/stabilitet/tradition). Alternativet Jag litar inte på kortsäkerheten går också att relatera till avsnittet om för- och nackdelar med kontanter och kort. Alternativen Handlare accepterar inte kort/tar avgift och Beloppet är litet relaterar till företagarnas inställning kring kortköp och således även till fråga 2. Om automatuttag skulle vara avgiftsbelagt skulle Du ta ut mindre pengar? Det är intressant att undersöka detta för det innebär att människor skulle kunna använda kontanter i mindre utsträckning bara de uppmärksammades på de kostnader som är kopplade till kontanter. Människor använder i ett sådant fall kontanter i onödan, de skulle lika gärna kunna använda kort i större utsträckning. Frågan är relaterad till tidigare forskning som hävdar att just prissättning är en av de stora anledningarna till att människor fortfarande använder kontanter. Den ger också en indikation på om bankernas prissättning av betalningsmedel, som presenteras i teorin, skulle kunna ändra privatpersoners betalningsmönster Enkät till handlare Vid utformandet av frågorna till enkäten riktad till handlarna var det av stor vikt att kunna undersöka huruvida frågeställning 2 stämmer. Om butiken som betalningen sker i påverkar 19

21 om individer genomför kortbetalning eller inte. Stor vikt i enkäten är att undersöka hur handlarna uppfattar sin roll som kostnadsbärare av betalningsmedlen och om det påverkar deras inställning till kort och kontanter. Deras roll framgår i teoridelarna om two-sided markets och bankernas prissättning av betalningsmedel. För att utreda om handlarna påverkar valet av betalningsmedel undersöker vi vilka faktorer som påverkar antalet kortbetalningar hos handlaren. Faktorerna som undersöks är om omfattningen av betalningar under 100 kr, vilken typ av betalningssätt som föredras samt om vilket belopp kunderna generellt sett börjar betala med kort påverkar antalet kortbetalningar. Beskrivning kring vilka frågor som ställs och förklaring till varför de finns med följer nedan. Har Ni kortläsare? Denna fråga är av relevans för att ge oss information kring om det finns handlare som inte accepterar kortbetalningar. Frågan är relevant att undersöka eftersom tidigare uppsatser har kommit fram till att brist på kortläsare är en av de vanligaste orsakerna till varför privatpersoner inte betalar med kort. Om det finns butiker som inte tar emot kort blir det av intresse för vår studie att få förklaringar till varför och därför har vi valt att ha följdfrågan, om ni inte har kortläsare, varför? Hur ofta använder Era kunder kort vid betalning? Precis som för privatpersoner använder vi denna fråga för att kunna analysera vilka faktorer som påverkar i vilken utsträckning kort respektive kontanter används. I empirin jämförs således denna variabel med övriga frågor för att se om eventuella samband existerar. Vilket betalningsmedel föredrar Ni generellt? Vi vill genom enkäten undersöka om handlarens inställning till de olika betalningsmedlen avgör i vilken omfattning kontanter används. Frågan ger oss möjlighet att undersöka samband med antalet kortbetalningar. Respondenten kommer få motivera sitt svar genom en följdfråga eftersom det ger oss information varför det ena betalningsmedlet anses bättre än det andra. Vilket betalningsmedel föredrar Ni om beloppet är 20 kronor eller lägre? Frågan ställdes för att se om handlarna har samma inställning vid köp av mindre belopp som köp generellt sett, se frågan över. Det är även intressant och se om handlarnas uppfattning kring småbelopp stämmer överens med privatpersoners anledningar till användning av kontanter, att de är mindre benägna att betala med kort vid småbelopp. 20

22 Har andelen kortbetalningar ökat eller minskat hos Er de senaste tre åren? Att få information kring huruvida kortbetalningar har förändrats över en tidsperiod ger oss möjlighet att få en uppfattning kring om kortanvändningen genomgår en förändring bland privatpersoner och handlare. Att vi frågar båda sidor innebär att vi kan se om både sidor har samma uppfattning. Svaren på frågan går även att jämföra med vilka betalningsmedel som handlaren föredrar och på det sättet kunna se om de handlare som föredrar kortbetalning också har upplevt en större förändring i betalningsmönster. Hur många betalningar under 100 kr har Ni? Frågan ger oss möjlighet att undersöka om butiker med större andel betalningar av småbelopp har mindre kortbetalning på grund av att de är mer känsliga för deras roll som kostnadsbärare. Om butiker som har många betalningar under 100 kr har mindre kortbetalningar antyder det att privatpersoner och handlare gärna använder kontanter vid betalningssituationer som rör småbelopp. Det är även intressant att relatera frågan till handlarnas preferenser kring betalningsmedel som undersöks i frågan Vilka betalningsmedel föredrar ni?. Vid vilket belopp börjar Era kunder i regel betala med kort? Samma fråga har ställts riktad till privatpersoner. Vi kan genom att fråga handlarna samma fråga undersöka om de har liknande uppfattning. Det är intressant att jämföra svaret på denna fråga med hur många kortbetalningar som handlarna har eftersom det understryker om beloppets storlek spelar roll för val av betalningsmedel. 4.6 Insamlande och hantering av data Insamlandet av data genomfördes i Vadstena under fredagen den 25 september och lördagen den 26 september Under den första dagen fokuserade vi på att få svar från handlarna, vilket passade bra då det var relativt få privatpersoner i omlopp och genom det fanns tid över för handlarna till att fylla i enkäten. Vi gick in till handlarna och presenterade var vi kom ifrån och beskrev att deras svar skulle användas som underlag i vår uppsats. Samtliga av de tillfrågade handlarna valde att delta i undersökningen. Svarsfrekvensen var följaktligen 100 procent. Under lördagen fokuserade vi på privatpersoner, vilket passade bra då det var mycket folk i rörelse i stadskärnan. Insamlandet genomfördes genom att fråga människor om de kunde tänka sig att fylla i vår enkät. Vi förklarade var vi kom ifrån, att enkäten skulle fungera som underlag till vår uppsats och att den var helt anonym. Av 100 tillfrågade fick vi sammanlagt svar av 80 privatpersoner. Vi hade således en svarsfrekvens på 80 procent. 21

23 Efter att vi genomfört enkätundersökningarna kodade vi alla enkäter och förde in resultaten i Excel för att sedan analysera vår data i ett statistikprogram (se bilaga 3 för exempel på kodning). Vi använde oss av programmet SPSS för att genomföra våra statistiska analyser. Utöver arbetet i SPSS analyserade vi vilka anledningar som privatpersoner har enligt dem själva när de betalar med kontanter samt i vilka butiker de genomför kontantköpen. 4.7 Statistik analysmetod För att analysera resultaten från våra enkäter använde vi oss av en statistisk analysmetod. Vi valde att använda oss av korrelation för att undersöka samband mellan våra variabler. Denna analysmetod är vanligt förekommande inom ekonomi för att belysa samband mellan två eller flera variabler. Korrelation beskriver hur starkt samband det finns mellan två variabler, dock utan att ta hänsyn till deras inbördes beroende. Korrelation mäts från 1 till -1, där 0 innebär att variablerna inte har något samband, 1 betyder att variablerna har ett fullständigt positivt samband och -1 att variablerna har ett fullständigt negativt samband. Hur styrkan för en korrelation ska tolkas finns det inget klart svar till. Det beror bland annat på vad som undersöks och vilka samband som förväntas. Generellt sett är en korrelation upp till 0,20, (alt ner till -0,20) ett måttligt samband, 0.30 till 0,40 (alternativt till -0.40) relativt starkt och över 0,50 (alternativt under ) som mycket starkt (Johanesson & Tuffte 2003, s. 186). I vår empiri klassificeras samband utefter ovan nämnda skala. För att styrka en uppkommen korrelation tittar vi också på signifikansnivån. Signifikansnivån är den gräns som sätts för slumpens inverkan, ju lägre signifikansnivå desto större säkerhet att sambandet inte påverkats av slumpen. De vanligaste signifikansnivåerna är 10 procent, 5 procent och 1 procent där 10 procent motsvarar knappt signifikant, 5 procent statistiskt signifikant och 1 procent starkt signifikant. (Newbold et al. 2008, ss & ; Freedman 2009, s.70) För att undersöka valet av betalningsmedel har vi i huvudsak använt variabeln antal kortbetalningar och relaterat den till de faktorer som vi vill undersöka i uppsatsen. Genom antal kortbetalningar kan vi finna samband för varför privatpersoner väljer att betala med kort eller kontanter. Vi söker samband mellan antal kortbetalningar och kön, ålder, utbildningsbakgrund samt när privatpersoner börjar betala med kort. Vad gäller enkäten riktad till handlare undersöker vi antalet kortbetalningar i förhållande till antalet betalningar som handlaren har under 100 kronor, vid vilket betalningsbelopp som kunderna börjar betala med kort samt vilket betalningsmedel handlarna föredrog generellt och för småbelopp. Vi undersöker även om det finns ett samband mellan betalningsmedel handlarna föredrar generellt och deras utveckling av kortbetalningar de senaste tre åren. 22

24 4.8 Metodkritik Att vi var närvarande vid ifyllandet av enkäterna innebar att respondenterna kunde ställa frågor till oss om något i enkäten var oklart, vilket kan ses som positivt. Chansen finns dock att vår närvaro kan ha påverkat hur de svarade på frågorna, men genom att vara tydliga med att vi inte skulle se hur de fyllde i och att undersökningen var helt anonym tror vi inte att respondenterna påverkades av vår närvaro nämnvärt. Ett problem med vårt insamlingsval är att det finns risk för att det endast var vissa människor och butiker som vi kom i kontakt med. Det innebär att vi inte får en representativ svarsbild av Vadstenas befolkning och handlare. Ett annat problem med bekvämlighetsurval är risken för oss som insamlare att i större utsträckning fråga människor som ser trevliga ut. De ovan nämnda nackdelarna kan eventuellt ha lett till snedvridning av urvalet av respondenter. Trots dessa brister ansåg vi att fördelarna med att vi fick svar direkt, de lägre kostnaderna och den minskade risken för bortfall övervägde nackdelarna. 23

25 Antal 5. Empiri Nedan följer en presentation av våra enkätundersökningar. Vi börjar med att gå igenom vilka som har svarat på enkäterna. Därefter genomförs en sambandsanalys mellan kort- och kontantbetalning med de faktorer som vi undersökt. Kring frågorna var och varför privatpersoner använder kontanter görs dock ingen korrelationsanalys, utan svarsfrekvens presenteras i diagram med förklarande text. Först presenteras empirin kopplad till privatpersonerna och sedan beskrivs handlarnas svar. 5.1 Svarande på enkäten riktad till privatpersoner Av de 80 personer som svarat på enkäten riktad till privatpersoner var 26 stycken män och 54 stycken kvinnor. Vi har valt att gruppera in de svarande i ålderskategorier: 12 personer var år, 22 personer var år, 33 personer var år och 13 personer var 65 år och äldre. Ålders- och könsfördelning Kvinnor Män Ålder Diagram 1: Ålders- och könsfördelning av privatpersonerna. Vad gäller respondenternas utbildningsnivå hade 11 personer gått till och med grundskolan, 21 personer till och med gymnasiet och resterande 48 personer hade gått till och med universitet eller högskola. Utbildningsnivå 60% 14% 26% Grundskola Gymnasiet Högskola Diagram 2: Utbildningsnivå på privatpersonerna. 24

Kortbetalningar i Sverige

Kortbetalningar i Sverige Kortbetalningar i Sverige AV LARS NYBERG OCH GABRIELA GUIBOURG Lars Nyberg är vice riksbankschef och Gabriela Guibourg är verksam på avdelningen för finansiell stabilitet. De nordiska länderna är flitiga

Läs mer

Dags att byta kontanterna mot kort?

Dags att byta kontanterna mot kort? ANFÖRANDE DATUM: 2010-01-20 TALARE: Vice riksbankschef Lars Nyberg PLATS: Nordic Card Markets, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Kommer kort att ersätta kontanter? 1

Kommer kort att ersätta kontanter? 1 ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-03 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Cards and Cash Payments Forum, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

samhällsekonomiskt perspektiv

samhällsekonomiskt perspektiv n Kort- och kontantbetalningar ett samhällsekonomiskt perspektiv Mats Bergman, Gabriela Guibourg och Björn Segendorf Mats Bergman är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Under perioderna

Läs mer

c. Ett par gånger per månad b. Ett par gånger per år

c. Ett par gånger per månad b. Ett par gånger per år Kön Ålder Utbildning Postnummer Äger mobiltelefon (nej/ja iphone/ ja android, ja annan) Huvudsysselsättning (student, pensionär etc 1. Hur ofta använder du följande betalmetoder? a. Aldrig b. per år c.

Läs mer

Betalningsmarknaden i förändring*

Betalningsmarknaden i förändring* ANFÖRANDE DATUM: 24 november 2014 TALARE: Vice riksbankschef Cecilia Skingsley PLATS: KTH, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977

Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977 1 Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977 KI Kuponginlösen AB och ICA Banken AB får härmed med anledning av PTS begäran av den 6 mars 2008 förtydliga vårt anbud avseende rubricerad

Läs mer

Mer kort mindre kontanter

Mer kort mindre kontanter Mer kort mindre kontanter Korttjänster i ramavtalen Björn Wallgren Jan Maarten Dijkgraaf Agenda 1. Förbetalda kort Ramavtal, bakgrund, strategi, funktionalitet 2. Korttjänster Genomgång av olika kort 3.

Läs mer

Bankkort och Kreditkort Företag

Bankkort och Kreditkort Företag BANKkort och Kreditkort företag Bankkort och Kreditkort Företag Gäller från 2013-06-01 Så här fungerar Bankkort och Kreditkort Företag Du har nu fått ditt nya kort. Med både Bankkort och Kreditkort Företag

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Regeringsuppdrag till FI: bankernas serviceavgifter

Regeringsuppdrag till FI: bankernas serviceavgifter 2006-04-28 Finansdepartementet FI Dnr 06-202-000 103 33 Stockholm Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

Kortbetalningars konsekvenser för handeln

Kortbetalningars konsekvenser för handeln Kortbetalningars konsekvenser för handeln Denna informationsskrift är framtagen för att ge bättre kunskap om kortbetalningar inom svensk detaljhandel. Maj 2014 2(9) Betalningsmarknaden i förändring Kontant

Läs mer

Smartare betalningar. En rapport om kontanter och hur teknik kan ge oss säkrare, effektivare och billigare betalningar. ensmartareplanet.

Smartare betalningar. En rapport om kontanter och hur teknik kan ge oss säkrare, effektivare och billigare betalningar. ensmartareplanet. Smartare betalningar En rapport om kontanter och hur teknik kan ge oss säkrare, effektivare och billigare betalningar. ensmartareplanet.se En digital plånbok är ingen utopi. Med ny teknik, mobiltelefoner

Läs mer

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring Ekonomiguide Del 2 - Bokföring Innehållsförteckning Kvittoredovisning 3 Vad, vem, varför? 3 Förklaring av kvittoredovisningsmallen 4 Bokföring 7 Vad, vem, varför? 7 Förklaring av bokföringsmallen 8 Del

Läs mer

Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster

Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster DATUM VÅR REFERENS 008-0-07 Dnr 07-0977 ERT DATUM ER REFERENS Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster POSTADRESS Box 5398, 0 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 6 TELEFON

Läs mer

Framtidens betalningslösningar

Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Docent INDEK / KTH Forskar om innovation och förnyelse i industriella system med fokus på banker och betalsystem MBT MBT Mobila betalningar

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Kontanter och betalningar hur ser framtiden ut?

Kontanter och betalningar hur ser framtiden ut? ANFÖRANDE DATUM: 2008-02-05 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Dnr 2011-817-ADM. Rapport om kontanthanteringen 2011

Dnr 2011-817-ADM. Rapport om kontanthanteringen 2011 Dnr 2011-817-ADM Rapport om kontanthanteringen 2011 DECEMBER 2011 Rapport om kontanthanteringen 2011 DECEMBER 2011 1 2 Innehållsförteckning 1 Ett behov av att sammanställa information... 5 1.1 Riksbanken

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Parkeringsautomater KOGNITIONSERGONOMI - GRUPPUPPGIFT 1. ID02 2003 Grupp 3. Susann Hertz Martina Ivanisevic Claes Nellestam Martin Pråme

Parkeringsautomater KOGNITIONSERGONOMI - GRUPPUPPGIFT 1. ID02 2003 Grupp 3. Susann Hertz Martina Ivanisevic Claes Nellestam Martin Pråme KOGNITIONSERGONOMI - GRUPPUPPGIFT 1 Parkeringsautomater ID02 2003 Grupp 3 Susann Hertz Martina Ivanisevic Claes Nellestam Martin Pråme Handledare Håkan Eftring, CERTEC Inledning Uppgiften bestod i att

Läs mer

Frågor & Svar om betalningsstatistik

Frågor & Svar om betalningsstatistik Frågor & Svar om betalningsstatistik Europeiska centralbanken och Finlands Bank har även tidigare samlat in betalningsstatistik, vad är det som förändras nu? Europeiska centralbanken utfärdade i november

Läs mer

Frågor & svar Smartbank

Frågor & svar Smartbank Frågor & svar Smartbank Smartbank få stenkoll på din vardagsekonomi Med Sveriges första Smartbank får du automatiskt koll på alla dina transaktioner varje månad. Och hjälp att förbättra din ekonomi så

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Januari 2015 TNS Sifo 2014 1531264 Innehåll Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Sammanfattning av 2014 års resultat... 4 3. Metod

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER 2014. Att betala och att ta betalt

GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER 2014. Att betala och att ta betalt GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER 2014 Att betala och att ta betalt Vad är grundläggande betaltjänster? Det är tjänster som gör det möjligt för dig att: Ta ut och sätta in kontanter Betala räkningar Sätta in

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012 Ekonomiskt Bistånd Norrköping Brukarundersökning 2012 November 2012 Inledning Bakgrund Under våren 2012 har det genomförts en brukarundersökning i syfte att mäta hur medborgare (brukare) som söker försörjningsstöd

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Svenskar är vana vid att kunna använda kontanter för betalningar mellan privatpersoner och på ett inköpsställe, exempelvis i en butik eller på en restaurang. Kontanter används

Läs mer

Avtalsbarometern 2014

Avtalsbarometern 2014 Avtalsbarometern 2014 en årlig undersökning om svenskars inställning till att skriva juridiska avtal En undersökning genomförd av Red Blue Green på uppdrag av Avtal24 Sammanfattning AVTALSBAROMETERN 2014

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer.

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Snabbare. Säkrare. Billigare. Varför har inget tänkt på det här tidigare? Lösningen är så enkel och så smidig att man undrar. Så här ligger det till. En del

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Institutionen för Ekonomi RC02 HT 2005 FEC 631 Examensarbete Kontanter eller bankkort en studie av privatpersoners betalningsvanor

Institutionen för Ekonomi RC02 HT 2005 FEC 631 Examensarbete Kontanter eller bankkort en studie av privatpersoners betalningsvanor Institutionen för Ekonomi RC02 HT 2005 FEC 631 Examensarbete Kontanter eller bankkort en studie av privatpersoners betalningsvanor Handledare: Christer Nilsson Ek Lic Författare: Eva Andersson Yue-Mei

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Januari 2014 TNS Sifo 2014 1528246 Innehåll Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Sammanfattning av 2013 års resultat... 4 3. Metod

Läs mer

Intervjuinstruktioner

Intervjuinstruktioner Intervjuinstruktioner Generellt Det är möjligt att IP vill ha ytterligare förklaring på flera av frågorna. Till exempel kanske man vill veta vad som avses med i ditt bostadsområde. Avsikten är dock i de

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Denna undersökning är gjord av Silentium 1 7 mars

Läs mer

Återförsäkring år 2000 effekten och utvecklingen av IT

Återförsäkring år 2000 effekten och utvecklingen av IT NFT 4/1999 Återförsäkring år 2000 effekten och utvecklingen av IT av Isabella Fogelström Det i uppsatsen redovisade materialet baseras på ett stort antal intervjuer och diskussioner med kunder (Risk Managers),

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Beställning och svar inom laboratoriemedicin

Beställning och svar inom laboratoriemedicin KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ledning, 4p Ht 2005 Kursledare:

Läs mer

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Framställning till riksdagen 2011/12: RBX Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Sammanfattning I framställningen föreslås att en eller flera utredningar snarast påbörjas

Läs mer

FRÅN AFFÄRSIDÉ TILL SUCCE

FRÅN AFFÄRSIDÉ TILL SUCCE FRÅN AFFÄRSIDÉ TILL SUCCE Tips för att ta din affärsidé till nya nivåer FEEDBACK, FEEDBACK, FEEDBACK, FEEDBACK... OCH FEEDBACK! Feedback är guld värt. Skaffa feedback på din affärsidé. Ta steget och våga

Läs mer

ESS 2006 Intervjuinstruktion.

ESS 2006 Intervjuinstruktion. ESS 2006 Intervjuinstruktion. Hur lever vi i Sverige och andra länder i Europa? Hur lever invånarna i olika europeiska länder sina liv? Vad anser man i olika viktiga samhällsfrågor och tycker man att politiker

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor Skimningsutrustning Rättsliga frågor RättsPM 2011:3 (ersätter RättsPM 2005:22) Rättsavdelningen Utvecklingscentrum Stockholm Mars 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är skimning?... 3 3.

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering.

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland ID540 Folkunga PRO, Väderstad, Mjölby kommun har under de senaste åren upplevt en klar försämring i de grundläggande betaltjänster,

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Kontanter eller kort. Hur bör vi betala?

Kontanter eller kort. Hur bör vi betala? Kontanter eller kort. Hur bör vi betala? Björn Segendorf och Thomas Jansson Författarna är verksamma vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet respektive avdelning för penningpolitik. Billiga

Läs mer

Välkommen till eplusgiro!

Välkommen till eplusgiro! Välkommen till eplusgiro! Användarhandledning Privatpersoner gäller från 20 januari 2011. Med eplusgiro kan du göra dina betalningar både inom Sverige och till utlandet direkt från datorn. Med vår säkerhetslösning

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Prislista Företag/Lantbruk

Prislista Företag/Lantbruk lista Företag/Lantbruk Gäller från och med 2015-05-01 PRISLISTA FÖRETAG/LANTBRUK BASPAKET BANK Rörelsekonto Ett Bankgiro Ett Bankkort Företag Betaltjänst i Internetbanken 500 utbetalningar ingår, därefter

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Frågor & svar Smartbank

Frågor & svar Smartbank Frågor & svar Smartbank Smartbank få stenkoll på din vardagsekonomi Med Sveriges första Smartbank får du automatiskt koll på alla dina transaktioner varje månad. Och hjälp att förbättra din ekonomi så

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper Så skapar du Personas och fångar din läsare White paper Så skapar du Personas och fångar din målgrupp Att verkligen förstå din målgrupps situation är avgörande för att nå fram med ditt budskap. De flesta

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Motion: Minska kontantanvändningen. Contents

Motion: Minska kontantanvändningen. Contents Motion: Minska kontantanvändningen Användandet av kontanter kostar samhället enorma pengar. Kontanterna ska tryckas, vaktas, transporteras, hämtas ut, räknas om och om igen och sedan samlas in, många gånger

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer