Utbildning utan nationell timplan i grundskolan. Individualisering eller privatisering av lärprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning utan nationell timplan i grundskolan. Individualisering eller privatisering av lärprocessen"

Transkript

1 Till Timplanedelegationen Regeringsgatan Stockholm Utbildning utan nationell timplan i grundskolan Individualisering eller privatisering av lärprocessen Slutrapport Åsa Söderström Doktorand Karlstads universitet Institutionen för utbildningsvetenskap

2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 Försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan... 3 Forskningsprojektet vid Karlstads universitet Skolförbättring och timplaneprojektet... 4 Syfte Forskningsprojektets uppläggning... 7 Urval...7 Bortfall...8 Intervjumetod...8 Giltighet och tillförlitlighet Skolornas verksamhet Det kollegiala samarbetet Arbetssätt Eget arbete i år 1-5/ Studiepass i år Temaarbete i år F Temaarbete i år Att arbeta med mål i år Att arbeta med mål i år Arbetets problematik Barn och ungdom Tidsbrist Tidsbrist i arbetet med eleverna...26 Tidsbrist i arbetet med kollegerna...27 Brist på tid för egen planering...28 Tidsbrist och skolutveckling...28 Arbetssätt Kompetens Organisation Styrning Samverkan Resurser Föräldrar Utan nationell timplan Sammanfattande reflektioner Litteratur 2

3 1. Inledning 1995 tillsatte regeringen en kommitté, Skolkommittén, som hade till uppgift att stödja den pedagogiska utvecklingen i skolan och identifiera hinder för en positiv skolutveckling. Kommittén presenterade sitt slutbetänkande 1997 (SOU1997:121, 1997). Ett av kommitténs förslag var att avveckla den centrala timplanen. Timplanen ansågs utgöra ett hinder för en radikal förändring av undervisningens organisation. En hård tidsindelning gör det bland annat svårt att komma ifrån en ämnesinriktad undervisning, något kommittén såg som ett hinder för utvecklingen av en skola som engagerar dagens barn och ungdom. Möjligheten till en mer flexibel användning av tiden i skolan sågs också som en förutsättning för att bättre kunna hjälpa elever att nå skolans mål. Samtidigt såg kommittén en rad risker med att avskaffa timplanen och gav därför förslag på att avvecklingen skulle ske stegvis mellan eller som en försöksverksamhet under 5 år. De risker kommittén såg var: - Att likvärdigheten hotas - Att praktisk-estetiska ämnen hamnar på undantag på grund av kravet på godkänt i ämnena svenska, matematik och engelska. - Att planeringen av verksamheten försvåras. - Att skolledare och lärare upplever ett behov av att konkretisera och precisera målen i kursplanerna så att de i alltför stor utsträckning binder undervisningens form och innehåll. Försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan Timplanen är en bilaga till skollagen och utgör en del av den centrala styrningen av skolan. En elev garanteras under grundskolans nio år timmars lärarledd undervisning. I timplanen anges också hur dessa timmar ska fördelas mellan respektive ämnen eller ämnesgrupper. Hösten 2000 inbjöd utbildningsdepartementet landets grundskolor att delta i en försöksverksamhet med utbildning utan timplan. Försöksverksamheten innebär en befrielse från den nationella timplanens uppdelning i tid per ämne eller ämnesgrupp. Övriga bestämmelser i timplanen som till exempel bestämmelsen om totalt garanterad lärarledd undervisningstid gäller som vanligt. I försöksverksamheten ingår 79 kommuner. Kommunerna har i sin tur valt ut de cirka 900 deltagande skolorna. De utgör cirka 20 % av landets grundskolor. Försöksverksamheten pågår från år 2000 till år Försöket med att arbeta utan timplan kan ses som ett led i strävan att stärka mål- och resultatstyrningen och föra in begränsningar av tidsstyrningen i skolan. Vid ansökan för att få delta i försöksverksamheten fick kommunerna bland annat redovisa sina syften med sitt deltagande. Genomgående ville kommunerna öka måluppfyllelsen och stimulera skolutveckling. Detta ville man göra genom att till exempel öka individualiseringen, arbeta mer ämnesövergripande och öka elevernas inflytande och ansvar för de egna studierna. Också de deltagande skolorna har redovisat sina syften med att delta i försöket. Dessa överrenstämde i stort med de syften som uttrycktes på kommunnivå (U1999:08, 1999). Timplanedelegationen på utbildningsdepartementet har till uppgift att årligen följa upp och utvärdera försöksverksamheten. Samtidigt har sex universitet fått medel för forskning och utveckling med anledning av försöket. Karlstads universitet är ett av dessa. 3

4 Forskningsprojektet vid Karlstads universitet För skolors förbättringsarbete behövs både förändringar på övergripande strukturell och lokal nivå. I timplaneförsöket innebär den övergripande strukturella förändringen att skolor befrias från timplanens uppdelning i timmar per ämne. Denna del av timplanen har haft stor betydelse för faktorer som sätter ramar för skolans verksamhet som schema, tjänstefördelning och resursfördelning. Samtidigt räcker det inte med att ändra de strukturella ramarna för att skolutveckling skall komma till stånd. Det fordras också att förändringar sker i lärares, skolledares och elevers sätt att tänka om och agera inom de förändrade ramarna (Scherp, 2000). Fokus i forskningsprojektet vid Karlstads universitet ligger på den lokala nivån, på de eventuella förändringar som sker i lärares, skolledares och elevers sätt att tänka och agera i en skola utan timplan. 2. Skolförbättring och timplaneprojektet Det finns en förhoppning om att en förändring i ramarna för skolans verksamhet skall kunna stimulera skolutveckling. Försöksverksamheten antas stärka den lokala arbetsorganisationen och göra lokala måldiskussioner nödvändiga. Man kan också se avvecklingen som ett försök att genom en ytterligare uppmjukning av skolans regelverk lösgöra kreativitet på lokal nivå (Ds2001:48). Bakom detta finns en strävan att utveckla en skola som motiverar och engagerar dagens barn och ungdom. Studiet av timplaneprojektets effekter kan med denna utgångspunkt hamna inom ramen för forskning om skolförbättring. Skolförbättringsforskning har visat att hur lärare och skolledare förhåller sig till sitt ledarskap har stor betydelse för hur framgångsrikt arbetet med eleverna är. Den faktor som har störst påverkan på lärares vilja att förändra är de problem lärare upplever i arbetet med eleverna (Scherp, 2002). Förbättringsåtgärder får därför bäst genomslag om de ägs av personalen på den lokala skolan. Traditionellt har skolförbättringsforskning därför ett nedifrånperspektiv. Skolan ses också som en dynamisk organisation vilket kräver fördjupade studier eller studier över tid i stället för ögonblicksbilder av skolan i korsvisa undersökningar (Blossing, 2000). Det betyder att eventuella förändringar med koppling till timplaneprojektet bör studeras i eller i nära anslutning till klassrummet och syfta till att ge en fördjupad bild av verksamheten. Studier av skolors utveckling visar att centralt initierade förändringar av förutsättningarna för skolverksamheten inte kan förväntas bidra till en förändring av arbetet på klassrumsnivå. Visst har förändringar av de ramar som styr verksamheten en påverkan på lärare och skolledare (Granström & Einarsson, 1995) men frågan är vilken påverkan de har. Med hänvisning till skolforskning hör man ibland lite slarvigt att arbetet i skolan förändras mycket långsamt. Flera studier visar tvärtom att arbetet i skolan ständigt genomgår förändringar och att dessa accelererat under den senaste tioårsperioden (Blossing, 2004; Carlgren, 1999; Granström, 2003; Truedson, 1993). Jag tror att båda dessa synpunkter är riktiga. Med utgångspunkt i de förhoppningar om förbättringar av skolans verksamhet som finns inom timplaneprojektet kan några korta nedslag i studier av den svenska skolan vara på sin plats. Mål- och resultatstyrningen och den ökade decentraliseringen har gett skolor ökat handlingsutrymme. Samtidigt leder mål- och resultatstyrningen till en målrationell syn på skolverksamheten som sätter upp gränser för möjliga förändringar (Blossing, 2004). Skolor har haft svårt att få lokala måldokument att fylla funktionen av att styra skolpersonalens arbete (Ekholm, Fransson, & Lander, 1987; Kristiansson, Scherp, & Söderström, 2003; Scherp, 2002). Ända sedan slutet av 1980-talet har lärare och skolledare ägnat många arbetstimmar åt att skriva lokala arbetsplaner och lokala kursplaner. De flesta planer har blivit 4

5 hyllvärmare och inte dokument som legat till grund för planering, utvärdering och utveckling av verksamheten. Ett ökat lokalt friutrymme ställer krav på att man både på kommunal nivå och på enskilda skolor utarbetar ett system för uppföljning och utvärdering av verksamheten. En systematik i uppföljning och utvärdering har både till syfte att kontrollera skolans verksamhet och att bilda utgångspunkt för skolförbättring. Många skolor har haft problem att utveckla ett utvärderingssystem som motsvarar dessa intentioner. Det har varit svårt att motivera skolans personal för ett tidskrävande arbete som de inte ansett vara direkt kopplad till arbetet med eleverna (Ds2001:48). De ekonomiska resurserna för verksamheten är en annan ramfaktor. Under flera år i början av 1990-talet minskade de ekonomiska ramarna för skolans verksamhet vilket ställt krav på ständiga omprioriteringar (Skolverket, 2003). En jämförelse av elever skolsituation mellan visar att elever i årskurs nio anser att möjligheten att få hjälp i skolan har minskat (Skolverket, 1995). Under 2000-talet har kostnaderna per grundskoleelev åter ökat och var 2002 något högre än år Denna ökning beror till största delen på ökade lönekostnader och ökade kostnader för lokaler (2003). I skolan finns en variation av olika arbetssätt. På 1960-talet dominerade katederundervisning 1. Under 1980-talet blev variationen mer påtaglig men katederundervisningen utgjorde fortfarande det vanligaste undervisningsmönstret. I början av 1990-talet kunde man konstatera en skillnad mellan det dominerade arbetssätten för grundskolans yngre och äldre elever. I år 1-3 var vid 1990-talets början enskilt arbete det vanligaste arbetssättet medan undervisningsmönstret för elever i år 4-9 fortfarande dominerades av katederundervisning (Granström & Einarsson, 1995). Vid en uppföljning av den nationella utvärderingen år 1995 fick elever i år nio ange i hur hög grad undervisningen i grundskolan bestod av traditionell lärarledd undervisning respektive mer elevaktiva arbetssätt 2. Det ojämförligt vanligaste arbetssättet enligt eleverna var det traditionella. I det som betecknades som ett elevaktivt arbetssätt dominerade elevers enskilda arbete och gemensamma diskussioner. Minst vanligt var arbete i grupp och genomförande av egna undersökningar (Skolverket, 1995). Traditionell lärarledd undervisning används i större utsträckning i skolor där elever är motiverade. I skolor där ett stort antal elever är omotiverade och okoncentrerade tvingas lärare i större utsträckning lägga om undervisningsstrategierna mot mer elevaktiva arbetssätt (Skolverket, 1992). Sammanfattningsvis kan sägas att det under de senaste åren för hela grundskolan skett en förändring av lärarrollen från en kunskapsförmedlande till en mer arbetsledande. Tiden för helklassundervisning har minskat och innehållet i den tid lärare ägnar åt att tala inför hela klassen har förändrats. Under 1960-talet ägnade lärarna mycket tid åt kunskapsgenomgångar i helklass 3. I början av 2000-talet upptogs denna tid mer av att administrera undervisningen som till exempel att förbereda för elevernas eget arbete och genomgång av material (Granström, 2003). De disciplinära åtgärderna har också ökat. Utvecklingen tycks går från lärarstyrd katederundervisning till planeringsstyrt elevarbete. Österlind visar hur elevers egen planering lär elever att disciplinerat utföra ett allt mer individualiserat arbete på 1 Begreppen för olika undervisningsmönster varierar. Katederundervisning kan sägas beskriva en traditionell lärarledd undervisning. Fokus ligger på läraren som kunskapsförmedlare. I enskilt arbete och/eller elevaktiva arbetssätt ligger fokus på läraren som arbetsledare. 2 Innebörden i begreppet elevaktiva arbetssätt var att: eleverna arbetar var för sig med samma uppgift, läraren och klassen diskuterar gemensamt, elever arbetar i grupp, elever genomför egna undersökningar 3 Endast 3 % av denna tid användes till disciplinära åtgärder (Granström, 2003) 5

6 bekostnad av gemensamt kunskaps- och erfarenhetsutbyte (Österlind, 1998). Det finns ett ifrågasättande av en allt för stark betoning av elevers eget arbete vilket i sin tur leder till att intresset för innehållet i den tid som lärare använder tillsammans med hela klassen ökar. Granström (2003) skiljer mellan två sätt på vilka lärarna kan hantera tiden för helklassundervisning. Antingen utnyttjas tiden först och främst till kunskapsgenomgångar eller så utnyttjas tiden först och främst som ett forum för kollektiva samtal där lärare och elever delar på erfarenheter av kognitiv, estetisk och etisk karaktär. Detta skulle leda till en utveckling mot en mer samtalsledande lärarroll. Under många decennier har elevers inflytande över skolverksamheten fokuserats i både statliga utredningar, forskningsrapporter och debattlitteratur (Broady, 1981; Danell, 1999; Forsberg, 2000; Ricklander, 1978; Selberg, 1999; Skolverket, 1995; SOU1991:12, ; SOU1996:22, ; Sundgren, 1996). Motiven bakom strävan att öka elevers inflytande är kopplade till skolans övergripande uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Samtidigt finns det mer klassrumsnära motiv som att elevers engagemang för skolarbetet genom att ge dem möjlighet att påverka sin arbetssituation (Selberg, 1999). Synen på omfattningen av elevers inflytande varierar. I ett elevperspektiv tycks inte strävan att öka elevers inflytande har rönt någon större framgång. Inflytandet är litet över det dagliga arbetet och stannar ofta vid detaljfrågor om skolmiljön som rastaktiviteter och planering av klassresor (Blossing, 2004; Forsberg, 2000). Av lärare och skolledare hålls ofta elevers eget arbete fram som ett exempel på hur elevers inflytande över det dagliga arbetet har ökat och tagit en ny gestalt (Scherp & Scherp, 2002). I det egna arbetet har elever möjlighet att påverka när de ska göra en uppgift med den har fortfarande litet inflytande över arbetets innehåll och form. Undervisningen kan styras av samma grundläggande principer oavsett om lärare pratar och elever lyssnare eller om elever arbetar självständigt. Elevers arbete utgår fortfarande till största delen från frågor som ställs av lärare eller läromedelsförfattare. Elever genomför förelagda uppgifter vars färdigställande motsvarar uppnåenden av vissa mål (Blossing, 2004). Det finns ett stråk av normativitet i talet om skolutveckling. Men bakom det som till synes är kanske döljer sig något annat. Talet om den dolda läroplanen är ständigt aktuell (Broady, 1981). Skolförändring är definitivt inte lika med skolförbättring. Förändringar kanske innebär förbättringar för några aktörer i skolan medan de inte påverkar eller till och med innebär försämringar för andra. Skolans verksamhet är komplex och innehåller en rad spänningsfält: Skolan har traditionellt ett sorteringsuppdrag samtidigt som man ska utgå från och stödja varje individs unika förutsättningar. Eleverna skall anpassas till samhället samtidigt som de skall förberedas för att förändra det. Verksamheten förutsätter disciplinering och inordning under vuxnas normer och regler samtidigt som eleverna skall lära sig att ifrågasätta och ta eget ansvar. Skolans innehåll pekar mot behov elever förväntas ha i en framtid medan dagens elever ofta är luststyrda och lever här och nu. Vilken påverkan på skolans utveckling har avvecklingen av timplanen i detta spänningsfält? Syfte Denna studie har som syfte att beskriva lärares uppfattningar av att arbeta i en skola utan timplan och vad dessa uppfattningar ger för avtryck i undervisningen. Då studien sträcker sig över tre läsår finns en strävan att också kunna fånga eventuella förändringar som skett både i lärares uppfattningar och i verksamhetens genomförande. 6

7 3. Forskningsprojektets uppläggning Studien har genomförts i en mindre kommun i södra Sverige. Samtliga kommunens skolor deltar i timplaneprojektet. Under hösten 2001 planerades och genomfördes en inledande intervjuundersökning där syftet var att kartlägga lärares syn på lärande och undervisning, vilka förändringar som planeras och genomförs i anslutning till avvecklingen av timplanen samt vilka möjligheter och/eller svårigheter lärare ser att förverkliga sina intentioner med skolverksamheten i och med deltagandet i timplaneprojektet. Resultatet från denna studie redovisades i en delrapport till Timplanedelegationen våren 2003 (Kristiansson et al., 2003). Våren 2004 genomfördes en uppföljande intervjuundersökning med de lärare som ingick i den inledande studien hösten Urval Samtliga kommunens skolor deltar i forskningsprojektet. Intervjuer genomfördes individuellt med lärare 4 i 13 arbetslag. Urvalet av arbetslag skedde både slumpmässigt och strategiskt. Av kommunen åtta skolor har sex en inriktning F-5/6. På var och en av dessa skolor valdes slumpmässigt ett arbetslag att delta i undersökningen. I kommunen finns två skolor med inriktning F-9. På en av dessa skolor valdes slumpmässigt ett lag från F-5 och ett lag från 6-9. För att få en större representation av lag från 6-9 valdes på den andra F-9-skolan tre arbetslag med inriktning 6-9. Dessutom togs, av strategiska skäl, båda arbetslagen i F-5 ut för intervju. Vid den inledande undersökningen 2001 intervjuades sammanlagt 75 lärare. Av dessa arbetade 53 med elever från F-6 och 22 med elever från år 6-9. År 2004 arbetade 55 av de 75 lärarna kvar på samma skola som år Av dessa deltog 53 i uppföljningsintervjuerna. 39 av de intervjuade arbetade med elever från F-6 och 14 med elever från år 6-9. Tabell 1 Intervjugruppen 2001 och 2004 en jämförelse Lärarkategori År 2001 År 2004 Grundskollärare Förskollärare Fritidspedagog 7 6 Summa I rapporten kommer begreppet lärare att användas för både grundskollärare, speciallärare, förskollärare, fritidspedagoger utom när det finns ett behov att visa skillnader i uppfattning mellan de olika kategorierna. 7

8 Bortfall Bortfallet mellan de två intervjutillfällena är ungefär 30 %. Orsakerna till det relativt stora bortfallet redovisas i tabell 2. Tabell 2 Bortfallsorsaker Bortfallsorsak Antal Barnledig 4 Tjänstledig 4 Flyttat 4 Slutat 3 Pension 3 Sjukskriven 2 Avstår 2 Summa 22 Intervjumetod Undersökningen genomfördes som en halvstrukturerad livsvärldsintervju (Kvale, 1997). Syftet är att förstå hur den intervjuade tänker, känner och förstår sin livsvärld. De inledande intervjuerna innehöll fem temaområden som behandlades i en given ordning. Respondenten fick samtidigt stort utrymme att prata omkring varje område. Temaområden: 1. beskrivning av verksamheten 2. vad den intervjuade anser viktigt i arbetet med eleverna 3. arbetets glädjeämnen 4. de problem som finns i arbetet med eleverna 5. vad den intervjuade upplever som möjligheter och svårigheter med att arbeta utan nationell timplan Intervjuerna genomfördes individuellt och tog cirka 1 ½ timme. Utgångspunkten för forskningsprojektet är slopandet av den nationella timplanen. Anledningen till att intervjuerna inte bara inriktas på lärares syn på detta var att söka fånga en helhet i vilken projektet implementeras och hur lärares tankar om verksamheten och dess problem och glädjeämnen eventuellt påverkas av timplaneprojektet. Uppföljningsintervjuerna utgick från utskrifterna av de första individuella intervjuerna. Fokus i uppföljningsintervjuerna låg på de förändringar som skett i verksamheten och i de problem som finns i arbetet med eleverna samt den intervjuades syn på att arbeta utan timplan. Tid ägnades också åt att kartlägga eventuella förändringar i synen på vad som är viktigt i arbetet med eleverna och i arbetets glädjeämnen. Liksom 2001 genomfördes intervjuerna individuellt. De tog cirka 1 timme och spelades in på band. Sammanställningen har gjorts både individuellt och arbetslagsvis. Varje arbetslag har fått läsa och haft möjlighet att korrigera sammanställningen för sitt lag. I denna rapport redovisas resultatet främst med utgångspunkt från dessa arbetslagssammanställningar. 8

9 Giltighet och tillförlitlighet Genom val av metod läggs möjligheter och begränsningar in i undersökningen. Vad är det egentligen som synliggörs i intervjuerna? Vi får möta den intervjuades förställningar om sig själv som lärare och den verksamhet hon/han arbetar i. Det betyder inte att kolleger och elever som vistas i samma verksamhet ser på det hela på samma sätt. Med detta synsätt finns det inte någon möjlighet att finna en absolut sanning utan endast en rad mer eller mindre överrensstämmande tolkningar av den verklighet vi tillsammans befinner oss i. Samtidigt påverkar vi och påverkas av andra. Våra föreställningar är en produkt av våra erfarenheter, erfarenheter som existerar och förstås i ett kulturellt och socialt sammanhang (Wenneberg, 2000). Det skapas därigenom en gemensam skolkod för att beskriva skolverksamheten. En skolas kod utgörs av lokalt utformade tanke- tolknings- och handlingsmönster. Dessa mönster bestämmer skolans inre liv och skapar en stabilitet i en arbetssituation som ständigt är utsatt för krav på förändring (Arfwedson & Lundman, 1984). I intervjuerna syns tydligt att det finns en gemensam skolkod hos ett arbetslags lärare. I den första delen av intervjuerna, beskrivningen av verksamheten, var bilderna inom lagen till största delen överrensstämmande. På samma sätt fanns det i ett och samma arbetslag stor överrensstämmelse vid beskrivningen av problem i arbetet och i beskrivningen av arbetet utan timplan. När det gäller frågorna vad som upplevs viktigt i arbetet med eleverna och glädjeämnen i arbetet var samstämmigheten inom lagen inte lika påtaglig. I intervjuer kan det vara svårt att komma åt den intervjuades praktiska medvetande. Det praktiska medvetandet utgör den kunskap som kommer till uttryck i praktiken. Många gånger är denna kunskap för-givet-tagen och en del av den intervjuades tysta kunskap. Det som får mest utrymme är det som den intervjuade inte ser som självklart. Samtidigt får vi möta de föreställningar den intervjuade vill visa upp vilket betyder att tillkortakommanden och misslyckanden kan vara svåra att synliggöra. Här har samspelet mellan intervjuad och intervjuare en etisk dimension. Den intervjuade måste känna sig säker på att inte lockas att säga mer än hon/han tänkt. Samtidigt måste det i intervjusituationen utvecklas ett förtroende så att den intervjuade känner att det hos den intervjuade finns ett äkta intresse av att förstå. I intervjusituationen skapas detta förtroende genom intervjuarens förhållningssätt. Jag har själv svårt att bedöma om jag lyckats skapa detta förtroende. Spontana återkopplingar efter intervjuomgångarna har varit positiva. Min utgångspunkt är att både jag som intervjuare och den intervjuade har behov av att ingå i en förståelseprocess (Habermas 1990). Den intervjuade vill dela med sig av sitt vetande. Som intervjuare är jag intresserad av att förstå världen ur den intervjuades perspektiv. Inför uppföljningsintervjuerna kontaktades skolornas rektorer. Av dessa fick jag information om vilka lärare som arbetade kvar på skolan. Jag fick också namn på en person på skolan som jag tog kontakt med inför intervjuerna. Denna kontaktperson fick information om syftet med intervjuerna. Många av våra föreställningar finns som tyst förtrogenhetskunskap och är därför svåra att uttrycka. För att ge de intervjuade möjlighet att i lugn och ro tänka igenom intervjuområdena hade jag som mål att sända ut utskriften av den första intervjun. Detta lyckades till hälften av intervjupersonerna. Nästan alla dessa hade läst igenom intervjun och några hade förberett kommentarer. Av praktiska skäl kunde jag inte sända ut intervjusammanställningar inför samtliga intervjuer. I ett arbetslag hade lärarna plockat fram den sammanställning de fått av arbetslagets synpunkter efter intervjuerna Under en intervju sker en ömsesidig påverkan mellan den intervjuade och intervjuaren som bland annat gör att vissa synpunkter får större tyngd än andra. Vissa idéer och tankar kan 9

10 också födas i detta samspel. Det sätt på vilket den intervjuade uttrycker sig betraktas som ögonblicksbilder som skapats i intervjusituationen. Samtidigt har föreställningar sin utgångspunkt i en persons och en grupps samlade erfarenheter vilket gör att de ofta är djupt grundade i individen. Stabiliteten i de intervjuades föreställningar blev tydlig i två av intervjuområdena: - Vad är viktigt i arbetet med eleverna: Ingen av de intervjuade ville göra några större förändringar i beskrivningen av vad de 2001 ansåg som viktigt i arbetet med eleverna. En handfull lärare gjorde något tillägg eller förtydligande. De flesta lärare sade att beskrivningarna gav en bild av den värdegrund på vilken arbetet med eleverna vilar och flera uttryckte sin förvåning över att de lyckats fånga sina tankar så väl. - Arbetets glädjeämnen: Endast en av de intervjuade ville göra förändringar vad gäller arbetets glädjeämnen. Arbetsförhållandena hade förändrats vilket påverkat inställningen till arbetet på ett negativt sätt. För att säkra undersökningsresultatets giltighet och pålitlighet fick var och en av de intervjuade, liksom efter intervjuerna 2001, en sammanställning av arbetslagsintervjuerna. Det fanns tre anledningar till detta: 1. Arbetslaget gavs möjlighet korrigera missförstånd 2. Uttalanden som kommer på pränt kan många gånger upplevas starkare än när de sägs därför kunde de intervjuade också ta chansen att ändra uttalanden de inte ansåg sig kunna stå för. 3. De intervjuade kunde komplettera med ytterligare information och synpunkter. Två av de intervjuade gjorde mindre korrigeringar. 4. Skolornas verksamhet När lärarna 2001 beskrev sin verksamhet fokuserade de formen för det kollegiala samarbetet, organiseringen av elevgrupperna, samverkan mellan förskola, skola och fritidshem och arbetssätt. I intervjuerna 2004 låg fokus på det kollegiala samarbetet och skolornas arbetssätt. Det var här de största förändringarna skett och dessa två faktorer är också intressanta i relation till ett arbete utan timplan. Organisationen av elevgrupper har inte genomgått några större förändringar. Majoriteten av skolorna 1-5/6 arbetar med åldersintegrerade grupper. Diskussionerna om åldersintegreringens för- och nackdelar förs fortfarande. I flera av de åldersintegrerade grupperna är strävan fortfarande att minimera åldersspridningen. Engelska är det ämne som lärare upplever svårast att bedriva i grupper med stor åldersspridning. På en av skolorna har det skett en omorganisation av elevgrupperna till förmån för mindre åldersspridning. Samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola visar inte några större förändringar. Skillnaden i graden av samverkan är fortfarande mycket stor mellan de undersökta skolorna. Vilka organisatoriska åtgärder som vidtagits för att underlätta ett samarbete varierar. De skolor som 2001 hade problem med att få till stånd gemensam planeringstid för de olika personalkategorierna har fortfarande svårt att lösa denna problematik. 10

11 Det kollegiala samarbetet Ska målstyrning och decentralisering samverka så att lärare och skolledare kan utnyttja det större tolknings- och handlingsutrymmet så förutsätter det ett väl utvecklat samarbete mellan aktörerna på den lokala nivån. På skolnivå betyder detta väl fungerande arbetslag där gemensamma diskussioner om uppdraget knyts till det konkreta pedagogiska arbetet. En avreglering av timplanen ökar vikten av ett väl fungerande lokalt samarbete då detta är en av förutsättningarna för att skolreformer som initierats utifrån får betydelse för den dagliga verksamheten (Huberman & Miles, 1984). De intervjuade lärarna anser att samarbete med kolleger är meningsfullt när det har en direkt praktisk betydelse för arbetet med eleverna. Hur detta tolkas styr utformningen av samarbetets form och innehåll. Det är ingen av de intervjuade som ger uttryck för att arbetslagssamarbete innebär en möjlighet att lära av varandra. Att det förekommer ett kollektivt gemensam lärande utifrån den egna verksamheten framskymtar endast i ett av de intervjuade arbetslagen då lärarna i detta lag beskriver hur de aktivt arbetar för att få en systematik i arbetet med att följa upp och utvärdera sitt arbete med eleverna. Vid intervjuerna 2001 hade flera skolor en officiell och en inofficiell arbetsorganisation. På hälften av skolorna fanns officiellt en strävan från skolledare och några av lärare att bilda ett spårsamarbete med lärare från förskoleklass till år 6 (år 9). Dessa spår sågs också som skolans arbetslag. De flesta lärare var skeptiska till att satsa för mycket energi på ett spårsamarbete och satte inte likhetstecken mellan spår och arbetslag. De inofficiella arbetslagen var mer horisontellt organiserade och utgjordes av de kolleger som arbetade med elever i ungefär samma ålder 5. Vid intervjuerna 2004 finns idén om ett spårsamarbete kvar men har fått en ambitionsnivå som lärarna kan uppskatta och acceptera. De flesta spår träffas några gånger per termin. Man planerar gemensamma temadagar eller för mer övergripande diskussioner om målen för verksamheten. Endast på en av skolorna har lärarna blivit mer positiva till spårsamarbetet vid intervjuerna På denna skola har lärarna infört en tydlig struktur för spåmötena och man har bestämt att koncentrera sig på att utveckla några få områden genom att föra både konkreta och mer övergripande diskussioner. Vid intervjutillfället för detta spår norm- och etikdiskussioner. Det är stor skillnad i lärarnas inställning till arbetslagsarbete mellan de två skolor som arbetar med år 6-9. Redan 2001 var de intervjuade lärarna på en av skolorna mer positivt inställda. Lärarna på denna skola säger att deras positiva inställning har ökat. Arbetslagssamarbete upplevs underlätta arbetet med eleverna för jag ser hur bra eleverna mår. Konkret visar sig den positiva inställningen bland annat i att lärarna genomdrivit att en timme av de två timmarnas gemensamma konferenstid per vecka skall ägnas åt arbetslagssamarbete. Lärarna har också lagt in ytterligare arbetslagstid varje vecka. I några lag följer man en dagordning vid sina möten och i denna dagordning har man lagt elevvård som en av de sista punkterna för att få fokus på undervisningsfrågor. Kollegerna inom ämnet nämns inte längre som de närmaste samarbetsparterna. Problemet med att inte kunna ha all undervisning inom det egna laget nämns inte heller längre som ett stort problem. På skolan är strävan att begränsa en lärares undervisningstid till ett lag utöver det egna. Några av de intervjuade poängterar i stället det positiva med att inte ha all sin tid förlagd till det egna laget. Att träffa elever utanför den egna elevgruppen upplevs stimulerande och det kan leda till ett naturligt idéutbyte med kolleger i andra lag. 5 Alt. i för lärare som arbetar med de yngre eleverna F-1, 2-3, 4-5/6 eller F-3, 4-5/6. Alt. för lärare som arbetar med de äldre eleverna 6/7-9 eller år 6, år 7, år 8, år 9. 11

Utbildning utan nationell timplan i grundskolan. Individualisering eller privatisering av lärprocessen Delrapport 1.

Utbildning utan nationell timplan i grundskolan. Individualisering eller privatisering av lärprocessen Delrapport 1. Karlstad 2003-03-16 Till Timplanedelegationen Regeringsgatan 30-32 103 33 Stockholm Utbildning utan nationell timplan i grundskolan. Individualisering eller privatisering av lärprocessen Delrapport 1.

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt! RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska frågor våren 2015 Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning 1 Utgångspunkt Egen skolform sedan 1998 Ettårig frivillig skolform (ca 95% av alla sexåringar deltar) Förskoleklassen omfattas av de två första delarna

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas PM 2013: RIV (Dnr 001-687/2013) Tid för undervisning - lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (DS 2013:23) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 24 juli 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Göteborg 5 december Teknik

Göteborg 5 december Teknik Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Utbildningsinspektion i Odenslundsskolan

Utbildningsinspektion i Odenslundsskolan Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Odenslundsskolan Dnr 53-2006:3324 Utbildningsinspektion i Odenslundsskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1-5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten

Läs mer

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner 1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola ein Beslut Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Dnr 43-2015:10009 Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (11) 2012-10-12 Kommentarmaterial till stöd för förskolechef i arbetet med STOCKHOLMS STADS KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLA 2013 BAKGRUND Stockholms

Läs mer

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet YTTRANDE 28 april 2014 Dnr 62-2013:801 Skolverket att: Bengt Thorngren Förskole- och grundskoleenheten 106 20 Stockholm Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet Lärarförbundet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Rombergaskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Målgruppen är Rombergaskolans elever inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vision Alla barn och ungdomar i Enköpings

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Satsa på förskoleklassen! Villkoren för lärarna måste bli bättre

Satsa på förskoleklassen! Villkoren för lärarna måste bli bättre Satsa på förskoleklassen! Villkoren för lärarna måste bli bättre Rapport från Lärarförbundet 2013-04-22 2013 Forskningen visar att ett tidigt lärande på lekens grund är positivt för resultaten i skolan.

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer