Utbildning utan nationell timplan i grundskolan. Individualisering eller privatisering av lärprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning utan nationell timplan i grundskolan. Individualisering eller privatisering av lärprocessen"

Transkript

1 Till Timplanedelegationen Regeringsgatan Stockholm Utbildning utan nationell timplan i grundskolan Individualisering eller privatisering av lärprocessen Slutrapport Åsa Söderström Doktorand Karlstads universitet Institutionen för utbildningsvetenskap

2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 Försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan... 3 Forskningsprojektet vid Karlstads universitet Skolförbättring och timplaneprojektet... 4 Syfte Forskningsprojektets uppläggning... 7 Urval...7 Bortfall...8 Intervjumetod...8 Giltighet och tillförlitlighet Skolornas verksamhet Det kollegiala samarbetet Arbetssätt Eget arbete i år 1-5/ Studiepass i år Temaarbete i år F Temaarbete i år Att arbeta med mål i år Att arbeta med mål i år Arbetets problematik Barn och ungdom Tidsbrist Tidsbrist i arbetet med eleverna...26 Tidsbrist i arbetet med kollegerna...27 Brist på tid för egen planering...28 Tidsbrist och skolutveckling...28 Arbetssätt Kompetens Organisation Styrning Samverkan Resurser Föräldrar Utan nationell timplan Sammanfattande reflektioner Litteratur 2

3 1. Inledning 1995 tillsatte regeringen en kommitté, Skolkommittén, som hade till uppgift att stödja den pedagogiska utvecklingen i skolan och identifiera hinder för en positiv skolutveckling. Kommittén presenterade sitt slutbetänkande 1997 (SOU1997:121, 1997). Ett av kommitténs förslag var att avveckla den centrala timplanen. Timplanen ansågs utgöra ett hinder för en radikal förändring av undervisningens organisation. En hård tidsindelning gör det bland annat svårt att komma ifrån en ämnesinriktad undervisning, något kommittén såg som ett hinder för utvecklingen av en skola som engagerar dagens barn och ungdom. Möjligheten till en mer flexibel användning av tiden i skolan sågs också som en förutsättning för att bättre kunna hjälpa elever att nå skolans mål. Samtidigt såg kommittén en rad risker med att avskaffa timplanen och gav därför förslag på att avvecklingen skulle ske stegvis mellan eller som en försöksverksamhet under 5 år. De risker kommittén såg var: - Att likvärdigheten hotas - Att praktisk-estetiska ämnen hamnar på undantag på grund av kravet på godkänt i ämnena svenska, matematik och engelska. - Att planeringen av verksamheten försvåras. - Att skolledare och lärare upplever ett behov av att konkretisera och precisera målen i kursplanerna så att de i alltför stor utsträckning binder undervisningens form och innehåll. Försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan Timplanen är en bilaga till skollagen och utgör en del av den centrala styrningen av skolan. En elev garanteras under grundskolans nio år timmars lärarledd undervisning. I timplanen anges också hur dessa timmar ska fördelas mellan respektive ämnen eller ämnesgrupper. Hösten 2000 inbjöd utbildningsdepartementet landets grundskolor att delta i en försöksverksamhet med utbildning utan timplan. Försöksverksamheten innebär en befrielse från den nationella timplanens uppdelning i tid per ämne eller ämnesgrupp. Övriga bestämmelser i timplanen som till exempel bestämmelsen om totalt garanterad lärarledd undervisningstid gäller som vanligt. I försöksverksamheten ingår 79 kommuner. Kommunerna har i sin tur valt ut de cirka 900 deltagande skolorna. De utgör cirka 20 % av landets grundskolor. Försöksverksamheten pågår från år 2000 till år Försöket med att arbeta utan timplan kan ses som ett led i strävan att stärka mål- och resultatstyrningen och föra in begränsningar av tidsstyrningen i skolan. Vid ansökan för att få delta i försöksverksamheten fick kommunerna bland annat redovisa sina syften med sitt deltagande. Genomgående ville kommunerna öka måluppfyllelsen och stimulera skolutveckling. Detta ville man göra genom att till exempel öka individualiseringen, arbeta mer ämnesövergripande och öka elevernas inflytande och ansvar för de egna studierna. Också de deltagande skolorna har redovisat sina syften med att delta i försöket. Dessa överrenstämde i stort med de syften som uttrycktes på kommunnivå (U1999:08, 1999). Timplanedelegationen på utbildningsdepartementet har till uppgift att årligen följa upp och utvärdera försöksverksamheten. Samtidigt har sex universitet fått medel för forskning och utveckling med anledning av försöket. Karlstads universitet är ett av dessa. 3

4 Forskningsprojektet vid Karlstads universitet För skolors förbättringsarbete behövs både förändringar på övergripande strukturell och lokal nivå. I timplaneförsöket innebär den övergripande strukturella förändringen att skolor befrias från timplanens uppdelning i timmar per ämne. Denna del av timplanen har haft stor betydelse för faktorer som sätter ramar för skolans verksamhet som schema, tjänstefördelning och resursfördelning. Samtidigt räcker det inte med att ändra de strukturella ramarna för att skolutveckling skall komma till stånd. Det fordras också att förändringar sker i lärares, skolledares och elevers sätt att tänka om och agera inom de förändrade ramarna (Scherp, 2000). Fokus i forskningsprojektet vid Karlstads universitet ligger på den lokala nivån, på de eventuella förändringar som sker i lärares, skolledares och elevers sätt att tänka och agera i en skola utan timplan. 2. Skolförbättring och timplaneprojektet Det finns en förhoppning om att en förändring i ramarna för skolans verksamhet skall kunna stimulera skolutveckling. Försöksverksamheten antas stärka den lokala arbetsorganisationen och göra lokala måldiskussioner nödvändiga. Man kan också se avvecklingen som ett försök att genom en ytterligare uppmjukning av skolans regelverk lösgöra kreativitet på lokal nivå (Ds2001:48). Bakom detta finns en strävan att utveckla en skola som motiverar och engagerar dagens barn och ungdom. Studiet av timplaneprojektets effekter kan med denna utgångspunkt hamna inom ramen för forskning om skolförbättring. Skolförbättringsforskning har visat att hur lärare och skolledare förhåller sig till sitt ledarskap har stor betydelse för hur framgångsrikt arbetet med eleverna är. Den faktor som har störst påverkan på lärares vilja att förändra är de problem lärare upplever i arbetet med eleverna (Scherp, 2002). Förbättringsåtgärder får därför bäst genomslag om de ägs av personalen på den lokala skolan. Traditionellt har skolförbättringsforskning därför ett nedifrånperspektiv. Skolan ses också som en dynamisk organisation vilket kräver fördjupade studier eller studier över tid i stället för ögonblicksbilder av skolan i korsvisa undersökningar (Blossing, 2000). Det betyder att eventuella förändringar med koppling till timplaneprojektet bör studeras i eller i nära anslutning till klassrummet och syfta till att ge en fördjupad bild av verksamheten. Studier av skolors utveckling visar att centralt initierade förändringar av förutsättningarna för skolverksamheten inte kan förväntas bidra till en förändring av arbetet på klassrumsnivå. Visst har förändringar av de ramar som styr verksamheten en påverkan på lärare och skolledare (Granström & Einarsson, 1995) men frågan är vilken påverkan de har. Med hänvisning till skolforskning hör man ibland lite slarvigt att arbetet i skolan förändras mycket långsamt. Flera studier visar tvärtom att arbetet i skolan ständigt genomgår förändringar och att dessa accelererat under den senaste tioårsperioden (Blossing, 2004; Carlgren, 1999; Granström, 2003; Truedson, 1993). Jag tror att båda dessa synpunkter är riktiga. Med utgångspunkt i de förhoppningar om förbättringar av skolans verksamhet som finns inom timplaneprojektet kan några korta nedslag i studier av den svenska skolan vara på sin plats. Mål- och resultatstyrningen och den ökade decentraliseringen har gett skolor ökat handlingsutrymme. Samtidigt leder mål- och resultatstyrningen till en målrationell syn på skolverksamheten som sätter upp gränser för möjliga förändringar (Blossing, 2004). Skolor har haft svårt att få lokala måldokument att fylla funktionen av att styra skolpersonalens arbete (Ekholm, Fransson, & Lander, 1987; Kristiansson, Scherp, & Söderström, 2003; Scherp, 2002). Ända sedan slutet av 1980-talet har lärare och skolledare ägnat många arbetstimmar åt att skriva lokala arbetsplaner och lokala kursplaner. De flesta planer har blivit 4

5 hyllvärmare och inte dokument som legat till grund för planering, utvärdering och utveckling av verksamheten. Ett ökat lokalt friutrymme ställer krav på att man både på kommunal nivå och på enskilda skolor utarbetar ett system för uppföljning och utvärdering av verksamheten. En systematik i uppföljning och utvärdering har både till syfte att kontrollera skolans verksamhet och att bilda utgångspunkt för skolförbättring. Många skolor har haft problem att utveckla ett utvärderingssystem som motsvarar dessa intentioner. Det har varit svårt att motivera skolans personal för ett tidskrävande arbete som de inte ansett vara direkt kopplad till arbetet med eleverna (Ds2001:48). De ekonomiska resurserna för verksamheten är en annan ramfaktor. Under flera år i början av 1990-talet minskade de ekonomiska ramarna för skolans verksamhet vilket ställt krav på ständiga omprioriteringar (Skolverket, 2003). En jämförelse av elever skolsituation mellan visar att elever i årskurs nio anser att möjligheten att få hjälp i skolan har minskat (Skolverket, 1995). Under 2000-talet har kostnaderna per grundskoleelev åter ökat och var 2002 något högre än år Denna ökning beror till största delen på ökade lönekostnader och ökade kostnader för lokaler (2003). I skolan finns en variation av olika arbetssätt. På 1960-talet dominerade katederundervisning 1. Under 1980-talet blev variationen mer påtaglig men katederundervisningen utgjorde fortfarande det vanligaste undervisningsmönstret. I början av 1990-talet kunde man konstatera en skillnad mellan det dominerade arbetssätten för grundskolans yngre och äldre elever. I år 1-3 var vid 1990-talets början enskilt arbete det vanligaste arbetssättet medan undervisningsmönstret för elever i år 4-9 fortfarande dominerades av katederundervisning (Granström & Einarsson, 1995). Vid en uppföljning av den nationella utvärderingen år 1995 fick elever i år nio ange i hur hög grad undervisningen i grundskolan bestod av traditionell lärarledd undervisning respektive mer elevaktiva arbetssätt 2. Det ojämförligt vanligaste arbetssättet enligt eleverna var det traditionella. I det som betecknades som ett elevaktivt arbetssätt dominerade elevers enskilda arbete och gemensamma diskussioner. Minst vanligt var arbete i grupp och genomförande av egna undersökningar (Skolverket, 1995). Traditionell lärarledd undervisning används i större utsträckning i skolor där elever är motiverade. I skolor där ett stort antal elever är omotiverade och okoncentrerade tvingas lärare i större utsträckning lägga om undervisningsstrategierna mot mer elevaktiva arbetssätt (Skolverket, 1992). Sammanfattningsvis kan sägas att det under de senaste åren för hela grundskolan skett en förändring av lärarrollen från en kunskapsförmedlande till en mer arbetsledande. Tiden för helklassundervisning har minskat och innehållet i den tid lärare ägnar åt att tala inför hela klassen har förändrats. Under 1960-talet ägnade lärarna mycket tid åt kunskapsgenomgångar i helklass 3. I början av 2000-talet upptogs denna tid mer av att administrera undervisningen som till exempel att förbereda för elevernas eget arbete och genomgång av material (Granström, 2003). De disciplinära åtgärderna har också ökat. Utvecklingen tycks går från lärarstyrd katederundervisning till planeringsstyrt elevarbete. Österlind visar hur elevers egen planering lär elever att disciplinerat utföra ett allt mer individualiserat arbete på 1 Begreppen för olika undervisningsmönster varierar. Katederundervisning kan sägas beskriva en traditionell lärarledd undervisning. Fokus ligger på läraren som kunskapsförmedlare. I enskilt arbete och/eller elevaktiva arbetssätt ligger fokus på läraren som arbetsledare. 2 Innebörden i begreppet elevaktiva arbetssätt var att: eleverna arbetar var för sig med samma uppgift, läraren och klassen diskuterar gemensamt, elever arbetar i grupp, elever genomför egna undersökningar 3 Endast 3 % av denna tid användes till disciplinära åtgärder (Granström, 2003) 5

6 bekostnad av gemensamt kunskaps- och erfarenhetsutbyte (Österlind, 1998). Det finns ett ifrågasättande av en allt för stark betoning av elevers eget arbete vilket i sin tur leder till att intresset för innehållet i den tid som lärare använder tillsammans med hela klassen ökar. Granström (2003) skiljer mellan två sätt på vilka lärarna kan hantera tiden för helklassundervisning. Antingen utnyttjas tiden först och främst till kunskapsgenomgångar eller så utnyttjas tiden först och främst som ett forum för kollektiva samtal där lärare och elever delar på erfarenheter av kognitiv, estetisk och etisk karaktär. Detta skulle leda till en utveckling mot en mer samtalsledande lärarroll. Under många decennier har elevers inflytande över skolverksamheten fokuserats i både statliga utredningar, forskningsrapporter och debattlitteratur (Broady, 1981; Danell, 1999; Forsberg, 2000; Ricklander, 1978; Selberg, 1999; Skolverket, 1995; SOU1991:12, ; SOU1996:22, ; Sundgren, 1996). Motiven bakom strävan att öka elevers inflytande är kopplade till skolans övergripande uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Samtidigt finns det mer klassrumsnära motiv som att elevers engagemang för skolarbetet genom att ge dem möjlighet att påverka sin arbetssituation (Selberg, 1999). Synen på omfattningen av elevers inflytande varierar. I ett elevperspektiv tycks inte strävan att öka elevers inflytande har rönt någon större framgång. Inflytandet är litet över det dagliga arbetet och stannar ofta vid detaljfrågor om skolmiljön som rastaktiviteter och planering av klassresor (Blossing, 2004; Forsberg, 2000). Av lärare och skolledare hålls ofta elevers eget arbete fram som ett exempel på hur elevers inflytande över det dagliga arbetet har ökat och tagit en ny gestalt (Scherp & Scherp, 2002). I det egna arbetet har elever möjlighet att påverka när de ska göra en uppgift med den har fortfarande litet inflytande över arbetets innehåll och form. Undervisningen kan styras av samma grundläggande principer oavsett om lärare pratar och elever lyssnare eller om elever arbetar självständigt. Elevers arbete utgår fortfarande till största delen från frågor som ställs av lärare eller läromedelsförfattare. Elever genomför förelagda uppgifter vars färdigställande motsvarar uppnåenden av vissa mål (Blossing, 2004). Det finns ett stråk av normativitet i talet om skolutveckling. Men bakom det som till synes är kanske döljer sig något annat. Talet om den dolda läroplanen är ständigt aktuell (Broady, 1981). Skolförändring är definitivt inte lika med skolförbättring. Förändringar kanske innebär förbättringar för några aktörer i skolan medan de inte påverkar eller till och med innebär försämringar för andra. Skolans verksamhet är komplex och innehåller en rad spänningsfält: Skolan har traditionellt ett sorteringsuppdrag samtidigt som man ska utgå från och stödja varje individs unika förutsättningar. Eleverna skall anpassas till samhället samtidigt som de skall förberedas för att förändra det. Verksamheten förutsätter disciplinering och inordning under vuxnas normer och regler samtidigt som eleverna skall lära sig att ifrågasätta och ta eget ansvar. Skolans innehåll pekar mot behov elever förväntas ha i en framtid medan dagens elever ofta är luststyrda och lever här och nu. Vilken påverkan på skolans utveckling har avvecklingen av timplanen i detta spänningsfält? Syfte Denna studie har som syfte att beskriva lärares uppfattningar av att arbeta i en skola utan timplan och vad dessa uppfattningar ger för avtryck i undervisningen. Då studien sträcker sig över tre läsår finns en strävan att också kunna fånga eventuella förändringar som skett både i lärares uppfattningar och i verksamhetens genomförande. 6

7 3. Forskningsprojektets uppläggning Studien har genomförts i en mindre kommun i södra Sverige. Samtliga kommunens skolor deltar i timplaneprojektet. Under hösten 2001 planerades och genomfördes en inledande intervjuundersökning där syftet var att kartlägga lärares syn på lärande och undervisning, vilka förändringar som planeras och genomförs i anslutning till avvecklingen av timplanen samt vilka möjligheter och/eller svårigheter lärare ser att förverkliga sina intentioner med skolverksamheten i och med deltagandet i timplaneprojektet. Resultatet från denna studie redovisades i en delrapport till Timplanedelegationen våren 2003 (Kristiansson et al., 2003). Våren 2004 genomfördes en uppföljande intervjuundersökning med de lärare som ingick i den inledande studien hösten Urval Samtliga kommunens skolor deltar i forskningsprojektet. Intervjuer genomfördes individuellt med lärare 4 i 13 arbetslag. Urvalet av arbetslag skedde både slumpmässigt och strategiskt. Av kommunen åtta skolor har sex en inriktning F-5/6. På var och en av dessa skolor valdes slumpmässigt ett arbetslag att delta i undersökningen. I kommunen finns två skolor med inriktning F-9. På en av dessa skolor valdes slumpmässigt ett lag från F-5 och ett lag från 6-9. För att få en större representation av lag från 6-9 valdes på den andra F-9-skolan tre arbetslag med inriktning 6-9. Dessutom togs, av strategiska skäl, båda arbetslagen i F-5 ut för intervju. Vid den inledande undersökningen 2001 intervjuades sammanlagt 75 lärare. Av dessa arbetade 53 med elever från F-6 och 22 med elever från år 6-9. År 2004 arbetade 55 av de 75 lärarna kvar på samma skola som år Av dessa deltog 53 i uppföljningsintervjuerna. 39 av de intervjuade arbetade med elever från F-6 och 14 med elever från år 6-9. Tabell 1 Intervjugruppen 2001 och 2004 en jämförelse Lärarkategori År 2001 År 2004 Grundskollärare Förskollärare Fritidspedagog 7 6 Summa I rapporten kommer begreppet lärare att användas för både grundskollärare, speciallärare, förskollärare, fritidspedagoger utom när det finns ett behov att visa skillnader i uppfattning mellan de olika kategorierna. 7

8 Bortfall Bortfallet mellan de två intervjutillfällena är ungefär 30 %. Orsakerna till det relativt stora bortfallet redovisas i tabell 2. Tabell 2 Bortfallsorsaker Bortfallsorsak Antal Barnledig 4 Tjänstledig 4 Flyttat 4 Slutat 3 Pension 3 Sjukskriven 2 Avstår 2 Summa 22 Intervjumetod Undersökningen genomfördes som en halvstrukturerad livsvärldsintervju (Kvale, 1997). Syftet är att förstå hur den intervjuade tänker, känner och förstår sin livsvärld. De inledande intervjuerna innehöll fem temaområden som behandlades i en given ordning. Respondenten fick samtidigt stort utrymme att prata omkring varje område. Temaområden: 1. beskrivning av verksamheten 2. vad den intervjuade anser viktigt i arbetet med eleverna 3. arbetets glädjeämnen 4. de problem som finns i arbetet med eleverna 5. vad den intervjuade upplever som möjligheter och svårigheter med att arbeta utan nationell timplan Intervjuerna genomfördes individuellt och tog cirka 1 ½ timme. Utgångspunkten för forskningsprojektet är slopandet av den nationella timplanen. Anledningen till att intervjuerna inte bara inriktas på lärares syn på detta var att söka fånga en helhet i vilken projektet implementeras och hur lärares tankar om verksamheten och dess problem och glädjeämnen eventuellt påverkas av timplaneprojektet. Uppföljningsintervjuerna utgick från utskrifterna av de första individuella intervjuerna. Fokus i uppföljningsintervjuerna låg på de förändringar som skett i verksamheten och i de problem som finns i arbetet med eleverna samt den intervjuades syn på att arbeta utan timplan. Tid ägnades också åt att kartlägga eventuella förändringar i synen på vad som är viktigt i arbetet med eleverna och i arbetets glädjeämnen. Liksom 2001 genomfördes intervjuerna individuellt. De tog cirka 1 timme och spelades in på band. Sammanställningen har gjorts både individuellt och arbetslagsvis. Varje arbetslag har fått läsa och haft möjlighet att korrigera sammanställningen för sitt lag. I denna rapport redovisas resultatet främst med utgångspunkt från dessa arbetslagssammanställningar. 8

9 Giltighet och tillförlitlighet Genom val av metod läggs möjligheter och begränsningar in i undersökningen. Vad är det egentligen som synliggörs i intervjuerna? Vi får möta den intervjuades förställningar om sig själv som lärare och den verksamhet hon/han arbetar i. Det betyder inte att kolleger och elever som vistas i samma verksamhet ser på det hela på samma sätt. Med detta synsätt finns det inte någon möjlighet att finna en absolut sanning utan endast en rad mer eller mindre överrensstämmande tolkningar av den verklighet vi tillsammans befinner oss i. Samtidigt påverkar vi och påverkas av andra. Våra föreställningar är en produkt av våra erfarenheter, erfarenheter som existerar och förstås i ett kulturellt och socialt sammanhang (Wenneberg, 2000). Det skapas därigenom en gemensam skolkod för att beskriva skolverksamheten. En skolas kod utgörs av lokalt utformade tanke- tolknings- och handlingsmönster. Dessa mönster bestämmer skolans inre liv och skapar en stabilitet i en arbetssituation som ständigt är utsatt för krav på förändring (Arfwedson & Lundman, 1984). I intervjuerna syns tydligt att det finns en gemensam skolkod hos ett arbetslags lärare. I den första delen av intervjuerna, beskrivningen av verksamheten, var bilderna inom lagen till största delen överrensstämmande. På samma sätt fanns det i ett och samma arbetslag stor överrensstämmelse vid beskrivningen av problem i arbetet och i beskrivningen av arbetet utan timplan. När det gäller frågorna vad som upplevs viktigt i arbetet med eleverna och glädjeämnen i arbetet var samstämmigheten inom lagen inte lika påtaglig. I intervjuer kan det vara svårt att komma åt den intervjuades praktiska medvetande. Det praktiska medvetandet utgör den kunskap som kommer till uttryck i praktiken. Många gånger är denna kunskap för-givet-tagen och en del av den intervjuades tysta kunskap. Det som får mest utrymme är det som den intervjuade inte ser som självklart. Samtidigt får vi möta de föreställningar den intervjuade vill visa upp vilket betyder att tillkortakommanden och misslyckanden kan vara svåra att synliggöra. Här har samspelet mellan intervjuad och intervjuare en etisk dimension. Den intervjuade måste känna sig säker på att inte lockas att säga mer än hon/han tänkt. Samtidigt måste det i intervjusituationen utvecklas ett förtroende så att den intervjuade känner att det hos den intervjuade finns ett äkta intresse av att förstå. I intervjusituationen skapas detta förtroende genom intervjuarens förhållningssätt. Jag har själv svårt att bedöma om jag lyckats skapa detta förtroende. Spontana återkopplingar efter intervjuomgångarna har varit positiva. Min utgångspunkt är att både jag som intervjuare och den intervjuade har behov av att ingå i en förståelseprocess (Habermas 1990). Den intervjuade vill dela med sig av sitt vetande. Som intervjuare är jag intresserad av att förstå världen ur den intervjuades perspektiv. Inför uppföljningsintervjuerna kontaktades skolornas rektorer. Av dessa fick jag information om vilka lärare som arbetade kvar på skolan. Jag fick också namn på en person på skolan som jag tog kontakt med inför intervjuerna. Denna kontaktperson fick information om syftet med intervjuerna. Många av våra föreställningar finns som tyst förtrogenhetskunskap och är därför svåra att uttrycka. För att ge de intervjuade möjlighet att i lugn och ro tänka igenom intervjuområdena hade jag som mål att sända ut utskriften av den första intervjun. Detta lyckades till hälften av intervjupersonerna. Nästan alla dessa hade läst igenom intervjun och några hade förberett kommentarer. Av praktiska skäl kunde jag inte sända ut intervjusammanställningar inför samtliga intervjuer. I ett arbetslag hade lärarna plockat fram den sammanställning de fått av arbetslagets synpunkter efter intervjuerna Under en intervju sker en ömsesidig påverkan mellan den intervjuade och intervjuaren som bland annat gör att vissa synpunkter får större tyngd än andra. Vissa idéer och tankar kan 9

10 också födas i detta samspel. Det sätt på vilket den intervjuade uttrycker sig betraktas som ögonblicksbilder som skapats i intervjusituationen. Samtidigt har föreställningar sin utgångspunkt i en persons och en grupps samlade erfarenheter vilket gör att de ofta är djupt grundade i individen. Stabiliteten i de intervjuades föreställningar blev tydlig i två av intervjuområdena: - Vad är viktigt i arbetet med eleverna: Ingen av de intervjuade ville göra några större förändringar i beskrivningen av vad de 2001 ansåg som viktigt i arbetet med eleverna. En handfull lärare gjorde något tillägg eller förtydligande. De flesta lärare sade att beskrivningarna gav en bild av den värdegrund på vilken arbetet med eleverna vilar och flera uttryckte sin förvåning över att de lyckats fånga sina tankar så väl. - Arbetets glädjeämnen: Endast en av de intervjuade ville göra förändringar vad gäller arbetets glädjeämnen. Arbetsförhållandena hade förändrats vilket påverkat inställningen till arbetet på ett negativt sätt. För att säkra undersökningsresultatets giltighet och pålitlighet fick var och en av de intervjuade, liksom efter intervjuerna 2001, en sammanställning av arbetslagsintervjuerna. Det fanns tre anledningar till detta: 1. Arbetslaget gavs möjlighet korrigera missförstånd 2. Uttalanden som kommer på pränt kan många gånger upplevas starkare än när de sägs därför kunde de intervjuade också ta chansen att ändra uttalanden de inte ansåg sig kunna stå för. 3. De intervjuade kunde komplettera med ytterligare information och synpunkter. Två av de intervjuade gjorde mindre korrigeringar. 4. Skolornas verksamhet När lärarna 2001 beskrev sin verksamhet fokuserade de formen för det kollegiala samarbetet, organiseringen av elevgrupperna, samverkan mellan förskola, skola och fritidshem och arbetssätt. I intervjuerna 2004 låg fokus på det kollegiala samarbetet och skolornas arbetssätt. Det var här de största förändringarna skett och dessa två faktorer är också intressanta i relation till ett arbete utan timplan. Organisationen av elevgrupper har inte genomgått några större förändringar. Majoriteten av skolorna 1-5/6 arbetar med åldersintegrerade grupper. Diskussionerna om åldersintegreringens för- och nackdelar förs fortfarande. I flera av de åldersintegrerade grupperna är strävan fortfarande att minimera åldersspridningen. Engelska är det ämne som lärare upplever svårast att bedriva i grupper med stor åldersspridning. På en av skolorna har det skett en omorganisation av elevgrupperna till förmån för mindre åldersspridning. Samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola visar inte några större förändringar. Skillnaden i graden av samverkan är fortfarande mycket stor mellan de undersökta skolorna. Vilka organisatoriska åtgärder som vidtagits för att underlätta ett samarbete varierar. De skolor som 2001 hade problem med att få till stånd gemensam planeringstid för de olika personalkategorierna har fortfarande svårt att lösa denna problematik. 10

11 Det kollegiala samarbetet Ska målstyrning och decentralisering samverka så att lärare och skolledare kan utnyttja det större tolknings- och handlingsutrymmet så förutsätter det ett väl utvecklat samarbete mellan aktörerna på den lokala nivån. På skolnivå betyder detta väl fungerande arbetslag där gemensamma diskussioner om uppdraget knyts till det konkreta pedagogiska arbetet. En avreglering av timplanen ökar vikten av ett väl fungerande lokalt samarbete då detta är en av förutsättningarna för att skolreformer som initierats utifrån får betydelse för den dagliga verksamheten (Huberman & Miles, 1984). De intervjuade lärarna anser att samarbete med kolleger är meningsfullt när det har en direkt praktisk betydelse för arbetet med eleverna. Hur detta tolkas styr utformningen av samarbetets form och innehåll. Det är ingen av de intervjuade som ger uttryck för att arbetslagssamarbete innebär en möjlighet att lära av varandra. Att det förekommer ett kollektivt gemensam lärande utifrån den egna verksamheten framskymtar endast i ett av de intervjuade arbetslagen då lärarna i detta lag beskriver hur de aktivt arbetar för att få en systematik i arbetet med att följa upp och utvärdera sitt arbete med eleverna. Vid intervjuerna 2001 hade flera skolor en officiell och en inofficiell arbetsorganisation. På hälften av skolorna fanns officiellt en strävan från skolledare och några av lärare att bilda ett spårsamarbete med lärare från förskoleklass till år 6 (år 9). Dessa spår sågs också som skolans arbetslag. De flesta lärare var skeptiska till att satsa för mycket energi på ett spårsamarbete och satte inte likhetstecken mellan spår och arbetslag. De inofficiella arbetslagen var mer horisontellt organiserade och utgjordes av de kolleger som arbetade med elever i ungefär samma ålder 5. Vid intervjuerna 2004 finns idén om ett spårsamarbete kvar men har fått en ambitionsnivå som lärarna kan uppskatta och acceptera. De flesta spår träffas några gånger per termin. Man planerar gemensamma temadagar eller för mer övergripande diskussioner om målen för verksamheten. Endast på en av skolorna har lärarna blivit mer positiva till spårsamarbetet vid intervjuerna På denna skola har lärarna infört en tydlig struktur för spåmötena och man har bestämt att koncentrera sig på att utveckla några få områden genom att föra både konkreta och mer övergripande diskussioner. Vid intervjutillfället för detta spår norm- och etikdiskussioner. Det är stor skillnad i lärarnas inställning till arbetslagsarbete mellan de två skolor som arbetar med år 6-9. Redan 2001 var de intervjuade lärarna på en av skolorna mer positivt inställda. Lärarna på denna skola säger att deras positiva inställning har ökat. Arbetslagssamarbete upplevs underlätta arbetet med eleverna för jag ser hur bra eleverna mår. Konkret visar sig den positiva inställningen bland annat i att lärarna genomdrivit att en timme av de två timmarnas gemensamma konferenstid per vecka skall ägnas åt arbetslagssamarbete. Lärarna har också lagt in ytterligare arbetslagstid varje vecka. I några lag följer man en dagordning vid sina möten och i denna dagordning har man lagt elevvård som en av de sista punkterna för att få fokus på undervisningsfrågor. Kollegerna inom ämnet nämns inte längre som de närmaste samarbetsparterna. Problemet med att inte kunna ha all undervisning inom det egna laget nämns inte heller längre som ett stort problem. På skolan är strävan att begränsa en lärares undervisningstid till ett lag utöver det egna. Några av de intervjuade poängterar i stället det positiva med att inte ha all sin tid förlagd till det egna laget. Att träffa elever utanför den egna elevgruppen upplevs stimulerande och det kan leda till ett naturligt idéutbyte med kolleger i andra lag. 5 Alt. i för lärare som arbetar med de yngre eleverna F-1, 2-3, 4-5/6 eller F-3, 4-5/6. Alt. för lärare som arbetar med de äldre eleverna 6/7-9 eller år 6, år 7, år 8, år 9. 11

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning

Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning För att förbättra elevers resultat, öka skolans måluppfyllelse och få förbättrad produktivitet behöver varje skola skapa en bra arbetsorganisation.

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad.

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. 130916 odell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare inom grundskolan

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Den fristående huvudmannens

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen. Internationell nivå Nationell nivå SL, Lpo KL Skolverket & Myndigheten Central kommunal nivå Kommunfullmäktige Styrelse/nämnd Skolplanen Lokal skolnivå Rektor Elever Föräldrar Personal Fackliga org Underström

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem 2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer