Fattigdom En rättighetsfråga EN INTRODUKTION TILL DE EKONOMISKA SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETERNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fattigdom En rättighetsfråga EN INTRODUKTION TILL DE EKONOMISKA SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETERNA"

Transkript

1 Fattigdom En rättighetsfråga EN INTRODUKTION TILL DE EKONOMISKA SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETERNA

2 Innehåll FÖrord 03 INLEdning 04 Demokrati börjar vid frukostbordet 05 Rättigheter eller behov? 05 Rättigheter utan diskriminering 06 Fattigdom 07 HISTORIK 08 Efter kalla kriget 08 Regionala system 09 UTKRÄVBARHEt 10 Respektera, skydda och uppfylla 10 Miniminivå eller kärninnehåll 11 Möjlighet att utkräva sin rätt? 12 Nationella initiativ 13 Utkrävbarhet i Sverige och Europa 13 ESK-RÄTTIGHETErna 14 Rätten till hälsa 14 Rätten till mat och vatten 15 Rätten till bostad 17 Rätten till utbildning 18 Rätten till arbete 18 Rätten till kultur 19 VIKTIGA DISKUSSIONEr 21 Globaliseringen 21 Staters utvidgade ansvar 21 Rättighetsperspektivet 21 FN:s millenniemål 22 Transnationella företag 22 Internationella finansiella institutioner 23 ESK-rättigheter i Sverige 24 UPPSLAGSDEL: grundläggande begrepp och förklaringar 25 LÄS VIDARE 28 KONTAKTUPPGIFTEr 30 Copyright Amnesty International, svenska sektionen

3 FÖRORD RÄTTEN ATT LEVA ETT VÄRDIGT LIV Under 2009 startar Amnestys globala kampanj Demand Dignity, som i Sverige kommer att heta Fattigdom en rättighetsfråga. Det övergripande målet för kampanjen är att stoppa människorättskränkningar som låser fast människor i fattigdom. Ett av de viktigaste budskapen i kampanjen är att alla mänskliga rättigheter ekonomiska, medborgerliga, sociala, politiska och kulturella är odelbara och ömsesidigt beroende av varandra. Först när alla rättigheter respekteras och uppfylls kan människor leva sina liv utan fruktan och nöd. Men vägen dit är lång. Fattiga och maktlösa människors rätt till ett värdigt liv väger ofta oförsvarligt lätt när de ställs mot ekonomiska intressen, såsom att utvinna råvaror, sjösätta utvecklings- och byggnadsprojekt eller exploatera markområden. Där det sker grova kränkningar av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK), kränks dessutom nästan alltid de medborgerliga och politiska rättigheterna. Det sker genom att människor nekas sin rätt till information, deltagande i samhällslivet, yttrandefrihet och tillgång till rättvisa. Våld, godtyckliga gripanden, trakasserier och försvinnanden drabbar ofta dem som står upp för sina och andras rättigheter. Amnesty arbetar fortsättningsvis mot grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna och det saknas inte exempel på hur stater eller andra aktörer aktivt hindrar människor från att åtnjuta sina rättigheter. Fattigdom en rättighetsfråga är inte en ESK-kampanj, men den kräver likväl att vi som organisation lär oss mer om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna och hur de hänger ihop med de rättigheter som vi traditionellt arbetat för. Därför har vi tagit fram detta utbildningsmaterial som vi hoppas att du ska ha användning av. Lise Bergh, generalsekreterare Amnesty International, svenska sektionen Februari

4 INLEDNING Peru: Människorättsadvokater och vittnen utsatta för hot och trakasserier Människorättsadvokaten Doktor Gloria Cano Legua har utsatts för dödshot. Gloraia Canu Legu arbetar för offer som utsatts för de människorättskränkningar som tidigare presidenten Alberto Fujimori nu står anklagad för. Fujimori misstänks ligga bakom flera försvinnanden, morden på nio studenter och en professor samt en massaker vid Barrios Altos. Flera vittnen, jurister, rättsläkare och människorättsaktivister, som arbetar med att kartlägga de övergrepp som begicks mellan maj 1980 och november 2000, har utsatts för både hot och trakasserier. Perus tragiska förflutna måste få ett korrekt rättsligt efterspel. Regeringen har en skyldighet att samarbeta i utredningar om tidigare övergrepp och se till att militären överlämnar nödvändig information. De människorättskränkningar som sker i samband med utredningarna måste utredas. Dessutom måste de vittnen och de som leder de juridiska processerna få stöd och skydd inrättades Sannings- och försoningskommissionen som fick i uppdrag att utreda omständigheterna kring de övergrepp som begicks av den peruanska staten, och de väpnade oppositionsgrupperna, Sendero Luminoso och MRTA (Moviomento Revolucionario Túpac Amaru) under den 20 år långa väpnade konflikten i landet. Kommissionen hade också till uppgift att identifiera offren och, så långt det var möjligt, fastställa vem som var ansvarig för övergreppen. Baserat på blixtaktion från 4 januari 2008 UA 05/08, AMR 46/001/2008 Dödsstraffet är enligt Amnestys uppfattning inhumant, ovärdigt och kränker rätten till liv. Kränkningar av medborgerliga och politiska rättigheter sker ofta genom att människor som lyckas nå ut med ett ovälkommet budskap tystas. Till exempel då demonstranter blir misshandlade, tidningar stängs eller företrädare för fackföreningar sätts i fängelse. Inte sällan är det staten som missbrukar sin makt eller helt enkelt undlåter att skydda medborgarna. Övergreppen är ofta synliga och det är relativt lätt att peka ut vem som har ansvaret för att övergreppen kunde ske. Människors rättigheter kan dock kränkas på många andra sätt. Mänskliga rättigheter handlar inte bara om att ha yttrandefrihet och slippa tortyr utan också om rätten till utbildning, mat, vatten, bostad, hälsa, arbete och kultur. När det gäller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-rättigheter) sker kränkningarna oftast i det tysta. Staten tar inte alltid aktivt del i kränkningarna och maktmissbruket kan vara svårt att sätta fingret på. De som utsätts för kränkningar av ESK-rättigheter är inte första hand välartikulerade journalister eller välorganiserade demonstranter utan utsatta människor med få möjligheter att göra sig hörda. På grund av sin livssituation kan de vara stigmatiserade eller utstötta av samhället. Tvångsvräkningar och fysiska trakasserier drabbar oftast dem som redan har det svårt. Dessutom förstärks kränkningarna av ESK-rättigheter av att de ofta går hand i hand med andra kränkningar. Kränkningar av maktlösa människors rättigheter är inte spektakulära och syns sällan i media. Politiker behöver ta mindre hänsyn till dem som ingen lyssnar på och som kanske inte ens har rätt att rösta. De som kränks är kanske inte ens medvetna om att de enligt internationella överenskommelser har rättigheter. I många marktvister är det den mäktigare parten som vet hur man utnyttjar eller kommer runt lagen. Det förstärker intrycket av att det som händer är rätt även när det gäller rena bedrägerier. Den som regelbundet blir misshandlad av polisen är naturligtvis skeptisk till rättsstaten. Och nästan ofelbart är det så att kränkningarna inte utreds ordentligt eller att de som drabbats förvägras en rättssäker prövning. Rätten att leva ett värdigt liv innebär frihet från alla sorters kränkningar av mänskliga rättigheter. Ingen ska torteras eller godtyckligt frihetsberövas, leva i hunger eller hemlöshet, lida av sjukdomar som hade gått att förebygga eller bota. 4

5 Demokrati BÖRJAR vid frukostbordet ESK-rättigheter och medborgerliga och politiska rättigheter är enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna odelbara och ömsesidigt förstärkande. Kofi Annan, tidigare generalsekreterare i FN, visade på just detta när han i ett uppmärksammat tal sade att demokrati börjar vid frukostbordet. Det går inte att isolera en rättighet från en annan, de är beroende av varandra. Det blir tydligt om man försöker rangordna rättigheterna. Hur man än gör blir det fel eftersom rättigheterna hänger ihop som en odelbar kedja. Om du inte har mat för dagen, kommer du troligen inte att värdera yttrandefrihet eller föreningsfrihet särskilt högt. Om du inte kan läsa, är det svårare att ta del av politisk och annan samhällsinformation. Om du inte har tillgång till grundläggande utbildning, är det mycket svårare att utnyttja din rösträtt. Utan bostad får du svårt att behålla eller få en anställning. Dessutom Peru: Vilka var offren för våldet? ökar risken för att du ska utsättas för I augusti 2003 kom Sannings- och försoningskommissionen ut med sin slutliga rapport om de övergrepp som begicks i Peru under 20 år av väpnad konflikt. Enligt kommissionens rapport dödades eller fysiskt och sexuellt våld och din rätt till privatliv omöjliggörs. Om du saknar försvann mer än personer mellan år 1980 och Tusentals människor utsattes för olika en fast bostadsadress har du i vissa kränkningar som tortyr och misshandel. Många kidnappades och kvinnor utsattes för sexuellt våld. Nigel Rodley, FN:s före detta specialrapportör om tortyr, säger att majoriteten av dem som torteras länder inte ens rätt att rösta. inte är politiskt aktiva, utan fattiga människor som misstänks för brott eller misshandlas av andra Rättigheter eller behov? Det finns de som menar att ESKrättigheter snarare är mål att sträva emot än riktiga rättigheter. Det är dock viktigt att se och erkänna ESKrättigheter som just rättigheter och inte en önskelista. Ett rättighetsperspektiv innebär att att det finns subjekt rättighetsbärare - som har vissa rättigheter, vilket medför vissa skyldigheter för staten. anledningar. Det finns en tydlig koppling mellan vilka personer som i störst utsträckning riskerar att utsättas för tortyr och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Amnesty har traditionellt sätt inte uppmärksammat denna koppling. Sanningskommissionens rapport bekräftar länken mellan fattigdom, socialt utanförskap och sannolikheten att utsättas för våld. Mer än 80 % av de dödsfall och försvinnanden som kommissionen behandlat kom från de fattigaste delarna av Peru. 75 % hade Quechua eller någon av de andra minoritetsspråken som modersmål. Utbildningsnivån på de döda och försvunna var långt under medel, 68% av offren hade inte avslutat högstadiet. Kommissionen fastställde att en av de främsta orsakerna till den långa inbördeskonflikten var diskriminering och avsaknaden av tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter för de fattiga särskilt kvinnor och ursprungsbefolkningen. Cirka en halv miljon peruaner från de fattigaste områdena i Peru tvångsförflyttades av såväl statliga myndigheter som beväpnade grupper kvinnor från landsbygden i Anderna och peruanska Amazonas tvångssteriliserades. Många familjer hotades med böter, fängelse eller att inte längre få del av statens matprogrammet.. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Den peruanska kongressen beslutade att alla offer under konflikten ska få upprättelse och skadestånd och de skyldiga ska ställas till svars, men processen går långsamt framåt. Det beslutades också att de militärer som står anklagade för brott mot mänskliga rättigheter ska få rättslig hjälp betalad av staten. Men ingen rättshjälp har erbjudits offren för kränkningarna, trots att nästan 70% inte har tillgång Konventionerna* (på sid 25 hittar till juridisk representation. Samtidigt hotas offren, deras anhöriga, vittnen och juridiska ombud och det du en uppslagsdel) som reglerar skyddsprogram som Sanningskommissionen föreslagit har ännu inte tillsatts. statens ansvar för ESK-rättigheterna Den väpnade konflikten pågick i tjugo år och det var först när våldet började närma sig de med politisk och ekonomisk makt som konflikten började uppmärksammas i media och en opinion mot våldet är uppbyggda på det sättet att stater har vissa skyldigheter gentemot sina bildades i Peru och i omvärlden. Vi ser nu samma diskriminering upprepa sig i efterspelet till konflikten. medborgare. FN:s kommittén för Amnestyrapport AMR 46/004/2006 ekonomiska, sociala och kulturella Peru: Poor and excluded women Denial of the right to maternal and child health rättigheter* har i sina generella kommentarer* definierat en miniminivå för rättigheternas innehåll, ett så kallat kärninnehåll. Kärninnehållet varierar för varje rättighet och anger den miniminivå som under inga omständigheter får kränkas och som staten därför alltid är skyldig att garantera. 5

6 utan åtskillnad av något slag på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 2:2 Ett exempel är miniminivån gällande rätten till utbildning som omfattar obligatorisk och kostnadsfri grundskoleutbildning för alla, samt att barn inte får undervisas på ett rasistiskt, homofobiskt eller annat diskriminerande sätt. ESK-konventionen anger att staterna, för att trygga rättigheterna, måste utnyttja sina resurser till fullo för att på så sätt se till att rättigheterna gradvis förverkligas i sin helhet med alla lämpliga medel. Det innebär inte att staten är skyldig att ge dig mat bara för att du vill det och hävdar att det är din rättighet. Däremot får staten inte beröva dig din matförsörjning eller hindra dig från att själv skaffa mat. Staten är också skyldig att se till att ingen annan hindrar dig från att skaffa mat. Slutligen, om du av olika anledningar ändå inte kan skaffa mat, är staten skyldig att efter bästa förmåga se till att du får mat. Man brukar tala om att staten är skyldig att respektera, skydda och uppfylla rättigheterna (se vidare sidan 10-13). Peru: HÄLSA - DE RIKAS PRIVELEGIUM Rättigheter utan diskriminering Diskrimineringen och kränkningarna av minoriteters och ursprungsbefolkningens rättigheter fortsätter än idag. Trots tillväxt i ekonomin de senaste åren, är Peru ett av de länder i Latinamerika som avsätter minst pengar till hälsovård och investeringarna per person har minskat de senaste åren. Behoven och bristerna är störst på landsbygden, men en studie utförd av en människorättsorganisation 2005, visade att peruanska myndigheter spenderar dubbelt så mycket på hälsovård per person i de rikare delarna landet. Det finns statligt finansierad gratis hälsovård för marginaliserade grupper, men ändå når man inte ut till de fattigaste kvinnorna och barnen. Enligt Perus hälsominister har 6,5 miljoner människor, 25% av befolkningen, inte tillgång till grundläggande sjukvård. Det är många gånger långt till närmsta hälsoklinik och vissa kvinnor vill inte gå till klinikerna då personalen inte pratar deras språk eller tar hänsyn till deras kulturella behov. De kvinnor som inte går på regelbundna graviditetskontroller eller föder sitt barn hemma får böter, trots att det är olagligt. Ett sätt att straffa kvinnorna är att ta ut olagliga avgifter för födelseintyg. Utan dokument blir barnen laglösa och saknar alla rättigheter som medborgare. Diskriminering är ett stort problem även för de som faktiskt får tillgång till vård. - Om du går till hälsocentret dåligt klädd låter de dig vänta längre, och de som anländer senare men är mer välklädda får gå först... Om du klagar, behandlar de dig värre, sade en kvinna från staden En av hörnstenarna när det gäller arbetet för mänskliga rättigheter är principen om icke-diskriminering. Principen återkommer ständigt i internationella dokument om mänskliga rättigheter. Vi är alla människor och vi har alla samma rättigheter. Staterna som anslutit sig* till olika överenskommelser garanterar att rättigheterna i konventionerna ska gälla för alla personer utan åtskillnad av något slag. Oavsett resurser och utvecklingsnivå ska alla stater se till att ingen diskrimineras, vare sig i lagstiftning, policys eller i praktiken. Iquitos i Amazonregionen. Om ett land inte har råd att bygga Amnestyrapport AMR 46/004/2006 sjukhus i alla regioner, handlar det Peru: Poor and excluded women Denial of the right to maternal and child health nödvändigtvis inte om diskriminering. Däremot kan man hävda diskriminering om de politiska besluten innebär att det inte finns några sjukhus i fattiga områden eller i områden där ursprungsbefolkningen bor. Staten har en skyldighet att prioritera och försöka nå de mest utsatta och marginaliserade grupperna och hjälpa dem att förverkliga sina rättigheter. 6

7 fattigdom Fattigdom är både en orsak till och ett resultat av bristande respekt för mänskliga rättigheter. Ändå beskrivs fattigdom ofta i rent ekonomiska termer. Världsbanken definierar fattigdom på det sättet. Enligt Världsbanken är de människor som har en inkomst under två dollar om dagen fattiga. De som lever med mindre än en dollar betraktas som extremt fattiga. Amartya Sen, en indisk ekonom som fick Nobelpriset i ekonomi 1998, har länge studerat fattigdom. Han menar att fattigdom inte kan beskrivas i hur mycket pengar ett land eller en person har, utan snarare i hur de ekonomiska resurserna används i samhället. Sen visar på fattiga länder där livslängden och livskvalitet är högre än i andra rikare länder. Dessa länder har valt att lägga resurser på offentlig hälsovård, utbildning och infrastruktur. Exempelvis har befolkningen i Kina, Sri Lanka och den indiska delstaten Kerala bättre hälsa, högre utbildningsnivå och livslängd än rikare länder som Gabon och Brasilien. Livslängden är kortare för svarta män i USA:s stora städer än i dessa länder, trots att de svarta männen i USA i genomsnitt har mycket högre inkomst. Liksom slaveri och apartheid är fattigdom inte naturligt. Den är skapad av människor och kan besegras genom mänskligt handlande. Det är inte en fråga om välgörenhet. Det handlar om att försvara en grundläggande mänsklig rättighet; rätten till värdighet och ett anständigt liv. Nelson Mandela, Sydafrikas första demokratiskt valda president Det svenska biståndsorganet Sida beskriver fattigdom som ett tillstånd där människor är berövade möjligheten att bestämma över sitt eget liv och sin framtid. Brist på makt, val och materiella resurser utgör fattigdomens kärna. Fattigdomen är dynamisk, flerdimensionell och kontextspecifik. FN:s kommitté för ESK-rättigheter har en liknande definition. Amnesty har ingen egen definition av fattigdom utan utgår stället från de fattigas erfarenhet som kännetecknas av avsaknad av inkomst, otrygghet och bristande säkerhet, exkludering och maktlöshet. Människorättskränkningar är en daglig erfarenhet för människor som lever i fattigdom. Men fattigdom är inte något ofrånkomligt utan ett resultat av beslut som fattas av dem som har makt att påverka människors liv, såsom stater, företag och väpnade grupper. Om fattigdomen ska kunna bekämpas måste människor få möjlighet att aktivt delta i beslut och processer och därigenom erövra sina rättigheter och utkräva ansvar för de människorättskränkningar som den egna regeringen, andra stater eller ekonomiska aktörer och företag gör sig skyldiga till. Hundratals personer i New Delhi deltog i en manifestion på internationella dagen för fattigdomsbekämpning, den 17 oktober

8 HISTORIK Trots att ESK-rättigheterna ibland beskrivs som andra generationens rättigheter har de i själva verket erkänts i århundraden. Både den franska och amerikanska rättighetsdeklarationen från slutet av 1700-talet innehöll begrepp och tankar om att uppnå lycka, jämlikhet och broderskap samt rätten att bilda fackföreningar och trygga arbetsvillkor. År 1948 antog FN:s generalförsamling den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Det var ett första försök att ge begreppet mänskliga rättigheter universell giltighet. Förklaringen omfattar såväl medborgerliga och politiska rättigheter som ekonomiska, sociala och ekonomiska rättigheter. Förklaringen* ställer även krav på internationella och sociala reformer. För att göra förklaringen rättsligt bindande* diskuterade FN:s generalförsamling under 20 år hur ett internationellt avtal, en konvention, skulle kunna se ut. Det rådande politiska klimatet under kalla kriget gjorde att det dröjde ända till 1966 innan man kunde nå en lösning. Konflikten låg i att man hade olika syn på de olika rättigheterna. I västvärlden betonades att de medborgerliga och politiska rättigheterna var absoluta och omedelbara och därmed utkrävbara i ett rättssystem. De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna däremot ansågs vara avhängiga av de enskilda staternas olika resurser. I västvärlden ansåg man att om människor var fria i ett demokratiskt samhälle så skulle det leda till ekonomisk, social och kuturell utveckling. Länderna i sovjetblocket argumenterade å andra sidan att demokrati och yttrandefrihet var ihåliga begrepp för den som går hungrig. De menade att de ekonomiska och sociala rättigheterna var viktigast för människan som kollektiv och att de måste prioriteras. Resultatet blev att två separata konventioner antogs: den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). Konventionerna antogs 1966 och trädde i kraft* tio år senare, Trots att båda konventionerna har samma status och utgår från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, har fokus i väst och till viss del även internationellt länge koncentrerats till vissa brott mot de medborgerliga och politiska rättigheterna. Tortyr, utomrättsliga avrättningar, försvinnanden och bristfälliga rättegångar har fått stor uppmärksamhet. De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna har i praktiken underordnats de medborgerliga och politiska rättigheterna. Efter kalla kriget Efter Berlinmurens fall 1989 minskade den politiska uppdelningen mellan öst och väst. Vid FN:s konferens i Wien 1993 antogs en deklaration som högtidligt och än en gång slog fast att alla mänskliga rättigheter är odelbara och ömsesidigt förstärkande. Idag är klyftan större mellan nord och syd än mellan öst och väst. Fattigare länder i syd talar om rättvis fördelning inom och mellan länder samt rättvis handel. Under 1980-talet växte en oro fram i de fattigare länderna över att ekonomisk utveckling prioriterades framför rätten till ett värdigt liv. Växande sociala rörelser vände sig mot de många snabba ekonomiska reformprogram och storskaliga infrastrukturprojekt som de internationella finansiella institutionerna, IMF och Världsbanken* förespråkade och som tog lite hänsyn till eventuella sociala konsekvenser för ländernas befolkning. 8

9 Först på senare år har ESK-rättigheterna fått en mer framträdande roll i västvärlden och de rikare länderna. Detta till stor del tack vare aktivisters och gräsrötters arbete. Det är många aktivister som har blivit fängslade och förföljda på grund av att de kämpat för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Under och 90-talen började även internationella NGO:s (icke-statliga organisationer) att sluta upp bakom kraven på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. En växande rörelse uppstod som under senare år kulminerat i globala sociala forum och nätverk där organisationer från det civila samhället träffats för att utbyta erfarenheter och bygga allianser. Många organisationer och aktivister som arbetar med mänskliga rättigheter i fattigare länder i syd har lyft fram de medborgerliga och politiska rättigheter sida vid sida med ESK- rättigheterna. Så skedde exempelvis i Latinamerika efter att många diktaturer fallit under talet. Några länder, som Sydafrika och Brasilien, har flera ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter inskrivna i grundlagen. I början av 2009 hade 160 medlemsstater i FN ratificerat konventionen om ESK-rättigheter. De mänskliga rättigheternas odelbarhet erkänns idag av de flesta stater och internationella organisationer. Merparten av de internationella konventioner, traktat, protokoll och fördrag som antagits på senare tid har inslag av alla typer av mänskliga rättigheter. Dit hör konventionen om avskaffande av all slag diskriminering av kvinnor, barnkonventionen, konventionen om skydd av migrantarbetare och konventionen om ursprungsbefolkningar. Regionala system Jämsides med utvecklingen av FN:s system för de mänskliga rättigheterna har tre starka regionala MR-konventioner vuxit fram. De amerikanska, de afrikanska och de europeiska konventionerna bildar tillsammans med FN:s system en imponerande uppsättning rättigheter och metoder för uppföljning och kontroll. ESK-rättigheter i de regionala mekanismerna för mänskliga rättigheter har efterhand fått mer tyngd. Utöver den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) som nästan uteslutande fokuserar på de medborgerliga och politiska rättigheterna, finns exempelvis den europeiska sociala stadgan (se vidare nedan). I det interamerikanska systemet finns ett tilläggsprotokoll (San Salvador protokollet) som tar upp ESK-rättigheter och i den afrikanska stadgan, som antogs 1981, har ESK-rättigheter alltid varit utkrävbara inför den afrikanska kommissionen. År 2008 antogs inom Arabförbundet* the Arab Charter on Human Rights, som omfattar såväl medborgerliga och politiska rättigheter som ESK-rättigheter. I Asien håller man på att arbeta fram en regional MR-konvention inom ASEAN*. 9

10 Konventionsstaterna [...] erkänner att, i överensstämmelse med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, visionen om den fria människan som åtnjuter frihet från fruktan och nöd endast kan uppnås om sådana villkor skapas att alla kan åtnjuta sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter såväl som sina medborgerliga och politiska rättigheter. FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 1966 utkrävbarhet Kränkningar av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är inte bara en fråga om brist på resurser utan också en fråga om politiska prioriteringar. Människor både kan, vill och har rätt att vara med och påverka den politiska, sociala och ekonomiska utvecklingen. Men som vi har sett begränsas ofta fattiga människors möjligheter att delta i beslut som påverkar deras liv. De får inte tillgång till information och hålls utanför viktiga processer. Stater och andra aktörer försätter fattiga människor i vanmakt och berövar dem möjlighet att agera och göra sina röster hörda. Respektera, skydda och uppfylla Staterna är skyldiga att respektera människors rättigheter och får inte diskriminera någon eller på andra sätt begränsa deras rättigheter och friheter. Staterna ska också aktivt agera för att skydda människor från övergrepp och skapa förutsättningar för att människor själva kan tillgodose sina egna behov. Slutligen har staterna en skyldighet att träda in när en individ eller en grupp av individer av olika skäl inte själva kan förverkliga sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är staterna ytterst ansvariga för att mänskliga rättigheter respekteras. Till skillnad från medborgerliga och politiska rättigheter, som ovillkorligt garanteras genom konventionen, så är staterna enligt ESK-konventionen skyldiga att gradvis förverkliga rättigheterna i sin helhet. Man tar alltså hänsyn till att staterna har olika stora resurser att tillgå och att det därför kommer att ta olika lång tid att förverkliga konventionens alla rättigheter fullt ut. Det innebär dock inte att staten kan skjuta arbetet på framtiden. För att uppfylla sina förpliktelser enligt konventionen måste staten använda alla tillgängliga resurser, inklusive bistånd och samarbete med andra länder, om egna medel inte räcker till. Staterna är också skyldiga att ta avsiktliga och konkreta steg för att så snabbt som möjligt förverkliga ESK-rättigheterna. Det kan vara åtgärder som till exempel lagstiftning, reformer, upprättande av handlingsplaner och inrättande av tillsynsorgan. Ett gradvist förverkligande ger alltså inte en stat rätt att låta bli att agera med hänvisning till att man inte har tillräckliga ekonomiska resurser. Genom att titta på hur stor del av en stats utgifter som exempelvis går till militär och försvar kan ofta en sådan hänvisning kritiseras. Statens ansvar ligger inte enbart hos regeringen, utan även på personer som arbetar för staten och på andra sätt agerar för statens räkning. Riksdag och regering ska se till att beslutsfattare och tjänstemän på alla nivåer, på både regional och kommunal nivå, följer statens åtagande i såväl planering, beslut som genomförandet av politiken. Kränkningar kan begås av polis och militär, men också av kommunpolitiker och lärare. Samtidigt som individer ska hållas ansvariga för sina handlingar och brott, är staten alltid ytterst ansvarig för att se till att kränkningar inte sker. Staten har ett tredelat ansvar som kan sägas vara både positivt och negativt. Ansvaret är negativt genom att staten ska låta bli att diskriminera människor eller på annat sätt begränsa deras rättigheter och friheter. Ansvaret är positivt genom att staten aktivt ska 10

11 agera för att skydda människor från övergrepp och skapa förutsättningar för att människor ska kunna tillgodose sina grundläggande behov. Här inbegrips också skyldigheten att ge individer tillgång till fullständig och korrekt information för att de aktivt ska kunna delta och säkerställa sina rättigheter. Oavsett statens resurser eller om vi talar om medborgerliga och politiska eller ESK-rättigheter har staten alltid skyldighet att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter. Respektera: Staten har skyldighet att respektera människors rättigheter i sitt eget agerande. Det handlar både om vad staten gör eller undlåter att göra. Staten får alltså inte hindra någon att utöva sin rätt eller beröva någon sina rättigheter. Exempelvis får staten inte hindra strejker, godtyckligt stänga skolor för minoriteter, tvångsförflytta människor utan information, konsultation, juridisk process och erbjudande om ersättningsbostad. Skydda: Staten ska säkerställa att andra, tredje part, inte hindrar någon från att utöva sin rätt, genom lagstiftning och gottgörelse. Det kan handla om att en hyresvärd orättmätigt vräker sina hyresgäster, att företag kränker sina anställdas rättigheter eller att privata skolor och vårdalternativ diskriminerar elever eller patienter. Staten har en skyldighet att ingripa om så sker. Uppfylla: Staten måste skapa förutsättningar för att de mänskliga rättigheterna ska kunna uppfyllas. Den måste tillhandahålla mat om individer inte själva har möjlighet att sörja för tillräcklig föda. Den måste se till att alla barn får gratis grundskoleutbildning och att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att försörja sig. Ett annat exempel är att åtalade personer med annat modersmål får tillgång till tolk så att de kan följa med i domstolsförhandlingar. Staterna ska genom intentantionellt utvecklingssamarbete hjälpa varandra för att uppfylla rättigheter. När en stat inte kan garantera sin befolkning grundläggande rättigheter är staten skyldig att begära internationell hjälp. Andra stater är dessutom förpliktigade att utifrån förmåga bistå med stöd. Det kan exempelvis handla om finansiellt stöd, tekniskt bistånd och rådgivning. Miniminivå eller kärninnehåll Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har utarbetat en miniminivå för rättigheternas innehåll, ett så kallat kärninnehåll (minimum core content). Miniminivån anger vad som under inga omständigheter får kränkas. Till dessa kopplas grundskyldigheter för staten (minimum core obligations). Kärninnehållet varierar för varje rättighet. Kärninnehållet för rätten till hälsa omfattar bland annat tillgång till hälso- och sjukvård, inklusive reproduktiv hälsovård, basmediciner, tillgång till rent dricksvatten och och en miniminivå av säker, näringsriktig mat, mödra- och barnavård samt vaccinationsprogram mot de svåraste smittsamma sjukdomarna. Vad gäller rätten till mat talar ESK-konventionen om den fundamentala rätten att vara fri från hunger, vilket ställer särskilda krav på staten att säkerställa att människor inte svälter. Det gäller även i situationer av naturkatastrofer och andra katastrofer. Rätten till mat kränks när en stat inte uppfyller människors rätt att vara fria från hunger, om staten inte kan bevisa att man utnyttjat tillgängliga resurser maximalt för att uppfylla dessa behov. 11

12 Indien: Hur domstolen kan agera till försvar av rättigheter Under 2001 led flera stater i Indien det andra och tredje året av torka. Det fanns miljoner ton mat i lager, men ändå svalt stora delar av befolkningen. De åtgärder som myndigheterna införde blev bara slag i luften utan resultat för folket. Så trots att resurser fanns så misslyckades staten med att se till att människor hade tillgång till föda - en klar kränkning av rätten till mat. Till slut tröttnade Bhupinder Nath Kirpal, ordförande för Indiens högsta domstol, och utmanade de ansvariga myndigheterna att agera i frågan: Cut the flab somewhere else. Either you do it or I show you how to do it Som ett svar på en petition från några människorättsgrupper, gav högsta domstolen de olika staterna order om att försäkra att gamla, handikappade, gravida, fattiga män, kvinnor och barn som riskerade svält skulle garanteras mat. Staterna fick också order om att öppna upp matlagren och identifiera de grupper som låg under fattigdomsstrecket och se till att de fick hjälp den behövde i fråga om mat. Domstolen såg därmed till att man i alla fall nådde upp till miniminivån för rätten till mat. Dessutom infördes det obligatoriska middagsmålet för alla barn i skolan, ett viktigt sätt att stöta många barn som inte kunde få ordentlig mat hemma. Utvecklingen av ESK-rättigheter i Indien är positivt exempel på hur man från svåra förutsättningar hittat lösningar genom kreativ lagstiftning. Den indiska konstitutionen gör åtskillnad på fundamentala rättigheter (medborgerliga och politiska rättigheter som är utkrävbara i domstol) och direktiv för statlig policy som vägleder statliga beslut. Men högsta domstolen har använt dessa direktiv för att bredda tolkningen av fundamentala rättigheter. De har tolkat att rätten till liv även inkluderar rätten att förtjäna sitt uppehälle, tillräcklig näring, kläder, boende, hälsa och utbildning. Det innebar att individer nu kunde gå till domstolen om rättigheten blivit kränkt. Möjlighet att utkräva sin rätt? Trots att staternas ansvar och skyldigheter tydligt framgår i ESK-konventionen och i de generella kommentarerna från konventionskommittén, kränks dessa rättigheter dagligen. Men vad händer då om staten inte uppfyller sina skyldigheter och hur kontrolleras detta? Idag finns det ingen internationell mekanism där man kan göra en rättslig prövning av individuella fall där ESK-rättigheter kränkts. Det är just möjligheten att kräva sin rätt i ett juridiskt förfarande som ger rättigheterna sin legala status. Utan domstolsprövning finns risken att staternas skyldigheter bara blir politiska programförklaringar. I diskussionen kring hur ESK-konventionen skulle utformas ansåg många att det var omöjligt att omsätta ESK-rättigheter i lagparagrafer som kan prövas i domstol. En baksida av att ESK-rättigheterna skulle infrias gradvis genom att tillfullo utnyttja tillgängliga resurser blev alltså att det i praktiken varit svårt att utkräva dessa rättigheter. Detta trots att ESK-rättigheterna medför ett antal omedelbara skyldigheter för staten. Som tidigare nämnts är principen om icke-diskriminering en sådan skyldighet. Staten har också en omedelbar skyldighet att prioritera de mest sårbara i samhället. Det betyder att staten aktivt ska söka nå marginaliserade och exkluderade grupper, som möter de största hindren vad gäller att förverkliga sina rättigheter, och att dessa grupper ska prioriteras vad gäller resursfördelning. Slutligen har ESK-kommittén ringat in en miniminivå för rättigheternas innehåll som staten alltid är skyldig att garantera. För medborgerliga och politiska rättigheter finns sedan 1976 ett tilläggsprotokoll* till konventionen som bland annat ger enskilda individer och grupper klagorätt till konventionskommittén om deras rättigheter kränks och de inte kunnat få upprättelse och rättvisa i det egna landet. Den 10 december 2008 antog FN:s generalförsamling enhälligt ett motsvarande tilläggsprotokoll till ESK-konventionen. Protokollet är på många sätt banbrytande då det säkerställer tillgång till rättvisa för dem vars ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter kränkts och som förnekas upprättelse och rättvisa i det egna landet. Detta förutsätter dock att staten ratificerat eller anslutit sig till protokollet. Tilläggsprotokollet, som öppnades för ratificering i början av 2009, träder i kraft först när 10 medlemsstater ratificerat eller anslutit sig till protokollet. Att det i framtiden blir möjligt att pröva individuella fall av kränkningar av ESK-rättigheterna är också viktigt av andra skäl: internationell praxis kan bidra till rättsutvecklingen av de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna på samma sätt som exempelvis Europadomstolen för mänskliga rättigheter har bidragit till rättsutvecklingen av medborgerliga och politiska rättigheter. 12

13 Nationella initiativ Konventionsstaterna är skyldiga att se till att rättigheterna kan prövas i domstol på nationell och regional nivå. Både den europeiska och den interamerikanska människorättslagstiftningen har antagit procedurer för individuella klagomål. Det finns även exempel på hur ESK-rättigheterna är individuellt utkrävbara i domstol på nationell nivå. Sydafrika är ett av de länder som har kommit längst och ESK-rättigheter inkluderades i den nya konstitutionen från ESK-rättigheter har prövats både i lokala domstolar och i den sydafrikanska konstitutionsdomstolen. År 2001 visade Indiens högsta domstol vägen, då man slog fast att indiska regeringen kränkt rätten till mat. Samtidigt som landet hade ekonomisk tillväxt och fulla matlager, så svalt människor ihjäl på grund av statens prioriteringar. Domslutet som visade att indiska staten försummat sin skyldighet att fördela maten, fick stor genomslagskraft. Utkrävbarhet i Sverige och Europa Sverige har införlivat Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna i sin lagstiftning. Konventionen rör i huvudsak medborgerliga och politiska rättigheter. Europadomstolen kan döma stater för att de inte levt upp till konventionen, och i allmänhet leder ett domstolsförfarande till vite eller annan uppgörelse emellan individen och staten. Den europeiska sociala stadgan som antogs 1961 och reviderades 1996, behandlar ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, främst ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Även rätten till bostad finns med, liksom rätt till skydd mot fattigdom och social utslagning. De medlemsländer som ratificerat stadgan är skyldiga att rapportera till den europeiska kommittén för sociala rättigheter. Enligt ett tilläggsprotokoll kan grupper (till exempel en fackförening) uttryckligen komma med klagomål till kommittén. Enskilda personer kan inte klaga till kommittén. Kommittén tar fram en rapport som läggs fram till ministerrådet, vilken i sin tur ger rekommendationer till berörda parter. Abdallah Hsein Bisharat med en portfölj full av beslut och varningsbrev om vräkningar och husförstörelse. Jordandalen, Västbanken. 13

14 ESK-RÄTTIGHETERNA ESK rättigheterna omfattar rätten till en skälig levnadsstandard och social trygghet. De specifika rättigheterna kan delas in i rätten till mat, hälsa, bostad, utbildning, arbete och rimliga arbetsvillkor och kultur. Det finns ingen inbördes rangordning utan alla rättigheterna är lika viktiga. Peru: Fallet Maria Luz Maria Luz är ung kvinna som talar Quechua och bor med sin mamma och bror sju kilometer från den närmste hälsokliniken i Huarichaca. Familjen bor i ett enrumshus och arbetar allihop i familjens småbruk. Småbruket är deras huvudsakliga inkomstkälla. Maria Luz blev gravid och i slutat av sin graviditet kunde Maria Luz inte gå till varje graviditetskontroll för att det var långt att gå och hon var tung. Den 20 december 2004 så föddes Marias lilla dotter. Barnet kom två månader för tidigt, vilket gjorde att hon inte kunde komma iväg till hälsokliniken. När dottern blev sjuk strax efter att hon föddes, gick Maria med barnet till hälsokliniken och fick böta 50 nuevos (15 US dollar) för att hon inte kommit till kontrollerna och för att hon födde hemma. Läkaren meddelade att barnet var tvunget att åka till ett sjukhus i Huánuco för behandling och att familjen skulle betala 17 nuevos (5 US dollar) för att följa med henne dit. Väl framme på sjukhuset i Huánuco fick Maria bara veta att barnet hade en infektion, men inte hur allvarligt hennes tillstånd var eller hur hon skulle behandlas. Maria fick inte heller träffa dottern. Under tiden hennes dotter var på sjukhus fick Maria sova på en madrass på golvet. Sjukhuset tog betalt för olika mediciner som dottern fick och ville ha ytterligare 500 nuevos (150 US dollar) för en transfusion. När Maria insisterade på att få veta vad som hände med hennes dotter, skrek läkare: Varför skaffar du barn när du är så fattig, sluta störa oss ni som är fattiga borde inte ha barn! Den lilla flickan dog 12 dagar gammal. Maria och hennes familj vet fortfarande inte vad som hände. Amnestyrapport AMR 46/004/2006 Rättigheter är inte statiska utan utvecklas efter hand, allteftersom de uttolkas (och prövas). Som tidigare sagts finns ESK-rättigheterna med i FN:s allmänna förklaring och har sedan utvecklats i konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Konventionskommittén har genom årens lopp utfärdat en rad generella rekommendationer som ingående detaljerar och fördjupar förståelsen för rättigheternas innehåll och det ansvar och de skyldigheter de för med sig för staten. Även specialmekanismerna inom FN, däribland de särskilda rapportörerna* är också viktiga när det gäller att utveckla och fördjupa förståelsen för vad rättigheterna konkret innebär i praktiken. Detsamma gäller för andra specialiserade FN-organ som utvecklat de internationella normerna inom deras respektive mandat. När man ringar in vad en specifik rättighet innebär återkommer tre parametrar, att rättigheterna ska vara tillgängliga, åtkomliga och acceptabla. Var och en har rätt att åtnjuta bästa möjliga uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa. Konventionen om ekonomiska sociala och kulturella rättigheter, artikel 12 Rätten till hälsa En individs hälsa påverkas av många faktorer, såsom genetisk arvsmassa, vanor och livsstil. Under lång tid rådde det oenighet kring vad rätten till hälsa egentligen innebär. Men år 2000 antog kommittén för ESK-rättigheter en gemensam tolkning av rättigheten och statens förpliktelser. Rätten till hälsa omfattar både rätten till hälso- och sjukvård, och hälsosamma levnadsförhållanden, men även friheten att ha kontroll över sin egen hälsa och kropp. Statens skyldighet att skydda sina invånares rätt till hälsa innebär bland annat staten måste införa åtgärder för att minska spädbarnsdödligheten och främja barnets sunda utveckling. Dessutom ska staten förebygga, behandla och bekämpa epidemiska och endemiska sjukdomar (bland annat genom vaccinationsprogram), yrkessjukdomar samt skapa förutsättningar för att alla kan få läkar- och sjukhusvård vid sjukdom. Staten har också ett ansvar att genom lagstiftning och andra åtgärder se till att människors hälsa inte hotas av andra aktörer. Vid privatisering av sjukvård har staten ändå det övergripande ansvaret för att sjukvården kommer alla invånare till del på bästa sätt. 14

15 Tillgång till sjukvård är en del av rätten till hälsa, men inte den enda delen. Rätten till hälsosamma levnadsförhållanden som inverkar på individens hälsa ingår också. Dit hör tillgång till rent vatten och avlopp, tillräckligt med mat av god kvalitet, hälsosamma bostäder och arbetsmiljöer. Alla är berättigade till information och utbildning gällande hälsorelaterade frågor, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa. Särskilt utsatta grupper och situationer Hiv/aids är ett av de största hoten mot människors hälsa och kan idag kopplas till en lång rad mänskliga rättigheter, som rätten till hälsa, yttrandefrihet, föreningsfrihet, arbete och utbildning. När rättigheter kränks förvärras spridningen som är störst bland utsatta grupper i fattiga områden. Kvinnor drabbas särskilt hårt. Enligt UNAIDS är en tilltagande feminisering det mest utmärkande för hur aids-epidemin nu utvecklas. I Sydafrika löper kvinnor under 25 år tre till fyra gånger så stor risk att bli smittade som män i samma ålder. Antalet nya fall av hiv-smitta bland kvinnor ökar, samtidigt som den generella spridningen planar ut. Förutom tillgång till hälsovård, har staten också en skyldighet att vara öppen och medveten i sin informationsförmedling. Staten ska enligt kommittén inte heller begränsa tillgången på preventivmedel, vilket idag görs på många ställen i världen. Trots att 450 miljoner vuxna och barn beräknas lida av mental ohälsa i världen, så har frågan om mental hälsa låg prioritet världen över. Mer än 90% av konventionsländerna saknar en policy för psykisk ohälsa bland barn och mer än 40% av länderna har ingen policy gällande mental ohälsa överhuvudtaget. Paul Hunt, FN:s särskilde rapportör om rätten till hälsa, har utvidgat begreppet så att rätt till hälsa även inkluderar sexuell, reproduktiv och mental hälsa. Människor som lider av psykisk ohälsa diskrimineras ofta och nekas samma rätt till utbildning, hälsa, arbete, privatliv, bostad och frihet. Var åttonde timme dör en kvinna i Peru som ett resultat av havandeskap eller problem vid förlossningen. 45% av alla som dör i landet är barn under fem år. Hacia una reforma sanitaria por el derecho a la salud, II National Health Conference, Amnestyrapport AMR 46/004/2006 Hälso- och sjukvård ska vara Tillgänglig: Det ska finnas tillgång till hälso- och sjukvård som är medicinskt lämplig och som håller vetenskapligt god kvalitet. Det vill säga utbildad personal, sjukhusutrustning, rent dricksvatten, goda sanitära förhållanden, vetenskapligt godkända läkemedel och att mediciner med utgångna bäst-före datum inte används. Åtkomlig: Hälso- och sjukvården måste vara ekonomiskt och fysiskt åtkomlig för alla. Människor måste ha råd att transportera sig till kliniker och sjukhus och ha råd med nödvändiga mediciner. Dessutom ska alla ha rätt att delta i beslutsprocesser rörande hälsofrågor på lokal, nationell och internationell nivå. Acceptabel: Vård, service, varor och information om hälsa ska respektera läkaretik, vara kulturellt lämpliga och ta hänsyn till kön och varierande behov under människans hela livscykel. Rätten till mat och vatten Över 800 miljoner människor lider av kronisk hunger och 160 miljoner barn under 5 år lider av undernäring. Trots att det idag produceras tillräckligt med mat för att mätta världens befolkning, är miljontals människor drabbade av svält. Det är alltså inte tillgången till, utan fördelningen av den mat som finns som är problemet. Undernäring och bristsjukdomar förekommer i såväl rika som fattiga länder. Bristen på rent och säkert dricksvatten är en orsak till många allvarliga sjukdomar och dödar över två miljoner människor varje år, de flesta av dem barn i utvecklingsländer. Om svält och undernäring orsakas av situationer där staten på olika sätt brustit i sina 15

16 Varje man, kvinna och barn, ensamma eller i gemenskap med andra i alla situationer ska ha fysisk och ekonomisk tillgång till tillräcklig mat. ESK-kommitténs generella kommentar nr 12 skyldigheter gentemot sina medborgare innebär det alltså kränkningar av dessa personers mänskliga rättigheter. Staten är i första hand skyldig att respektera och skydda människors möjlighet att försörja sig själva. Men staten är också skyldig att uppfylla rätten till mat och vatten om förutsättningarna inte finns för människor att själva skaffa mat, till exempel vid extrema väderomslag som slår ut landets matproduktion. Detta kan ske genom att till exempel lagra livsmedel som kan delas ut vid behov. Staten är alltså inte skyldig att dela ut bröd till folket, men man kan kräva att staten griper in med socialförsäkringssystem eller olika typer av fördelnings- eller produktionsreformer. Åtgärderna ska genomföras utifrån varje lands egna förutsättningar. Om tillgångarna inte räcker till har landet skyldighet att begära hjälp från andra länder. Alla konventionsstater har en gemensam skyldighet att förhindra hunger. Zimbabwe: Svält i bakvattnet på landreformer CK är 70 år gammal. Hon bor på en tidigare storskalig kommersiell farm, där hon har arbetat hela sitt liv. När hon pensionerades fick hon en bit land och ett litet stipendium av farmaren som kunde försörja henne och hennes man. Mellan 2000 och 2003 dog CKs alla barn och deras partners i aids. CK fick då ta hand om 12 barnbarn i åldrarna 3-16 år. Under 2003 års landreformprogram tvingades farmaren ge sig av och landet styckades upp och gavs till nya farmare. CK och hennes familj fick bo kvar i sitt hus, men blev av med sin jordlott. CK lämnades utan möjlighet att försörja sin familj och hon fick inte heller tillträde till myndigheternas matprogram. Den snabba jordreformen, som från början var tänkt att åtgärda den ojämna landfördelningen i landet, lämnade många utan möjlighet att försörja sig. Många nya markägare saknade säd, gödsel, verktyg eller kunskapen om att odla marken. Samtidigt drabbades södra Afrika av torka, vilket ledde till en ännu större brist på mat. Myndigheterna vägrade att ta emot internationellt matbistånd och hungern användes också som ett politiskt vapen. De som ansågs tillhöra de politiska motståndarna blev extra hårt utsatta, då de inte fick tillgång till myndigheternas olika matprogram. Myndigheterna i Zimbabwe har brutit mot sin skyldighet att uppfylla rätten till mat för sina medborgare. Bland de grupper som drabbades hårdast av matkrisen var tidigare lantarbetare som bodde kvar på sin tidigare arbetsplats, men som nu inte längre hade någon besittningsrätt till sin jordlott. Amnestyrapport AFR 46/026/2004, Zimbabwe: Power and hunger Violations of the right to food Kvinnor är ofta särskilt utsatta Trots att mat och rent vatten är en angelägenhet för hela familjen är det ofta kvinnor som tar ansvar för att laga mat, hämta vatten och för att arbetet ute på fälten. Samtidigt får kvinnorna ofta äta sist och hålla till godo med den mat som finns kvar. Kvinnor står för drygt 50% av världens matproduktion, men äger sällan den jord de brukar. Dessutom tjänar kvinnor generellt mindre än män som utför samma arbete. Arvslagar i många samhällen exkluderar kvinnor och barn och lämnar dem lottlösa när deras män eller fäder går bort. Stater är skyldiga att ta i tu med de här problemen genom ändrad lagstiftning och utbildning. Trots det är det många statliga åtgärdsprogram som förbiser kvinnor och deras rätt till mat. Mat och vatten ska vara Tillgängligt: Mat och vatten ska finnas tillgängligt och det måste finnas fungerade system för produktion, lagring och distribution av mat och vatten. Alternativt ska det finnas möjlighet att själv livnära sig genom att odla på fruktbar mark eller livnära sig på andra naturresurser. Åtkomligt: Mat och rent vatten ska vara åtkomligt ekonomiskt, fysiskt och geografiskt. Detta kan ske genom exempelvis subventioner, särskilda matprogram för särskilt utsatta grupper eller vid extrema situationer genom direkt bistånd Acceptabel: Maten och vattnet måste vara acceptabla. Vattnet får inte vara förorenat. När det gäller kvantitet måste det finns tillräckligt med mat och vatten för att täcka basbehoven, och när det gäller kvalitet måste maten innehålla nödvändiga näringsämnen samt vara fri från farliga tillsatser. Dessutom måste den vara kulturellt acceptabel. 16

17 Rätten till bostad Boende är en oumbärlig del av ett värdigt liv. Att ha tillgång till en bostad där man kan leva i säkerhet, värdighet och fred är förutsättningen för att man ska kunna åtnjuta en rad andra rättigheter. Oavsett om man är hemlös i Sverige eller Angola, lever man i en utsatt position. Utan bostad är det svårt att behålla eller att få en anställning. Tvångsvräkningar i Kambodja Personens fysiska och mentala hälsa hotas, risken att utsättas för fysiskt och Jag förlorade mitt hem, mitt ris och mina ägodelar som kläder och köksredskap. Alla hus brändes sexuellt våld ökar och rätten till privatliv ner och förstördes av grävmaskiner och bulldozers. För egen del behöll de den korrugerade plåten omöjliggörs. och brädor som var något att ha. De tog till och med vattenkrukor, våra kycklingar och ankor. Sopheap och hennes sex familjemedlemmar, var en av över 1000 familjer som vräktes från Allt fler människor lever i osäkra miljöer utan tillgång till ett tryggt hem. Jakten på ekonomisk expansion gör att stora områden med oexploaterad mark på landsbygden och mark som tillhör ursprungsbefolkningar, har blivit värdefull för ekonomiska intressen. Det leder till att människorna som bor där tvingas bort och tvångsvräkningar har tvingat miljontals människor in mot städerna, där de inte har andra möjligheter än att bosätta sig i slumområden. Tvångsvräkningar genomförs ofta med hjälp av våld, ibland utan förvarning i tillräckligt god tid och oftast utan att man konsulterat de berörda eller erbjudit dem skälig kompensation eller ersättningsbostad. Konsekvensen blir ofta förödande och utsatta människor tvingas in i ännu djupare fattigdom och osäkerhet. Mittapheap by nr 4, i utkanten av Sihanoukville i april Tidigt på morgonen den 20 april kom polisen beväpnade med AK47:or. Det blev sammandrabbningar mellan polisen och byborna och några timmar senare fick polisen förstärkning av en säkerhetsstyrka på 150 man som förstörde alla bosättningar i byn. Landtvisten startade med att en privatperson, frun till en högt uppsatt tjänsteman, hävdade att marken tillhörde henne. Det fanns inga papper som kunde styrka kvinnans anspråk på marken. Trots det utfärdade myndigheterna ett beslut om vräkning som saknade juridisk grund. Byborna fick ingen möjlighet att bestrida beslutet. Några få familjer som bott där sedan 80-talet fick erbjudande om kompensation på 500 dollar eller ersättningsmark. Byborna tackade nej eftersom erbjudandet inte inkluderade alla och den mark som erbjöds låg långt ifrån havet där byborna hade sin försörjning som fiskare. Familjerna förlorade inte bara sina hem i samband med att byn brändes till marken. Många förlorade alla sina ägodelar och många sina redskap och utrustning de använde för att tjäna pengar som småskaliga fiskare eller strandförsäljare. Detta är en av många rapporter om tvångsvräkningar i Kambodja. Den kambodjanska regeringen underlåter inte bara att skydda befolkningen mot vräkningar, utan har även varit aktivt verksam i att göra folk hemlösa. De utsatta grupperna får antingen väldigt lite information, eller ingen alls, inför kommande vräkning och erbjuds sällan alternativt boende. De lagar som finns används sällan eller godtyckligt och vräkningar sker på order av dem som utövar ekonomisk och politisk makt. Minst kambodjaner runt om i landet lever under stor risk att bli vräkta i efterdyningar av marktvister och utvecklingsprojekt. Amnestyrapport ASA 23/002/2008, Rights Razed Forced evictions in Cambodia Statens ansvar är att genom lagstiftningar och förordningar se till att alla medborgare har tillgång till dugliga och acceptabla bostäder. Och staten bör skydda och förbättra förhållandena i fattiga bostads- och slumområden istället för att förstöra dem. Lämpligt boende/bostad ska vara Tillgängligt: Alla ska ha säkrat besittningsskydd och vara skyddade från godtyckliga vräkningar. Vid tvångsvräkningar och förflyttningar ska en likvärdig ersättningsbostad erbjudas Åtkomligt: Lämpligt boende ska vara åtkomligt för alla utan diskriminering, inklusive för fattiga. De mest sårbara ska prioriteras. Alla måste ha råd med bostad (eller ha tillgång till boende), det vill säga kostnaderna får inte vara så höga att andra basbehov inte kan tillgodoses. Acceptabel: Bostaden ska vara beboelig och det ska finnas tillgång till infrastrukturer för god hälsa, näringsrik mat och service som inkluderar vatten, renhållning och avlopp samt energi. Dessutom måste den vara kulturellt acceptabel. 17

18 Nära en miljard människor kan inte läsa en bok eller skriva sitt namn. Två tredjedelar av dessa är kvinnor. Av de barn som går i skolan beräknas 150 miljoner avbryta sin utbildning innan de nått årskurs fem två tredjedelar är flickor. UNICEF Rätten till utbildning Rätten till utbildning är starkt sammankopplad med andra rättigheter. Genom att alla får utbildning förebygger man och minskar riskerna för barnarbete, tidiga eller påtvingade äktenskap och graviditeter. Samtidigt leder utbildning till ökade möjligheter för människor att utöva andra rättigheter såsom rätten till hälsa, bostad och att aktivt delta i samhällslivet. Staten är skyldig att uppfylla allas rätt till fri grundskoleutbildning och att skydda mot diskriminering. Ingen får utestängas på grund av diskriminering och barn får inte undervisas på ett rasistiskt, homofobiskt eller på annat sätt diskriminerande vis. Staten måste också respektera föräldrarnas rätt att fritt välja andra skolor än de som inrättats av offentlig myndighet, om de följer de föreskrifter eller minimistandard som staten har antagit. Slovakien: Romska barn diskrimineras i skolan 80 % av de romska barnen i Slovakien går i specialskolor och i klasser för barn med funktionshinder och inlärningssvårigheter. Det är inte barnens individuella förmåga som avgör vilken skola de hamnar i, utan det är barnens ursprung. Romska barn utsätts för allvarlig diskriminering och de förnekas rätt till utbildning. De får en sämre utbildning utan några möjligheter att integreras i vanliga skolor eller att studera vidare på en högre nivå. Slovakiska myndigheter uppfyller inte sin skyldighet att tillhandahålla tillfredsställande utbildning för alla. Det ökar marginaliseringen och fattigdomen i landet och spolierar de romska barnens framtida anställningsmöjligheter. I vissa delar av östra Slovakien är 100 procent av skolorna helt segregerade. Enligt slovakisk lag har föräldrar rätt att välja skola till sina barn och det har lett till att de flesta icke-romska barn har placerats i segregerade skolor. Föräldrarnas val och bristen på transportmöjligheter för romska barn har radikalt minskat interaktionen mellan romska och andra barn i Slovakien. Rätten till utbildning hör ihop med andra viktiga mänskliga rättigheter. Ungefär en tredjedel av den romska befolkningen i Slovakien bor utanför städer och samhällen, med liten eller ingen tillgång till vatten eller elektricitet. - Ett barn som lever i ett skjul utan elektricitet eller rinnande vatten, vet inte hur man spolar en toalett eller använder ett badrum. Barnet har inte lärt sig att hålla en penna eller rita en teckning och talar heller inte slovakiska, men detta ska inte ta ifrån 18 Att tillhandahålla skolgång för alla är en utmaning för fattiga stater med utspridd landsbygds- och nomadbefolkning. Därför har man (i ESK-konventionen art 14) gjort ett undantag för de stater som inte kan leva upp till kraven på obligatorisk och gratis skolgång för alla barn. Inom loppet av två år efter ratificering ska dessa stater lägga fram en plan med åtgärder som behövs för att man ska bygga ut grundskoleutbildningen. Utbildning ska vara Tillgänglig: Grundskoleutbildning ska vara obligatorisk för alla, oavsett kön och etnisk tillhörighet. Utbildning över grundskolestadiet, däribland teknisk utbildning och yrkesutbildning ska tillhandahållas och vara tillgänglig för var och en. Åtkomlig: Grundskoleutbildning ska vara gratis för alla och högre utbildning ska gradvis göras kostnadsfri. Skolor ska finnas åtkomliga var man än bor, utan diskriminering. Principen om icke-diskriminering är central. Det finns många exempel på stater som använt utbildningssystemet för att systematiskt förtrycka och diskriminera eller utesluta olika grupper ur samhället. Acceptabel: Det finns inga specifika riktlinjer för utbildningens innehåll. Generellt ska utbildningen syfta till att utveckla människans personlighet och insikt om deras värde och att stärka respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Men vissa krav finns på att skolan ska tillhandahålla skolmaterial och utbildade lärare. Utbildningen ska också respektera kulturella rättigheter. Rätten till arbete dem rätten att få en ordentlig utbildning, säger Nicola Duckworth, chef för Amnestys Fler än 1,2 miljarder människor lever idag i extrem avdelning för Europa och Centralasien. fattigdom enligt Världsbankens definition, det vill Amnestys rapport EUR 72/001/2007, The Cheq Republic: Still separate, still unequal säga att de livnär sig på under en dollar om dagen. Rätten till arbete kan delas upp i två delar. Den första delen handlar om rätten att på olika sätt förtjäna sitt uppehälle, till exempel att bruka sin jord utan att bli hindrad. Den andra delen handlar om rättigheter inom arbetslivet och är reglerad i stor detalj, mycket tack vare den internationella arbetsorganisationen ILO. Det omfattar rätt till

19 rimlig lön och andra arbetsvillkor, god arbetsmiljö, ledighet och rätten att bilda fackföreningar och strejkrätt. Staten har en skyldighet att respektera allas rätt att fritt välja sitt arbete, som historiskt sett har sitt ursprung i förbudet mot slaveri. Idag är frågan åter aktuell när det gäller förekomst av tvångsarbete och trafficking människohandel - som ibland liknas vid modern slavhandel. Statens uppgift är också att se till att ingen utesluts från arbetsmarknaden och att skydda människor från att förlora sina arbeten på orättmätiga sätt. Staten har ingen skyldighet att garantera alla människor jobb, men för att infria sina skyldigheter att uppfylla, måste staten göra vad den kan för att uppnå full sysselsättning. Det kan bland annat innebära att staten utarbetar program för att skapa en jämn ekonomisk och social utveckling. Envar har rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden och till skydd mot arbetslöshet Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel23 Arbete ska vara Tillgängligt: Alla har rätt att efter tillgång fritt välja arbete, utan att bli hindrade eller tvingade, och det ska finnas understödjande strukturer för att möjliggöra tillgång till anställning inklusive lämplig yrkesutbildning och yrkesvägledning. Åtkomligt: Tillgång till arbete ska gälla alla utan diskriminering. Acceptabelt: Alla ska ha trygga och sunda arbetsförhållanden, rätt till lika lön för lika arbete, skälig lön och minimilön, rätt till begränsning av arbetstid och återkommande betald semester, rätt att bilda och ansluta sig till fackförening efter eget val och rätt att strejka. Rätten till kultur Kulturen kan beskrivas med det som omger individers liv i samhället. Kulturen inverkar på alla aspekter av livet, såsom boende, mat, relationen till mark och natur, hälso- och sjukvård, religion, utbildning och konst. Kulturella rättigheter har nära samband med andra rättigheter och överlappas av andra konventioner och internationella regleringar. Yttrandefrihet, mötesfrihet och rätten att delta i det politiska livet är centrala element av de kulturella rättigheterna. Men definitionen av vad kultur är eller vad som är kulturellt lämpligt kan vara svår eftersom en kultur aldrig är enhetlig eller statisk. Kultur har också väldigt olika betydelse för olika vetenskapliga discipliner och i olika sammahang. De kulturella rättigheterna är ibland komplicerade. De kan hamna i konflikt med andra rättigheter. Det finns till exempel en motsättning mellan den enskildes upphovsrätt och rätten att ta del av vetenskapliga framsteg. När det gäller livsviktiga hiv/aids-mediciner kan upphovsskyddet tillsammans med internationella handelsregler om patentskydd och parallellimport komma att stå mot rätten att ta del av vetenskapliga framsteg, rätten till liv och rätten till hälsa. Det kan också vara svårt att diskutera begreppet individuella kulturella rättigheter eftersom kultur ofta kopplas med befolkningar eller grupper. När man tolkar en rättighet måste man alltid ta hänsyn till om den kränker några individuella rättigheter. Med statens skyldighet att respektera och skydda invånarnas kulturella rättigheter kommer uppgifter att genom lagstiftning främja utvecklingen av kultur och skydda utövaren. Staten bör underlätta för kulturell verksamhet genom att tillhandahålla museer, bibliotek, kulturhus eller TV- och radioproduktioner. 19

20 Rätten till kultur omfattar bland annat Rätten att delta i kulturlivet omfattar alla människor rätt att uttrycka, bevara och utveckla sin kulturella identitet, sin religion, sitt språk och sina traditioner. Men grupper och folks rättigheter får inte stå över individens rättigheter. Ett exempel är kvinno- och barnkonventionen som anger att traditioner och kulturella sedvänjor som är skadliga för kvinnan eller barnet måste avskaffas. Rätten att få del av vetenskapliga framsteg och där staten har en skyldighet att bevara, utveckla och sprida vetenskap och kultur. Staterna är skyldiga att erkänna och uppmuntra de fördelar som följer av internationellt samarbete och förbindelser på vetenskapens och kulturens områden. Rätten till egna verk inom konst och vetenskap, vilket handlar om skyddet av en upphovsmans vetenskapliga eller konstnärliga produktion. Dessutom ska staterna skydda den vetenskapliga och skapande friheten. En mayaidiansk cermoni i Guatemala Cermonin syftar till att kommunicera med de döda och att stödja arbetet med att gräva upp kvarlevorna av offren för den väpnade konflikten. 20

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

BARNKONVENTIONEN. Kort version

BARNKONVENTIONEN. Kort version BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Myndigheter förnekar tvångsvräkningar I Kambodja tvångsvräker myndigheterna fattiga människor i utvecklingens namn. På senare år har antalet markkonflikter,

Läs mer

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper: Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer.

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer. Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta emma@barnrattskonsulterna.se om du vill veta mer. www.barnrattskonsulterna.se/ Det handlar om rättigheter 9 oktober 2018 emma@barnrattskonsulterna.se

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 Likhet inför lagen Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE UNICEFs uppdrag i Sverige Förutom fältkontor med långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofberedskap i 156 länder och territorier, finns UNICEF även representerat i höginkomstländer,

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017. Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.

Läs mer

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Förenta Nationers generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Läs mer

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Rätten till arbete ta till vara på resurserna i samhället

Rätten till arbete ta till vara på resurserna i samhället Rätten till arbete ta till vara på resurserna i samhället Christina Johnsson, prefekt och universitetslektor i offentlig rätt Christina Johnsson 2019-05-10 Människosyn till grund för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND

Läs mer

Nothing about us, without us. Aktivt involvera funktionshinderorganisationer i beslut och övervakning Allmän kommentar 7, artikel 4.3 och 33.

Nothing about us, without us. Aktivt involvera funktionshinderorganisationer i beslut och övervakning Allmän kommentar 7, artikel 4.3 och 33. Nothing about us, without us Aktivt involvera funktionshinderorganisationer i beslut och övervakning Allmän kommentar 7, artikel 4.3 och 33.3 Allmänna kommentarer Process för framtagande:. Kommittén ringar

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum

Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum Aktuell fråga SKL överenskommelse med regeringen 2014-2017, 2017-2018 MR-dagarna i Jönköping, november

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

Uttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen P R E S S

Uttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen P R E S S EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2011 17567/11 PRESSE 451 Uttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen 1. I dag, på världsaidsdagen 2011, förenar sig Europeiska unionen och

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

SOS Barnbyar Mongoliet. Landinfo 2017

SOS Barnbyar Mongoliet. Landinfo 2017 SOS Barnbyar Mongoliet Landinfo 2017 Om Mongoliet Mongoliet är ett land med berg, öken och grästäckt böljande stäpp. Hårt klimat och långa avstånd gör landet sårbart för naturkatastrofer, svåra vintrar

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar driver dig till att bli socialarbetare? 5 Vad är värdegrunden i din organisation,

Läs mer

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer