Den här publikationen och andra kortfattade översikter om EU finns på internet: ec.europa.eu/publications

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den här publikationen och andra kortfattade översikter om EU finns på internet: ec.europa.eu/publications"

Transkript

1

2 Den här publikationen och andra kortfattade översikter om EU finns på internet: ec.europa.eu/publications Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation Publikationer 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet färdigställdes i juli 2010 Omslagsbild: Lou Wall/Corbis Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå sidor 16,2 22,9 cm ISBN doi: /62042 Europeiska unionen, 2010 Kopiering tillåten. För användning eller reproduktion av enskilda fotografier krävs upphovsrättsinnehavarnas tillstånd. Printed in Germany TRYCKT PÅ PAPPER SOM BLEKTS UTAN ELEMENTÄRT KLOR (ECF)

3 Europa på 12 lektioner av Pascal Fontaine

4 Innehåll sidan 4 Vad är syftet med EU? sidan 10 Tio historiska steg sidan 14 Utvidgning och grannförbindelser sidan 44 Euron sidan 48 Bygga vidare på kunskap och innovation sidan 52 Vad innebär det att vara EU-medborgare? 2

5 sidan 20 Hur fungerar EU? sidan 28 Vad gör EU? sidan 38 Den inre marknaden sidan 58 Ett Europa med frihet, säkerhet och rättvisa sidan 64 EU i världen sidan 70 Hur ser Europas framtid ut? sidan 74 Viktiga datum i den europeiska integrationen 3

6 Vad är syftet med EU? Under 2000-talet står EU inför följande uppgifter: Bevara och bygga vidare på den fred som råder mellan medlemsländerna. Förena EU-länderna i praktiskt samarbete. Se till att EU-medborgarna kan leva i trygghet. Främja ekonomisk och social solidaritet. Bevara europeisk identitet och mångfald i en globaliserad värld. Sprida de gemensamma europeiska värderingarna. 4

7 I. FRED Ett enat Europa var något som filosofer och visionärer drömde om långt innan det blev ett konkret politiskt mål. En av dem var Victor Hugo, som tänkte sig ett Europas förenta stater med fred och humanistiska ideal som ledstjärna. Men drömmen krossades av de fruktansvärda världskrig som härjade på kontinenten under första hälften av 1900-talet. I ruinerna efter andra världskriget väcktes ändå förhoppningar om något annat. De som hade stått emot totalitarismen under kriget var fast beslutna att sätta stopp för nya motsättningar mellan länderna i Europa. De ville i stället skapa förutsättningar för varaktig fred. Mellan 1945 och 1950 började en handfull djärva statsmän däribland Robert Schuman, Konrad Adenauer, Alcide de Gasperi och Winston Churchill att arbeta för att övertyga sina landsmän om att det var dags för en ny era. Tanken var att det skulle skapas en ny organisation i Västeuropa som grundades på gemensamma intressen och avtal som garanterade rättsstatsprincipen och jämlikhet mellan länderna. Den franske utrikesministern Robert Schuman tog upp en idé som ursprungligen förts fram av Jean Monnet och föreslog den 9 maj 1950 att det skulle inrättas en europeisk kol- och stålgemenskap (EKSG). Att länder som en gång hade fört krig mot varandra skulle samla sin produktion av kol och stål under en gemensam myndighet, den s.k. höga myndigheten, hade stort symbolvärde. Nu skulle råmaterial till krig förvandlas till verktyg för fred och försoning. II. FÖR ETT SAMLAT EUROPA Efter Berlinmurens fall 1989 gav EU sitt stöd till Tysklands återförening. När Sovjetimperiet sönderföll 1991 blev länderna i Central- och Östeuropa som under årtionden hade levt bakom järnridån åter fria att välja sin egen väg. Många beslutade att skapa sig en framtid bland Europas demokratiska nationer. Åtta av länderna anslöt sig till EU 2004, ytterligare två gick med EU:s utvidgning pågår fortfarande. I oktober 2005 inleddes medlemsförhandlingarna med Turkiet och Kroatien. Island ansökte 2009 och flera länder på Balkan har tagit de första stegen i en process som en dag kan leda till ett EU-medlemskap. Kroatien väntas bli EU:s 28:e medlemsland. 5

8 Robert Maass/Corbis III. SÄKERHET Berlinmurens fall 1989 ledde till att den tidigare uppdelningen av Europa gradvis försvann. Men även under 2000-talet är säkerheten en viktig fråga för Europa. EU måste på ett effektivt sätt kunna garantera säkerheten för sina medlemsländer. Det krävs därför ett konstruktivt samarbete med EU:s grannregioner, dvs. Balkan, Nordafrika, Kaukasus och Mellanöstern. Men EU måste också skydda sina militära och strategiska intressen genom att samarbeta med sina allierade, framför allt inom Nato, och genom att utveckla en verklig gemensam europeisk säkerhets- och försvarspolitik (ESFP). Inre och yttre säkerhet är två sidor av samma mynt. För att kunna bekämpa terrorism och organiserad brottslighet måste medlemsländernas polismyndigheter ha ett nära samarbete. För att EU ska bli ett område med frihet, säkerhet och rättvisa där alla har lika tillgång till rättvisa krävs det också ett nära samarbete mellan medlemsländernas regeringar. Detta förutsätter också att organ som Europol (Europeiska polisbyrån) och Eurojust (Europeiska enheten för rättsligt samarbete mellan åklagare, domare och polistjänstemän i olika EU-länder) får spela en aktivare och effektivare roll. IV. EKONOMISK OCH SOCIAL SOLIDARITET EU bildades för att nå politiska mål. Vägen dit skulle gå genom ekonomiskt samarbete. Den demografiska utvecklingen i Europa är inte lika stark som i andra delar av världen. EU-länderna måste därför fortsätta att hålla samman för att säkra sin ekonomiska tillväxt och för att kunna konkurrera på världsmarknaden. Inget EU-land är tillräckligt starkt för att kunna slå sig fram på världsmarknaden på egen hand. För att åstadkomma stordriftsfördelar och hitta nya kunder behöver de europeiska företagen en bredare bas än bara den nationella hemmamarknaden, vilket är vad Europas inre marknad erbjuder. För att se till att så många människor som möjligt drar fördel av den Europatäckande marknaden med 500 miljoner konsumenter försöker EU undanröja handelshinder och minska byråkratin för företagen. 6

9 Men den fria konkurrensen inom EU måste balanseras med en lika omfattande solidaritet. Det innebär uppenbara fördelar för EU-medborgarna: om de drabbas av översvämningar och andra naturkatastrofer får de stöd från EU-budgeten. Genom de så kallade strukturfonderna, som förvaltas av kommissionen, kan EU främja och komplettera satsningar som görs av nationella och regionala myndigheter för att minska skillnaderna mellan olika delar av EU. Budgetmedel från EU och lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) används för att förbättra transportinfrastrukturen inom EU (t.ex. genom att bygga motorvägar eller järnvägar för höghastighetståg), förbättra kommunikationerna med randregioner och främja handeln inom alla delar av EU. Den globala finanskrisen 2008 ledde till den största ekonomiska nedgången i EU:s historia. Regeringar och EU-institutioner måste agera snabbt för att rädda banker, och EU gav ekonomiskt stöd till de värst drabbade länderna. Tack vare den gemensamma valutan skyddades euroområdet mot spekulation och devalvering. Sedan gjorde EU och dess medlemsländer 2010 en samlad insats för att minska statsskulden. Den stora utmaningen för EU-länderna de närmaste åren blir att gemensamt ta sig an globala kriser och tillsammans hitta ett sätt att ta sig ur lågkonjunkturen och skapa hållbar tillväxt. V. EUROPEISK IDENTITET OCH MÅNGFALD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Europas postindustriella samhällen blir alltmer komplexa. Levnadsstandarden har hela tiden förbättrats, men det förekommer fortfarande stora klyftor mellan fattiga och rika. Klyftorna kan komma att öka till följd av t.ex. lågkonjunktur, omlokalisering av industrier, befolkningens åldrande och problem med de offentliga finanserna. Det är viktigt att EU-länderna samarbetar för att ta itu med de här svårigheterna. Men att samarbeta är inte detsamma som att utplåna de enskilda ländernas kulturella eller språkliga identitet. En stor del av EU:s verksamhet går i stället ut på att främja regionala specialiteter och den rika mångfalden av europeiska traditioner och kulturer. På lång sikt gynnas alla EU-länder. Sextio år av europeisk integration har visat att helheten är mycket större än summan av delarna. EU har en mycket större ekonomisk, social, teknisk, kommersiell och politisk tyngd än vad medlemsländerna hade kunnat åstadkomma vart och ett för sig. Det finns ett mervärde i att dra åt samma håll. 7

10 Lewis/In Pictures/Corbis Förenade i mångfalden: samarbete ger bättre resultat. I dagens värld ser tillväxtekonomier som Kina, Indien och Brasilien ut att bli nya globala supermakter vid sidan av USA. Det är därför viktigare än någonsin att EU:s medlemsländer går samman och når en kritisk massa så att de kan behålla sitt inflytande i världen. Hur utövar EU det inflytandet? EU är världens ledande handelsmakt och har därmed en avgörande roll vid internationella förhandlingar, t.ex. mellan de 153 medlemsländerna i Världshandelsorganisationen (WTO), eller vid FN-konferenserna om klimatförändringar. EU tar också klar ställning i frågor som har betydelse för vanliga människors vardag, t.ex. miljö, förnybara energikällor, försiktighetsprincipen i fråga om livsmedelssäkerhet, etiska aspekter inom bioteknik och skydd av utrotningshotade arter. EU går fortfarande i främsta ledet för de globala insatserna mot den globala uppvärmningen. I december 2008 gjorde EU ett ensidigt åtagande om att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % till Det gamla ordspråket Enighet ger styrka är alltså fortfarande lika aktuellt för européerna. 8

11 VI. VÄRDERINGAR EU vill verka för humanistiska värderingar och sociala framsteg. Människan ska kontrollera den globaliseringsprocess som nu äger rum, inte vara ett offer för den. Den moderna människans behov kan inte tillgodoses av enbart marknadskrafterna eller av enskilda länder som vidtar ensidiga åtgärder. EU står för en människouppfattning och en samhällsmodell som stöds av det stora flertalet medborgare. Européerna känner starkt för sina djupt rotade värderingar, som bl.a. omfattar tron på mänskliga rättigheter, social sammanhållning, fritt företagande, rättvis fördelning av den ekonomiska tillväxten, rätt till en skyddad miljö, respekt för kulturell, språklig och religiös mångfald samt en harmonisk förening av traditioner och utveckling. Stadgan om Europeiska unionens grundläggande rättigheter utfärdades i Nice i december Den är nu rättsligt bindande tack vare Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december I stadgan fastställs alla de rättigheter som i dag erkänns av EU:s medlemsländer och deras medborgare. Gemensamma rättigheter och värderingar kan skapa en känsla av samhörighet mellan européerna. Alla EUländer har t.ex. avskaffat dödsstraffet. 9

12 Tio historiska steg 1951: Europeiska kol- och stålgemenskapen grundas av de sex ursprungliga medlemsländerna. 1957: Samma sex länder undertecknar Romfördragen och bildar Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). 1973: Gemenskaperna utökas till nio medlemsländer och inför gemensam politik på fler områden. 1979: De första direkta valen till Europaparlamentet. 1981: Den första utvidgningen i Medelhavsområdet. 1992: Den inre marknaden blir verklighet. 1993: Europeiska unionen upprättas genom Maastrichtfördraget. 2002: Euron börjar användas. 2007: EU har 27 medlemsländer. 2009: Lissabonfördraget träder i kraft och EU:s arbetssätt ändras. 10

13 1. Den 9 maj 1950 presenterades Schumandeklarationen där det föreslogs att man skulle upprätta Europeiska kol- och stålgemenskapen, något som förverkligades genom Parisfördraget från den 18 april Därigenom skapades en gemensam kol- och stålmarknad för de sex grundarländerna (Belgien, Frankrike, Västtyskland, Italien, Luxemburg och Nederländerna). Det var i första hand frågan om ett fredsbevarande samarbete: andra världskrigets segrare och förlorare deltog i gemensamma organ där alla behandlades som jämbördiga parter. 2. Med Romfördragen beslutade de sex medlemsländerna den 25 mars 1957 att upprätta Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG). Inom EEG:s ram utvidgades den gemensamma marknaden till att omfatta en rad olika varor och tjänster. Tullarna mellan de sex länderna avskaffades den 1 juli Under 1960-talet utformades också en gemensam politik, framför allt inom jordbruks- och handelsområdet. 3. De sex medlemsländernas framgångar fick Danmark, Irland och Storbritannien att ansöka om medlemskap. Genom denna första utvidgning 1973 utökades gemenskapen från sex till nio medlemmar. Samtidigt infördes en ny social- och miljöpolitik, och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) inrättades EU Den 9 maj 1950 presenterade den franske utrikesministern Robert Schuman för första gången de idéer som ledde fram till Europeiska unionen. Den 9 maj firas därför som EU:s födelsedag. 11

14 4. I juni 1979 tog Europeiska gemenskapen ett stort steg framåt med de första allmänna direkta valen till Europaparlamentet. Dessa val hålls vart femte år. 5. År 1981 gick Grekland med i gemenskaperna och följdes sedan av Spanien och Portugal Gemenskapernas utvidgning till Sydeuropa gjorde det ännu mer angeläget att införa regionala stödprogram. 6. I kölvattnet av den ekonomiska världskrisen i början av 1980-talet följde en utbredd Europapessimism. Men redan 1985 väcktes förhoppningar om en nystart för Europa. Med utgångspunkt i en vitbok som kommissionens ordförande Jacques Delors lade fram beslutade gemenskapen att den inre marknaden skulle vara genomförd till den 1 januari Att det här ambitiösa målet skulle uppnås slogs fast i europeiska enhetsakten, som undertecknades i februari 1986 och trädde i kraft den 1 juli Europas politiska struktur förändrades i grunden när Berlinmuren föll 1989, vilket ledde till Tysklands återförening i oktober 1990 och demokratiseringen av länderna i Central- och Östeuropa som hade lösgjort sig från det sovjetiska blocket. Sovjetunionen upphörde att existera i december Vid samma tid förhandlade EEG:s medlemsländer fram ett nytt fördrag, som antogs av Europeiska rådet (där stats- och regeringscheferna möts) i Maastricht i december Genom fördraget lades mellanstatligt samarbete (t.ex. i fråga om utrikespolitik och inre säkerhet) till det befintliga gemenskapssystemet och Europeiska unionen (EU) skapades. Fördraget trädde i kraft den 1 november Ytterligare tre länder Finland, Sverige och Österrike anslöt sig till EU 1995, vilket ökade antalet medlemmar till 15. Europa stod då inför globaliseringens allt större utmaningar. Den tekniska utvecklingen och den ständigt ökande internetanvändningen moderniserade ekonomierna men gav också upphov till en del sociala och kulturella spänningar. Samtidigt satte arbetslöshet och stigande pensionskostnader medlemsländerna under press, varför reformer var nödvändiga. Kraven ökade på att regeringarna skulle finna konkreta lösningar på de här problemen. 12

15 I mars 2000 antog EU:s ledare därför den s.k. Lissabonstrategin för att ge EU möjlighet att konkurrera med andra stora aktörer på världsmarknaden, som USA och de nya industriländerna. Syftet var att stödja innovationsverksamhet och företagsinvesteringar och att se till att de europeiska utbildningssystemen tillgodosåg informationssamhällets behov. EU arbetade samtidigt med sitt dittills mest spektakulära projekt att skapa en gemensam valuta för att underlätta för företag, konsumenter och resenärer. Den 1 januari 2002 ersatte euron de gamla valutorna i tolv EU-länder, som tillsammans bildade euroområdet. Euron är nu en av världens stora valutor vid sidan av den amerikanska dollarn. 9. I mitten av 1990-talet inleddes förberedelserna för EU:s största utvidgning någonsin. Ansökningar om medlemskap inkom från de sex gamla östblocksländerna (Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern), de tre baltiska staterna som en gång hade tillhört Sovjetunionen (Estland, Lettland och Litauen), en stat i f.d. Jugoslavien (Slovenien) samt två Medelhavsländer (Cypern och Malta). EU såg det här som en möjlighet att skapa stabilitet i Europa och att låta de unga demokratierna ta del av den europeiska integrationens fördelar. Förhandlingarna inleddes i december 1997 och tio av kandidatländerna anslöt sig till EU den 1 maj Bulgarien och Rumänien följde efter den 1 januari 2007; EU hade därmed fått 27 medlemmar. 10. För att kunna ta sig an 2000-talets komplexa utmaningar behövde det utvidgade EU en enklare och effektivare metod för att fatta gemensamma beslut. Nya regler hade föreslagits i utkastet till en konstitution för Europa, som undertecknades i oktober 2004 och skulle ha ersatt alla befintliga fördrag. Men den texten avvisades vid två nationella folkomröstningar Konstitutionen ersattes därför av Lissabonfördraget, som undertecknades den 13 december 2007 och trädde i kraft den 1 december Det fördraget innebär att de tidigare fördragen blir kvar, dock med de flesta av de ändringar som fanns med i konstitutionen. Exempelvis får Europeiska rådet en ständig ordförande, och posten som unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik inrättas. 13

16 Utvidgning och grannförbindelser EU är öppet för alla europeiska länder som uppfyller de demokratiska, politiska och ekonomiska medlemskapskriterierna. Efter flera utvidgningar (den senaste 2007) har antalet medlemsländer i EU ökat från sex till 27. År 2010 är det ytterligare nio länder som antingen förhandlar om medlemskap (bl.a. Kroatien och Turkiet) eller har kommit olika långt med förberedelserna. Kroatien ser ut att bli EU:s tjugoåttonde medlem. Varje anslutningsfördrag som innebär att ett nytt land blir medlem måste godkännas enhälligt av alla medlemsländer. Inför varje ny utvidgning måste EU bedöma förutsättningarna för att en eller flera nya medlemmar ska kunna integreras i EU och för att EU-institutionerna ska kunna fortsätta att bedriva en fungerande verksamhet. EU:s utvidgningar har bidragit till att stärka och stabilisera demokratin och säkerheten i Europa och öka kontinentens möjligheter till handel och ekonomisk tillväxt. 14

17 I. EN KONTINENT FÖRENAS (a) En union med 27 medlemmar Vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i december 2002 fattades ett av de viktigaste besluten i hela den europeiska integrationens historia. Beslutet att låta tolv nya länder ansluta sig till EU innebar inte bara att EU skulle flytta fram sina geografiska gränser och få fler invånare det innebar också slutet på den splittring som delat Europa i två delar sedan Europeiska länder som inte på årtionden åtnjutit demokratisk frihet kunde äntligen ansluta sig till familjen av demokratiska europeiska nationer. Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern blev EU-medlemmar 2004, tillsammans med Medelhavsöarna Cypern och Malta. Bulgarien och Rumänien följde efter Alla är de nu fullvärdiga parter i grundarländernas storslagna projekt. (b) Pågående förhandlingar Natomedlemmen Turkiet har sedan länge ett associeringsavtal med EU och ansökte om EU-medlemskap Landets geografiska läge och politiska historia fick EU att tveka länge innan man godtog Turkiets ansökan. I oktober 2005 inleddes i alla fall anslutningsförhandlingarna till sist inte bara med Turkiet utan även med Kroatien. Förhandlingarna med Kroatien hade nästan slutförts Vissa EU-länder är tveksamma inför Turkiets eventuella EU-medlemskap. De föreslår en annan lösning, ett privilegierat partnerskap, men Turkiet avvisar den tanken. (c) Västra Balkan och Island De flesta länderna på västra Balkan var tidigare en del av Jugoslavien och vänder sig nu också till EU för att påskynda den ekonomiska återuppbyggnaden, förbättra sina ömsesidiga förbindelser (som länge var märkta av de etniska och religiösa krigen) och konsolidera de demokratiska institutionerna. EU gav f.d. jugoslaviska republiken Makedonien status som kandidatland Potentiella kandidatländer är Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Serbien. De har alla ingått stabiliserings- och associeringsavtal med EU, som en förberedelse inför eventuella medlemskapsförhandlingar. Island, som drabbades hårt av finanskrisen 2008, ansökte om EU-medlemskap Kosovo förklarade sig självständigt den 18 februari 2008 och har också möjlighet att bli ett officiellt kandidatland. 15

18 Det här betyder att antalet EU-medlemmar i slutet av det här årtiondet kan öka från 27 till 35. Det skulle vara ännu en stor utvidgning som antagligen skulle kräva ytterligare förändringar av EU:s arbetssätt. II. VILLKOR FÖR MEDLEMSKAP (a) Rättsliga krav Den europeiska integrationen har alltid varit en politisk och ekonomisk process, öppen för alla europeiska länder som är beredda att ansluta sig till fördragen och genomföra hela EU:s lagstiftning. Enligt Lissabonfördraget (artikel 49) får varje europeisk stat som respekterar principerna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna och rättsstaten ansöka om att bli medlem av unionen. (b) Köpenhamnskriterierna När de f.d. kommunistländerna började visa intresse för att gå med i EU bestämde Europeiska rådet 1993 att tre kriterier måste vara uppfyllda för att länderna skulle kunna bli medlemmar. Senast vid inträdet måste de nya medlemmarna ha: Stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. En fungerande marknadsekonomi och kapacitet att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom EU. Förmåga att uppfylla de skyldigheter som medlemskapet medför, vilket också innebär att landet ska stödja EU:s mål. Den offentliga förvaltningen måste kunna tillämpa och hantera EU:s lagstiftning i praktiken. 16

19 Craig Campbell/Moodboard/Corbis Adriatiska havets pärla Dubrovnik i kandidatlandet Kroatien. (c) Processen för att bli EU-medlem Medlemskapsförhandlingarna (eller anslutningsförhandlingarna) förs mellan varje enskilt kandidatland och Europeiska kommissionen, som företräder EU. Efter förhandlingarna är det de befintliga medlemsländerna sak att i rådet besluta om landet i fråga ska få gå med i EU. Ett sådant beslut måste vara enhälligt. Medlemskapet ska också godkännas av en absolut majoritet av Europaparlamentets ledamöter. Anslutningsfördraget måste sedan ratificeras av medlemsländerna och kandidatlandet enligt respektive lands egna konstitutionella förfaranden. Under förhandlingsperioden får kandidatländerna normalt sett EU-stöd genom ett så kallat partnerskap för anslutning, för att lättare komma i kapp ekonomiskt. De har vanligen också stabiliserings- och associeringsavtal med EU. Det innebär att EU direkt övervakar de ekonomiska och administrativa reformer som kandidatländerna måste genomföra för att uppfylla villkoren för EU-medlemskap. 17

20 III. HUR STORT KAN EU BLI? (a) De geografiska gränserna I de flesta EU-länder visade diskussionerna om förslaget till konstitutionsförslag att frågan om var EU:s gränser ska dras, och även om Europas identitet, väcker oro hos många européer. Det finns inga enkla svar på de här frågorna, inte minst eftersom varje land har olika geopolitiska och ekonomiska intressen. De baltiska länderna och Polen vill gärna se Ukraina som EU-medlem, och hur blir det då med Ukrainas grannländer? Den politiska situationen i Vitryssland och Moldaviens strategiska geografiska position innebär svårigheter. Om Turkiet kommer med i EU, hur blir det då med Armenien, Georgien och andra länder i Kaukasus? EU EU ger ekonomiskt stöd för att bygga upp ekonomin i sina grannländer. Liechtenstein, Norge och Schweiz uppfyller medlemsvillkoren men är ändå inte med i EU eftersom folkopinionen i de länderna i dag är emot ett medlemskap. Opinionen i EU-länderna är i olika utsträckning delad i frågan om EU:s slutgiltiga gränser. Om enbart geografiska kriterier tillämpades, utan hänsyn till demokratiska värden, skulle EU i likhet med Europarådet (som inte är ett EU-organ) till slut kunna ha 47 medlemsländer, däribland Ryssland. Men ett ryskt EU-medlemskap skulle uppenbart skapa orimliga obalanser i EU, både politiskt och geografiskt. 18

21 Ett rimligt synsätt är att varje europeiskt land har rätt att ansöka om EU-medlemskap om det kan genomföra hela EU:s lagstiftning och är berett att införa euron. Den europeiska integrationen är en kontinuerlig process som pågått sedan 1950, och ett försök att en gång för alla fastställa EU:s gränser skulle strida mot den processen. (b) Grannskapspolitik Genom utvidgningarna 2004 och 2007 flyttades EU:s gränser längre österut och söderut, vilket väckte frågan om hur EU skulle hantera förbindelserna med sina nya grannländer. Det finns stabilitets- och säkerhetsproblem i grannområdena och EU ville undvika att nya skiljelinjer uppstår mellan unionen och de angränsande områdena. Exempelvis behövdes insatser för att hantera nya säkerhetshot som olaglig invandring, avbrott i energiförsörjningen, miljöförstöring, organiserad gränsöverskridande brottslighet och terrorism. EU utarbetade därför en ny europeisk grannskapspolitik (ENP), som styr förbindelserna med grannländerna i öster (Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland), och söder (Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Marocko, det ockuperade palestinska territoriet, Syrien och Tunisien). Nästan alla dessa länder har bilaterala partnerskaps- och samarbetsavtal eller associeringsavtal med EU. Avtalen innebär att de åtar sig att respektera gemensamma värden (t.ex. demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten) och att göra framsteg mot marknadsekonomi, hållbar utveckling och minskad fattigdom. EU erbjuder å sin sida finansiellt, tekniskt och makroekonomiskt bistånd, visumlättnader och en rad åtgärder för att bidra till ländernas utveckling. Länderna söder om Medelhavet har sedan 1995 varit knutna till EU med politiska, ekonomiska och diplomatiska band. Samarbetet har gått under benämningen Barcelonaprocessen och gavs senare namnet Europa Medelhavspartnerskapet. Vid ett toppmöte i Paris i juli 2008 gavs partnerskapet en nystart genom unionen för Medelhavsområdet, som samlar EU:s 27 medlemsländer och 16 partnerländer söder om Medelhavet och i Mellanöstern. EU:s finansiella stöd till båda grupperna av länder förvaltas genom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI). Den totala budgeten för är omkring 12 miljarder euro. 19

22 Hur fungerar EU? EU:s stats- och regeringschefer samlas i Europeiska rådet för att fastställa EU:s allmänna politiska inriktning och fatta beslut i viktiga frågor. Rådet består av ministrar från EU:s medlemsländer som samlas med jämna mellanrum för att fatta politiska beslut och stifta EU-lagar. Europaparlamentet företräder medborgarna och beslutar om lagstiftning och budget tillsammans med rådet. Europeiska kommissionen företräder EU:s gemensamma intressen och är det främsta verkställande organet. Kommissionen lägger fram förslag till lagstiftning och ska se till att EU:s politik genomförs korrekt. 20

23 I. BESLUTSFATTANDE INSTITUTIONER EU är mer än bara ett statsförbund, men ändå ingen federal stat. Det är i själva verket en organisation som inte kan klassificeras som någon form av traditionell rättslig enhet. EU är unikt i historien, med ett system för beslutsfattande som har utvecklats kontinuerligt under de gångna 60 åren. Fördragen (den s.k. primärrätten) ligger till grund för en omfattande sekundärrätt som direkt påverkar EU-medborgarnas vardag. Sekundärrätten består framför allt av förordningar, direktiv och rekommendationer som har antagits av EUinstitutionerna. Den här lagstiftningen, liksom EU:s politiska åtgärder i allmänhet, är ett resultat av de beslut som har fattats av rådet (som företräder medlemsländernas regeringar), Europaparlamentet (som företräder medborgarna) och Europeiska kommissionen (ett organ som är fristående gentemot EU-ländernas regeringar och företräder EU:s gemensamma intressen). Andra institutioner och organ är också inblandade och beskrivs nedan. (a) Europeiska rådet Europeiska rådet är EU:s främsta politiska institution. Det består av alla EU-länders stats- och regeringschefer presidenter och premiärministrar plus Europeiska kommissionens ordförande (se nedan). Rådet samlas normalt fyra gånger om året i Bryssel. Det har en ständig ordförande som har till uppgift att samordna Europeiska rådets arbete och säkra kontinuiteten. Den ständige ordföranden väljs (av en kvalificerad majoritet av medlemmarna) för en period på två och ett halvt år och kan väljas om en gång. Den tidigare belgiske premiärministern Herman Van Rompuy har haft detta uppdrag sedan den 1 december Europeiska rådet fastställer EU:s mål och anger hur de ska nås. Rådet ger impulser till EU:s viktigaste politiska initiativ och fattar beslut i besvärliga frågor där ministerrådet inte har kunnat enas. Europeiska rådet hanterar även aktuella internationella frågor inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken en mekanism för samordning av EU-ländernas utrikespolitik. 21

24 (b) Rådet Rådet (även kallat ministerrådet ) består av ministrar från EU-ländernas regeringar. Medlemsländerna turas om att inneha ordförandeskapet; varje EU-land är ordförande under en sexmånadersperiod. Vid rådets möten deltar en minister från varje EU-land. Vilken minister som deltar i rådet beror på vilka frågor som står på dagordningen: utrikespolitik, jordbruk, industri, transport, miljö etc. Rådets huvuduppgift är att godkänna EU-lagar, ett ansvar som normalt delas med Europaparlamentet. Rådet och parlamentet ansvarar också gemensamt för antagandet av EU:s budget. Dessutom sluter rådet internationella avtal som har förhandlats fram av kommissionen. Rådets beslut ska enligt Lissabonfördraget fattas med enkel majoritet, med kvalificerad majoritet eller enhälligt, beroende på vilken fråga beslutet gäller. Rådet måste fatta enhälliga beslut i särskilt viktiga frågor, t.ex. beskattning, fördragsändringar, ny gemenskapspolitik eller anslutning av ett nytt medlemsland. Annars används oftast kvalificerad majoritet. Det innebär att rådets beslut måste antas med ett visst antal röster för att vara giltigt. Varje EU-land har ett röstetal som grovt räknat motsvarar befolkningsstorleken. Fram till den 1 november 2014 och under förutsättning att EU fortfarande har 27 medlemsländer, antas ett beslut om minst 255 av de 347 rösterna (dvs. 73,91 %) är för, det godkänns av en majoritet av medlemsländerna, dvs. minst 14, de medlemsländer som röstar för utgör minst 62 % av EU:s befolkning. DEMOTIX Ett mer demokratiskt Europa: tack vare Lissabonfördraget kan EU-medborgarna nu föreslå nya lagar. 22

Europa på tolv lektioner

Europa på tolv lektioner INSYN I EU POLITIKEN Europa på tolv lektioner av Pascal Fontaine Europeiska unionen INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU politiken, som beskriver vad EU gör på sina olika politikområden,

Läs mer

Europeiska unionen. av Pascal Fontaine

Europeiska unionen. av Pascal Fontaine Europeiska unionen av Pascal Fontaine Den här publikationen och andra kortfattade översikter om EU finns på internet: ec.europa.eu/publications Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1 Historia 2 Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Välkommen till Europaparlamentet

Välkommen till Europaparlamentet Välkommen till Europaparlamentet Pernilla Jourde pernilla.jourde@ep.europa.eu Enheten för besök och seminarier, GD Kommunikation EU har som mål att främja fred och stabilitet frihet, säkerhet, rättvisa

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

UNIONENS UTVIDGNING RÄTTSLIG GRUND MÅL BAKGRUND

UNIONENS UTVIDGNING RÄTTSLIG GRUND MÅL BAKGRUND UNIONENS UTVIDGNING Den 1 juli 2013 blev Kroatien Europeiska unionens 28:e medlemsstat. Kroatiens anslutning, som följde på Rumäniens och Bulgariens anslutning den 1 januari 2007, innebar unionens sjätte

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Finlands. EU:s budget ökade år b 2012

Finlands. EU:s budget ökade år b 2012 Finlands nettoavgift till EU:s budget ökade år 2011 04b 2012 2/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2011 Finland är nettobetalare i Europeiska unionens budget: vi betalar mer till unionens kassa än vad vi

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

SLUTAKT. FA/TR/EU/HR/sv 1

SLUTAKT. FA/TR/EU/HR/sv 1 SLUTAKT FA/TR/EU/HR/sv 1 FA/TR/EU/HR/sv 2 I. SLUTAKTENS TEXT 1. De befullmäktigade ombuden för HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG, REPUBLIKEN BULGARIENS PRESIDENT, REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT, HENNES MAJESTÄT

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer

Finlands medlemsavgifter. till EU sjönk år b 2011

Finlands medlemsavgifter. till EU sjönk år b 2011 Finlands medlemsavgifter till EU sjönk år 2010 07b 2011 2/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2010 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2010 3/8 Finland är nettobetalare i Europeiska unionens budget: från statsbudgeten

Läs mer

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Upplägg EU-kommissionens roll EU:s väg ur krisen Europa 2020 EU:s budget Tre nyckelaktörer Europeiska kommissionen främjar gemensamma

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU och socialpolitiken EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU:s bakgrund och utveckling Bildades i tiden för att hindra framtida krig i Europa (speciellt mellan Frankrike och

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

SLUTAKT. AF/CE/BA/sv 1

SLUTAKT. AF/CE/BA/sv 1 SLUTAKT AF/CE/BA/sv 1 De befullmäktigade för KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, REPUBLIKEN TJECKIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND, REPUBLIKEN GREKLAND,

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria :FPM108. EU:s budget Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Finansdepartementet :FPM108

Regeringskansliet Faktapromemoria :FPM108. EU:s budget Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Finansdepartementet :FPM108 Regeringskansliet Faktapromemoria :FPM108 EU:s budget 2007 Finansdepartementet :FPM108 2006-06-28 Dokumentbeteckning SEC(2006)762 Preliminärt förslag till Europeiska gemenskapernas allmänna budget för

Läs mer

944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT.

944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT. 944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT AF/CE/SE/sv 1 2 von 10 944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

DIN GUIDE TILL LISSABONFÖRDRAGET

DIN GUIDE TILL LISSABONFÖRDRAGET DIN GUIDE TILL LISSABONFÖRDRAGET INNEHÅLL INLEDNING........................................... 1 ETT EU FÖR 2000-TALET................................ 2 VIKTIGA BESTÄMMELSER I LISSABONFÖRDRAGET..........

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR /8. 7b Finlands medlemsavgifter

FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR /8. 7b Finlands medlemsavgifter FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 1/8 7b 2010 Finlands medlemsavgifter till EU år 2009 2/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 3/8 Finlands kalkylmässiga

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Europaparlamentsvalet

Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE Nya ledamöter och formering av politiska grupper I valet 2009 kommer antalet ledamöter att minska från dagens 785 till 736. Det innebär att Sverige får 18 ledamöter i stället för 19. Om Lissabonfördraget

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för konstitutionella frågor PRELIMINÄR VERSION 23 juni 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till budgetutskottet över förslaget till

Läs mer

Konstitutionen läsarvänlig version av Jens-Peter Bonde UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION

Konstitutionen läsarvänlig version av Jens-Peter Bonde UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION Läsarvänlig version med nyckelbegrepp, marginalanmärkningar och ett omfattade ordregister för att underlätta för läsaren att orientera sig i texten. INLEDNING Detta är utkastet

Läs mer

Europeiska unionen: 500 miljoner människor 28 länder

Europeiska unionen: 500 miljoner människor 28 länder Europeiska unionen: 500 miljoner människor 28 länder EU:s medlemsstater Kandidatländer och potentiella kandidater Grundare Nya idéer för varaktig fred och välstånd Konrad Adenauer Alcide De Gasperi Winston

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! DG COMM, Enheten för besök och seminarier

VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! DG COMM, Enheten för besök och seminarier VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! pernilla.jourde@ep.europarl.eu DG COMM, Enheten för besök och seminarier ETT PARLAMENT PÅ FLERA ORTER 2 EU:S SYFTEN 3 Fred Stabilitet Hållbarhet Rättvisa, frihet och säkerhet

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 3.7.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 151/25 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna:

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW 63((&+ 7DODY5RPDQR3URGL Ordförande för Europeiska kommissionen 9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW Europaparlamentet 6WUDVERXUJGHQMXQL Fru talman, Ärade ledamöter, I morgon kommer Europeiska

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 12 mars 2003 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION PRELIMINÄR VERSION 2003/ (AVC) Rev 1 om

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 5 oktober 2007 (OR. fr) CIG 1/1/07 REV 1 NOT från: Regeringskonferensens ordförandeskap av den: 5 oktober 2007 till: Regeringskonferensen

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B7-0188/6. Ändringsförslag. György Schöpflin för PPE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B7-0188/6. Ändringsförslag. György Schöpflin för PPE-gruppen 26.3.2012 B7-0188/6 6 Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar Serbiens framsteg i reformprocessen och uppmanar rådet att bevilja Serbien status som kandidatland vid nästa toppmöte i mars 2012 eftersom de

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, 30 november 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.10.2015 COM(2015) 545 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN SV SV Europeiska kommissionen

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Euroopan unioni ja Eurooppavaalit. Medborgarnas Europeiska union. Perustietoja Euroopan unionista ja Euroopan parlamentista

EUROPAPARLAMENTET. Euroopan unioni ja Eurooppavaalit. Medborgarnas Europeiska union. Perustietoja Euroopan unionista ja Euroopan parlamentista EUROPAPARLAMENTET Euroopan unioni ja Eurooppavaalit Medborgarnas Europeiska union Perustietoja Euroopan unionista ja Euroopan parlamentista 1 EU-parlamentin istunto käynnissä Brysselissä. Innehåll Europeiska

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer