Demokratiska utmaningar, tillämpningar av Göran Hemberg

Transkript

1 Demokratiska utmaningar, tillämpningar av Göran Hemberg Om Demokratiska utmaningar Demokratins ABC 1.1 Demokratins två ansikten Per & Pål och alternativen Alertnativschemat Sammanslutningen En demokratisk plattform Utvärderingsunderlag 8 Organisationsnivå 2.1 Demokratisk organisationsutveckling Organisationsdemometer Demometer, resultat Demokratisk checklista 13 Nationell nivå 3.1 Rättsstat och NSD-länder 14 Civilsamhället 4.1 Ett stärkt civilsamhälle 16 Internationell nivå 5.1 Fokus på dagordningen 19 MR och demokrati 6.1 Från behov till rättigheter FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna 24

2 Demokratiska Utmaningar vänder sig i första hand till deltagare i DemokratiAkademins aktiviteter som vill få en fylligare bakgrund, tillämpa metoderna i sina egna organisationer och sprida dem vidare. Materialet, som först utformades för svenska förhållanden, har visat sig vara användbart och uppskattat även internationellt därav denna flerspråkliga nätversion. Sajten utgör ett kondensat av många års praktiskt arbete som mina kollegor och jag utfört inom nätverket DemokratiAkademin: demokratidagar, workshops, seminarier, kurser, samverkansprojekt, etc. Under årens lopp har tusentals personer kommit i kontakt med oss. Innan vi sätter igång med en verksamhet brukar deltagarna först få ta ställning vad de gillar bäst med demokrati. Samstämmigheten är stor: deltagarna må vara skolelever, administratörer, politiker eller föreningsmänniskor, de må komma från vilket hörn av världen som helst de allra flesta prioriterar delaktighet och deltagande. Det är bara ett fåtal som i första hand väljer den representativa demokratins grundtanke: att de styrande stöds av en majoritet. Vare sig de folkvalda eller den akademiska världen verkar ha tagit den utmaningen riktigt på allvar. Med ett undantag: filosofen och statsvetaren Robert A. Dahl, som i sin bok Demokratin och dess antagonister kopplade ihop representations- och deltagarperspektivet till en generell demokratiteori på klassisk grund. Här utgår vi från den teorin. En annan viktig utgångspunkt som återspeglas i materialet är traditionen av medlemsbaserade folkrörelser som har gjort det svenska civilsamhället till ett av de starkaste i världen. På senare tid har visserligen många organisationer inte minst de politiska partierna förlorat en stor del av sina medlemmar, men kvar finns en organisationskultur där själva medlemskapet ses som en källa till makt. För utomstående kan en sådan inställning kanske verka både främmande och naiv. Inte desto mindre är det de medlemsbaserade organisationerna som givit det representativa styret i Sverige dess speciella folkliga förankring. Visst, de historiska betingelserna för en demokratisk kultur skiljer sig åt på olika håll i världen. Men varhelst man tar utmaningen att agera inom en demokratisk ram på allvar, där måste man också ta ställning till medlemskapets betydelse. Materialet består av en enkel idealmodell, Demokratins ABC, som tillämpas på tre olika nivåer: inom en organisation, inom ett land och internationellt. Dessutom har CivilsamhälletMänskliga rättigheter och demokrati. I varje kapitel ingår dels en teoribakgrund, dels en eller flera praktiska tillämpningar med hänvisningar till en metodbank. Forum Syd, Sida Civil Society Center, Palmecentret, SIPU International, SHIA samt föreningen Ordfront har bidragit till finansieringen av men inte i övrigt medverkat vid utformningen av innehållet. Det har däremot min sparringpartner och redaktör Pernilla Johansson gjort ett stort tack till henne. Den här hösten gjorde vi en grundlig uppdatering av sajten. Den är nu mycket enklare att hitta i. Bakgrunder och tillämpningar kan laddas ned som pdf-er utan lösenord. November 2012, Göran Hemberg, senior advisor till DemokratiAkademin goran.hemberg@democracy.se Demokratiska Utmaningar av Göran Hemberg är licensierad under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 3.0 Unported licens.

3 1 Demokratins två ansikten Syfte undersöka den aktuella gruppens attityder till demokrati ge deltagarna tillfälle att vädra sina blandade känslor genom två Fyra hörn-samtal (se Metodbank) 1. Fyra hörn: positiva aspekter på demokrati Vad anser ni vara det positiva med demokrati? 1. Alla kan delta 2. De styrande stöds av en majoritet 3. Besluten blir bättre 4. Något annat (Någon kanske ber om förtydliganden och definitioner. Svaret bör vara att deltagarna är fria att tolka alternativen som det passar dem själva bäst. Något annat-folket gör ofta ett negativt val inget annat hörn passar dem. Kanske kan de vid närmare eftertanke komma på någon positiv aspekt.) 2. Fyra hörn: negativa aspekter på demokrati Vad är svårt eller problematiskt med demokrati? Vad skulle t ex ett försök att demokratisera er egen sammanslutning arbetsplats, förening, kommun, land, etc kunna få för negativa konsekvenser? 1. Kaos 2. Ingen tar ansvar 3. Sämre beslut 4. Något annat 3. Sammanfattning Uppmärksamma deltagarna på vilka hörn som samlat flest respektive minst deltagare vid de två undersökningarna.. Kommentarer I den första undersökningen brukar hörnet Alla kan delta vara klart störst medan hörnet De styrande stöds av en majoritet brukar samla minst deltagare. Denna tillämpning kan med fördel användas som inledning till ett längre och mer systematiskt arbete kring demokratifrågor. Om den aktuella gruppen visat lågt intresse för alternativet "De styrande stöds av en majoritet" kärnan i en konventionell, västerländsk demokratiuppfattning bör detta längre fram bli föremål för ytterligare reflektioner.

4 2 Per & Pål och alternativen Syfte åskådliggöra skillnaden mellan kollektivt bindande beslut och frivilliga förhandlingar med hjälp av en dilemmahistoria belysa alternativen till en demokratisk process förmyndarskap eller anarki samt hur dessa alternativ ofta ligger närmare till hands än en demokratisk lösning 1. Berättelsen om Per och Pål Det var en gång tre pojkar som var ute på rackartyg. Gänget hittade en chokladkaka: Pax för den! Den är min, sa Per. Det är den väl inte, sa Pål. Det var väl inte bara du som såg den! Nej, men jag paxade först, sa Per. Det är inte rättvist! Det är väl inte bara du som skall bestämma den saken! Chokladkakan är min, sa Per. Och så klippte han till Pål, mitt i ögat! Nu skulle det nog ha blivit ett ordentligt slagsmål, om inte en farbror hade gått emellan. Han hade stått bredvid och hört alltsammans: Pojkar, pojkar! Inte skall ni slåss. Våld föder bara våld. Men chokladkakan är ju min, sa Per. Jag paxade faktiskt först! Ja men det gills inte. Vi måste dela lika förstår du väl, sa Pål. Då tog farbrorn tag i Per och Pål: Ungar! Ni måste lösa era konflikter förhandlingsvägen. Ni måste lära er att kompromissa! Både Per och Pål såg ut som stora frågetecken. Jo, förstår ni: i en kompromiss ger båda två med sig lite grand och så möts man på halva vägen, sa farbrorn. Men pojkarna bara stirrade på honom. Ja, sa han, kompromissa nu då! Jamen, gå nu varandra till mötes! Men det hände absolut ingenting. Herregud! sa farbrorn. Den ene vill ha hela kakan och den andre vill ha halva. Det går ju inte, begriper ni väl. Nu är ni så goda och kompromissar! Per, gå genast Pål till mötes och ge honom en fjärdedel av chokladkakan! Och så håller ni sams i fortsättningen! Och vad som hände sedan ja, det är just frågan. 2. Bikupa Vad är otillfredsställande med den här historian? Låt deltagarna surra i bikupa (se Metodbank) ett par minuter kring saker de finner tvivelaktiga i berättelsen och sedan redovisa sina synpunkter. Anteckna kommentarerna på blädderblock och var uppmärksam på om de knyter an till någon av punkterna i nästa steg. 3. Samtal

5 3 Samtal med föreläsningsinslag kring nedanstående punkter. Åskådliggör resonemanget med hjälp av Schemat över alternativa styrformer (se Demokratins ABC). Farbrorn säger en sak men gör en annan: han förespråkar förhandlingar, men dikterar i själva verket en lösning. Han agerar förmyndare och tvingar på pojkarna ett kollektivt bindande beslut som han själv fattar: Per, gå genast Pål till mötes och ge honom en fjärdedel av chokladkakan! Och så håller ni sams i fortsättningen! Hans lösning bygger på pojkarnas utgångsbud Per kräver hela, medan Pål kräver halva chokladkakan. Per åberopar regeln Först till kvarn... Han ser inte chokladkakan som någon gemensam angelägenhet att besluta eller förhandla om, utan driver igenom sin linje med våld. Pål anser att chokladkakan är en gemensam angelägenhet: Det är väl inte bara du som ska bestämma den saken! Han åberopar också en rättviseprincip: Vi måste dela lika, förstår du väl även om också han är beredd att ta till knytnävarna. Vart tog den tredje pojken vägen som nämndes i berättelsens inledning? Tydligen kände han sig inte delaktig i den här situationen, såg sig inte som en medlem i gänget. Genomgången av dessa fyra punkter brukar väcka många frågor. För att inte riskera långa diskussioner och tappa den röda tråden kan det vara klokt att introducera Kylskåpet (se Metodbank). 4. Diskussion En demokratisk lösning förutsätter: en sammanslutning där vissa frågor betraktas som gemensamma angelägenheter även om man har olika uppfattningar om hur de ska lösas att medlemmarna är beredda att tillämpa principen om Lika hänsyn och Självständighetsregeln på sig själva att var och en är beredd att följa ett gemensamt beslut, vare sig man gillar det eller ej Finns det alls några förutsättningar för en fredlig och demokratisk lösning av tvisten i detta fall? Kommentarer Berättelsen kan ses som ett exempel på ett mer generellt mönster. Byt exempelvis ut Per mot Serbien, Pål mot Bosnien, den passive pojken mot Kroatien och farbrorn mot Nato. Då får man ett verkligt fall av konflikthantering enligt samma mönster. Så gick det i princip till när Daytonavtalet 1994 tvingades på de stridande parterna i f d Jugoslavien med den skillnaden att farbrorn inte bara krävde att parterna skulle hålla sams i fortsättningen utan också att det skulle upprättas ett gemensamt demokratiskt styre för alla berörda etniska grupper i Bosnien. Uppmuntra deltagarna att hitta andra aktuella eller historiska paralleller. Se tillämpningen Fokus på dagordningen för en annan version av berättelsen om Per och Pål.

6 4 Schema över alternativa styrformer Hur kan frågor som berör många människor lösas? Med fredliga medel Med våld Kollektivt bindande beslut Fria förhandlingar av en eller några få av alla berörda OLIGARKI fåvälde, elitstyre förmyndarskap kräver en sammanslutning DEMOKRATI folkstyre ANARKI utan bindande styre kräver ingen sammanslutning 1.2 Alternativschemat 1

7 5 Sammanslutningen Syfte ge deltagarna tillfälle att: tillämpa demokratins förutsättningar och grundprinciper på sig själva reflektera över vad det innebär att bilda en demokratisk sammanslutning uppleva spänningen mellan normen om Lika hänsyn och Självständighetsregeln i ett Heta stolen-samtal (se Metodbanken) 1. De konstituerande faserna i en demokratisk process Låt deltagarna sätta sig i en cirkel och be dem reflektera över när de senast satt på det viset och vad det kan ha för fördelar. Gå vidare ungefär så här: Det här är en bild av en demokratisk sammanslutning ni sitter på samma nivå, ni riktar uppmärksamheten inåt mot era egna angelägenheter och har därför ryggarna mot omvärlden, om det kommer in en ny medlem måste alla rucka på sig. Men är verkligen den här sammanslutningen så demokratisk som den ser ut? Låt deltagarna komma med egna reflektioner. Fortsätt att diskutera om det finns förutsättningar för demokrati i just den här sammanslutningen. I så fall måste nedanstående två grupper av frågor kunna besvaras: Vilka är vi? Har vi något gemensamt? Varför är det just vi som sitter här och inga andra? Skulle vem som helst kunna bli medlem? Villkorslöst? Vad har vi för befogenheter? Finns det något som just vi vill och kan göra, något vi skulle kunna ta upp på dagordningen? Introducera den grundläggande demokratiska identiteten: Folket: De som berörs av besluten Medborgarna: De som är delaktiga i besluten 2. De övriga faserna i en demokratisk process Sammanfatta det som kommit fram under steg 1 genom att rita upp Livbojen och skriva in orden medlemskap och dagordning i fas 1 respektive fas 2. Presentera kortfattat överläggningsfasen och beslutsfasen genom att skriva in orden deltagande och beslut i fas 3 respektive 4. Skriv också förståelse mitt i Livbojen, något som krävs under processens alla faser. 3. Kulturen i sammanslutningen

8 6 Led ett Heta stolen-samtal (se Metodbank) där den demokratiska kulturen i den sammanslutning deltagarna just har bildat undersöks. Uppmuntra hellre till personliga förklaringar varför man står eller sitter än till diskussioner. Hänvisa till normen om Lika hänsyn och Självständighetsregeln när tillfälle ges. Låt deltagarna ta ställning till 6-7 påståenden, men ha alltid med det första och det sista i nedanstående lista : 1. I varje grupp finns det en ledare 2. Man måste ta hänsyn till allas bästa när man fattar ett beslut 3. Det är jag som bestämmer över mitt liv 4. Kvotering är ett bra instrument för ökad jämställdhet 5. Unga människor bör lyssna till de äldre 6. Jag vill ha makt 7. I varje organisation utgör beslutsfattarna en elit 8. Om en kvinna vill bära slöja, så är det hennes ensak 9. Folk fattar i allmänhet kloka beslut 10. Det finns en könsordning som gör att män förtrycker kvinnor 11. Man måste respektera ett fattat beslut, även om man tycker det är fel Kommentarer Påståendena kan väcka djupa känslor. Normen om Lika hänsyn och Självständighetsregeln drar ofta åt olika håll. Notera om deltagarna har en tendens att hamna mitt emellan, om de samtidigt vill både stå upp och sitta ned. Ett Heta Stolen-samtal är i sig ett uttryck för de demokratiska grundvärderingarna: självständiga ställningstaganden uppmuntras och allas ställningstaganden bemöts med lika stor respekt.

9 7 En demokratisk plattform Syfte Låta deltagarna: bestämma sig för en gemensam, demokratisk plattform jämföra sin plattform med demokratikriterierna utvärdera den demokratiska halten i sin egen beslutsprocess 1. Överläggningar och beslut i arbetsutskott Dela in deltagarna i arbetsutskott om 4-5 personer i varje. Ge varje utskott tre A5-lappar, helst en färg för varje grupp, med följande instruktioner: Vad krävs för att er egen sammanslutning skall fatta sina beslut på ett demokratiskt sätt? Ena er i varje utskott om 2-3 regler. Skriv ner varje regel på en särskild lapp. Skriv stort, så att texten kan läsas på flera meters avstånd. Under tiden utskotten arbetar ritar samtalsledaren upp Livbojen på ett blädderblocksblad och sätter upp på väggen. Det ska finnas gott om plats runt omkring för att man längre fram ska kunna tejpa upp de olika arbetsutskottens A5-lappar med demokratiregler. 2. Återsamling och bakgrund Samtalsledaren förklarar beslutsprocessens olika faser med hjälp av Livbojen. 3. Redovisning av arbetsutskottens demokratiska plattformar Utskotten utser en representant var, som sätter upp varje regellapp vid den fas i processen som passar bäst. Ibland kan reglerna vara svåra att lokalisera tidsmässigt. Kanske de snarare belyser någon av grundvärderingarna? Kanske har de att göra med kravet på upplyst förståelse? I så fall placeras regeln i centrum av Livbojen. Finns det faser i processen som inte tillordnats några regler? 4. Genomgång av demokratikriterierna Samtalsledaren har i förväg gjort i ordning skyltar med demokratikriterierna. Dessa sätts upp vid respektive fas i beslutsprocessen och förklaras kortfattat. Jämför utskottens demokratiska plattformar med demokratikriterierna. Plattformarna brukar vara hållna i så generella ordalag att de är förenliga med kriterierna. 5. Utvärdering: det egna utskottets beslutsprocess och demokratikriterierna Varje utskott har gemensamt beslutat om sina regler. Den processen ska nu utvärderas med hjälp av demokratikriterierna: Dela ut ett Utvärderingsunderlag till varje utskott som var för sig utvärderar sin process. Undersök gemensamt i hela gruppen om något utskott ansåg sig ha haft kontroll över dagordningen (den sattes faktiskt av samtalsledaren). Var det något utskott där alla ansåg sig ha haft lika inflytande över gruppens beslut? Hur kan man veta detta utan att ha genomfört en omröstning? 6. Avslutande Linje Gör en Linje (se Metodbank) där var och en tar ställning till följande påståenden: Jag förstår vad som krävs för att en beslutsprocess ska vara demokratisk Jag har kunnat delta effektivt Jag har haft kul

10 8 Utvärderingsunderlag Kontroll över dagordningen Vi själva a. Bestämde ni själva eller någon annan vad ni skulle ägna er åt? Någon annan Totalt:.... b. Om någon annan, varför genomförde ni då uppgiften?.... Alla är inkluderade a. Befann sig någon utanför samtalet? Ja Nej Totalt:.... b. Om ja, vad berodde det på?... Förståelse Effektivt deltagande a. Kom alla i gruppen till tals på lika villkor? b. Om inte, varför? Ja Nej Totalt: Lika rösträtt a. Hade alla lika stort inflytande över gruppens beslut? Ja Totalt:.... b. Om ja, hur vet man det?..... Nej

11 9 Dialogkonferens Demokratisk organisationsutveckling Målgrupp Deltagarnas egen organisationen Syfte 1. identifiera demokratiska brister i den egna organisationen 2. skissera en handlingsplan för att komma till rätta med dem En Dialogkonferens (se Metodbank) består av tre olika samtalsrundor vid valfritt antal bord med 5-6 personer vid varje. Varje bord har en bordsvärd. Efter varje runda byter alla plats utom bordsvärdarna. Bordsvärdens uppgifter: delar ut detta konferensunderlag till deltagarna och stannar kvar vid samma bord under alla tre samtalspassen ser till att samtalen kommer igång och hjälper deltagarna med instruktionerna utser en tidhållare som anger när 5 minuter av tiden återstår och när den är slut sammanfattar resultatet från det tidigare samtalet i början av runda 2 och 3 Första samtalet (basgrupper): Organisationsbarometern Deltagarna fyller individuellt i Organisationsdemometern och poängsätter. 10 min Sammanställning av resultatet vid varje bord på Demometer, resultat. Vad kan förändras? Vilken fas i processen vill ni jobba vidare med? 15 min Deltagarna går gemensamt igenom den demokratiska checklistan. 1. Finns det formella institutioner i organisationen som utesluter att något av demokratikriterierna är uppfyllt? 2. Fundera särskilt kring den tredje punkten: har organisationen klara kriterier för medlemskap? Är den frågan alls meningsfull för din organisation? I så fall, vilka är kraven och är de tillräckligt klara? 20 min Andra samtalet (tvärgrupper): Inventering av resurser och hinder 30 min Bordsvärden sammanfattar resultatet från organisationsdemometern och presenterar den fas i processen som basgruppen vill jobba vidare med. SWOT-analys (se Metodbank). 1. Här räknas ledare och aktiva inom organisationen till den inre kretsen. Övriga medlemmar, målgrupp och utomstående räknas till omvärlden. 2. Minst 3 faktorer i varje ruta. Inre styrkor Inre svagheter Yttre möjligheter Yttre hot Demokratiska utmaningar,

12 10 Tredje samtalet (basgrupper): Skiss till en handlingsplan 30 min Bordsvärden presenterar tvärgruppens inventering av faktorer som skulle kunna vara till hjälp eller hinder för den önskade förändringen. Möjlighet för deltagarna att göra kompletteringar. Kort samtal: hur kan man dra fördel av de positiva faktorerna? hur kan de negativa tacklas? Deltagarna formulerar den önskade förändringen som ett konkret mål och gör en handlingsplan i tre steg: Mål: Steg 1: Steg 2: Steg 3: Gemensam presentation och diskussion De olika basgruppernas SWOT-analyser sätts upp längs väggarna i rummet och i anslutning till dem deras handlingsplaner Hela konferensen går runt och tar del av de uppsatta analyserna och planerna Varje deltagare pluppar fritt (se Metodbank) vid de punkter han eller hon finner särskilt intressanta Fråge- och samtalsstund Linjen (se Metodbank) Har konferensen varit stimulerande? Har ni fått några nya idéer? Demokratiska utmaningar,

13 11 Demometer 1. Vår organisation är öppen för alla som vill vara med och betalar medlemsavgiften ifall det finns någon Stämmer helt (3) Stämmer till stor del (2) Stämmer till viss del (1) Stämmer inte alls (0) 2. Det är alltid helt klart om någon är fullvärdig medlem i organisationen eller ej Stämmer helt (3) Stämmer till stor del (2) Stämmer till viss del (1) Stämmer inte alls (0) Sammanlagda poäng: 3. I vår organisation har alla medlemmar lika möjligheter att ta upp frågor och förslag Stämmer helt (3) Stämmer till stor del (2) Stämmer till viss del (1) Stämmer inte alls (0) 4. Det finns inga utomstående som bestämmer över organisationen Stämmer helt (3) Stämmer till stor del (2) Stämmer till viss del (1) Stämmer inte alls (0) Sammanlagda poäng: 5. På våra möten sitter alltid några tysta Stämmer inte alls (3) Stämmer till viss del (2) Stämmer till stor del (1) Stämmer helt (0) 6. Varje medlems ståndpunkt möter lika stor respekt som alla andras Stämmer helt (3) Stämmer till stor del (2) Stämmer till viss del (1) Stämmer inte alls (0) Sammanlagda poäng: 7. Det är alltid en eller ett par ledande personer i vår organisation som får sin vilja igenom Stämmer inte alls (3) Stämmer till viss del (2) Stämmer till stor del (1) Stämmer helt (0) 8. I vår organisation röstar man i viktiga frågor på väl besökta års- och medlemsmöten Stämmer helt (3) Stämmer till stor del (2) Stämmer till viss del (1) Stämmer inte alls (0) Sammanlagda poäng: 9. I vår organisation får alla medlemmar den information som krävs för att sätta sig in i frågorna och ta ställning Stämmer helt (3) Stämmer till stor del (2) Stämmer till viss del (1) Stämmer inte alls (0) 10.Alla medlemmar i vår organisation vet hur man tar upp en fråga och till vem man kan vända sig Stämmer helt (3) Stämmer till stor del (2) Stämmer till viss del (1) Stämmer inte alls (0) Sammanlagda poäng: Demokratiska utmaningar,

14 12 Kontroll över dagordningen Poäng för påståenden 3+4: a: b: c: d: e: f: Summa: Genomsnitt: Demometer, resultat Förståelse Effektivt deltagande Poäng för påståenden 5+6: a: b: c: d: e: f: Summa: Genomsnitt: Alla är inkluderade Poäng för påståenden 1+2: a: b: c: d: e: f: Summa: Genomsnitt: 0-2 poäng: Om organisationen vill fungera något så när demokratiskt i det här avseendet, måste åtgärder vidtas 3-4 poäng: OK, men det kan bli bättre 5-6 poäng: Organisationen har goda förutsättningar att fungera demokratiskt i den här fasen Upplyst förståelse Poäng för påståenden 9+10: a: b: c: d: e: f: Summa: Genomsnitt: Lika rösträtt Poäng för påståenden 7+8: a: b: c: d: e: f: Summa: Genomsnitt:

15 13 Demokratisk checklista formella institutioner 1. Har organisationen stadgar som är godkända på ett allmänt medlemsmöte? 2. Är medlemskapet öppet för alla som stödjer organisationens målsättningar? 3. Har organisationen klara och tydliga kriterier för medlemskap? 4. Är medlemsmötet det högsta beslutsfattande organet? 5. Har organisationen en styrelse ansvarig inför medlemsmötet? 6. Har styrelsen regelbundna och protokollförda möten? 7. Får medlemmarna årliga rapporter om organisationens verksamhet och ekonomi? 8. Finns det en klar procedur för stadgeändringar? 9. Känner varje medlem till svaren på den här checklistans frågor? Demokratiska utmaningar, Ja Nej

16 14 Rättsstat och NSD-land Syfte genom en fallstudie ge deltagarna tillfälle att reflektera över hur en rättsstat ( Rule of law ) förhåller sig till ett något så när demokratiskt land 1. Landskamp mellan Danmark och Sverige Det var EM-kval i fotboll mellan Danmark och Sverige försommaren Svenskarna gjorde snabbt 3 mål i följd men danskarna som spelade på hemmaplan hämtade sig och hade en bit in i andra halvlek kvitterat till 3-3. Landslagen ärkerivaler så länge man kan minnas bjöd båda på ett lysande spel och stämningen var på topp bland de åskådarna. I matchens 89:e minut utvisades en dansk spelare sedan han givit sin svenske motståndare ett knytnävsslag i magen det var upplagt för en avgörande svensk straffspark. Då rusade en åskådare in på planen och hann slå till domaren innan han övermannades. Matchen avbröts och domaren tilldömde det svenska laget segern med Bikupa (se Metodbanken) Var det rätt av domaren att bryta matchen? 3. Diskussion Gå igenom och lista argumenten från bikupan. Får några av dem ökad tyngd av UEFA:s disciplinära regler? Artikel 19 1: Om en match inte kan spelas eller slutföras helt, kan den fråntas det ansvariga förbundet eller den ansvariga klubben (...) 2: I allvarliga fall kan det innebära fler sanktioner för det ansvariga förbundet eller den ansvariga klubben enligt artikel 14, paragraf 1. Artikel 14 1: Varje lag som har fråntagits en match ska dömas att ha förlorat matchen med 0-3 (...) Enligt opinionsundersökningar efteråt ansåg de allra flesta i både Danmark och Sverige att domaren handlat riktigt. En enda krönikör ansåg att matchen borde ha fortsatt och han fick mängder med e-post från upprörda läsare. Hur ska denna samstämmiga opinion tolkas? 4. Genomgång Fotboll är till form och innehåll ett regelstyrt men inte demokratiskt spel. De formella reglerna som inte klargör vad just fotboll går ut på kan sammanfattas i fyra punkter: 1. Domare och övriga funktionärer är opartiska 2. Reglerna är givna i förväg och ändras inte under matchens gång 3. Spelare och funktionärer får inte utsättas för övergrepp 4. Det finns möjligheter att överklaga ett domslut

17 15 Det finns klara likheter mellan ett sådant spel och en rättsstat med följande kännetecken: 1. Normen om Lika hänsyn gäller inom rättsväsendet. Alla är lika inför lagen (Rättslikhet) 2. Inget brott utan lag och lagen kan inte ändras godtyckligt (Rättssäkerhet) 3. Ingen riskerar att utsättas för myndighetsövergrepp eller olagligt våld (Rättstrygghet) 4. Var och en som utsatts för brottslig handling kan få rättslig hjälp (Rättstillgänglighet) 5. Diskussion Är det rimligt att jämföra en rättsstat med en regelstyrd fotbollsmatch eller finns det viktiga skillnader som gör att liknelsen haltar? Om liknelsen håller, behöver då en rättsstat verkligen vara något så när demokratisk när en fotbollsmatch helt klart inte är det?

18 16 Dialogkonferens Ett stärkt civilsamhälle Målgrupp Organisationer och myndigheter med projekt avsedda att bidra till en demokratisk samhällsutveckling Syfte Ge deltagarna möjlighet att: 1. på ett konkret och lekfullt sätt visualisera, diskutera och värdera saker som kan hända i ett kommande projekt 2. utifrån detta nya perspektiv skärpa till sina projektidéer i demokratisk riktning Denna Dialogkonferens (se Metodbank) består av tre olika samtalsrundor vid valfritt antal bord med 5-6 personer vid varje. Varje bord har en bordsvärd. Efter varje runda byter alla plats utom bordsvärdarna. Bordsvärdens uppgifter: delar ut detta konferensunderlag till deltagarna och stannar kvar vid samma bord under alla tre samtalspassen ser till att samtalen kommer igång och hjälper deltagarna med instruktionerna utser en tidhållare som anger när 5 minuter av tiden återstår och när den är slut sammanfattar resultatet från det tidigare samtalet i början av runda 2 och 3 Första samtalet (basgrupper med ett eller flera projekt i varje): Minnen från händelser under projektets gång Idéstorm. Tänk er in i framtiden: det har gått ett år, projekten har just avslutats och ni befinner er på en återsamlingsträff med livliga samtal om allt som hänt sen sist. Era förväntningar och farhågor har förvandlats till minnen. Alla har konkreta minnen av stort och smått, väntat och oväntat, negativt och positivt som inträffat under resans gång såväl inom som utanför projekten. Var och en skriver minst 5 sådana minnen på post-it-lappar, ett minne på varje lapp. Minst två av lapparna rör yttre, oförutsedda händelser i omvärlden. Regler: 1. alla idéer är utmärkta också de galna och orealistiska 2. i den här fasen behöver ni inte ta ansvar för någonting eller vara överens 3. tänk konkret: - Var inträffade händelsen? När ägde aktiviteten rum? - Vilka och hur många var med? - Andra detaljer som fastnade i minnet 4. skriv tydligt så att lappen kan läsas av vem som helst 15 min Sortering. Deltagarna läser upp lapparna en i taget och sprider ut dem på bordet så de inte täcker över varandra. 1. Ser ni något mönster? Dubbletter som kan plockas bort? 2. Placera ihop lappar med ungefär samma innehåll. 3. Hitta gemensamma rubriker. 20 min Demokratiska utmaningar,

19 17 Andra samtalet (tvärgrupper): Möjligheternas karta (Se Metodbank) Värdering av händelser och aktiviteter Bordsvärden presenterar de sorterade minnena från det föregående samtalet för den nya tvärgruppen. Deltagarna skall nu gemensamt värdera aktiviteterna och händelserna: - Är de önskvärda eller ej? - Är det troligt att de kommer att inträffa? Bordsvärden har en enda uppgift: få deltagarna att enas om och motivera var varje lapp ska placeras på en Möjligheternas karta, där nedanstående koordinatsystem ritats upp på ett blädderblocksblad: - Varför ska den här lappen ligga just där? - Varför inte längre ut eller längre in på skalan? - Är ni verkligen eniga om att det här är den rätta platsen? Önskvärt Kanske kräver idéerna i det här hörnet särskilda insatser. Vari består hindren rent konkret? Är de verkligen oöverstigliga eller skulle det gå att åtminstone komma en bit på väg? Här hamnar idéer man tror sig kunna genomföra. Viljan och kunskapen att genomföra dem tycks också finnas. Inte troligt Troligt Händelser man kanske inte behöver bekymra sig så mycket om. Eller? Inte Önskvärt Här finns lappar med negativa saker man inte tror sig kunna förhindra. Men varför skulle inte de värsta skadorna kunna förebyggas? Demokratiska utmaningar,

20 18 Tredje samtalet (först i basgrupper, sedan projektvis): 35 min Prioritering och förslag till åtgärder 1. Diskussion och prioritering bordsvärden presenterar möjlighetskartan för de ursprungliga deltagarna. Anser de att någon lapp är felplacerad, dras en pil från lappen till den plats där basgruppen tycker den hör hemma diskussion: vilka av händelserna eller aktiviteterna får störst genomslag i positiv eller negativ riktning för en demokratisk samhällsutveckling? För att konkretisera frågeställningen kan ni utgå från nedanstående lista på demokratiseringsstrategier: 1.internt, på organisationsnivå med hjälp av Livbojen 2.externt, på nationell/internationell nivå: ett rättighetsbaserat arbete i syfte att: stärka andra organisationer inom civilsamhället stärka NSD-institutionerna (det politiska systemets input) påverka offentlig administration (systemets output) och näringsliv prioritering: varje deltagare markerar fyra lappar med en märkpenna 25 min 2. Förslag till åtgärder Varje organisation utgår från de egna lapparna på möjlighetskartan. Planera två åtgärder för att ytterligare skärpa till ert eget projekt i demokratisk riktning. förebered en presentation genom att fylla i en Åtgärdsplan där ni också tänkt igenom hur era förslag ska förankras: Åtgärder Förankring Rubrik Beskrivning I punktform: Rubrik Beskrivning I punktform: 20 min Gemensam presentation och diskussion möjlighetskartorna sätts upp längs väggarna i rummet och i anslutning till dem åtgärdssplanerna för varje projekt alla deltagare går runt och tar del av de utställda planerna. Var och en pluppar fritt (se Metodbank) på de tre åtgärder han eller hon finner särskilt intressanta fråge- och samtalsstund Linjen (se Metodbank) Har konferensen varit stimulerande? Har ni fått några nya idéer? Demokratiska utmaningar,