E1 En solidarisk värld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E1 En solidarisk värld"

Transkript

1 1 E1 En solidarisk värld A l l a m ä n n i s k o r s l i k a v ä r d e ä r utgångspunkten för SSUs internationella politik. Mänskliga rättigheter och politisk, ekonomisk, social och kulturell demokrati är grundförutsättningar för en rättvis värld; där alla människor har samma rättigheter. Men världen ser annorlunda ut; den är ojämlik, oinstabil och ohållbar. Rädsla och egoism dominerar istället för förståelse och repsekt för a n d r a m ä n n i s k o r. D e m u l t i l a t e r a l a organisationerna är svaga och måste förändras och förstärkas för att svara upp till hur dagens värld ser ut. Det är endast gemensamt som vi kan förändra och förbättra, byta ut orättvisa mot rättvisa, göra hot till möjligheter och lyfta världen från fattigdom till välstånd för alla. Vår globala u t m a n i n g ä r a t t o m d a n a d e n n a kapitalistiska värld, skapa en rättvis och demokratisk världsordning som kan bana väg för global rättvisa och socialism. SSU är en del av arbetarrörelsen som är o c h s o m i a l l a t i d e r h a r v a r i t e n internationalistisk rörelse. Övertygelsen om alla människors lika värde och vikten av en demokratisk och rättvis världsordning förenar m e d l e m m a r i S S U m e d a n d r a u n g a socialdemokrater över hela världen. Känner inga gränser och bygger på ett ömsesidigt beroende människor emellan, var man än bor. Solidaritet betyder insikten om gemensamma intressen. Genom att stödja andra förtryckta folks kamp hjälper vi oss själva och genom att själva kämpa stödjer vi d e m. I n o m d e n s o c i a l i s t i s k a u n g d o m s i n t e r n a t i o n a l e n, I U S Y, socialdemokratiska ungdomsorganisationer mot förtryck och orättvisor över hela världen. Vi arbetar för fred, demokrati och mänskliga rättigheter och mot rasism, diskriminering samt sociala, ekonomiska och kulturella orättvisor. Vi arbetar för att människor ska få makt och möjlighet att påverka sina egna liv. Vi arbetar för socialism. För oss är det lika viktigt att bekämpa orsakerna till konfikter mellan människor som att bekämpa konfikterna i sig. Vår globala utmaning är att skapa en rättvis och demokratisk världsordning där alla människor behandlas lika. Rätten för barn att inte tvingas till arbete och rätten att få organisera sig fackligt samt rätten att få fritt säga vad man tycker och tänker är självklarheter i den världsordning SSU vill se. För att motverka att företag spelar ut arbetare mot varandra genom att fytta produktionen till länder där lönerna är lägst och arbetsvillkoren sämst, måste det internationella fackliga arbetet stärkas. Internationella fackliga sympatiåtgärder till stöd för de arbetare som utsätts för kränkningar måste vara en självklarhet. Världens ekonomiska rikedomar blir allt större. Samtidigt ökar de ekonomiska klyftorna mellan människor. Dagens ekonomiska system, kapitalismen, är inte acceptabellt. En ny ekonomisk världsordning, med en reglerad marknadsekonomi, som sätter människor före vinst är nödvändig. Fattigdom och klasskillnader är en grundläggande orsak effekter av intresse till många konfikter i v ä r l d e n s o m m ö j l i g g ö r s i d e n n a kapitalistiska värld.

2 Detta gäller såväl inom som mellan länder. Det är ofta i länder med stora ekonomiska och politiska orättvisor som inbördeskrig och militära konfikter bryter ut. För att världens fattiga ska få tillgång till mat, hälsovård och utbildning krävs en jämnare fördelning av jordens ekonomiska resurser. Endast genom en rättvis och solidarisk ekonomisk fördelning mellan och inom länder kan fred byggas. Förenta Nationerna måste reformeras och stärkas för att kunna möta dagens utmaningar. Försvarandet av de mänskliga rättigheterna måste vara vägledande i alla beslut och priset att bryta mot de mänskliga rättigheterna måste vara så stort att det aldrig är ett alternativ. D e m o k r a t i n m å s t e b l i g l o b a l. Maktförskjutning från demokratin till marknaden kan bara motverkas genom att den globala demokratin och det globala regerandet b l i r s tarkare arbetarklassens kamp för frigörelse blir global. Globaliseringens positiva sidor kan då tas tillvara medans de negativa kan motverkas. SSU arbetar för en jämlik fördelning av världens resurser SSU arbetar för global demokrati SSU arbetar för ett reformerat och stärkt FN SSU arbetar för att demokratisera hela globaliseringen SSU:s mål är en demokratisk socialistisk världsordning. S S U k r ä v e r a t t d e f a c k l i g a organisationerna ska ha rätt till internationella sympatiåtgärder E2 FN till människors försvar Förenta Nationerna, FN är, trots sina stora briser, det bästa existerande globala verktyget för att säkerhetsställa en fredlig och rättvis utveckling i världen. FN är och kan aldrig vara starkare än vad dess medlemsländer skapar möjlighet till. De senaste åren har FN övergivits till förmån för unilateral politik vilket lett till en ostabilare, osäkrare och orättvisare värld. Insikten om vikten av gemensamma lösningar i denna tid av såväl e k o n o m i s k k r i s s o m k l i m a t k r i s o c h erfarenheten av hur lätt det är att starta krig men hur svårt det är att bygga fred börjar nu sakta komma. Genom FN har världens stater gått samman och enats kring principen om att det är bättre att agera gemensamt än var och en för sig. SSU försvarar FN:s roll och rätt. Det är viktigt att FN styrs av alla sina medlemmar gemensamt eftersom freden rör alla människor. Idag fungerar inte FN på ett rättvist sätt och på grund av att vi så varmt värnar alla folks frihet och fred ser vi nödvändigheten i att reformera organisationen. Det måste göras nu för att FN effektivt, rättvist och framgångsrikt ska kunna möta framtidens, och nutidens, utmaningar. Världen ser idag annorlunda ut än när FN bildades och det måste ett reformerat FN återspegla. Ett ekonomiskt säkerhetsråd, som också tar sig an klimatförändringarna, jämte säkerhetsrådet måste skapas. 140E3 Reformeringen av FN SSU vill se en världsordning där FN är starkt och handlingskraftigt. Vi vill inte ha en värld där den starke tar sig rätt. Vi vill inte heller ha total anarki i världen, där suveräna stater 145 handlar odemokratiskt eller i strid med mänskliga rättigheter, utan att någon annan stat eller internationell aktör kan ingripa. För att få ett stärkt FN anser SSU att inget 5

3 enskilt land ska ha vetorätt i säkerhetsrådet, då detta är odemokratiskt och tidvis förlamar organisationen. För att respekten för FN:s b e s l u t s k a f ö r s t ä r k a s o c h f ö r a t t organisationens tyngd inte undergrävs, kräver SSU att vetorätten ska avskaffas. Vi förstår att vägen dit är lång och därför måste reformer tas för att stegvis skapa en mer rättvis fördelning av makten i säkerhetsrådet. Det bör till exempel göras genom att utöka platserna i säkerhetsrådet, göra det mer representativt samt minska de permanenta medlemmarnas möjligheter att lägga in veton. En vetofri kultur bör etableras som innebär att det ska vara så politiskt kostsamt att lägga ett veto att det i praktiken ej är ett alternativ. Klart är att vetorätten så snart det är möjligt måste avskaffas. SSU tycker att FN:s generalförsamling i större utsträckning än i dag ska fungera som ett FN:s parlament och få ett ökat infytande på bekostnad av säkerhetsrådet. Det är en viktig reform som garanterar alla stater samma rättigheter och möjligheter att påverka, oavsett storlek, ekonomisk och militär styrka. Det är en viktig reform som garanterar alla stater samma rättigheter och möjligheter att påverka, oavsett storlek, ekonomisk och militär styrka. FN styrs idag av den felaktiga principen som gör gällande att gränser har ett egenvärde och att stater är viktigare än människor. Med anledning av detta agerar FN mer utifrån vad som ligger i olika staters intresse än vad som gynnar mänskligheten. För att FN ska kunna fungera på ett rättvist sätt måste organisationens fokus genast förfyttas från gränser och stater till människor. Enligt gängse demokratiska principer bör målet vara att fördelningen av mandat inom generalförsamlingen ska utgå från principen om en människa en röst. Den främsta principen som ska vara vägledande för allt FN:s arbete bör därför vara alla människors lika värde. Det bör gälla alla FN:s organ och verksamheter. Målsättningen är att FN-stadgan ska skrivas om med denna princip som främsta utgångspunkt. FN bör ta in en global skatt på transaktioner liknande utformning av Tobinskatten med syfte att användas mot fattigdomsbekämpning. FN bör utveckla sina kanaler gentemot enskilda medborgare samt icke-statliga organisationer. Dessa bör därför få möjlighet till större påverkan i FN:s institutioner. FN:s medlemsavgiftssystem måste också reformeras för att förbättra organisationens självständighet samt minska FN:s beroende av enskilda staters ekonomiska infytande. FN-parlamentets makt ska regleras av internationella avtal. FN:s makt ska främst syfta till att skapa fred, stabilitet och värna om de mänskliga rättigheterna. FN bör reformeras så att den främsta principen för all FN:s verksamhet är alla människors lika värde. FN:s generalförsamling ska fungera som FN:s parlament med ett tvåkammarsystem. FN bör ha som målsättning, samt aktivt verka för, att alla människor ska få leva i demokrati. Ett ekonomisktråd ska inrättas och inkludera ekonomisk, social och miljöpolitisk hänsyn. Vetot i säkerhetsrådet måste avskaffas och dess sammansättning förändras. Fram till dess att vetot är avskaffat vill SSU att ett regelverk inrättas inom FN,

4 som kan kontrollera och reglera användningen av vetorätten. E4 Modern folkrätt Folkrätten utgörs av de lagar och avtal som stater genom tiderna har kommit överens om ska gälla i relationerna mellan dem. Trots de m å n g a b r ister s o m f n n s inom d e n internationella rätten ger den människor och stater ett visst gemensamt regelverk att förhålla sig till. Den skapar också en förutsägbarhet samt bringar ordning i en värld som utan den internationella rätten skulle vara betydligt mer kaotisk. SSU värnar den internationella rätten men anser att den måste utvecklas och stärkas. Framför allt måste den utvecklas i en riktning där de mänskliga rättigheterna hamnar i centrum för den internationella rätten. Därför måste till exempel FN-stadgan skrivas om för att möjliggöra för världssamfundet att förhindra folkmord och andra brott mot de mänskliga rättigheterna. Detta alldeles oavsett om dessa brott är resultat av en inomstatlig- eller mellanstatlig konfikt. FN:s möjligheter att genomföra humanitära interventioner bör till exempel förbättras men med noggrannhet för att dessa möjligheter inte ska kunna utnyttjas som ursäkt för att invadera ett land med andra motiv, till exempel ekonomiska. Den internationella rätten måste också utvecklas för att reglera inte bara staters, utan allas, ageranden på internationell nivå. Sociala, ekonomiska och miljöpolitiska rättigheter ska f å m i n s t l i k a s t o r t u t r y m m e s o m medborgerliga och politiska rättigheter. En rättvis fördelning av jordens resurser måste nås för att bekämpa grogrunder till konfikter. Den ångest och desperation som kan leda till terrorism föds inte sällan ur fattigdom och politisk maktlöshet. Folkrätten måste utvecklas så att den på ett demokratiskt vis motverkar våldsamma konfikter. På lång sikt måste alla konfikter motverkas med fredliga medel. Folkrätten och demokratins principer ska alltid vara överordnade. Även folkrätten måste utvecklas för att på ett demokratiskt sätt bekämpa terrorism. Terrorism kan aldrig bekämpas med terrorism som vapen. Det krävs respekt för de mänskliga rättigheterna, folkrätten samt demokratins principer. Att ockupera och suga ut andra länders resurser och tillgångar kan aldrig vara tillåtet. Folkrätten måste utvecklas så att den på ett demokratiskt vis motverkar våldsamma konflikter, till exempel terrorism, som härstammar från stormakters intressen av världens resurser. Folkrätten och demokratins principer ska alltid vara överordnade. Terrorism kan aldrig bekämpas med terrorism som vapen. SSU ser mycket allvarligt på när stater bryter mot den internationella rätten eftersom det gör världen till en osäkrare plats. Att ta till militära medel är alltid den sista utvägen. SSU menar att alla preventiva krig är djupt orättfärdiga och oförenliga med folkrätten. Ett steg i att minimera antalet brott mot den internationella rätten bör vara att utveckla det internationella domstolsväsendet. Det bör byggas upp inom ramen för FN och ska kunna döma s t a t e r, s a m m a n s lutningar o ch människor som bryter mot internationell rätt. Inget land ska kunna ställa sig utanför detta gemensamma domstolssystem utan att det får negativa effekter i andra sammanhang. Ett viktigt steg i denna riktning är den Internationella brottsmåls-domstolen som bör inordnas i FN systemet.

5 SSU kräver att all politik syftar till en hållbar ekologisk utveckling och att den globala miljöförstöringen stoppas. Den biologiska mångfalden ska skyddas, klimatförändringarna motverkas och kärnkraften avvecklas. Folkrätten måste utvecklas för att uppnå det. Länder, företag och andra som förstör vår gemensamma miljö ska kunna straffas. Därför måste en internationell miljöbrottsdomstol inrättas inom ramen för FN. SSU försvarar den internationella rätten och vänder sig mot alla försök att försvaga den. Den internationella rätten måste sätta det lika människovärdet och de mänskliga rättigheterna i fokus. SSU arbetar för fred och för att staters användning av militära medel ska ske i enlighet med internationell rätt. Militära interventioner ska i möjligaste mån undvikas. FN-stadgan måste skrivas om för att möjliggöra för FN att förhindra folkmord, etnisk rensning och andra brott mot de mänskliga rättigheterna. Preventiva krig ska vara olagligt. Ett internationellt domstolsväsende bör utvecklas som ska kunna döma stater, sammanslutningar och människor som bryter mot internationell rätt. D e n i n t e r n a t i o n e l l a brottmålsdomstolen i Haag ska inordnas i FN systemet och gälla för alla FN:s medlemsländer. I enlighet med internationell rätt fördömer SSU all ockupation. En internationell miljöbrottsdomstol inrättas inom ramen för FN. SSU tar avstånd från alla typer av anfallskrig. E5 Gemensamma regler för en gemensam värld 345 Vi delar vår värld med våra medmänniskor. Tillsammans lever vi i ett stort globalt samhälle. För att samhällen ska fungera, så att alla människor har samma rättigheter och möjligheter, krävs gemensamma regler och likvärdiga förutsättningar. Gemensamma regler krävs också för att vårt globala samhälle ska fungera. Respekten för det lika människovärdet förutsätter att demokratins principer ska genomsyra hela världen. Alla nivåer av beslutsfattande och alla samhällsområden ska präglas av demokratins ideal. Det förutsätter att social, ekonomisk, kulturell och politisk demokrati uppnås i hela världen. SSUs syn på politisk demokrati bygger bland annat på fria val, ferpartisystem samt allmän och lika rösträtt all makt ska utgå från folket. Ett demokratiskt samhälle förutsätter även föreningsfrihet, yttrandefrihet, tryckfrihet, religionsfrihet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Ett demokratiskt samhälle förutsätter likväl social, ekonomisk och kulturell demokrati; att alla ska kunna ta del av vad samhället har att erbjuda. Några kan inte ha allt medan andra har inget. Detta är också ett krav för att alla ska kunna aktivt delta i de politiska beslutsprocesserna. Det innebär att alla ska kunna utbilda sig, ha samma rätt till likvärdig sjukvård och aldrig gå hungrig, oavsett hur ens situation i livet ser ut. Det förutsätter även att alla ska ha lika möjlighet att skapa och ha tillgång till kultur och kunna ha en rekreativ fritid. Detta förutsätter ekonomisk demokrati, där 15

6 pengarna fördelas jämnare i samhället och mellan folk. Ett klassamhälle kan aldrig vara e t t socialdemokratiskt samhälle. Vi är övertygade om att ett samhälle enbart kan utvecklas och förbättras genom ett aktivt deltagande av alla medborgare. FN och alla demokratiska stater måste mer effektivt arbeta för fria och demokratiska val världen över, samt för att stabila och demokratiska institutioner ska växa fram i hela världen. Demokratiska processer måste starta underifrån. På samma sätt som SSU kräver att stater ska respektera demokrati och mänskliga rättigheter kräver vi det av enskilda sammanslutningar och individer. SSU kan aldrig acceptera eller ge stöd till organisationer som våldför sig på och utnyttjar civilbefolkning. SSU stöder inte våld mot civila, men d ä r e m o t ä r d e t v i k t i g t a t t s t ö d j a organisationer som har en legitim orsak till motstånd. Regimer som kränker demokratin och de mänskliga rättigheterna måste utsättas för hård press från alla håll. Alla demokratier behöver sina medborgare utan dem stannar samhället. Utifrån detta och utifrån det lika människovärdet måste varje land tjäna sina medborgares intressen. Alla länder m å ste a n svara f ö r sina medborgares liv och hälsa. Patenträtten är ett sätt för i-länderna och deras storföretag att kontrollera U-länderna. Därför vill SSU avskaffa patenträtten. Detta är särskilt angeläget då U-länder ofta inte har råd att förse sin befolkning med mediciner. SSU vill att länder tillsammans ska forska fram mediciner efter behov istället för ländernas köpkraft. Idag hotas miljontals människor och hela länder av epidemiska hot som till exempel HIV/Aids SSU kräver att dessa hot, som också är hot mot hela samhället och mot demokratin, tas på allvar. Sjuka människor har rätt till mediciner och de bör subventioneras så de är tillgängliga för alla. Politiska krafter som motarbetar kampen mot HIV/Aids måste effektivt bekämpas och informationsarbetet kring HIV/Aids stärkas. SSU arbetar för fria och demokratiska val världen över. S S U a r b e t a f ö r a t t s t a b i l a o c h demokratiska institutioner ska växa fram i hela världen. SSU stödjer organisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter. SSU anser att väpnat motstånd kan vara berättigat vid förhållanden då demokrati och mänskliga rättigheter kränks SSU kräver att alla länder ska ansvara för sina medborgares liv och hälsa. SSU kräver att sjuka människor får mediciner och att patenträtten ska avskaffas.och att patenträtten inte ska hindra det. S S U v i l l s e i n r ä t t a n d e t a v e t t internationellt forskningscenter inom ramen för FN som syfta till att forska fram botemedel på epidemiska sjukdomar Politiska och religiösa krafter som motarbetar kampen mot HIV/Aids måste effektivt bekämpas. E6 Mänskliga rättigheter 450 De mänskliga rättigheterna måste respekteras av alla såväl av stater och sammanslutningar som av företag och individer. De måste integreras i alla avtal och all lagstiftning inget får stå över de mänskliga rättigheterna.

7 7 455 De mänskliga rättigheterna ska skydda alla människor. Vissa delar av världens befolkning är dock i särskilt behov av stöd och skydd. Deklarationen för mänskliga rättigheter fnns till för att skydda människor. De är ett värn för att reglera staters makt över enskilda människor och de ska gälla över hela världen. Att skydda och värna om mänskliga rättigheter är viktigt. Men vad som är en mänsklig rättighet i en deklaration och vad som ska vara en mänsklig rättighet i verkligheten kan vara två helt olika saker. Vad som menas med mänskliga rättigheter är något som ständigt förändras och omförvandlas. SSU ska vara en aktiv röst i formandet av nuvarande och framtida rättigheter. Mänskliga rättigheter får ju aldrig vara ett svepskäl för att starta krig och deklarationen får aldrig vara ett hinder i utvecklingen mot ett nytt samhälle. Mänskliga rättigheter ska förutsätta och inbegripa en rätt till bostad, arbete, mat och vatten samt rätten till likvärdig skola och sjukvård. Alla människor ska ha rätt till sin egen kropp och sin egen sexualitet. Alla människor ska ha rätt till åsiktsfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet. Det största problemet med dagens deklaration för de mänskliga rättigheterna är dess liberala syn på det privata ägandets oinskränkbarhet. Det innebär enligt SSU ett upprätthållande av och ger skydd till befntliga maktstrukturer. SSU vill se ett gemensamt ägande och förvaltande av världens resurser. I dagens patriarkala världsordning utsätts kvinnor för ett hårdare förtryck. Kvinnor är som grupp ekonomiskt, politiskt, socialt och kulturellt underordnade män som grupp. Det gäller också i krigs- och krissituationer. Kvinnor lever ofta med dubbla bördor och under dubbla förtryckande strukturer. I krig förväntas kvinnor både bidra till krigsföringen och det ordinarie livet. Bruket av våldtäkt som vapen i många krigssituationer är avskyvärt och måste bekämpas. Kvinnor drabbas också dubbelt under fattigdom när all deras tid inte sällan måste läggas på att fnna mat och vatten vilket leder till att de aldrig kan skaffa sig en utbildning eller egen inkomst. Större uppmärksamhet och resurser måste riktas mot kvinnors situation i världen. Kvinnors kamp och organisering måste stödjas världen över. Alla barn har rätt till en trygg och god uppväxt. Många barn utnyttjas och förtrycks i både krigs- och fredssituationer. Det internationella samfundet måste aktivt arbeta för att förebygga att barn hamnar i en situation av förtryck och förnedring. SSU kan aldrig acceptera barnarbete. 515 De mänskliga rättigheterna förutsätter och inbegriper även fundamentala saker som allas rätt till en bostad, arbete, mat och vatten samt rätten till likvärdig skola och sjukvård, såväl som allas rätt att få tillhöra vilken religion de vill. Alla människor ska ha rätt till sin egen sexualitet och kropp. En viktig del i kampen för mänskliga rättigheter är att arbeta mot patriarkala föreställningar om sexualitet. Världen domineras idag av en heteronormativitet som underordnar homosexuella, bisexuella och transpersoner. SSU ska synliggöra och vara en del av kampen mot heteronormativitet i hela världen. SSU anser att alla människor har rätt till sin egen kropp. Abort är ett exempel där rätten att 20

8 bestämma över sin egen kropp blir särskilt tydlig. Kampen mot tortyr och dödsstraff måste föras från alla politiska nivåer för att skydda alla människors lika rättigheter SSU fördömer all fängsling som sker utan rätt till rättegång. En grym form av tortyr som ofta glöms bort i diskussionen är kvinnlig könsstympning. Patriarkal ordning tvingar kvinnor till fruktansvärda ingrepp för att förstärka sin makt och reproducera reaktionära traditioner och strukturer. Könsstympning är en brutal form av sexuellt våld och kan aldrig accepteras. De mänskliga rättigheterna ska integreras i a lla avtal o ch a ll lagstiftning. SSU stödjer uppbyggnaden av goda och generella välfärdssystem över hela världen. B a r n k o n v e n t i o n e n o c h Kvinnokonventionen måste efterföljas i alla politiska beslut.ratifceras. Allt barnarbete ska förbjudas. Rätten till sin egen kropp och rätten till sin egen sexualitet ska båda vara mänskliga rättigheter. SSU ska synliggöra och vara en del av kampen mot heteronormativiteten i världen. Alla ska ha rätt till bostad, arbete, mat och vatten, samt likvärdig skola och sjukvård. Aktiv politisk kamp mot tortyr och dödsstraff måste föras. För att HBT-personers rättigheter ska få statusen av mänskliga rättigheter kräver vi en FN-konvention för HBTpersoners rättigheter. 570E7 En aktiv utrikespolitik använd EU Att vara socialdemokrat är att vara i n t e r n a t i o n a l i s t. V å r k a m p f ö r d e t demokratiskt socialistiska samhället slutar inte vid någon nationsgräns. Kampen är global. Därför krävs det att vi för en utrikespolitik som har just den internationella solidariteten som rättssnöre. Sverige ska vara det land som ständigt säger ifrån och protesterar. Vi ska vara alliansfria, men inte rädda att ta ställning eller välja sida. Det globala perspektivet måste fnnas med på både lokal, nationell, regional och e u r o p e i s k n i v å. S S U k r ä v e r a t t socialdemokrater på lokal, regional, nationell och europeisk nivå ska bedriva en mer aktiv utrikespolitik. Vi tycker det är bra att EU och EU:s länder samordnar sin utrikespolitik. Eftersom EU:s röst väger tyngre än bara ett enskilt lands röst leder det till att vi kan förändra världen mycket mer effektivt. Då krävs det dock att EU används på ett aktivt och progressivt sätt, och att Sverige gör sin röst hörd klart och tydligt. EU och EU:s länder måste till exempel mer aktivt verka för internationell nedrustning och mot vapenhandel. Vi svenska socialdemokrater måste a n v ä n d a E C O S Y E u r o p a s U n g a Socialdemokrater Förbund och ESP Europeiska Socialdemokraters Parti mer kraftfullt för att påverka andra EU-länders utrikespolitik. EU och är en viktig handelspartner för många av världens länder, inte minst EU:s grannländer. EU måste med alla sina handelspartners ingå rättvisa handelsavtal som lagfäster respekten för de mänskliga rättigheterna och folkrätten. Dessa handelsavtal måste användas aktivt; om ett land

9 bryter mot handelsavtalen, genom att till exempel ockupera ett annat land eller bryta mot de m ä n s k l i g a r ä t t i g h e t e r n a, s k a handelsförbindelserna upphöra. EU måste också bedriva ett hårt arbete mot så kallade skatteparadis, ekonomiska frizoner och social dumpning. Samarbeten är nödvändiga för att våra internationella intressen ska få ökad legitimitet och kraft. Det betyder inte att alla internationella samarbeten per automatik är nödvändiga. Den Europeiska unionen är i grunden ett projekt som syftar till att försvara och förstärka den västeuropeiska b o r g a r k l a s s e n s i n t r e s s e n. U n i o n e n grundlagsfäster marknadsekonomin genom ett omfattande regelverk som befäster k a p i t a l e t s m a k t o c h f ö r s v å r a r arbetarklassens kamp. Därmed omöjliggörs en socialistisk samhällsutveckling. Projektet legitimerar sig själv med en alltmer främlingsfentlig idé om "det enade Europa". M o t e u r o n a t i o n a l i s m e n m å s t e arbetarrörelsen ställa principen om internationell solidaritet och alla folks lika värde. EU arbetar aktivt för en gemensam utrikespolitik som på sikt ska leda till en gemensam försvarspolitik och utvecklandet av en EU-armé. Resultatet blir en ny stark aktör på den internationella arenan med starka ekonomiska intressen samt stora militära resurser. Det sägs att man ska bli en motvikt till USA. Men EU-imperialism är på intet sätt bättre än USA-imperialism. Med ännu en imperialistisk stormakt ökar förtrycket mot fattiga länders folk SSU vill stödja framväxten av sociala rörelsers progressiva kamp runtom i världen. Vi vill bistå dessa länders folk med en solidarisk politik. Arbetarrörelsens kamp i Sverige visar att ett rättvist samhälle bara uppnås genom ett brett folkligt deltagande i olika kamporganisationer. Det är med dessa organisationer och folk vi vill samarbeta för att tjäna våra egna intressen för en socialistisk värld. Det globala perspektivet måste fnnas med på alla politiska nivåer. En aktiv utrikespolitik förutsätter alliansfrihet. EU försvårar vår aktiva utrikespolitik och vår alliansfrihet. SSU vill att Sverige går ur Europeiska unionen. Hela utbildningsväsendet måste genomsyras av det internationella perspektivet. Sverige, EU och EU-ländena måste bedriva en mer aktiv utrikespolitik. E U m å s t e t y d l i g a r e f ö r d ö m a statsterrorism och mer aktivt verka för internationell nedrustning och mot vapenhandel. EU:s handelsavtal måste användas för att främja de mänskliga rättigheterna och folkrätten. Skatteparadis ska motarbetas och ekonomiska frizoner och social dumpning ska förbjudas. S S U s t ö d j e r s o c i a l a r ö r e l s e r s progressiva kamp.

10 10 E8 En global 680fackföreningsrörelse För att bygga en rättvis, jämlik och solidarisk värld krävs en aktiv, demokratisk o c h g l o b a l f a c k f ö r e n i n g s r ö r e l s e. Arbetsgivarparten är idag mer globaliserad än någonsin. Det gör att arbetare i olika delar av världen allt oftare ställs mot varandra i kampen om jobben, och därmed om utvecklingen. Genom att låta löntagare konkurrera med varandra lyckas arbetsgivarna t v i n g a f r a m l ä g r e l ö n e r o ch s ä m r e arbetsvillkor. Arbetare ska inte ställas mot arbetare! Världens arbetare och övriga löntagare måste förena sina krafter och organisera sig globalt på ett bättre sätt än vad som görs idag. Redan idag arbetar den Internationella Fackliga Samorganisationen, IFS, med att föra samman arbetare och övriga löntagare från olika länder. SSU stödjer detta arbete och menar att det måste fortgå och intensiferas. Det är av största vikt att höja graden av organisering i hela världen. IFS måste få större möjlighet till infytande i alla FN:s institutioner, framför allt i de som rör migration och handel. Målet m å s t e v a r a a t t d e n g l o b a l a fackföreningsrörelsen ska få företräda världens löntagare på internationell nivå på samma sätt som vi vill att den nationella fackföreningsrörelsen ska få företräda Sveriges löntagare på nationell nivå. Rätten till facklig organisering är av största betydelse för att stärka den internationella fackföreningsrörelsen. För SSU är det därför viktigt att Sverige, EU och OECD-länderna har en generös biståndspolitik så att fackliga såväl som politiska utvecklingsprojekt kan bedrivas för att stärka fackliga och politiska organisationer i fattiga länder. En annan viktig u p p g i f t f ö r S S U ä r a t t g e n o m systerorganisationer kämpa för att ILO:s kärnkonventioner respekteras runt om i världen. Därför måste kampen mot slavarbete intensiferas. Det måste bland annat göras genom att ILO ges verktyg för att tvinga länder att följa de beslut organisationen fattar ifråga om ekonomiska och diplomatiska sanktioner mot länder som utnyttjar slavarbete. Den globala fackföreningsrörelsen måste arbeta fram internationella avtal. Alla internationella avtal som ingås bör innehålla s o c i a l a k l a u s u l e r. I n t e r n a t i o n e l l a s y m p a t i å t g ä r d e r, s o m t i l l e x e m p e l sympatistrejker, måste tillåtas. Facklig-politisk samverkan mellan fackföreningsrörelsen och socialdemokratiska p o l i t i s k a r ö r e l s e r ä r avgörande f ö r arbetarrörelsens förmåga att förändra. Därför måste Socialistinternationalen och IFS, liksom Europeiska Socialistpartiet och Europafacken, fördjupa och utveckla sina samarbeten. Även fackföreningar måste bredda sitt arbete internationellt för att hjälpa, stödja och stärka den internationella fackföreningsrörelsen. Det är en viktig del att också stärka fackföreningsrörelsen i enskilda länder i deras arbete för rättvisa villkor och löner. SSU måste inom IUSY International Union of Socialist Youth, och ECOSY Young European Socialists, jobba för att dessa ska stärka sin facklig-politiska ungdomsverksamhet i världen och i Europa. SSU måste också tillsammans med LO bidra till att stärka IFS och Europafacken. 30

11 D e n I n t e r n a t i o n e l l a Fa c k l i g a Samorganisationen, IFS, måste intensifera sitt arbete. IFS måste få större infytande i FN:s alla organ, framför allt de som rör handel. IFS främsta uppgift måste vara att organisera arbetare för att höja lägsta länen och förhindra lönedumpning. Globala branschvisa kollektivavtal måste utvecklas. Internationella sympatiåtgärder måste tillåtas. Socialistinternationalen och IFS, liksom Europeiska Socialistpartiet och Europafacken, måste utveckla sina samarbeten. IUSY och ECOSY måste stärka sin facklig/politiska ungdomsverksamhet. L O :s globala perspektiv måste genomsyra den lokala fackliga verksamheten. ILO:s beslut om diplomatiska och ekonomiska sanktioner ska vara bindande för medlemsstaterna. D e c e n t Wo r k, Decent Life agendan bör vara en global utgångspunkt för främjandet av arbete och social utveckling. E9 Solidarisk fördelning 785 Världens resurser är orättvist fördelade. Fortfarande idag svälter människor till döds. Miljontals människor lever utan tillgång till rent vatten. Samtidigt som företag med vinstintressen köper upp vattenresurser i fattiga länder. 790 Människor dör av sjukdomar som är enkla att bota, bara för att de inte har råd med mediciner och behandling. Detta sker samtidigt som de rika i 795 världen vältrar sig i lyx och överföd. Om alla människor skulle använda världens resurser som vi i Sverige och resten av den rika världen skulle vi behöva många jordklot till. I dagens rådande system används andra länders fattigdom för att skapa rikedom i Sverige och västvärlden. Det är oacceptabelt! 800 För att bekämpa den orättvisa fördelningen a v v ä r l d e n s r e s u r s e r b ö r e t t g l o b a l t utjämningssystem inrättas. Det ska utjämna ekonomiska klyftor mellan människor i olika delar av världen samt främja demokratins p r i n c i p e r ö v e r a l l t. E n d e l a v d e t t a utjämningssystem bör vara inrättandet av ett globalt skattesystem i FN:s regi som till exempel kan beskatta internationella företag. Det är också viktigt att välfärd och rättvisa fördelningssystem inrättas i enskilda länder. Det globala utjämningssystemet bör inrättas inom ramen för FN. Detta system liksom andra ekonomiska transaktioner måste kontrolleras med hjälp av ett internationellt regelverk som bör inrättas inom ramen för FN. Det ska garantera öppenhet för att förhindra skattefykt, korruption, penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet. Systemet bör utvecklas för att också stödja stabilitet och säkerhet inom det globala ekonomiska systemet f ö r a t t f ö r h i n d r a e n ö v e r d r i v e n spekulationsekonomi. Världens ekonomiska rikedomar blir allt större. Samtidigt ökar de ekonomiska klyftorna mellan människor, såväl inom som mellan länder. De är därmed orättvist fördelade, vi i västvärlden lever på andra delar av jordens befolkning. En rättvis världsordning kan endast komma till stånd genom en solidarisk fördelning av världens resurser, en hållbar ekonomisk politik och en demokratisering av den internationella

12 arenan. Dagens ekonomiska system, kapitalismen, styrs av intressen som direkt strider mot vår vision om en solidarisk värld. SSU kan aldrig acceptera att makten på den globala arenan ligger hos multinationella företag som står utanför demokratisk kontroll. Kapitalismen är odemokratisk och oförmögen att skapa jämlikhet i världen, drivs av egenintresse och vinstbegär som står över människors lika rättigheter och det gemensamma ansvar av vår jord. Det fnns ett intimt samband mellan det kapitalistiska systemet och krig som leder till imperialism. Kapitalets jakt på nya marknader skapar konfikter om resurser och råvaror. En rättvis världsordning kan inte upprättas inom ramen för det kapitalistiska systemet. SSU anser därför att kapitalismen måste avskaffas. Tills detta är möjligt måste EU ta ett särskilt ansvar och höja sitt bistånd. alla i-länder i EU och OECD bör genast höja sitt bistånd till minst två procent av BNI. Vidare bör FN höja sin rekommenderade biståndsnivå från dagens 0,7 procent av BNI till en procent. Det handlar dock inte bara om biståndets storlek utan lika mycket om dess utformning. Biståndet måste användas för att främja demokrati och medbestämmande bland mottagarna. Det måste ske både genom processen när biståndet ges och när biståndet sedan används. Så väl den multilaterala som det bilaterala biståndet måste samordnas bättre på olika håll. Den multilaterala samordningen ska därför ske genom u p p r ä t t a n d e t a v e n i n t e r n a t i o n e l l samordningsorganisationen med syfte att klargöra prioriteringar och verka för internationell samordning samt uppfyllelse av enprocentsmålet samt millenniemålet. Den rika världen får aldrig använda biståndet till att skaffa sig fördelar gentemot andra länder och aktörer. Därför säger SSU nej till bundet bistånd som tvingar mottagarna att köpa material och teknologi från givarländerna. S S U t a r o c k s å s t a r k s t ä l l n i n g m o t användandet av biståndsmedel till militär verksamhet. Likaså tar SSU avstånd från att använda biståndsmedel för att skriva av de fattiga ländernas skulder. Inte heller ska det svenska utvecklingsbiståndet gå till fyktingmottagande i Sverige eller EU. Biståndsinsatser som leder till hjälp till självhjälp ska främjas. Till exempel utvecklande av kooperativa företag. Arbetarrörelsen bär ett särskilt ansvar för att kämpa för sexuell jämlikhet världen över. Därför bör tio procent av Sveriges bistånd riktas för internationellt utvecklingssamarbete angående sexuella och reproduktiva rättigheter (SRHR). De fattiga ländernas skulder till den rika världen måste genast ovillkorligt skrivas av. Skuldavskrivningen bör följas av reformer som riktar in sig på demokratisering av landets institutioner o c h respekt för mänskliga rättigheter s a m t a n s varsfull ekonomisk politik. Även Sveriges illegitima fodringar på fattiga länder ska skrivas av. Dessa avser de lån som Sverige gett till diktaturer eller som enbart gått till lyxkonsumtion, vapenköp och som har försvunnit i kapitalfykt. Då detta legat i svensk vetskap bör de ses som illegitima. Den bör användas som bas i det globala utjämningssystemet. De så kallade strukturanpassningsprogrammen som den rika världen genom till exempel Världsbanken och 35

13 IMF ofta tvingar på de skuldtyngda och fattiga länderna måste genast avskaffas. Vi kan aldrig acceptera att den fattiga delen av världen påtvingas nyliberala lagstiftningar som totala privatiseringar och snabb avreglering genom dessa strukturanpassningsprogram. IMF måste demokratiseras och underordnas FN. IMF:s röstfördelningssystem måste förändras. Idag fördelas rösterna i organisationen efter vilka ekonomiska resurser ett land bidrar med. Fattiga länder förhindras därför till infytande över sin egen situation. Fattiga länders sociala utveckling ofta av brist på kontroll över de egna nationella naturresurserna och den inhemska industrin. Samtidigt ökar transnationella företag sitt ägande och förhindrar på så sätt en rättvis fördelning av jordens tillgångar. Därför måste dessa företags uppköp av företag och naturresurser i de fattiga länderna regleras. Det är inte bara resurser som måste fördelas mer jämt, utan också kunskap. Det är inte rimligt att vi i den rika världen håller f o r s k n i n g s r e s u l t a t f ö r o s s s j ä l v a. Mänsklighetens landvinningar måste komma alla människor till del. Därför måste alla få del av de mediciner och annan behandling av sjukdomar som forskats fram. Ett globalt utjämningssystem inom ramen för FN ska införas. Att kapitalismen avskaffas. Alla i-länder i EU och OECD ska genast höja sitt bistånd till två procent av BNI. FN höjer sin rekommenderade biståndsnivå till en procent av BNI. Biståndet ska främja demokrati och medbestämmande Biståndsmedel får aldrig användas till s k u l d a v s k r i v n i n g e l l e r fyktingmottagande. En internationell samordningsfunktion för multilaterala bistånd skapas inom ramen för FN. De fattiga ländernas skulder till den rika världen måste genast ovillkorligt skrivas av. Sverige ska skriva av de illegitima fodringarna på fattiga länder. Skuldavskrivningen bör följas av reformer som riktar in sig på d e m o k r a t i s e r i n g a v l a n d e t s institutioner och respekt för mänskliga rättigheter samt ansvarsfull ekonomisk politik. IMF:s rösträkningssystem måste förändras. Alla människor ska ha tillgång till medicin och vård. Det internationella samfundet ska inte formulera och styra kraven för den ekonomiska utvecklingen i ett land. Privata företags uppköp av företag och naturresurser i fattiga länder måste regleras. Alla länder ska ha rätt att äga och kontrollera sina naturresurser. D e s å k a l l a d e strukturanpassningsprogrammen som den rika världen genom till exempel Världsbanken och IMF ofta tvingar på de skuldtyngda och fattiga länderna måste genast avskaffas. Bistånd ska inte kunna åtföljas av importkrav.

14 E10Rättvis handel För att världens resurser ska kunna fördelas rättvist, jämlikt och solidariskt måste världshandeln bli rättvis, jämlik och solidarisk. Idag är världshandeln djupt orättvis. Den styrs av kapitalismen och skapar förödande beroendeförhållanden mellan rika och fattiga länder vilket är oacceptabel.därför krävs en rättvis frihandel grundad på likvärdiga spelregler och social hänsyn, som alla kan vinna på. Den idag ekonomiskt fattiga delen av världen vinner på det eftersom de ges möjlighet till ekonomisk utveckling och eftersom de inte längre hålls utanför expansiva och vinstgivande marknader. Den idag ekonomiskt rika delen av världen vinner också på det eftersom handeln blir mer rättvis, men även för att produktionen av varor blir mer effektiv. Nya marknader och köpkrafter uppstår vilket alla tjänar på, och som dessutom kan bidra till att minska världens miljöoch säkerhetsproblem. Den rika världens varusubventioner och tullar på den fattiga världens varor gynnar ingen annan än de redan rika. De fattiga länderna måste tillåtas att skydda sina hemmamarknader under ett uppbyggnads-skede. De rika länderna måste sluta uppmuntra fattiga länder till en k o r t s i k t i g e k o l o g i s k o h å l l b a r råvaruproduktion. De rika länderna måste också ta ett större ansvar för inrättandet av frihandel rättvis handel och genast avskaffa alla egna tullmurar, exportstöd och varusubventioner. SSU ser positivt på lokalproduktion för att korta transporterna och på så vis minska förbrukningen av fossila bränslen till exempel olja. Till exempel måste EU omedelbart avskaffa sin gemensamma jordbrukspolitik. Tiulleskalering ska avskaffas. Det måste bli lönsamt för fattiga länder att bygga upp en egen förädlingsindustri. Varje stat måste ges möjlighet att undanta den välfärden från den internationella frihandeln. Skolan, vården, infrastrukturen, bankväsendet o c h o m s o r g e n s a m t livsnödvändigheter som vatten och andra naturresurser ska inte bli föremål för varken nationell eller internationell utförsäljning. IMF:s, WTO:s och Världsbankens politik, som inte respekterar mänskliga rättigheter och som syftar till privatiseringar av välfärden, förstärker klyftorna mellan människor i världen. Världshandelns alla institutioner, till exempel IMF, WTO och Världsbanken måste infogas inom ramen för FN. Detta för att tillförsäkra att principen om alla människors lika värde ska styra världshandeln. En sådan reform ska tillförsäkra att alla människor har infytande över världshandelns utformning. SSU kräver att WTO:s förhandlingssystem förändras. Bristen på öppenhet och insyn i förhandlingarna är ett slående problem inom organisationen. Fattiga länder har inte resurser att delta och har därför ingen möjlighet att kunna påverka organisationen och dess politik. Socialistinternationalen och d e n I n t e r n a t i o n e l l a F a c k l i g a Samorganisationen måste redan nu arbeta för att få större makt i dessa institutioner. En rättvis frihandel krävs för en rättvis fördelning av världens resurser. E n e r g i k o n s u m t i o n e n i n o m världshandeln ska minska. De fattiga länderna ska få skydda sina h e m m a m a r k n a d e r u n d e r e t t uppbyggnadsskede. Utvecklade länders j o r d b r u k s - subventioner måste genast avskaffas.

15 Tulleskalering ska avskaffas. Stater ska ha rätt att undanta välfärden från den internationella frihandeln. Världshandelns olika institutioner ska infogas inom ramen för FN. Tills det görs måste dessa institutioner demokratiseras och underordnas FN:s konventioner och de fattiga länderna måste få mer att säga till om. WTO:s förhandlingssystem ska göras mer öppet, jämlikt och demokratiskt. E11 Rättvisa produkter Alla måste ta ansvar för att respektera demokrati och mänskliga rättigheter, också företag. Det är inte rätt att företag och enskilda personer kan tjäna pengar på att andra människors friheter och rättigheter kränks. De varor som i större utsträckning respekterar mänskliga rättigheter, och som ofta är så kallade rättvisemärkta varor, är idag mycket dyrare att köpa än andra varor. Det beror på att de löntagare som producerat dessa varor får bättre betalt samt har bättre arbetsvillkor. De rättvisemärkta varorna är dyrare än de orättvisa varorna som blir billiga på grund av att människor förtrycks och utnyttjas. Detta kan SSU aldrig acceptera. Företag som inte respekterar de mänskliga rättigheterna ska få näringsförbud. Arbetarrörelsen bör föregå med gott exempel och alltid handla rättvisemärkt när den möjligheten fnns. Offentlig förvaltning i Sverige och EU ska alltid handla rättvisemärkt när den möjligheten fnns. Offentlig upphandling i Sverige och EU måste förändras för att främja rättvisehandel. 1090E12 En gränslös värld Vi äger vår jord gemensamt. Gränser har inget egenvärde. De är endast värdefulla om de kan användas i arbetet för alla människors lika värde och rätt. Vår vision är därför en gränslös värld där människor kan röra sig fritt och bosätta sig. Varje år migrerar miljontals människor världen över. De festa migranter är inte fyktingar. Och de festa av världens fyktingar rör sig i sitt närområde, inom sitt land eller inom sin världsdel. Varje år tvingas miljontals människor fy från sina hem på grund av krig, förtryck och naturkatastrofer. Tillsammans bär vi alla ett ansvar för att genom FN och medlemsländerna kämpa för att undanröja orsakerna till att människor tvingas fy. Alla människor har rätt till t r y g g h e t. F ö r a t t u p p r ä t t h å l l a e n migrationspolitik som är långsiktigt hållbar och som präglas av solidaritet, humanitet och rättsäkerhet krävs samarbete mellan alla världens länder. Vi måste gemensamt ta ansvar för världen. FN måste skapa ett internationellt regelverk som stärker människans rörelsefrihet. FN måste ta krafttag mot de omänskliga transporter som idag sker med människor som vill migrera. Det är oacceptabelt att människor som vill få sin rätt till skydd prövad eller som vill migrera av andra orsaker tvingas till livsfarliga resor. SSU vill skapa en värld där krig, fattigdom, tortyr och förföljelse inte råder. Idag befnner sig miljontals människor i sådana förhållanden och situationer, dessa människor är oftast chanslösa och saknar 45

16 utväg från dessa förödelser som existerar. Därför tycker SSU att man ska på sikt införa fri invandring till Sverige, där människor kan söka sig till en fri och trygg tillvaro. SSUs mål är en gränslös värld där människor kan röra sig fritt och bosätta sig. F N m å s t e s t ä r k a m ä n n i s k o r s rörelsefrihet och med kraft agera mot de intressen som smugglar människor. SSU vill på sikt se att en fri invandring införs. E13 Rättvis migrationspolitik Människor kommer alltid att vilja kunna röra sig fritt. Människor som väljer att göra det måste ha samma rättigheter som alla andra. I Europa och Sverige behandlas migranter ofta mycket dåligt. Diskriminering, fördomar och orättvisor är vardagsmat. Människor som fyttar till ett nytt land ska välkomnas och behandlas som jämlikar. Vi behöver varandra. Det måste bli enklare att kunna migrera till o c h f r å n E u r o p a o c h S v e r i g e. EU:s gemensamma migrationspolitik ska syfta till solidaritet och jämlikhet människor emellan, oavsett vem man är och var man bor. EU:s gemensamma migrationspolitik ska därför avskaffas Migration får ofta ekonomiska följder. Ursprungsländerna blir av med människor medan välkomstländerna får tillskott vilket inte minst påverkar arbetsmarknaden. Fackföreningsrörelsen måste både i Sverige, EU och internationellt ta ansvar för att stärka migrerade arbetstagares rättigheter. Idag befnner sig miljontals människor i utsatta förhållanden och situationer, dessa människor är oftast chanslösa och saknar utväg från dessa förödelser som existerar. Därför tycker SSU att man ska på sikt införa fri invandring till Sverige, där människor kan söka sig till en fri och trygg tillvaro. Många migranter skickar stora summor p e n g a r t i l l s i n a n ä r a o c h k ä r a i ursprungsländerna. Idag är det mycket dyrt för enskilda personer att skicka sådana remitteringar. Banker och överföringsföretag tar rejält i betalt. För många människor är dessa pengar som kommer hemskickade från Europa en avgörande inkomstkälla. Det måste därför bli billigare att skicka remitteringar. EU:s gemensamma migrationspolitik ska präglas av solidaritet, humanitet och rättsäkerhet. Den måste också garantera att alla människor får sina individuella behov av skydd prövade oavsett vid vilken av EU:s gränser man ansöker om det. Därför måste EU:s migrationspolitik förändras! Schengensamarbetet är oacceptabelt så länge det innehåller förstalandsprincipen och transportörsansvaret. Samarbetet kan endast accepteras om det fungerar som ett sätt att fastslå gemensamma, liktydiga och solidariska minimikrav på migrationspolitiken hos alla medlemmar i samarbetet. Alla EU:s medlemsländer måste kunna garantera en europeisk migrationspolitik som är solidarisk, human och rättssäker. Det är inte fallet idag. S v e n s k o c h e u r o p e i s k All migrationspolitik ska syfta till solidaritet och jämlikhet människor emellan. Fackföreningsrörelsen måste stärka arbetande migranters ställning på arbetsmarknaden. Det måste bli billigare för enskilda personer att skicka remitteringar.

17 Schengensamarbetet är oacceptabelt så länge det innehåller förstalandsprincipen och transportörsansvaret. SSU tycker att Sverige ska gå ur Schengensamarbetet s å l ä n g e d e t i n n e h å l l e r f ö r s t a l a n d s p r i n c i p e n o c h transportansvaret. Sociala rättigheter ska vara bärbara och följa med migrantarbetarna över nationsgränser. Eu:s migrationspolitik ska avskaffas. E 1 4 E n s o l i d a r i s k a s y l - o c h fyktingpolitik Asyl- och fyktingpolitiken måste präglas av solidaritet, humanitet och rättssäkerhet. R ä t t e n t i l l s k y d d i e n l i g h e t m e d G e n è v e k o n v e n t i o n e n o c h a n d r a internationella överenskommelser är absolut och självklar. Den får aldrig ifrågasättas oavsett konjunktur eller opinion. Asylsystemet måste utvecklas för att ge starkt skydd för människor som förföljs på grund av kön, sexuell läggning, val av religion eller politik. De människor som väljer att desertera från en krigförande armé ska ha rätt till fristad i Sverige och Europa. Det är fel att vi i Europa genom visumkrav hindrar människor från att nå ett land där de kan söka asyl. Svenska och europeiska utlandsmyndigheter måste därför ges möjlighet att bevilja asyl eller möjliggöra resa till asylland. Idag uppstår många konfikten inom länder vilket gör att många människor är på fykt inom sitt hemland. Det har funnits en lagbestämmelse som innebar att anhöriga till kvotfyktingar lättare kunde få asyl i Sverige, på grund av deras utsatta situationer. Denna bestämmelse har upphävts. SSU kräver att den genast återinförs. FN:s fyktingbegrepp måste ändras så att det också innefattar de människor som fyr med fara för sina liv inom sitt lands gränser. FN måste bära huvudansvaret för världens fyktingar och medlemsstaterna måste se till att FN kan ta detta ansvar. FN:s uppgift ska vara att dels ge fyktingarna det skydd de har rätt till, dels att fnna långsiktiga lösningar på de problem människor tvingas fy från. FN:s medlemsländer måste ta ett större ansvar genom att skjuta till större ekonomiska resurser och ta emot fer fyktingar. Idag är skillnaden mellan hur många fyktingar som får komma till olika länder mycket stor. Det måste ställas högre krav på de länder som inte visar solidaritet med sina medmänniskor andra människor. FN:s fyktingkommissariat, UNHCR, måste få större befogenheter för att se till att FN:s utdelade fyktingkvoter följs. EU måste vara solidariskt och alla EU-länder ska ta gemensamt ansvar för världens fyktingar. En gemensam europeisk asylpolitik som garanterar människors behov av skydd är en viktig del av detta. EU måste garantera att alla människor får sina individuella behov av skydd prövade oavsett vid vilken av EU:s gränser man ansöker om det. Samarbetet i EU får aldrig leda till att asylkraven höjs eller att det blir svårare för människor att söka asyl. SSU vill att visumtvånget för fyktingar avskaffas. Förföljelse på grund av sexuell läggning måste läggas till som skäl för att få asyl. Krigsvägran ska vara ett skäl till asyl i Sverige. 50

18 S v e n s k a o c h e u r o p e i s k a utlandsmyndigheter ska ges rätt att bevilja asyl eller ge möjlighet att resa till asylland. Arbetet mot o rsakerna till att människor tvingas på fykt måste intensiferas av FN och alla världens länder. Människor som fyr inom sitt eget lands gränser måste inkluderas i FN:s fyktingdefnition. UNHCR:s kvotfördelning ska vara bindande minimikrav. UNHCR måste få befogenheter för att se till så att fyktingkvoterna följs. EU måste föra en mer solidarisk, human och rättssäker fyktingpolitik. Omfattande miljöhot ska klassas som asylskäl. 1295E15 Solidariskt mottagande Flyktingmottagandet i Sverige ska präglas av humanitet, värdighet och de mänskliga rättigheterna. Rättssäkerhet, individuell p r ö v n i n g a v v a r j e e n s k i l t f a l l o c h förutsägbarhet i beslutsprocessen måste vara grunden för handläggning av varje asylärende. Beslutsprocessen ska vara saklig, öppen och förutsägbar. För att garantera rättssäkerheten är det ett krav att beslutsprocessen sker genom muntlig förhandling. I tveksamma fall måste rättsprincipen hellre fria än fälla vara vägledande i beslutet. Återkommande kontroll av myndighetsutövning bör vara ett naturligt inslag av verksamheten i syfte att stärka rättssäkerheten. Migrationsverket bör fortsätta vara underinstans för asylärenden men avgörandet kan inte ligga endast på en enskild handläggare. SSU välkomnar att utlänningsnämnden las ned och ersattes med förvaltningsdomstolar. Däremot behöver domstolarnas förståelse för kvinnors situation och HBT-personers rättigheter stärkas. Det är oacceptabelt att asylsökande får vänta extremt lång tid innan besked om uppehållstillstånd ges. Asylsökande ska få sin rätt prövad i första instans inom tre månader efter det att asylansökan har lämnats in. Uppehållstillstånd bör automatiskt ges av humanitära skäl om besked inte ges inom sex månader efter asylansökan har lämnats in. Det är också viktigt att se över väntetiden för medborgarskap. Tre år efter att individen fått uppehållstillstånd ska medborgarskap automatiskt beviljas om individen så önskar. Det ska inte vara möjligt att avvisa fyktingar enbart på grund av att de ljugit om sitt ursprungsland i samband med asylansökan. D ä r f ö r s k a d e t o c k s å f n n a s e n preskriptionstid på ett år vid asylärenden. Alla kommuner i Sverige ska ha lagstadgat ansvar att ta emot nyanlända fyktingar. Det förutsätter att alla kommuner tar ett större ansvar. Ingen kommun ska tillåtas vägra. Nyanlända fyktingar och deras anhöriga har rätt till stöd i den situationen de befnner sig i. En tolk ska fnnas med så länge som det behövs. De har också samma rättigheter som alla andra till arbete, bostad, vård och utbildning. Staten ska ha det övergripande ansvaret för mottagandet och för det ekonomiska stödet till kommunerna. Särskilda insatser måste göras för att stötta ensamma fyktingbarn och garantera deras hälsa och skydd. De måste genast få komma till en trygg miljö och få god omvårdnad. SSU anser att ett första steg bör vara att redan vid ankomsten anmäla barnet till utredning i

19 enlighet med socialtjänstlagen. Därför måste arbetet för att ge varje barn en god man intensiferas. Gode män måste ges den utbildning som uppdraget kräver. Ett reglemente måste upprättas som tydliggör den gode mannens roll med vilka befogenheter och vilket ansvar den ska ha. Dennes uppgifter bör vara att besluta i frågor som rör de ensamma fyktingbarnens personliga förhållanden såsom boende, hälso- och sjukvård samt utbildning. Att den gode mannen får befogenheter att besluta i boendet får en viktig konsekvens eftersom denne då kan hindra barnet från att avvika eller föras bort från anvisat boende. Till den gode mannens uppgifter bör dessutom höra att b i t r ä d a b a r n e t v i d a l l a f ö r h ö r i asylutredningen. I asylutredningen ska barnets rätt, inte skyldighet att komma till tals, gälla. Det ska alltid gå före myndighetens behov av information. SSU anser vidare att kommunerna ska sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt placera barnen i familjehem i stället för på institutioner, förutsatt att det är det bästa alternativet för barnet. För barn i Sverige har föräldrarna försörjningsplikt fram till att de slutar skolan eller upp till 21 år. SSU vill att den principen även ska gälla de ensamma fyktingbarnen, där kommunen bär ansvaret. I grunden handlar det om att ensamma fyktingbarn ska ha precis samma rätt till trygghet och omvårdnad som alla andra barn. För att säkerställa att detta upplevs samt att asylprocesserna i övrigt är humana ska en särskild asylombudsman inrättas. Alla kommuner i Sverige tar idag inte sitt ansvar. Flyktingmottagande är ett nationellt åtagande som erfordrar ett gemensamt och kollektivt ansvar. Att nyanlända fyktingar i hög grad hamnar i ett fåtal storstadsregioner är ett problem. Dels ökar boendesegregationen och dels försämras de nyanländas möjligheter att lära sig språk och få jobb. Det är av yttersta vikt att de nyanlända via utbildning och arbetsmarknadspolitik så snart som möjligt kommer in på arbetsmarknaden och i utbildningssystem. I det goda mottagandet fnns fera andra goda exempel, exempelvis har föreningslivet och folkrörelserna viktiga r o l l e r m e d m ö j l i g h e t e r a t t b e d r i v a föreningsdemokrati och ge en meningsfull f r i t i d o c h f å m ä n n i s k o r a t t k ä n n a sammanhang och gemenskap. En god man ska utses utses så snart som möjligt då en fykting har anlänt. Flyktingmottagandet i Sverige ska präglas av humanitet, värdighet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Å t e r k o m m a n d e g r a n s k n i n g a v myndighetsutövningen måste göras för att säkerställa den asylsökandes rättssäkerhet. Asylsökande ska få sin rätt prövad i första instans inom tre månader efter det att asylansökan har lämnats in. U p p e h å l l s t i l l s t å n d s k a g e s a v humanitära skäl om besked inte ges inom sex månader efter asylansökan har lämnats in. Alla kommuner i Sverige ska ha ett lagstadgat ansvar att ta emot nyanlända fyktingar. Man ska ha rätt till tolkhjälp så länge man själv anser att man behöver det. Beslut i asylutredningar ska alltid utgå från barnets bästa.

20 20 E n s a m m a b a r n s k a r e d a n v i d 1430 ankomsten anmälas till utredning, i enlighet med socialtjänstlagen. Staten ska verka för god spridning av n y a n l ä n d a o c h m o t v e r k a 1455E16 Sjukvård för irreguljära/papperslösa immigranter bostadssegregation. Irreguljära immigranter saknar i regel En sysselsättningsgaranti ska garantera n y a n l ä n d a e n m e n i n g s f u l l 1460 tillgång till rimlig vård och nödvändiga läkemedel eftersom de inte har rätt till 1435 sysselsättning inom 30 dagar. SFI-undervisningen måste reformeras subventionerade läkarbesök och mediciner. Därtill kommer rädslan att bli anmäld till och kraftigt förstärkas. polisen/migrationsmyndigheter som gör att de En asylombudsman ska inrättas med ansvar för de asylsökandes situation inte har samma möjligheter som övriga människor att besöka vårdinrättningar. SSU 1440 Möjligheter till jobb och egen försörjning ska stå i fokus vid val av anser att statens tydliga hållning gentemot irreguljära immigranter måste underordnas bostaden, inte var det fnns lediga f o l k h ä l s o -, s m i t t s k y d d s - och bostäder. Efter ett tillfälligt uppehållstillstånd på 1470 rättighetsperspektivet. SSU ska verka för att irreguljära immigranter ges tillgång till 1445 e t t å r s k a e t t p e r m a n e n t uppehållstillstånd utfärdas. subventionerad vård och mediciner och att det fastställs tydligare regler för vårdpersonal Den asylsökandes rättssäkerhet ska att inte uppge irreguljära immigranters garanteras. Det ska fnnas en preskriptionstid på 1475 närvaro vid vårdinrättningar. Papperslösa immigranter ska har rätt 1450 ett år vid asylärenden. Den asylsökande ska ha samma rätt till till vård- och medicinsubvention. Vårdpersonal ska inte larma polis- eller vård som svenska medborgare. migrationsmyndighet om papperslösa Kommunplacering av fykting ska ske i samråd med fyktingen i m m i g r a n t e r s n ä r v a r o v i d vårdinrättningar. 60

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Internationellt program

Internationellt program Internationellt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som skapar en globalt hållbar värld

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program Internationelltoch säkerhetspolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 17 19 april 2015, Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik 2011-03-03 Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Samtidigt

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Sveriges Kristna Råd 2007 Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Vår kristna tro har präglats av exilens och flyktingskapets erfarenheter. Jesus

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till EU-UTTALANDE

Förbundsstyrelsens förslag till EU-UTTALANDE Förbundsstyrelsens förslag till EU-UTTALANDE Ung Vänsters Riksting 0 april 0 0 0 0 0 0 Inledning Den Europeiska Unionen har haft en betydande roll för den politiska utvecklingen i världen under de senaste

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Vår EU-valkampanj våren 2009

Vår EU-valkampanj våren 2009 Vår EU-valkampanj våren 2009 Bilaga till verksamhetsberättelse 2007-2009 I GLÖD-KONGRESSEN 2009 RÅDHUSET, MALMÖ BOX 704 03, 107 25 STOCKHOLM Besök, Sveavägen 68 Telefon: 08 545 55 330 Broderskapsrörelsen

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors mål Den 7 juni går vi till valurnorna för att rösta till Europaparlamentet, det är inget oviktigt val eller

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Ett tryggt Europa vår väg dit. Valmanifest valet till Europaparlamentet 2009

Ett tryggt Europa vår väg dit. Valmanifest valet till Europaparlamentet 2009 Ett tryggt Europa vår väg dit. Valmanifest valet till Europaparlamentet 2009 Ella Bohlin, Toppkandidat Göran Hägglund, Partiledare Vår vision för ett tryggt Europa Vi står för ett tryggt och enat Europa.

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Migration. Rödgrön migrationspolitik 2011-2014

Migration. Rödgrön migrationspolitik 2011-2014 Migration Rödgrön migrationspolitik 2011-2014 2/13 Inledning Att människor av olika skäl flyttar mellan länder är en naturlig process som ställer naturliga krav på samhället och som tillför nya erfarenheter

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

En ny solidaritetspolitik

En ny solidaritetspolitik september 2008 En ny solidaritetspolitik En rättvis värld är möjlig Socialdemokraterna RÅDSLAG VÅR VÄRLD Innehållsförteckning En ny solidaritetspolitik 3 Fattigdomsbekämpning i centrum 4 Demokrati, mänskliga

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Vi Gröna ser mångfald som någonting positivt. Vi är inte rädda för samhällsförändringar, och vi stöder inkludering i form av dialog, inte tvång.

Vi Gröna ser mångfald som någonting positivt. Vi är inte rädda för samhällsförändringar, och vi stöder inkludering i form av dialog, inte tvång. Europa är en migrationskontinent Både den fria rörligheten och friheten att stanna på en plats är mänskliga rättigheter. Migranter har format kulturer och samhällen genom historien och kommer att fortsätta

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund - Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund - Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 Vår vision den demokratiska socialismen Människans frigörelse är målet för Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Vår vision är en värld byggd på den demokratiska socialismens

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Diskriminera diskrimineringen, inte personer med funktionsnedsättning! Att bekämpa denna diskriminering

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

Stadga för det Europeiska gröna partiet

Stadga för det Europeiska gröna partiet Stadga för det Europeiska gröna partiet Grundläggande principer för det Europeiska Gröna Partiet Antaget vid EGP: s andra kongress Genève, 13-14 oktober 2006 Vilka vi är De europeiska Gröna står för en

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Trygghet i det lilla är trygghet i det stora

Trygghet i det lilla är trygghet i det stora Trygghet i det lilla är trygghet i det stora Trygghet i det lilla är trygghet i det stora. I ett tryggt samhälle lever vi i gemenskap. Vi ser varandra, vi bryr oss om och vågar sätta gränser. Vi växer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Stark tillsammans Verksamhets- förslag

Stark tillsammans Verksamhets- förslag ns a m k r a St m a s till Verksamhets- förslag 36 VERKSAMHETSFÖRSLAG I världen Stark tillsammans i världen 1. ARBETARNAS SITUATION I VÄRLDEN 37 1.2 Facklig organisering en väg ut ur fattigdom 38 1.3 Fackliga

Läs mer

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 Olikheter som berikar Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 2010 Växjö kommun www.vaxjo.se Illustrationer och layout: Etyd AB, 09-0422 Foto: Mats Samuelsson Mångfalden berikar Växjö kommun Vi

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer