Tänk framåt. En kort guide till EU:s institutioner och politik av betydelse för psykisk hälsa och personer med psykiska besvär

Transkript

1 Tänk framåt En kort guide till EU:s institutioner och politik av betydelse för psykisk hälsa och personer med psykiska besvär

2 Small text MHE-SME?

3 1 Innehåll 1. EU:s institutioner...2 Europeiska rådet... 2 Europeiska unionens råd... 3 EPSCO... 4 Europeiska kommissionen... 4 Europaparlamentet... 5 Europeiska unionens domstol... 8 Regionkommittén... 9 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén EU:s beslutsprocess EU:s politiska beslutsprocesser av betydelse för psykisk hälsa och personer med psykiska besvär...13 Europa 2020-strategin...13 Den öppna samordningsmetoden för sociala frågor...14 Kommittén för socialt skydd...15 Den europeiska planeringsterminen: Den årliga tillväxtöversikten och nationella reformprogram...16 Den europeiska terminen för politiksamordning...17 Europaår...18 Folkhälsa...19 Grundläggande rättigheter inom EU Användbara länkar...27 Översikt Mer information Vad kan du göra?

4 2 1. EU:s institutioner En kort beskrivning av EU:s institutioner Europeiska unionen styrs av sex institutioner: Europeiska rådet, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol och Europeiska revisionsrätten. Deras befogenheter och ansvarsområden fastställs i EU fördragen. Det finns ett flertal andra institutioner, som Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, som fungerar som rådgivande organ. Europeiska rådet Europeiska rådet består av stats och regeringscheferna från alla EU:s medlemsländer. Europeiska rådet sammanträder rum minst var sjätte månad. Posten som Europeiska rådets ordförande innehas av Herman Van Rompuy fram till den 31 maj Europeiska rådets huvudsakliga uppgift är att besluta om EU:s allmänna politiska riktlinjer och prioriteter. Det kan rösta om förändringar av EU:s fördrag eller godkänna nya medlemsländer. Trots att Europeiska rådet har stor makt när det gäller att bestämma vad som hamnar på EU:s dagordning innehar det inga lagstiftande befogenheter. Därför finns det inga skäl att bedriva lobbyverksamhet gentemot Europeiska rådet.

5 3 Europeiska unionens råd Europeiska unionens råd (som tidigare kallades ministerrådet, och som inte ska förväxlas med Europeiska rådet) består av EU-ländernas ministrar inom olika politikområden. Därför beror rådets sammansättning på vilka frågor som diskuteras vid varje tillfälle. Rådet sammanträder i totalt tio olika konstellationer. Rådet är EU:s främsta lagstiftande organ och dess arbetsområde är brett. Tillsammans med Europaparlamentet antar rådet ny lagstiftning och unionens budget. Det utformar även den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och sluter internationella avtal. Alla medlemsländer innehar ordförandeskapet i rådet under sex månader, enligt en förutbestämd turordning. Tillsammans med rådets ordförande anordnar det land som innehar ordförandeskapet möten och utformar avtal. Tre ordförandeskap utgör tillsammans en ordförandeskapstrio, vilket innebär att de samarbetar för att sammanställa ett övergripande program för en 18 månadersperiod. Översikt över rådets ordförandeskap: Januari juni 2012: Danmark Juli december 2012: Cypern Januari juni 2013: Irland Juli december 2013: Litauen Januari juni 2014: Grekland Juli december 2014: Italien Januari juni 2015: Lettland Juli december 2015: Luxemburg

6 Om ditt land kommer att inneha ordförandeskapet inom kort kan du kontakta regeringsdepartementen och försöka påverka dem till att ta upp frågor om psykisk hälsa, eller att anordna en konferens eller ett seminarium. EPSCO Beslutsfattare på hälsoområdet ska fokusera på rådet i konstellationen sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO). EPSCO består av ministrar för sysselsättning, socialt skydd, konsumentskydd, hälsa och lika möjligheter. De träffas omkring fyra gånger per år. Rådet antar EU lagstiftning som harmoniserar eller samordnar nationell lagstiftning vad gäller arbetsvillkor, bättre nationella bestämmelser för att förebygga sjukdomar och bekämpa viktiga hot mot folkhälsan samt skydd av konsumenters rättigheter. Medlemsländerna bär emellertid själva ansvaret för sin politik på områdena sysselsättning och socialt skydd. Därför kan EU bara anta ickebindande rekommendationer, eller sätta upp gemensamma mål för alla medlemsländer. Ta reda på vilka frågor som kommer att tas upp till diskussion. Kom med egna förslag genom att kontakta det behöriga regeringsdepartementet i ditt land. Europeiska kommissionen 4 Europeiska kommissionen är en politiskt oberoende institution som slår vakt om Europeiska unionens allmänna intressen. Det är EU:s verkställande organ och tar initiativ till lagstiftning, genomför beslut och säkerställer att EU:s fördrag efterlevs.

7 5 Europeiska kommissionen består av 27 kommissionsledamöter (också kallade kommissionärer), en för varje medlemsland. De väljs från en lista med kandidater som medlemsländerna sammanställer. Kommissionärerna måste vara oberoende i sitt arbete och representera EU i stället för sina egna länder. Kollegiet av kommissionsledamöter sammanträder en gång i veckan i Bryssel, vanligtvis på onsdagar. Kommissionens arbete sköts av administrativa enheter som kalllas generaldirektorat (GD). Generaldirektoraten ansvarar för olika politikområden. De utarbetar lagstiftning som blir officiell efter att kommissionsledamöternas kollegium antagit den under sitt veckomöte. Skriv en principförklaring, ett pressmeddelande eller ett öppet brev. Skicka det till Europeiska kommissionens ordförande och/eller behörig kommissionär, t.ex. kommissionärerna för hälsa eller sysselsättning och socialpolitik. Översikt över alla EU-kommissionärer: /index_sv.htm. Här kan du skicka in ditt svar på offentliga samråd om lagförslag: Europaparlamentet Europaparlamentet är den enda EU-institution vars medlemmar väljs direkt av EU:s invånare. För närvarande består det av 736 parlamentsledamöter. Det delar den lagstiftande makten och ansvaret för att utforma budgeten med Europeiska unionens råd. I sin roll som representant för EU:s invånare är det en av unionens viktigaste demokratiska byggstenar. Val anordnas vart femte år och antalet mandat fördelas utefter varje medlemsstats invånarantal. Europaparlamentets nuvarande talman heter Jerzy Buzek.

8 Parlamentet är uppdelat i olika politiska grupper. En politisk grupp måste bestå av minst 20 ledamöter från åtminstone 6 medlemsländer. Det finns sju politiska grupper i Europaparlamentet. Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater). Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Gruppen De gröna/europeiska fria alliansen. Gruppen Europeiska konservativa och reformister. Gruppen Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster. Gruppen Frihet och demokrati i Europa. Europaparlamentet deltar i arbetet med att utforma EU:s lagstiftning och ser till att Europeiska unionen fungerar på bästa sätt, tillsammans med Europeiska unionens råd och kommissionen. Europaparlamentet har fått en större roll sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. På många områden har parlamentet nu lika stor makt att stifta lagar som rådet, särskilt vad gäller utformning av EU:s budget, jordbrukspolitik och rättsliga och inrikes frågor. Europaparlamentets ledamöter arbetar i olika specialiserade utskott. Tre av dessa är av särskilt intresse för MHE:s medlemmar. 6 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) Detta utskott ansvarar för följande frågor: Sysselsättning och alla beståndsdelar av socialpolitiken som arbetsvillkor, social trygghet och socialt skydd. Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Europeiska socialfonden. Yrkesutbildning, inklusive yrkeskvalifikationer. Fri rörlighet för arbetare och pensionärer. Den sociala dialogen. Alla sorters diskriminering på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden, undantaget könsdiskriminering.

9 7 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) Detta utskott ansvarar för följande frågor: Miljöpolitik och miljöskyddsåtgärder. Folkhälsa, och då särskilt: a. program och särskilda åtgärder för folkhälsa; b. läkemedel och kosmetika; c. hälsoaspekter på bioterrorism; d. Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar. Livsmedelssäkerhet. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) Detta utskott ansvarar för följande frågor: Skydd av EU-invånarnas rättigheter, mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter, inklusive skydd av minoriteter, enligt fördragen och EU stadgan om de grundläggande rättigheterna. Nödvändiga åtgärder för att bekämpa all sorts diskriminering, undantaget könsdiskriminering eller diskriminering på arbetsplatsen och arbetsmarknaden. Införandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (asyl, invandring, gränskontroll, polissamarbete). Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. Ta reda på vilka parlamentsledamöter som är intresserade av frågor som rör psykisk hälsa. Ta regelbundet kontakt med ledamöterna från ditt land, särskilt de som sitter med i utskott som har att göra med psykisk hälsa, t.ex. EMPL, ENVI och LIBE. Ta regelbundet kontakt med riksdagsledamöterna i ditt land, eftersom ländernas parlamentariska församlingar rådfrågas vid utformningen av viss lagstiftning.

10 8 Europeiska unionens domstol Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) har sitt säte i Luxemburg. Domstolens roll är att se till att EU:s lagstiftning respekteras och att fördragen tolkas och tillämpas på rätt sätt. Efter det att Lissabonfördraget trädde i kraft har domstolen fått utökade juridiska befogenheter. EU-domstolen består av tre olika domstolar: domstolen, tribunalen och personaldomstolen. Personaldomstolen har hand om vissa tvister gällande arbetsrelationer och social trygghet mellan EU och dess personal, samt tvister mellan vissa EU organ. Tribunalen är behörig att pröva talan som väcks av fysiska eller juridiska personer gällande EU:s institutioners, organs eller byråers åtgärder eller underlåtenhet att vidta åtgärder, talan som väcks av medlemsländerna mot kommissionen, talan i syfte att få ersättning för skada orsakad av EU:s institutioner, talan gällande gemenskapsvarumärken samt överklaganden av personaldomstolens avgöranden. Domstolen meddelar förhandsavgöranden och prövar överklaganden från tribunalen. Domstolen dömer också i mål som gäller EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna som fastställer alla EU-invånares grundläggande mänskliga rättigheter. Domarna utses av medlemsländernas regeringar i samförstånd. För närvarande finns 11 generaladvokater (deras uppgift är att bistå domstolen och avge icke bindande s.k. förslag till avgöranden).

11 9 Europeiska unionens övriga institutioner och organ Regionkommittén Regionkommittén är EU:s församling av regionala och lokala representanter. Den inrättades genom Fördraget om Europeiska unionen och består av representanter från regionala och lokala myndigheter. Kommitténs ledamöter har i uppgift att se till att de regionala och lokala myndigheterna och samhällena som dessa representerar involveras i beslutsprocessen och att informera dem EU:s politik. Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och rådet måste rådfråga kommittén om frågor som påverkar regioner och städer. Regionkommittén kan överklaga till EU domstolen om dess rättigheter kränks eller om den anser att någon del av EU:s lagstiftning strider mot subsidiaritetsprincipen eller inte respekterar de regionala eller lokala myndigheternas befogenheter. Regionkommittén kan även avge yttranden på eget initiativ och överlämna dem till kommissionen, parlamentet eller rådet. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är ett rådgivande organ som representerar det ekonomiska och sociala livets olika parter, som arbetsgivare, fackföreningar och konsumenter. EESK slår vakt om det civila samhällets intressen i politiska diskussioner med rådet, parlamentet och kommissionen. Detta är en viktig del av EU institutionernas beslutsprocess. EESK måste rådfrågas innan något beslut om social eller ekonomisk politik tas. Kommittén kan även avge yttranden i andra frågor, antingen på eget initiativ eller på begäran av EU:s institutioner.

12 10 2. EU:s beslutsprocess I Europeiska unionens råd fattas beslut genom omröstning med kvalificerad majoritet. Denna regel trädde i kraft i och med Lissabonfördraget. För att ett förslag ska röstas igenom behövs en dubbel majoritet på 55 % av EU:s medlemsländer som representerar 65 % av EU:s invånare. Inom fyrtio viktiga områden som förut beslutades om med enhällighet, tillämpas nu omröstning med kvalificerad majoritet, inklusive alla beslut om rättsliga och inrikes frågor. Bara för de mest känsliga områdena tillämpas fortfarande principen om enhällighet, dvs. skatter, social trygghet, medborgerliga rättigheter, språk, institutionernas mandat och huvuddragen i den gemensamma politiken för utrikesfrågor, säkerhet och försvar. Europaparlamentet använder fyra olika förfaranden för att besluta om lagstiftning, beroende på vilken sorts förslag som behandlas. Samrådsförfarandet: Parlamentet avger ett rådgivande yttrande som inte är rättsligt bindande. Medbeslutandeförfarandet: Om rådet inte har beaktat parlamentets yttrande i sin gemensamma ståndpunkt kan parlamentet stoppa antagandet av lagförslaget. Samtyckesförfarande eller godkännandeförfarande (sedan Lissabonfördragets ikraftträdande): I detta fall är parlamentets yttrande rättsligt bindande och måste respekteras.

13 11 Medbeslutandeförfarandet går till på följande sätt: Europeiska kommissionen lägger fram ett lagförslag. Europaparlamentet antar en första ståndpunkt genom omröstning med enkel majoritet, grundad på en rapport från ett av dess utskott. Kommissionen kan omarbeta sitt förslag utefter parlamentets föreslagna ändringar. Europeiska unionens råd antar sin första ståndpunkt. Om rådet accepterar Europaparlamentets samtliga ändringar, eller om parlamentet inte har föreslagit några ändringar, antas rättsakten. Annars antar rådet en gemensam ståndpunkt i enlighet med reglerna om kvalificerad majoritet (förutom i vissa fall som fri rörlighet för personer eller kultur, då enhälligt samtycke krävs). Kommissionen avger sitt yttrande om den gemensamma ståndpunkten. Europaparlamentet antar en andra ståndpunkt. Här finns flera möjligheter: Europaparlamentet godkänner rådets gemensamma ståndpunkt och förslaget antas. Europaparlamentet läger fram ändringsförslag till den gemensamma ståndpunkten och rådet behandlar då återigen lagförslaget. Europaparlamentet förkastar den gemensamma ståndpunkten och förslaget antas inte. Europeiska unionens råd antar en andra ståndpunkt gällande parlamentets ändringar. Om rådet godkänner ändringarna antas lagförslaget, annars sammankallas förlikningskommittén. Om en överenskommelse inte kan nås granskas rättsakten av förlikningskommittén. Förlikningskommittén sammankallar representanter för rådet och parlamentet inför kommissionen. Om en överenskommelse nås överlämnas rättsakten till parlamentet och rådet för godkännande. Annars antas den inte.

14 12 En rättsakt antas då både rådet och parlamentet har godkänt denna. Den träder i kraft då den publiceras i Europeiska unionens officiella tidning. Om rättsakten är en förordning är den rättsligt bindande och gäller med omedelbar verkan i alla medlemsländer. Om den är ett direktiv är den också bindande, men medlemsländerna får viss tid på sig att införliva den i sin nationella lagstiftning. Om rättsakten är ett beslut gäller den endast ett speciellt fall och är enbart bindande för den institution den gäller (till exempel ett medlemsland eller ett företag).

15 3. EU:s beslutsprocesser av betydelse för psykisk hälsa och personer med psykiska besvär Europa 2020 strategin Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla sjösattes Den är EU:s strategi för perioden fram till år Strategin innebär vissa förändringar vad gäller prioriteter och förfaranden inom områdena social delaktighet och socialt skydd. Enligt Europeiska kommissionens meddelande om en strategi om smart och hållbar tillväxt för alla och rådets möte den 26 mars 2010 innehåller strategin 7 huvudinitiativ. De sju huvudinitiativen behandlar i olika hög grad psykisk hälsa och social delaktighet. 1. Innovationsunionen ska förbättra villkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation, vilket ska skapa produkter och tjänster som leder till tillväxt och arbetstillfällen. Innovationspartnerskap för aktivt åldrande, social innovation. 2. Unga på väg ska förbättra utbildningssystemen och underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. 13

16 14 3. En digital agenda för Europa (höghastighetsinternet) e hälsa. 4. Ett resurseffektivt Europa ska hjälpa till att koppla isär ekonomisk tillväxt och användning av naturresurser samt öka användningen av förnybar energi. 5. Industripolitik för en globaliserad tid ska förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, samt öka den globala konkurrenskraften. 6. En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen ska modernisera arbetsmarknaderna och öka människors egenmakt genom att de tillägnar sig ny kompetens, minska arbetslösheten, bättre anpassa tillgången till efterfrågan på arbetskraft, inklusive genom att öka personers rörlighet. Personer med psykiska besvär ska inkluderas på arbetsmarknaden. 7. Europeisk plattform mot fattigdom ska säkerställa social och territoriell sammanhållning och ge människor som lever i fattigdom och social utestängning en chans att leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället. Social delaktighet och sammanhållning, välmående. Den öppna samordningsmetoden för sociala frågor Genom den öppna samordningsmetoden samordnar medlemsländerna på frivillig väg politik och god praxis på områdena socialt skydd och social delaktighet vad gäller pensioner, hälsovård och långtidsvård. Lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och icke statliga organisationer deltar alla i processen. Kommissionen planerar även en ståndpunkt gällande framtidens öppna samordningsmetod i sociala frågor.

17 Sakkunnigbedömningar Sakkunnigbedömningar om socialt skydd och social delaktighet är ett huvudinstrument för den öppna samordningsmetoder för sociala frågor. De ökar samarbetet med att modernisera det sociala skyddet och bekämpa fattigdom och social utestängning inom EU genom en frivillig process för ömsesidigt lärande mellan länderna. Värdlandet presenterar sin politik, med målet att lära av god praxis i andra länder och fastställa om den kan överföras på ett effektivt sätt till andra medlemsländer. Värdlandet kan också använda mötena för sakkunnigbedömningar för att få expertrådgivning från andra länder inför en större reform av politiken för socialt skydd och social delaktighet (eller ett nytt program eller nya institutioner). Målet är att använda god praxis från andra EU länder för att göra reformen mer effektiv. Sakkunnigbedömningarna genomförs som workshoppar, där främst specialister från de deltagande ländernas myndigheter utbyter bästa praxis vad gäller utformning av politik och reformer. En viktig del av den öppna samordningsmetoden är utbyte av information, erfarenheter och bästa praxis. Sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd utgör plattformar för diskussionerna mellan medlemsländerna. Kommittén för socialt skydd Övervakar genomförandet av den öppna samordningsmetoden. Utvärderar pågående reformers effektivitet. Svarar på kommissionens initiativ och förfrågningar från rådet eftersom den har en rådgivande funktion. Antar gemensamma rapporter om socialt skydd och social delaktighet. Tar beslut i fråga om sakkunnigbedömningar. 15

18 Kontakta kommitténs medlem/medlemmar från ditt land and ge dem regelbunden information om psykisk hälsa för att öka deras medvetenhet om och mottaglighet för frågor som har att göra med psykisk hälsa. Kontakta ditt lands kommittémedlem/medlemmar och uppmuntra dem att lägga fram ett förslag om en sakkunnigbedömning om psykisk hälsa (information om tidigare sakkunnigbedömningar finns på: Den europeiska planeringsterminen: Den årliga tillväxtöversikten och nationella reformprogram Efter antagandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla använder sig EU av en ny mekanism för rapportering från medlemsländerna. En viktig förändring är att medlemsländerna inte längre skickar in separata nationella strategirapporter för social trygghet och social delaktighet till Europeiska kommissionen. Rapporterna införlivas nu i bredare nationella reformprogram som EU länderna ska utarbeta årligen från och med I de nationella reformprogrammen behandlas bland annat sociala frågor och sysselsättning. Tidigare har MHE:s medlemmar arbetat för att psykisk hälsa och social delaktighet ska integreras bättre i de nationella strategirapporterna för social trygghet och social delaktighet. Från och med nu måste uppmärksamheten i stället riktas mot de nationella reformprogrammen. Den nya arbetsgången, den europeiska planeringsterminen, ser ut på följande sätt: En ny sexmånadersperiod påbörjas i januari varje år då kommissionen publicerar den årliga tillväxtöversikten. Denna diskuteras sedan av rådets olika konstellationer och Europaparlamentet före Europeiska rådets vårmöte i mars. Under vårmötet identifierar medlemsländerna, främst med hjälp av den årliga tillväxtöversikten, de huvudsakliga utmaningar som EU står inför. De ger även strategiska råd för politikens utformning.

19 Mot bakgrund av detta presenterar och diskuterar medlemsländerna sina budgetstrategier på medellång sikt inom ramen för stabilitets- eller konvergensprogrammen. På samma gång utformar de sina nationella reformprogram, som innehåller planer på åtgärder inom sysselsättning, forskning, innovation, energi och social delaktighet. Dessa två dokument lämnas sedan i april in till Europeiska kommissionen för utvärdering. Mot bakgrund av kommissionens utvärdering utfärdar rådet landsspecifika råd till medlemsländerna. I juli ger Europeiska rådet och ministerrådet råd för utformningen av politiken. Därefter färdigställer medlemsländerna sina budgetförslag för det kommande året. Den europeiska planeringsterminen för politiksamordning jan feb mar apr maj jun jul Europeiska kommissionen Ministerrådet Årlig tillväxtöversikt Policydebatt Politisk vägledning med råd och ev. rekommendationer Slutförande och antagande av råden Höst: tematisk sakkunnigbedömning på EU-nivå Europaparlamentet Policydebatt Europeiska rådet Årligt toppmöte om ekonomi och socialpolitik Godkännande av råden Medlemsländer Antagande av nationella reformprogram och stabilitets- och konvergensprogram Höst: uppföljning på nationell nivå 17

20 Försök att delta i utformningen av åtgärder genom ett formellt eller informellt samråd i ditt land. Försök att påverka förslaget till nationellt reformprogram som din regering lämnar in till EU före mitten av april varje år genom att komma med rekommendationer. Europaår Europaåren är ett sätt för EU att öka medvetenheten om en speciell fråga. Ofta rör det sig om sociala frågor. Inom ramen för europaåren anordnas många aktiviteter på nationell nivå, i samarbete med nationella ministerier eller departement. Även icke statliga organisationer har chansen att ta aktiv del i detta, och kan då föra fram de speciella frågor som de arbetar med. Nedan finns några exempel på föregående och kommande europaår Europaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning; 2011 Europaåret för frivilligarbete; 2012 Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Översikt över europaåren: 009cd2034d/In-the-past.html. Temat för ett europaår måste föreslås officiellt av Europeiska kommissionen, Europaparlamentet eller Europeiska rådet. Du kan göra följande för att påverka deras val av tema: 18 A- Övertyga ett land som för närvarande eller inom kort innehar rådets ordförandeskap. Det är viktigt att ha stöd av flera EU-länder och därför bör ett förslag på tema helst läggas fram gemensamt av flera länder. B- När det gäller Europaparlamentet kan du kontakta ditt lands parlamentsledamöter.

21 C- Övertyga Europeiska kommissionen (GD EMPL eller GD SANCO): Medlemmar i MHE kan kontakta ministerierna/departementen i sitt hemland. Medlemmarna i kommittén för socialt skydd kan sedan lägga fram förslaget. Folkhälsa Trots att EU:s lagstiftande makt på folkhälsoområdet är begränsad, finns två dokument vars mål är att skapa en hälsovårdspolitik på EU-nivå: dels den gemensamma hälsostrategin Tillsammans för hälsa: Strategi för EU: , dels EU:s andra program för åtgärder på hälsoområdet ( ), som är det finansiella instrumentet för EU:s mål på detta område. EU:s folkhälsoprogram bygger på artikel 168 i Lissabonfördraget. Det är ett instrument för åtgärder på EU nivå inom psykisk hälsa. Målen för folkhälsoprogrammet är att förbättra invånarnas hälsoskydd; förbättra folkhälsan och minska ojämlikheterna vad gäller hälsa; skapa och sprida information och kunskap om hälsa. Psykisk hälsa har fått en starkare ställning inom EU:s politik på hälsoområdet och även andra områden efter Trots detta var det först efter WHO:s ministerkonferens om psykisk hälsa 2005 som Europeiska kommissionen publicerade sin grönbok Förbättring av befolkningens psykiska hälsa. Mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen. Europeiska kommissionen genomförde att öppet samråd för att skapa debatt om utformningen av ett eventuellt förslag från kommissionen för en EU strategi för psykisk hälsa. Detta ledde till skapandet av den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande. Pakten invigdes under en högnivåkonferens om psykisk hälsa och välbefinnande den 13 juni 2008, under ledning av Europeiska 19

22 kommissionen, rådets slovenska ordförandeskap och Världshälsoorganisationens regionkontor för Europa. Paktens huvudsakliga mål är att öka medvetenheten om psykisk hälsa och stärka partnerskapet mellan medlemsländerna och representanter för hälsovård, utbildningsinstitutioner, arbetsplatser, socialt arbete samt det civila samhället. Det hölls fem konferenser med paktens fem olika huvudområden som tema. De fem huvudområdena inom den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande är arbete för att förebygga depressioner och självmord; psykisk hälsa hos ungdomar och inom utbildningen; psykisk hälsa på arbetsplatsen; psykisk hälsa hos äldre; arbete mot stigmatisering och social utestängning. Inom pakten finns en mekanism för informationsutbyte som kallas EU kompassen för insatser för psykisk hälsa. Man har även sammanställt en lista över prioriterade frågor, rekommendationer och handlingsplaner. Det ungerska ordförandeskapet antog rådets slutsatser om den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande, med slutsatser och en förfrågan om att skapa en gemensam åtgärd för mental hälsa och välbefinnande inom ramen för EU:s folkhälsoprogram Den gemensamma åtgärden för mental hälsa och välbefinnande bör omfatta följande områden: Hantering av mentala störningar genom hälso- och sjukvårdssystem och sociala trygghetssystem. Tillämpning av evidensbaserade åtgärder mot depression. Inrättande av innovativa partnerskap mellan hälso- och sjukvårdssektorn och andra relevanta sektorer. Hantering av utvecklingen av samhällsbaserade strategier för alla på området mental hälsa.

23 21 Förbättring av uppgifter och belägg angående befolkningens mentala hälsostatus. Här kan du se dokument om folkhälsa som tar upp psykisk hälsa: Du kan även bidra med egen bästa praxis till EU kompassen för insatser för psykisk hälsa: index_sv.htm. Grundläggande rättigheter inom EU Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är en rättslig ram för att garantera samtliga civila, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter för EU invånare och medborgare i tredjeländer som har sin hemvist inom EU. Rättigheterna i stadgan delas in i sex kapitel: värdighet, friheter, jämlikhet, solidaritet, medborgarnas rättigheter och rättskipning. Stadgan ligger till grund för alla EU:s åtgärder, eftersom EU institutionerna och medlemsländerna måste respektera rättigheterna vid genomförande av EU:s lagstiftning. EU domstolen har ansvaret för att säkerställa att stadgans bestämmelser respekteras. Stadgan är ett komplement till andra internationella instrument som den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) är en byrå som hör till Europeiska unionen. Den inrättades den 1 mars 2007 och har sitt säte i Wien. Den är ett expertcentrum för grundläggande rättigheter. Dess fyra huvuduppgifter är att samla information, genomföra analyser, ge råd samt informera och kommunicera.

24 22 FRA är en oberoende byrå. Den har rätt att avge yttranden till EU-institutionerna och medlemsländerna om tillämpningen av EU lagstiftning, antingen på eget initiativ eller på begäran av parlamentet, rådet eller kommissionen. Den har inte behörighet att besluta om enskilda klagomål eller fatta juridiska beslut. Byrån för grundläggande rättigheter har skapat en plattform för grundläggande rättigheter. Den består av organisationer från det civila samhället och målet är att det civila samhället ska kunna göra sin röst hörd och utvärdera byråns arbete och dagordning. Organ för främjande av likabehandling Organen för främjande av likabehandling arbetar på nationell nivå. De ska främja likabehandling på ett eller flera av följande områden: religion och trosuppfattning, ras och etniskt ursprung, ålder, funktionshinder, kön, sexuell läggning, socialt ursprung, nationalitet osv. Organen har en viktig roll i att säkerställa att lagstiftning mot diskriminering tillämpas på ett effektivt sätt, genom att ge stöd till offer och övervaka och rapportera om diskriminering. Samarbetet och informationsutbytet mellan de olika organen inom EU underlättas av Equinet. Detta nätverk ska hjälpa organen att utföra sitt arbete genom att upprätta ett fungerande nätverk och en resursbank för utbyte av juridisk expertis, strategier för att se till att lagstiftningen efterlevs, utbildning och bästa praxis, samt utgöra en plattform för dialog med EU institutionerna. Målet är att EU:s lagstiftning mot diskriminering ska tillämpas på samma sätt i de olika länderna och höja nivån på det rättsliga skydd som offer för diskriminering har tillgång till. Europarådet Europarådet är en internationell organisation som grundades efter andra världskriget, närmare bestämt Det ska främja demokrati i hela Europa, i enlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Idag är 47 länder medlemmar av organisationen, det vill säga alla länder i Europa med undantag av Vitryssland.