Tänk framåt. En kort guide till EU:s institutioner och politik av betydelse för psykisk hälsa och personer med psykiska besvär

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tänk framåt. En kort guide till EU:s institutioner och politik av betydelse för psykisk hälsa och personer med psykiska besvär"

Transkript

1 Tänk framåt En kort guide till EU:s institutioner och politik av betydelse för psykisk hälsa och personer med psykiska besvär

2 Small text MHE-SME?

3 1 Innehåll 1. EU:s institutioner...2 Europeiska rådet... 2 Europeiska unionens råd... 3 EPSCO... 4 Europeiska kommissionen... 4 Europaparlamentet... 5 Europeiska unionens domstol... 8 Regionkommittén... 9 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén EU:s beslutsprocess EU:s politiska beslutsprocesser av betydelse för psykisk hälsa och personer med psykiska besvär...13 Europa 2020-strategin...13 Den öppna samordningsmetoden för sociala frågor...14 Kommittén för socialt skydd...15 Den europeiska planeringsterminen: Den årliga tillväxtöversikten och nationella reformprogram...16 Den europeiska terminen för politiksamordning...17 Europaår...18 Folkhälsa...19 Grundläggande rättigheter inom EU Användbara länkar...27 Översikt Mer information Vad kan du göra?

4 2 1. EU:s institutioner En kort beskrivning av EU:s institutioner Europeiska unionen styrs av sex institutioner: Europeiska rådet, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol och Europeiska revisionsrätten. Deras befogenheter och ansvarsområden fastställs i EU fördragen. Det finns ett flertal andra institutioner, som Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, som fungerar som rådgivande organ. Europeiska rådet Europeiska rådet består av stats och regeringscheferna från alla EU:s medlemsländer. Europeiska rådet sammanträder rum minst var sjätte månad. Posten som Europeiska rådets ordförande innehas av Herman Van Rompuy fram till den 31 maj Europeiska rådets huvudsakliga uppgift är att besluta om EU:s allmänna politiska riktlinjer och prioriteter. Det kan rösta om förändringar av EU:s fördrag eller godkänna nya medlemsländer. Trots att Europeiska rådet har stor makt när det gäller att bestämma vad som hamnar på EU:s dagordning innehar det inga lagstiftande befogenheter. Därför finns det inga skäl att bedriva lobbyverksamhet gentemot Europeiska rådet.

5 3 Europeiska unionens råd Europeiska unionens råd (som tidigare kallades ministerrådet, och som inte ska förväxlas med Europeiska rådet) består av EU-ländernas ministrar inom olika politikområden. Därför beror rådets sammansättning på vilka frågor som diskuteras vid varje tillfälle. Rådet sammanträder i totalt tio olika konstellationer. Rådet är EU:s främsta lagstiftande organ och dess arbetsområde är brett. Tillsammans med Europaparlamentet antar rådet ny lagstiftning och unionens budget. Det utformar även den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och sluter internationella avtal. Alla medlemsländer innehar ordförandeskapet i rådet under sex månader, enligt en förutbestämd turordning. Tillsammans med rådets ordförande anordnar det land som innehar ordförandeskapet möten och utformar avtal. Tre ordförandeskap utgör tillsammans en ordförandeskapstrio, vilket innebär att de samarbetar för att sammanställa ett övergripande program för en 18 månadersperiod. Översikt över rådets ordförandeskap: Januari juni 2012: Danmark Juli december 2012: Cypern Januari juni 2013: Irland Juli december 2013: Litauen Januari juni 2014: Grekland Juli december 2014: Italien Januari juni 2015: Lettland Juli december 2015: Luxemburg

6 Om ditt land kommer att inneha ordförandeskapet inom kort kan du kontakta regeringsdepartementen och försöka påverka dem till att ta upp frågor om psykisk hälsa, eller att anordna en konferens eller ett seminarium. EPSCO Beslutsfattare på hälsoområdet ska fokusera på rådet i konstellationen sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO). EPSCO består av ministrar för sysselsättning, socialt skydd, konsumentskydd, hälsa och lika möjligheter. De träffas omkring fyra gånger per år. Rådet antar EU lagstiftning som harmoniserar eller samordnar nationell lagstiftning vad gäller arbetsvillkor, bättre nationella bestämmelser för att förebygga sjukdomar och bekämpa viktiga hot mot folkhälsan samt skydd av konsumenters rättigheter. Medlemsländerna bär emellertid själva ansvaret för sin politik på områdena sysselsättning och socialt skydd. Därför kan EU bara anta ickebindande rekommendationer, eller sätta upp gemensamma mål för alla medlemsländer. Ta reda på vilka frågor som kommer att tas upp till diskussion. Kom med egna förslag genom att kontakta det behöriga regeringsdepartementet i ditt land. Europeiska kommissionen 4 Europeiska kommissionen är en politiskt oberoende institution som slår vakt om Europeiska unionens allmänna intressen. Det är EU:s verkställande organ och tar initiativ till lagstiftning, genomför beslut och säkerställer att EU:s fördrag efterlevs.

7 5 Europeiska kommissionen består av 27 kommissionsledamöter (också kallade kommissionärer), en för varje medlemsland. De väljs från en lista med kandidater som medlemsländerna sammanställer. Kommissionärerna måste vara oberoende i sitt arbete och representera EU i stället för sina egna länder. Kollegiet av kommissionsledamöter sammanträder en gång i veckan i Bryssel, vanligtvis på onsdagar. Kommissionens arbete sköts av administrativa enheter som kalllas generaldirektorat (GD). Generaldirektoraten ansvarar för olika politikområden. De utarbetar lagstiftning som blir officiell efter att kommissionsledamöternas kollegium antagit den under sitt veckomöte. Skriv en principförklaring, ett pressmeddelande eller ett öppet brev. Skicka det till Europeiska kommissionens ordförande och/eller behörig kommissionär, t.ex. kommissionärerna för hälsa eller sysselsättning och socialpolitik. Översikt över alla EU-kommissionärer: /index_sv.htm. Här kan du skicka in ditt svar på offentliga samråd om lagförslag: Europaparlamentet Europaparlamentet är den enda EU-institution vars medlemmar väljs direkt av EU:s invånare. För närvarande består det av 736 parlamentsledamöter. Det delar den lagstiftande makten och ansvaret för att utforma budgeten med Europeiska unionens råd. I sin roll som representant för EU:s invånare är det en av unionens viktigaste demokratiska byggstenar. Val anordnas vart femte år och antalet mandat fördelas utefter varje medlemsstats invånarantal. Europaparlamentets nuvarande talman heter Jerzy Buzek.

8 Parlamentet är uppdelat i olika politiska grupper. En politisk grupp måste bestå av minst 20 ledamöter från åtminstone 6 medlemsländer. Det finns sju politiska grupper i Europaparlamentet. Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater). Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Gruppen De gröna/europeiska fria alliansen. Gruppen Europeiska konservativa och reformister. Gruppen Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster. Gruppen Frihet och demokrati i Europa. Europaparlamentet deltar i arbetet med att utforma EU:s lagstiftning och ser till att Europeiska unionen fungerar på bästa sätt, tillsammans med Europeiska unionens råd och kommissionen. Europaparlamentet har fått en större roll sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. På många områden har parlamentet nu lika stor makt att stifta lagar som rådet, särskilt vad gäller utformning av EU:s budget, jordbrukspolitik och rättsliga och inrikes frågor. Europaparlamentets ledamöter arbetar i olika specialiserade utskott. Tre av dessa är av särskilt intresse för MHE:s medlemmar. 6 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) Detta utskott ansvarar för följande frågor: Sysselsättning och alla beståndsdelar av socialpolitiken som arbetsvillkor, social trygghet och socialt skydd. Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Europeiska socialfonden. Yrkesutbildning, inklusive yrkeskvalifikationer. Fri rörlighet för arbetare och pensionärer. Den sociala dialogen. Alla sorters diskriminering på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden, undantaget könsdiskriminering.

9 7 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) Detta utskott ansvarar för följande frågor: Miljöpolitik och miljöskyddsåtgärder. Folkhälsa, och då särskilt: a. program och särskilda åtgärder för folkhälsa; b. läkemedel och kosmetika; c. hälsoaspekter på bioterrorism; d. Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar. Livsmedelssäkerhet. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) Detta utskott ansvarar för följande frågor: Skydd av EU-invånarnas rättigheter, mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter, inklusive skydd av minoriteter, enligt fördragen och EU stadgan om de grundläggande rättigheterna. Nödvändiga åtgärder för att bekämpa all sorts diskriminering, undantaget könsdiskriminering eller diskriminering på arbetsplatsen och arbetsmarknaden. Införandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (asyl, invandring, gränskontroll, polissamarbete). Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. Ta reda på vilka parlamentsledamöter som är intresserade av frågor som rör psykisk hälsa. Ta regelbundet kontakt med ledamöterna från ditt land, särskilt de som sitter med i utskott som har att göra med psykisk hälsa, t.ex. EMPL, ENVI och LIBE. Ta regelbundet kontakt med riksdagsledamöterna i ditt land, eftersom ländernas parlamentariska församlingar rådfrågas vid utformningen av viss lagstiftning.

10 8 Europeiska unionens domstol Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) har sitt säte i Luxemburg. Domstolens roll är att se till att EU:s lagstiftning respekteras och att fördragen tolkas och tillämpas på rätt sätt. Efter det att Lissabonfördraget trädde i kraft har domstolen fått utökade juridiska befogenheter. EU-domstolen består av tre olika domstolar: domstolen, tribunalen och personaldomstolen. Personaldomstolen har hand om vissa tvister gällande arbetsrelationer och social trygghet mellan EU och dess personal, samt tvister mellan vissa EU organ. Tribunalen är behörig att pröva talan som väcks av fysiska eller juridiska personer gällande EU:s institutioners, organs eller byråers åtgärder eller underlåtenhet att vidta åtgärder, talan som väcks av medlemsländerna mot kommissionen, talan i syfte att få ersättning för skada orsakad av EU:s institutioner, talan gällande gemenskapsvarumärken samt överklaganden av personaldomstolens avgöranden. Domstolen meddelar förhandsavgöranden och prövar överklaganden från tribunalen. Domstolen dömer också i mål som gäller EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna som fastställer alla EU-invånares grundläggande mänskliga rättigheter. Domarna utses av medlemsländernas regeringar i samförstånd. För närvarande finns 11 generaladvokater (deras uppgift är att bistå domstolen och avge icke bindande s.k. förslag till avgöranden).

11 9 Europeiska unionens övriga institutioner och organ Regionkommittén Regionkommittén är EU:s församling av regionala och lokala representanter. Den inrättades genom Fördraget om Europeiska unionen och består av representanter från regionala och lokala myndigheter. Kommitténs ledamöter har i uppgift att se till att de regionala och lokala myndigheterna och samhällena som dessa representerar involveras i beslutsprocessen och att informera dem EU:s politik. Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och rådet måste rådfråga kommittén om frågor som påverkar regioner och städer. Regionkommittén kan överklaga till EU domstolen om dess rättigheter kränks eller om den anser att någon del av EU:s lagstiftning strider mot subsidiaritetsprincipen eller inte respekterar de regionala eller lokala myndigheternas befogenheter. Regionkommittén kan även avge yttranden på eget initiativ och överlämna dem till kommissionen, parlamentet eller rådet. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är ett rådgivande organ som representerar det ekonomiska och sociala livets olika parter, som arbetsgivare, fackföreningar och konsumenter. EESK slår vakt om det civila samhällets intressen i politiska diskussioner med rådet, parlamentet och kommissionen. Detta är en viktig del av EU institutionernas beslutsprocess. EESK måste rådfrågas innan något beslut om social eller ekonomisk politik tas. Kommittén kan även avge yttranden i andra frågor, antingen på eget initiativ eller på begäran av EU:s institutioner.

12 10 2. EU:s beslutsprocess I Europeiska unionens råd fattas beslut genom omröstning med kvalificerad majoritet. Denna regel trädde i kraft i och med Lissabonfördraget. För att ett förslag ska röstas igenom behövs en dubbel majoritet på 55 % av EU:s medlemsländer som representerar 65 % av EU:s invånare. Inom fyrtio viktiga områden som förut beslutades om med enhällighet, tillämpas nu omröstning med kvalificerad majoritet, inklusive alla beslut om rättsliga och inrikes frågor. Bara för de mest känsliga områdena tillämpas fortfarande principen om enhällighet, dvs. skatter, social trygghet, medborgerliga rättigheter, språk, institutionernas mandat och huvuddragen i den gemensamma politiken för utrikesfrågor, säkerhet och försvar. Europaparlamentet använder fyra olika förfaranden för att besluta om lagstiftning, beroende på vilken sorts förslag som behandlas. Samrådsförfarandet: Parlamentet avger ett rådgivande yttrande som inte är rättsligt bindande. Medbeslutandeförfarandet: Om rådet inte har beaktat parlamentets yttrande i sin gemensamma ståndpunkt kan parlamentet stoppa antagandet av lagförslaget. Samtyckesförfarande eller godkännandeförfarande (sedan Lissabonfördragets ikraftträdande): I detta fall är parlamentets yttrande rättsligt bindande och måste respekteras.

13 11 Medbeslutandeförfarandet går till på följande sätt: Europeiska kommissionen lägger fram ett lagförslag. Europaparlamentet antar en första ståndpunkt genom omröstning med enkel majoritet, grundad på en rapport från ett av dess utskott. Kommissionen kan omarbeta sitt förslag utefter parlamentets föreslagna ändringar. Europeiska unionens råd antar sin första ståndpunkt. Om rådet accepterar Europaparlamentets samtliga ändringar, eller om parlamentet inte har föreslagit några ändringar, antas rättsakten. Annars antar rådet en gemensam ståndpunkt i enlighet med reglerna om kvalificerad majoritet (förutom i vissa fall som fri rörlighet för personer eller kultur, då enhälligt samtycke krävs). Kommissionen avger sitt yttrande om den gemensamma ståndpunkten. Europaparlamentet antar en andra ståndpunkt. Här finns flera möjligheter: Europaparlamentet godkänner rådets gemensamma ståndpunkt och förslaget antas. Europaparlamentet läger fram ändringsförslag till den gemensamma ståndpunkten och rådet behandlar då återigen lagförslaget. Europaparlamentet förkastar den gemensamma ståndpunkten och förslaget antas inte. Europeiska unionens råd antar en andra ståndpunkt gällande parlamentets ändringar. Om rådet godkänner ändringarna antas lagförslaget, annars sammankallas förlikningskommittén. Om en överenskommelse inte kan nås granskas rättsakten av förlikningskommittén. Förlikningskommittén sammankallar representanter för rådet och parlamentet inför kommissionen. Om en överenskommelse nås överlämnas rättsakten till parlamentet och rådet för godkännande. Annars antas den inte.

14 12 En rättsakt antas då både rådet och parlamentet har godkänt denna. Den träder i kraft då den publiceras i Europeiska unionens officiella tidning. Om rättsakten är en förordning är den rättsligt bindande och gäller med omedelbar verkan i alla medlemsländer. Om den är ett direktiv är den också bindande, men medlemsländerna får viss tid på sig att införliva den i sin nationella lagstiftning. Om rättsakten är ett beslut gäller den endast ett speciellt fall och är enbart bindande för den institution den gäller (till exempel ett medlemsland eller ett företag).

15 3. EU:s beslutsprocesser av betydelse för psykisk hälsa och personer med psykiska besvär Europa 2020 strategin Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla sjösattes Den är EU:s strategi för perioden fram till år Strategin innebär vissa förändringar vad gäller prioriteter och förfaranden inom områdena social delaktighet och socialt skydd. Enligt Europeiska kommissionens meddelande om en strategi om smart och hållbar tillväxt för alla och rådets möte den 26 mars 2010 innehåller strategin 7 huvudinitiativ. De sju huvudinitiativen behandlar i olika hög grad psykisk hälsa och social delaktighet. 1. Innovationsunionen ska förbättra villkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation, vilket ska skapa produkter och tjänster som leder till tillväxt och arbetstillfällen. Innovationspartnerskap för aktivt åldrande, social innovation. 2. Unga på väg ska förbättra utbildningssystemen och underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. 13

16 14 3. En digital agenda för Europa (höghastighetsinternet) e hälsa. 4. Ett resurseffektivt Europa ska hjälpa till att koppla isär ekonomisk tillväxt och användning av naturresurser samt öka användningen av förnybar energi. 5. Industripolitik för en globaliserad tid ska förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, samt öka den globala konkurrenskraften. 6. En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen ska modernisera arbetsmarknaderna och öka människors egenmakt genom att de tillägnar sig ny kompetens, minska arbetslösheten, bättre anpassa tillgången till efterfrågan på arbetskraft, inklusive genom att öka personers rörlighet. Personer med psykiska besvär ska inkluderas på arbetsmarknaden. 7. Europeisk plattform mot fattigdom ska säkerställa social och territoriell sammanhållning och ge människor som lever i fattigdom och social utestängning en chans att leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället. Social delaktighet och sammanhållning, välmående. Den öppna samordningsmetoden för sociala frågor Genom den öppna samordningsmetoden samordnar medlemsländerna på frivillig väg politik och god praxis på områdena socialt skydd och social delaktighet vad gäller pensioner, hälsovård och långtidsvård. Lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och icke statliga organisationer deltar alla i processen. Kommissionen planerar även en ståndpunkt gällande framtidens öppna samordningsmetod i sociala frågor.

17 Sakkunnigbedömningar Sakkunnigbedömningar om socialt skydd och social delaktighet är ett huvudinstrument för den öppna samordningsmetoder för sociala frågor. De ökar samarbetet med att modernisera det sociala skyddet och bekämpa fattigdom och social utestängning inom EU genom en frivillig process för ömsesidigt lärande mellan länderna. Värdlandet presenterar sin politik, med målet att lära av god praxis i andra länder och fastställa om den kan överföras på ett effektivt sätt till andra medlemsländer. Värdlandet kan också använda mötena för sakkunnigbedömningar för att få expertrådgivning från andra länder inför en större reform av politiken för socialt skydd och social delaktighet (eller ett nytt program eller nya institutioner). Målet är att använda god praxis från andra EU länder för att göra reformen mer effektiv. Sakkunnigbedömningarna genomförs som workshoppar, där främst specialister från de deltagande ländernas myndigheter utbyter bästa praxis vad gäller utformning av politik och reformer. En viktig del av den öppna samordningsmetoden är utbyte av information, erfarenheter och bästa praxis. Sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd utgör plattformar för diskussionerna mellan medlemsländerna. Kommittén för socialt skydd Övervakar genomförandet av den öppna samordningsmetoden. Utvärderar pågående reformers effektivitet. Svarar på kommissionens initiativ och förfrågningar från rådet eftersom den har en rådgivande funktion. Antar gemensamma rapporter om socialt skydd och social delaktighet. Tar beslut i fråga om sakkunnigbedömningar. 15

18 Kontakta kommitténs medlem/medlemmar från ditt land and ge dem regelbunden information om psykisk hälsa för att öka deras medvetenhet om och mottaglighet för frågor som har att göra med psykisk hälsa. Kontakta ditt lands kommittémedlem/medlemmar och uppmuntra dem att lägga fram ett förslag om en sakkunnigbedömning om psykisk hälsa (information om tidigare sakkunnigbedömningar finns på: Den europeiska planeringsterminen: Den årliga tillväxtöversikten och nationella reformprogram Efter antagandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla använder sig EU av en ny mekanism för rapportering från medlemsländerna. En viktig förändring är att medlemsländerna inte längre skickar in separata nationella strategirapporter för social trygghet och social delaktighet till Europeiska kommissionen. Rapporterna införlivas nu i bredare nationella reformprogram som EU länderna ska utarbeta årligen från och med I de nationella reformprogrammen behandlas bland annat sociala frågor och sysselsättning. Tidigare har MHE:s medlemmar arbetat för att psykisk hälsa och social delaktighet ska integreras bättre i de nationella strategirapporterna för social trygghet och social delaktighet. Från och med nu måste uppmärksamheten i stället riktas mot de nationella reformprogrammen. Den nya arbetsgången, den europeiska planeringsterminen, ser ut på följande sätt: En ny sexmånadersperiod påbörjas i januari varje år då kommissionen publicerar den årliga tillväxtöversikten. Denna diskuteras sedan av rådets olika konstellationer och Europaparlamentet före Europeiska rådets vårmöte i mars. Under vårmötet identifierar medlemsländerna, främst med hjälp av den årliga tillväxtöversikten, de huvudsakliga utmaningar som EU står inför. De ger även strategiska råd för politikens utformning.

19 Mot bakgrund av detta presenterar och diskuterar medlemsländerna sina budgetstrategier på medellång sikt inom ramen för stabilitets- eller konvergensprogrammen. På samma gång utformar de sina nationella reformprogram, som innehåller planer på åtgärder inom sysselsättning, forskning, innovation, energi och social delaktighet. Dessa två dokument lämnas sedan i april in till Europeiska kommissionen för utvärdering. Mot bakgrund av kommissionens utvärdering utfärdar rådet landsspecifika råd till medlemsländerna. I juli ger Europeiska rådet och ministerrådet råd för utformningen av politiken. Därefter färdigställer medlemsländerna sina budgetförslag för det kommande året. Den europeiska planeringsterminen för politiksamordning jan feb mar apr maj jun jul Europeiska kommissionen Ministerrådet Årlig tillväxtöversikt Policydebatt Politisk vägledning med råd och ev. rekommendationer Slutförande och antagande av råden Höst: tematisk sakkunnigbedömning på EU-nivå Europaparlamentet Policydebatt Europeiska rådet Årligt toppmöte om ekonomi och socialpolitik Godkännande av råden Medlemsländer Antagande av nationella reformprogram och stabilitets- och konvergensprogram Höst: uppföljning på nationell nivå 17

20 Försök att delta i utformningen av åtgärder genom ett formellt eller informellt samråd i ditt land. Försök att påverka förslaget till nationellt reformprogram som din regering lämnar in till EU före mitten av april varje år genom att komma med rekommendationer. Europaår Europaåren är ett sätt för EU att öka medvetenheten om en speciell fråga. Ofta rör det sig om sociala frågor. Inom ramen för europaåren anordnas många aktiviteter på nationell nivå, i samarbete med nationella ministerier eller departement. Även icke statliga organisationer har chansen att ta aktiv del i detta, och kan då föra fram de speciella frågor som de arbetar med. Nedan finns några exempel på föregående och kommande europaår Europaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning; 2011 Europaåret för frivilligarbete; 2012 Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Översikt över europaåren: 009cd2034d/In-the-past.html. Temat för ett europaår måste föreslås officiellt av Europeiska kommissionen, Europaparlamentet eller Europeiska rådet. Du kan göra följande för att påverka deras val av tema: 18 A- Övertyga ett land som för närvarande eller inom kort innehar rådets ordförandeskap. Det är viktigt att ha stöd av flera EU-länder och därför bör ett förslag på tema helst läggas fram gemensamt av flera länder. B- När det gäller Europaparlamentet kan du kontakta ditt lands parlamentsledamöter.

21 C- Övertyga Europeiska kommissionen (GD EMPL eller GD SANCO): Medlemmar i MHE kan kontakta ministerierna/departementen i sitt hemland. Medlemmarna i kommittén för socialt skydd kan sedan lägga fram förslaget. Folkhälsa Trots att EU:s lagstiftande makt på folkhälsoområdet är begränsad, finns två dokument vars mål är att skapa en hälsovårdspolitik på EU-nivå: dels den gemensamma hälsostrategin Tillsammans för hälsa: Strategi för EU: , dels EU:s andra program för åtgärder på hälsoområdet ( ), som är det finansiella instrumentet för EU:s mål på detta område. EU:s folkhälsoprogram bygger på artikel 168 i Lissabonfördraget. Det är ett instrument för åtgärder på EU nivå inom psykisk hälsa. Målen för folkhälsoprogrammet är att förbättra invånarnas hälsoskydd; förbättra folkhälsan och minska ojämlikheterna vad gäller hälsa; skapa och sprida information och kunskap om hälsa. Psykisk hälsa har fått en starkare ställning inom EU:s politik på hälsoområdet och även andra områden efter Trots detta var det först efter WHO:s ministerkonferens om psykisk hälsa 2005 som Europeiska kommissionen publicerade sin grönbok Förbättring av befolkningens psykiska hälsa. Mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen. Europeiska kommissionen genomförde att öppet samråd för att skapa debatt om utformningen av ett eventuellt förslag från kommissionen för en EU strategi för psykisk hälsa. Detta ledde till skapandet av den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande. Pakten invigdes under en högnivåkonferens om psykisk hälsa och välbefinnande den 13 juni 2008, under ledning av Europeiska 19

22 kommissionen, rådets slovenska ordförandeskap och Världshälsoorganisationens regionkontor för Europa. Paktens huvudsakliga mål är att öka medvetenheten om psykisk hälsa och stärka partnerskapet mellan medlemsländerna och representanter för hälsovård, utbildningsinstitutioner, arbetsplatser, socialt arbete samt det civila samhället. Det hölls fem konferenser med paktens fem olika huvudområden som tema. De fem huvudområdena inom den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande är arbete för att förebygga depressioner och självmord; psykisk hälsa hos ungdomar och inom utbildningen; psykisk hälsa på arbetsplatsen; psykisk hälsa hos äldre; arbete mot stigmatisering och social utestängning. Inom pakten finns en mekanism för informationsutbyte som kallas EU kompassen för insatser för psykisk hälsa. Man har även sammanställt en lista över prioriterade frågor, rekommendationer och handlingsplaner. Det ungerska ordförandeskapet antog rådets slutsatser om den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande, med slutsatser och en förfrågan om att skapa en gemensam åtgärd för mental hälsa och välbefinnande inom ramen för EU:s folkhälsoprogram Den gemensamma åtgärden för mental hälsa och välbefinnande bör omfatta följande områden: Hantering av mentala störningar genom hälso- och sjukvårdssystem och sociala trygghetssystem. Tillämpning av evidensbaserade åtgärder mot depression. Inrättande av innovativa partnerskap mellan hälso- och sjukvårdssektorn och andra relevanta sektorer. Hantering av utvecklingen av samhällsbaserade strategier för alla på området mental hälsa.

23 21 Förbättring av uppgifter och belägg angående befolkningens mentala hälsostatus. Här kan du se dokument om folkhälsa som tar upp psykisk hälsa: Du kan även bidra med egen bästa praxis till EU kompassen för insatser för psykisk hälsa: index_sv.htm. Grundläggande rättigheter inom EU Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är en rättslig ram för att garantera samtliga civila, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter för EU invånare och medborgare i tredjeländer som har sin hemvist inom EU. Rättigheterna i stadgan delas in i sex kapitel: värdighet, friheter, jämlikhet, solidaritet, medborgarnas rättigheter och rättskipning. Stadgan ligger till grund för alla EU:s åtgärder, eftersom EU institutionerna och medlemsländerna måste respektera rättigheterna vid genomförande av EU:s lagstiftning. EU domstolen har ansvaret för att säkerställa att stadgans bestämmelser respekteras. Stadgan är ett komplement till andra internationella instrument som den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) är en byrå som hör till Europeiska unionen. Den inrättades den 1 mars 2007 och har sitt säte i Wien. Den är ett expertcentrum för grundläggande rättigheter. Dess fyra huvuduppgifter är att samla information, genomföra analyser, ge råd samt informera och kommunicera.

24 22 FRA är en oberoende byrå. Den har rätt att avge yttranden till EU-institutionerna och medlemsländerna om tillämpningen av EU lagstiftning, antingen på eget initiativ eller på begäran av parlamentet, rådet eller kommissionen. Den har inte behörighet att besluta om enskilda klagomål eller fatta juridiska beslut. Byrån för grundläggande rättigheter har skapat en plattform för grundläggande rättigheter. Den består av organisationer från det civila samhället och målet är att det civila samhället ska kunna göra sin röst hörd och utvärdera byråns arbete och dagordning. Organ för främjande av likabehandling Organen för främjande av likabehandling arbetar på nationell nivå. De ska främja likabehandling på ett eller flera av följande områden: religion och trosuppfattning, ras och etniskt ursprung, ålder, funktionshinder, kön, sexuell läggning, socialt ursprung, nationalitet osv. Organen har en viktig roll i att säkerställa att lagstiftning mot diskriminering tillämpas på ett effektivt sätt, genom att ge stöd till offer och övervaka och rapportera om diskriminering. Samarbetet och informationsutbytet mellan de olika organen inom EU underlättas av Equinet. Detta nätverk ska hjälpa organen att utföra sitt arbete genom att upprätta ett fungerande nätverk och en resursbank för utbyte av juridisk expertis, strategier för att se till att lagstiftningen efterlevs, utbildning och bästa praxis, samt utgöra en plattform för dialog med EU institutionerna. Målet är att EU:s lagstiftning mot diskriminering ska tillämpas på samma sätt i de olika länderna och höja nivån på det rättsliga skydd som offer för diskriminering har tillgång till. Europarådet Europarådet är en internationell organisation som grundades efter andra världskriget, närmare bestämt Det ska främja demokrati i hela Europa, i enlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Idag är 47 länder medlemmar av organisationen, det vill säga alla länder i Europa med undantag av Vitryssland.

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan.

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 maj 2011 (25.5) (OR. en) 10384/11 SAN 99 NOT från: till: Ärende: Rådets sekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet MÖTET I RÅDET (SYSSELSÄTTNING,

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014

EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014 EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014 Personer med funktionshinder uppgår till 80 miljoner människor i EU (16 % av befolkningen). En av fyra familjer i EU har en person med funktionshinder.

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

10417/16 CJS/ss 1 DG B 3A

10417/16 CJS/ss 1 DG B 3A Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10417/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna SOC 418 GENDER 29 ANTIDISCRIM 41 FREMP 119 Föreg. dok. nr: 9948/16 SOC

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2015 COM(2015) 292 final 2015/0131 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande

Läs mer

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Upplägg EU-kommissionens roll EU:s väg ur krisen Europa 2020 EU:s budget Tre nyckelaktörer Europeiska kommissionen främjar gemensamma

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Vilka institutioner har EU? Hur fattar EU beslut? Vilka är unionens lagstiftningsinstrument?

Vilka institutioner har EU? Hur fattar EU beslut? Vilka är unionens lagstiftningsinstrument? Institutioner, beslutsfattande och rättsordning i Europeiska unionen Vilka institutioner har EU? Hur fattar EU beslut? Vilka är unionens lagstiftningsinstrument? 1 Europeiska unionens institutioner Europeiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Justitiedepartementet 2016-06-07 Dokumentbeteckning KOM (2016) 271 Förslag från kommissionen

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Välkommen till Europaparlamentet

Välkommen till Europaparlamentet Välkommen till Europaparlamentet Pernilla Jourde pernilla.jourde@ep.europa.eu Enheten för besök och seminarier, GD Kommunikation EU har som mål att främja fred och stabilitet frihet, säkerhet, rättvisa

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

Institutioner, beslutsfattande och rättsordning i Europeiska unionen

Institutioner, beslutsfattande och rättsordning i Europeiska unionen Institutioner, beslutsfattande och rättsordning i Europeiska unionen Europeiska unionens institutioner Europeiska unionens råd Europeiska rådet Europaparlamentet Europeiska kommissionen EU-domstolen Europeiska

Läs mer

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 5 oktober 2007 (OR. fr) CIG 1/1/07 REV 1 NOT från: Regeringskonferensens ordförandeskap av den: 5 oktober 2007 till: Regeringskonferensen

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen) Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) Utbildningsdepartementet 2017-02-06 Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 17 februari 2017 Kommenterad dagordning

Läs mer

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar

Lagstiftningsöverläggningar Kommenterad dagordning Rådet 2016-03-07 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 15 mars 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.)

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

Europaparlamentsvalet

Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.10.2010 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (16/2010) Angående: Motiverat yttrande från Republiken Polens senat angående förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.7.2014 C(2014) 5308 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.7.2014 om fastställande av informations- och kommunikationsåtgärder för allmänheten

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 Regeringskansliets diarienummer A2015/1903/A Remisssvar (förslag); Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare (Ds

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37 Förslag till betänkande (PE 310.970) Roberta

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 oktober 2003 PE 329.884/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Förslag till betänkande (PE 329.884)

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

Likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare ***II

Likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare ***II P7_TA-PROV(2010)0167 Likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 18 maj 2010 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Beslut i EU - så här går det till

Beslut i EU - så här går det till Beslut i EU - så här går det till Håkan Björklund 9 februari 2011 Sverige är en del av EU EU är inrikespolitik! 60-75 procent av all lagstiftning som gäller i Sverige är EU-rätt eller utformas på basis

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0130 (NLE) 9969/15 ADD 1 FÖRSLAG från: inkom den: 15 juni 2015 till: JAI 463 DROIPEN 63 COPEN 156 ENFOPOL 156

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor ökar ständigt. Detta leder oundvikligen till att de gränsöverskridande förbindelserna utvecklas, vilket i sin tur

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Åke Zettermark/LE Till Utrikesdepartementet FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 6.12.2013 2013/2183(INI) YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan

Läs mer

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 3-4 december 2015

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 3-4 december 2015 RIF, dp. 6-7 Rådspromemoria 2015-11-23 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt (L2) Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 3-4 december 2015 Dagordningspunkt

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34

ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 12.4.2010 2008/0192(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34 Förslag till andrabehandlingsrekommendation Astrid

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-9. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet 2016/0059(CNS)

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-9. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet 2016/0059(CNS) Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2016/0059(CNS) 9.5.2016 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-9 Förslag till betänkande Jean-Marie Cavada (PE580.495v01-00) Domstols behörighet, tillämplig lag samt

Läs mer

10087/08 BL/am,ab 1 DQPG

10087/08 BL/am,ab 1 DQPG EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 5 juni 2008 (5.6) (OR. en) 10087/08 OJ CONS 34 SOC 324 SAN 108 CONSOM 61 PRELIMINÄR DAGORDNING Möte: 2876:e mötet i EUROPEISKA UNIONENS RÅD (sysselsättning, socialpolitik,

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Förenta nationerna 1999 Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor De stater som är parter i detta protokoll, som konstaterar att Förenta nationernas

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Diskriminera diskrimineringen, inte personer med funktionsnedsättning! Att bekämpa denna diskriminering

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

RP 50/ / /2016 rd

RP 50/ / /2016 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europeiska konventionen om rättsligt

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer