Tänk framåt. En kort guide till EU:s institutioner och politik av betydelse för psykisk hälsa och personer med psykiska besvär

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tänk framåt. En kort guide till EU:s institutioner och politik av betydelse för psykisk hälsa och personer med psykiska besvär"

Transkript

1 Tänk framåt En kort guide till EU:s institutioner och politik av betydelse för psykisk hälsa och personer med psykiska besvär

2 Small text MHE-SME?

3 1 Innehåll 1. EU:s institutioner...2 Europeiska rådet... 2 Europeiska unionens råd... 3 EPSCO... 4 Europeiska kommissionen... 4 Europaparlamentet... 5 Europeiska unionens domstol... 8 Regionkommittén... 9 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén EU:s beslutsprocess EU:s politiska beslutsprocesser av betydelse för psykisk hälsa och personer med psykiska besvär...13 Europa 2020-strategin...13 Den öppna samordningsmetoden för sociala frågor...14 Kommittén för socialt skydd...15 Den europeiska planeringsterminen: Den årliga tillväxtöversikten och nationella reformprogram...16 Den europeiska terminen för politiksamordning...17 Europaår...18 Folkhälsa...19 Grundläggande rättigheter inom EU Användbara länkar...27 Översikt Mer information Vad kan du göra?

4 2 1. EU:s institutioner En kort beskrivning av EU:s institutioner Europeiska unionen styrs av sex institutioner: Europeiska rådet, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol och Europeiska revisionsrätten. Deras befogenheter och ansvarsområden fastställs i EU fördragen. Det finns ett flertal andra institutioner, som Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, som fungerar som rådgivande organ. Europeiska rådet Europeiska rådet består av stats och regeringscheferna från alla EU:s medlemsländer. Europeiska rådet sammanträder rum minst var sjätte månad. Posten som Europeiska rådets ordförande innehas av Herman Van Rompuy fram till den 31 maj Europeiska rådets huvudsakliga uppgift är att besluta om EU:s allmänna politiska riktlinjer och prioriteter. Det kan rösta om förändringar av EU:s fördrag eller godkänna nya medlemsländer. Trots att Europeiska rådet har stor makt när det gäller att bestämma vad som hamnar på EU:s dagordning innehar det inga lagstiftande befogenheter. Därför finns det inga skäl att bedriva lobbyverksamhet gentemot Europeiska rådet.

5 3 Europeiska unionens råd Europeiska unionens råd (som tidigare kallades ministerrådet, och som inte ska förväxlas med Europeiska rådet) består av EU-ländernas ministrar inom olika politikområden. Därför beror rådets sammansättning på vilka frågor som diskuteras vid varje tillfälle. Rådet sammanträder i totalt tio olika konstellationer. Rådet är EU:s främsta lagstiftande organ och dess arbetsområde är brett. Tillsammans med Europaparlamentet antar rådet ny lagstiftning och unionens budget. Det utformar även den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och sluter internationella avtal. Alla medlemsländer innehar ordförandeskapet i rådet under sex månader, enligt en förutbestämd turordning. Tillsammans med rådets ordförande anordnar det land som innehar ordförandeskapet möten och utformar avtal. Tre ordförandeskap utgör tillsammans en ordförandeskapstrio, vilket innebär att de samarbetar för att sammanställa ett övergripande program för en 18 månadersperiod. Översikt över rådets ordförandeskap: Januari juni 2012: Danmark Juli december 2012: Cypern Januari juni 2013: Irland Juli december 2013: Litauen Januari juni 2014: Grekland Juli december 2014: Italien Januari juni 2015: Lettland Juli december 2015: Luxemburg

6 Om ditt land kommer att inneha ordförandeskapet inom kort kan du kontakta regeringsdepartementen och försöka påverka dem till att ta upp frågor om psykisk hälsa, eller att anordna en konferens eller ett seminarium. EPSCO Beslutsfattare på hälsoområdet ska fokusera på rådet i konstellationen sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO). EPSCO består av ministrar för sysselsättning, socialt skydd, konsumentskydd, hälsa och lika möjligheter. De träffas omkring fyra gånger per år. Rådet antar EU lagstiftning som harmoniserar eller samordnar nationell lagstiftning vad gäller arbetsvillkor, bättre nationella bestämmelser för att förebygga sjukdomar och bekämpa viktiga hot mot folkhälsan samt skydd av konsumenters rättigheter. Medlemsländerna bär emellertid själva ansvaret för sin politik på områdena sysselsättning och socialt skydd. Därför kan EU bara anta ickebindande rekommendationer, eller sätta upp gemensamma mål för alla medlemsländer. Ta reda på vilka frågor som kommer att tas upp till diskussion. Kom med egna förslag genom att kontakta det behöriga regeringsdepartementet i ditt land. Europeiska kommissionen 4 Europeiska kommissionen är en politiskt oberoende institution som slår vakt om Europeiska unionens allmänna intressen. Det är EU:s verkställande organ och tar initiativ till lagstiftning, genomför beslut och säkerställer att EU:s fördrag efterlevs.

7 5 Europeiska kommissionen består av 27 kommissionsledamöter (också kallade kommissionärer), en för varje medlemsland. De väljs från en lista med kandidater som medlemsländerna sammanställer. Kommissionärerna måste vara oberoende i sitt arbete och representera EU i stället för sina egna länder. Kollegiet av kommissionsledamöter sammanträder en gång i veckan i Bryssel, vanligtvis på onsdagar. Kommissionens arbete sköts av administrativa enheter som kalllas generaldirektorat (GD). Generaldirektoraten ansvarar för olika politikområden. De utarbetar lagstiftning som blir officiell efter att kommissionsledamöternas kollegium antagit den under sitt veckomöte. Skriv en principförklaring, ett pressmeddelande eller ett öppet brev. Skicka det till Europeiska kommissionens ordförande och/eller behörig kommissionär, t.ex. kommissionärerna för hälsa eller sysselsättning och socialpolitik. Översikt över alla EU-kommissionärer: /index_sv.htm. Här kan du skicka in ditt svar på offentliga samråd om lagförslag: Europaparlamentet Europaparlamentet är den enda EU-institution vars medlemmar väljs direkt av EU:s invånare. För närvarande består det av 736 parlamentsledamöter. Det delar den lagstiftande makten och ansvaret för att utforma budgeten med Europeiska unionens råd. I sin roll som representant för EU:s invånare är det en av unionens viktigaste demokratiska byggstenar. Val anordnas vart femte år och antalet mandat fördelas utefter varje medlemsstats invånarantal. Europaparlamentets nuvarande talman heter Jerzy Buzek.

8 Parlamentet är uppdelat i olika politiska grupper. En politisk grupp måste bestå av minst 20 ledamöter från åtminstone 6 medlemsländer. Det finns sju politiska grupper i Europaparlamentet. Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater). Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Gruppen De gröna/europeiska fria alliansen. Gruppen Europeiska konservativa och reformister. Gruppen Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster. Gruppen Frihet och demokrati i Europa. Europaparlamentet deltar i arbetet med att utforma EU:s lagstiftning och ser till att Europeiska unionen fungerar på bästa sätt, tillsammans med Europeiska unionens råd och kommissionen. Europaparlamentet har fått en större roll sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. På många områden har parlamentet nu lika stor makt att stifta lagar som rådet, särskilt vad gäller utformning av EU:s budget, jordbrukspolitik och rättsliga och inrikes frågor. Europaparlamentets ledamöter arbetar i olika specialiserade utskott. Tre av dessa är av särskilt intresse för MHE:s medlemmar. 6 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) Detta utskott ansvarar för följande frågor: Sysselsättning och alla beståndsdelar av socialpolitiken som arbetsvillkor, social trygghet och socialt skydd. Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Europeiska socialfonden. Yrkesutbildning, inklusive yrkeskvalifikationer. Fri rörlighet för arbetare och pensionärer. Den sociala dialogen. Alla sorters diskriminering på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden, undantaget könsdiskriminering.

9 7 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) Detta utskott ansvarar för följande frågor: Miljöpolitik och miljöskyddsåtgärder. Folkhälsa, och då särskilt: a. program och särskilda åtgärder för folkhälsa; b. läkemedel och kosmetika; c. hälsoaspekter på bioterrorism; d. Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar. Livsmedelssäkerhet. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) Detta utskott ansvarar för följande frågor: Skydd av EU-invånarnas rättigheter, mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter, inklusive skydd av minoriteter, enligt fördragen och EU stadgan om de grundläggande rättigheterna. Nödvändiga åtgärder för att bekämpa all sorts diskriminering, undantaget könsdiskriminering eller diskriminering på arbetsplatsen och arbetsmarknaden. Införandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (asyl, invandring, gränskontroll, polissamarbete). Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. Ta reda på vilka parlamentsledamöter som är intresserade av frågor som rör psykisk hälsa. Ta regelbundet kontakt med ledamöterna från ditt land, särskilt de som sitter med i utskott som har att göra med psykisk hälsa, t.ex. EMPL, ENVI och LIBE. Ta regelbundet kontakt med riksdagsledamöterna i ditt land, eftersom ländernas parlamentariska församlingar rådfrågas vid utformningen av viss lagstiftning.

10 8 Europeiska unionens domstol Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) har sitt säte i Luxemburg. Domstolens roll är att se till att EU:s lagstiftning respekteras och att fördragen tolkas och tillämpas på rätt sätt. Efter det att Lissabonfördraget trädde i kraft har domstolen fått utökade juridiska befogenheter. EU-domstolen består av tre olika domstolar: domstolen, tribunalen och personaldomstolen. Personaldomstolen har hand om vissa tvister gällande arbetsrelationer och social trygghet mellan EU och dess personal, samt tvister mellan vissa EU organ. Tribunalen är behörig att pröva talan som väcks av fysiska eller juridiska personer gällande EU:s institutioners, organs eller byråers åtgärder eller underlåtenhet att vidta åtgärder, talan som väcks av medlemsländerna mot kommissionen, talan i syfte att få ersättning för skada orsakad av EU:s institutioner, talan gällande gemenskapsvarumärken samt överklaganden av personaldomstolens avgöranden. Domstolen meddelar förhandsavgöranden och prövar överklaganden från tribunalen. Domstolen dömer också i mål som gäller EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna som fastställer alla EU-invånares grundläggande mänskliga rättigheter. Domarna utses av medlemsländernas regeringar i samförstånd. För närvarande finns 11 generaladvokater (deras uppgift är att bistå domstolen och avge icke bindande s.k. förslag till avgöranden).

11 9 Europeiska unionens övriga institutioner och organ Regionkommittén Regionkommittén är EU:s församling av regionala och lokala representanter. Den inrättades genom Fördraget om Europeiska unionen och består av representanter från regionala och lokala myndigheter. Kommitténs ledamöter har i uppgift att se till att de regionala och lokala myndigheterna och samhällena som dessa representerar involveras i beslutsprocessen och att informera dem EU:s politik. Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och rådet måste rådfråga kommittén om frågor som påverkar regioner och städer. Regionkommittén kan överklaga till EU domstolen om dess rättigheter kränks eller om den anser att någon del av EU:s lagstiftning strider mot subsidiaritetsprincipen eller inte respekterar de regionala eller lokala myndigheternas befogenheter. Regionkommittén kan även avge yttranden på eget initiativ och överlämna dem till kommissionen, parlamentet eller rådet. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är ett rådgivande organ som representerar det ekonomiska och sociala livets olika parter, som arbetsgivare, fackföreningar och konsumenter. EESK slår vakt om det civila samhällets intressen i politiska diskussioner med rådet, parlamentet och kommissionen. Detta är en viktig del av EU institutionernas beslutsprocess. EESK måste rådfrågas innan något beslut om social eller ekonomisk politik tas. Kommittén kan även avge yttranden i andra frågor, antingen på eget initiativ eller på begäran av EU:s institutioner.

12 10 2. EU:s beslutsprocess I Europeiska unionens råd fattas beslut genom omröstning med kvalificerad majoritet. Denna regel trädde i kraft i och med Lissabonfördraget. För att ett förslag ska röstas igenom behövs en dubbel majoritet på 55 % av EU:s medlemsländer som representerar 65 % av EU:s invånare. Inom fyrtio viktiga områden som förut beslutades om med enhällighet, tillämpas nu omröstning med kvalificerad majoritet, inklusive alla beslut om rättsliga och inrikes frågor. Bara för de mest känsliga områdena tillämpas fortfarande principen om enhällighet, dvs. skatter, social trygghet, medborgerliga rättigheter, språk, institutionernas mandat och huvuddragen i den gemensamma politiken för utrikesfrågor, säkerhet och försvar. Europaparlamentet använder fyra olika förfaranden för att besluta om lagstiftning, beroende på vilken sorts förslag som behandlas. Samrådsförfarandet: Parlamentet avger ett rådgivande yttrande som inte är rättsligt bindande. Medbeslutandeförfarandet: Om rådet inte har beaktat parlamentets yttrande i sin gemensamma ståndpunkt kan parlamentet stoppa antagandet av lagförslaget. Samtyckesförfarande eller godkännandeförfarande (sedan Lissabonfördragets ikraftträdande): I detta fall är parlamentets yttrande rättsligt bindande och måste respekteras.

13 11 Medbeslutandeförfarandet går till på följande sätt: Europeiska kommissionen lägger fram ett lagförslag. Europaparlamentet antar en första ståndpunkt genom omröstning med enkel majoritet, grundad på en rapport från ett av dess utskott. Kommissionen kan omarbeta sitt förslag utefter parlamentets föreslagna ändringar. Europeiska unionens råd antar sin första ståndpunkt. Om rådet accepterar Europaparlamentets samtliga ändringar, eller om parlamentet inte har föreslagit några ändringar, antas rättsakten. Annars antar rådet en gemensam ståndpunkt i enlighet med reglerna om kvalificerad majoritet (förutom i vissa fall som fri rörlighet för personer eller kultur, då enhälligt samtycke krävs). Kommissionen avger sitt yttrande om den gemensamma ståndpunkten. Europaparlamentet antar en andra ståndpunkt. Här finns flera möjligheter: Europaparlamentet godkänner rådets gemensamma ståndpunkt och förslaget antas. Europaparlamentet läger fram ändringsförslag till den gemensamma ståndpunkten och rådet behandlar då återigen lagförslaget. Europaparlamentet förkastar den gemensamma ståndpunkten och förslaget antas inte. Europeiska unionens råd antar en andra ståndpunkt gällande parlamentets ändringar. Om rådet godkänner ändringarna antas lagförslaget, annars sammankallas förlikningskommittén. Om en överenskommelse inte kan nås granskas rättsakten av förlikningskommittén. Förlikningskommittén sammankallar representanter för rådet och parlamentet inför kommissionen. Om en överenskommelse nås överlämnas rättsakten till parlamentet och rådet för godkännande. Annars antas den inte.

14 12 En rättsakt antas då både rådet och parlamentet har godkänt denna. Den träder i kraft då den publiceras i Europeiska unionens officiella tidning. Om rättsakten är en förordning är den rättsligt bindande och gäller med omedelbar verkan i alla medlemsländer. Om den är ett direktiv är den också bindande, men medlemsländerna får viss tid på sig att införliva den i sin nationella lagstiftning. Om rättsakten är ett beslut gäller den endast ett speciellt fall och är enbart bindande för den institution den gäller (till exempel ett medlemsland eller ett företag).

15 3. EU:s beslutsprocesser av betydelse för psykisk hälsa och personer med psykiska besvär Europa 2020 strategin Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla sjösattes Den är EU:s strategi för perioden fram till år Strategin innebär vissa förändringar vad gäller prioriteter och förfaranden inom områdena social delaktighet och socialt skydd. Enligt Europeiska kommissionens meddelande om en strategi om smart och hållbar tillväxt för alla och rådets möte den 26 mars 2010 innehåller strategin 7 huvudinitiativ. De sju huvudinitiativen behandlar i olika hög grad psykisk hälsa och social delaktighet. 1. Innovationsunionen ska förbättra villkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation, vilket ska skapa produkter och tjänster som leder till tillväxt och arbetstillfällen. Innovationspartnerskap för aktivt åldrande, social innovation. 2. Unga på väg ska förbättra utbildningssystemen och underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. 13

16 14 3. En digital agenda för Europa (höghastighetsinternet) e hälsa. 4. Ett resurseffektivt Europa ska hjälpa till att koppla isär ekonomisk tillväxt och användning av naturresurser samt öka användningen av förnybar energi. 5. Industripolitik för en globaliserad tid ska förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, samt öka den globala konkurrenskraften. 6. En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen ska modernisera arbetsmarknaderna och öka människors egenmakt genom att de tillägnar sig ny kompetens, minska arbetslösheten, bättre anpassa tillgången till efterfrågan på arbetskraft, inklusive genom att öka personers rörlighet. Personer med psykiska besvär ska inkluderas på arbetsmarknaden. 7. Europeisk plattform mot fattigdom ska säkerställa social och territoriell sammanhållning och ge människor som lever i fattigdom och social utestängning en chans att leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället. Social delaktighet och sammanhållning, välmående. Den öppna samordningsmetoden för sociala frågor Genom den öppna samordningsmetoden samordnar medlemsländerna på frivillig väg politik och god praxis på områdena socialt skydd och social delaktighet vad gäller pensioner, hälsovård och långtidsvård. Lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och icke statliga organisationer deltar alla i processen. Kommissionen planerar även en ståndpunkt gällande framtidens öppna samordningsmetod i sociala frågor.

17 Sakkunnigbedömningar Sakkunnigbedömningar om socialt skydd och social delaktighet är ett huvudinstrument för den öppna samordningsmetoder för sociala frågor. De ökar samarbetet med att modernisera det sociala skyddet och bekämpa fattigdom och social utestängning inom EU genom en frivillig process för ömsesidigt lärande mellan länderna. Värdlandet presenterar sin politik, med målet att lära av god praxis i andra länder och fastställa om den kan överföras på ett effektivt sätt till andra medlemsländer. Värdlandet kan också använda mötena för sakkunnigbedömningar för att få expertrådgivning från andra länder inför en större reform av politiken för socialt skydd och social delaktighet (eller ett nytt program eller nya institutioner). Målet är att använda god praxis från andra EU länder för att göra reformen mer effektiv. Sakkunnigbedömningarna genomförs som workshoppar, där främst specialister från de deltagande ländernas myndigheter utbyter bästa praxis vad gäller utformning av politik och reformer. En viktig del av den öppna samordningsmetoden är utbyte av information, erfarenheter och bästa praxis. Sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd utgör plattformar för diskussionerna mellan medlemsländerna. Kommittén för socialt skydd Övervakar genomförandet av den öppna samordningsmetoden. Utvärderar pågående reformers effektivitet. Svarar på kommissionens initiativ och förfrågningar från rådet eftersom den har en rådgivande funktion. Antar gemensamma rapporter om socialt skydd och social delaktighet. Tar beslut i fråga om sakkunnigbedömningar. 15

18 Kontakta kommitténs medlem/medlemmar från ditt land and ge dem regelbunden information om psykisk hälsa för att öka deras medvetenhet om och mottaglighet för frågor som har att göra med psykisk hälsa. Kontakta ditt lands kommittémedlem/medlemmar och uppmuntra dem att lägga fram ett förslag om en sakkunnigbedömning om psykisk hälsa (information om tidigare sakkunnigbedömningar finns på: Den europeiska planeringsterminen: Den årliga tillväxtöversikten och nationella reformprogram Efter antagandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla använder sig EU av en ny mekanism för rapportering från medlemsländerna. En viktig förändring är att medlemsländerna inte längre skickar in separata nationella strategirapporter för social trygghet och social delaktighet till Europeiska kommissionen. Rapporterna införlivas nu i bredare nationella reformprogram som EU länderna ska utarbeta årligen från och med I de nationella reformprogrammen behandlas bland annat sociala frågor och sysselsättning. Tidigare har MHE:s medlemmar arbetat för att psykisk hälsa och social delaktighet ska integreras bättre i de nationella strategirapporterna för social trygghet och social delaktighet. Från och med nu måste uppmärksamheten i stället riktas mot de nationella reformprogrammen. Den nya arbetsgången, den europeiska planeringsterminen, ser ut på följande sätt: En ny sexmånadersperiod påbörjas i januari varje år då kommissionen publicerar den årliga tillväxtöversikten. Denna diskuteras sedan av rådets olika konstellationer och Europaparlamentet före Europeiska rådets vårmöte i mars. Under vårmötet identifierar medlemsländerna, främst med hjälp av den årliga tillväxtöversikten, de huvudsakliga utmaningar som EU står inför. De ger även strategiska råd för politikens utformning.

19 Mot bakgrund av detta presenterar och diskuterar medlemsländerna sina budgetstrategier på medellång sikt inom ramen för stabilitets- eller konvergensprogrammen. På samma gång utformar de sina nationella reformprogram, som innehåller planer på åtgärder inom sysselsättning, forskning, innovation, energi och social delaktighet. Dessa två dokument lämnas sedan i april in till Europeiska kommissionen för utvärdering. Mot bakgrund av kommissionens utvärdering utfärdar rådet landsspecifika råd till medlemsländerna. I juli ger Europeiska rådet och ministerrådet råd för utformningen av politiken. Därefter färdigställer medlemsländerna sina budgetförslag för det kommande året. Den europeiska planeringsterminen för politiksamordning jan feb mar apr maj jun jul Europeiska kommissionen Ministerrådet Årlig tillväxtöversikt Policydebatt Politisk vägledning med råd och ev. rekommendationer Slutförande och antagande av råden Höst: tematisk sakkunnigbedömning på EU-nivå Europaparlamentet Policydebatt Europeiska rådet Årligt toppmöte om ekonomi och socialpolitik Godkännande av råden Medlemsländer Antagande av nationella reformprogram och stabilitets- och konvergensprogram Höst: uppföljning på nationell nivå 17

20 Försök att delta i utformningen av åtgärder genom ett formellt eller informellt samråd i ditt land. Försök att påverka förslaget till nationellt reformprogram som din regering lämnar in till EU före mitten av april varje år genom att komma med rekommendationer. Europaår Europaåren är ett sätt för EU att öka medvetenheten om en speciell fråga. Ofta rör det sig om sociala frågor. Inom ramen för europaåren anordnas många aktiviteter på nationell nivå, i samarbete med nationella ministerier eller departement. Även icke statliga organisationer har chansen att ta aktiv del i detta, och kan då föra fram de speciella frågor som de arbetar med. Nedan finns några exempel på föregående och kommande europaår Europaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning; 2011 Europaåret för frivilligarbete; 2012 Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Översikt över europaåren: 009cd2034d/In-the-past.html. Temat för ett europaår måste föreslås officiellt av Europeiska kommissionen, Europaparlamentet eller Europeiska rådet. Du kan göra följande för att påverka deras val av tema: 18 A- Övertyga ett land som för närvarande eller inom kort innehar rådets ordförandeskap. Det är viktigt att ha stöd av flera EU-länder och därför bör ett förslag på tema helst läggas fram gemensamt av flera länder. B- När det gäller Europaparlamentet kan du kontakta ditt lands parlamentsledamöter.

21 C- Övertyga Europeiska kommissionen (GD EMPL eller GD SANCO): Medlemmar i MHE kan kontakta ministerierna/departementen i sitt hemland. Medlemmarna i kommittén för socialt skydd kan sedan lägga fram förslaget. Folkhälsa Trots att EU:s lagstiftande makt på folkhälsoområdet är begränsad, finns två dokument vars mål är att skapa en hälsovårdspolitik på EU-nivå: dels den gemensamma hälsostrategin Tillsammans för hälsa: Strategi för EU: , dels EU:s andra program för åtgärder på hälsoområdet ( ), som är det finansiella instrumentet för EU:s mål på detta område. EU:s folkhälsoprogram bygger på artikel 168 i Lissabonfördraget. Det är ett instrument för åtgärder på EU nivå inom psykisk hälsa. Målen för folkhälsoprogrammet är att förbättra invånarnas hälsoskydd; förbättra folkhälsan och minska ojämlikheterna vad gäller hälsa; skapa och sprida information och kunskap om hälsa. Psykisk hälsa har fått en starkare ställning inom EU:s politik på hälsoområdet och även andra områden efter Trots detta var det först efter WHO:s ministerkonferens om psykisk hälsa 2005 som Europeiska kommissionen publicerade sin grönbok Förbättring av befolkningens psykiska hälsa. Mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen. Europeiska kommissionen genomförde att öppet samråd för att skapa debatt om utformningen av ett eventuellt förslag från kommissionen för en EU strategi för psykisk hälsa. Detta ledde till skapandet av den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande. Pakten invigdes under en högnivåkonferens om psykisk hälsa och välbefinnande den 13 juni 2008, under ledning av Europeiska 19

22 kommissionen, rådets slovenska ordförandeskap och Världshälsoorganisationens regionkontor för Europa. Paktens huvudsakliga mål är att öka medvetenheten om psykisk hälsa och stärka partnerskapet mellan medlemsländerna och representanter för hälsovård, utbildningsinstitutioner, arbetsplatser, socialt arbete samt det civila samhället. Det hölls fem konferenser med paktens fem olika huvudområden som tema. De fem huvudområdena inom den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande är arbete för att förebygga depressioner och självmord; psykisk hälsa hos ungdomar och inom utbildningen; psykisk hälsa på arbetsplatsen; psykisk hälsa hos äldre; arbete mot stigmatisering och social utestängning. Inom pakten finns en mekanism för informationsutbyte som kallas EU kompassen för insatser för psykisk hälsa. Man har även sammanställt en lista över prioriterade frågor, rekommendationer och handlingsplaner. Det ungerska ordförandeskapet antog rådets slutsatser om den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande, med slutsatser och en förfrågan om att skapa en gemensam åtgärd för mental hälsa och välbefinnande inom ramen för EU:s folkhälsoprogram Den gemensamma åtgärden för mental hälsa och välbefinnande bör omfatta följande områden: Hantering av mentala störningar genom hälso- och sjukvårdssystem och sociala trygghetssystem. Tillämpning av evidensbaserade åtgärder mot depression. Inrättande av innovativa partnerskap mellan hälso- och sjukvårdssektorn och andra relevanta sektorer. Hantering av utvecklingen av samhällsbaserade strategier för alla på området mental hälsa.

23 21 Förbättring av uppgifter och belägg angående befolkningens mentala hälsostatus. Här kan du se dokument om folkhälsa som tar upp psykisk hälsa: Du kan även bidra med egen bästa praxis till EU kompassen för insatser för psykisk hälsa: index_sv.htm. Grundläggande rättigheter inom EU Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är en rättslig ram för att garantera samtliga civila, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter för EU invånare och medborgare i tredjeländer som har sin hemvist inom EU. Rättigheterna i stadgan delas in i sex kapitel: värdighet, friheter, jämlikhet, solidaritet, medborgarnas rättigheter och rättskipning. Stadgan ligger till grund för alla EU:s åtgärder, eftersom EU institutionerna och medlemsländerna måste respektera rättigheterna vid genomförande av EU:s lagstiftning. EU domstolen har ansvaret för att säkerställa att stadgans bestämmelser respekteras. Stadgan är ett komplement till andra internationella instrument som den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) är en byrå som hör till Europeiska unionen. Den inrättades den 1 mars 2007 och har sitt säte i Wien. Den är ett expertcentrum för grundläggande rättigheter. Dess fyra huvuduppgifter är att samla information, genomföra analyser, ge råd samt informera och kommunicera.

24 22 FRA är en oberoende byrå. Den har rätt att avge yttranden till EU-institutionerna och medlemsländerna om tillämpningen av EU lagstiftning, antingen på eget initiativ eller på begäran av parlamentet, rådet eller kommissionen. Den har inte behörighet att besluta om enskilda klagomål eller fatta juridiska beslut. Byrån för grundläggande rättigheter har skapat en plattform för grundläggande rättigheter. Den består av organisationer från det civila samhället och målet är att det civila samhället ska kunna göra sin röst hörd och utvärdera byråns arbete och dagordning. Organ för främjande av likabehandling Organen för främjande av likabehandling arbetar på nationell nivå. De ska främja likabehandling på ett eller flera av följande områden: religion och trosuppfattning, ras och etniskt ursprung, ålder, funktionshinder, kön, sexuell läggning, socialt ursprung, nationalitet osv. Organen har en viktig roll i att säkerställa att lagstiftning mot diskriminering tillämpas på ett effektivt sätt, genom att ge stöd till offer och övervaka och rapportera om diskriminering. Samarbetet och informationsutbytet mellan de olika organen inom EU underlättas av Equinet. Detta nätverk ska hjälpa organen att utföra sitt arbete genom att upprätta ett fungerande nätverk och en resursbank för utbyte av juridisk expertis, strategier för att se till att lagstiftningen efterlevs, utbildning och bästa praxis, samt utgöra en plattform för dialog med EU institutionerna. Målet är att EU:s lagstiftning mot diskriminering ska tillämpas på samma sätt i de olika länderna och höja nivån på det rättsliga skydd som offer för diskriminering har tillgång till. Europarådet Europarådet är en internationell organisation som grundades efter andra världskriget, närmare bestämt Det ska främja demokrati i hela Europa, i enlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Idag är 47 länder medlemmar av organisationen, det vill säga alla länder i Europa med undantag av Vitryssland.

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Diskriminera diskrimineringen, inte personer med funktionsnedsättning! Att bekämpa denna diskriminering

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning När hålls valet till Europaparlamentet? I Sverige hålls valet den 25 maj 2014. De övriga 27 medlemsländerna röstar alla inom

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad?

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats.

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010 EUROPAPARLAMENTET 2009-200 ANTAGNA TEXTER DEL 3 från sammanträdet torsdagen den 23 april 2009 P6_TA-PROV(2009)04-23 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 425.402 Förenade i mångfalden INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXTER ANTAGNA

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen?

Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen? MEMO/06/173 Bryssel den 27 april 2006 Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen? EU har nu i två år haft 25 medlemsstater och 20 officiella språk och förbereder sig för att

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE Nya ledamöter och formering av politiska grupper I valet 2009 kommer antalet ledamöter att minska från dagens 785 till 736. Det innebär att Sverige får 18 ledamöter i stället för 19. Om Lissabonfördraget

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 30 april 2008 (OR. fr) 6655/1/08 REV 1

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 30 april 2008 (OR. fr) 6655/1/08 REV 1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 30 april 2008 (OR. fr) 6655/1/08 REV 1 NOT Ärende: Konsoliderade versioner av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt TILL

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.11.2013 COM(2013) 770 final 2013/0378 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2013 av storleken på avgiften till pensionssystemet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0072(COD) 28 juni 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för rättsliga frågor 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0137(COD) 10.1.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för medborgerliga

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN KONSOLIDERADE FÖRDRAG STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONEN KONSOLIDERADE FÖRDRAG STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA EUROPEISKA UNIONEN KONSOLIDERADE FÖRDRAG STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA MARS 2010 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/1 F E U KONSOLIDERADE VERSIONER F E U F AV FÖRDRAGET OM

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

INSYN I EU POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner

INSYN I EU POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner INSYN I EU POLITIKEN Så fungerar Europeiska unionen Guide till EU:s institutioner Europeiska unionen INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU politiken, som beskriver vad EU gör

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

LISSABONFÖRDRAGET KONSOLIDERAD VERSION AV EU:S FÖRDRAG

LISSABONFÖRDRAGET KONSOLIDERAD VERSION AV EU:S FÖRDRAG LISSABONFÖRDRAGET KONSOLIDERAD VERSION AV EU:S FÖRDRAG TILL LÄSAREN Denna utgåva innehåller en konsoliderad version av EU:s fördrag i enlighet med de ändringar som avses införas genom Lissabonfördraget.

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. 1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-11-27 LS-LED06-393 99 Ratificering av Europarådet för lokala och regionala organs (CLRAE) deklaration om kampen mot människohandel, trafficking Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE INTERNT AVTAL MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, OM ÄNDRING AV DET INTERNA AVTALET AV DEN 18 SEPTEMBER 2000 OM ÅTGÄRDER OCH FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV AVS EG-PARTNERSKAPSAVTALET

Läs mer