MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I PRAKTIKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I PRAKTIKEN"

Transkript

1 Intervjuer och rapporten är en del av Integrationsfondens projekt Mänskliga Rättigheter i praktiken Diarienummer: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I PRAKTIKEN Folkuniversitetet Umeå Folkuniversitetet Uppsala 30 november 2013 Detta projekt medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska integrationsfonden

2 Förord Folkuniversitetet Uppsala och Umeå startade i april 2013 tillsammans med andra aktörer i det civila samhället samt inom den offentliga sektorn ett projekt som heter Mänskliga Rättigheter i praktiken. Målet med projektet är att utveckla utbildningsmaterial för att förebygga patriarkalt våld och/eller förtryck, via utbildning i mänskliga rättigheter. Målgruppen är nyanlända familjer, särskilt kvinnor samt, övriga föräldrar och organisationer som jobbar med de som är utsatta eller potentiellt utsatta för patriarkalt våld. Följande undersökning gjorde vi i samband med projektet i startfasen för att få information om hur stort behovet av utbildning i mänskliga rättigheter är och vilket material som behövs för att stödja förebyggande arbete. Patriakalt våld finns eller har funnits i alla kulturer. Det har sin grund i värderingar eller normer och våldet utövas då någon bryter mot dessa värderingar eller normer. Samtidigt kan dessa värderingar stå i strid mot de värderingar, som utgör grunden för mänskliga rättigheter. Att öka kunskapen om mänskliga rättigheter och utifrån sådan kunskap diskutera de konflikter som finns i värderingsgrunder är en väg att närma sig en dialog kring våldsproblematiken mot kvinnor och inom familjer. Det förekommer att nyanlända familjer, särskilt kvinnor, inte har kunskap om deras mänskliga rättigheter. Det beror på för lite eller för sen utbildning för målgruppen eller på felinformation av närstående. Följden är att kvinnorna blir osäkra, de vågar inte delta i samhällslivet och bli ekonomiskt självständiga. De har svårare att komma ut på arbetsmarknaden och har därför svårare att integrera sig i samhället. Ett annat problem som kan uppstå är klyftan mellan föräldrar som har migrerat till Sverige och som tog med sig normer och värderingar från sina hemländer och deras barn som lär sig om normer och rättigheter i skolan i Sverige. Det är viktigt att utbilda hela familjen i mänskliga rättigheter, så att föräldrarna kan förstå barnen bättre. Därför syftar projektet på att förenkla integration för hela familjen. Mot denna bakgrund vill vi i detta projekt ta vara på den resurs, som invandrarföreningarna och andra föreningar utgör och utbilda coacher för utbildning av nyanlända tredjelandsmedborgare i mänskliga rättigheter och för att föra en dialog om våld och förtryck och för att förebygga patriarkalt våld. Folkuniversitetet Uppsala och Umeå

3 Innehåll BAKGRUND... 1 VARFÖR STARTADE VI PROJEKTET?... 1 VAD ÄR PROJEKTETS SYFTE?... 3 VEM ÄR PROJEKTETS MÅLGRUPP?... 4 UNDERSÖKNINGSMETOD... 5 INTERVJUER OCH NÄTENKÄTEN... 7 GENOMFÖRANDE... 7 RESULTAT... 8 UNDERSÖKNINGSGRUPPEN... 8 VILKET MATERIAL FINNS TILL FÖRFOGANDE? HUR SKER INFORMATIONSSPRIDNINGEN OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? VILKA RÅD ELLER TIPS GER DU EN PERSON SOM SÖKER INFORMATION OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? I VILKEN UTSTRÄCKNING FINNS DET UPPFÖLJNING ELLER UTVÄRDERING AV INFORMATIONSSPRIDNINGEN OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? ÄR DET VIKTIGT ATT SPRIDA INFORMATION OCH KUNSKAP OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER TILL NYANLÄNDA? HUR ÄR MÅLGRUPPENS KUNSKAP OCH INTRESSE OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? HUR NÅR MAN MÅLGRUPPEN BÄST? VAD BEHÖVER PERSONER SOM JOBBAR MED MÅLGRUPPEN? SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 27

4 1 Bakgrund Varför startade vi projektet? Med projektet vill vi förbättra nyanländas, särskilt kvinnornas, situation i Sverige genom att förebygga patriarkalt våld inom familjer. Patriarkalt våld finns i alla kulturer och för att bryta upp det mönstret måste såväl kvinnor som män veta om sina mänskliga rättigheter för att få en förebyggande effekt, som påverkar också en lyckad integration i samhället och på arbetsmarknaden. Ett av de största hindren för kvinnans integration i samhället är ett misslyckat inträde på arbetsmarknaden. Det kan även störa barnens integration och kan medföra psykosociala konsekvenser, försämrad hälsa, skilsmässa eller förstärkt isolering och segregation. Patriarkalt våld kan både vara orsak till och konsekvens av kvinnans isolering. Patriakalt våld bygger på att mannen vill behålla makten genom att bestämma över kvinnan och barnen. De får inte leva ett självständigt liv, de får inte göra fria val som berör deras liv. Samhället måste stärka kvinnornas och mammornas roller att bli ekonomisk jämställda, men också männens och pappornas förståelse av att jämställdhet är en fördel för hela familjen. Okunskap om grundläggande individuella mänskliga rättigheter och bristande språkkunskaper kan leda till vidare isolering och segregation. Situationen kan förvärras till följd av grupptryck på grund av föråldrade könsroller, religion eller patriarkala normer som också kan leda till patriarkalt våld.

5 2 Hedersrelaterat våld definieras som specifikt våld mot den som inte följer normen i vissa kulturer. Det handlar om total kontroll av kvinnans sexualitet, homosexualitet, bisexualitet och transpersoner. Barngiftermål och påtvingad könsstympning är också två punkter som tillhör kategorin. Hedersrelaterat våld utövas kollektivt av hela familjen, av släkten och ibland också av ett helt samhälle och är en del av patriarkalt våld och förtryck. I denna rapport väljer vi att använda en bredare definition av våld, nämligen patriarkalt våld, som förekommer i alla kulturer i olika former i stället för hedersrelaterat våldt - som är knutet till bara vissa grupper i samhället. Ett problem är att ingen idag känner till omfattningen av patriarkalt våld och förtryck i Sverige eftersom forskning och statistik saknas. Därför är det svårt att veta vilken effekt satsningarna inom detta område har haft. Det är också svårt att identifiera gråa zoner och vilka insatser som krävs för att förebygga patriarkalt våld och förtryck på ett mer effektivt sätt. Denna rapport bidrar med specifik know-how till nya lösningar för att täcka de gråa zonerna. Rapporten kommer användas som grund till utveckling av utbildningsmaterialet som riktas till nyanlända migranter och flyktingar. De flesta intervjuade i undersökningen tycker att det är viktigt att få veta om mänskliga rättigheter så tidigt som möjligt, det är då den förebyggande effekten kan utvecklas. Om föräldrarna får utbildning i mänskliga rättigheter och normer i Sverige kan man även förebygga klyftan som brukar förekomma mellan barn och föräldrar. Barnens integration går fortare med hjälp av skolan men föräldrarna håller ofta på hemlandets normer och saknar förtroende för myndigheter på grund av dåliga erfarenheter från hemlandet. Språkproblem, okunskap om nyanländas kultur och traditioner samt bristande tillit hos målgruppen är stora hinder för dialog om och utbildning i mänskliga rättigheter. Vi ser invandrarföreningar, med kännedom om målgruppens seder och traditioner samt det gemensamma språket, som enda kanal för detta arbete. Tanken är att skapa trygghet och förtroende genom utbildningen som ska ske genom invandrarföreningens medlemmar som har lyckats med integrationen i Sverige men som har samma kulturella bakgrund och därmed kulturell förståelse som de nyanlända. Utbildningen ska ske på modersmålet för att undvika missförstånd på grund av språkproblem.

6 3 Vad är projektets syfte? Projektets övergripande syfte är att bidra till att effektivisera insatserna för att förebygga patriarkalt våld och att stärka de nyanlända tredjelandsmedborgarnas, särskilt kvinnornas, förutsättningar att tillvarata sina mänskliga rättigheter för smidigare integration i samhället och på arbetsmarknaden. Projektet syftar även till att översätta internationella, juridiska överenskommelser som FN:s deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 och FN-konventioner till praktiskt utbildningsmaterial. Materialet kan användas av föreningar som jobbar med mänskliga rättigheter, invandrarföreningar och skolor för att på ett praktiskt sätt utbilda olika målgrupper i mänskliga rättigheter. Projektet syftar till att utveckla utbildningsmaterial på basis av FN-deklarationen och konventioner om mänskliga rättigheter för invandrarföreningar så att de genom studiecirklar kan informera sina landsmän och nyanlända om företeelsen samt konsekvenserna av patriarkalt våld. Materialet ska också kunna användas av andra intressenter som kommuner, skolor och andra frivilliga krafter. Därutöver kommer projektet att främja samverkan mellan invandrarföreningar och andra intressenter i syfte att effektivisera arbetet mot patriarkalt våld.

7 4 Vem är projektets målgrupp? Direkta målgruppen är nyanlända tredjelandsmedborgare som har fått uppehållstillstånd. De kommer att ingå som deltagare i de studiecirklar där studiematerialet testas under ledning av tvåspråkiga coacher. En indirekt målgrupp är tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd som inte omfattas av gruppen nyanlända och övriga svenska medborgare. Andra relevanta intressenter är aktörer på lokal, regional och nationell nivå som jobbar med olika insatser för förebyggande av patriarkalt våld och förtryck: polis, socialtjänst, invandrarföreningar, FN och andra föreningar, kvinnojourer, SFI-skolor och andra.

8 5 Undersökningsmetod I början av projektet utvecklade projektgruppen på FU Uppsala och FU Umeå en enkät som var tänkt som både en bas för intervjuer med representanter från målgruppen och andra intressenter och som formulär för nätenkäten. Med produktionen av enkäten som pågick under juni och juli 2013 började också insamlingen av befintligt material och erfarenheter samt informationsspridning om projektet. Vi skickade ut information till organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter och patriarkalt våld och nyanlända och/eller integration av migranter. Vi bokade tider för face-to-face intervjuer och telefonintervjuer och skapade därmed ett nätverk runt om vårt projekt med kommuner, myndigheter, organisationer och invandrarföreningar. Ett informationsblad för projektgruppen, ett informationsblad för referensgruppen och ett allmänt informationsblad framställdes. Tre grupper deltog i undersökningen: o Grupp 1: Personer från organisationer som jobbar med nyanlända och/eller mänskliga rättigheter och/eller patriarkalt våld o Grupp 2: Personer som är medlemmar i invandrarföreningar eller paraplyföreningar för invandrare o Grupp 3: Personer som är nyanlända och som just har börjat lära sig det svenska språket Enkäten innehåller många öppna frågor, därför att det är viktigt för projektgruppen att hitta de mjuka värderingarna. Det är ett mycket känsligt ämne, som man måste närma sig på ett flertal av subjektiva vägar, bilder, berättelser, historier. I följande analys hittar man därför ett flertal subjektiva svar, som återspeglar sig i deras variation av en stämning eller riktning.

9 6 Vi fick väldigt bra information genom de öppna frågorna i grupp 1 och 2. För grupp 3 var det för svårt med öppna frågor i nätenkäten. Det var lättare att nå grupp 3 genom intervjuer trots språkbegränsningar. Målet med enkäten var att samla: kunskap om erfarenheter från personer som jobbar med målgruppen (nyanlända) erfarenheter från målgruppen själv (via invandrarföreningar) en överblick av befintligt material tips på vilket material som behövs för att uppnå målet med projektet

10 7 INTERVJUER och NÄTENKÄTEN Genomförande Under augusti och september 2013 genomförde vi undersökningen såväl i form av intervjuer som i form av en nätenkät. Face-To-Face-intervjuer genomfördes framförallt med representanter från olika organisationer som jobbar med målgruppen i olika sammanhang. Vi intervjuade personal från kommunen (SFIkurator, SFI-lärare, lärare som jobbar med ensamkommande flyktingbarn, socialtjänst), länsstyrelser, polis, föreningarna som stödjer integration och invandrarföreningarna samt författare, - och journalister. - Nätenkätens länk skickades till myndigheter, organisationer och föreningarna på regional och national nivå. - Nätenkätens länk för nyanlända skickades till invandrarföreningarna, SFI-skolor och andra paraplyföreningarna som jobbar med integration. - Vi framställde även en pappersversion av enkäten för nyanlända som blev efterfrågad av invandrarparaplyföreningar på grund av bristande tillgång till datorer.

11 8 Resultat Svarsfrekvensen på enkäten var 39 %. Mer än 100 personer svarade. Denna siffra innefattar även de fördjupande intervjuerna. I regionen Umeå/Skellefteå intervjuades 20 personer och i regionen Uppsala var det kring 40 personer som deltog i undersökningen. Undersökningsgruppen 65 % kvinnor och 35 % män svarade på enkäten. När det gäller djupa intervjuer har vi ett jämnare förhållande mellan könen. Vi försökte att få lika många män som kvinnor som intervjupartner. Men det är intressant att se att kvinnorna dominerade med nätenkäten. De flesta som svarade befann sig i åldersgruppen mellan (44 %) och (42 %) år. Största andelen svar kom ifrån ideella föreningar (28 %), kommuner (20 %), offentlig sektor (14 %), övriga organisationer (10 %), invandrarföreningar (9 %) och företag (6 %). Bild Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 1

12 9 Bild 2 2 Bild 3 3 Jag är ingen expert 87 % av personerna svarade att de jobbar med mänskliga rättigheter. Intressant var att många berättade vid första kontakten att: Jag tror inte att jag är rätt intervjupartner, jag är ingen expert. Sedan visade det sig att alla intervjuade jobbade med mänskliga rättigheter på ett eller annat sätt. Oftast finns det inga fasta rutiner kring hur man ska informera om mänskliga rättigheter, i de flesta fall finns det inget material att använda för nyanlända. All information anpassas till personens individuella behov på ett praktiskt sätt i form av dialog med information från internet som underlag. 2 Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 2 3 Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 3

13 10 En del av gruppen har även fasta rutiner, de som jobbar med barn, på skolor, med studiecirklar och utbildning. Det materialet har samlats under intervjuer och ligger till grund för det studiematerial som kommer att utvecklas i projektet. Det är viktigt att använda lösningar som redan finns istället för att utveckla allting på nytt. Bild 4 4 De intervjuade personernas kunskaper om mänskliga rättigheter ser enligt egna uppgifter bra ut. 52 % av personerna svarade att de har bra utbildning/kunskap i ämnet, 42 % att de har begränsad utbildning/kunskap och 6 % sa att de saknar helt kunskap i ämnet. 11 Bild Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 4 5 Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 15

14 11 Intressant är att många intervjuade menade att de ville ha mer kunskap i själva ämnet, särskilt om praktisk implementering av mänskliga rättigheter. Många tyckte att det behövs en vidareutbildning kring mänskliga rättigheter. Märkligt är också att 39 % valde att inte svara på den frågan. Vi tror att orsaken ligger i att det är svårt eller obekvämt att bedöma sig själv, särskilt om det inte finns flera möjligheter att välja. Kanske ordet begränsat inte var något bra alternativ. Det kan uppfattas som negativt och då blir frågan bortvald. Vilket material finns till förfogande? 39 % av de tillfrågande har inte något färdigt material till sitt förfogande och 61 % svarade att de har rutiner och material. Bild 6 6 Tillgängligt material omfattar följande: informationsmaterial (flyer) på olika språk. undervisningsmaterial, mest för barn och ungdomar (skolor). material på nätet men språket är för svårt. material som personerna har själva utvecklat för sina behov till exempel för temadagar på skolor. 6 Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 5

15 12 informationsmaterial på nätet som oftast är rapporter mm som inte stödjer praktisk utbildning av målgruppen Det som saknas är: material som är anpassat för vuxenutbildning. språknivå-anpassat material för vuxna nyanlända. kunskap om elevens kultur (normer, koder, etc.) på elevens modersmål för personer som ska utbildar nyanlända. välfungerande informationsbroar mellan nyanlända och myndigheter. satsningar på att diskutera mänskliga rättigheter på modersmålet. interaktivt material som spel eller appar Sammanfattningsvis kan man säga att det finns material, framförallt för skolor (barn och ungdomar). Det finns informationsblad på olika språk och rapporter om problematiken och projekt - på nätet, hos myndigheter och organisationer. Men det finns inte något praktiskt material för nyanlända vuxna som är på lätt språknivå. Hur sker informationsspridningen om mänskliga rättigheter? De tillfrågade angav att deras spridning sker till 89 % muntligt, till 53 % i pappersform, 49 % med hjälp av nätet, 20 % med hjälp av film och 22 % annat. Bild Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 6

16 13 Internet men sen diskussion. Mänskliga Rättigheter måste diskuteras! Internet går bara om språket inte är ett problem. Problem med muntlig är att man behöver en tolk egentligen Intervjuade personer använder internet som informationskälla men spridningen till målgruppen sker till stor del muntligt. På grund av att det är svåra begrepp skulle användning av nyanländas modersmål behövas i form av en tolk. En person som var nyanländ påpekade att de nyanlända har mycket begränsad tillgång till datorer. Det gäller att inte glömma bort det i vår digitaliserade värld. Det [MR] är ett svårt begrepp och torrt! Ett problem med spridningen är att begreppet mänskliga rättigheter i sig är för stort och brett. Det är för många ord, för mycket information. Det måste finnas någon praktiskt koppling till deltagarens behov. Man måste försöka bryta ner det, till exempel mänskliga rättigheter i mitt liv eller Mina vardagliga mänskliga rättigheter. Men den centrala frågan här är: Hur hamnar informationen hos målgruppen nyanlända? De som kommer hit vet inte hur man ringer för hjälp, hur man ringer 112! Undersökningen visar att målgruppen själva måste komma med frågor, sen ger läraren, kurartorn eller kontaktpersonen hos föreningen eller jouren informationen vidare. Och då handlar det om individuellt specifik information eller hjälp. Måste en person först vara drabbad för att få kontakt med något ställe som kan ge information om deras mänskliga rättigheter? Hur kan man göra så att informationen hamnar hos målgruppen innan de drabbas? Det behövs nya välfungerande informationskanaler för att ge information om rutiner man kan behöva i vardagen till exempel hur man ringer 112 eller kvinnojouren.

17 14 Vilka råd eller tips ger du en person som söker information om mänskliga rättigheter? 60 % av undersökningsgruppen svarade som följande: Fråga en person som vet: lärare, kurator Kolla upp information på nätet: FN, Amnesty, EU, Regeringen, Röda Korsets hemsida, Kvinnofridsportalen etc. Kontakta en organisation, myndighet eller förening: Amnesty, Röda Korset, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen, kvinnoorganisationer, kontaktperson i förbund, ring kommunen Delta i studiecirklar "Man kan till en början söka specifika frågor i sökmotorer som Google Det kan vara allt från våld mot kvinnor till lite mer omfattande frågor som ett landsövergrepp mot till exempel barnfångar! Frågornas karaktär ändrar också sökningens karaktär. Ibland kan det vara bra att ta kontakt med sakkunniga personer som t.ex. Statsrätt kunniga personer eller personer som är insatta i internationella lagar. Hur skall man tolka FNs konventioner?... För projektgruppens målgrupp är det inte så enkelt att få information, därför att alla nyanlända inte har tillgång till datorer eller mobiler och alla nyanlända inte kan engelska eller svenska än. Det finns också gruppen som är analfabeter. Vi kan alltså se två hinder här: Språkhinder och tekniska hinder. Språkhinder kan man motverka genom tvåspråkiga informatörer som kan uttrycka sig såväl på i nyanländas modersmål som på lätt svenska. Tekniska hinder är svårare att motverka, men man kan tipsa eller visa målgruppen platser där de kan surfa till exempel på biblioteket. Men viktigast är väl i första fasen att bygga på direkt kontakt mellan målgruppen och informatörer. " hänvisa till kvinnoorganisationer, försöka samarbeta med myndigheter, skräddasydd hjälp beroende på behov "

18 15 Det är viktigt med personlig information anpassad efter personens behov och därmed kontakt och förtroende till personer med kunskap om samhälle i Sverige. Bäst är då ett samarbete mellan myndigheter som jobbar med nyanlända och före detta migranter som kan modersmålet och har lyckats med integrationen i Sverige. Intressant är att 40 % av de tillfrågade inte svarade på den här frågan. Det kan innebära att undersökningsgruppen inte blir tillfrågad ofta av målgruppen. Om nyanlända inte efterfrågar information betyder det inte att de inte är intresserade, men det finns dels de språkhinder vi pratade om tidigare och dels kanske många inte vågar fråga. Det är kanske också något nyanlända måste lära sig: att man får ställa frågor, att det är bra att ställa frågor, att man kan lära sig mycket genom att våga ställa frågor. Inte alla utbildningssystem i världen bygger på ett frågande, reflekterande sätt att lära sig. I vilken utsträckning finns det uppföljning eller utvärdering av informationsspridningen om mänskliga rättigheter? 70 % besvarade frågan, varav 52 % angav att det inte finns och 48 % sa att det finns någon form av uppföljning eller utvärdering. Bild Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 8

19 16 " utvärdering och rapportering " " Rapportering till styrelse och årsmöte." "Eftersom arbetet sker i projektform sker en utvärdering av varje projekt." "Vi delar bland annat ut enkäter i samband med våra besök på skolor, både före och efter besöket. Vi utvärderar även den samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer som skapas, Både gemensamt muntligt i gruppen samt genom enkäter. " det gör förbundet efter cirklar " "Vi har uppföljning och utvärdering av varje informationstillfälle." "Vi har ett löpande uppföljningsarbete i vår verksamhet utifrån vårt systematiska kvalitetsarbete, där ingår även hur vi arbetar med våra "brukare" bl.a. med frågan om mänskliga rättigheter" Intervjuade organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter gör alltid uppföljningar och rapportering. Också föreningar och andra verksamheter som arbetar med projekt är vana vid att genomföra löpande utvärderingar, som huvudsakligen sker efter genomförd aktivitet eller avslutad kurs eller projekt. Det finns många rapporter om projekt som har mänskliga rättigheter eller hedersrelaterat våld som inslag på nätet. Men det handlar om rapportering under utvecklingsfasen och inte om utvärdering av praktiskt material efter en längre användningsperiod. " på muntligt sätt, vi diskuterar och träffas igen " " när frågan återkommer, diskuterar vi i grupp muntligt " " informellt vi - pratar med deltagaren innan de går på praktik och efter det. Det handlar om hur man gör rätt." En stor del av de intervjuade personerna menade i första hand att det inte finns någon utvärdering i direkt arbete med målgruppen, men efter längre fundering kom de flesta fram till att man utvärderade på ett informellt sätt genom att prata med deltagarna och diskutera återkommande frågor. På det sättet får de feedback om informationen om mänskliga rättigheter.

20 17 Är det viktigt att sprida information och kunskap om mänskliga rättigheter till nyanlända? 32 % av de tillfrågade svarade inte på frågan, men återstående 68 % var överens och svarade JA. Självklart! och Alltid i alla målgrupper! Att det är så självklart för undersökningsgruppen kan bidra till att en del valde bort att svara. "MR är till för alla och en var och en viktig grundstomme för ett demokratiskt samhälle." "Det är viktigt att sprida den informationen till alla. Människor har olika, ibland ingen, uppfattning om vad som gäller enligt de mänskliga rättigheterna. Eftersom de mänskliga rättigheterna gäller för alla oavsett ursprung och bakgrund är det viktigt att kunskapen når ut. Vårt projekt riktar sig inte till specifikt nyanlända." Alla bör ha kunskap om dessa rättigheter, vart man kan vända sig om ens rättigheter kränks samt vad som kan ske om man själv kränker andras rättigheter." Tillfrågade påpekade att det är viktigt att inte bara koncentrera sig på målgruppen. Personer som ibland diskriminerar har oftast inte mer kunskap om mänskliga rättigheter. Bland de intervjuade personerna fanns det inte några tvivel om att det är viktigt och grundläggande att få lära sig om sina rättigheter. Ord som rättigheter och skyldigheter, jämställdhet och diskriminering har förekommit ofta. "Vet inte riktigt hur ni definierar mänskliga rättigheter. Tänker att det ingår som en viktig del i informationen kring vad man som medborgare i Sverige har för rättigheter men även skyldigheter. Jag tycker särskild att kvinnors rättigheter, jämställdhet och sexualitet (sexualkunskap) är viktigt." " få viktig info att kvinnor är också en människa " Det finns röster i enkätsvaren som lyfte fram att det är väldigt viktigt att koncentrera sig på att sprida kunskap om kvinnornas rättigheter och att lära sig att förstå mänskliga rättigheter i samband med kvinnornas jämställdhet och sexualitet (rätt till sin kropp) i samhället.

21 18 MR är inte ett känt eller accepterat begrepp i många delar av världen. Utan en viss förståelse av vårt sätt att se på MR och demokrati har nyanlända ingen chans att förstå vad Sverige är. Många kommer ifrån förhållanden där man har varit i botten av samhällsskiktet, man har inget förtroende för staten och dess institutioner. Polisen är boven och juridiska systemet dess förlängda arm. Denna bild blir inte lätt att ändra på då man har haft enormt långa väntetider på handling av asylärenden. Ovissheten och stressen gör att många tappar hoppet och tron på statens allvar i MR frågor. Personer som är analfabeter har oftast enorma svårigheter till att kunna söka till sig information kring MR. Med analfabetism menar jag också personer som har svårt att kunna uttrycka sina tankar i skrift och förstå delvis eller helt komplexa texter. Dessa personer behöver oftast förenklade material. Att synen på staten kan variera beroende på varifrån de nyanlända kommer diskuterades sedan. Det är vanligt att personerna inom målgruppen har tappat förtroendet för statens institutioner, som polisen och domstolarna. De är därför lika rädda för myndigheter här i Sverige och kan inte föreställa sig hur det fungerar med mänskliga rättigheter. Att omvandla den rädslan och det misstroendet till förtroende och tillit tar väldigt mycket tid. Språket är en annan faktor som också kan göra det svårare att lyckas med omvandlingsprocessen. Mänskliga rättigheter är ett känsligt tema och det är väldigt viktigt att man diskuterar det, men det tar också lång tid innan man kan diskutera på ett nytt språk. Därför är det viktigt att fokusera på modersmålet och på lätt svenska. "Vi ser ofta att våra kontakters mänskliga rättigheter kränks och inte fullt ut respekteras. Om de själva inte har tillgång till kunskap om vilka rättigheter de har blir det svårt att dokumentera de kränkningar som förekommer och i förlängningen svårt att förbättra den rådande situationen." "Informationsspridning om detta kan i många fall vara bristfällig. Det är viktigt att alla människor får den informationen. För att kunna motverka att rättigheter kränks behöver man veta om vad man har för rättigheter. När det gäller barn och unga kan informationen ibland skilja sig mellan den de får från t ex skolan och den de får från sina föräldrar. Det kan skapa en konflikt som är viktig att vara medveten om." Genom en förstärkt och tidig spridning om mänskliga rättigheter till målgruppen kan vi förebygga missförstånd, diskriminering och våld. En intervjupartner gav ett väldigt tydligt exempel om kvinnor: Hur kan en kvinna anmäla en våldtäkt om hon inte vet att det är en våldtäkt? Hon kanske inte vet att hon har rätt till sin egen kropp, utan hon tror att mannen hon är gift med har rätt att göra så, även om hon inte vill eller om det gör ont. Hon har kanske accepterat detta i flera år och hon tänker att det måste vara så här och att det är hennes plikt som fru.

22 19 Ett stort problem med nyanlända familjer är att barn via skolan får mycket kunskap om sina rättigheter men att föräldrarna inte får information i samma omfattning. Barnens bild av vad som är rätt och fel börjar då avvika från förälderns bild. Det händer enligt undersökningsgruppen ofta att föräldrarna mentalt stannar i hemlandet medan barnen integrerar sig i det nya landet. Därmed utvecklas en klyfta som kan leda till problem inom familjen. Att vara medveten om sina mänskliga rättigheter är å ena sidan en förutsättning för att förstå sina rättigheter och att inte bli drabbad själv men också nödvändigt för att lära sig respektera andras rättigheter och inte begränsa andra människor. "Det kommer bland annat att snabba på deras integration på arbetsmarknad och samhälle i Sverige." Det gäller att försöka minska det ekonomiska beroendet och att öka den ekonomiska självständigheten genom tidig utbildning i mänskliga rättigheter. Klyftan mellan föräldrar och barn som nämndes ovan brukar minska när föräldrarna kommer ut i arbetslivet. Det kan snabbare förbättra personernas språkkunskaper och därmed också öka deras förståelse för det nya samhället de har hamnat i så att de kan integreras på ett mycket bättre sätt. "Men det är viktigt vem/vilka som sprider kunskapen. Det är ingen självklarhet för att man är en invandrarförening är lämplig" En central fråga är vem eller vilka det är som sprider kunskapen? Inom vårt projekt vill vi bygga på att invandrarföreningar är broar (informatörer) mellan nyanlända och myndigheter. Under undersökningen fick vi mycket bekräftelse såväl från företrädare från invandrarföreningar som från andra organisationer som jobbar med målgruppen att det är en viktig och bra tanke. Det behövs informationskanaler som nyanlända kan ha förtroende för. Personer som har lyckats integrera sig i Sverige och känner till landsmännens kulturella koder och som kan förstå hur nyanlända känner och funderar om olika samhällsfrågor. Men det fanns också kritiska röster som påpekade att det kan vara så att inte alla invandrarföreningar är lämpliga eller har resurser (tid!). En intervjupartner med migrationsbakgrund menade att målgruppen nyanlända först hamnar på SFI-skolor eller vuxenskolor och att man därför måste börja utbilda dem i mänskliga rättigheter där. Detta sker bäst med hjälp av migranter, företrädare från invandrarföreningar, som har lyckats med integrationen och som är bäst i modersmålet och lätt svenska. I andra hand kan man sedan köra utbildningar i invandrarföreningar.

23 20 Hur är målgruppens kunskap och intresse om mänskliga rättigheter? På enkätfrågan Vilken kunskap eller intresse upplever du att nyanlända har för frågor som rör mänskliga rättigheter? svarade 40 % av de tillfrågade. Många av de intervjuade personerna tyckte att det var en mycket svår fråga. Det går nästan inte att svara på och där finns flera hinder att bedöma. svårt att säga, inte säkert om kunskap problem är språket Hinder språkbarriär: När nyanlända kommer till Sverige finns det en språkbarriär, de kan inte uttrycka sig som de vill eller som de kan på sitt modersmål. De kan ha stor kunskap men kan ännu inte beskriva det med ord på sitt nya språk. De kan även sakna kunskap. Man vet inte. " De nyanlända är fullt upptagna med att lära och förstå det nya landet och bearbeta vad de har upplevt samt praktiska uppgifter som bostad, språket os." Hinder tankebarriär: Många är flyktingar som är traumatiserade på grund av krig, förtryck och förföljelse. Att prata om mänskliga rättigheter hänger ihop med att man får prata fritt. Om man har blivit skadad eller orättvist behandlad på grund av sina tankar vågar man kanske inte tänka och säga fritt längre. Man vill vara ifred. "felaktig information de fick inom nära relationer" Hinder bristande förtroende för myndigheter: När man flyttar hemifrån lämnar man tryggheten, när hemlandet är krigsdrabbat eller på något annat sätt osäkert finns ändå familj, vänner, kultur som kan ge trygghet, därför att det är någonting man känner. Man litar på sin familj och sina vänner, man har inget förtroende för myndigheterna. I det nya landet måste man bygga upp tryggheten på nytt, därför att allt är nytt och annorlunda. Om man inte känner sig trygg, vill man troligen inte yttra sig så mycket.

24 21 "Det första man hör är trygghet och kunna leva ett normalt liv." Hinder kulturella normer: Det kan vara svårt att skilja mellan kulturelle normer och rätt. Om man kommer från ett land med ett korrupt rättssystem är det kanske ännu viktigare att man håller sig till de normer som finns i samhället för att överleva. " Man ska vara ödmjuk, med historiska tillbakablickar. [ ] Vi har mycket att lära oss själva om totalitära strukturer bland annat Kvinnorättigheter. Viktig att jämföra likheter med oss för att hitta gemensam grund. " bygger på samtal och erfarenheter från hemlandet Hinder fördomar och diskriminering: De finns tyvärr fortfarande ett vi-de-tänkande på båda sidor. Vi vet hur man gör - de måste lära sig att vi gör så här. Det är diskriminerande. För att bryta ned det här är det viktigt att jämföra och reflektera till exempel hur det har varit med kvinnors rättigheter för en eller två generationer sedan i Sverige. Det gäller att hitta likheter och bygga på dem. Hur ser målgruppens kunskap ut? kunskapen kan variera kunskap som genomsnittlig svensk "Eftersom de flesta kommer från länder där de saknar rättigheter och får inte sina röster hörda. Därför saknar kunskap om sina rättigheter och tror att det är okej att bli behandlat på ett visst sätt." Alla dessa hinder gör det svårt att veta om det finns kunskap hos målgruppen. Men våra intervjupartner sa att de tror att det finns en grupp inom målgruppen som har ganska bra kunskap om mänskliga rättigheter (de som har varit drabbade), och en annan grupp som har lite eller ingen kunskap. Det finns inget svar, men många känslor runt kring den här frågan som bör räknas in i vårt utvecklande arbete.

25 22 Hur ser målgruppens intresse ut? "Min personliga erfarenhet är att nyanlända är mycket intresserade av att lära sig om och förstå samhället de nu befinner sig i. Hur stor andel av nyanlända som har mycket kunskap vet jag inte men många känner till någon rättighet. Situationen ser naturligtvis oerhört olika ut eftersom de nyanlända är ett stort antal individer." stort intresse flesta brinner för det men det finns också de som inte behöver "Många har sökt sig till just Sverige för att de har hört att mänskliga rättigheter efter levs här, Att rättssäkerheten är hög och att det är ett bra land att leva i. En övervägande del av de tillfrågade anser att det finns ett stort intresse bland nyanlända, men gruppen nyanlända är ingen homogen grupp. Det finns nyanlända som är väldigt intresserade av mänskliga rättigheter, därför att - de är medvetna om att det inte finns någon rättssäkerhet i deras hemland och därför sökte de sig till Sverige. - de var utsatta för politisk eller etnisk förföljelse i sitt hemland och därför själva drabbade. - de tillhör en grupp (kvinnor, hbtq-personer) som kommer från ett land där deras rättigheter är mycket begränsade "Många vet tyvärr inte vad Mänskliga Rättigheter har för betydelse bland många jag har träffat." " det hände inte många gånger att en person vill veta mer om mänskliga rättigheter " Enligt undersökningsgruppen finns det också en del nyanlända där det känns att de inte har något eller litet intresse, därför att - de har inte någon tid att fundera på mänskliga rättigheter, de har fullt upp med att lära sig språket och sätta igång med vardagen i ett nytt land. - de är nyfikna, men vågar inte fråga (språkproblem!), särskilt kvinnorna. - de är inte vana vid våra lärometoder (grupparbete eller diskussioner). Det kan vara mycket konstigt att lära sig på ett helt annorlunda sätt i vuxen ålder. Kanske är det viktigt att gå flera steg tillbaka och fråga: Hur lärde du dig? Hur jobbade ni på skolan? Vilket värde har en diskussion i lärandet?

26 23 Hur når man målgruppen bäst? På frågan Vilket tror du, är bästa sättet att sprida information och kunskap om Mänskliga Rättigheter? svarade 52 % av de tillfrågade. Svaren gav olika idéer angående möjliga metoder, mötesplatser och informatörer eller informationskanaler. Vilken metod? "Film, material i modersmålet: Tigrinja, Dari, Persiska, Thailändska" "direkta möten, läsa + höra + uppleva, diskutera är viktig, informationsblad har en begränsning" "Genom utbildning, gemensamma mötesplatser." "Behöver koppla tillbaka till vår egen historia och jämföra med just det land som de nyanlända kommer ifrån och tydliggöra att alla länder har en historia som rör utveckling, utvecklande av mänskliga rättigheter" "man måste träffa folk personlig!!!" " workshops är inspirerande, diskutera normer och värderingar, normkritik värderingsövningar dilemma, frågor interaktiv, teater Förhärskande åsikt gällande metoder var att det är bäst med - muntlig (läsa, höra och uppleva). - personliga möten med konkreta frågor som rör mänskliga rättigheter. - diskutera normer och värderingar. - diskussioner, med filmer och bilder som basis. - information på egna språk/modersmål. - aktivera folk att jobba med teman på ett praktiskt sätt som workshops eller kampanjer.

27 24 Var ska man mötas? "på skolan, studiecirklar" "Att möta individer och informera dem i samband med introduktionen i samhället. T.ex. via arbetsförmedlingen, som nu jobbar/ansvarar för integrationen i kommunerna. " "möte med någon som kan mänskliga rättigheter och gärna berättar, på vårt modersmål" De mötesplatser som främst nämndes var skolor, MR-organisationer och invandrarföreningar. Intervjuade personer var överens om att SFI-skolor är en mycket central plats. Nästan alla som får uppehållstillstånd går på SFI och kan nås via SFI-skolan. Undantag här är romska kvinnor, thailändska eller utländska kvinnor som gifter sig med en svenskt partner och kommer till Sverige på grund av familjeanknytning. Vem ska vara informatör? "Föreningar är ett bra alternativ men det räcker inte med det. "Kommun, AF, Migrationsverket, ideella föreningar, SFI-undervisare." " invandrarföreningarna att jobba med, tvåspråkige informatörer är bra "På bred front. Myndigheterna är skyldiga att informera sina klienter, och det bör göras stringent och systematiskt, medan civilsamhället kan göra sitt genom att närma sig medborgarna från ett annat håll. Även skolorna borde ha ett informationsansvar. Det borde även finnas information tillgänglig hos hälso- och sjukvården." "Migrationsverket skulle kunna anordna en mindre kurs. Men det kan vara ett ide att ha det i mer neutrala lokaler." "Samarbete mellan Migrationsverket, invandrarföreningar & organisationer är À & O!" I en intervju med en nyanländ, menade han att information kring mänskliga rättigheter skulle man få i ett tidigt skede och han föreslog migrationsverket. Det är den första myndigheten som målgruppen har kontakt med. Sedan är det naturligtvis invandrarföreningarna som kan eller ska sprida informationen. Kommuner ska använda invandrarföreningarna som informatörer.

28 25 Andra tips av tillfrågade var: - Kvinnor till kvinnor män till män. - Man ska inte bara fokusera på gruppen som kan vara drabbad utan sprida information till alla. - Att söka och använda kanaler som målgruppen har förtroende för. - Att samarbeta med invandrarföreningarna. - Att ha tvåspråkiga informatörer. - Via migrationsverket. - Via SFI-skolor. Vad behöver personer som jobbar med målgruppen? Det finns mycket material på nätet om mänskliga rättigheter. Tillfrågade sade att de tar lite av varje och anpassar materialet efter sina egna behov. En feedback som undersökningen gav var att det finns för lite interaktivt material som är språknivå anpassat för målgruppen vuxna nyanlända. Därför ställde vi frågan: Vad skulle underlätta ditt arbete för att sprida kunskap om mänskliga rättigheter till nyanlända? Bild Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 16

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället - DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken)

Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken) Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken) Mikaela Hansson Utredare Anna Partanen Minoritetskonsulent Annette Nyman Integrationsstrateg/Verksamhetsledare Fredrika Abrahamsson Etableringskoordinator

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Lärcentrum Västra Vux driver sedan 15 jan 2009 projektet Redo för jobb " som medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden.

Lärcentrum Västra Vux driver sedan 15 jan 2009 projektet Redo för jobb  som medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden. Redo för jobb! Redovisning av enkät från grupp 2 hösten 2009 av projekt under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare : Lärcentrum Västra Vux, Tranås kommun 1 Lärcentrum Västra Vux driver

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet.

9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet. Välkomna! Dagens program fm 8.30 9.00 Fika och registrering 9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet. 9.10-10.00 Centret berättar om lagstiftning och

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Inom hedersrelaterat förtryck och våld. www.tris.se info@tris.se

Inom hedersrelaterat förtryck och våld. www.tris.se info@tris.se Inom hedersrelaterat förtryck och våld TRIS erbjuder bland annat: Föreläsningar och utbildningar om hedersrelaterat förtryck och våld Studiebesök och kommer ut och presenterar vår verksamhet Konsultation

Läs mer

Asylboende i Strängnäs kommun, kommunikationsplan

Asylboende i Strängnäs kommun, kommunikationsplan Asylboende i, kommunikationsplan Bakgrund Migrationsverket har upphandlat Hotell Mälarblick, Djupvik och vandrarhemmet Brage för att använda som tillfälligtboende för asylsökande. vill medverka till att

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Vad tycker deltagarna om samhällsorienteringen?

Vad tycker deltagarna om samhällsorienteringen? Vad tycker deltagarna om samhällsorienteringen? Sammanställning av intern uppföljning av samhällsorienteringen i Göteborgs Stad för vårterminen 2014 Syfte med sammanställningen Detta är en sammanställning

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Directa och Diversa utveckling och delaktighet

Directa och Diversa utveckling och delaktighet Flerspråkig service inom arbetsmarknadspolitisk verksamhet i Directas och Diversas perspektiv 1. Inledning Uppdraget kring flerspråkiga medarbetare fanns med redan i ursprungsidén bakom projekten Diversa

Läs mer

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Barn Funktionsnedsättning Integration Jämställdhet Nationella minoriteter Sexuell läggning Ålder Underlag för diskussioner

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Samhällsorientering på modersmål Kursplan

Samhällsorientering på modersmål Kursplan Samhällsorientering på modersmål Kursplan Syfte Det övergripande målet med samhällsorienteringen (SFS 2010:1138) är att deltagarna ska inhämta och utveckla kunskap om: - de mänskliga rättigheterna och

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD

GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD Språk, kultur och etnicitet i brottsofferstödet? Presentation av projekt Stöd på eget språk Brottsofferjourernas Riksförbund 2006-2009 Brottsofferjourernas Telefoncentral Projektmedel

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige I mitten av maj samlades cirka 45 ensamkommande flyktingungdomar från Stockholm för att delta i en heldagskonferens som Rädda Barnen och Stadsmuseet bjudit

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS

UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS Hösten 2013 Du är en del av världens största mänskliga skyddsnät ta chansen att bli utbildad! Information Utbildningarna är avsedda för kompetensutvecklingen för

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

TVÅ VIKTIGA FRÅGOR. Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill?

TVÅ VIKTIGA FRÅGOR. Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill? TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill? TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson,

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Inledning Vi har valt att ha en gemensam plan för plan mot diskriminering och mot kränkande behandling.. Diskrimineringslag (2008:567) och Skollag (2010:800

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Friendsprogrammet år 1

Friendsprogrammet år 1 Friendsprogrammet år 1 - Analysera, förebygg och främja Tack för att ni har valt att samarbeta med oss. Här finner ni information om era kommande insatser, vilka praktiska förberedelser som utbildaren

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer