MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I PRAKTIKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I PRAKTIKEN"

Transkript

1 Intervjuer och rapporten är en del av Integrationsfondens projekt Mänskliga Rättigheter i praktiken Diarienummer: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I PRAKTIKEN Folkuniversitetet Umeå Folkuniversitetet Uppsala 30 november 2013 Detta projekt medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska integrationsfonden

2 Förord Folkuniversitetet Uppsala och Umeå startade i april 2013 tillsammans med andra aktörer i det civila samhället samt inom den offentliga sektorn ett projekt som heter Mänskliga Rättigheter i praktiken. Målet med projektet är att utveckla utbildningsmaterial för att förebygga patriarkalt våld och/eller förtryck, via utbildning i mänskliga rättigheter. Målgruppen är nyanlända familjer, särskilt kvinnor samt, övriga föräldrar och organisationer som jobbar med de som är utsatta eller potentiellt utsatta för patriarkalt våld. Följande undersökning gjorde vi i samband med projektet i startfasen för att få information om hur stort behovet av utbildning i mänskliga rättigheter är och vilket material som behövs för att stödja förebyggande arbete. Patriakalt våld finns eller har funnits i alla kulturer. Det har sin grund i värderingar eller normer och våldet utövas då någon bryter mot dessa värderingar eller normer. Samtidigt kan dessa värderingar stå i strid mot de värderingar, som utgör grunden för mänskliga rättigheter. Att öka kunskapen om mänskliga rättigheter och utifrån sådan kunskap diskutera de konflikter som finns i värderingsgrunder är en väg att närma sig en dialog kring våldsproblematiken mot kvinnor och inom familjer. Det förekommer att nyanlända familjer, särskilt kvinnor, inte har kunskap om deras mänskliga rättigheter. Det beror på för lite eller för sen utbildning för målgruppen eller på felinformation av närstående. Följden är att kvinnorna blir osäkra, de vågar inte delta i samhällslivet och bli ekonomiskt självständiga. De har svårare att komma ut på arbetsmarknaden och har därför svårare att integrera sig i samhället. Ett annat problem som kan uppstå är klyftan mellan föräldrar som har migrerat till Sverige och som tog med sig normer och värderingar från sina hemländer och deras barn som lär sig om normer och rättigheter i skolan i Sverige. Det är viktigt att utbilda hela familjen i mänskliga rättigheter, så att föräldrarna kan förstå barnen bättre. Därför syftar projektet på att förenkla integration för hela familjen. Mot denna bakgrund vill vi i detta projekt ta vara på den resurs, som invandrarföreningarna och andra föreningar utgör och utbilda coacher för utbildning av nyanlända tredjelandsmedborgare i mänskliga rättigheter och för att föra en dialog om våld och förtryck och för att förebygga patriarkalt våld. Folkuniversitetet Uppsala och Umeå

3 Innehåll BAKGRUND... 1 VARFÖR STARTADE VI PROJEKTET?... 1 VAD ÄR PROJEKTETS SYFTE?... 3 VEM ÄR PROJEKTETS MÅLGRUPP?... 4 UNDERSÖKNINGSMETOD... 5 INTERVJUER OCH NÄTENKÄTEN... 7 GENOMFÖRANDE... 7 RESULTAT... 8 UNDERSÖKNINGSGRUPPEN... 8 VILKET MATERIAL FINNS TILL FÖRFOGANDE? HUR SKER INFORMATIONSSPRIDNINGEN OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? VILKA RÅD ELLER TIPS GER DU EN PERSON SOM SÖKER INFORMATION OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? I VILKEN UTSTRÄCKNING FINNS DET UPPFÖLJNING ELLER UTVÄRDERING AV INFORMATIONSSPRIDNINGEN OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? ÄR DET VIKTIGT ATT SPRIDA INFORMATION OCH KUNSKAP OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER TILL NYANLÄNDA? HUR ÄR MÅLGRUPPENS KUNSKAP OCH INTRESSE OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? HUR NÅR MAN MÅLGRUPPEN BÄST? VAD BEHÖVER PERSONER SOM JOBBAR MED MÅLGRUPPEN? SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 27

4 1 Bakgrund Varför startade vi projektet? Med projektet vill vi förbättra nyanländas, särskilt kvinnornas, situation i Sverige genom att förebygga patriarkalt våld inom familjer. Patriarkalt våld finns i alla kulturer och för att bryta upp det mönstret måste såväl kvinnor som män veta om sina mänskliga rättigheter för att få en förebyggande effekt, som påverkar också en lyckad integration i samhället och på arbetsmarknaden. Ett av de största hindren för kvinnans integration i samhället är ett misslyckat inträde på arbetsmarknaden. Det kan även störa barnens integration och kan medföra psykosociala konsekvenser, försämrad hälsa, skilsmässa eller förstärkt isolering och segregation. Patriarkalt våld kan både vara orsak till och konsekvens av kvinnans isolering. Patriakalt våld bygger på att mannen vill behålla makten genom att bestämma över kvinnan och barnen. De får inte leva ett självständigt liv, de får inte göra fria val som berör deras liv. Samhället måste stärka kvinnornas och mammornas roller att bli ekonomisk jämställda, men också männens och pappornas förståelse av att jämställdhet är en fördel för hela familjen. Okunskap om grundläggande individuella mänskliga rättigheter och bristande språkkunskaper kan leda till vidare isolering och segregation. Situationen kan förvärras till följd av grupptryck på grund av föråldrade könsroller, religion eller patriarkala normer som också kan leda till patriarkalt våld.

5 2 Hedersrelaterat våld definieras som specifikt våld mot den som inte följer normen i vissa kulturer. Det handlar om total kontroll av kvinnans sexualitet, homosexualitet, bisexualitet och transpersoner. Barngiftermål och påtvingad könsstympning är också två punkter som tillhör kategorin. Hedersrelaterat våld utövas kollektivt av hela familjen, av släkten och ibland också av ett helt samhälle och är en del av patriarkalt våld och förtryck. I denna rapport väljer vi att använda en bredare definition av våld, nämligen patriarkalt våld, som förekommer i alla kulturer i olika former i stället för hedersrelaterat våldt - som är knutet till bara vissa grupper i samhället. Ett problem är att ingen idag känner till omfattningen av patriarkalt våld och förtryck i Sverige eftersom forskning och statistik saknas. Därför är det svårt att veta vilken effekt satsningarna inom detta område har haft. Det är också svårt att identifiera gråa zoner och vilka insatser som krävs för att förebygga patriarkalt våld och förtryck på ett mer effektivt sätt. Denna rapport bidrar med specifik know-how till nya lösningar för att täcka de gråa zonerna. Rapporten kommer användas som grund till utveckling av utbildningsmaterialet som riktas till nyanlända migranter och flyktingar. De flesta intervjuade i undersökningen tycker att det är viktigt att få veta om mänskliga rättigheter så tidigt som möjligt, det är då den förebyggande effekten kan utvecklas. Om föräldrarna får utbildning i mänskliga rättigheter och normer i Sverige kan man även förebygga klyftan som brukar förekomma mellan barn och föräldrar. Barnens integration går fortare med hjälp av skolan men föräldrarna håller ofta på hemlandets normer och saknar förtroende för myndigheter på grund av dåliga erfarenheter från hemlandet. Språkproblem, okunskap om nyanländas kultur och traditioner samt bristande tillit hos målgruppen är stora hinder för dialog om och utbildning i mänskliga rättigheter. Vi ser invandrarföreningar, med kännedom om målgruppens seder och traditioner samt det gemensamma språket, som enda kanal för detta arbete. Tanken är att skapa trygghet och förtroende genom utbildningen som ska ske genom invandrarföreningens medlemmar som har lyckats med integrationen i Sverige men som har samma kulturella bakgrund och därmed kulturell förståelse som de nyanlända. Utbildningen ska ske på modersmålet för att undvika missförstånd på grund av språkproblem.

6 3 Vad är projektets syfte? Projektets övergripande syfte är att bidra till att effektivisera insatserna för att förebygga patriarkalt våld och att stärka de nyanlända tredjelandsmedborgarnas, särskilt kvinnornas, förutsättningar att tillvarata sina mänskliga rättigheter för smidigare integration i samhället och på arbetsmarknaden. Projektet syftar även till att översätta internationella, juridiska överenskommelser som FN:s deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 och FN-konventioner till praktiskt utbildningsmaterial. Materialet kan användas av föreningar som jobbar med mänskliga rättigheter, invandrarföreningar och skolor för att på ett praktiskt sätt utbilda olika målgrupper i mänskliga rättigheter. Projektet syftar till att utveckla utbildningsmaterial på basis av FN-deklarationen och konventioner om mänskliga rättigheter för invandrarföreningar så att de genom studiecirklar kan informera sina landsmän och nyanlända om företeelsen samt konsekvenserna av patriarkalt våld. Materialet ska också kunna användas av andra intressenter som kommuner, skolor och andra frivilliga krafter. Därutöver kommer projektet att främja samverkan mellan invandrarföreningar och andra intressenter i syfte att effektivisera arbetet mot patriarkalt våld.

7 4 Vem är projektets målgrupp? Direkta målgruppen är nyanlända tredjelandsmedborgare som har fått uppehållstillstånd. De kommer att ingå som deltagare i de studiecirklar där studiematerialet testas under ledning av tvåspråkiga coacher. En indirekt målgrupp är tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd som inte omfattas av gruppen nyanlända och övriga svenska medborgare. Andra relevanta intressenter är aktörer på lokal, regional och nationell nivå som jobbar med olika insatser för förebyggande av patriarkalt våld och förtryck: polis, socialtjänst, invandrarföreningar, FN och andra föreningar, kvinnojourer, SFI-skolor och andra.

8 5 Undersökningsmetod I början av projektet utvecklade projektgruppen på FU Uppsala och FU Umeå en enkät som var tänkt som både en bas för intervjuer med representanter från målgruppen och andra intressenter och som formulär för nätenkäten. Med produktionen av enkäten som pågick under juni och juli 2013 började också insamlingen av befintligt material och erfarenheter samt informationsspridning om projektet. Vi skickade ut information till organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter och patriarkalt våld och nyanlända och/eller integration av migranter. Vi bokade tider för face-to-face intervjuer och telefonintervjuer och skapade därmed ett nätverk runt om vårt projekt med kommuner, myndigheter, organisationer och invandrarföreningar. Ett informationsblad för projektgruppen, ett informationsblad för referensgruppen och ett allmänt informationsblad framställdes. Tre grupper deltog i undersökningen: o Grupp 1: Personer från organisationer som jobbar med nyanlända och/eller mänskliga rättigheter och/eller patriarkalt våld o Grupp 2: Personer som är medlemmar i invandrarföreningar eller paraplyföreningar för invandrare o Grupp 3: Personer som är nyanlända och som just har börjat lära sig det svenska språket Enkäten innehåller många öppna frågor, därför att det är viktigt för projektgruppen att hitta de mjuka värderingarna. Det är ett mycket känsligt ämne, som man måste närma sig på ett flertal av subjektiva vägar, bilder, berättelser, historier. I följande analys hittar man därför ett flertal subjektiva svar, som återspeglar sig i deras variation av en stämning eller riktning.

9 6 Vi fick väldigt bra information genom de öppna frågorna i grupp 1 och 2. För grupp 3 var det för svårt med öppna frågor i nätenkäten. Det var lättare att nå grupp 3 genom intervjuer trots språkbegränsningar. Målet med enkäten var att samla: kunskap om erfarenheter från personer som jobbar med målgruppen (nyanlända) erfarenheter från målgruppen själv (via invandrarföreningar) en överblick av befintligt material tips på vilket material som behövs för att uppnå målet med projektet

10 7 INTERVJUER och NÄTENKÄTEN Genomförande Under augusti och september 2013 genomförde vi undersökningen såväl i form av intervjuer som i form av en nätenkät. Face-To-Face-intervjuer genomfördes framförallt med representanter från olika organisationer som jobbar med målgruppen i olika sammanhang. Vi intervjuade personal från kommunen (SFIkurator, SFI-lärare, lärare som jobbar med ensamkommande flyktingbarn, socialtjänst), länsstyrelser, polis, föreningarna som stödjer integration och invandrarföreningarna samt författare, - och journalister. - Nätenkätens länk skickades till myndigheter, organisationer och föreningarna på regional och national nivå. - Nätenkätens länk för nyanlända skickades till invandrarföreningarna, SFI-skolor och andra paraplyföreningarna som jobbar med integration. - Vi framställde även en pappersversion av enkäten för nyanlända som blev efterfrågad av invandrarparaplyföreningar på grund av bristande tillgång till datorer.

11 8 Resultat Svarsfrekvensen på enkäten var 39 %. Mer än 100 personer svarade. Denna siffra innefattar även de fördjupande intervjuerna. I regionen Umeå/Skellefteå intervjuades 20 personer och i regionen Uppsala var det kring 40 personer som deltog i undersökningen. Undersökningsgruppen 65 % kvinnor och 35 % män svarade på enkäten. När det gäller djupa intervjuer har vi ett jämnare förhållande mellan könen. Vi försökte att få lika många män som kvinnor som intervjupartner. Men det är intressant att se att kvinnorna dominerade med nätenkäten. De flesta som svarade befann sig i åldersgruppen mellan (44 %) och (42 %) år. Största andelen svar kom ifrån ideella föreningar (28 %), kommuner (20 %), offentlig sektor (14 %), övriga organisationer (10 %), invandrarföreningar (9 %) och företag (6 %). Bild Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 1

12 9 Bild 2 2 Bild 3 3 Jag är ingen expert 87 % av personerna svarade att de jobbar med mänskliga rättigheter. Intressant var att många berättade vid första kontakten att: Jag tror inte att jag är rätt intervjupartner, jag är ingen expert. Sedan visade det sig att alla intervjuade jobbade med mänskliga rättigheter på ett eller annat sätt. Oftast finns det inga fasta rutiner kring hur man ska informera om mänskliga rättigheter, i de flesta fall finns det inget material att använda för nyanlända. All information anpassas till personens individuella behov på ett praktiskt sätt i form av dialog med information från internet som underlag. 2 Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 2 3 Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 3

13 10 En del av gruppen har även fasta rutiner, de som jobbar med barn, på skolor, med studiecirklar och utbildning. Det materialet har samlats under intervjuer och ligger till grund för det studiematerial som kommer att utvecklas i projektet. Det är viktigt att använda lösningar som redan finns istället för att utveckla allting på nytt. Bild 4 4 De intervjuade personernas kunskaper om mänskliga rättigheter ser enligt egna uppgifter bra ut. 52 % av personerna svarade att de har bra utbildning/kunskap i ämnet, 42 % att de har begränsad utbildning/kunskap och 6 % sa att de saknar helt kunskap i ämnet. 11 Bild Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 4 5 Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 15

14 11 Intressant är att många intervjuade menade att de ville ha mer kunskap i själva ämnet, särskilt om praktisk implementering av mänskliga rättigheter. Många tyckte att det behövs en vidareutbildning kring mänskliga rättigheter. Märkligt är också att 39 % valde att inte svara på den frågan. Vi tror att orsaken ligger i att det är svårt eller obekvämt att bedöma sig själv, särskilt om det inte finns flera möjligheter att välja. Kanske ordet begränsat inte var något bra alternativ. Det kan uppfattas som negativt och då blir frågan bortvald. Vilket material finns till förfogande? 39 % av de tillfrågande har inte något färdigt material till sitt förfogande och 61 % svarade att de har rutiner och material. Bild 6 6 Tillgängligt material omfattar följande: informationsmaterial (flyer) på olika språk. undervisningsmaterial, mest för barn och ungdomar (skolor). material på nätet men språket är för svårt. material som personerna har själva utvecklat för sina behov till exempel för temadagar på skolor. 6 Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 5

15 12 informationsmaterial på nätet som oftast är rapporter mm som inte stödjer praktisk utbildning av målgruppen Det som saknas är: material som är anpassat för vuxenutbildning. språknivå-anpassat material för vuxna nyanlända. kunskap om elevens kultur (normer, koder, etc.) på elevens modersmål för personer som ska utbildar nyanlända. välfungerande informationsbroar mellan nyanlända och myndigheter. satsningar på att diskutera mänskliga rättigheter på modersmålet. interaktivt material som spel eller appar Sammanfattningsvis kan man säga att det finns material, framförallt för skolor (barn och ungdomar). Det finns informationsblad på olika språk och rapporter om problematiken och projekt - på nätet, hos myndigheter och organisationer. Men det finns inte något praktiskt material för nyanlända vuxna som är på lätt språknivå. Hur sker informationsspridningen om mänskliga rättigheter? De tillfrågade angav att deras spridning sker till 89 % muntligt, till 53 % i pappersform, 49 % med hjälp av nätet, 20 % med hjälp av film och 22 % annat. Bild Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 6

16 13 Internet men sen diskussion. Mänskliga Rättigheter måste diskuteras! Internet går bara om språket inte är ett problem. Problem med muntlig är att man behöver en tolk egentligen Intervjuade personer använder internet som informationskälla men spridningen till målgruppen sker till stor del muntligt. På grund av att det är svåra begrepp skulle användning av nyanländas modersmål behövas i form av en tolk. En person som var nyanländ påpekade att de nyanlända har mycket begränsad tillgång till datorer. Det gäller att inte glömma bort det i vår digitaliserade värld. Det [MR] är ett svårt begrepp och torrt! Ett problem med spridningen är att begreppet mänskliga rättigheter i sig är för stort och brett. Det är för många ord, för mycket information. Det måste finnas någon praktiskt koppling till deltagarens behov. Man måste försöka bryta ner det, till exempel mänskliga rättigheter i mitt liv eller Mina vardagliga mänskliga rättigheter. Men den centrala frågan här är: Hur hamnar informationen hos målgruppen nyanlända? De som kommer hit vet inte hur man ringer för hjälp, hur man ringer 112! Undersökningen visar att målgruppen själva måste komma med frågor, sen ger läraren, kurartorn eller kontaktpersonen hos föreningen eller jouren informationen vidare. Och då handlar det om individuellt specifik information eller hjälp. Måste en person först vara drabbad för att få kontakt med något ställe som kan ge information om deras mänskliga rättigheter? Hur kan man göra så att informationen hamnar hos målgruppen innan de drabbas? Det behövs nya välfungerande informationskanaler för att ge information om rutiner man kan behöva i vardagen till exempel hur man ringer 112 eller kvinnojouren.

17 14 Vilka råd eller tips ger du en person som söker information om mänskliga rättigheter? 60 % av undersökningsgruppen svarade som följande: Fråga en person som vet: lärare, kurator Kolla upp information på nätet: FN, Amnesty, EU, Regeringen, Röda Korsets hemsida, Kvinnofridsportalen etc. Kontakta en organisation, myndighet eller förening: Amnesty, Röda Korset, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen, kvinnoorganisationer, kontaktperson i förbund, ring kommunen Delta i studiecirklar "Man kan till en början söka specifika frågor i sökmotorer som Google Det kan vara allt från våld mot kvinnor till lite mer omfattande frågor som ett landsövergrepp mot till exempel barnfångar! Frågornas karaktär ändrar också sökningens karaktär. Ibland kan det vara bra att ta kontakt med sakkunniga personer som t.ex. Statsrätt kunniga personer eller personer som är insatta i internationella lagar. Hur skall man tolka FNs konventioner?... För projektgruppens målgrupp är det inte så enkelt att få information, därför att alla nyanlända inte har tillgång till datorer eller mobiler och alla nyanlända inte kan engelska eller svenska än. Det finns också gruppen som är analfabeter. Vi kan alltså se två hinder här: Språkhinder och tekniska hinder. Språkhinder kan man motverka genom tvåspråkiga informatörer som kan uttrycka sig såväl på i nyanländas modersmål som på lätt svenska. Tekniska hinder är svårare att motverka, men man kan tipsa eller visa målgruppen platser där de kan surfa till exempel på biblioteket. Men viktigast är väl i första fasen att bygga på direkt kontakt mellan målgruppen och informatörer. " hänvisa till kvinnoorganisationer, försöka samarbeta med myndigheter, skräddasydd hjälp beroende på behov "

18 15 Det är viktigt med personlig information anpassad efter personens behov och därmed kontakt och förtroende till personer med kunskap om samhälle i Sverige. Bäst är då ett samarbete mellan myndigheter som jobbar med nyanlända och före detta migranter som kan modersmålet och har lyckats med integrationen i Sverige. Intressant är att 40 % av de tillfrågade inte svarade på den här frågan. Det kan innebära att undersökningsgruppen inte blir tillfrågad ofta av målgruppen. Om nyanlända inte efterfrågar information betyder det inte att de inte är intresserade, men det finns dels de språkhinder vi pratade om tidigare och dels kanske många inte vågar fråga. Det är kanske också något nyanlända måste lära sig: att man får ställa frågor, att det är bra att ställa frågor, att man kan lära sig mycket genom att våga ställa frågor. Inte alla utbildningssystem i världen bygger på ett frågande, reflekterande sätt att lära sig. I vilken utsträckning finns det uppföljning eller utvärdering av informationsspridningen om mänskliga rättigheter? 70 % besvarade frågan, varav 52 % angav att det inte finns och 48 % sa att det finns någon form av uppföljning eller utvärdering. Bild Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 8

19 16 " utvärdering och rapportering " " Rapportering till styrelse och årsmöte." "Eftersom arbetet sker i projektform sker en utvärdering av varje projekt." "Vi delar bland annat ut enkäter i samband med våra besök på skolor, både före och efter besöket. Vi utvärderar även den samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer som skapas, Både gemensamt muntligt i gruppen samt genom enkäter. " det gör förbundet efter cirklar " "Vi har uppföljning och utvärdering av varje informationstillfälle." "Vi har ett löpande uppföljningsarbete i vår verksamhet utifrån vårt systematiska kvalitetsarbete, där ingår även hur vi arbetar med våra "brukare" bl.a. med frågan om mänskliga rättigheter" Intervjuade organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter gör alltid uppföljningar och rapportering. Också föreningar och andra verksamheter som arbetar med projekt är vana vid att genomföra löpande utvärderingar, som huvudsakligen sker efter genomförd aktivitet eller avslutad kurs eller projekt. Det finns många rapporter om projekt som har mänskliga rättigheter eller hedersrelaterat våld som inslag på nätet. Men det handlar om rapportering under utvecklingsfasen och inte om utvärdering av praktiskt material efter en längre användningsperiod. " på muntligt sätt, vi diskuterar och träffas igen " " när frågan återkommer, diskuterar vi i grupp muntligt " " informellt vi - pratar med deltagaren innan de går på praktik och efter det. Det handlar om hur man gör rätt." En stor del av de intervjuade personerna menade i första hand att det inte finns någon utvärdering i direkt arbete med målgruppen, men efter längre fundering kom de flesta fram till att man utvärderade på ett informellt sätt genom att prata med deltagarna och diskutera återkommande frågor. På det sättet får de feedback om informationen om mänskliga rättigheter.

20 17 Är det viktigt att sprida information och kunskap om mänskliga rättigheter till nyanlända? 32 % av de tillfrågade svarade inte på frågan, men återstående 68 % var överens och svarade JA. Självklart! och Alltid i alla målgrupper! Att det är så självklart för undersökningsgruppen kan bidra till att en del valde bort att svara. "MR är till för alla och en var och en viktig grundstomme för ett demokratiskt samhälle." "Det är viktigt att sprida den informationen till alla. Människor har olika, ibland ingen, uppfattning om vad som gäller enligt de mänskliga rättigheterna. Eftersom de mänskliga rättigheterna gäller för alla oavsett ursprung och bakgrund är det viktigt att kunskapen når ut. Vårt projekt riktar sig inte till specifikt nyanlända." Alla bör ha kunskap om dessa rättigheter, vart man kan vända sig om ens rättigheter kränks samt vad som kan ske om man själv kränker andras rättigheter." Tillfrågade påpekade att det är viktigt att inte bara koncentrera sig på målgruppen. Personer som ibland diskriminerar har oftast inte mer kunskap om mänskliga rättigheter. Bland de intervjuade personerna fanns det inte några tvivel om att det är viktigt och grundläggande att få lära sig om sina rättigheter. Ord som rättigheter och skyldigheter, jämställdhet och diskriminering har förekommit ofta. "Vet inte riktigt hur ni definierar mänskliga rättigheter. Tänker att det ingår som en viktig del i informationen kring vad man som medborgare i Sverige har för rättigheter men även skyldigheter. Jag tycker särskild att kvinnors rättigheter, jämställdhet och sexualitet (sexualkunskap) är viktigt." " få viktig info att kvinnor är också en människa " Det finns röster i enkätsvaren som lyfte fram att det är väldigt viktigt att koncentrera sig på att sprida kunskap om kvinnornas rättigheter och att lära sig att förstå mänskliga rättigheter i samband med kvinnornas jämställdhet och sexualitet (rätt till sin kropp) i samhället.

21 18 MR är inte ett känt eller accepterat begrepp i många delar av världen. Utan en viss förståelse av vårt sätt att se på MR och demokrati har nyanlända ingen chans att förstå vad Sverige är. Många kommer ifrån förhållanden där man har varit i botten av samhällsskiktet, man har inget förtroende för staten och dess institutioner. Polisen är boven och juridiska systemet dess förlängda arm. Denna bild blir inte lätt att ändra på då man har haft enormt långa väntetider på handling av asylärenden. Ovissheten och stressen gör att många tappar hoppet och tron på statens allvar i MR frågor. Personer som är analfabeter har oftast enorma svårigheter till att kunna söka till sig information kring MR. Med analfabetism menar jag också personer som har svårt att kunna uttrycka sina tankar i skrift och förstå delvis eller helt komplexa texter. Dessa personer behöver oftast förenklade material. Att synen på staten kan variera beroende på varifrån de nyanlända kommer diskuterades sedan. Det är vanligt att personerna inom målgruppen har tappat förtroendet för statens institutioner, som polisen och domstolarna. De är därför lika rädda för myndigheter här i Sverige och kan inte föreställa sig hur det fungerar med mänskliga rättigheter. Att omvandla den rädslan och det misstroendet till förtroende och tillit tar väldigt mycket tid. Språket är en annan faktor som också kan göra det svårare att lyckas med omvandlingsprocessen. Mänskliga rättigheter är ett känsligt tema och det är väldigt viktigt att man diskuterar det, men det tar också lång tid innan man kan diskutera på ett nytt språk. Därför är det viktigt att fokusera på modersmålet och på lätt svenska. "Vi ser ofta att våra kontakters mänskliga rättigheter kränks och inte fullt ut respekteras. Om de själva inte har tillgång till kunskap om vilka rättigheter de har blir det svårt att dokumentera de kränkningar som förekommer och i förlängningen svårt att förbättra den rådande situationen." "Informationsspridning om detta kan i många fall vara bristfällig. Det är viktigt att alla människor får den informationen. För att kunna motverka att rättigheter kränks behöver man veta om vad man har för rättigheter. När det gäller barn och unga kan informationen ibland skilja sig mellan den de får från t ex skolan och den de får från sina föräldrar. Det kan skapa en konflikt som är viktig att vara medveten om." Genom en förstärkt och tidig spridning om mänskliga rättigheter till målgruppen kan vi förebygga missförstånd, diskriminering och våld. En intervjupartner gav ett väldigt tydligt exempel om kvinnor: Hur kan en kvinna anmäla en våldtäkt om hon inte vet att det är en våldtäkt? Hon kanske inte vet att hon har rätt till sin egen kropp, utan hon tror att mannen hon är gift med har rätt att göra så, även om hon inte vill eller om det gör ont. Hon har kanske accepterat detta i flera år och hon tänker att det måste vara så här och att det är hennes plikt som fru.

22 19 Ett stort problem med nyanlända familjer är att barn via skolan får mycket kunskap om sina rättigheter men att föräldrarna inte får information i samma omfattning. Barnens bild av vad som är rätt och fel börjar då avvika från förälderns bild. Det händer enligt undersökningsgruppen ofta att föräldrarna mentalt stannar i hemlandet medan barnen integrerar sig i det nya landet. Därmed utvecklas en klyfta som kan leda till problem inom familjen. Att vara medveten om sina mänskliga rättigheter är å ena sidan en förutsättning för att förstå sina rättigheter och att inte bli drabbad själv men också nödvändigt för att lära sig respektera andras rättigheter och inte begränsa andra människor. "Det kommer bland annat att snabba på deras integration på arbetsmarknad och samhälle i Sverige." Det gäller att försöka minska det ekonomiska beroendet och att öka den ekonomiska självständigheten genom tidig utbildning i mänskliga rättigheter. Klyftan mellan föräldrar och barn som nämndes ovan brukar minska när föräldrarna kommer ut i arbetslivet. Det kan snabbare förbättra personernas språkkunskaper och därmed också öka deras förståelse för det nya samhället de har hamnat i så att de kan integreras på ett mycket bättre sätt. "Men det är viktigt vem/vilka som sprider kunskapen. Det är ingen självklarhet för att man är en invandrarförening är lämplig" En central fråga är vem eller vilka det är som sprider kunskapen? Inom vårt projekt vill vi bygga på att invandrarföreningar är broar (informatörer) mellan nyanlända och myndigheter. Under undersökningen fick vi mycket bekräftelse såväl från företrädare från invandrarföreningar som från andra organisationer som jobbar med målgruppen att det är en viktig och bra tanke. Det behövs informationskanaler som nyanlända kan ha förtroende för. Personer som har lyckats integrera sig i Sverige och känner till landsmännens kulturella koder och som kan förstå hur nyanlända känner och funderar om olika samhällsfrågor. Men det fanns också kritiska röster som påpekade att det kan vara så att inte alla invandrarföreningar är lämpliga eller har resurser (tid!). En intervjupartner med migrationsbakgrund menade att målgruppen nyanlända först hamnar på SFI-skolor eller vuxenskolor och att man därför måste börja utbilda dem i mänskliga rättigheter där. Detta sker bäst med hjälp av migranter, företrädare från invandrarföreningar, som har lyckats med integrationen och som är bäst i modersmålet och lätt svenska. I andra hand kan man sedan köra utbildningar i invandrarföreningar.

23 20 Hur är målgruppens kunskap och intresse om mänskliga rättigheter? På enkätfrågan Vilken kunskap eller intresse upplever du att nyanlända har för frågor som rör mänskliga rättigheter? svarade 40 % av de tillfrågade. Många av de intervjuade personerna tyckte att det var en mycket svår fråga. Det går nästan inte att svara på och där finns flera hinder att bedöma. svårt att säga, inte säkert om kunskap problem är språket Hinder språkbarriär: När nyanlända kommer till Sverige finns det en språkbarriär, de kan inte uttrycka sig som de vill eller som de kan på sitt modersmål. De kan ha stor kunskap men kan ännu inte beskriva det med ord på sitt nya språk. De kan även sakna kunskap. Man vet inte. " De nyanlända är fullt upptagna med att lära och förstå det nya landet och bearbeta vad de har upplevt samt praktiska uppgifter som bostad, språket os." Hinder tankebarriär: Många är flyktingar som är traumatiserade på grund av krig, förtryck och förföljelse. Att prata om mänskliga rättigheter hänger ihop med att man får prata fritt. Om man har blivit skadad eller orättvist behandlad på grund av sina tankar vågar man kanske inte tänka och säga fritt längre. Man vill vara ifred. "felaktig information de fick inom nära relationer" Hinder bristande förtroende för myndigheter: När man flyttar hemifrån lämnar man tryggheten, när hemlandet är krigsdrabbat eller på något annat sätt osäkert finns ändå familj, vänner, kultur som kan ge trygghet, därför att det är någonting man känner. Man litar på sin familj och sina vänner, man har inget förtroende för myndigheterna. I det nya landet måste man bygga upp tryggheten på nytt, därför att allt är nytt och annorlunda. Om man inte känner sig trygg, vill man troligen inte yttra sig så mycket.

24 21 "Det första man hör är trygghet och kunna leva ett normalt liv." Hinder kulturella normer: Det kan vara svårt att skilja mellan kulturelle normer och rätt. Om man kommer från ett land med ett korrupt rättssystem är det kanske ännu viktigare att man håller sig till de normer som finns i samhället för att överleva. " Man ska vara ödmjuk, med historiska tillbakablickar. [ ] Vi har mycket att lära oss själva om totalitära strukturer bland annat Kvinnorättigheter. Viktig att jämföra likheter med oss för att hitta gemensam grund. " bygger på samtal och erfarenheter från hemlandet Hinder fördomar och diskriminering: De finns tyvärr fortfarande ett vi-de-tänkande på båda sidor. Vi vet hur man gör - de måste lära sig att vi gör så här. Det är diskriminerande. För att bryta ned det här är det viktigt att jämföra och reflektera till exempel hur det har varit med kvinnors rättigheter för en eller två generationer sedan i Sverige. Det gäller att hitta likheter och bygga på dem. Hur ser målgruppens kunskap ut? kunskapen kan variera kunskap som genomsnittlig svensk "Eftersom de flesta kommer från länder där de saknar rättigheter och får inte sina röster hörda. Därför saknar kunskap om sina rättigheter och tror att det är okej att bli behandlat på ett visst sätt." Alla dessa hinder gör det svårt att veta om det finns kunskap hos målgruppen. Men våra intervjupartner sa att de tror att det finns en grupp inom målgruppen som har ganska bra kunskap om mänskliga rättigheter (de som har varit drabbade), och en annan grupp som har lite eller ingen kunskap. Det finns inget svar, men många känslor runt kring den här frågan som bör räknas in i vårt utvecklande arbete.

25 22 Hur ser målgruppens intresse ut? "Min personliga erfarenhet är att nyanlända är mycket intresserade av att lära sig om och förstå samhället de nu befinner sig i. Hur stor andel av nyanlända som har mycket kunskap vet jag inte men många känner till någon rättighet. Situationen ser naturligtvis oerhört olika ut eftersom de nyanlända är ett stort antal individer." stort intresse flesta brinner för det men det finns också de som inte behöver "Många har sökt sig till just Sverige för att de har hört att mänskliga rättigheter efter levs här, Att rättssäkerheten är hög och att det är ett bra land att leva i. En övervägande del av de tillfrågade anser att det finns ett stort intresse bland nyanlända, men gruppen nyanlända är ingen homogen grupp. Det finns nyanlända som är väldigt intresserade av mänskliga rättigheter, därför att - de är medvetna om att det inte finns någon rättssäkerhet i deras hemland och därför sökte de sig till Sverige. - de var utsatta för politisk eller etnisk förföljelse i sitt hemland och därför själva drabbade. - de tillhör en grupp (kvinnor, hbtq-personer) som kommer från ett land där deras rättigheter är mycket begränsade "Många vet tyvärr inte vad Mänskliga Rättigheter har för betydelse bland många jag har träffat." " det hände inte många gånger att en person vill veta mer om mänskliga rättigheter " Enligt undersökningsgruppen finns det också en del nyanlända där det känns att de inte har något eller litet intresse, därför att - de har inte någon tid att fundera på mänskliga rättigheter, de har fullt upp med att lära sig språket och sätta igång med vardagen i ett nytt land. - de är nyfikna, men vågar inte fråga (språkproblem!), särskilt kvinnorna. - de är inte vana vid våra lärometoder (grupparbete eller diskussioner). Det kan vara mycket konstigt att lära sig på ett helt annorlunda sätt i vuxen ålder. Kanske är det viktigt att gå flera steg tillbaka och fråga: Hur lärde du dig? Hur jobbade ni på skolan? Vilket värde har en diskussion i lärandet?

26 23 Hur når man målgruppen bäst? På frågan Vilket tror du, är bästa sättet att sprida information och kunskap om Mänskliga Rättigheter? svarade 52 % av de tillfrågade. Svaren gav olika idéer angående möjliga metoder, mötesplatser och informatörer eller informationskanaler. Vilken metod? "Film, material i modersmålet: Tigrinja, Dari, Persiska, Thailändska" "direkta möten, läsa + höra + uppleva, diskutera är viktig, informationsblad har en begränsning" "Genom utbildning, gemensamma mötesplatser." "Behöver koppla tillbaka till vår egen historia och jämföra med just det land som de nyanlända kommer ifrån och tydliggöra att alla länder har en historia som rör utveckling, utvecklande av mänskliga rättigheter" "man måste träffa folk personlig!!!" " workshops är inspirerande, diskutera normer och värderingar, normkritik värderingsövningar dilemma, frågor interaktiv, teater Förhärskande åsikt gällande metoder var att det är bäst med - muntlig (läsa, höra och uppleva). - personliga möten med konkreta frågor som rör mänskliga rättigheter. - diskutera normer och värderingar. - diskussioner, med filmer och bilder som basis. - information på egna språk/modersmål. - aktivera folk att jobba med teman på ett praktiskt sätt som workshops eller kampanjer.

27 24 Var ska man mötas? "på skolan, studiecirklar" "Att möta individer och informera dem i samband med introduktionen i samhället. T.ex. via arbetsförmedlingen, som nu jobbar/ansvarar för integrationen i kommunerna. " "möte med någon som kan mänskliga rättigheter och gärna berättar, på vårt modersmål" De mötesplatser som främst nämndes var skolor, MR-organisationer och invandrarföreningar. Intervjuade personer var överens om att SFI-skolor är en mycket central plats. Nästan alla som får uppehållstillstånd går på SFI och kan nås via SFI-skolan. Undantag här är romska kvinnor, thailändska eller utländska kvinnor som gifter sig med en svenskt partner och kommer till Sverige på grund av familjeanknytning. Vem ska vara informatör? "Föreningar är ett bra alternativ men det räcker inte med det. "Kommun, AF, Migrationsverket, ideella föreningar, SFI-undervisare." " invandrarföreningarna att jobba med, tvåspråkige informatörer är bra "På bred front. Myndigheterna är skyldiga att informera sina klienter, och det bör göras stringent och systematiskt, medan civilsamhället kan göra sitt genom att närma sig medborgarna från ett annat håll. Även skolorna borde ha ett informationsansvar. Det borde även finnas information tillgänglig hos hälso- och sjukvården." "Migrationsverket skulle kunna anordna en mindre kurs. Men det kan vara ett ide att ha det i mer neutrala lokaler." "Samarbete mellan Migrationsverket, invandrarföreningar & organisationer är À & O!" I en intervju med en nyanländ, menade han att information kring mänskliga rättigheter skulle man få i ett tidigt skede och han föreslog migrationsverket. Det är den första myndigheten som målgruppen har kontakt med. Sedan är det naturligtvis invandrarföreningarna som kan eller ska sprida informationen. Kommuner ska använda invandrarföreningarna som informatörer.

28 25 Andra tips av tillfrågade var: - Kvinnor till kvinnor män till män. - Man ska inte bara fokusera på gruppen som kan vara drabbad utan sprida information till alla. - Att söka och använda kanaler som målgruppen har förtroende för. - Att samarbeta med invandrarföreningarna. - Att ha tvåspråkiga informatörer. - Via migrationsverket. - Via SFI-skolor. Vad behöver personer som jobbar med målgruppen? Det finns mycket material på nätet om mänskliga rättigheter. Tillfrågade sade att de tar lite av varje och anpassar materialet efter sina egna behov. En feedback som undersökningen gav var att det finns för lite interaktivt material som är språknivå anpassat för målgruppen vuxna nyanlända. Därför ställde vi frågan: Vad skulle underlätta ditt arbete för att sprida kunskap om mänskliga rättigheter till nyanlända? Bild Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 16

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I PRAKTIKEN

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I PRAKTIKEN Intervjuer och rapporten är en del av Integrationsfondens projekt Mänskliga Rättigheter i praktiken Diarienummer: 2012 3011299 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I PRAKTIKEN 2013-2015 Folkuniversitetet Umeå Folkuniversitetet

Läs mer

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället - DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014 UTVECKLINGSNÄMNDENS FÖRVALTNING SID 1(5) INFORMATION Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014 Denna plan syftar till att främja vuxenstuderandes

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Integrationscentrum Göteborg. Samhällsorientering Flyktingguide/Språkvän Cirkulär Migration

Integrationscentrum Göteborg. Samhällsorientering Flyktingguide/Språkvän Cirkulär Migration Integrationscentrum Göteborg Samhällsorientering Flyktingguide/Språkvän Cirkulär Migration Andra Långgatan 19, entréplan Öppet Hus 28 oktober 2015 www.goteborg.se/integrationscentrum 2 Social Resursförvaltning

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning.

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. Frågor & Svar Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. INNEHÅLL Varför sprider Plan en film om flickors rätt till utbildning? Är det Plan som står bakom Girl Rising? Hur jobbar Plan med

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Titel Integration på lika villkor.

Titel Integration på lika villkor. Titel Integration på lika villkor. Syfte Norrköpings stad har lång erfarenhet av att ta emot ofrivilligt migrerade. Många människor som kommer till Sverige har förväntningar och uppfattningar om demokrati

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-11- 19 Klubbgärdet/Munksunds Förskole enheter, Piteå kommun Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Ny kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande

Ny kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande Ny kunskap och kontakt Att leda studiecirklar med asylsökande 2 TRÄFF 2 Bemötande Vägledning och hållbarhet 2 Ett material för cirkelledare i svenska och samhälle Den andra träffen är inriktad på hur du

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2015/2016 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Det är 20 inskrivna

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

Det civila samhället och dess ansvar för god integration

Det civila samhället och dess ansvar för god integration Det civila samhället och dess ansvar för god integration Slutsatser från ny enkätundersökning i Växjö kommun Växjö 10 december Daniel Folkesson Praktiskt genomförande av Institutet för lokal och regional

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Ny kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande

Ny kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande Ny kunskap och kontakt Att leda studiecirklar med asylsökande Studiematerial 2016 Studieförbunden Studieförbundens material 2016:6 Projektledare: Kerstin Mikaelsson Text: Hetty Rooth Grafisk form: Petra

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till? Flyktingmottagande i Bjuvs kommun Hur kan du göra för att hjälpa till? Just nu kommer det många människor till Sverige som är på flykt från förtryck, övergrepp och förföljelse. I denna folder har vi samlat

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2013 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2013 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Thomas Landahl 2013-04-01 Sidan 1 av 6 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för

Läs mer

Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken)

Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken) Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken) Mikaela Hansson Utredare Anna Partanen Minoritetskonsulent Annette Nyman Integrationsstrateg/Verksamhetsledare Fredrika Abrahamsson Etableringskoordinator

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

Läs mer

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson,

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Likabehandlingsplan Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Innehållsförteckning 2 Målsättning 3 Planens syfte 3 Definitioner vad betyder orden? 3 Förebyggande arbete 4 Att upptäcka 4 Att utreda 4 Att åtgärda

Läs mer

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete.

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering söker: Projektmedarbetare Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete. Om tjänsten Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Vad tycker deltagarna om samhällsorienteringen?

Vad tycker deltagarna om samhällsorienteringen? Vad tycker deltagarna om samhällsorienteringen? Sammanställning av intern uppföljning av samhällsorienteringen i Göteborgs Stad för höstterminen 2013 Syfte med sammanställningen Detta är en sammanställning

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Lärcentrum Västra Vux driver sedan 15 jan 2009 projektet Redo för jobb " som medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden.

Lärcentrum Västra Vux driver sedan 15 jan 2009 projektet Redo för jobb  som medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden. Redo för jobb! Redovisning av enkät från grupp 2 hösten 2009 av projekt under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare : Lärcentrum Västra Vux, Tranås kommun 1 Lärcentrum Västra Vux driver

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

www.tris.se info@tris.se

www.tris.se info@tris.se https://www.youtube.com/watch?v=zywtoacujz4&feature=youtu.be Att se individer Se potential och vilja Utgå ifrån individens egna förutsättningar Börja där individen är men stanna inte där! Se inga offer!

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet.

9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet. Välkomna! Dagens program fm 8.30 9.00 Fika och registrering 9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet. 9.10-10.00 Centret berättar om lagstiftning och

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Lillåns förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen 1-5 år Ansvariga

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Folkuniversitetet Göteborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkuniversitetet Göteborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Folkuniversitetet Göteborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Vuxenutbildning Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Ny kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande

Ny kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande Ny kunskap och kontakt Att leda studiecirklar med asylsökande 3 TRÄFF 3 Värderingar Rättigheter och fördjupning 3 Ett material för cirkelledare i svenska och samhälle Den tredje och sista cirkelträffen

Läs mer