Hur rättfärdigas krig?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur rättfärdigas krig?"

Transkript

1 Hur rättfärdigas krig? Krig har varit och är en ohygglig verklighet. De som uppfattar krig som något ofrånkomligt, nästan som en naturnödvändighet vet detta. För att rättfärdiga den blodiga hanteringen och stärka stridsmoralen måste de dölja sanningen och glorifiera krigandet. Så formulerade sig en Karlstadsprofil, företrädaren för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Dagmar Stake, för några år sedan. Ingen kunde, menade hon, i glorifierandet av kriget mäta sig med generalfältmarskalk Helmut von Moltke, dansken som gick i tysk tjänst och blev överbefälhavare i fransk-tyska kriget Hans bild av kriget har format generationers tänkesätt då han uttrycker att den eviga freden är en dröm, och inte ens en en vacker sådan. Kriget är ett led i Guds världsordning. I krig utvecklas människans ädlaste dygder, mod och försakelse, trohet och offervilja med livet som insats. Utan krig skulle världen förgås i materialism. 1 Men så lätt vill vi inte avfärda freden. I ett antal titlar diskuteras inte bara krig och krigföring utan också fred som företeelse. Är fred möjlig?, Har freden en chans?, Vad är fredspolitik? är några av de relevanta titlarna. I boken Vad är fredspolitik? diskuterar således den finske statsvetaren Göran von Bonsdorff den negativa och den positiva fredens verksamhetsfält inom både nationell och internationell gemenskap 2. Den negativa (eller den passiva, den minimala) freden kännetecknas menar han av statsmakten med förvaltningsapparat, domstolar och polisväsende och i det internationella umgänget av diplomati, av internationella organ, av gränsbevakningsstyrkor och av FN.s styrkor enligt en traditionell (och numera lite passiv syn på FN.s uppdrag och möjligheter. På modernt FN-spåk skulle detta idag kallas peace keeping eller peace enforcement. Den positiva freden (eller den aktiva freden, om man så vill) berör på den nationella arenan politikområdena socialpolitik, humanitär verksamhet, förverkligande av mänskliga rättigheter, av miljövård. På det internationella planet sysslar man med utvecklingsarbete, med transnationella relationer, med humanitära och sociala insatser och katastrofhjälp. Motsvarande FN-begrepp är peace building 3. 1 Stake, Dagmar, Har freden en chans?, Utrikespolitiska föreningens i Karlstad skriftserie 1983:1, s.5 2 Det gör också Johan Galtung i bl.a. boken Är fred möjlig? Studier i fred och imperialism, Falköping 1975, s. 83ff., som också refererats tidigare i texten till Tema 1. 3 Diskussionen om synen på folkrätten har ett motsvarande problem. Traditionell folkrätt betonade staternas suveränitet och självbestämmanderätt. Staternas rätt var det centrala. Idag fokuserar folkrätten alltmer på människornas rättigheter och diskuterar t.o.m. möjligheten att ingripa i en suverän stat om dess politik och agerande skulle hota människornas allra mest grundläggande rätt nämligen rätten till liv. Vid risk för folkmord

2 von Bonsdorff menade, då han skrev detta, som någon slags huvudtes att Den vedertagna säkerhetspolitiken utformas i första hand med hänsyn till den enskilda statens nationella intressen. I motsats härtill kan fredspolitik endast ha en global utgångspunkt. 4 Idag, med vetskap om det som från 1990-talets mitt kom att kallas det vidgade säkerhetspolitiska begreppet, skulle säkert von Bonsdorff formulera sig annorlunda. Den vedertagna (eller den traditionella säkerhetspolitiken, ofta med militär utformning), har kompletterats med en större civil och global syn också på säkerhetspolitikens område. Nya och gränsöverskridande hot kan inte negligeras och hela diskussionen om fred, nation och beroende nyanseras därmed. 5 Fredsfostran, Fredsprocesser och A Roadmap to Peace är några begrepp att fundera vidare kring. Vi återkommer till dessa längre fram i kursen. Men åter till krigen. Krig kan anses vara berättigade eller oberättigade, rättvisa eller illegitima, rättfärdiga eller orättfärdiga, anfallskrig eller försvars-krig, terrorkrig o.s.v. De kan utkämpas snabbt ( Blitzkrieg ) eller under flera utdragna år och man kan tillämpa olika tekniker. Under de senaste åren har ett gammalt begrepp, pre-emptive war 6, fått förnyad aktualitet. Men kan man verkligen försvara krig och krigföring? Är det inte alltid fel att föra krig? Och kan man verkligen, som Clausewitz, säga att vill Du fred, så rusta Dig för krig? Kan vi inte slippa de stora uppoffringar som krig och krigsindustri medför och istället koncentrera oss på att arbeta bort orättvisor och umbäranden och på det sättet bygga en mer harmonisk och solidarisk värld? kan alltså det internationella samfundet tänkas ingripa i ett land trots det landets regims motstånd. Självklart kan en sådan möjlighet, samtidigt som den kan förefalla hoppingivande, allvarligt äventyra världsfreden. 4 von Bonsdorff, Vad är fredspolitik?, Ekenäs tryckeri, Helsingfors, sid om skillnaden mellan säkerhetspolitik och fredspolitik. 5 Se vidare om det vidgade säkerhetspolitiska begreppet i Tema 4. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik. 6 Det är nog en allmänt spridd uppfattning att George W. Bush lanserade ett helt nytt begrepp när han deklarerade sin utrikespolitiska doktrin med uttrycket pre-emptive warfare.men uttrycket är inte nytt. I en relativt politisk predikan i Washingtons National Cathedral den 29 mars 2003 formulerade sig predikanten så här: Once to every man and nation comes the moment to decide, In the strife of Truth with Falsehood, for the good or evil side; This familiar hymn text comes from a greater work of poetry entitled The Present Crisis, written in December of 1845 by James Russell Lowell. It was penned as a protest against the war with Mexico that Lowell deplored as pre-emptive and unjust aggression. Many American s opposed the action calling it sinful and accused then President Polk of deception and aggression. One young congressman in particular stood up publicly and said Allow the President to invade a neighboring country whenever he shall deem it necessary... and you allow him to make war at pleasure... That young, anti-war congressman was named Abraham Lincoln.

3 Olika forskningstraditioner och skolor kan naturligtvis ge olika svar på de här frågorna. Från den här kursen och den här kurslitteraturen kan åtminstone två relevanta synsätt urskiljas. Den ena skulle vi med Joseph Nye 7 kunna kalla för en liberal skola. (Också uttryck som idealism eller en idealistisk skola eller tradition har använts) 8. I en sådan tradition är det relevant att säga Aldrig mera krig och att skapa organisationer och förhållningssätt som har ett sådant mål. Nationernas Förbund, (NF eller på engelska League of Nations) och Förenta Nationerna (FN, United Nations) kan vara exempel på detta 9. Andra exempel på organisationer som arbetar för fred och mot krigslösningar av motsättningar mellan individer, folk/nationer och stater, är bl.a. Svenska Fredsoch Skiljedomsföreningen, Sveriges äldsta fredsförening 10, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) som bl.a. har fredsfostran på sitt program 11 och Initiatives of Change 12. Flera tunga namn har också förknippats med ett idealistiskt förhållningssätt till krig som företeelse. Bland dem kan nämnas den amerikanska presidenten Woodrow Wilson, vetenskapsmän som nobelpristagaren Harold Urey, Pugwashrörelsens Bertrand Russel och ickevåldsaktörer som Gandhi, som yttrade Det finns ingen väg till fred, fred är vägen, den brasilianske ärkebiskopen Dom Helder Camaras, Martin Luther King m.m. Om vi också räknar in den förre amerikanske presidenten Jimmy Carter i den här gruppen så pekar han på nord-syd snarare än öst-väst. Också förre vicepresidenten och presidentkandidaten Al Gore måste räknas till idealisterna/liberalerna. Den andra skolbildningen skulle kunna kallas for realisternas skola. Hit hör aktuella politiker och forskare som presidenten George W. Bush, dennes utrikespolitiska rådgivare och därefter utrikesminister, dr. Condolezza Rice och tidigare president Richard Nixon, hans utrikesminister Henry Kissinger och presidenten Theodor Roosevelt. 7 Nye Jr, J.S., Att förstå internationella konflikter, Liber 2004, s. 17ff, Se gärna också Winnerstig, M., USA och världen: amerikansk utrikespolitik och dess drivkrafter, Folk och Försvars skriftserie 2003:3, sid. 8f. 8 Det blir lätt värdeladdat när olika tolkningar ställs mot varandra. (Jfr vårt tal om hattar och mössor -eller än värre, nattmössor på 1700-talet). Också idealism kan ju få något naivt över sig särskilt om det kontrasteras mot realist. Egentligen, påpekar Nye, sid 19, gör båda anspråk på att vara något så attraktivt som realister i ordets vardagliga bemärkelse. Också hos David McKay, i American Politics& Society, sid 312f, tar upp denna dualistiska ansats. McKay betonar det liberalt-idealistiska draget i USA.s politik. Men McKays bok skrevs före 11 september 2001! 9 Mer om FN finns att läsa dels i ett eget kapitel/tema i det här materialet men främst naturligtvis i ennan litteratur varav en del finns angiven som referens redan i kurshemsidesmaterialet. 10 Läs mer på 11 Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet är den svenska sektionen av Women's International League for Peace and Freedom (WILPF). WILPF har sektioner i 40 länder spridda över hela världen och är världens äldsta internationella fredsorganisation. Organisationen arbetar för fred och mänskliga rättigheter samt har nära kontakt med FN. Slå upp IKFF på 12 Initiatives of Change, an informal, global network of people of diverse faiths and backgrounds, working for reconciliation and justice and focusing on what is right rather than who is right. Läs mer på där Caux står för det utbildningsprogram, Caux Scholars Program, som organisationen driver.

4 Företrädare för en realistisk hållning menar att man inte kan tala med motståndare på ett resonerande, förhandlande och förstående sätt. Det ger ett intryck av svaghet. Man måste i stället, som dåvarande amerikanske presidenten Ronald Reagan uttryckte sig tala med ryssarna uppifrån, från en överlägsenhetssituation, på det enda språk som ryssarna förstår, nämligen maktens språk. I diskussionen om relationen mellan Amerika och Europa 13 och de olika ställningstagandena till terrorism, till Irak och till hot mot säkerheten i världen menar realisterna att Europa av olika skäl visar upp en alldeles för vek och undfallande attityd mot den fiende som hotar dem. En som uttrycker och beskriver dessa två traditioner och deras förhållningssätt till aktuella och potentiella hot är Robert Kagan. 14 I en bok, en antologi, från 2004, kallad (O)Rättfärdiga krig, har Karin Aggestam, forskare vid Lunds universitet, samlat texter från några olika forskare för att ge några olika aspekter på frågan. I anmälan av boken säger förlaget att Rättfärdigande av krig har i alla tider varit ett centralt inslag i internationell politik. Kan militärt våld rättfärdigas? För vilka ändamål kan militära interventioner legitimeras? Med vilka etiska kriterier försvaras krigen i Afganistan, Irak och Israel-Palestina? I boken som Aggestam redigerat, ges en slags flervetenskaplig belysning genom att framstående forskare från flera olika ämnen som folkrätt, historia, teologi och statsvetenskap, ger oss sina respektive ämnens resonemang och synsätt på frågor om krig förr och nu, rättfärdiga och orättfärdiga krig och dessutom om hur man i direkta konflikter har rättfärdigat sitt ingripande 15. I diskussionen om händelserna den 11 september 2001 och den därefter följande utvecklingen har nya synsätt på krig och fred och också på demokratins villkor i en förändrad värld framförts och tydliggjorts. I en stor essäartikel på Dagens Nyheters kultursidor diskuterade t.ex. den amerikanske professorn Michael Hardt nya former av krig mot mer abstrakta fiender. Under Lyndon Johnsons presidentur på 1960-talet lanserades t.ex. kriget mot fattigdomen. Eftersom fattigdomen är en abstrakt fiende och eftersom vapnen i kampen mot den är fredliga blev krigsbegreppet i detta sammanhang enbart retoriskt, menade Hardt. Med kriget mot narkotikan från början av 1980-talet blev emellertid kriget mot abstrakta motståndare lite mer handfast. Och i detta krig ingick också väpnade strider och visst dödligt våld. Därmed blev inte detta krig i samma utsträckning enbart symboliskt, menar Hardt. Detta gäller sedan i ännu högre 13 Se Smith, Dennis, under Dokument i detta kursmaterial. 14 Kagan, Robert, Om paradiset och makten, DN.s förlag 15 På finner Du, under statsvetenskap, baksidestext och innehållsförteckning, till den angivna boken, av Karin Aggestam (red.), (O)Rättfärdiga krig, 2004, ISBN

5 grad i kriget mot terrorismen. Vi har alltså gått från ett symboliskt och retoriskt åkallande av kriget till verkliga krig mot ansiktslösa fiender. I Hardts resonemang, som alltså utvecklas i den angivna essän, ligger också en varning och ett uppmärksammande av det hot som demokratin är utsatt för. Samtidigt som vi nämligen kan läsa i olika rapporter om demokratins landvinningar worldwide 16 så knyts de nya formerna av verkliga krig ihop med förutsättningarna för demokrati såsom vi känner den. Och då framstår hoten mot demokratin som uppenbara genom att mänskliga rättigheter, över hela skalan (rätten till liv, till åsikt, till religionsutövning, till integritet o.s.v.) inskränks och kränks 17. Och istället för att staten skall ge sina medborgare trygghet och frihet från fruktan så förefaller the Fear Factor ha blivit ett inslag i vissa staters sätt att utöva sin makt. Är detta en rimlig förklaring till en ny situation? Är en sådan situation något övergående eller något som kommer att införlivas med det normala? Vi kan uppenbarligen närma oss frågan om tillståndet i världen och huruvida det är ont eller gott, från olika håll. Med krigsglasögonen på så kan realismens världsbild förklaras. Med fredsglasögon ser vi en liberal värld, i sin förlängning utan gränser eller en idealistisk värld där vi tror på möjligheter till samtal och kompromisser. Robert Kagan sammanfattade situationen som så, Europeer kommer från Venus och Amerikaner kommer från Mars Se där Du finner dels rapporten, dels information om Human Resource Centre, som du också kan finna på Ytterligare diskussion finner Du på 17 Hardt, Michael, Ett verkligt krig mot en overklig fiende, essä skriven för Dagens Nyheter och publicerad på Kultursidan den 8 september Michael Hardt är professor i litteratur och romanska språk vid Duke University i USA. 18 Kagan, Robert, Om paradiset och makten, sid

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Septemberbrev. brev 2008-09-15

Septemberbrev. brev 2008-09-15 Septemberbrev brev 2008-09-15 Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Hej! Hösten är här igen, och kansliet är åter i full gång när det gäller

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

INTERNATIONELL POLITIK

INTERNATIONELL POLITIK Statsvetenskapliga institutionen STATSKUNSKAP A INTERNATIONELL POLITIK Seminariefrågor Fredrik Bynander Höstterminen 2009 Läsanvisningar till föreläsningarna 1. 9/12 Introduktion till Internationell politik

Läs mer

Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert!

Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert! Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Saba Nowzari E-post: saba.nowzari@ikff.se Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik

Läs mer

Nyheter om Pakistan och andra länder

Nyheter om Pakistan och andra länder Informationsresurser inför FN-rollspelet 2009 : Konflikten i Pakistan Allmän information om FN United Nations FN:s officiella hemsida http://www.un.org/en/ Svenska FN-förbundet Här finner du information

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN FN förkortningen till Förenta Nationerna År 1918 efter fyra års krig det rådde vapenstillstånd i Europa, efter att kriget hade skördad miljöns tals

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Liberalismen De historiska och filosofiska grunderna: Liberalismen uppstod under andra halvan av 1600-talet.

Läs mer

diasporan sionism förintelsen

diasporan sionism förintelsen Israel - Palestina diasporan sionism förintelsen FN:s delningsförslag Judisk befolkningsutveckling 3000000 2250000 1500000 Judar Araber 750000 0 1922 1931 1946 1950 1966 Israel 1948-1967 USA:s intressen

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden 1945-1991 Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta

Läs mer

Neorealism. Marco Nilsson

Neorealism. Marco Nilsson Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2011, halvfart distans:

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2011, halvfart distans: Krigets idéer, 7.5 hp ht 2011, halvfart distans: Ansvarig lärare: Henrik Edgren (henrik.edgren@fhs.se) Kursens övergripande innehåll Kursen ger en översikt över den militära idéhistorien i Västerlandet

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 2. Teoretiska perspektiv: Realism och liberalism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är en teori och vad ska vi ha den till? Vad menas med en teori? En uppsättning

Läs mer

Isolationism eller interventionism?

Isolationism eller interventionism? ISBN 978-91-87709-65-4 januari 2015 FÖRORD: Den amerikanska utrikespolitiken har genomgått en snabb förändring under president Obamas år vid makten. Reträtter har genomförts liksom nedskärningar i försvarsbudgeten.

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Mänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell

Mänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell Mänsklig säkerhet och genusperspektiv Robert Egnell Battle-related deaths What kills? 4 iakttagelser 1. Det är en lång rad saker som vi som individer räds och som också dödar oss, men som inte

Läs mer

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar Tema 1 V. 38-39: Den militära statens etablering och upplysningens genomslag Registrering: Lärandemål tema 1: Från

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Ockupationsrätten och jag

Ockupationsrätten och jag Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Matilda Arvidsson Spring March 28, 2015 Ockupationsrätten och jag Matilda Arvidsson, Lund University Available at: http://works.bepress.com/matilda_arvidsson/57/

Läs mer

Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen?

Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? AXEL OCH MARGARET AX:SON JOHNSONS STIFTELSE Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? Avesta herrgård, Dalarna 15-16 september 2011 Kalla kriget ledde aldrig till något öppet krig i Europa men har

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Detaljschema för SVGA, delkurs 4, Campus, Politik på den internationella arenan, 7,5 poäng, ht-09

Detaljschema för SVGA, delkurs 4, Campus, Politik på den internationella arenan, 7,5 poäng, ht-09 Karlstads universitet Avdelningen för Politiska och historiska studier Statsvetenskap Detaljschema för SVGA, delkurs 4, Campus, Politik på den internationella arenan, 7,5 poäng, ht-09 Lärare: Thomas Wennstam

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Dahl inleder med en begreppsanalys vad är demokrati? Den demokratiska processen karaktäriseras av att den uppfyller

Läs mer

Inledning. Hur materialet kan användas

Inledning. Hur materialet kan användas Inledning Våldtäkter förekommer mer eller mindre systematiskt i alla krig och väpnade konflikter. Tystnaden om det sexuella våldet har länge dolt lidandet och låtit förövarna gå fria. Margot Wallström

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm.

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm. Hej IKFF: are! Ett nytt år är här och fredsarbetet går vidare. Med tanke på den katastrofala början på året (våra tankar går naturligtvis till alla civila offer för krig i världen bl a i Gaza och på Sri

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

Praktikrapport Women s International League for Peace and Freedom

Praktikrapport Women s International League for Peace and Freedom Malmö Högskola Praktikkurs Global Political Studies VT 2010 Freds- och konfliktvetenskap Examinator: Ane Kirkegaard Praktikrapport Women s International League for Peace and Freedom Hadil Zainal Kamil

Läs mer

Förpliktelser genom avtal: Avtal mellan sydvietnam och USA som förde med sig ett amerikanskt engagemang i Indokina.

Förpliktelser genom avtal: Avtal mellan sydvietnam och USA som förde med sig ett amerikanskt engagemang i Indokina. Världen idag (HI08) *Denna kurs i historia erbjuder många möjligheter. Det är i praktiken ganska fritt fram hur man väljer att bygga upp denna kurs så länge som den har någonslags relevans till rubriken.

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Innehåll Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Inledning av Mats Bergquist och Alf W Johansson 13 i. bakgrund: de långa linjerna Sverige, Norden och stormakterna 17 Ett historiskt perspektiv på ordförandeskapet

Läs mer

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt

Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Vad är politik? Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Alla kan tyvärr inte få det precis som de vill - KOMPROMISSER

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

m3m Resolution 1325 m3m y Grejen med Y Kvinnor, fred & säkerhet

m3m Resolution 1325 m3m y Grejen med Y Kvinnor, fred & säkerhet m3m y Grejen med Y Resolution 1325 m3m Kvinnor, fred & säkerhet 1 Vad är kvinnor, fred och säkerhet 1 Krig och genus 3 Säkerhet för vem? 4 Kvinnor, fred och säkerhet i siffror 5 Bakgrund till agendan för

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2005 årgång 9

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2005 årgång 9 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2005 årgång 9 Bokförlaget thales recensioner michael ignatieff: The Lesser Evil. Political Ethics in an Age of Terror, Edinburgh: Edinburgh University Press, 2004 Per

Läs mer

Jihad eller terrorism?

Jihad eller terrorism? Jihad eller terrorism? Islam är emot terrorism Islam och terrorism är motsatsen till varandra, som ljus och mörker, liv och död eller fred och krig. Islam tillåter inte krig eller att vålla andra religioner

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA Undervisning av Ulrika Ernvik VEM ÄR JAG? Vi har alla en berättelse! Gud skickade mej till världen med ett hemligt uppdrag. Vilket är mitt hemliga uppdrag? För att veta det

Läs mer

Revolutionernas tidevarv

Revolutionernas tidevarv Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Konflikten i den Centralafrikanska republiken

Konflikten i den Centralafrikanska republiken IEI Statsvetenskap Internationell politik, 733G20 Linköpings universitet 2013-12- 22 Konflikten i den Centralafrikanska republiken En analys av Frankrikes val att intervenera Johanna Blixt Max Larsson

Läs mer

Amerikanska revolutionen

Amerikanska revolutionen Amerikanska revolutionen 1776 1783 Amerikanska revolutionen Eller amerikanska frihetskriget - Storbritannien hade kolonialiserat USA på 1600- talet - Sammanlagt 13 kolonier på Östkusten - Britter som flytt

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Civila samhället. Konflikthantering och förebyggande av väpnad konflikt I NTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET F RIHET

Civila samhället. Konflikthantering och förebyggande av väpnad konflikt I NTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET F RIHET Civila samhället Konflikthantering och förebyggande av väpnad konflikt I NTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR F RED OCH F RIHET Utgiven av: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet www.ikff.se

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

733G23: Internationell politik 2

733G23: Internationell politik 2 LINKÖPINGS UNIVERSITET Statsvetenskap/IEI Jörgen Ödalen VT 2014 733G23: Internationell politik 2 Kursens mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - Demonstrera fördjupade kunskaper om teoretiska

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

SVENSKA FOLKET OCH NATO

SVENSKA FOLKET OCH NATO Svenska folket och Nato SVENSKA FOLKET OCH NATO ULF BJERELD E fter det kalla krigets slut har neutraliteten successivt lyfts ut ur den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Under det kalla kriget användes

Läs mer

C-UPPSATS. Bushdoktrinen

C-UPPSATS. Bushdoktrinen C-UPPSATS 2009:254 Bushdoktrinen - realism eller liberalism? Thomas Lassi Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för

Läs mer

JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 IR-teorier Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 Idag Realism Liberalism Konstruktivism Marxism Att tänka på... Realism Staten Militär kapacitet Enhetlig aktör Suveräna stater Grundläggande intresse

Läs mer

Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien?

Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien? Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien? Du arbetar som utrikespolitisk rådgivare och har fått i uppdrag att hålla ett anförande vid en konferens dit många av världens ledare är inbjudna. Anförandet

Läs mer

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Häromåret firade Sverige 200 år av fred. Tyvärr är det väldigt få människor på jorden som har möjlighet att njuta av en sådan unik lyx. Om vi ska lära något

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren

Läs mer

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd

Läs mer

Protokoll, IKFF: s AU den 11 december 2008

Protokoll, IKFF: s AU den 11 december 2008 Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Protokoll, IKFF: s AU den 11 december 2008 1 Formalia 1.1 Ordförande AnnaLisa Eneroth 1.2 Sekreterare

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Fredsarbete i konfliktländer

Fredsarbete i konfliktländer Fred i utveckling Fredsarbete i konfliktländer 90 procent av alla väpnade konflikter som startat under 2000-talet har varit i länder som tidigare haft inbördeskrig. 1 Länder som har drabbats av väpnad

Läs mer

Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi?

Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi? Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi? Ibörjan av 90-talet och i samband med Sovjetunionens fall skedde, främst i Europa men även i många andra delar av världen, en stor utbredning av demokrati

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer