Gun Oker-Blom och Jannika Stenius (red.) VÄRDEGRUND 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gun Oker-Blom och Jannika Stenius (red.) VÄRDEGRUND 2004"

Transkript

1 Gun Oker-Blom och Jannika Stenius (red.) VÄRDEGRUND 2004 ETT SEMINARIUM KRING MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Karis

2 Utbildningsstyrelsen och författarna Ombrytning: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho Foto: Jannika Stenius och Agneta Sjöblom ISBN (häft.) ISBN (pdf) Edita Prima Oy, Helsingfors 2005

3 INNEHÅLL FÖRORD 4 PROGRAM 6 Kristian Slotte DET TALADE ORDET GÄLLER! 8 Gun Oker-Blom VÄRDEGRUND OCH SKOLA 11 Klas-Göran Karlsson HISTORIA OCH VÄRDEGRUND 14 Tom Gullberg HAR VÄRDERINGAR NÅGON BETYDELSE I SKOLAN? 25 Lars Hertzberg OM VÄRDERINGAR OCH SAMVETE 34 Tom Gullberg FÖRINTELSEN SOM PROJEKT I VÄRDEFOSTRAN 38 Jannika Stenius VAD BLEV KVAR I BAGAGET FRÅN RESAN TILL AUSCHWITZ? 43 Jannika Stenius TIDSVITTNET KJELL BAARLID 46 Fredrika Wickström MED FRAMTIDEN SOM MÅL 48

4 FÖRORD I början av september 2004 samlades ett femtiotal lärare och rektorer, samt några ungdomar, för att diskutera värdegrundsfrågor, med fokus på demokrati och mänskliga rättigheter och brott mot dessa, samt hur den nya läroplanens temaområden lyfter fram dessa frågor. Seminariet var en finlandssvensk fortsättning på den nordiska konferensserien Demokrati i skolans vardag, som ägde rum under hösten 2002, och hade planerats av undervisningsrådet Gun Oker-Blom på Utbildningsstyrelsen i tätt samarbete med lektor, FD Tom Gullberg och gymnasielektor Sture Lindholm. Till seminariet inbjöds alla svenska gymnasier i Finland samt även några finskspråkiga gymnasier. Grundtanken med seminariet var att konkretisera de temaområden som berör värdefrågor och visa hur man genom problematisering och genom att väcka ett historiemedvetande hos ungdomen kan bidra till en sund förståelse av fenomen som diktaturer, folkmord och terror, och samtidigt fokusera betydelsen av värdefrågor om krig och fred, diktatur och demokrati samt respekt för mänskliga rättigheter. Seminariet inleddes av direktör Kristian Slotte på undervisnings ministeriet och Gun Oker- Blom talade kort om värdefrågornas status i skol världen och varför seminariet kommit till. Tom Gullberg och professor Lars Hertzberg, båda från Åbo Akademi, inledde själva programmet med en dialog kring värderingarnas betydelse i det dagliga skolarbetet och under eftermiddagens workshoppar delades seminariedeltagarna i diskussionsgrupper. Kvällsprogrammet bestod av tidsvittnet Kjell Baarlids berättelse från Auschwitz. Det blev en mycket tät stämning i salen när han lugnt, utan större åthävor berättade 4

5 vad han upplevt som Auschwitz-fånge och hur han sedan småningom blev hämtad tillbaka till livet igen. Den andra dagen inleddes av seminariets huvudföreläsare, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet. Temat för föreläsningen var: Förintelsen mellan bruk och missbruk av historia : Reflexioner kring det svenska projektet Levande historia. För denna rapport har Klas-Göran Karlsson skrivit ner en sammanfattning av föredraget under rubriken: Historia och värdegrund. Om historiens dubbelhet och Levande historia. Dagen innehöll även reflexioner kring det finlandssvenska projektet Förintelsen ett historiskt undan tag som har gått ut på att gymnasist grupper under de senaste åren besökt Auschwitz och Sachsen hausen tillsammans med ett tidsvittne. De ungdomar som inbjudits till seminariet hade deltagit i en sådan resa våren I en kort samman fattning återger denna rapport huvuddragen av det ungdomarna lyfte fram under diskussionen, likaså publiceras ett sammandrag av den paneldebatt som avslutade seminariet. Utbildningsstyrelsen vill framföra ett stort tack till medarrangörerna och till deltagarna och framför allt till de mycket inspirerande föredragshållarna som förmedlade både kunskap och insikt inom ett område som inte är alldeles lätt för skolan att ta itu med. Det är en stor glädje för arrangörerna att på detta sätt kunna göra seminarieinnehållet tillgängligt även för de lärare som inte kunde delta i Karis 9 10 september Januari 2005 Gun Oker-Blom 5

6 VÄRDEGRUND 2004 ETT SEMINARIUM KRING MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER , Hotell Raseborg, Karis ARRANGÖRER För planering och arrangemangen kring värdegrundsseminariet stod Utbildningsstyrelsen i samarbete med Tom Gullberg (Åbo Akademi) och Sture Lindholm (Ekenäs gymnasium). TORSDAGEN Anmälning och inkvartering LUNCH PROGRAMMET INLEDS Direktör Kristian Slotte, undervisningsministeriet ARRANGÖRERNAS HÄLSNING Undervisningsrådet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen HAR VÄRDERINGAR NÅGON BETYDELSE I DET VARDAGLIGA SKOLARBETET? Lektor, FD Tom Gullberg och professor Lars Hertzberg, Åbo Akademi EFTERMIDDAGSKAFFE ARBETE I OLIKA WORKSHOPPAR A. DET HISTORISKA PERSPEKTIVET I DEMOKRATIFOSTRAN Gun Oker-Blom och Klas-Göran Karlsson B. HUR MEDVETANDEGÖR VI VÄRDEGRUNDEN I SKOLAN? Tom Gullberg C. VAD BLEV KVAR I BAGAGET FRÅN RESAN TILL AUSCHWITZ? Sture Lindholm och Kjell Baarlid D. AKTIVT MEDBORGARSKAP OCH SKOLANS ROLL I ETT BARNS UTVECKLING TILL EN AKTIV MEDBORGARE Jannika Stenius MIDDAG TIDSVITTNET KJELL BAARLIDS BERÄTTELSE 6

7 PROGRAM FREDAGEN FÖRINTELSEN MELLAN BRUK OCH MISSBRUK AV HISTORIA: Reflexioner kring det svenska Levande-historia-projektet Professor Klas-Göran Karlsson, Lunds universitet PROJEKTET FÖRINTELSEN ETT HISTORISKT UNDANTAG? några slutsatser Tom Gullberg LUNCH VAD BLEV KVAR I BAGAGET FRÅN RESAN TILL AUSCHWITZ? Gymnasielektor Sture Lindholm, Kjell Baarlid och f.d. elever från olika gymnasier RAPPORTERING FRÅN WORKSHOPPARNA KAFFE AVSLUTNING MED FRAMTIDSVISIONER Paneldiskussion med Tom Gullberg, Mirjam Kallis, Klas-Göran Karlsson, Sture Lindholm och Gun Oker-Blom HEMRESA 7

8 Hälsningsanförande av direktör KRISTIAN SLOTTE Internationella ärenden, undervisningsministeriet DET TALADE ORDET GÄLLER! Som bekant går det av FN 1995 proklamerade decenniet för undervisning om mänskliga rättigheter i år till ända (Decade for Human Rights Education, HRE ). Det är alltså tid att bedöma utfallet, att eventuellt glädjas över framsteg, att erkänna tillkortakommanden, men framförallt att ta nya krafttag i den fortsatta kampen för erkännande av de grundläggande rättigheter som tillkommer eller borde jag säga skall tillkomma varje individ. Detta skall gälla oberoende av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller någon annan orsak som hänför sig till individen, t.ex. sexuell läggning. Också barnen skall vi bemöta som jämlika individer, och de skall ha rätt till medinflytande i den utsträckning som deras utveckling medger i frågor som gäller dem själva. Att situationen i fråga om de mänskliga rättigheterna är allt annat än tillfredsställande på alltför många håll i världen får vi varje dag nya vittnesbörd om. Men låt mig först säga några ord om vad olika aktörer åstadkommit hos oss, alltså börja med att sopa rent framför vår egen dörr. Undervisningsministeriet avgav i december i fjol sin rapport till FN, i vilken det redogörs för vidtagna åtgärder. Rent allmänt kan konstateras att principen om mänskors lika värde kommer väl till uttryck i läroplaner och andra styrdokument såväl på riks- som på lokalplanet. Alla barn har rätt men också skyldighet till kostnadsfri grundutbildning oberoende av nationalitet eller etniskt ursprung. Undervisning i mänskliga rättigheter upptas i undervisningsministeriets plan för utveckling av utbildningen fram till 2008, vilken antogs i december Konventionen om barnens rättigheter utgör en av utgångspunkterna för den nationella läroplanen för grundutbildningen, som skall bringas i kraft senast I läroplanen för gymnasieutbildningen finns respekten för liv och mänskliga rättigheter definierade som utgångspunkt för undervisningen. Insikten om betydelsen av de mänskliga rättigheterna skall genomsyra all undervisning. Så långt är allt gott och väl. Men det räcker naturligtvis inte. Hur göra de mänskliga rättigheterna synliga i det dagliga arbetet? Om vi inte i ord och handling visar att vi respekterar dem i klassrummet, hur skall vi då få eleverna att inse deras betydelse och att respektera dem senare i livet? Här är självfallet lärarens roll och attityder avgörande. Lärarens beteende kommer att utgöra en modell för eleven, en mycket viktig sådan. I vilken utsträckning tar hon/han fasta på elevens uppfattning och på vilket sätt sker det? Mobbning i den mån den förekommer i skolvardagen är ett flagrant exempel på 8

9 kränkning av de mänskliga rättigheterna. (Finns dessvärre också på annat håll, t.ex. på arbetsplatser, vilket inte gör fenomenet mera tolerabelt.) Hur reagerar läraren, eleverna ja hela skolsamfundet på sådant? Reaktionen eller reaktionerna blir en indikator på vilka värden som gäller och vilken typ av beteende som beivras eller vad värre är rentav godkänns. För närvarande arrangerar elevkårerna i gymnasierna konventsintagningar. Även om intagningarna är traditionella och de är att beakta som initiationsriter med lång historia, berättigar detta inte till skämt, där individen och hennes människovärde kränks. De må vara aldrig så lustiga. Också här prövas skolsamfundet. Och om ungdomarna inte förstår situationens krav, måste vi äldre visa dem till rätta. Här kommer vi in på värderingarnas betydelse. I det första seminarieinslaget ställs frågan Har värderingarna någon betydelse i det [var]dagliga skolarbetet?. Mitt svar på den frågan är ett obetingat ja! Det är av största betydelse att det dagliga arbetet i skolan speglar respekt för individen, hennes rätt att vara just den hon är, men också hennes skyldigheter och ansvar gentemot inte bara sig själv, utan också andra, vilket är minst lika viktigt. När jag säger detta, undandrar jag ingalunda hemmets föräldrarnas ansvar. Ju tidigare barnet lär sig att alla människor har lika värde, desto starkare står de mänskliga rättigheterna och därmed vi själva. I det här sammanhanget kan jag inte låta bli att referera till de famösa åsikter som professor emeritus Tatu Vanhanen har gjort sig till tolk för. De är givetvis i sig inte värda att notera, och man kan inte bortse från att de alls fått den uppmärksamhet som blev fallet just på grund av att det är fråga om statsministerns far. Hoppingivande är däremot, tycker jag, det faktum att så många unga spontant ställt sig fullkomligt oförstående till Vanhanens uppfattning att intelligens vad som än ryms i begreppet på något sätt skulle vara relaterat till hudfärg. Jag vill gärna se detta som ett uttryck för inte bara de ungas klarsyn, utan också ett resultat av hemmets och skolans ansträngningar. Seminariet skall också fokusera på Förintelsen, som exemplifieras med erfarenheter från bl.a. studieresor till Auschwitz och med ett framträdande av tidsvittnet Kjell Baarlid. Detta är bra. Samtidigt får det inte förleda oss att tro att själva förintelsen inte har förekommit och dessvärre fortfarande förekommer också på annat håll. Ett närliggande exempel för oss i Finland är Stalins utrensningar av förment oliktänkande i slutet av 30-talet, Pol Pots utrensningar i Kambodja på 70-talet, för att inte tala om de etniska rensningarna på 90-talet i 9

10 det forna Jugoslavien, liksom i Rwanda i Afrika. Oberoende av verksamheten, dvs. mördandets omfattning, är det i samtliga fall fråga om en absolut, konsekvent och aktiv ringaktning av människovärdet och allt vad den individ, den stam, den grupp, det folk som utplånas står för. Ingenting av dem skall enligt mördarnas uppfattning få bli kvar: inte deras liv, än mindre deras framtid, men inte heller deras historia. Icke lämna sten på sten. I den rikssvenska almanackan kallas den 27 januari Förintelsens minnesdag och i den finlandssvenska almanackan Minnesdag för förintelsens offer. I den finska almanackan kallas dagen Vainojen uhrien muistopäivä. Användningen av pluralis i finskan kan påminna om att det dessvärre finns flera förintelser att minnas och förhoppningsvis lära något av. Som vi vet återfinns ondskan inte bara hos ett fåtal människor, utan den kan påträffas hos var och en av oss. På vägnar av undervisningsministeriet lyckönskar jag arrangörerna till det viktiga initiativet till detta seminarium, som jag är övertygad om kommer att bli framgångsrikt. Jag vill också önska alla deltagare lycka till i ert värdefulla arbete att var på er post stärka de mänskliga rättigheterna. Opetusministeriön puolesta onnittelen järjestäjiä tärkeän seminaarin järjestämisestä. Olen vakuuttunut, että seminaarista tulee menestyksellinen. Toivotan osanottajille menestystä arvokkaassa työssänne ihmisoikeuksien edistämiseksi. 10

11 GUN OKER-BLOM VÄRDEGRUND OCH SKOLA Våren 2000 tillsattes en nordisk arbetsgrupp för att planera och konkretisera ett nordiskt projekt kring värdegrundsfrågor. Arbetsgruppens planeringsarbete resulterade i en nordisk konferensserie på temat Demokrati i skolans vardag. I inbjudan stod det bland annat:...vi har några mycket betydelsefulla värden i de nordiska länderna och det räcker inte att vi betonar att vi lever i en demokrati, vi bör också visa demokratisk vilja och försvara de demokratiska värderingarna. Skolan spelar här en mycket betydelsefull roll. Därför har det nordiska skolsamarbetet beslutat att i anledning av Nordiska Rådets 50 års-jubileum anordna en rad nordiska konferenser om demokrati i skolans vardag. Den finländska konferensen i serien hölls den 29 augusti 2002 på Ständerhuset i Helsingfors. Bland de skolor som deltog i utställningen på seminariet fanns Ekenäs gymnasium, som visade upp sitt projekt Förintelsen ett historiskt undantag. Representationer av nazisternas folkmord på de europeiska judarna stod också i fokus för det värdegrundsseminarium i Karis som ligger till grund för denna skrift. 1 Samtidigt som det nordiska skolsamarbetets demokrati- och värdegrundsprojekt var aktuellt skrevs det nya läroplans- grunder i Finland, för både gymnasiet och den grundläggande utbildningen. En hel del energi användes under läroplansprocessens gång på att arbeta fram och besluta om teman, mål och centralt innehåll för de temaområden som nu ingår som ett obligatoriskt stoff i de nya läroplansgrunderna. Temaområdena innefattar grundläggande insikter om globala värdefrågor såsom demokrati och mänskliga rättigheter, jämlikhet, hållbar utveckling och miljöansvar, men är också orienterade mot unga människors personliga utveckling och etiska handlande. Det är centralt för värdegrunden att skolan ger möjlighet att låta den lilla människans utveckling möta den stora samhällsutvecklingen, men på ett sådant sätt att det framgår att varje individ kan och bör påverka både sin egen och samhällets utveckling. Det är lika viktigt att skolan utvecklar sin roll som tillits byggare och mötesplats där elever lär sig att samverka, men också att förstå och hantera konflikter, när sådana dyker upp. För temaområdena anges det i läroplanen mål och centrala innehållspunkter som skall inkorporeras i skolans arbete och vardag. Varför är det viktigt att värdegrundsdiskussioner förs i skolan? Ett svar gav Berger Hareide på den norska konferen- 1 En utförlig beskrivning av den nordiska konferensserien, se boken Värdegrundsfrågor i Norden i ett barn- och ungdomsperspektiv, red. Gun-Marie Frånberg, TemaNord 2003:

12 sen om demokrati och värdegrund. Han talade om verdi-full oppvekst, granskade olika definitioner av begreppet värde och hänvisade bland annat till den danske idéhistorikern Finn Thorbjörn Hansen (2001): Hvad en vaerdi er, er nemlig lige så svaert at svare på, som hvis man blev spurgt hvad kunst er. Det er noget dybt personlig samtidig med, at det har fat i noget mer en det blot personlige. En vaerdi er både noget vi er, noget vi har og noget vi skaber. Det er noget, der på en og samme tid er knyttet til vores identitet (det vi er) samtidig med, at vaerdier er noget vi har (i vores kultur) og som vi kan skabe (med vores vilje), fremlegge og styre efter. Hareide menar att det finns åtminstone tre viktiga orsaker till att vi bör ta värdefrågorna på allvar då vi arbetar med barn och unga: För det första därför att samhället behöver en värdediskussion. Håller vi på att skapa ett samhälle där det inte finns några värden men allt har sitt skyhöga pris? kan vi fråga oss. För det andra anser Hareide att värden måste tas på allvar därför att barn och unga behöver värdediskussionen för sin egen del. Återigen: allt kan inte ha samma värde i livet och barn och unga behöver vägledning i de många olika val de ska göra. Och slutligen därför att vi vuxna behöver det för vår egen del och i rollen som uppfostrare, föräldrar och pedagoger. Alla lärare har ursprungligen vissa värderingar som grund för valet av yrke. Om dessa värden och värderingar inte hålls levande, riskerar man att bli utbränd. 2 Många tycker säkert fortfarande att detta med värden och värdegrund i läroplanerna enbart handlar om högtravande ord. Risken finns naturligtvis att det bara blir en fråga om ord, ord, ord, som Shakespeare låter Hamlet konstatera, då han söker svar på de existentiella frågorna i böckerna han läser. Så kan det bli ifall inte värdegrunden får en förankring i skolämnena, i skolvardagen. Om arbetet med temaområden lyckas, har skolan däremot tagit ett steg i rätt riktning. Tanken är nämligen att det som utgör kärnan i temaområdena skall integreras i enskilda ämnen i skolan. De arbetsgrupper som processade fram de nationella läroplanstexterna tog därför så långt det var möjligt in temaområdena i beskrivningen av de enskilda ämnena och kurserna. När man diskuterar värdegrunder i skolan är det med andra ord skäl att börja i det lilla, i klassrummet, i vardagen, i den dagliga undervisningen. De grundläggande livsfrågorna, de som handlar om liv och död, vi och de, gott och ont, rätt och fel, rättvisa och orättvisa, makt och maktlöshet kan behandlas inom ramen för de flesta skolämnen och utgör en naturlig del av ämnesinnehållet. Det är också viktigt att förankra dessa frågor i konkreta mänskliga exempel och förebilder och i aktuella konflikter och problem, som katastrofen i Sydostasien. De ovan nämnda värdefrågorna som samtidigt utgör en väsentlig del av tema- 2 Se närmare publikationen Demokrati i skolans vardag. Fem nordiska forskare rapporterar, red. Gun- Marie Frånberg och Daniel Kallós, Värdegrundscentrum, Umeå universitet

13 områdena i de nya läroplansgrunderna kan i de högre årskurserna dessutom utgöra stommen i andra typer av skolaktiviteter, t.ex. under debatter och temadagar. Man kan t.ex. lyfta fram mångfalden i dagens värld och tillåta sig att fundera på om Hareide möjligen har helt fel i sin ståndpunkt att vi saknar värden. Är det möjligen i stället så att vi håller på att skapa ett samhälle med alltför många värden, ett samhälle där alla frågor blir till värdefrågor, och där vi har svårt att skilja de grundläggande värdena från sådant som av politiska eller kommersiella skäl plötsligt och instrumentellt blir värdefullt? Det finns forskare som noterat att klassiska ideologiska frågor under senare år tenderat att förvandlas till moral- och samvetsfrågor, inte minst genom mediernas allt större inflytande. Genom medier blir barn och unga i dag allt tidigare medvetna om vad som sker i världen. De händelser som är mest synliga i medierna är krig, våld, terror och katastrofer. Dessutom påverkas ungdomar starkt av reklamen, som försöker påtvinga ungdomen nya identiteter och ideala utseenden. Allt betraktas som slit och släng, nuet blir snap shots utan bestående värden. Risken att man tappar sin identitet är stor, likaså att allt detta leder till likgiltighet. Barn och unga behöver med andra ord stöd och vägledning i hur de ska orientera sig i värdedjungeln. De unga behöver vuxna förebilder både manliga och kvinnliga för att kunna växa som människor och småningom hitta sin egen sammansatta identitet. Framför allt behöver de unga möta sådana vuxna som har visioner och som har bearbetat sin egen syn på livet och människan. Alla ungdomar söker svar på de stora existentiella frågorna. De har en väl utvecklad förmåga att identifiera och ta intryck av de vuxna som har bearbetat värdefrågorna, som har en ståndpunkt och står för det de säger. En lärare kan aldrig vara neutral i värdefrågor, för då blir han eller hon inte trovärdig. Och eleverna är här enväldiga domare. Det viktiga är att de vuxna verkligen är vuxna på så sätt att de i ord och handling visar att de har bearbetat de stora livsfrågorna: Vem är jag? Varför finns jag till? Avslutningsvis vill jag, för att ytterligare understryka det nyss sagda, citera en svensk lärare som intervjuats för skriften Med demokrati som uppdrag (Skolverket 2000) Man kan aldrig reducera värdegrundsarbetet till ett färdigt program som man ska arbeta sig igenom eller till några lektioner som man river av med ungarna. Och sen är det gjort. Utan det handlar om hur jag är och att jag vågar ta språnget ut i det okända med barnen och tillsammans med dem levandegöra dygderna och värdena i varje stund... Det är i de vardagliga samtalen som värdegrunden blir tydlig och det är där vi måste jobba. 13

14 KLAS-GÖRAN KARLSSON Historiska institutionen, Lunds universitet HISTORIA OCH VÄRDEGRUND Om historiens dubbelhet och Levande historia TVÅ VÄRDEGRUNDER Huvudrubrikens två ord historia och värdegrund är inte bara mångtydiga och svårhanterliga begrepp som knappast låter sig uttömmande analyseras på några textsidor. De är inte heller lätta att förena. Det brukar sägas att historia, åtminstone som vetenskaplig tankeoperation, snarare bör förbindas med värderelativism, eller, om man vill hitta ett elakare ord, med hållningslöshet. Värderelativism kan visserligen i sig sägas vara en värdegrund, men jag antar här att ett värdegrunds arbete innefattar en strävan att etablera och utveckla en rad fasta, stabila värden som kan anses grundläggande för ett västerländskt medborgarsamhälle, däribland fred, frihet och demokrati. I bakgrunden finns sannolikt också en föreställning om att en sådan värdegrund borde utgöra ett fundament i alla samhällen. Den historievetenskapliga grundtanke som inte självklart låter sig förena med detta är, enkelt uttryckt, att varje tid och varje samhälle måste bedömas utifrån dess specifika förutsättningar. Varje historia är följaktligen bunden till sina värden. Det gäller förstås också vår egen tid. Som historiker fostrad i en västerländsk tradition lär man tidigt att våra nutida och skiftande värden inte får ligga till grund för våra värderingar av historiska gestalter, handlingar och händelser. Historien har inget värdefacit i nuets dominerande föreställningar om vad som är gott och ont, rätt och fel och bra och dåligt. Historiker och historielärare är noga med att understryka att detta tänkande är viktigt och nödvändigt för att vi på ett bra sätt skall kunna förklara och förstå historiska företeelser. Problemet är emellertid att samma inställning genom historien ofta använts för att urskulda, försvara och rationalisera inte bara harmlösa misstag, utan också folkmord, terror, etnisk rensning och andra brott mot mänskliga rätttigheter som förövats mot kategorier av människor. Det var objektivt nödvändigt, eller åtminstone förklarligt och förståeligt med tanke på västmakters krigshets mot och internationella isolering av Sovjetunionen samt mängden av faktiska inre fiender i 30-talets sovjetsamhälle, antyder eller säger rent ut de som idag banaliserar eller förnekar den stalinistiska terrorn. En sådan argumentation kan visserligen sägas leva upp till vetenskapliga krav, om än inte högt ställda sådana, men är värdegrundsmässigt definitivt förkastlig. En annan vetenskaplig utmaning mot tanken på en värdegrund kommer från vad som går under tämligen oprecisa be teckningar som poststrukturalism, post kolonialism, postmarxism och postmodernism. Den förenande tanken bakom dessa tankesystem är att vi aldrig kan och bör hävda generella sanningar om eller värden i det förflutna, eller över huvudta- 14

15 get angående något som ligger utanför oss själva, våra egna erfarenheter, identiteter och intressen. Konsekvenserna av ett sådant betraktelsesätt blir att vi aldrig kan producera kunskaper och föreställningar som står över diverse maktintressen. Vi kan bara studera historia med våra egna ideologiska, kulturella och sociala glasögon, och bara spegla våra egna fördomar och stereotyper i historien. Tanken på en värdegrund ligger med detta synsätt nära en essentialism som är anatema för post -idéernas anhängare. Jag som skriver detta kan således bara tala om och för manliga, vita, medelålders- och medelklassvärden, som därtill är de värden som styr och vill fortsätta att behärska världen med hjälp av utbildningssystem och andra repressiva samhällsinstitutioner. Alla fasta och beständiga värden förflyktigas därmed, vilket redan Marx och Engels konstaterade för mer än 150 år sedan i sitt kommunistiska manifest. Den historievetenskapliga grundhållningen till värdegrunden eller värdegrunder kan och bör därför förtydligas och kvalificeras. För en historiker, historielärare eller varje annan historieanvändare finns alltid två grunder för utsagor om moral, normer och värden. Den ena grunden är hans eller hennes egen tid och egna perspektiv. Dessa kan man aldrig välja bort, hur gärna man än i empatiskt eller objektivistiskt nit eftersträvar det. Värdefrågor penetrerar ofrånkomligt både historiens frågor och svar. Värden finns med i både produktion, förmedling och reception av historia. Enklast och ärligast är att acceptera att det är så, att öppet presentera dessa värden för sin publik och att bygga in insikten om värdenas ofrånkomlighet i det vetenskapliga arbetet. Därtill är det angeläget att vi i forskning och undervisning ägnar särskild uppmärksamhet åt just de historiska frågor som väcker moralisk indignation och ideologisk träta långt efter att historien i fråga ägde rum. Värdefrågor om krig och fred, demokrati och diktatur och respekt och brist på respekt för mänskliga rättigheter bör alltid stå men står i praktiken långtifrån alltid i centrum för vårt forsknings- och undervisningsintresse. En orsak är sannolikt att de ofta leder till inomvetenskaplig konflikt och utomvetenskaplig inblandning. Ingendera röner någon större uppskattning i historikersamhället. Ändå måste vi anta utmaningen. Historieforskningen och -undervisningen bör övervaka att svärmeri för diktaturer, totalitarism och terror inte förträngs eller trivialiseras, påpekar min kollega Kim Salomon i den svenska historielärarföreningens tidskrift Aktuellt om historia. 1 1 Kim Salomon, Folkmordens sekel i Folkmordens århundrade. Sovjetterrorn och förintelsen som historia och jämförelse, Aktuellt om historia 2000:2, s

16 Den andra grunden för en vetenskaplig hållning är den historia som står i fokus för vårt intresse, dess tid och perspektiv. Denna historia måste vi ta på allvar och inte reducera till ett redskap för diverse sentida intressen, politiska eller andra. Den analytisk-kritiska styrkan i den vetenskapliga historien ligger i att vi så långt det är möjligt försöker förklara och förstå historiska skeenden på historiska villkor, sakliga såväl som värdemässiga. Annars gör vi oss skyldiga till vad som i vetenskapliga kretsar ibland kallats för modernocentrism, anakronism eller kronologisk imperialism. Kärt barn har många namn. Vad innebär då sådana teoretiska bestämningar för den historiska forskningens och undervisningens praktik? Jo, att vi som professionella historieförmedlare måste kunna hantera historia som en dubbel tankeoperation. I fråga om moraloch värdefrågor kan den uttryckas på följande sätt: vi kan inte och bör inte undvika moral, men vi kan och bör undvika att moralisera. Vi riskerar att moralisera när vi inte utnyttjar potentialen i den dubbla historiska tankeoperationen, när vi ensidigt lägger våra egna värden till grund för tolkning av och hållning till historiska företeelser, eller mindre vanligt, medger jag lika ensidigt lägger historiska värden till grund för vår tolkning av och hållning till nuet. Vi får perspektiv på vår egen tids värden, förstår dess begränsningar i tid och rum och förstår något om värdemässig förändring när vi konfronterar våra värden med historiska sådana. Inte minst gäller det sådana värden som kan te sig mycket upprörande och starkt avvikande från vår egen tids moraliska föreställningar, men som den skicklige historieläraren ofta kan flytta betydligt närmare oss själva. Tvärtom behöver vi vår egen tids värden som en tolkningsram när vi försöker förstå varför människor i det förflutna bedömde och behandlade sina medmänniskor som de gjorde. Det är visserligen vi som har befälet över historien, men tolkningen av historien kan också fungera som ett korrektiv i vår nutidsförståelse. Historien bidrar därmed dubbelt till tolerans och respekt för det annorlunda. Viktigast är vår nutida utsiktspunkt. Vi bör tveklöst ta avstånd från historiska brott mot grundläggande mänskliga rättigheter, och detta oavsett om vi talar om en tid då politisk-juridiska deklarationer om mänskliga rättigheter faktiskt hade utfärdats eller inte. Folkmordet på armenierna i det döende osmanska riket åren , eller förintelsen av Europas judar åren , blir inte mindre avskyvärda handlingar för att det vid denna tid inte fanns någon FN-organisation vars medlemsstater hade kommit överens om att ratificera en konvention för att straffa förövare av och för att förebygga framtida folkmord. I åtminstone det armeniska fallet finns seriösa bedömare som undviker att kalla ungturkar- 16

17 nas massmördande av osmanska armenier för folkmord, eftersom begreppet inte var uppfunnet under första världskrigets tid, när folkmordet förövades. Folkmordsbegreppet myntades inte förrän i samband med nästa världskrig, och togs inte i bruk förrän Uppfinnare var Raphael Lemkin, en polsk-judisk jurist som själv lyckades fly undan förintelsen men fick hela sin familj utraderad av nazisterna. Det är emellertid inte historiska begrepp som ensidigt skall definiera vår syn på det förflutna. Historien blir inte till och får mening förrän vi konfronterar våra nutida begrepp med de historiska aktörernas begrepp. Samtidigt bör vi dock aktivt sträva efter att göra historien historisk rättvisa. Annars blir resultatet bara att vi förklarar historiens individer och samhällen som dummare eller ondare än vi själva. Vi bör således inte nöja oss med att efterklokt förkasta den människosyn, den ideologi och den politik som drev Lenin, Stalin och det sovjetiska kommunistpartiet att låta mörda miljontals människor i eller utanför GULAG under årtionden. Vi måste också sträva efter att ställa historiska frågor som begripliggör den sovjetkommunistiska ondskan i ett tidssammanhang som inkluderar både den ryska historien och den tidigsovjetiska sam tiden: Vad var det för föreställningar och mål som drev sovjetledarna att beordra sådana storskaliga illgärningar, och vad fick så många sovjetmedborgare att stilla tigande acceptera terrorpolitiken, och i många fall till och med att aktivt främja den? Var låg lockelsen i den sovjetiska värdegrund som fick miljontals människor att åsidosätta principer om umgänge mellan människor som är självklara i vår värdegrund? Sammanfattningsvis: i fråga om historia och värden bör inte råda relativism, det vill säga en föreställning om att alla värden är beroende av historisk kontext, och att distinktionen mellan goda och mindre goda värden blir uttryck för rent subjektiva avgöranden och därmed ointressanta. I stället skulle man möjligen, med hänvisning till den norske filosofen Arne Næss, argumentera för en relationistisk hållning. Poängen är då att värden visserligen är beroende av tid och rum, men att sådana relationsförhållanden inte måste innebära att vi uppger tanken på att värdera värden, och att värden måste kunna kommuniceras och debatteras, till exempel i en väl genomförd historieundervisning. En skolmänniska hade till detta förstås lagt att det finns en läroplan som fastställer en epoks framträdande värden. Men läroplaner blir till intet förpliktigande, om de inte förankras i historieämnets eller andra ämnens inre logik, och i ett processinriktat tänkande. Värdegrunder finns inte. De utvecklas och förändras ständigt. 17

18 DEN AKTIVA MÄNNISKAN Den historielärare som tar en demokratisk värdegrund på allvar bör inte låta strukturer av olika slag, fysiska, institutionella eller mentala, få dominera historien på de historiska aktörernas bekostnad. Följaktligen bör kollektiven inte få undanskymma individerna, händelserna inte handlingarna, de strukturella orsaksförklaringarna inte motiven och intentionerna, lagbundenheterna inte de mänskliga drivkrafterna, analysen inte den historiska berättelsen. I berättelsen bör opersonliga konstruktioner så långt möjligt undvikas. Det moderna Sverige byggdes på 30-talet är inte bra. Inte heller: Genom att man upphävde kommunistlagarna kunde kommunistpartiet för första gången verka fritt i Finland. Att människan som individ eller gruppmedlem både är och gör historien är den kanske viktigaste demokratiska lärdomen. Med sina tidsperspektiv har historieläraren särskilt goda förutsättningar att stärka de demokratiska värdena. Den aktiva människan kan placeras in i två fundamentalt olika historiska konstruktioner. Den ena är genetisk, det vill säga framåtsyftande, kronologiskt orienterad och baserad på utvecklings tanken. Den hjälper oss att förstå hur nutida konflikter och problem har uppstått och växt fram, men också mera allmänt hur vår tillvaro förändrats över tid och vilka krafter som varit involverade i denna förändring. När den aktiva människan inplaceras i ett genetiskt perspektiv, handlar det om att visa hur människan påverkats av den historiska utvecklingen, men också och framför allt hur människan aktivt påverkat densamma. Det blir intressant att studera hur människors intentioner och målsättningar fått både avsiktliga och oavsiktliga konsekvenser. Minst lika intressant ur värdegrundsperspektiv är att resonera inte bara om hur det blev, utan också i kontrafaktisk anda om hur det kunde ha blivit, givet de omständigheter som var förhanden då. Att emancipatoriskt visa att den historiska utvecklingen inte bara blev som den blev utan var, är och kommer att vara ett resultat av mänskliga handlingar är grundläggande för en god värdegrund. Icke desto mindre finns i fråga om en modern värdegrund klara begränsningar i det genetiska perspektivet. Huvudbudskapet är att den nutida människan är historia, ett resultat av en historisk utveckling. Det andra perspektivet, som jag kallar genealogiskt, betonar däremot att människan gör historia och på detta sätt förändrar den historiska utvecklingen. Detta genealogiska perspektiv skiljer sig radikalt från det genetiska genom att det är tillbakasyftande och inte låter sig förklaras i termer av orsak och verkan. Genealogin är i stället förbunden med företeelser som medvetande, mening, metaforer, minnen, monument och myter. Genom att bruka historia i sitt vardagliga liv för olika syften, existentiella, ideo- 18

19 logiska, moraliska, politiska och andra, skapar människor mening i det förflutna och orienterar sig mot framtiden. Vi brukar tala om historiemedvetande för att begreppsliggöra en mental process där människor binder samman förståelse av sin nutid, tolkning av det förflutna och förväntning på sin framtid. Det genealogiska perspektivet är särskilt aktuellt i vår tid, då människor, samhällen och stater ofta gör aktivt bruk av historia. Historien har blivit en betydelsebärande dimension. Inte sällan är detta historiebruk intimt förbundet med värdegrundsfrågor. I det offentliga livet har detta fått till följd att moral- och samvetspolitik har fått stort utrymme. För att illustrera detta faktum skall jag ägna avslutningen av denna text åt att analysera ett sentida uttryck för detta aktiva och värdeladdade historiebruk: den svenska regeringens resurs- och framgångsrika satsning på att informera om förintelsen, kallad Levande historia. LEVANDE HISTORIA Hösten 1997 startade Levande historia med det dubbla syftet att sprida kunskap och information om Förintelsen och att med utgångspunkt i Förintelsen skapa en diskussion kring frågor om demokrati, tolerans, medmänsklighet och människors lika värde. Som grund för informationsarbetet utarbetades en bok om förintelsen 2, kallad...om detta må ni berätta... som spritts i hundratusentals exemplar på svenska och en rad andra språk, däribland flera invandrarspråk förvandlades informationssatsningen till en myndighet, Forum för Levande historia. Boken om detta må ni berätta översattes även till finska, och fick namnet Kertokaa siitä lapsillenne. Den finska upplagan utökades med ett tilläggskapitel om de finska judarnas ställning och öden före och under kriget Den svenska upplagan av boken, med en kopierad version av tilläggskapitlet, skickades till samtliga svenska gymnasier och yrkesläroanstalter i Finland under läsåret Parallellt med denna etablering har den socialdemokratiska regeringen i Sverige hållit fyra internationella konferenser på folkmords- och förintelsetemat, som även dessa väckt en betydande internationell uppmärksamhet. Idéerna och förintelseskriften har numera exporterats till flera östeuropeiska länder, och initiativet har avsatt spår i form av forskningsoch utbildningscentra i många andra länder. Levande historia sammanfattas mot denna bakgrund bäst som ett gigantiskt historiedidaktiskt projekt, organiserat, finansierat och propagerat av den svenska statsmakten. Tillika har det varit en stor utrikespolitisk succé för den svenska regeringen. Men vad fick en av andra världskrigets och förintelsens absoluta bystander -stater, nämligen Sverige, att i slutet på 1990-talet engagera sig stort i 2 Till skillnad från Levande historia skriver jag förintelsen med gemen begynnelsebokstav, för att indikera att företeelsen skall betraktas som ett analytiskt begrepp, i likhet med begrepp som andra världskriget eller franska revolutionen. 19

20 en informationssatsning på förintelsen? Det större svaret handlar om att förintelsen blivit en nationell, europeisk och universell politisk värdefråga av rang. Det finns emellertid också mera konkreta svar, varav bara ett skall antydas här. En enkätundersökning från 1997 gav vid handen att inte alla svenska ungdomar var helt övertygade om att förintelsen ägt rum. Egentligen handlade studien om svenska åringars hållningar till demokrati, invandrare och rasism. Endast ett fåtal enkätfrågor berörde hållningen till judar och till förintelsen, men det var dessa frågor som i stor stil slogs upp i medierna. Det fanns annars en rad andra enkätsvar som kan tyckas vara lika upprörande, till exempel att mindre än hälften av de tillfrågade ungdomarna helt ställde sig bakom tesen att demokrati är det bästa sättet att styra Sverige. Dessa blev inte tillnärmelsevis lika omskrivna. Därtill kan man på goda grunder fråga sig hur säkra man kan förvänta sig att elever i sjätte klass kan vara i fråga om komplexa företeelser som förintelsen och den svenska demokratin. Likaså kan man undra om inte en grupp äldre elever, väl medvetna om vuxenvärldens regler för moral och politisk korrekthet, som en protest eller provokation medvetet kan ha valt fel svarsalternativ. Till yttermera visso efterlyser läroplanen en kritisk inställning till all historisk information. En av de grundläggande förutsättningarna för hela projektet är att de samhällsproblem som det avser att motverka bäst möts med kunskaper. I resonemanget ligger därmed en påtaglig risk att komplexa problem kring främlingsfientlighet, rasism och nazistsympatier reduceras till ett informationsproblem. Med mera och bättre tillrättalagda kunskaper i allmänhet och historiska kunskaper i synnerhet skall vi följaktligen komma tillrätta med den unga generationens demokratiförakt och främlingsfientlighet, lyder receptet. Ansatsen är onekligen förvånande med tanke på den ringa betydelse som efterkrigstidens svenska modernismivrare, inte sällan socialdemokrater, allmänt har tillmätt den historiska dimensionen. Det förtroende som plötsligt och oväntat har vederfarits den historiska kunskapen är förstås välkommet men sätter samtidigt fingret på centrala frågor om dess natur, räckvidd och begränsningar. Särskilt kunskapen om förintelsen är i flera avseenden svår att hantera. Det finns i pedagogisk-politiska ansatser inom Levande historia såväl som i det moderna mediesamhället över huvudtaget en allmän tendens att minska eller undanröja tids- och rumsavstånd. Men hur kopplar vi egentligen mera konkret ett genetiskt perspektiv på judarnas specifika situation under andra världskriget, till genealogiskt orienterade frågor om människors lika värde och till nutida svensk vardagsrasism, utan att hemfalla åt moraliserande? Hur ser ett kunskapsinnehåll ut som gör rättvisa åt 20

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Fortbildning 2014 03 03 HLF-Stockholmskretsen i samarbete med Forum för Levande historia

Fortbildning 2014 03 03 HLF-Stockholmskretsen i samarbete med Forum för Levande historia Fortbildning 2014 03 03 HLF-Stockholmskretsen i samarbete med Forum för Levande historia HLF:s- Stockholmkrets satsar i år på att erbjuda sina medlemmar fortbildningstillfällen. Vi inledde i år med ett

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 1(7) Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 Varbergs kommun ska genom olika insatser främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer