Ska mänskliga rättigheter omfatta även kvinnor? Jespersen skriver: Det beror på vad man lägger in i begreppen! Förmodligen kan man säga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ska mänskliga rättigheter omfatta även kvinnor? Jespersen skriver: Det beror på vad man lägger in i begreppen! Förmodligen kan man säga"

Transkript

1 Lösningen till Sverigekrysset Svar till DN:! g n i n d i t s i t a r g Ny Den nödvändiga sammanhållningen SIDAN 3 SIDAN 6 Äldre- Alfred Nobel försörjning SIDAN 8 HÖGER eller VÄNSTER? Står Sverige i CENTRUM - S VIC till höger eller vänster? SIDAN 7 Nummer 2 - oktober/december 2005 Ska mänskliga rättigheter omfatta även kvinnor? Jespersen skriver: Det beror på vad man lägger in i begreppen! Förmodligen kan man säga att tidningen står både till höger och vänster. När Fatima kom till Danmark skulle hon liksom många andra turkiska barn och unga fortsätta att leva på samma sätt som i Turkiet. Gå klädd i samma traditionella kläder. Inte tala med pojkar, vara hemma och göra hushållsarbete och lyda sin far i allt. Hon får framförallt inte bli dansk. Utgångspunkten bör dock vara en annan: Vilka åtgärder kan vara ändamålsenliga för att närma sig vissa politiska mål? Vad vill vi? Vad är möjligt? SIDAN 2 Tipstolva: BROTTSLIGHETEN Antalet anmälda misshandelsfall var under 1950-talet i snitt per år. Hur många var det i snitt per år under 1990-talet? x SIDAN 6 Vart tar de vägen: PENGARNA? Har kvinnor samma människovärde som män? Självklart, anser de flesta svenskar - även de som inte betecknar sig själva som feminister. Än mer självklart bör det vara för medlemmar i de riksdagspartier som valt att kalla sig feministiska. I praktiken är dock frågan inte så enkel. En påminnelse om den saken ger läsning av boken Till stöd för Fatima - som blivit föga uppmärksammad i Sverige. SIDAN 3 Boken är skriven av Karen Jespersen, socialdemokrat, som varit aktiv inom de danska Rödstrumporna och invandringsminister i Danmark. En avgörande orsak till att så många invandrare isoleras från danskarna är deras äktenskapstraditioner. De flesta invandrare i Danmark har som tradition att man ska giftas med en från samma kultur och helst en från samma trakt - gärna en familjemedlem. Den traditionen håller de flesta invandrare fast vid, även om de har flyttat till Danmark eller ett annat västligt land. kommer att hjälpa dem. Jag känner flera, som har försökt att begå självmord, eftersom de inte kan klara det. De går i desperation till familjen och säger: Jag kan inte stå ut med allt detta arbete, samtidigt som min man har andra kvinnor. I Danmark har den borgerliga regering som tillträdde hösten 2001 slagit in på en stramare linje för invandrings- och integrationspolitiken. Därvid har den nu stöd från socialdemokraterna, vilket betyder att närmare 80% av ledamöterna i Folketinget (Danmarks riksdag) sluter upp bakom den nya politiken. Karen Jespersen relaterar ett uttalande från Fatima: De unga kvinnor som har växt upp i Danmark befinner sig också i en fruktansvärd situation. När de har fått mannen till Danmark tvingas de flesta närmast ge upp sitt liv utanför hemmets fyra väggar. De är rädda för allt och vågar inte berätta. De vet, att ingen Testa din Sverigekunskap! Sidan 8 SIDAN 4

2 2 Sverige i CENTRUM - nummer Ledare: För ett medborgerligt samtal! Vårt land står nu inför större ekonomiska, sociala och demokratiska utmaningar än på länge. Detta accentuerar behovet av ett medborgerligt samtal, där många engagerar sig. Ett sådant samtal har knappast kommit till stånd, och en orsak är uppenbar. Sverige har fått ett samhällsklimat, där risken är påtaglig att den medborgare som yttrar sig blir stämplad som någon slags ond människa. Istället för att bemöta kritiker i sak svarar det mediala och politiska etablissemanget med etiketter och tillmälen. Detta avskräcker människor från att ge uttryck för sina åsikter, det signalerar att man inte ska bry sig. Kritiker tystas och samtal kommer av sig, innan de ens har börjat. Inte desto mindre finns behovet av dialog, för att vi ska komma närmare lösningar på de allvarliga problem som vi känner av. Det måste skapas ett klimat där olika uppfattningar får komma fram och meningsmotståndare möts med en grundläggande respekt. Alla ska få yttra sig och prata till punkt. Vi måste lyssna på varandra, och försöka förstå. Därmed inte sagt att någon ska undgå berättigad kritik, men envar har rätt att bli bemött i sak - inte genom tillmälen, kränkningar eller hot. Fakta ska mötas med fakta, argument med argument. Påståenden ska bedömas efter sin sakliga innebörd, inte efter vem som framför dem eller vilka känslomässiga associationer uppgifter kan ge. Lika litet som meteorologer fördöms när de ger prognoser om dåligt väder, lika litet ska detta drabba medborgare som pekar på problem, och vill diskutera lösningar. Sverige behöver ett medborgerligt samtal. Höger eller vänster? Vad är det för en tidning? En naturlig fråga från flera pendeltågsresenärer, när vi den 1 augusti för första gången delade ut Sverige i CENTRUM - SVIC i Stockholm, vid T-Centralen. Men detta kan vara svårt att sammanfatta i ett ord eller en mening, till människor på språng. En kvinna vägrade ta emot tidningen, när vi inte kunde ange om den stod till höger eller vänster, eller kunde ge den någon annan bestämd etikett. I själva verket är det nog så att SVIC står politiskt både till höger och till vänster - beroende på vad man lägger in i begreppen! Till höger står vi om man med höger menar att: produktivt arbete ska premieras framför att leva på andras arbete brottsoffers intressen ska prioriteras framför brottslingars skolan ska göras till en lugnare arbetsplats invandringen ska bli bättre reglerad Sverige ska ha ett försvar. Till vänster står vi om man med vänster menar att: en grundtrygghet ska finnas för alla medborgare SVIC-projektet utgör ett försök och ett experiment. Kommer det att lyckas? Det beror på dig! Flaskhalsarna i sammanhanget är två: 1. Distributionen Stöd SVIC-projektet! Projektet Sverige i CENTRUM - SVIC handlar om ett försök att sticka upp inom mediabranschen, om att skapa ett alternativ i en situation då de etablerade tidningarna alltför mycket går i takt. Gemensamt förtiger de vissa fakta, gemensamt vinklar de efter givna mallar. Vad vi mer konkret talar om - om du själv inte redan noterat detta - kommer att framgå vid läsning av SVIC. SVIC kan verkligen sägas vara en gräsrotsrörelse. Allt arbete med tidningen - författande, layout, administration, distribution - sker ideellt, alltså utan ersättning. Vad som kostar är tryckningen, och där betalar vi moms. Inte en krona får vi i statliga projektpengar eller tidskriftsbidrag (vilket frikostigt delas ut åt maktens megafoner). Tanken är ju att tidningen - även om den än så länge kommer ut med bara fyra nummer per år - ska distribueras på samma sätt som Metro och Stockholm CITY - dvs till kollektivtrafikresenärer i framförallt våra större städer. Det innebär naturligtvis en utmaning att på helt ideell grund kunna klara detta. Här behövs alltså mångas frivilliga insatser. Hör av dig till SVIC-redaktionen för att hjälpa till! elförsörjningen ska kontrolleras av samhället det folkliga inflytandet ska stärkas yttrandefriheten ska vidgas klassklyftorna ska minska. Etiketter som höger och vänster riskerar dock att förvilla mer än att göra någon klokare. Utgångspunkten bör istället vara tre frågeställningar: 1. Vad vill vi? Vilka värderingar har vi och vilket samhälle vill vi ha? 2. Hur ser samhället idag ut? Vilka problem finns att lösa? 3. Vad är möjligt? Vilka medel står till vårt förfogande? Svaret från SVIC:s sida, på dessa frågor: 1. Vi vill ha ett samhälle som är präglat av medborgarinflytande och solidaritet, rättvisa och trygghet. Intressemotsättningar och konflikter finns i varje samhälle, men de måste kunna hanteras på ett civiliserat sätt. Grunden måste vara en uppsättning demokratiska värderingar. Rättigheter ska åtföljas av skyldigheter och gemensamt ansvarstagande. 2. Finansieringen Den andra utmaningen är att klara ekonomin. Idén är att få ett antal sympatisörer att ställa upp som stödprenumeranter, genom att betala in 500 kronor. 2. Vi har idag ett samhälle, präglat av både slöseri med resurser, orättvisor och otrygghet. Vi har fått en ny politisk klass, en nomenklatura, med särskilda privilegier och där man i praktiken ärver sina befattningar. Medborgarinflytandet är svagt och yttrandefriheten beskuren. Massmedia och skola ägnar sig alltför mycket åt propaganda och alltför litet åt folkbildning. Rättssamhället håller på att tyna bort. 3. Möjligheterna ligger hos människorna i Sverige. Alltfler svenskar känner att något är i grunden fel med samhällsutvecklingen och att en förändring, i en annan riktning, är nödvändig. Den stora frågan är hur många som kan förmås att gå från åsikt och insikt till handling, och själva engagera sig för att den nödvändiga förändringen ska kunna bli verklighet. Sverige i CENTRUM utgör ett försök. Får vi flera att stödja projektet ekonomiskt, får vi flera att hjälpa till med utdelandet av tidningen, då kan den bli till en faktor av betydelse. Då kan SVIC komma att bidraga till vad som krävs - ett öppnare mediaklimat och en mer uppriktig politisk diskussion. Nr Ansvarig utgivare: Björn Hammarbäck Redaktör: Jan Milld Telefon: I redaktionen: Björn Hammarbäck John Järvenpää Jan Milld Anders Sundholm Postadress: SVIC Box Haninge E-postadress: Webbsida: Prenumerationer: 250 kronor (4 nr ska komma under 2006) 500 kr för stödpren. Postgiro: Annonser: 50 kr/spaltcentimeter Utgivare: Om 200 personer gör detta, då är vi i hamn ekonomiskt, för att kunna fortsätta nuvarande utgivning - dvs fyra nummer per år, på vardera 8 sidor. Får vi in mer pengar kan vi utöka sidantalet till 12. Postgiro: Förlaget MÅNGFALD ISSN Tryckort Stockholm 2005 VILKA ÄR VI? Vad är Sverige i CENTRUM för en tidning? Vad handlar det om? Vilka står bakom projektet? Så undrar många som får tidningen i sin hand. Svar: det är fråga om en tidning som handlar om samhällsfrågor, men som är partipolitiskt fristående. Initativtagare är två f.d. socialdemokrater: Björn Hammarbäck och Jan Milld. Syftet med SVIC är att medverka till en bredare och ärligare diskussion om de problem som Sverige nu står inför.

3 3 Sverige i CENTRUM - nummer I förra numret konstaterades att Sverige har världens högsta skattetryck. Vi ställde den retoriska frågan vad svenskar får för detta, som medborgare i andra länder inte får. PENGARNA vart tar de vägen? Ungdomsstyrelsen är en fett tät statlig myndighet som ideella föreningar med bra projekt får söka pengar ifrån. En ideell förening får man på två dagar om man fyller i och skickar en blankett som finns på Skatteverkets hemsida. I själva verket rör det sig om en ineffektivitet och ett slöseri med resurser. Den nödvändiga sammanhållningen Svar till Henrik Berggren på DN: Henrik Berggren på ledarsidan i Dagens Nyheter kommenterar den 23/8-05 utgivningen av en ny gratis- tidning, under rubriken Vem kan man inte lita på?. Det är uppenbart att vad han syftar på är Sverige i CENTRUM (SVIC). Berggren gör tummen ned för vår tabloid. Tanken med det statliga presstödet, på över 500 miljoner kronor årligen, är att värna mångfald i opinionsbildningen. SVIC får inte del av detta stöd, men tanken bakom SVIC är densamma. Vi hävdar med andra ord att - det omfattande presstödet till trots - det kvarstår ett behov av ökad pluralism inom mediesektorn. Mer konkret är det inom framförallt vissa ämnesområden som informationen och debatten är snävt tuktad. Det gäller kriminalpolitik och EU, skolpolitik och socialpolitik, men framförallt invandringsoch integrationspolitik. Beträffande det sistnämnda är det ingen överdrift att tala om ett tabu. Etablerade massmedia är ensidiga i vad de publicerar, genom vad de förtiger och hur de vinklar. De försöker dessutom stigmatisera kritiker, genom att förse dem med etiketter om missnöje, konspirationstänkande och rättshaverister. Genomgående har en kampanj under många år bedrivits för att skuldbelägga svenskarna - tyvärr med viss framgång. Vad har då Henrik Berggren att anföra mot Sverige i CENTRUM? Jo, just att det är en missnöjespublikation med konspirationsteorier. Samtidigt anser han att SVIC för fram synpunkter på skattetrycket som är politiskt allmängods. Därutöver driver Berggren en tes om att medborgarna måste lita på makthavarna. Utan tillit blir det farligt, menar han. Javisst behövs en tillit i samhället, för att det ska hänga samman! Denna tillit måste dock vara ömsesidig. Det handlar både om en tillit mellan medborgarna och en tillit till makthavarna. Problem uppstår när makthavarna uppträder på ett sådant sätt att det inte går att känna tillit till dem. För att nå dit behöver samhället aktiva och engagerade, kritiskt tänkande, medborgare. Till detta vill Sverige i CENTRUM försöka bidraga. Jan Milld, redaktör för SVIC Björn Hammarbäck, ansvarig utgivare för SVIC En förkortad version av detta svar publicerades i DN I SVIC nr 1/05 gavs två exempel på vart pengarna går: - En växande byråkrati. Ett stort, och ständigt ökande, antal myndigheter. - Alltfler förtidspensionerade. Antalet är nu uppe i , dvs 10% av den arbetsföra befolkningen. Vidare kan anföras de statliga bidragen till åsiktsproduktion. Medel till detta tas ur både skatter och Allmänna Arvsfonden (dvs man tar i anspråk avlidna svenskars tillgångar). Här kan inräknas: Presstödet, på 507 miljoner kronor. Partistödet, på 362 miljoner. Föreningsbidrag Studiecirkelstöd Projekt och särskilda satsningar. Ett exempel på det senare utgör Centrum mot rasism (CMR). CMR bildades 2003 efter ett regeringsinitiativ av Mona Sahlin. 14 miljoner kronor av skattemedel har hittills plöjts in i organisationen. Genom Svenska Dagbladets artikelserie om denna ideella förening har uppseendeväckande uppgifter framkommit. för att starta ett projekt för unga som ville jobba med journalistik. Tvåhundratjufemtusen spänn! Den 16/7-05 skrev SvD: Centrum mot rasism, CMR, har kansli på en av landets dyraste adresser. De tre anställda förfogar över en yta på 180 kvadratmeter. Förra året reste, hotellövernattade och åt styrelsen och kanslipersonalen för närmare kronor. I en anläggning där CMR konferensade kostade de billigaste hotellrummen kronor. Vissa sammanträden sker på hotell- och konferensanläggningar i Stockholm, trots att man har ett stort, elegant inrett sammanträdesrum på kansliet. CMR betalar middag med vin och även ledamöter bosatta i Stockholmsområdet bor på hotellen,.. Och det var inte husets billigaste vin man drack. Pengarna slussas via Integrationsverket: Integrationsverket, som betalar ut bidragen, kräver varken kvitton eller andra verifikationer. En ansökan om extra bidrag på kronor godkändes mycket snabbt. Det tog bara en dag. Chef för CMR är Amina Ek. SvD: Amina Ek har också en handkassa på kronor i veckan som hon får använda fritt. Räcker den inte till är det kassörens uppgift att sätta in mer pengar på kontot. Hur mycket kommer ut av detta? SvD om CMRsammanträden: Två dagars sammanträde - tre annonser i Mana. Mana är en tidning som propagerar för mer invandring och mångfald, mot främlingsfientlighet och rasism. En motsvarande publikation är Gringo, som också har stora lokaler och många anställda. Gringo går ut tillsammans med Metro. Varifrån får Gringo sina pengar? Jo, där finns ett liknande arrangemang, genom organisationen UFM - Ungdomsförbundet för Mångfald. UFM, i sin tur, får pengar från ett antal kommuner. Jag hade haft en idé om unga journalister-projektet i några år och jag brukade drömma om att ha ett eget kontor och att kunna jobba heltid med det jag brann för. Ungdomsstyrelsen har 19 miljoner att driva sin verksamhet med varje år plus runt 200 miljoner som dom fördelar i bidrag. Ungdomsstyrelsen finns. Kulturförvaltningarna finns. Integrationsverket finns. Stiftelsen för framtidens kultur finns. Allmänna Arvsfonden finns. Kulturrådet finns. Googla nu! Integrationsverket är en av flera nya myndigheter med opinionsbildning som sitt uppdrag. vi som kunskapsmyndighet och samhällsförändrande aktör viktiga uppgifter... skriver dess Generaldirektör, Andreas Carlgren. Ändå har verket haft problem att göra slut på sina anslag. När Carlgren skaffade nya möbler till sitt tjänsterum ingick en tevagn som fick kosta kr. Metrokolumnisten Carlos Rojas: När jag var arton fick jag kronor RÄTTELSE I förra numret fanns ett stort antal diagram kring ekonomi. Ett av dem - om skatteintäkter - blev felaktigt. Rätt diagram kommer här. Uppgifterna kommer från Skattebetalarnas Förening och avser år De totala skatteintäkterna uppgick det året till miljarder. Några av de större posterna: 1. Kommunalskatt, 410 miljarder 2. Statsskatt, 36 miljarder 3. Allmän pensionsavgift, 71 miljarder 4. Bolagsskatt 55 miljarder 5. Fastighetsskatt 23 miljarder 6. Sjukförsäkringsavgift, 109 miljarder 7. Ålderspensionsavgift, 72 miljarder 8. Mervärdesskatt, 220 miljarder 9. Energiskatt, 60 miljarder

4 4 Sverige i CENTRUM - nummer Alla människors lika värde? Karen Jespersen var inrikesminister (vilket innefattade invandringsfrågor) i Danmark i socialdemokratiska regeringar. Dessförinnan var hon under många år socialminister. Både som socialminister och som inrikesminister hade hon ett enormt stöd hos befolkningen. Hon var en av dem, som fick flest personröster vid valen och låg konstant i topp eller rentav som nummer 1 i olika opinionsmätningar. Med sin bakgrund som ledande feminist i Danmark, aktiv i Rödstrumporna, har Jespersen reagerat mot det kvinnoförtryck som följt med den förda invandringspolitiken. Hennes tankegångar framgår av boken Till stöd för Fatima, utgiven Karen Jespersens bok innehåller många pregnanta formuleringar, värda att direkt citera. Utgångspunkten för den är frågeställningar som: Vad innebär integration? Varför har integrationen misslyckats? Hur kan integrationen lyckas bättre? Frågeställningar om kulturskillnader, kvinnoförtryck och orsaker till utanförskap står i fokus för Karen Jespersen. I botten på integrationsproblemen ligger två faktorer: a) Kulturskillnaderna mellan hemlandet och det danska samhället b) Mekanismerna som gör, att anpassningen till det danska samhället uteblir. Integration betyder inte, att vi alla måste tycka likadant. Integration betyder, att det existerar tillräckligt av gemensam värdegrund hos befolkningen, för att vi ska hänga ihop som samhälle. Många invandrare fortsätter att identifiera sig med hemlandets kulturmönster och samhällsvärderingar. Detta gäller även de unga, som är födda i Danmark eller i ett annat europeiskt land. När invandrarna och deras efterkommande blir tillfrågade, är det bara en minoritet som verkligen känner sig som danskar. Många betraktar språket i ursprungslandet som sitt modersmål. De flesta gifter sig med någon från hemlandet, de ser i ökad grad hemlandets TV och de lever i stor utsträckning efter hemlandets normer. Vilka normer gäller då för hemlandet? I många av invandrarnas hemländer är traditionsbundna normer och islams föreskrifter tätt sammanvävda. Sammantaget betyder det, att kvinnor har en mycket underordnad placering i förhållande till mannen. Kvinnors vittnesmål accepteras inte på lika nivå med mannens. Kvinnor har ett sämre läge när det gäller arv, straff och skilsmässa. En muslimsk kvinna får inte gifta sig med en icke-muslimsk man. I de ortodoxa kulturerna skall kvinnorna lyda mannen, hålla sig i möjligaste mån innanför dörren, bära slöja när främmande män finns närvarande och inte tala för mycket....de muslimska länderna fick aldrig en upplysningstid som Europas. Religion och politik blev inte åtskilda, samhällena blev inte världsliga i tillnärmelsevis samma grad som våra. Religiösa föreskrifter och argument fick behålla stort inflytande på samhällsliv och politik. Mer generellt blev samhällena också kollektivistiska med mycket liten frihet för den enskilda människan. Därmed har det saknats avgörande förutsättningar för den dynamik, som har präglat västliga samhällen. Familjens placering i samhällets hierarki är i hög grad avhängigt av familjens hedersbegrepp, och familjens begrepp om heder är avhängigt av mannens hedersbegrepp. Det är särskilt kvinnorna, som genom sitt sexuella beteende kan kränka mannens heder och därmed kasta skam över hela familjen. Det är ett hedersbegrepp som är förbundet med kvinnors ärbarhet, till skillnad från ett hedersbegrepp som är förbundet med ordhållighet, tapperhet och liknande. Jespersen citerar Kahttan Jasim, invandrarkonsulent i Köge kommun: Flyktingar och invandrare från tredje världen kommer från en tystnadskultur där hierarkin betyder allt och där självreflexion nästan kan ses som en förbrytelse mot Gud. Och när de kommer till ett postmodernt samhälle som det danska, som präglas av förhandlingskultur, är det inte De flesta invandrare flyr från hopplösa framtidsutsikter i fattiga, överbefolkade länder. De kommer till Danmark och andra västliga länder för att söka trygghet. För någras vidkommande är det trygghet mot förföljelse, för andra är det ekonomisk trygghet. Men i betydande omfattning håller de fast vid hemlandets kulturmönster. Detta är en paradox, eftersom det är detta kulturmönster, som i stor utsträckning är bakgrunden till att deras ursprungsland hänger kvar i fattigdom och förtryck. Det sekulära samhället är just förutsättningen för demokrati. Man kan inte ha ett religiöst styrt samhälle, som samtidigt styrs av befolkningen. De problem vi står inför handlar inte om varifrån människor kommer. Det handlar om vilka värderingar vi ska bygga detta samhälle på, oavsett man är dansk eller invandrare. överraskande att det ger problem. De kommer från kontroll till förhandling. Kahttan anser dock inte att integrationsproblemen har sina rötter i religionsskillnader. Det handlar om samhällskulturer: En kristen och en muslimsk flykting från Afghanistan kommer att ha samma problem med att integreras. Det är Fatimas erfarenhet, säger hon, att det danska samhället är allt för eftergivet inför många av invandrarnas krav, då de grundar dem på traditioner och religion. Samhället bör vara mycket klarare i sin framställning av samhällets funktion och medborgarnas skyldigheter. Om samhället är alltför eftergivet får de religiösa och traditionsbundna invandrarna större spelrum att påverka andra invandrare, som ofta inte vågar säga nej. Det har de inte kunskap och utbildning för att göra. Eller deras auktoritetstro är helt enkelt för stor. Därför behövs att danskarna säger ifrån.. Varför har integrationen misslyckats? En orsak ligger i att invandrargrupper från muslimska länder isolerar sig och permanentar ett utanförskap. På så vis skapas parallellsamhällen, med olika normer. En viktig faktor i detta sammanhang är familjesammanföringar, där unga invandrare i Danmark hämtar sin äktenskapspartner från det tidigare hemlandet. Familjesammanföringar har gjort integrationen mycket svår, eftersom man hela tiden måste börja om från början. De invandrare, som bor i Danmark, har bromsats i sin omställning till det danska samhället, då de fått en äkta hälft, som alls inte har rötter i danska normer och värderingar. Detta har skapat problem för det danska samhället - liksom det har skapat problem för andra europeiska samhällen. De nyanlända har inte känt till språket och landet. De har ofta isolerats utan arbete, och detta har präglat deras barn, så att inte heller de blir integrerade i det danska samhället. Omkring 90 procent av de invandrare och efterkommande som har turkisk bakgrund, är gifta med någon från hemlandet. En avgörande orsak till att så många invandrare isoleras från danskarna är deras äktenskapstraditioner. De flesta invandrare i Danmark har som tradition att man ska giftas med en från samma kultur och helst en från samma trakt - gärna en släkting. Den traditionen håller de flesta invandrare fast vid, även om de har flyttat till Danmark eller ett annat västligt land. Det sociala och det kulturella arvet är två sidor av samma sak. Barnen växer upp i hem, där båda föräldrarna eller den ena är på långvarig offentlig bidragsförsörjning. Det betyder att barnen inte får några positiva förebilder, som kan motivera dem till utbildning och arbete. De som framförallt drabbas, när integrationen uteblir, är invandrarkvinnorna. De stängs bokstavligt inne i hemmet, med små handlingsmöjligheter. När Fatima kom till Danmark skulle hon liksom många andra turkiska barn och unga fortsätta med att leva på samma sätt som i Turkiet. Gå klädd i samma traditionella kläder. Inte tala med pojkar, vara hemma och göra hushållsarbete och lyda sin far i allt. Hon får framförallt inte bli dansk. Sara, 17 år, som kommit till Danmark från Irak, säger: Det är stora kulturskillnader. De unga danskarna går på fester och festivaler men de utländska flickorna - de får inte komma med. Och det beror inte på att de inte tycker om danskarna, det beror på att de inte får för föräldrarna. Fatima: De unga kvinnor som har växt upp i Danmark befinner sig också i en fruktansvärd situation. När de har fått mannen till Danmark tvingas de flesta närmast ge upp sitt liv utanför hemmets fyra väggar. De är rädda för allt och vågar inte berätta. De vet, att ingen kommer att hjälpa dem. Det diskuteras ofta om de flesta arrangerade äktenskap i verkligheten är frivilliga. Det menar jag är en teoretisk diskussion. Hur ska man kunna förvänta sig att ganska unga människor ska kunna säga nej till ett äktenskap, när de är utsatta för en enorm press och när de vet, att familjens ära står och faller med att de säger ja? Den som har blivit utstött av familjen riskerar att mista kontakten med hela den etniska gruppen. Det betyder att de unga kvinnorna blir i stort sett utan nätverk. Det är ofta inte uppfostrade till att vara självständiga och att klara sig själv. Invandrarkvinnor från muslimska länder tvingas till tidiga äktenskap, vilket gör att de inte får någon chans att utbilda sig. Ofta föder de många barn, vilket binder dem till hemmet. Ovanpå detta finns det sociala trycket, om att de ska underkasta sig sin man. De får inte umgås med män utanför familjen, inte utan tillsyn. Redan detta gör att de inte kan gå ut på arbetsmarknaden. Socialforskningsinstitutets undersökning visar också att en del av de unga inte är aktivt arbetssökande. Över 80 procent av de unga kvinnorna på kontanthjälp har inte sökt arbete under den senaste månaden. För unga män var motsvarande siffra 50 procent. Det råder inget tvivel om att det förekommer diskriminering av invandrare på arbetsmarknaden. Om detta råder bred enighet. Men ser också ut som att de flesta är överens om att diskriminering inte är den avgörande orsaken till att så många invandrare inte har arbete. I Integrationsdepartementets årsbok för 2003 står det att utbildningskvalifikationer, danskkunskaper och den kulturella bakgrunden spelar en väsentlig roll för att komma in på arbetsmarknaden.

5 Sverige i CENTRUM - nummer De unga män som faktiskt hjälps till arbete av en konsekvent handläggare värdesätter ofta inte handläggarens insats. Det är handläggarnas uppfattning att ju mer konsekventa de är, desto lägre värderas deras insats av unga på kontakthjälp, framgår det av undersökningen. Karen Jespersen refererar Masoum Moradi, som kommer från Iran och arbetar som socialrådgivare: En stor del av problemen med att få flyktingar och invandrare integrerade på den danska arbetsmarknaden handlar om att de inte har växt upp med att anse arbete som väsentligt i sig självt. Får de välja, föredrar de ett liv på kontanthjälp, där de kan få ägna sig åt det som de anser väsentligt här i livet... vi ska vara medvetna om att det rör sig om en kulturkrock mellan olika syn på arbetets roll i människors liv. På de ena sidan har vi den moderna danska arbetsuppfattningen, där arbetet spelar en stor roll för den enskilda människans identitet. Och på den andra sidan finns den förmoderna, mellanöstliga arbetsuppfattningen, som går ut på att man arbetar för att få mat på bordet. Särskilt låg status har vissa typer av arbetsuppgifter. Vibeke Jensen, verksamhetschefen i Århus kommun, ger en del av förklaringen till att så få av kommunens somalier är i arbete: Många befinner sig långt från det danska samhällets normer och värderingar. I många u-länder är det fint att inte arbeta. Och i synnerhet manuellt arbete värderas lågt. Anni Kjeldgaard, chef för äldre- och handikappomsorgen i Ålborg, berättar att det är svårt att förmå invandrare att passa äldre och göra rent: Dörren i vår förvaltning står vidöppen för dem med annan etnisk bakgrund som vill gå med en av våra medarbetare i städarbetet. Men trots upprepade hänvändelser till flyktingrådgivningen är det mycket få, som är intresserade. En förklaring till det utbredda bidragsberoendet bland invandrare ligger således i attityder och värderingar. Arbetet har inte samma betydelse för individen i u-länder som det har i i-länder. En annan förklaring ligger i fattigdomsfällan. Det har under många år varit ett problem att det för en del människor på kontanthjälp inte kan löna sig ekonomiskt att ta ett arbete, om det är ett låglönejobb. Skillnaden mellan de sociala utbetalningarna och lönen är i en del fall så små, att man inte får ut något extra av att arbeta. Detta betyder inte, att kontanthjälpsmottagare har mycket pengar att leva på. När kontanthjälpen kan vara nästan lika hög som minimilönen beror det på att en del kontanthjälpsmottagare bor i allmännyttiga bostäder med hög hyra. Dessa dyra lägenheter har varit de enda som varit lediga. Därför har kontanthjälpsmottagarna varit tvungna att flytta in, och kommunen har varit tvungen att betala huvuddelen av den höga hyran som en del av kontanthjälpen. Kommer kontanthjälpsmottagarna i arbete ska de betala en större del av hyran, och det kan vara svårt om det är ett låglönejobb som de har fått. I sådana situationer kan det ofta inte löna sig för kontanthjälpsmottagare att ta ett låglönejobb. Denna fattigdomsfälla har en del danskar fångats i. Men den fångar ännu fler invandrare. Det framgår bland annat av Integrationsdepartmentets forskningsöversikt: Det är potentiellt mycket stora incitatmentproblem för invandrare att söka ett arbete i den meningen att de inte kommer att få något ekonomiskt ut av det, eller kommer att direkt förlora pengar. Vad kan då göras, för att integrationen ska lyckas bättre? Karen Jespersen ger en rad konkreta förslag, men betonar samtidigt att en grundläggande förutsättning för att kunna lyckas är att invandringen inte är alltför omfattande....hela denna insats till gagn för bättre integration kan bara låta sig göras, om det är fråga om en begränsad tillströmning av nya invandrare till landet. Tillströmningen får inte vara större än att integrationen kan hålla takt med det antal, som kommer skapade Hidovre kommun stor uppmärksamhet då borgmästare Britta Christensen (s) införde ett flyktingstopp, dvs att hon meddelade att de flyktingar som kom till landet skulle ha bostäder i andra kommuner än Hvidovre. Det fanns redan så många invandrare i kommunen, att det var svårt att integrera dem, och de resursstarka danskarna började att flytta. Ska utvecklingen i riktning mot getton effektivt bromsas måste det byggas fler bostäder och det ska vara under 20 procent invandrare i ett bostadsområde. Om det är omkring en fjärdedel invandrare i ett område börjar det att tippa och en del danskar flyttar ut, färre - eller inga - danskar flyttar in, och så kan det bli en accelererande process. Detta visar undersökningar av Statens Byggforskningsinstitut. Stramare regler för familjesammanföringar är också centralt. Den norska feministen Hege Storhaug, ledande i Humans Rights Service, har kallat de danska regler som begränsar familjesammanföringar, för Europas bästa, då de skyddar kvinnor mot tvång. Reglerna innebär att unga inte kan bli familjesammanförda med en äkta hälft utanför EU förrän båda parter fyllt 24 år. Dessutom krävs att parets samlade anknytning till Danmark ska vara större än till hemlandet - eller ett annat land. Många unga invandrare - inte minst flickorna - är glada över de nya reglerna. Det ger dem möjlighet att slutföra sin utbildning, då de inte kan få en äkta hälft till Danmark innan de är 24 år. Och under den tiden har de kanske bättre möjligheter att ta kampen mot familjen för att själva få bestämma vem de vill gifta sig med. Sedan handlar det om värderingar, varvid det framförallt är invandrarna som ska anpassa sig till det danska samhället, inte tvärtom. Vi har genom vår historia lyckats bygga upp ett ganska enastående samhälle. Det har vi uppnått i kraft av gemensamt språk, gemensamma erfarenheter, gemensamma kulturmönster, gemensamma traditioner och en politisk gemenskap. Det är absurt att låta som om denna gemenskap är betydelselös... För många invandrare kräver det en kulturell omställning att vara med och utveckla det moderna Danmark, som de har valt att slå sig ned i. Därför skall krav om religiöst grundad särbehandling avvisas. Religiösa symboler som hijab - religiös huvudduk - står en rad sammanhang i motsättning till det världsliga samhället. Huvudduken är uttryck för en bestämd syn på kvinnor: Kvinnor ska täcka sig av hänsyn till mannen, då hennes sexualitet är farlig för honom. Det innebär således en försvagning av det världsliga samhället, när det idag enligt lag åläggs arbetsgivarna att acceptera, att de anställda kan ha en bestämd klädsel på religiös grund. Frågan om anställda har rätt att bära huvudduk eller annan religiös klädsel ska inte regleras i lagen. När muslimska kvinnor är på arbetet omfattas de som anställda av verksamhetens regler för klädsel på arbetsplatsen. Frågan om religiös huvudbonad hör enligt min mening hemma under dessa regler. Länsrättens dom, som fastslår att en arbetsgivaren inte får neka en anställd att bära huvudduk på arbetstid är ett bakslag för de unga kvinnor, som gärna vill ha mer personlig frihet och leva sitt liv som jämnåriga danskor. Domen betyder att de inte längre har en ursäkt för att inte följa föräldrarnas önskan eller omgivningens press. Karen Jespersen gör också ett konstaterande kring nöjeslivet. När flickorna måste hålla sig hemma på sitt rum betyder det ett underskott på flickor bland de unga på diskoteken och andra ställen. Detta bidrar till att skapa konflikter mellan unga danska män och unga män med annan etnisk bakgrund. Det blir ofta slagsmål om danska flickor. De unga männen är med om att stänga in flickorna, men de märker också själva av konsekvenserna. Murat och andra unga män är i en svår situation. Diskoteken får självfallet inte diskriminera. Men den svåra situationen kommer de inte ut ur, om de inte ställer in sig på att kvinnorna får större frihet. De är tvungna att acceptera, att deras egna muslimska systrar går på diskotek och låter unga danska män dansa med dem, röra vid dem och säga söta saker till dem. Annars fungerar integrationen inte. Om unga muslimska män vill kunna hoppas på att bli behandlade som unga danska män så är de tvungna att själva bli integrerade. Och det innebär att de har en annan hållning till flickor - också muslimska flickor. Så länge de inte tillåter sina systrar att bete sig som danskor, så har de heller inte samma möjligheter som danska män i förhållande till danska flickor. Deras identitet är splittrad mellan två kulturer. Det krävs andra värderingar för att fungera i ett modernt samhälle jämfört med ett outvecklat samhälle. Det är djupt skadligt för integrationen, om man ger invandrarna det intrycket, att det är slumpmässigt och närmast likgiltigt, vilka värderingar samhället är präglat av. Att alla värderingar är lika goda, och att värderingar, som härstammar från förmoderna samhällen kan fungera i ett modernt välfärdssamhälle. Det kan de inte. Det är ju ingen tillfällighet, att några samhällen har välstånd och demokrati, medan andra samhällen är fattiga och auktoritära. Det har samband med de värderingar som samhället bygger på. Invandrare som kommer från samhällen, som ännu inte blivit högmoderna samhällen, har självfallet svårare att fungera i ett sådant samhälle. Därför är det helt avgörande att de får veta vilka normer och värderingar som har skapat det moderna välfärdssamhället och fortsättningsvis är oundgängliga, om vi också i framtiden ska ha ett sådant samhälle. Den danska invandringspolitiken hade börjat stramas åt redan innan den nya borgerliga regeringen tillträdde i november Denna process har sedan fortsatt, vilket återspeglas i att antalet asylsökande som fått asyl som konventions- eller defactoflyktingar på fyra år har minskat från drygt till drygt 500. Antalet anhöriginvandrade har samtidigt minskat från till Bakom den nya invandringspolitiken står i stort sett alla de fyra största partierna: Venstre (1), Socialdemokraterna (2), Dansk Folkeparti (3) och Konservative (4). Tillsammans har de 144 mandat i Folketinget och utgör en majoritet på 78%.

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Alfred Nobel. Frågor (svara med hela och egna meningar):

Alfred Nobel. Frågor (svara med hela och egna meningar): Alfred Nobel Han var en svensk uppfinnare. Hans viktigaste uppfinning var dynamiten. Tidigare hade sprängmedlen varit väldigt farliga att hantera, för de kunde så lätt explodera av sig själva. Nobel kom

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska

Läs mer

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret.

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret. Lådövning Flykting eller invandrare, taget från UNHCR:s Mot alla odds -spel Antal deltagare: 1-5 Tid:10 min Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan

Läs mer

Kunskapssökning Jacob Carlén Dagfolkhögskolan i Trollhättan

Kunskapssökning Jacob Carlén Dagfolkhögskolan i Trollhättan Kunskapssökning Jacob Carlén Dagfolkhögskolan i Trollhättan 1 Våren 1996 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Alfred Nobel 3 Konkurs och fattigdom 5 Nitroglycerin 6 Knallhatten 7 Ny

Läs mer

Nobelpristagare 2015

Nobelpristagare 2015 Nobelpristagare 2015 Alfred Nobel - en mångsidig man Alfred Nobel (1833-1896) är känd över hela världen som uppfinnaren av dynamiten och skaparen av Nobelpriset. Men han var även en affärsman som i en

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren

Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren funderingsfrågor, skapa ditt eget Nobelpris Ämne: Svenska, SVA, SFI, Samhällskunskap, Naturkunskap Årskurs: 6-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion,

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett slags all täckande plagg, bärs av muslimska kvinnor där endast ögonen lämnas exponerade har hamnat i rubrikerna igen! Frankrikes president Nicolas Sarkozy

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Nobelpris i fysik. Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson

Nobelpris i fysik. Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson Nobelpris i fysik Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson Nobelpris i fysik Menu Alfred Nobel Fakta och FAQ s Några priser Hur få priset? Slutord Alfred Nobel Född 1833 i Stockholm Uppfann dynamit

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

Unika BILDER OCH FIGURER

Unika BILDER OCH FIGURER 1 Unika BILDER OCH FIGURER MOT HEDERSFÖRTRYCK kan ses och köpas hos Institutet Mot Hedersförtryck Olivedalsgatan 14 Göteborg ( vardagar 10-16) Institutet Mot Hedersförtryck/IMH 0702 97 76 14 epost: lasse.imh@gmail.com

Läs mer

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS?

Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS? 1 (8) 2016-09-27 Hej och välkommen till den här podden från myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor, där vi pratar om extremism och hur vi kan jobba med unga som dras till de här miljöerna. Och

Läs mer

Politisk Målsättning 3 (8)

Politisk Målsättning 3 (8) 2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik TÖI ROLLPEL C 013 idan 1 av 6 Vardagsjuridik Ordlista personuppgifter avgöra grundval sanningsenliga uppgifter tystnadsplikt obehörig person ansökan om uppehållstillstånd politisk asyl uppväxtmiljö ekonomiska

Läs mer

och moral inom Polisen har diskuterats flitigt i media, i olika debatter, på möten och säkerligen hemma vid köksborden de senaste veckorna. Det är nog många med mig som har känt sig bestörta och besvikna

Läs mer