Ska mänskliga rättigheter omfatta även kvinnor? Jespersen skriver: Det beror på vad man lägger in i begreppen! Förmodligen kan man säga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ska mänskliga rättigheter omfatta även kvinnor? Jespersen skriver: Det beror på vad man lägger in i begreppen! Förmodligen kan man säga"

Transkript

1 Lösningen till Sverigekrysset Svar till DN:! g n i n d i t s i t a r g Ny Den nödvändiga sammanhållningen SIDAN 3 SIDAN 6 Äldre- Alfred Nobel försörjning SIDAN 8 HÖGER eller VÄNSTER? Står Sverige i CENTRUM - S VIC till höger eller vänster? SIDAN 7 Nummer 2 - oktober/december 2005 Ska mänskliga rättigheter omfatta även kvinnor? Jespersen skriver: Det beror på vad man lägger in i begreppen! Förmodligen kan man säga att tidningen står både till höger och vänster. När Fatima kom till Danmark skulle hon liksom många andra turkiska barn och unga fortsätta att leva på samma sätt som i Turkiet. Gå klädd i samma traditionella kläder. Inte tala med pojkar, vara hemma och göra hushållsarbete och lyda sin far i allt. Hon får framförallt inte bli dansk. Utgångspunkten bör dock vara en annan: Vilka åtgärder kan vara ändamålsenliga för att närma sig vissa politiska mål? Vad vill vi? Vad är möjligt? SIDAN 2 Tipstolva: BROTTSLIGHETEN Antalet anmälda misshandelsfall var under 1950-talet i snitt per år. Hur många var det i snitt per år under 1990-talet? x SIDAN 6 Vart tar de vägen: PENGARNA? Har kvinnor samma människovärde som män? Självklart, anser de flesta svenskar - även de som inte betecknar sig själva som feminister. Än mer självklart bör det vara för medlemmar i de riksdagspartier som valt att kalla sig feministiska. I praktiken är dock frågan inte så enkel. En påminnelse om den saken ger läsning av boken Till stöd för Fatima - som blivit föga uppmärksammad i Sverige. SIDAN 3 Boken är skriven av Karen Jespersen, socialdemokrat, som varit aktiv inom de danska Rödstrumporna och invandringsminister i Danmark. En avgörande orsak till att så många invandrare isoleras från danskarna är deras äktenskapstraditioner. De flesta invandrare i Danmark har som tradition att man ska giftas med en från samma kultur och helst en från samma trakt - gärna en familjemedlem. Den traditionen håller de flesta invandrare fast vid, även om de har flyttat till Danmark eller ett annat västligt land. kommer att hjälpa dem. Jag känner flera, som har försökt att begå självmord, eftersom de inte kan klara det. De går i desperation till familjen och säger: Jag kan inte stå ut med allt detta arbete, samtidigt som min man har andra kvinnor. I Danmark har den borgerliga regering som tillträdde hösten 2001 slagit in på en stramare linje för invandrings- och integrationspolitiken. Därvid har den nu stöd från socialdemokraterna, vilket betyder att närmare 80% av ledamöterna i Folketinget (Danmarks riksdag) sluter upp bakom den nya politiken. Karen Jespersen relaterar ett uttalande från Fatima: De unga kvinnor som har växt upp i Danmark befinner sig också i en fruktansvärd situation. När de har fått mannen till Danmark tvingas de flesta närmast ge upp sitt liv utanför hemmets fyra väggar. De är rädda för allt och vågar inte berätta. De vet, att ingen Testa din Sverigekunskap! Sidan 8 SIDAN 4

2 2 Sverige i CENTRUM - nummer Ledare: För ett medborgerligt samtal! Vårt land står nu inför större ekonomiska, sociala och demokratiska utmaningar än på länge. Detta accentuerar behovet av ett medborgerligt samtal, där många engagerar sig. Ett sådant samtal har knappast kommit till stånd, och en orsak är uppenbar. Sverige har fått ett samhällsklimat, där risken är påtaglig att den medborgare som yttrar sig blir stämplad som någon slags ond människa. Istället för att bemöta kritiker i sak svarar det mediala och politiska etablissemanget med etiketter och tillmälen. Detta avskräcker människor från att ge uttryck för sina åsikter, det signalerar att man inte ska bry sig. Kritiker tystas och samtal kommer av sig, innan de ens har börjat. Inte desto mindre finns behovet av dialog, för att vi ska komma närmare lösningar på de allvarliga problem som vi känner av. Det måste skapas ett klimat där olika uppfattningar får komma fram och meningsmotståndare möts med en grundläggande respekt. Alla ska få yttra sig och prata till punkt. Vi måste lyssna på varandra, och försöka förstå. Därmed inte sagt att någon ska undgå berättigad kritik, men envar har rätt att bli bemött i sak - inte genom tillmälen, kränkningar eller hot. Fakta ska mötas med fakta, argument med argument. Påståenden ska bedömas efter sin sakliga innebörd, inte efter vem som framför dem eller vilka känslomässiga associationer uppgifter kan ge. Lika litet som meteorologer fördöms när de ger prognoser om dåligt väder, lika litet ska detta drabba medborgare som pekar på problem, och vill diskutera lösningar. Sverige behöver ett medborgerligt samtal. Höger eller vänster? Vad är det för en tidning? En naturlig fråga från flera pendeltågsresenärer, när vi den 1 augusti för första gången delade ut Sverige i CENTRUM - SVIC i Stockholm, vid T-Centralen. Men detta kan vara svårt att sammanfatta i ett ord eller en mening, till människor på språng. En kvinna vägrade ta emot tidningen, när vi inte kunde ange om den stod till höger eller vänster, eller kunde ge den någon annan bestämd etikett. I själva verket är det nog så att SVIC står politiskt både till höger och till vänster - beroende på vad man lägger in i begreppen! Till höger står vi om man med höger menar att: produktivt arbete ska premieras framför att leva på andras arbete brottsoffers intressen ska prioriteras framför brottslingars skolan ska göras till en lugnare arbetsplats invandringen ska bli bättre reglerad Sverige ska ha ett försvar. Till vänster står vi om man med vänster menar att: en grundtrygghet ska finnas för alla medborgare SVIC-projektet utgör ett försök och ett experiment. Kommer det att lyckas? Det beror på dig! Flaskhalsarna i sammanhanget är två: 1. Distributionen Stöd SVIC-projektet! Projektet Sverige i CENTRUM - SVIC handlar om ett försök att sticka upp inom mediabranschen, om att skapa ett alternativ i en situation då de etablerade tidningarna alltför mycket går i takt. Gemensamt förtiger de vissa fakta, gemensamt vinklar de efter givna mallar. Vad vi mer konkret talar om - om du själv inte redan noterat detta - kommer att framgå vid läsning av SVIC. SVIC kan verkligen sägas vara en gräsrotsrörelse. Allt arbete med tidningen - författande, layout, administration, distribution - sker ideellt, alltså utan ersättning. Vad som kostar är tryckningen, och där betalar vi moms. Inte en krona får vi i statliga projektpengar eller tidskriftsbidrag (vilket frikostigt delas ut åt maktens megafoner). Tanken är ju att tidningen - även om den än så länge kommer ut med bara fyra nummer per år - ska distribueras på samma sätt som Metro och Stockholm CITY - dvs till kollektivtrafikresenärer i framförallt våra större städer. Det innebär naturligtvis en utmaning att på helt ideell grund kunna klara detta. Här behövs alltså mångas frivilliga insatser. Hör av dig till SVIC-redaktionen för att hjälpa till! elförsörjningen ska kontrolleras av samhället det folkliga inflytandet ska stärkas yttrandefriheten ska vidgas klassklyftorna ska minska. Etiketter som höger och vänster riskerar dock att förvilla mer än att göra någon klokare. Utgångspunkten bör istället vara tre frågeställningar: 1. Vad vill vi? Vilka värderingar har vi och vilket samhälle vill vi ha? 2. Hur ser samhället idag ut? Vilka problem finns att lösa? 3. Vad är möjligt? Vilka medel står till vårt förfogande? Svaret från SVIC:s sida, på dessa frågor: 1. Vi vill ha ett samhälle som är präglat av medborgarinflytande och solidaritet, rättvisa och trygghet. Intressemotsättningar och konflikter finns i varje samhälle, men de måste kunna hanteras på ett civiliserat sätt. Grunden måste vara en uppsättning demokratiska värderingar. Rättigheter ska åtföljas av skyldigheter och gemensamt ansvarstagande. 2. Finansieringen Den andra utmaningen är att klara ekonomin. Idén är att få ett antal sympatisörer att ställa upp som stödprenumeranter, genom att betala in 500 kronor. 2. Vi har idag ett samhälle, präglat av både slöseri med resurser, orättvisor och otrygghet. Vi har fått en ny politisk klass, en nomenklatura, med särskilda privilegier och där man i praktiken ärver sina befattningar. Medborgarinflytandet är svagt och yttrandefriheten beskuren. Massmedia och skola ägnar sig alltför mycket åt propaganda och alltför litet åt folkbildning. Rättssamhället håller på att tyna bort. 3. Möjligheterna ligger hos människorna i Sverige. Alltfler svenskar känner att något är i grunden fel med samhällsutvecklingen och att en förändring, i en annan riktning, är nödvändig. Den stora frågan är hur många som kan förmås att gå från åsikt och insikt till handling, och själva engagera sig för att den nödvändiga förändringen ska kunna bli verklighet. Sverige i CENTRUM utgör ett försök. Får vi flera att stödja projektet ekonomiskt, får vi flera att hjälpa till med utdelandet av tidningen, då kan den bli till en faktor av betydelse. Då kan SVIC komma att bidraga till vad som krävs - ett öppnare mediaklimat och en mer uppriktig politisk diskussion. Nr Ansvarig utgivare: Björn Hammarbäck Redaktör: Jan Milld Telefon: I redaktionen: Björn Hammarbäck John Järvenpää Jan Milld Anders Sundholm Postadress: SVIC Box Haninge E-postadress: Webbsida: Prenumerationer: 250 kronor (4 nr ska komma under 2006) 500 kr för stödpren. Postgiro: Annonser: 50 kr/spaltcentimeter Utgivare: Om 200 personer gör detta, då är vi i hamn ekonomiskt, för att kunna fortsätta nuvarande utgivning - dvs fyra nummer per år, på vardera 8 sidor. Får vi in mer pengar kan vi utöka sidantalet till 12. Postgiro: Förlaget MÅNGFALD ISSN Tryckort Stockholm 2005 VILKA ÄR VI? Vad är Sverige i CENTRUM för en tidning? Vad handlar det om? Vilka står bakom projektet? Så undrar många som får tidningen i sin hand. Svar: det är fråga om en tidning som handlar om samhällsfrågor, men som är partipolitiskt fristående. Initativtagare är två f.d. socialdemokrater: Björn Hammarbäck och Jan Milld. Syftet med SVIC är att medverka till en bredare och ärligare diskussion om de problem som Sverige nu står inför.

3 3 Sverige i CENTRUM - nummer I förra numret konstaterades att Sverige har världens högsta skattetryck. Vi ställde den retoriska frågan vad svenskar får för detta, som medborgare i andra länder inte får. PENGARNA vart tar de vägen? Ungdomsstyrelsen är en fett tät statlig myndighet som ideella föreningar med bra projekt får söka pengar ifrån. En ideell förening får man på två dagar om man fyller i och skickar en blankett som finns på Skatteverkets hemsida. I själva verket rör det sig om en ineffektivitet och ett slöseri med resurser. Den nödvändiga sammanhållningen Svar till Henrik Berggren på DN: Henrik Berggren på ledarsidan i Dagens Nyheter kommenterar den 23/8-05 utgivningen av en ny gratis- tidning, under rubriken Vem kan man inte lita på?. Det är uppenbart att vad han syftar på är Sverige i CENTRUM (SVIC). Berggren gör tummen ned för vår tabloid. Tanken med det statliga presstödet, på över 500 miljoner kronor årligen, är att värna mångfald i opinionsbildningen. SVIC får inte del av detta stöd, men tanken bakom SVIC är densamma. Vi hävdar med andra ord att - det omfattande presstödet till trots - det kvarstår ett behov av ökad pluralism inom mediesektorn. Mer konkret är det inom framförallt vissa ämnesområden som informationen och debatten är snävt tuktad. Det gäller kriminalpolitik och EU, skolpolitik och socialpolitik, men framförallt invandringsoch integrationspolitik. Beträffande det sistnämnda är det ingen överdrift att tala om ett tabu. Etablerade massmedia är ensidiga i vad de publicerar, genom vad de förtiger och hur de vinklar. De försöker dessutom stigmatisera kritiker, genom att förse dem med etiketter om missnöje, konspirationstänkande och rättshaverister. Genomgående har en kampanj under många år bedrivits för att skuldbelägga svenskarna - tyvärr med viss framgång. Vad har då Henrik Berggren att anföra mot Sverige i CENTRUM? Jo, just att det är en missnöjespublikation med konspirationsteorier. Samtidigt anser han att SVIC för fram synpunkter på skattetrycket som är politiskt allmängods. Därutöver driver Berggren en tes om att medborgarna måste lita på makthavarna. Utan tillit blir det farligt, menar han. Javisst behövs en tillit i samhället, för att det ska hänga samman! Denna tillit måste dock vara ömsesidig. Det handlar både om en tillit mellan medborgarna och en tillit till makthavarna. Problem uppstår när makthavarna uppträder på ett sådant sätt att det inte går att känna tillit till dem. För att nå dit behöver samhället aktiva och engagerade, kritiskt tänkande, medborgare. Till detta vill Sverige i CENTRUM försöka bidraga. Jan Milld, redaktör för SVIC Björn Hammarbäck, ansvarig utgivare för SVIC En förkortad version av detta svar publicerades i DN I SVIC nr 1/05 gavs två exempel på vart pengarna går: - En växande byråkrati. Ett stort, och ständigt ökande, antal myndigheter. - Alltfler förtidspensionerade. Antalet är nu uppe i , dvs 10% av den arbetsföra befolkningen. Vidare kan anföras de statliga bidragen till åsiktsproduktion. Medel till detta tas ur både skatter och Allmänna Arvsfonden (dvs man tar i anspråk avlidna svenskars tillgångar). Här kan inräknas: Presstödet, på 507 miljoner kronor. Partistödet, på 362 miljoner. Föreningsbidrag Studiecirkelstöd Projekt och särskilda satsningar. Ett exempel på det senare utgör Centrum mot rasism (CMR). CMR bildades 2003 efter ett regeringsinitiativ av Mona Sahlin. 14 miljoner kronor av skattemedel har hittills plöjts in i organisationen. Genom Svenska Dagbladets artikelserie om denna ideella förening har uppseendeväckande uppgifter framkommit. för att starta ett projekt för unga som ville jobba med journalistik. Tvåhundratjufemtusen spänn! Den 16/7-05 skrev SvD: Centrum mot rasism, CMR, har kansli på en av landets dyraste adresser. De tre anställda förfogar över en yta på 180 kvadratmeter. Förra året reste, hotellövernattade och åt styrelsen och kanslipersonalen för närmare kronor. I en anläggning där CMR konferensade kostade de billigaste hotellrummen kronor. Vissa sammanträden sker på hotell- och konferensanläggningar i Stockholm, trots att man har ett stort, elegant inrett sammanträdesrum på kansliet. CMR betalar middag med vin och även ledamöter bosatta i Stockholmsområdet bor på hotellen,.. Och det var inte husets billigaste vin man drack. Pengarna slussas via Integrationsverket: Integrationsverket, som betalar ut bidragen, kräver varken kvitton eller andra verifikationer. En ansökan om extra bidrag på kronor godkändes mycket snabbt. Det tog bara en dag. Chef för CMR är Amina Ek. SvD: Amina Ek har också en handkassa på kronor i veckan som hon får använda fritt. Räcker den inte till är det kassörens uppgift att sätta in mer pengar på kontot. Hur mycket kommer ut av detta? SvD om CMRsammanträden: Två dagars sammanträde - tre annonser i Mana. Mana är en tidning som propagerar för mer invandring och mångfald, mot främlingsfientlighet och rasism. En motsvarande publikation är Gringo, som också har stora lokaler och många anställda. Gringo går ut tillsammans med Metro. Varifrån får Gringo sina pengar? Jo, där finns ett liknande arrangemang, genom organisationen UFM - Ungdomsförbundet för Mångfald. UFM, i sin tur, får pengar från ett antal kommuner. Jag hade haft en idé om unga journalister-projektet i några år och jag brukade drömma om att ha ett eget kontor och att kunna jobba heltid med det jag brann för. Ungdomsstyrelsen har 19 miljoner att driva sin verksamhet med varje år plus runt 200 miljoner som dom fördelar i bidrag. Ungdomsstyrelsen finns. Kulturförvaltningarna finns. Integrationsverket finns. Stiftelsen för framtidens kultur finns. Allmänna Arvsfonden finns. Kulturrådet finns. Googla nu! Integrationsverket är en av flera nya myndigheter med opinionsbildning som sitt uppdrag. vi som kunskapsmyndighet och samhällsförändrande aktör viktiga uppgifter... skriver dess Generaldirektör, Andreas Carlgren. Ändå har verket haft problem att göra slut på sina anslag. När Carlgren skaffade nya möbler till sitt tjänsterum ingick en tevagn som fick kosta kr. Metrokolumnisten Carlos Rojas: När jag var arton fick jag kronor RÄTTELSE I förra numret fanns ett stort antal diagram kring ekonomi. Ett av dem - om skatteintäkter - blev felaktigt. Rätt diagram kommer här. Uppgifterna kommer från Skattebetalarnas Förening och avser år De totala skatteintäkterna uppgick det året till miljarder. Några av de större posterna: 1. Kommunalskatt, 410 miljarder 2. Statsskatt, 36 miljarder 3. Allmän pensionsavgift, 71 miljarder 4. Bolagsskatt 55 miljarder 5. Fastighetsskatt 23 miljarder 6. Sjukförsäkringsavgift, 109 miljarder 7. Ålderspensionsavgift, 72 miljarder 8. Mervärdesskatt, 220 miljarder 9. Energiskatt, 60 miljarder

4 4 Sverige i CENTRUM - nummer Alla människors lika värde? Karen Jespersen var inrikesminister (vilket innefattade invandringsfrågor) i Danmark i socialdemokratiska regeringar. Dessförinnan var hon under många år socialminister. Både som socialminister och som inrikesminister hade hon ett enormt stöd hos befolkningen. Hon var en av dem, som fick flest personröster vid valen och låg konstant i topp eller rentav som nummer 1 i olika opinionsmätningar. Med sin bakgrund som ledande feminist i Danmark, aktiv i Rödstrumporna, har Jespersen reagerat mot det kvinnoförtryck som följt med den förda invandringspolitiken. Hennes tankegångar framgår av boken Till stöd för Fatima, utgiven Karen Jespersens bok innehåller många pregnanta formuleringar, värda att direkt citera. Utgångspunkten för den är frågeställningar som: Vad innebär integration? Varför har integrationen misslyckats? Hur kan integrationen lyckas bättre? Frågeställningar om kulturskillnader, kvinnoförtryck och orsaker till utanförskap står i fokus för Karen Jespersen. I botten på integrationsproblemen ligger två faktorer: a) Kulturskillnaderna mellan hemlandet och det danska samhället b) Mekanismerna som gör, att anpassningen till det danska samhället uteblir. Integration betyder inte, att vi alla måste tycka likadant. Integration betyder, att det existerar tillräckligt av gemensam värdegrund hos befolkningen, för att vi ska hänga ihop som samhälle. Många invandrare fortsätter att identifiera sig med hemlandets kulturmönster och samhällsvärderingar. Detta gäller även de unga, som är födda i Danmark eller i ett annat europeiskt land. När invandrarna och deras efterkommande blir tillfrågade, är det bara en minoritet som verkligen känner sig som danskar. Många betraktar språket i ursprungslandet som sitt modersmål. De flesta gifter sig med någon från hemlandet, de ser i ökad grad hemlandets TV och de lever i stor utsträckning efter hemlandets normer. Vilka normer gäller då för hemlandet? I många av invandrarnas hemländer är traditionsbundna normer och islams föreskrifter tätt sammanvävda. Sammantaget betyder det, att kvinnor har en mycket underordnad placering i förhållande till mannen. Kvinnors vittnesmål accepteras inte på lika nivå med mannens. Kvinnor har ett sämre läge när det gäller arv, straff och skilsmässa. En muslimsk kvinna får inte gifta sig med en icke-muslimsk man. I de ortodoxa kulturerna skall kvinnorna lyda mannen, hålla sig i möjligaste mån innanför dörren, bära slöja när främmande män finns närvarande och inte tala för mycket....de muslimska länderna fick aldrig en upplysningstid som Europas. Religion och politik blev inte åtskilda, samhällena blev inte världsliga i tillnärmelsevis samma grad som våra. Religiösa föreskrifter och argument fick behålla stort inflytande på samhällsliv och politik. Mer generellt blev samhällena också kollektivistiska med mycket liten frihet för den enskilda människan. Därmed har det saknats avgörande förutsättningar för den dynamik, som har präglat västliga samhällen. Familjens placering i samhällets hierarki är i hög grad avhängigt av familjens hedersbegrepp, och familjens begrepp om heder är avhängigt av mannens hedersbegrepp. Det är särskilt kvinnorna, som genom sitt sexuella beteende kan kränka mannens heder och därmed kasta skam över hela familjen. Det är ett hedersbegrepp som är förbundet med kvinnors ärbarhet, till skillnad från ett hedersbegrepp som är förbundet med ordhållighet, tapperhet och liknande. Jespersen citerar Kahttan Jasim, invandrarkonsulent i Köge kommun: Flyktingar och invandrare från tredje världen kommer från en tystnadskultur där hierarkin betyder allt och där självreflexion nästan kan ses som en förbrytelse mot Gud. Och när de kommer till ett postmodernt samhälle som det danska, som präglas av förhandlingskultur, är det inte De flesta invandrare flyr från hopplösa framtidsutsikter i fattiga, överbefolkade länder. De kommer till Danmark och andra västliga länder för att söka trygghet. För någras vidkommande är det trygghet mot förföljelse, för andra är det ekonomisk trygghet. Men i betydande omfattning håller de fast vid hemlandets kulturmönster. Detta är en paradox, eftersom det är detta kulturmönster, som i stor utsträckning är bakgrunden till att deras ursprungsland hänger kvar i fattigdom och förtryck. Det sekulära samhället är just förutsättningen för demokrati. Man kan inte ha ett religiöst styrt samhälle, som samtidigt styrs av befolkningen. De problem vi står inför handlar inte om varifrån människor kommer. Det handlar om vilka värderingar vi ska bygga detta samhälle på, oavsett man är dansk eller invandrare. överraskande att det ger problem. De kommer från kontroll till förhandling. Kahttan anser dock inte att integrationsproblemen har sina rötter i religionsskillnader. Det handlar om samhällskulturer: En kristen och en muslimsk flykting från Afghanistan kommer att ha samma problem med att integreras. Det är Fatimas erfarenhet, säger hon, att det danska samhället är allt för eftergivet inför många av invandrarnas krav, då de grundar dem på traditioner och religion. Samhället bör vara mycket klarare i sin framställning av samhällets funktion och medborgarnas skyldigheter. Om samhället är alltför eftergivet får de religiösa och traditionsbundna invandrarna större spelrum att påverka andra invandrare, som ofta inte vågar säga nej. Det har de inte kunskap och utbildning för att göra. Eller deras auktoritetstro är helt enkelt för stor. Därför behövs att danskarna säger ifrån.. Varför har integrationen misslyckats? En orsak ligger i att invandrargrupper från muslimska länder isolerar sig och permanentar ett utanförskap. På så vis skapas parallellsamhällen, med olika normer. En viktig faktor i detta sammanhang är familjesammanföringar, där unga invandrare i Danmark hämtar sin äktenskapspartner från det tidigare hemlandet. Familjesammanföringar har gjort integrationen mycket svår, eftersom man hela tiden måste börja om från början. De invandrare, som bor i Danmark, har bromsats i sin omställning till det danska samhället, då de fått en äkta hälft, som alls inte har rötter i danska normer och värderingar. Detta har skapat problem för det danska samhället - liksom det har skapat problem för andra europeiska samhällen. De nyanlända har inte känt till språket och landet. De har ofta isolerats utan arbete, och detta har präglat deras barn, så att inte heller de blir integrerade i det danska samhället. Omkring 90 procent av de invandrare och efterkommande som har turkisk bakgrund, är gifta med någon från hemlandet. En avgörande orsak till att så många invandrare isoleras från danskarna är deras äktenskapstraditioner. De flesta invandrare i Danmark har som tradition att man ska giftas med en från samma kultur och helst en från samma trakt - gärna en släkting. Den traditionen håller de flesta invandrare fast vid, även om de har flyttat till Danmark eller ett annat västligt land. Det sociala och det kulturella arvet är två sidor av samma sak. Barnen växer upp i hem, där båda föräldrarna eller den ena är på långvarig offentlig bidragsförsörjning. Det betyder att barnen inte får några positiva förebilder, som kan motivera dem till utbildning och arbete. De som framförallt drabbas, när integrationen uteblir, är invandrarkvinnorna. De stängs bokstavligt inne i hemmet, med små handlingsmöjligheter. När Fatima kom till Danmark skulle hon liksom många andra turkiska barn och unga fortsätta med att leva på samma sätt som i Turkiet. Gå klädd i samma traditionella kläder. Inte tala med pojkar, vara hemma och göra hushållsarbete och lyda sin far i allt. Hon får framförallt inte bli dansk. Sara, 17 år, som kommit till Danmark från Irak, säger: Det är stora kulturskillnader. De unga danskarna går på fester och festivaler men de utländska flickorna - de får inte komma med. Och det beror inte på att de inte tycker om danskarna, det beror på att de inte får för föräldrarna. Fatima: De unga kvinnor som har växt upp i Danmark befinner sig också i en fruktansvärd situation. När de har fått mannen till Danmark tvingas de flesta närmast ge upp sitt liv utanför hemmets fyra väggar. De är rädda för allt och vågar inte berätta. De vet, att ingen kommer att hjälpa dem. Det diskuteras ofta om de flesta arrangerade äktenskap i verkligheten är frivilliga. Det menar jag är en teoretisk diskussion. Hur ska man kunna förvänta sig att ganska unga människor ska kunna säga nej till ett äktenskap, när de är utsatta för en enorm press och när de vet, att familjens ära står och faller med att de säger ja? Den som har blivit utstött av familjen riskerar att mista kontakten med hela den etniska gruppen. Det betyder att de unga kvinnorna blir i stort sett utan nätverk. Det är ofta inte uppfostrade till att vara självständiga och att klara sig själv. Invandrarkvinnor från muslimska länder tvingas till tidiga äktenskap, vilket gör att de inte får någon chans att utbilda sig. Ofta föder de många barn, vilket binder dem till hemmet. Ovanpå detta finns det sociala trycket, om att de ska underkasta sig sin man. De får inte umgås med män utanför familjen, inte utan tillsyn. Redan detta gör att de inte kan gå ut på arbetsmarknaden. Socialforskningsinstitutets undersökning visar också att en del av de unga inte är aktivt arbetssökande. Över 80 procent av de unga kvinnorna på kontanthjälp har inte sökt arbete under den senaste månaden. För unga män var motsvarande siffra 50 procent. Det råder inget tvivel om att det förekommer diskriminering av invandrare på arbetsmarknaden. Om detta råder bred enighet. Men ser också ut som att de flesta är överens om att diskriminering inte är den avgörande orsaken till att så många invandrare inte har arbete. I Integrationsdepartementets årsbok för 2003 står det att utbildningskvalifikationer, danskkunskaper och den kulturella bakgrunden spelar en väsentlig roll för att komma in på arbetsmarknaden.

5 Sverige i CENTRUM - nummer De unga män som faktiskt hjälps till arbete av en konsekvent handläggare värdesätter ofta inte handläggarens insats. Det är handläggarnas uppfattning att ju mer konsekventa de är, desto lägre värderas deras insats av unga på kontakthjälp, framgår det av undersökningen. Karen Jespersen refererar Masoum Moradi, som kommer från Iran och arbetar som socialrådgivare: En stor del av problemen med att få flyktingar och invandrare integrerade på den danska arbetsmarknaden handlar om att de inte har växt upp med att anse arbete som väsentligt i sig självt. Får de välja, föredrar de ett liv på kontanthjälp, där de kan få ägna sig åt det som de anser väsentligt här i livet... vi ska vara medvetna om att det rör sig om en kulturkrock mellan olika syn på arbetets roll i människors liv. På de ena sidan har vi den moderna danska arbetsuppfattningen, där arbetet spelar en stor roll för den enskilda människans identitet. Och på den andra sidan finns den förmoderna, mellanöstliga arbetsuppfattningen, som går ut på att man arbetar för att få mat på bordet. Särskilt låg status har vissa typer av arbetsuppgifter. Vibeke Jensen, verksamhetschefen i Århus kommun, ger en del av förklaringen till att så få av kommunens somalier är i arbete: Många befinner sig långt från det danska samhällets normer och värderingar. I många u-länder är det fint att inte arbeta. Och i synnerhet manuellt arbete värderas lågt. Anni Kjeldgaard, chef för äldre- och handikappomsorgen i Ålborg, berättar att det är svårt att förmå invandrare att passa äldre och göra rent: Dörren i vår förvaltning står vidöppen för dem med annan etnisk bakgrund som vill gå med en av våra medarbetare i städarbetet. Men trots upprepade hänvändelser till flyktingrådgivningen är det mycket få, som är intresserade. En förklaring till det utbredda bidragsberoendet bland invandrare ligger således i attityder och värderingar. Arbetet har inte samma betydelse för individen i u-länder som det har i i-länder. En annan förklaring ligger i fattigdomsfällan. Det har under många år varit ett problem att det för en del människor på kontanthjälp inte kan löna sig ekonomiskt att ta ett arbete, om det är ett låglönejobb. Skillnaden mellan de sociala utbetalningarna och lönen är i en del fall så små, att man inte får ut något extra av att arbeta. Detta betyder inte, att kontanthjälpsmottagare har mycket pengar att leva på. När kontanthjälpen kan vara nästan lika hög som minimilönen beror det på att en del kontanthjälpsmottagare bor i allmännyttiga bostäder med hög hyra. Dessa dyra lägenheter har varit de enda som varit lediga. Därför har kontanthjälpsmottagarna varit tvungna att flytta in, och kommunen har varit tvungen att betala huvuddelen av den höga hyran som en del av kontanthjälpen. Kommer kontanthjälpsmottagarna i arbete ska de betala en större del av hyran, och det kan vara svårt om det är ett låglönejobb som de har fått. I sådana situationer kan det ofta inte löna sig för kontanthjälpsmottagare att ta ett låglönejobb. Denna fattigdomsfälla har en del danskar fångats i. Men den fångar ännu fler invandrare. Det framgår bland annat av Integrationsdepartmentets forskningsöversikt: Det är potentiellt mycket stora incitatmentproblem för invandrare att söka ett arbete i den meningen att de inte kommer att få något ekonomiskt ut av det, eller kommer att direkt förlora pengar. Vad kan då göras, för att integrationen ska lyckas bättre? Karen Jespersen ger en rad konkreta förslag, men betonar samtidigt att en grundläggande förutsättning för att kunna lyckas är att invandringen inte är alltför omfattande....hela denna insats till gagn för bättre integration kan bara låta sig göras, om det är fråga om en begränsad tillströmning av nya invandrare till landet. Tillströmningen får inte vara större än att integrationen kan hålla takt med det antal, som kommer skapade Hidovre kommun stor uppmärksamhet då borgmästare Britta Christensen (s) införde ett flyktingstopp, dvs att hon meddelade att de flyktingar som kom till landet skulle ha bostäder i andra kommuner än Hvidovre. Det fanns redan så många invandrare i kommunen, att det var svårt att integrera dem, och de resursstarka danskarna började att flytta. Ska utvecklingen i riktning mot getton effektivt bromsas måste det byggas fler bostäder och det ska vara under 20 procent invandrare i ett bostadsområde. Om det är omkring en fjärdedel invandrare i ett område börjar det att tippa och en del danskar flyttar ut, färre - eller inga - danskar flyttar in, och så kan det bli en accelererande process. Detta visar undersökningar av Statens Byggforskningsinstitut. Stramare regler för familjesammanföringar är också centralt. Den norska feministen Hege Storhaug, ledande i Humans Rights Service, har kallat de danska regler som begränsar familjesammanföringar, för Europas bästa, då de skyddar kvinnor mot tvång. Reglerna innebär att unga inte kan bli familjesammanförda med en äkta hälft utanför EU förrän båda parter fyllt 24 år. Dessutom krävs att parets samlade anknytning till Danmark ska vara större än till hemlandet - eller ett annat land. Många unga invandrare - inte minst flickorna - är glada över de nya reglerna. Det ger dem möjlighet att slutföra sin utbildning, då de inte kan få en äkta hälft till Danmark innan de är 24 år. Och under den tiden har de kanske bättre möjligheter att ta kampen mot familjen för att själva få bestämma vem de vill gifta sig med. Sedan handlar det om värderingar, varvid det framförallt är invandrarna som ska anpassa sig till det danska samhället, inte tvärtom. Vi har genom vår historia lyckats bygga upp ett ganska enastående samhälle. Det har vi uppnått i kraft av gemensamt språk, gemensamma erfarenheter, gemensamma kulturmönster, gemensamma traditioner och en politisk gemenskap. Det är absurt att låta som om denna gemenskap är betydelselös... För många invandrare kräver det en kulturell omställning att vara med och utveckla det moderna Danmark, som de har valt att slå sig ned i. Därför skall krav om religiöst grundad särbehandling avvisas. Religiösa symboler som hijab - religiös huvudduk - står en rad sammanhang i motsättning till det världsliga samhället. Huvudduken är uttryck för en bestämd syn på kvinnor: Kvinnor ska täcka sig av hänsyn till mannen, då hennes sexualitet är farlig för honom. Det innebär således en försvagning av det världsliga samhället, när det idag enligt lag åläggs arbetsgivarna att acceptera, att de anställda kan ha en bestämd klädsel på religiös grund. Frågan om anställda har rätt att bära huvudduk eller annan religiös klädsel ska inte regleras i lagen. När muslimska kvinnor är på arbetet omfattas de som anställda av verksamhetens regler för klädsel på arbetsplatsen. Frågan om religiös huvudbonad hör enligt min mening hemma under dessa regler. Länsrättens dom, som fastslår att en arbetsgivaren inte får neka en anställd att bära huvudduk på arbetstid är ett bakslag för de unga kvinnor, som gärna vill ha mer personlig frihet och leva sitt liv som jämnåriga danskor. Domen betyder att de inte längre har en ursäkt för att inte följa föräldrarnas önskan eller omgivningens press. Karen Jespersen gör också ett konstaterande kring nöjeslivet. När flickorna måste hålla sig hemma på sitt rum betyder det ett underskott på flickor bland de unga på diskoteken och andra ställen. Detta bidrar till att skapa konflikter mellan unga danska män och unga män med annan etnisk bakgrund. Det blir ofta slagsmål om danska flickor. De unga männen är med om att stänga in flickorna, men de märker också själva av konsekvenserna. Murat och andra unga män är i en svår situation. Diskoteken får självfallet inte diskriminera. Men den svåra situationen kommer de inte ut ur, om de inte ställer in sig på att kvinnorna får större frihet. De är tvungna att acceptera, att deras egna muslimska systrar går på diskotek och låter unga danska män dansa med dem, röra vid dem och säga söta saker till dem. Annars fungerar integrationen inte. Om unga muslimska män vill kunna hoppas på att bli behandlade som unga danska män så är de tvungna att själva bli integrerade. Och det innebär att de har en annan hållning till flickor - också muslimska flickor. Så länge de inte tillåter sina systrar att bete sig som danskor, så har de heller inte samma möjligheter som danska män i förhållande till danska flickor. Deras identitet är splittrad mellan två kulturer. Det krävs andra värderingar för att fungera i ett modernt samhälle jämfört med ett outvecklat samhälle. Det är djupt skadligt för integrationen, om man ger invandrarna det intrycket, att det är slumpmässigt och närmast likgiltigt, vilka värderingar samhället är präglat av. Att alla värderingar är lika goda, och att värderingar, som härstammar från förmoderna samhällen kan fungera i ett modernt välfärdssamhälle. Det kan de inte. Det är ju ingen tillfällighet, att några samhällen har välstånd och demokrati, medan andra samhällen är fattiga och auktoritära. Det har samband med de värderingar som samhället bygger på. Invandrare som kommer från samhällen, som ännu inte blivit högmoderna samhällen, har självfallet svårare att fungera i ett sådant samhälle. Därför är det helt avgörande att de får veta vilka normer och värderingar som har skapat det moderna välfärdssamhället och fortsättningsvis är oundgängliga, om vi också i framtiden ska ha ett sådant samhälle. Den danska invandringspolitiken hade börjat stramas åt redan innan den nya borgerliga regeringen tillträdde i november Denna process har sedan fortsatt, vilket återspeglas i att antalet asylsökande som fått asyl som konventions- eller defactoflyktingar på fyra år har minskat från drygt till drygt 500. Antalet anhöriginvandrade har samtidigt minskat från till Bakom den nya invandringspolitiken står i stort sett alla de fyra största partierna: Venstre (1), Socialdemokraterna (2), Dansk Folkeparti (3) och Konservative (4). Tillsammans har de 144 mandat i Folketinget och utgör en majoritet på 78%.

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kunskapssökning Jacob Carlén Dagfolkhögskolan i Trollhättan

Kunskapssökning Jacob Carlén Dagfolkhögskolan i Trollhättan Kunskapssökning Jacob Carlén Dagfolkhögskolan i Trollhättan 1 Våren 1996 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Alfred Nobel 3 Konkurs och fattigdom 5 Nitroglycerin 6 Knallhatten 7 Ny

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Entreprenörer till mänsklighetens största nytta FRÅN IDÉ TILL HANDLING ELEVHÄFTE

Entreprenörer till mänsklighetens största nytta FRÅN IDÉ TILL HANDLING ELEVHÄFTE Entreprenörer till mänsklighetens största nytta FRÅN IDÉ TILL HANDLING ELEVHÄFTE Innehåll Entreprenörer till mänsklighetens största nytta 3 Vilken idé förverkligade entreprenören? 5 Entreprenören Alfred

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Ökad jämställdhet för utländska medborgare

Ökad jämställdhet för utländska medborgare Ökad jämställdhet för utländska medborgare De får inte jobba som domare och inte rösta i riksdagsvalet. Inte heller får de byta kön. Utländska medborgare som lever i Sverige saknar fortfarande vissa rättigheter.

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM!

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! 1. FRÅGA Vad innebär rasism? A C D Nedvärdering av människovärdet Storhetsvansinne Eremitnatur Stor egenkärlek 1. SVAR A Nedvärdering av människovärdet

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

Vecka 11/ Tema/ Sverige. Läsförståelse: ALFRED NOBEL

Vecka 11/ Tema/ Sverige. Läsförståelse: ALFRED NOBEL Vecka 11/ Tema/ Sverige Läsförståelse: ALFRED NOBEL Den 10 december varje år talar alla om Nobel. Då delar Sveriges kung ut Nobelpriset i fysik, kemi, medicin, litteratur och ekonomi. På kvällen äter 1200

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik TÖI ROLLPEL C 013 idan 1 av 6 Vardagsjuridik Ordlista personuppgifter avgöra grundval sanningsenliga uppgifter tystnadsplikt obehörig person ansökan om uppehållstillstånd politisk asyl uppväxtmiljö ekonomiska

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 1(7) Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 Varbergs kommun ska genom olika insatser främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris

Läs mer

Våld mot kvinnor med utländsk bakgrund

Våld mot kvinnor med utländsk bakgrund Våld mot kvinnor med utländsk bakgrund Pilar Reyes maria-pilar.reyes@lansstyrelsen.se 010-2231526 el. 073-807 4302 Utgångspunkter: Syftet med denna eftermiddag: levandegöra socialstyrelsens skrift Ensam

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Samhällsorientering på modersmål Kursplan

Samhällsorientering på modersmål Kursplan Samhällsorientering på modersmål Kursplan Syfte Det övergripande målet med samhällsorienteringen (SFS 2010:1138) är att deltagarna ska inhämta och utveckla kunskap om: - de mänskliga rättigheterna och

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Att åldras i Sverige

Att åldras i Sverige Att åldras i Sverige Sverige och äldre I många kulturer tar familjen hand om de äldre. I Sverige tar vi hand om de äldre, men det sker ofta genom samhället. en kultur en familj äldre att ta hand om ett

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Arvsfonden stödjer goda idéer

Arvsfonden stödjer goda idéer Arvsfonden stödjer goda idéer Människor är möjligheter! Det finns många eldsjälar och innovatörer i vårt avlånga land. En del kan förverkliga sina visioner i näringslivet och andra inom offentlig sektor.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Sveriges Kristna Råd 2007 Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Vår kristna tro har präglats av exilens och flyktingskapets erfarenheter. Jesus

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Nyheter Nu kan Nyheter24 berätta om en ny sluten Facebook-grupp som skriver rasistiska och sexistiska inlägg, sprider hat, hänger ut feminister och

Läs mer

Regler om barnskydd. World Vision Finland

Regler om barnskydd. World Vision Finland Regler om barnskydd World Vision Finland Vi ber att du som vår fadder eller samarbetspartner: Är noggrann med hur du pratar, beter dig och umgås med barn. Vuxnas uppförande bör respektera barn och deras

Läs mer