Tjänstemannasvenska ALLMÄN ÖVERSIKT Extra kurs för samhällsvetare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjänstemannasvenska ALLMÄN ÖVERSIKT Extra kurs för samhällsvetare"

Transkript

1 Tjänstemannasvenska ALLMÄN ÖVERSIKT Extra kurs för samhällsvetare Åbo universitet / Språkcentret Lektor Ilkka Norri (red.) 04/2010

2 2 Förord Sedan många år tillbaka har lektor Ilkka Norris tjänstemannakurs i svenska vid Åbo universitets språkcenter bestått av tre delar. Gruppen har 30 timmar kontaktundervisning, där man koncentrerar sig på muntliga färdigheter samt på att skriva uppsatser och referat, o.d. Studerandena läser och övar grundgrammatiken via webben med hjälp av Språknätet som planerades och konstruerades redan på senare delen av 1990 talet i samarbete mellan språkcentren i fyra finländska högskolor, Åbo universitet, Tammerfors universitet, Helsingfors universitet samt institutionen för språk och kommunikation vid Helsingfors handelshögskola. Denna del innehåller även en grupp övningar under titeln Människan i arbetslivet. Övningarna rapporteras med hjälp av en studiedagbok som sedan skickas till läraren. För det tredje skriver studerandena självständigt en fritt vald essä med anknytning till huvudämnet. Detta häfte är en samling av dessa essäer. Endast de grövsta språkfelen har rättats av läraren. Åbo Ilkka Norri, FL, lektor i svenska

3 3 INNEHÅLL 1. Finlands medlemskap i Europeiska unionen - argument för och emot Miika Sjöman 4 2. Problem med finländsk EU-journalistik? Niko Hatakka 5 3. Europeiska unionens historia Taru Pakkanen 6 4. De fyra friheterna och andra basfakta om Europeiska unionen Lauri Miikkulainen 7 5. Socialdemokratins principer Jenni-Elisa Piirainen 8 6. Socialdemokraterna i Sverige: Sveriges socialdemokratiska arbetarparti från Hansson till Palme Laura Raikunen 9 7. Folkomröstning om införande av euron i Sverige 2003 Lauri Jossas Avskaffandet av den allmänna värnplikten i Sverige Pekka Seppälä Sovjetunionens upplösning Salla Niemelä Samlingspartiets principprogram Linda Grönlund De Gröna i Finland Enni Sillanterä Ekonomi och global uppvärmning Katariina Tuokko Debatt kring pensionsåldern Milla Ikonen Uppståndelsen kring valfinansieringen efter riksdagsvalet 2007 Riikka Karppinen Skyddspolisen Kaisa Enkkelä Estlands två självständighetsdagar Emma Mäkelä Algeriets självständighet Laura Pätsi 21

4 4 1. Finlands medlemskap i Europeiska unionen - argument för och emot Miika Sjöman Syftet med den här essän är att förklarar hurdana argument det fanns för och emot det finska EUmedlemskapet. Materialet baserar sig på diskussioner i riksdagen mellan och Man kan hitta den här diskussionen i boken Riksdagshandlingar 1994 Band 2. Det viktigaste argumentet för Finlands EU-medlemskap var att det skulle påskynda Finlands rekreation från depression. Den starkaste tesen emot medlemskapet var att det skulle begränsa Finlands nationella suveränitet. Partierna delades i två grupper i fråga om ekonomisk tillväxt. Den ena gruppen ansåg att den finska ekonomin skulle växa utan medlemskap och den andra ansåg att den finska ekonomin inte kunde klara sig utanför EU. Socialdemokraterna, samlingspartiet, centerpartiet och SFP och liberalerna tyckte att EUmedlemskapet definitivt var nödvändigt till den finska ekonomin. Suomen maaseudun puolue och KD tyckte att Finland skulle lyckas bättre utan EU. Den nationella identiteten spelade inte någon större roll i debatten. SMP:s riksdagsledamot Raimo Vistbacka framförde att den nationella suveräniteten består av språk, pengar och försvaret. Han sade att alla tre riskeras om Finland ansluter sig till EU. Under debatten hade Finland klarat sig ut ur den djupa recession som delvis orsakats av valutaspekulationer. EU-medlemsstaterna hade planerat att ha en egen valuta och det lockade riksdagsledamöterna. En gemensam valuta skulle skydda och balansera Finlands ekonomi vad spekulationerna beträffar. I allmänhet kan man säga att diskussionen var livlig och mångsidig. De största frågorna som skiljde partierna från varandra var frågan om hur EU-medlemskapet skulle påverka Finlands ekonomiska tillväxt och hur det skulle påverka Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Vänsterförbundet påpekade att Finland skulle förlora möjligheten att devalvera. Partiet ansåg att 20 procent av arbetslösheten kunde klaras endast genom att devalvera och på så sätt att säkerställa konkurrenskraften hos exportindustrier. De Gröna, KD och SMP motiverade sitt motstånd av EU så att Europa inte har en likadan konkurrenskraft som Indien och Kina har. Partier tyckte att det var gammalmodigt att fokusera sig på solnedgångens region. SMP hade den starkaste oppositionen. De tyckte att Finland inte kunde skydda sin inre marknad och det skulle anpassar sig till stormakternas vilja i EU. Partiet sade att Unionens tullpolitik kunde höja priserna. Till exempel skulle bananpriset gå upp tiotals procent. I sammandrag av diskussionen: perspektivet som betonade positiva effekter till ekonomisk tillväxt blev i majoriteten. De som betonade minskningen av den nationella suveräniteten hamnade i minoriteten.

5 2. Problem med finländsk EU-journalistik? Niko Hatakka 5 I traditionell mening, för att uppehålla fungerande demokrati, har media en skyldighet att hjälpa medborgarna förstå det politiska systemet och att indirekt uppmuntra medborgarnas aktiva deltagande genom att ge adekvat information och analyser om politik. Betydelsen av denna skyldighet betonas särskilt under valen. Efter den senaste EU-utvidgningen och det konstitutionella fördragets misslyckande är behovet av ett europeiskt offentligt rum inom Europeiska unionen kanske starkare än någonsin. Ändå är den europeiska politiska journalistiken starkt kopplad med nationella journalistiska metoder och stilar. En av aspekterna angående det demokratiska underskottet inom Europeiska unionen är att det inte finns någon europeisk demos. Valdeltagandet i Europaparlamentvalet är ganska lågt och det finns endast lite medborgarnas deltagande på civilsamhällsnivå. Nyligen har studierna påpekat att den europeiska uppfattningen i journalistiken är ganska outvecklad: nyheterna baseras på den nationella problematiken och den europeiska arenan visas i en nationell lins. Trots att det finns några EU-omfattande medier som European Voice och Financial Times, de flesta forskare är överens om att det inte finns någon riktig europeisk offentlighet. Även om bristen på europeisk diskussion ökar nationella mediernas ansvar för att fullgöra sin journalistiska skyldighet, och mer och mer lagstiftning förs vidare i Europeiska unionen, mest av EU-rapportering fortfarande bygger på nationell politik. Detta fenomen av otillräcklig och ganska begränsad europeisk journalistik som ofta beskrivs med uttrycket "journalistiskt underskott", kunde betraktas som ett problem för den demokratiska legitimiteten av Europeiska unionen. Varför är det så svårt att skriva intressanta artiklar om EU-frågor? Ett av skälen kan hittas i skillnaderna mellan den nationella och den europeiska politiken. Dynamiken i partipolitiken och särskilt friktionen mellan den nationella regeringen och oppositionen har gett saftiga ämnen för finska journalister. Innehållet i den finländska politiska journalistiken under de senaste decennierna har allt mer påverkats av kraven för medieinnehåll som konsumenterna är villiga att betala för, och det har haft ett stort inflytande på stilen av politisk journalistik. Tidningarna skriver mer om intressanta karaktärer, skapar dramatik av det vardagliga, festar med politiska skandaler och efter 90-talets övergång till mer samstämmig politik, särskilt fokuserar på ministrarna. I Europaparlamentet finns det ingen opposition, och de inblandade är ganska okända för publiken, vilket gör det svårare för publiken att vara intresserade av EU-journalistik. Följaktligen, till exempel europarlamentarikernas insatser är inte särskilt välrapporterade mellan valen, trots att de borde vara ansvariga för sina väljare. Europeiska unionen anses vara avlägsen och främmande för publiken, eftersom i många fall är det så annorlunda jämfört med den nationella politik som journalister och hela offentliga sfären fortfarande fokuserar sig på. Kanske journalistiska traditioner kommer att förändras. Just nu verkar det som om EU inte ger några betydande affärer för medierna, eftersom efterfrågan på högkvalitativ EU-journalistik är så minimalt och traditionen av ordentligt kontextrelaterade europeiska rapportering är så ung. Vad vi behöver nu är ett EUomfattande samarbete mellan journalister och mediearbetare och forskare, internationella konferenser och ordentlig utbildning för EU-journalister. Denna typ av arbete pågår redan, och framtiden får visa hur länge det tar innan mest av EU-journalistik lyckas vara både intressant och relevant. Detta är inte en fråga om att böja framför Europeiska unionen detta en fråga om att skydda våra rättigheter som väljare och upplysta medborgare.

6 3. Europeiska unionens historia 6 Taru Pakkanen Europeiska unionen är en överstatlig, geopolitisk entitet, som betäcker en stor region av Europas geografi och det är också det mest utvecklade regionala integrationsområdet i hela världen. De länder som hör till unionen har gemensamma ekonomiska, politiska och militära konventioner som utvecklades via många traktat och under en lång tid. Unionen har gemensamma symboler som lyfter fram den gemensamma identiteten, till exempel flagga, nationalsång och nationaldag. Europeiska unionen grundades via Maastrichtfördraget år 1992, men den europeiska integrationens historia är mycket äldre. Eliten talade om gemensamt Europa också på 1800-talet, men andra världskrigets katastrof startade en egentlig debatt om den europeiska integrationen. Hela kontinenten var i ruiner och man valde se till att kriget inte kunde upprepas, därför är idén bakom integrationen ett fredligt Europa. År 1951 började man med Europeiska kol- och stålgemenskapen som kombinerade Frankrikes, Italiens, Benelux-ländernas och Västtysklands kol- och stålindustri, därför att kol- och stål är de viktigaste ingredienserna för vapen. Om ländernas kol- och stålindustri är sammansatta, är det mera problematisk att starta ett krig mot varandra. Man provade fördjupa integrationen också med politiska och militära entiteter men detta försök misslyckades p.g.a. diplomatiskt motstånd. Trots detta misslyckande blomstrade integrationen enda till året 1957, då Romfördraget upprättade två nya entiteter - Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen. Under 1960-talet försökte Frankrike under De Gaulle utesluta Storbritannien från integrationen. Det var problematiskt för en del av underhandlingarna eftersom Frankrike är och var ett av de stora europeiska länderna. Ändå kombinerades de tre gemenskaperna till en massiv institution, Europeiska gemenskapen, genom Fusionsförlaget år Under åren utvecklade Europeiska gemenskapen sig när nya länder anslöt sig till institutionen. Den första expansionen hände år 1973 när Danmark, Storbritannien och Irland gick in i gemenskapen efter Frankrike hade fått en ny president. Näst hände det någonting märkbart år 1986, när Europeiska enhetsakten trädde i kraft. Denna akt fördjupade gemenskapers institutionella makt. År 1992 var nästa steg Europeiska unionen med gemensam ekonomisk politik samt gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Europas egen mynt euro blev till genom Ekonomiska och monetära unionen år Europeiska unionen har 27 medlemsstater just nu. I början talade man om Europas förenta stater men en federation mellan Europeiska länder ser ut som otrolig just nu. I alla fall förorsakade Europas grundlag i början av 2000-talet stort motstånd på samma sätt som Lissabonfördraget. Europeiska unionen anklagas för många saker men ett av dess originella syften har nåtts de europeiska länderna krigar inte längre med varandra. Referenser Euroopan unionin portaali. Läst URL

7 4. De fyra friheterna och andra basfakta om Europeiska unionen Lauri Miikkulainen Europeiska unionen eller EU är en internationell organisation, som består av 27 europeiska stater. De 27 suveräna länderna är kallas för EU:s medlemsstater. 7 EU:s historia börjar i slutet av 1940-talet, efter andra världskriget. Många europeiska länder planerade att ha samarbete tillsammans. Den 9 maj 1950 presenterade Frankrikes utrikesminister Robert Schuman en plan för hur samarbetet ska fungera. År 1951 börjar sex länder (Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg och Västtyskland) samarbetet enligt Schumans förslag. Den första formen för samarbetet kallas för Europeiska kol- och stålgemenskapen. Under åren har det ursprungliga samarbetet förändrats till Europeiska unionen. Nuförtiden har EU 27 medlemsstater och cirka 500 million medborgare. 16 av EU:s 27 medlemsländer hör till euroområdet. De använder euro, Europeiska unionens officiella valuta. Samarbetet mellan länderna har många mål. Huvudmålet är att EU skulle har fri rörlighet av varor, tjänster, pengar och människor. Dessa friheter kallas ibland de fyra friheterna. För att bli en medlemsstat i Europeiska unionen måste en stat uppfylla många kriterier som brukar kallas för Köpenhamnkriterier. För att vara medlem i EU måste en stat ligga i Europa, ha stabila institutioner, som garanterar demokrati, mänskliga rättigheter, en fungerande rättstat och skydd för nationella minoriteter, ha en fungerande marknadsekonomi och förmåga att konkurrera med sina exportprodukter på unionens inre marknad. Alla andra medlemsstater i EU måste också acceptera den nya staten för att den kan bli medlem. EU har utvidgats sex gånger tidigare, men några mera länder stor på turen. Nuförtiden har EU tre officiella kandidatländer: Kroatien, Makedonien och Turkiet. Kroatien och Turkiet har påbörjat medlemsförhandlingar med EU. Medlemsstater i EU är suveräna länder som frivilligt har överfört en del av sin egen suveränitet till olika gemensamma institutioner i Europeiska unionen. De sju viktigaste institutionerna i EU är Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och Europeiska revisionsrätten, Europeiska unionens grundläggande fördrag kallas för Lissabonfördraget. Det trädde i kraft den 1 december Lissabonfördraget försöker att förbättra demokratiskhet och effektivitet i EU och enhetlighet i EU:s utrikesoch säkerhetspolitiken. På grund av fördraget har Europeiska rådet nu en egen ordförande som kallas för EU-president. Rådets första ordförande, från 19 november 2009, är Herman van Rompuy från Belgien. Efter fördraget trädde i kraft har unionen också en ny hög representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, EU:s utrikesminister, som leder unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Den första utrikesministern är Catherine Ashton från Storbritannien.

8 8 5. Socialdemokratins principer Jenni-Elisa Piirainen Finlands Socialdemokratiska partis partiprogram heter Socialdemokratins principer och det är antaget vid partikongressen i Åbo I principer finns fyra teman som är rättighet, frihet, jämlikhet och gemenskap. En rättvis värld Den första av Socialdemokratins principer är strävan till en rättvis värld. Socialdemokratins mål är ett rättvist samhälle där frihet, jämlikhet och solidaritet råder. Alla tar ansvar med sin förmåga som utgångspunk. När Finlands Arbetarparti (senare Socialdemokratiska parti) grundades år 1899 var dess mål att befria arbetarbefolkningen ekonomiskt och samhälleligt. Fortfarande fortsätter socialdemokratin kampen för materiell och andlig jämlikhet. Socialdemokratin reformerar samhället med socialistiska värderingar vilka influerar starkt i hela Europa. En rörelse för frihet och jämlikhet Den andra av socialdemokratins principer ser socialdemokratin som en rörelse för frihet och jämlikhet. Socialdemokratin anser att jämställdhet och frihet är grunden till samhällets utveckling. Socialdemokratins värderingar grundar sig på socialistiska teorier, antikens humanistiska filosofi, den kristna etiken och upplysningstidens framstegsidéer. Människorna borde få leva fria oberoende av personliga egenskaper eller ekonomiska utgångspunkter. Om frihet och jämlikhet är i balans trampar den enas rättigheter inte ner den andras rättigheter. I ett solidariskt samhälle respekterar människorna varandra och vill befrämja jämlikhet och välfärd. Det är också solidariskt att bära ansvar för naturen för att kommande generationer också får njuta av ren natur. För att det fortfarande finns fattigdomen i världen, har den internationella socialdemokratin mycket att göra. Socialdemokratin vill vara på de förtrycktas sida mot förtryckaren. Gemenskapen utmanar egoismen Enligt den tredje av socialdemokratins principer utmanar gemenskapen egoismen. Människan är samhällets mått och dess struktur och praxis finns till för människan. I en öppen värld är kulturell mångfald en rikedom som befrämjar sämja och tolerans. När medborgarna upplever att samhället är deras eget tar de ansvar för att de utvecklas och har framgång. Yttrandefrihet och möjlighet att få information lättvindigt är premisser för samhällets utveckling och demokratin. Folk borde ha möjlighet att influera sina egna saker.

9 Människans delaktighet i samhället 9 Den fjärde av socialdemokratins principer tycker att människans delaktighet i samhället är betydelsefullt. Socialdemokratin anser att när marknaden är reglerad tjänar ekonomin bäst hela samhället och tryggar välfärden för alla dess medlemmar. Ekonomin är för medborgaren och samhället måste ha möjlighet att påverka hur produktionen och ekonomin utvecklas. Globalisering innehåller inte bara fördelar utan också risker och därför måste samhället kunna ingripa i det. Om det inte finns några regler kan världsekonomin försvaga demokratin och ekonomins funktionsduglighet. Välfärdsstat säkrar god livskvalitet på ett rättvist sätt. I ett välfärdssamhälle erbjuder staten kvalificerade tjänster vilka ökar jämlikheten och välfärden. Politiken har en central roll i hur ekonomin fungerar. Socialdemokratin understryker också arbetes viktighet och varje individs rätt till ett innehållsrikt arbete. Härutöver skapar arbetet välstånd i samhället. Arbetstagarna har dock rättigheter och de måste få sin del av resultatet av arbetet och den ekonomiska tillväxten. Fackföreningsrörelsen har därför en central betydelse att bevaka arbetstagarnas rättigheter. 6. Socialdemokraterna i Sverige: Sveriges socialdemokratiska arbetarparti från Hansson till Palme Laura Raikunen 1928 blev Per Albin Hansson vald till ordförande för det socialdemokratiska partiet. Han introducerade begreppet folkhem för sitt parti. Det var första gången när ett vänsterparti har använt det begreppet. För Hansson var folkhemmet ett samhälle, i vilket det finns samhörighetskänsla och inga socialklasser. Hansson ville, att det svenska samhället har fungerande social omsorg, jämn ekonomisk utveckling och stark demokrati. I början av 1930-talet var det svårt för ekonomin. Världsekonomiska problem hade burits också till Sverige. På den tiden var Hansson Sveriges statsminister. På hans statsministerperiod hade socialdemokratiskt arbetarparti för första gången majoriteten i riksdagen. Hans politik hjälpte Sverige att komma till rätta med arbetslösheten. Efter världskriget slutade han sin politiska karriär. Han dog 1946 i Stockholm men hans idé av folkhemmet bevarades i det svenska samhället. Tage Erlander var följande ordförande i socialdemokratiska arbetarpartiet. Han var också följande statsminister. Han är mest känd för neutralitetspolitiken och försöket att börja samarbetet mellan nordiska länder. Han grundade en koalitionsregering med socialdemokraterna och Bondeförbundet på 50-talet. På 60- talet koncentrerade hans politik i att förstärka samhället. Det har betytt till exempel att den offentliga sektorn utvidgats med tiden. Svenskar fick också njuta av nya sociala reformer. Till exempel trädde den allmänna sjukförsäkringen i kraft. Under och 1970-talen fanns det många olika reformer för att förbättra välfärden. Tage Erlander var partiledare till Erlander satt den längsta tiden som statsminister i Sverige. Efter honom blev Olof Palme vald till partiledare. Palme blev känd för sin kritik mot USA:s krigföring i Vietnam. Han jämförde USA:s politik i Vietnam med Nazitysklands politik. Det ledde till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA.

10 10 Palme försökte också förbättra nordiskt samarbete. Han hade goda relationer med PLO och Jasser Arafat. Palme var en mycket kontroversiell person. Palme hade en stark ställning i Sveriges politik. Hans död var en chock till alla. Det var en stor katastrof till Socialdemokratiska partiet. Palme var mördad i Stockholm den 26 februari Palmemordet är ännu i dag ett stort mysterium. Man vet inte vem som mördade Olof Palme. Sveriges socialdemokratiska arbetarparti har haft en obestridlig roll i Sveriges politik. Under Hansson, Erlander och Palme förbättrade partiet medborgarnas välfärd och ökade jämlikheten i det svenska samhället. Partiet är Sveriges största politiska parti och år 1968 fick det över 50 procent av rösterna i riksdagsvalet. 7. Folkomröstning om införande av euron i Sverige 2003 Lauri Jossas I Sverige organiserades i september 2003 en folkomröstning om införande av euron. I den här folkomröstningen fick svenska folket välja om de ville byta kronan mot euro. Frågan om att byta valutan i Sverige blev aktuell efter Sverige blev medlem i EU år Medlemskapet betydde att Sverige hade accepterat Maastrichtfördraget och den gemensamma europeiska valutan var en del av det. Men Sverige bestämde inte att delta i den tredje fasen av Ekonomiska och monetära unionen (EMU) vilket betydde att Sverige fortsatte använda sin egen nationella valuta. I slutet av 1990-talet kallades Sveriges EMU-politik för vänta och se. Man började i början av 1999 använda den gemensamma europeiska valutan i 12 EU-länder och i början av 2002 växlades gamla nationella myntar och sedlar till den nya gemensamma europeiska valutan. Samtidigt i Sverige ändrades vänta och se - linjen när det största politiska partiet i Sverige, socialdemokraterna, började officiellt stöda införanden av euron i Sverige. Men det fanns ett samförstånd i Sverige att man måste fråga folket vilken valuta de skulle vilja ha. Det bestämdes att hålla en folkomröstning om införandet av euron den 14 september Kampanjen om euron splittrade den svenska politiska scenen. De två största borgerliga partierna, moderaterna och folkpartiet, stödde euro nästan enigt. Nästan alla andra partier i Riksdagen splittrades till anhängarna och motståndarna. I det socialdemokratiska partiet, som hade regeringsansvaret, var största delen av partiet för euron. Men till och med några ministrar i regeringen organiserade en kampanj mot euron som var synlig. Det svenska regeringen var inte enig men fortsatte ändå. Det var problematiskt för regeringen att fortsätta regera tillsammans fast de hade helt olika synpunkter till en ytterst viktig politisk fråga. I andra partier fanns det ännu mera motståndare. Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna tog en officiell ställning mot euro. I Centerpartiet fanns det också euroanhängare, men Centerpartiet bestämde sig också att vara mot euron. Kristdemokraterna tog inte någon officiellt ställning till euro. Det fanns både anhängare och motståndare bland kristdemokraterna. Anhängarna av euron drev en kampanj som underströk att införandet av euron skulle inverka på ett positivt sätt på den svenska ekonomin. Enligt euroanhängare skulle den nya valutan sänka räntor och priser, leda till ökad ekonomisk tillväxt och skapa fler jobb i Sverige. Euro ansågs bland euroanhängarna som en viktig del i projektet att förbättra EU och Sveriges inflytande i EU.

11 11 Motståndarna av euron ansåg den nya valutan som ett stort hot mot Sverige. Euromotståndarna trodde inte att euro skulle förbättra Sveriges ekonomiska läge. Tvärtom ansåg euromotståndarna att euro förhindrar Sveriges ekonomiska tillväxt och gör det svårare att styra Sveriges näringspolitik. Euromotståndarna påstod att euro betyder att Sverige skulle vara tvungen att minska sin stora offentliga sektor och därför var euro ett hot till exempel vad kvinnor och invandrare beträffade. Euromotståndarna var mot centralisering av makt till Frankfurt och Bryssel. Naturligtvis om man är mot EU överhuvudtaget var man självklart mot euro så som många euromotståndare var. I folkomröstningen röstade svenskarna mot euron med en klar skillnad. Hela 55,9 procent röstade nej medan 42 procent röstade ja (2,1 procent röstade blankt). Valdeltagande var högt när 82,6 procent av röstberättigade röstade. Utrikesminister Anna Lindh mördades bara ett par dagar före folkomröstningen och den här tragedin skuggade folkomröstningen. Det här mordet avgjorde inte folkomröstningen men påverkade valdeltagandet. För den politiska eliten var det omöjligt att locka det svenska folket att rösta för euron. Redan folkomröstningen om medlemskap i EU var svår. Många människor ansåg att Sverige klarar sig bättre utan euro och var rädda för att fördjupningen av det europeiska samarbetet med en gemensam valuta skulle hota folkhemmets bästa egenskaper. 8. Avskaffandet av den allmänna värnplikten i Sverige Pekka Seppälä Den allmänna värnplikten i Sverige var inställd den 16 juni år Värnplikten hade en lång tradition i Sverige, så att riksdagens beslut var ganska bemärkt fast man kunde förutspå det. Den första informationen av värnpliktens inställande kom i mars 2009, då regeringens första propositioner var publicerade. Svenska tidningar skrev mycket om det och spekulerade vad det skulle betyda. I den här essän ska jag undersöka vad Dagens Nyheter skrev om riksdagens beslut. Jag koncentrerar mig på Gunnar Johnssons artikel Allmän värnplikt avskaffas, som var publicerad den 19 Mars år Johnsson uppvisar vad värnpliktens inställande skulle betyda för Sverige. Sverige ska skrota värnplikten i fredliga tider och ska rekrytera yrkessoldater i stället. Sveriges försvarsminister Sten Tolgfors hade sagt att Sverige får ett mer flexibelt och användbart försvar, ett av Europas mest moderna. Han sade också att försvarsmakten själv har planerat de flesta detaljerna. Det ser ut att det var viktigt för politikerna att visa, att det inte bara var deras proposition, men att försvarsmakten också var med i beslutet. Beslutet för värnplikts inställande är en besvärlig politisk fråga. Politiska partier delades i många olika grupper. Johnsson skriver att miljöpartiet företrädde riksdagens proposition, men Vänsterpartiet vill inte ha yrkessoldater. Det största oppositionspartiet socialdemokraterna var motståndare till "rent yrkesförsvar", men visste inte vad deras svarsmotion skulle vara. Det största problemet i propositionen är pengar. Någon kan se att yrkessoldatssystemet är dyrt och ineffektivt, då andra ser att värnplikten inte svarar mot moderna hotbilder och gammaldags värnplikt missbrukar pengar. Svenska regeringen skulle bevara de dåvarande försvarsanslagen, som oppositionen vill skära ned.

12 12 Låt oss glömma nu Johnssons artikel och undersöka Sveriges beslut i historiskt ljus. Efter det kalla kriget slutade, började Sverige minska sin armé. Några år sedan beslutade den socialdemokratiska regeringen att det inte finns militär hot emot Sverige i följande tio år. Efter det har Sveriges försvarsmakt koncentrerat sig i sina internationella uppgifter, i till exempel fredsbevarande verksamhet. Yrkessoldatsystem är ett bättre alternativ till den där internationella rollen. Jag tycker att Sveriges beslut för att inställa den allmänna värnplikten är en logisk sak, som fortsätter statens tidigare försvarspolitik. Sverige tror att dagens militära hotbilder inte kan avgöras med stora vapenmakter, utan med mindre och modernare försvar. I Finland ser regeringen att Ryssland fortfarande är en militär hotbild, så att liknande utveckling inte är möjlig här än så länge. 9. Sovjetunionens upplösning Salla Niemelä Sovjetunionen grundades år Sovjetunionen var en socialistisk supermakt. En speciellt stor roll fick landet under det kalla kriget. Sovjetunionen bestod av talrika sovjetrepubliker. Republikerna anslöts till Sovjetunionen mer eller mindre frivilligt. Kommunistiska partiet kontrollerade och ledde landet. Sovjetunionen upplöstes efter en händelserik process. Upplösningen skedde år I min essä går jag i korthet igenom de händelser som ledde till upplösningen. Samtidigt dryftar jag orsaker som inverkade på upplösningen. Upplösning I mars 1985 blev Michail Gorbatjov ledare till Sovjetunionen. Han började leda landet på ett nytt sätt. År 1988 övergav Gorbatjov Brezjnevdoktrinen. Samma år tillät Gorbatjov göra några demokratiska reformer i Östeuropa. De här förnyelserna resulterade till maktskiften i Östeuropa. De flesta länderna vände också ryggen till kommunismen. Samtidigt med den här utvecklingen växte missnöjet också i Sovjetunionen. De konservativa krafterna blev mer populära och människorna blev trötta på situationen. I augusti 1991 försökte man göra en statskupp. Ledaren för den kuppen var hårda linjens kommunist Gennadi Janajev. Den kapningen lyckades ändå inte. Under kapningsförsöker hade Boris Jeltsin snabbt vunnit popularitet. Jeltsin kuvade statskuppen med stöd från armén. De här händelserna ledde till att Gorbatjov var tvungen att avgå den 25 december I praktiken upplöstes Sovjetunionen slutligen följande dag. Orsaker till upplösning Många samtidiga händelser påverkade Sovjetunionens upplösning. Å ena sidan skyndade Östeuropas händelser på upplösningen. Å andra sidan inverkade Sovjetunionens inre utveckling på upplösningen. En betydelsefull orsak var Sovjetunionens ekonomiska problem. Största delen av produktionen var centraliserad till upprustning. Produceringen av konsumtionsvaror hade försummats och egenföretagande var förbjudet. Ekonomiska problem väckte stort missnöje bland folket.

13 13 Efter Gorbatjov blev ledare började han en ny politik (glasnost och perestrojka). Den nya politiken betydde ett mer öppet samhälle. Samtidigt försökte man förnya samhället. Öppenheten ökade medvetandet om många olika problem (ekonomiska problem, undernärning, alkoholism, stor dödlighet). Sovjetunionen var en multinationell stormakt. Efter Gorbatjovs reformer började sovjetrepublikerna kräva självbestämmande. När Sovjetunionen försvagades, försökte sovjetrepublikerna blir självständiga. Snabbt lyckades många länder i det. Dessa händelser satte fart på upplösningen. Den sista stora orsaken till upplösningen var den ideologiska kraschen. Marxism-leninism hade avgett många löften men de löftena hade inte uppfyllts. Förhållandena i samhället hade inte förbättrats. Ideologin förlorade sin trovärdighet och sin största popularitet. Sovjetunionen upplöstes slutet av år Utvecklingen som ledde till upplösningen hade ändå börjat mycket tidigare. Många olika inre och yttre orsaker påverkade upplösningen. 10. Samlingspartiets principprogram Linda Grönlund Samlingspartiets nyaste principprogram har utformats och accepterats på partikongressen i Joensuu år Det består av tre punkter som genomförs till exempel på valkampanjer och i praktisk politik. Först presenterar det Samlingspartiets historia, allmänna principer och partiets bas. Sedan handlar programmet om partiets värden och i den sista punkten klarlägger det hur det här partiet realiserar sin praktiska politik. Allmänna fakta i korthet ideologi och mål för partiets politik Enligt principprogrammet är Samlingspartiet ett center-höger parti som grundades år Samlingspartiet betonar frihet och ansvar för människans egen aktion. Partiets övriga ideologiska hörnstenar är till exempel parlamentarisk demokrati, bildning och jämlikhet. Individualism och företagares saker är också mycket viktiga för Samlingspartiet. Avsikten med partiets mål är att förverkliga politisk ideologi. Sådana mål är att bevara finsk national- och kulturarv, befrämja arbete samt utbildning och måna om medmänniskor. Ett visst mål är också att slå vakt om miljön. På den internationella nivån är det viktigt att säkerställa statens oberoende, utveckla internationellt samarbete både i Europeiska unionen och annanstans i världen. Värden demokrati, frihet och ansvar Den andra punkten är indelad i sex teman av vilka några redan är nämnda tidigare i den här texten. Punkten börjar med en paroll: "Demokrati är ett sätt att förverkliga gemensam frihet och gemensamt ansvar". Den här parollen beskriver mycket om innehållet för Samlingspartiets principprogram. Det är viktigt att en människa kan leva sitt liv som fri. Men friheten betyder också att alla måste bära ansvar till exempel för naturen, för andra människor och för samhället. Det skulle också vara en mycket bra sak om alla deltog i beslutsfattandet. Ett funktionellt och demokratiskt samhälle kräver ett aktivt politiskt deltagande. Andra faktorer för ett friskt samhälle och för ett bra liv är bildning, uppmuntran och tolerans. Partiets mål är jämställdhet mellan båda könen och partiet befrämjar minoriteters rätter. I programmet står det också att allt

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Euroopan unioni ja Eurooppavaalit. Medborgarnas Europeiska union. Perustietoja Euroopan unionista ja Euroopan parlamentista

EUROPAPARLAMENTET. Euroopan unioni ja Eurooppavaalit. Medborgarnas Europeiska union. Perustietoja Euroopan unionista ja Euroopan parlamentista EUROPAPARLAMENTET Euroopan unioni ja Eurooppavaalit Medborgarnas Europeiska union Perustietoja Euroopan unionista ja Euroopan parlamentista 1 EU-parlamentin istunto käynnissä Brysselissä. Innehåll Europeiska

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/ KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2355 Kansalaiskeskustelu ydinvoimasta 2006 Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011 Socialdemokraternas tullar på trogna Det är den lägsta noteringen någonsin för Socialdemokraterna. De har tappat var sjätte väljare på en månad maken till

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program Internationelltoch säkerhetspolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 17 19 april 2015, Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som

Läs mer

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa 8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Moderat dominans I skuggan av S-krisen så dominerar Moderaterna decembermätningen med 34,3 procent. Socialdemokraterna sjunker något till 24,1 procent,

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Samhällsvetenskapliga perspektiv

Samhällsvetenskapliga perspektiv Samhällsvetenskapliga perspektiv 1. De politiska partierna två problematiska utvecklingsdrag - partierna som catch all-partier - partiernas interndemokratiska underskott 2. Begreppet socialdemokrati i

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Miljöpartiet dubblat på ett år Det är tufft för Socialdemokraterna i hela landet och Skåne är inget undantag. Både riksdagsvalet och regionvalet sjunker

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

CSES2, 2003 Questionnaire FINLAND (lang: Swedish) RIKSDAGSVALSUNDERSÖKNING 2003 FRÅGEFORMULÄR 13.03.2003

CSES2, 2003 Questionnaire FINLAND (lang: Swedish) RIKSDAGSVALSUNDERSÖKNING 2003 FRÅGEFORMULÄR 13.03.2003 CSES2, 2003 Questionnaire FINLAND (lang: Swedish) RIKSDAGSVALSUNDERSÖKNING 2003 FRÅGEFORMULÄR 13.03.2003 V1. Det var nyligen riksdagsval i Finland. Hur ofta under valkampanjen diskuterade Ni saker, som

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012 Väljaropinion i samarbete med Metro April Löfven går hem, men inte Lööf Socialdemokraterna kan andas ut opinionen går åt deras håll igen. Dock ska man minnas att nu, så här i halvtid i en mandatperiod,

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

INTRESSANT FAKTA OM VÅR OMVÄRLD KOPPLAT TILL SKOLANS KURS- OCH ÄMNESPLANER

INTRESSANT FAKTA OM VÅR OMVÄRLD KOPPLAT TILL SKOLANS KURS- OCH ÄMNESPLANER INTRESSANT FAKTA OM VÅR OMVÄRLD KOPPLAT TILL SKOLANS KURS- OCH ÄMNESPLANER Bild: Lusi EUROPEISKA UNIONEN (EU) Vilka är EU:s viktigaste uppgifter och hur stiftas lagar i EU? Version: 1.00 Bild: The UK Human

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer