Tjänstemannasvenska ALLMÄN ÖVERSIKT Extra kurs för samhällsvetare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjänstemannasvenska ALLMÄN ÖVERSIKT Extra kurs för samhällsvetare"

Transkript

1 Tjänstemannasvenska ALLMÄN ÖVERSIKT Extra kurs för samhällsvetare Åbo universitet / Språkcentret Lektor Ilkka Norri (red.) 04/2010

2 2 Förord Sedan många år tillbaka har lektor Ilkka Norris tjänstemannakurs i svenska vid Åbo universitets språkcenter bestått av tre delar. Gruppen har 30 timmar kontaktundervisning, där man koncentrerar sig på muntliga färdigheter samt på att skriva uppsatser och referat, o.d. Studerandena läser och övar grundgrammatiken via webben med hjälp av Språknätet som planerades och konstruerades redan på senare delen av 1990 talet i samarbete mellan språkcentren i fyra finländska högskolor, Åbo universitet, Tammerfors universitet, Helsingfors universitet samt institutionen för språk och kommunikation vid Helsingfors handelshögskola. Denna del innehåller även en grupp övningar under titeln Människan i arbetslivet. Övningarna rapporteras med hjälp av en studiedagbok som sedan skickas till läraren. För det tredje skriver studerandena självständigt en fritt vald essä med anknytning till huvudämnet. Detta häfte är en samling av dessa essäer. Endast de grövsta språkfelen har rättats av läraren. Åbo Ilkka Norri, FL, lektor i svenska

3 3 INNEHÅLL 1. Finlands medlemskap i Europeiska unionen - argument för och emot Miika Sjöman 4 2. Problem med finländsk EU-journalistik? Niko Hatakka 5 3. Europeiska unionens historia Taru Pakkanen 6 4. De fyra friheterna och andra basfakta om Europeiska unionen Lauri Miikkulainen 7 5. Socialdemokratins principer Jenni-Elisa Piirainen 8 6. Socialdemokraterna i Sverige: Sveriges socialdemokratiska arbetarparti från Hansson till Palme Laura Raikunen 9 7. Folkomröstning om införande av euron i Sverige 2003 Lauri Jossas Avskaffandet av den allmänna värnplikten i Sverige Pekka Seppälä Sovjetunionens upplösning Salla Niemelä Samlingspartiets principprogram Linda Grönlund De Gröna i Finland Enni Sillanterä Ekonomi och global uppvärmning Katariina Tuokko Debatt kring pensionsåldern Milla Ikonen Uppståndelsen kring valfinansieringen efter riksdagsvalet 2007 Riikka Karppinen Skyddspolisen Kaisa Enkkelä Estlands två självständighetsdagar Emma Mäkelä Algeriets självständighet Laura Pätsi 21

4 4 1. Finlands medlemskap i Europeiska unionen - argument för och emot Miika Sjöman Syftet med den här essän är att förklarar hurdana argument det fanns för och emot det finska EUmedlemskapet. Materialet baserar sig på diskussioner i riksdagen mellan och Man kan hitta den här diskussionen i boken Riksdagshandlingar 1994 Band 2. Det viktigaste argumentet för Finlands EU-medlemskap var att det skulle påskynda Finlands rekreation från depression. Den starkaste tesen emot medlemskapet var att det skulle begränsa Finlands nationella suveränitet. Partierna delades i två grupper i fråga om ekonomisk tillväxt. Den ena gruppen ansåg att den finska ekonomin skulle växa utan medlemskap och den andra ansåg att den finska ekonomin inte kunde klara sig utanför EU. Socialdemokraterna, samlingspartiet, centerpartiet och SFP och liberalerna tyckte att EUmedlemskapet definitivt var nödvändigt till den finska ekonomin. Suomen maaseudun puolue och KD tyckte att Finland skulle lyckas bättre utan EU. Den nationella identiteten spelade inte någon större roll i debatten. SMP:s riksdagsledamot Raimo Vistbacka framförde att den nationella suveräniteten består av språk, pengar och försvaret. Han sade att alla tre riskeras om Finland ansluter sig till EU. Under debatten hade Finland klarat sig ut ur den djupa recession som delvis orsakats av valutaspekulationer. EU-medlemsstaterna hade planerat att ha en egen valuta och det lockade riksdagsledamöterna. En gemensam valuta skulle skydda och balansera Finlands ekonomi vad spekulationerna beträffar. I allmänhet kan man säga att diskussionen var livlig och mångsidig. De största frågorna som skiljde partierna från varandra var frågan om hur EU-medlemskapet skulle påverka Finlands ekonomiska tillväxt och hur det skulle påverka Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Vänsterförbundet påpekade att Finland skulle förlora möjligheten att devalvera. Partiet ansåg att 20 procent av arbetslösheten kunde klaras endast genom att devalvera och på så sätt att säkerställa konkurrenskraften hos exportindustrier. De Gröna, KD och SMP motiverade sitt motstånd av EU så att Europa inte har en likadan konkurrenskraft som Indien och Kina har. Partier tyckte att det var gammalmodigt att fokusera sig på solnedgångens region. SMP hade den starkaste oppositionen. De tyckte att Finland inte kunde skydda sin inre marknad och det skulle anpassar sig till stormakternas vilja i EU. Partiet sade att Unionens tullpolitik kunde höja priserna. Till exempel skulle bananpriset gå upp tiotals procent. I sammandrag av diskussionen: perspektivet som betonade positiva effekter till ekonomisk tillväxt blev i majoriteten. De som betonade minskningen av den nationella suveräniteten hamnade i minoriteten.

5 2. Problem med finländsk EU-journalistik? Niko Hatakka 5 I traditionell mening, för att uppehålla fungerande demokrati, har media en skyldighet att hjälpa medborgarna förstå det politiska systemet och att indirekt uppmuntra medborgarnas aktiva deltagande genom att ge adekvat information och analyser om politik. Betydelsen av denna skyldighet betonas särskilt under valen. Efter den senaste EU-utvidgningen och det konstitutionella fördragets misslyckande är behovet av ett europeiskt offentligt rum inom Europeiska unionen kanske starkare än någonsin. Ändå är den europeiska politiska journalistiken starkt kopplad med nationella journalistiska metoder och stilar. En av aspekterna angående det demokratiska underskottet inom Europeiska unionen är att det inte finns någon europeisk demos. Valdeltagandet i Europaparlamentvalet är ganska lågt och det finns endast lite medborgarnas deltagande på civilsamhällsnivå. Nyligen har studierna påpekat att den europeiska uppfattningen i journalistiken är ganska outvecklad: nyheterna baseras på den nationella problematiken och den europeiska arenan visas i en nationell lins. Trots att det finns några EU-omfattande medier som European Voice och Financial Times, de flesta forskare är överens om att det inte finns någon riktig europeisk offentlighet. Även om bristen på europeisk diskussion ökar nationella mediernas ansvar för att fullgöra sin journalistiska skyldighet, och mer och mer lagstiftning förs vidare i Europeiska unionen, mest av EU-rapportering fortfarande bygger på nationell politik. Detta fenomen av otillräcklig och ganska begränsad europeisk journalistik som ofta beskrivs med uttrycket "journalistiskt underskott", kunde betraktas som ett problem för den demokratiska legitimiteten av Europeiska unionen. Varför är det så svårt att skriva intressanta artiklar om EU-frågor? Ett av skälen kan hittas i skillnaderna mellan den nationella och den europeiska politiken. Dynamiken i partipolitiken och särskilt friktionen mellan den nationella regeringen och oppositionen har gett saftiga ämnen för finska journalister. Innehållet i den finländska politiska journalistiken under de senaste decennierna har allt mer påverkats av kraven för medieinnehåll som konsumenterna är villiga att betala för, och det har haft ett stort inflytande på stilen av politisk journalistik. Tidningarna skriver mer om intressanta karaktärer, skapar dramatik av det vardagliga, festar med politiska skandaler och efter 90-talets övergång till mer samstämmig politik, särskilt fokuserar på ministrarna. I Europaparlamentet finns det ingen opposition, och de inblandade är ganska okända för publiken, vilket gör det svårare för publiken att vara intresserade av EU-journalistik. Följaktligen, till exempel europarlamentarikernas insatser är inte särskilt välrapporterade mellan valen, trots att de borde vara ansvariga för sina väljare. Europeiska unionen anses vara avlägsen och främmande för publiken, eftersom i många fall är det så annorlunda jämfört med den nationella politik som journalister och hela offentliga sfären fortfarande fokuserar sig på. Kanske journalistiska traditioner kommer att förändras. Just nu verkar det som om EU inte ger några betydande affärer för medierna, eftersom efterfrågan på högkvalitativ EU-journalistik är så minimalt och traditionen av ordentligt kontextrelaterade europeiska rapportering är så ung. Vad vi behöver nu är ett EUomfattande samarbete mellan journalister och mediearbetare och forskare, internationella konferenser och ordentlig utbildning för EU-journalister. Denna typ av arbete pågår redan, och framtiden får visa hur länge det tar innan mest av EU-journalistik lyckas vara både intressant och relevant. Detta är inte en fråga om att böja framför Europeiska unionen detta en fråga om att skydda våra rättigheter som väljare och upplysta medborgare.

6 3. Europeiska unionens historia 6 Taru Pakkanen Europeiska unionen är en överstatlig, geopolitisk entitet, som betäcker en stor region av Europas geografi och det är också det mest utvecklade regionala integrationsområdet i hela världen. De länder som hör till unionen har gemensamma ekonomiska, politiska och militära konventioner som utvecklades via många traktat och under en lång tid. Unionen har gemensamma symboler som lyfter fram den gemensamma identiteten, till exempel flagga, nationalsång och nationaldag. Europeiska unionen grundades via Maastrichtfördraget år 1992, men den europeiska integrationens historia är mycket äldre. Eliten talade om gemensamt Europa också på 1800-talet, men andra världskrigets katastrof startade en egentlig debatt om den europeiska integrationen. Hela kontinenten var i ruiner och man valde se till att kriget inte kunde upprepas, därför är idén bakom integrationen ett fredligt Europa. År 1951 började man med Europeiska kol- och stålgemenskapen som kombinerade Frankrikes, Italiens, Benelux-ländernas och Västtysklands kol- och stålindustri, därför att kol- och stål är de viktigaste ingredienserna för vapen. Om ländernas kol- och stålindustri är sammansatta, är det mera problematisk att starta ett krig mot varandra. Man provade fördjupa integrationen också med politiska och militära entiteter men detta försök misslyckades p.g.a. diplomatiskt motstånd. Trots detta misslyckande blomstrade integrationen enda till året 1957, då Romfördraget upprättade två nya entiteter - Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen. Under 1960-talet försökte Frankrike under De Gaulle utesluta Storbritannien från integrationen. Det var problematiskt för en del av underhandlingarna eftersom Frankrike är och var ett av de stora europeiska länderna. Ändå kombinerades de tre gemenskaperna till en massiv institution, Europeiska gemenskapen, genom Fusionsförlaget år Under åren utvecklade Europeiska gemenskapen sig när nya länder anslöt sig till institutionen. Den första expansionen hände år 1973 när Danmark, Storbritannien och Irland gick in i gemenskapen efter Frankrike hade fått en ny president. Näst hände det någonting märkbart år 1986, när Europeiska enhetsakten trädde i kraft. Denna akt fördjupade gemenskapers institutionella makt. År 1992 var nästa steg Europeiska unionen med gemensam ekonomisk politik samt gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Europas egen mynt euro blev till genom Ekonomiska och monetära unionen år Europeiska unionen har 27 medlemsstater just nu. I början talade man om Europas förenta stater men en federation mellan Europeiska länder ser ut som otrolig just nu. I alla fall förorsakade Europas grundlag i början av 2000-talet stort motstånd på samma sätt som Lissabonfördraget. Europeiska unionen anklagas för många saker men ett av dess originella syften har nåtts de europeiska länderna krigar inte längre med varandra. Referenser Euroopan unionin portaali. Läst URL

7 4. De fyra friheterna och andra basfakta om Europeiska unionen Lauri Miikkulainen Europeiska unionen eller EU är en internationell organisation, som består av 27 europeiska stater. De 27 suveräna länderna är kallas för EU:s medlemsstater. 7 EU:s historia börjar i slutet av 1940-talet, efter andra världskriget. Många europeiska länder planerade att ha samarbete tillsammans. Den 9 maj 1950 presenterade Frankrikes utrikesminister Robert Schuman en plan för hur samarbetet ska fungera. År 1951 börjar sex länder (Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg och Västtyskland) samarbetet enligt Schumans förslag. Den första formen för samarbetet kallas för Europeiska kol- och stålgemenskapen. Under åren har det ursprungliga samarbetet förändrats till Europeiska unionen. Nuförtiden har EU 27 medlemsstater och cirka 500 million medborgare. 16 av EU:s 27 medlemsländer hör till euroområdet. De använder euro, Europeiska unionens officiella valuta. Samarbetet mellan länderna har många mål. Huvudmålet är att EU skulle har fri rörlighet av varor, tjänster, pengar och människor. Dessa friheter kallas ibland de fyra friheterna. För att bli en medlemsstat i Europeiska unionen måste en stat uppfylla många kriterier som brukar kallas för Köpenhamnkriterier. För att vara medlem i EU måste en stat ligga i Europa, ha stabila institutioner, som garanterar demokrati, mänskliga rättigheter, en fungerande rättstat och skydd för nationella minoriteter, ha en fungerande marknadsekonomi och förmåga att konkurrera med sina exportprodukter på unionens inre marknad. Alla andra medlemsstater i EU måste också acceptera den nya staten för att den kan bli medlem. EU har utvidgats sex gånger tidigare, men några mera länder stor på turen. Nuförtiden har EU tre officiella kandidatländer: Kroatien, Makedonien och Turkiet. Kroatien och Turkiet har påbörjat medlemsförhandlingar med EU. Medlemsstater i EU är suveräna länder som frivilligt har överfört en del av sin egen suveränitet till olika gemensamma institutioner i Europeiska unionen. De sju viktigaste institutionerna i EU är Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och Europeiska revisionsrätten, Europeiska unionens grundläggande fördrag kallas för Lissabonfördraget. Det trädde i kraft den 1 december Lissabonfördraget försöker att förbättra demokratiskhet och effektivitet i EU och enhetlighet i EU:s utrikesoch säkerhetspolitiken. På grund av fördraget har Europeiska rådet nu en egen ordförande som kallas för EU-president. Rådets första ordförande, från 19 november 2009, är Herman van Rompuy från Belgien. Efter fördraget trädde i kraft har unionen också en ny hög representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, EU:s utrikesminister, som leder unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Den första utrikesministern är Catherine Ashton från Storbritannien.

8 8 5. Socialdemokratins principer Jenni-Elisa Piirainen Finlands Socialdemokratiska partis partiprogram heter Socialdemokratins principer och det är antaget vid partikongressen i Åbo I principer finns fyra teman som är rättighet, frihet, jämlikhet och gemenskap. En rättvis värld Den första av Socialdemokratins principer är strävan till en rättvis värld. Socialdemokratins mål är ett rättvist samhälle där frihet, jämlikhet och solidaritet råder. Alla tar ansvar med sin förmåga som utgångspunk. När Finlands Arbetarparti (senare Socialdemokratiska parti) grundades år 1899 var dess mål att befria arbetarbefolkningen ekonomiskt och samhälleligt. Fortfarande fortsätter socialdemokratin kampen för materiell och andlig jämlikhet. Socialdemokratin reformerar samhället med socialistiska värderingar vilka influerar starkt i hela Europa. En rörelse för frihet och jämlikhet Den andra av socialdemokratins principer ser socialdemokratin som en rörelse för frihet och jämlikhet. Socialdemokratin anser att jämställdhet och frihet är grunden till samhällets utveckling. Socialdemokratins värderingar grundar sig på socialistiska teorier, antikens humanistiska filosofi, den kristna etiken och upplysningstidens framstegsidéer. Människorna borde få leva fria oberoende av personliga egenskaper eller ekonomiska utgångspunkter. Om frihet och jämlikhet är i balans trampar den enas rättigheter inte ner den andras rättigheter. I ett solidariskt samhälle respekterar människorna varandra och vill befrämja jämlikhet och välfärd. Det är också solidariskt att bära ansvar för naturen för att kommande generationer också får njuta av ren natur. För att det fortfarande finns fattigdomen i världen, har den internationella socialdemokratin mycket att göra. Socialdemokratin vill vara på de förtrycktas sida mot förtryckaren. Gemenskapen utmanar egoismen Enligt den tredje av socialdemokratins principer utmanar gemenskapen egoismen. Människan är samhällets mått och dess struktur och praxis finns till för människan. I en öppen värld är kulturell mångfald en rikedom som befrämjar sämja och tolerans. När medborgarna upplever att samhället är deras eget tar de ansvar för att de utvecklas och har framgång. Yttrandefrihet och möjlighet att få information lättvindigt är premisser för samhällets utveckling och demokratin. Folk borde ha möjlighet att influera sina egna saker.

9 Människans delaktighet i samhället 9 Den fjärde av socialdemokratins principer tycker att människans delaktighet i samhället är betydelsefullt. Socialdemokratin anser att när marknaden är reglerad tjänar ekonomin bäst hela samhället och tryggar välfärden för alla dess medlemmar. Ekonomin är för medborgaren och samhället måste ha möjlighet att påverka hur produktionen och ekonomin utvecklas. Globalisering innehåller inte bara fördelar utan också risker och därför måste samhället kunna ingripa i det. Om det inte finns några regler kan världsekonomin försvaga demokratin och ekonomins funktionsduglighet. Välfärdsstat säkrar god livskvalitet på ett rättvist sätt. I ett välfärdssamhälle erbjuder staten kvalificerade tjänster vilka ökar jämlikheten och välfärden. Politiken har en central roll i hur ekonomin fungerar. Socialdemokratin understryker också arbetes viktighet och varje individs rätt till ett innehållsrikt arbete. Härutöver skapar arbetet välstånd i samhället. Arbetstagarna har dock rättigheter och de måste få sin del av resultatet av arbetet och den ekonomiska tillväxten. Fackföreningsrörelsen har därför en central betydelse att bevaka arbetstagarnas rättigheter. 6. Socialdemokraterna i Sverige: Sveriges socialdemokratiska arbetarparti från Hansson till Palme Laura Raikunen 1928 blev Per Albin Hansson vald till ordförande för det socialdemokratiska partiet. Han introducerade begreppet folkhem för sitt parti. Det var första gången när ett vänsterparti har använt det begreppet. För Hansson var folkhemmet ett samhälle, i vilket det finns samhörighetskänsla och inga socialklasser. Hansson ville, att det svenska samhället har fungerande social omsorg, jämn ekonomisk utveckling och stark demokrati. I början av 1930-talet var det svårt för ekonomin. Världsekonomiska problem hade burits också till Sverige. På den tiden var Hansson Sveriges statsminister. På hans statsministerperiod hade socialdemokratiskt arbetarparti för första gången majoriteten i riksdagen. Hans politik hjälpte Sverige att komma till rätta med arbetslösheten. Efter världskriget slutade han sin politiska karriär. Han dog 1946 i Stockholm men hans idé av folkhemmet bevarades i det svenska samhället. Tage Erlander var följande ordförande i socialdemokratiska arbetarpartiet. Han var också följande statsminister. Han är mest känd för neutralitetspolitiken och försöket att börja samarbetet mellan nordiska länder. Han grundade en koalitionsregering med socialdemokraterna och Bondeförbundet på 50-talet. På 60- talet koncentrerade hans politik i att förstärka samhället. Det har betytt till exempel att den offentliga sektorn utvidgats med tiden. Svenskar fick också njuta av nya sociala reformer. Till exempel trädde den allmänna sjukförsäkringen i kraft. Under och 1970-talen fanns det många olika reformer för att förbättra välfärden. Tage Erlander var partiledare till Erlander satt den längsta tiden som statsminister i Sverige. Efter honom blev Olof Palme vald till partiledare. Palme blev känd för sin kritik mot USA:s krigföring i Vietnam. Han jämförde USA:s politik i Vietnam med Nazitysklands politik. Det ledde till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA.

10 10 Palme försökte också förbättra nordiskt samarbete. Han hade goda relationer med PLO och Jasser Arafat. Palme var en mycket kontroversiell person. Palme hade en stark ställning i Sveriges politik. Hans död var en chock till alla. Det var en stor katastrof till Socialdemokratiska partiet. Palme var mördad i Stockholm den 26 februari Palmemordet är ännu i dag ett stort mysterium. Man vet inte vem som mördade Olof Palme. Sveriges socialdemokratiska arbetarparti har haft en obestridlig roll i Sveriges politik. Under Hansson, Erlander och Palme förbättrade partiet medborgarnas välfärd och ökade jämlikheten i det svenska samhället. Partiet är Sveriges största politiska parti och år 1968 fick det över 50 procent av rösterna i riksdagsvalet. 7. Folkomröstning om införande av euron i Sverige 2003 Lauri Jossas I Sverige organiserades i september 2003 en folkomröstning om införande av euron. I den här folkomröstningen fick svenska folket välja om de ville byta kronan mot euro. Frågan om att byta valutan i Sverige blev aktuell efter Sverige blev medlem i EU år Medlemskapet betydde att Sverige hade accepterat Maastrichtfördraget och den gemensamma europeiska valutan var en del av det. Men Sverige bestämde inte att delta i den tredje fasen av Ekonomiska och monetära unionen (EMU) vilket betydde att Sverige fortsatte använda sin egen nationella valuta. I slutet av 1990-talet kallades Sveriges EMU-politik för vänta och se. Man började i början av 1999 använda den gemensamma europeiska valutan i 12 EU-länder och i början av 2002 växlades gamla nationella myntar och sedlar till den nya gemensamma europeiska valutan. Samtidigt i Sverige ändrades vänta och se - linjen när det största politiska partiet i Sverige, socialdemokraterna, började officiellt stöda införanden av euron i Sverige. Men det fanns ett samförstånd i Sverige att man måste fråga folket vilken valuta de skulle vilja ha. Det bestämdes att hålla en folkomröstning om införandet av euron den 14 september Kampanjen om euron splittrade den svenska politiska scenen. De två största borgerliga partierna, moderaterna och folkpartiet, stödde euro nästan enigt. Nästan alla andra partier i Riksdagen splittrades till anhängarna och motståndarna. I det socialdemokratiska partiet, som hade regeringsansvaret, var största delen av partiet för euron. Men till och med några ministrar i regeringen organiserade en kampanj mot euron som var synlig. Det svenska regeringen var inte enig men fortsatte ändå. Det var problematiskt för regeringen att fortsätta regera tillsammans fast de hade helt olika synpunkter till en ytterst viktig politisk fråga. I andra partier fanns det ännu mera motståndare. Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna tog en officiell ställning mot euro. I Centerpartiet fanns det också euroanhängare, men Centerpartiet bestämde sig också att vara mot euron. Kristdemokraterna tog inte någon officiellt ställning till euro. Det fanns både anhängare och motståndare bland kristdemokraterna. Anhängarna av euron drev en kampanj som underströk att införandet av euron skulle inverka på ett positivt sätt på den svenska ekonomin. Enligt euroanhängare skulle den nya valutan sänka räntor och priser, leda till ökad ekonomisk tillväxt och skapa fler jobb i Sverige. Euro ansågs bland euroanhängarna som en viktig del i projektet att förbättra EU och Sveriges inflytande i EU.

11 11 Motståndarna av euron ansåg den nya valutan som ett stort hot mot Sverige. Euromotståndarna trodde inte att euro skulle förbättra Sveriges ekonomiska läge. Tvärtom ansåg euromotståndarna att euro förhindrar Sveriges ekonomiska tillväxt och gör det svårare att styra Sveriges näringspolitik. Euromotståndarna påstod att euro betyder att Sverige skulle vara tvungen att minska sin stora offentliga sektor och därför var euro ett hot till exempel vad kvinnor och invandrare beträffade. Euromotståndarna var mot centralisering av makt till Frankfurt och Bryssel. Naturligtvis om man är mot EU överhuvudtaget var man självklart mot euro så som många euromotståndare var. I folkomröstningen röstade svenskarna mot euron med en klar skillnad. Hela 55,9 procent röstade nej medan 42 procent röstade ja (2,1 procent röstade blankt). Valdeltagande var högt när 82,6 procent av röstberättigade röstade. Utrikesminister Anna Lindh mördades bara ett par dagar före folkomröstningen och den här tragedin skuggade folkomröstningen. Det här mordet avgjorde inte folkomröstningen men påverkade valdeltagandet. För den politiska eliten var det omöjligt att locka det svenska folket att rösta för euron. Redan folkomröstningen om medlemskap i EU var svår. Många människor ansåg att Sverige klarar sig bättre utan euro och var rädda för att fördjupningen av det europeiska samarbetet med en gemensam valuta skulle hota folkhemmets bästa egenskaper. 8. Avskaffandet av den allmänna värnplikten i Sverige Pekka Seppälä Den allmänna värnplikten i Sverige var inställd den 16 juni år Värnplikten hade en lång tradition i Sverige, så att riksdagens beslut var ganska bemärkt fast man kunde förutspå det. Den första informationen av värnpliktens inställande kom i mars 2009, då regeringens första propositioner var publicerade. Svenska tidningar skrev mycket om det och spekulerade vad det skulle betyda. I den här essän ska jag undersöka vad Dagens Nyheter skrev om riksdagens beslut. Jag koncentrerar mig på Gunnar Johnssons artikel Allmän värnplikt avskaffas, som var publicerad den 19 Mars år Johnsson uppvisar vad värnpliktens inställande skulle betyda för Sverige. Sverige ska skrota värnplikten i fredliga tider och ska rekrytera yrkessoldater i stället. Sveriges försvarsminister Sten Tolgfors hade sagt att Sverige får ett mer flexibelt och användbart försvar, ett av Europas mest moderna. Han sade också att försvarsmakten själv har planerat de flesta detaljerna. Det ser ut att det var viktigt för politikerna att visa, att det inte bara var deras proposition, men att försvarsmakten också var med i beslutet. Beslutet för värnplikts inställande är en besvärlig politisk fråga. Politiska partier delades i många olika grupper. Johnsson skriver att miljöpartiet företrädde riksdagens proposition, men Vänsterpartiet vill inte ha yrkessoldater. Det största oppositionspartiet socialdemokraterna var motståndare till "rent yrkesförsvar", men visste inte vad deras svarsmotion skulle vara. Det största problemet i propositionen är pengar. Någon kan se att yrkessoldatssystemet är dyrt och ineffektivt, då andra ser att värnplikten inte svarar mot moderna hotbilder och gammaldags värnplikt missbrukar pengar. Svenska regeringen skulle bevara de dåvarande försvarsanslagen, som oppositionen vill skära ned.

12 12 Låt oss glömma nu Johnssons artikel och undersöka Sveriges beslut i historiskt ljus. Efter det kalla kriget slutade, började Sverige minska sin armé. Några år sedan beslutade den socialdemokratiska regeringen att det inte finns militär hot emot Sverige i följande tio år. Efter det har Sveriges försvarsmakt koncentrerat sig i sina internationella uppgifter, i till exempel fredsbevarande verksamhet. Yrkessoldatsystem är ett bättre alternativ till den där internationella rollen. Jag tycker att Sveriges beslut för att inställa den allmänna värnplikten är en logisk sak, som fortsätter statens tidigare försvarspolitik. Sverige tror att dagens militära hotbilder inte kan avgöras med stora vapenmakter, utan med mindre och modernare försvar. I Finland ser regeringen att Ryssland fortfarande är en militär hotbild, så att liknande utveckling inte är möjlig här än så länge. 9. Sovjetunionens upplösning Salla Niemelä Sovjetunionen grundades år Sovjetunionen var en socialistisk supermakt. En speciellt stor roll fick landet under det kalla kriget. Sovjetunionen bestod av talrika sovjetrepubliker. Republikerna anslöts till Sovjetunionen mer eller mindre frivilligt. Kommunistiska partiet kontrollerade och ledde landet. Sovjetunionen upplöstes efter en händelserik process. Upplösningen skedde år I min essä går jag i korthet igenom de händelser som ledde till upplösningen. Samtidigt dryftar jag orsaker som inverkade på upplösningen. Upplösning I mars 1985 blev Michail Gorbatjov ledare till Sovjetunionen. Han började leda landet på ett nytt sätt. År 1988 övergav Gorbatjov Brezjnevdoktrinen. Samma år tillät Gorbatjov göra några demokratiska reformer i Östeuropa. De här förnyelserna resulterade till maktskiften i Östeuropa. De flesta länderna vände också ryggen till kommunismen. Samtidigt med den här utvecklingen växte missnöjet också i Sovjetunionen. De konservativa krafterna blev mer populära och människorna blev trötta på situationen. I augusti 1991 försökte man göra en statskupp. Ledaren för den kuppen var hårda linjens kommunist Gennadi Janajev. Den kapningen lyckades ändå inte. Under kapningsförsöker hade Boris Jeltsin snabbt vunnit popularitet. Jeltsin kuvade statskuppen med stöd från armén. De här händelserna ledde till att Gorbatjov var tvungen att avgå den 25 december I praktiken upplöstes Sovjetunionen slutligen följande dag. Orsaker till upplösning Många samtidiga händelser påverkade Sovjetunionens upplösning. Å ena sidan skyndade Östeuropas händelser på upplösningen. Å andra sidan inverkade Sovjetunionens inre utveckling på upplösningen. En betydelsefull orsak var Sovjetunionens ekonomiska problem. Största delen av produktionen var centraliserad till upprustning. Produceringen av konsumtionsvaror hade försummats och egenföretagande var förbjudet. Ekonomiska problem väckte stort missnöje bland folket.

13 13 Efter Gorbatjov blev ledare började han en ny politik (glasnost och perestrojka). Den nya politiken betydde ett mer öppet samhälle. Samtidigt försökte man förnya samhället. Öppenheten ökade medvetandet om många olika problem (ekonomiska problem, undernärning, alkoholism, stor dödlighet). Sovjetunionen var en multinationell stormakt. Efter Gorbatjovs reformer började sovjetrepublikerna kräva självbestämmande. När Sovjetunionen försvagades, försökte sovjetrepublikerna blir självständiga. Snabbt lyckades många länder i det. Dessa händelser satte fart på upplösningen. Den sista stora orsaken till upplösningen var den ideologiska kraschen. Marxism-leninism hade avgett många löften men de löftena hade inte uppfyllts. Förhållandena i samhället hade inte förbättrats. Ideologin förlorade sin trovärdighet och sin största popularitet. Sovjetunionen upplöstes slutet av år Utvecklingen som ledde till upplösningen hade ändå börjat mycket tidigare. Många olika inre och yttre orsaker påverkade upplösningen. 10. Samlingspartiets principprogram Linda Grönlund Samlingspartiets nyaste principprogram har utformats och accepterats på partikongressen i Joensuu år Det består av tre punkter som genomförs till exempel på valkampanjer och i praktisk politik. Först presenterar det Samlingspartiets historia, allmänna principer och partiets bas. Sedan handlar programmet om partiets värden och i den sista punkten klarlägger det hur det här partiet realiserar sin praktiska politik. Allmänna fakta i korthet ideologi och mål för partiets politik Enligt principprogrammet är Samlingspartiet ett center-höger parti som grundades år Samlingspartiet betonar frihet och ansvar för människans egen aktion. Partiets övriga ideologiska hörnstenar är till exempel parlamentarisk demokrati, bildning och jämlikhet. Individualism och företagares saker är också mycket viktiga för Samlingspartiet. Avsikten med partiets mål är att förverkliga politisk ideologi. Sådana mål är att bevara finsk national- och kulturarv, befrämja arbete samt utbildning och måna om medmänniskor. Ett visst mål är också att slå vakt om miljön. På den internationella nivån är det viktigt att säkerställa statens oberoende, utveckla internationellt samarbete både i Europeiska unionen och annanstans i världen. Värden demokrati, frihet och ansvar Den andra punkten är indelad i sex teman av vilka några redan är nämnda tidigare i den här texten. Punkten börjar med en paroll: "Demokrati är ett sätt att förverkliga gemensam frihet och gemensamt ansvar". Den här parollen beskriver mycket om innehållet för Samlingspartiets principprogram. Det är viktigt att en människa kan leva sitt liv som fri. Men friheten betyder också att alla måste bära ansvar till exempel för naturen, för andra människor och för samhället. Det skulle också vara en mycket bra sak om alla deltog i beslutsfattandet. Ett funktionellt och demokratiskt samhälle kräver ett aktivt politiskt deltagande. Andra faktorer för ett friskt samhälle och för ett bra liv är bildning, uppmuntran och tolerans. Partiets mål är jämställdhet mellan båda könen och partiet befrämjar minoriteters rätter. I programmet står det också att allt

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1 Historia 2 Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Hur ändrar Lissabonfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 Fördraget trädde i kraft

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

svenska valrörelsen Ulf Bjereld

svenska valrörelsen Ulf Bjereld Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld D e borgerliga partierna vill under namnet Allians för Sverige samordna sin politik och inför den svenska

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

RP 22/2012 rd. I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som är röstberättigade

RP 22/2012 rd. I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som är röstberättigade Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av partilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12 Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

Handledning för EU-temaserien

Handledning för EU-temaserien Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER

SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER Svensk NATO-opinion efter den 11 september SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER ULF BJERELD N eutraliteten fortsätter att väcka starka känslor. I överläggningarna mellan regering och opposition om

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Samlingspartiet och Nya Moderaterna liknar varandra mycket

Samlingspartiet och Nya Moderaterna liknar varandra mycket Text: Michaela von Kügelgen / Addeto (förkortad) Samlingspartiet och Nya Moderaterna liknar varandra mycket ADDETO 7 september 2014 Både Nya Moderaterna och Samlingspartiet har under modern tid gått mot

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Europaparlamentsvalet

Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 5 oktober 2007 (OR. fr) CIG 1/1/07 REV 1 NOT från: Regeringskonferensens ordförandeskap av den: 5 oktober 2007 till: Regeringskonferensen

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

Läs mer

SVENSKA FOLKET OCH NATO

SVENSKA FOLKET OCH NATO Svenska folket och Nato SVENSKA FOLKET OCH NATO ULF BJERELD E fter det kalla krigets slut har neutraliteten successivt lyfts ut ur den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Under det kalla kriget användes

Läs mer

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd

Läs mer

Decentralisering och starkare demokrati i EU Max Andersson

Decentralisering och starkare demokrati i EU Max Andersson 1 Decentralisering och starkare demokrati i EU Max Andersson Eurokrisen går snart in på sitt sjätte år och är fortfarande långtifrån över. Arbetslösheten är fortfarande hög, ekonomin är skör och vänder

Läs mer

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar Stockholm, 4 januari 2017 Ipsos: David Ahlin, Björn Benzler 1 2015 Ipsos. Minskat Natomotstånd under de senaste tre åren majoritet vill öka resurserna

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina P7_TA(2010)0035 Situationen i Ukraina Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer