ELEVHANDLEDNING ELEVHANDBOK JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Transkript

1 ELEVHANDLEDNING ELEVHANDBOK JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

2 ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Introduktion 3 Vad innehåller handboken? 3 Inledning 4 Webbplatsen 5 Stöd för arbetet i skollagen och läroplanen 5 Guide om mänskliga rättigheter 8 Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 8 Om stater bryter mot konventionerna 9 Staten och kommunernas ansvar 9 Opinionsbildning om mänskliga rättigheter 10 Nyhetsrapportering om mänskliga rättigheter 10 God publicistisk sed om mänskliga rättigheter 10 Journalistiska yrket medför risker 11 Ansvar vid rapportering 11 Faktorer som styr rapporteringen om de mänskliga rättigheterna 11 Journalisternas källor 12 Yttrande- och tryckfriheten 12 Stereotypa bilder i media 12 Hur arbetar en redaktion? 14 Tryckfrihet- och yttrandefrihet 14 Offentlighetsprincipen 14 De pressetiska reglerna 15 Källkritik 16 Vad ska man skriva? 17 Magasinets bilder 19 Redigering och layout 21 Planeringsmall 22 ämnen att skriva om 23 Länkar 25

3 ELEVHANDLEDNING INTRODUKTION Introduktion Välkommen till Angelägets satsning på journalistik och mänskliga rättigheter. I den här elevhandboken kommer vi att behandla saker som du kan tänkas behöva veta för att arbeta med mänskliga rättigheter ur ett journalistiskt perspektiv. Handboken är inte fulltäckande utan vill ge dig ett smakprov på olika områden som du behöver för att kunna gå vidare. Varje avsnitt är kopplat till en länksamling där du kan gå vidare och söka mer information. Mänskliga rättigheter och journalistik kan man arbeta med på många olika sätt. Den metod vi föreslår här utgår från att du ingår i en nyhetsredaktion och tillsammans med några av dina klasskamrater producerar ett magasin. Exakt hur detta ska gå till bestämmer du gemensamt med din lärare. Magasinet ska ha temat mänskliga rättigheter och publiceras på vår webbplats, samt kanske ingå som en del ett stort evenemang om mänskliga rättigheter som arrangeras i Göteborg våren Förhoppningsvis kan denna elevhandbok hjälpa dig och dina klasskamrater att producera ett så bra magasin som möjligt. Vad innehåller handboken? För att skapa översikt har vi delat in den här handboken i några mer övergripande kapitel. Detta innebär förhoppningsvis att det blir lättare att hitta just det du behöver. Introduktion Förklarar vad handboken innehåller och vad projektet Angeläget innebär. Dessutom ger avsnittet en grund utifrån skolans styrdokument. Guide om mänskliga rättigheter Detta avsnitt ger en förklaring och orientering kring de mänskliga rättigheterna. Nyhetsrapportering om mänskliga rättigheter Här kopplas temats båda huvuddelar samman och ger en översikt av mänskliga rättigheter ur ett journalistiskt perspektiv. Yttrande- och tryckfriheten Ett kapitel som behandlar den del av de mänskliga rättigheterna som har med yttrande- och tryckfriheten att göra. Detta är viktigt i arbetet med journalistik. Hur arbetar en redaktion Avsnittet tar upp grunderna vad gäller att arbeta på en redaktion. Pressetik Beskriver vad man får skriva och hur får man ska gå tillväga som journalist. Detta avsnitt diskuterar de pressetiska reglerna och förhållningssätten. Vad ska man skriva? Vilka typer av texter finns det i ett magasin? Avsnittet går igenom grunderna i magasinets olika texter.

4 ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Magasinets bilder En grundkurs i bildkunskap för magasinskapare. Layout och redigering En mycket översiktlig kurs om vad man bör tänka på då man skapar layouten. Ämnen att skriva om Praktiska och konkreta råd om vad man kan skriva om. Länkar En mycket gedigen länksamling till både magasinsskapande och mänskliga rättigheter. Planeringsmall Här ges exempel på hur magasinets innehåll kan delas upp på de olika sidorna. Inledning Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Så lyder den första av de totalt 30 artiklarna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Den 10 december 1948 antog och kungjorde Förenta Nationernas generalförsamling förklaringen och den gäller än idag. Omedelbart efter denna historiska händelse uppmanade generalförsamlingen alla medlemsstater att offentliggöra förklaringens text och att: göra den spridd, känd, läst och förstådd framför allt i skolor och andra undervisningsinstitutioner utan hänsyn till olika länders eller regioners politiska förhållanden. Media är ett av de viktigaste och mest kraftfulla forumen vi har för att förmedla, berätta och komma ut med ett budskap. Att utveckla sitt skriftspråk och att inse vilka påverkansmöjligheter som finns i det skrivna språket tror vi att du har nytta av även utanför skolvärlden. I länder med en lång demokratisk tradition som Sverige, är en fri press, frikopplad från staten och politiker, en självklarhet. Detta är dock endast en dröm i många andra länder i världen. Årligen fängslas och ibland mördas journalister när de utövar sitt arbete. Yttrande- och tryckfrihet existerar inte för en dryg tredjedel av världens befolkning. Detta trots att artikel 19 i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna är tydlig: Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. Det är dock viktigt att komma ihåg att de mänskliga rättigheterna inte endast ska efterlevas av i-länder, och att bara skurkstater inte följer dem. De mänskliga rättigheterna kan givetvis tillämpas i den miljö som finns runt omkring oss, i din vardag och i ditt klassrum. Därför är det bra att också kritiskt granska den verklighet vi lever i här i Sverige. Vi har till exempel fått kritik för att vår behandling av samerna inte lever upp till de mänskliga rättigheterna. Samtidigt framkommer det att mänskliga rättigheter är den samhällsfråga som svenska skolungdomar tycker är allra viktigast (GP:s ungdomsenkät, GP 22/8-06).

5 ELEVHANDLEDNING INTRODUKTION Webbplatsen Angeläget om journalistik handlar om att du som elev ska kunna producera ett eget magasin på temat mänskliga rättigheter. Som en extra resurs har vi skapat en webbplats som fungerar som en samlingspunkt för alla delar av Angeläget. På webbplatsen finns alla länkar och allt som är beskrivet i lärar- och elevhandledningarna. Målet är att ni ska kunna formge och publicera materialet på webbplatsen. Ni kan också se annat material som publicerats av andra elever. För att kunna lägga upp magasinet på och göra det läsbart för besökare, måste ni skapa ett medlemskap som enkelt fås genom att logga in med era personuppgifter. Hur ni väljer att publicera ert material är upp till er. Antingen använder ni er av det publiceringsverktyg som finns tillgängligt via webbplatsen och gör det till en PDF. Eller så sammanställer ni materialet genom ett annat grafiskt program och publicerar det genom en PDF. På webbplatsen finns också information om hur man gör dokumentärfilm om mänskliga rättigheter. Dessutom lanseras under 2007 en kampanj som handlar om att skapa poesi, affischer och foto på temat mänskliga rättigheter. Stöd för arbetet i skollagen och läroplanen Skollagen är tydlig när det gäller att alla elever ska garanteras trygghet. Det innebär att skolledning, lärare och elever har ett gemensamt ansvar. Precis som i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna säger skollagen att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion och funktionshinder är förbjudet. Lagen innebär också att barn och elever har ett lagligt skydd mot kränkande behandling, som exempelvis mobbning. Även i läroplanen för det svenska skolväsendet (Lpo 94) står det att: Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. och Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

6 ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Läroplanen beskriver också hur viktig själva utbildningen i sig är för att de mänskliga rättigheterna ska fungera på ett bra sätt i Sverige. Dessutom säger den att utbildningen ska sättas in i ett perspektiv utanför skolan. Genom att jobba med journalistik om mänskliga rättigheter på ett lokalt eller globalt sätt hoppas vi göra just detta. Betygskriterier Precis i vilket ämne ni kommer att arbeta med det här arbetsområdet vet vi inte. Därför har vi medvetet valt att inte skriva ut alla betygskriterier som kan bli aktuella inom olika ämnen. Men om man gör en snabb översyn av betygskriterier och kursplaner som gäller för ett antal olika ämnen så finner man tydliga kontaktpunkter till främst Samhällskunskap A, B och C, samt i Svenska A, B och C. I ämnena Filosofi, Historia, och självklart i Mediekunskap, finns också klara kopplingar till den här uppgiften. Språk och Livskunskap är andra exempel. Prata gärna med din lärare om vilka mål och betygskriterier som kan vara aktuella i just de ämnen som ni kommer att arbeta med.

7 ELEVHANDLEDNING

8 ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Guide om Mänskliga Rättigheter Det finns många rättigheter vi utövar i Sverige som tas för givet. Exempel på dessa är rösträtt, religionsfrihet, föreningsfrihet och rätten att säga vad vi tycker så länge vi inte kränker andra människor. Alla dessa rättigheter har sin grund i det som brukar kallas mänskliga rättigheter. Tankar för vilka rättigheter som vi människor ska ha, har funnits i flera tusen år. Det är dock först under 1900-talet som samarbete mellan olika stater formaliserat rättigheterna, och samlingsbegreppet de mänskliga rättigheterna fått en universell betydelse. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna De mänskliga rättigheterna blev en internationell fråga mellan stater efter andra världskrigets slut. Nazisternas ofattbara massmord på miljoner judar och andra människor som ansågs mindre värda, väckte stor avsky. Länderna i FN ansåg att de måste ta ett gemensamt ansvar för att skydda den enskildes mänskliga rättigheter från att kränkas av olika staters politik. Därför bestämde sig de Förenta Nationernas generalförsamling den 10 december 1948 att anta den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Den allmänna förklaringen är en del av folkrätten som styr hur olika staters och individers förhållande ska se ut. I folkrätten ingår även humanitär rätt, som reglerar hur länder ska förhålla sig mot individer under krig och väpnade konflikter. (Läs mer på se. Ladda ner en förenklad version av den Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter på Den Allmänna förklaringen innehåller 30 artiklar, bland annat rätten till liv, frihet och personlig säkerhet, rätten till utbildning, och rättten till en nationalitet. De mänskliga rättigheterna är universella och odelbara. Rättigheterna rangordnas inte sinsemellan, utan alla är lika viktiga. Man kan inte förtjäna mänskliga rättigheter, utan de tillfaller alla människor oavsett kön, religion, ålder, m.m. Den allmänna förklaringen är utan tvekan världens mest betydande och kända dokument om mänskliga rättigheter. Konventioner När väl den allmänna förklaringen upprättats var målsättningen att omvandla den till en juridiskt bindande konvention. Med stöd av dess innehåll skapade FN år 1966 två konventioner. Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Skälet till att två konventioner skapades samma år var att olika länder inom FN inte kunde enas kring vilka rättigheter som skulle gälla. I Västeuropa betonades främst individens rättigheter gentemot statsmakten, till exempel rättten till åsikts- och yttrandefrihet, juridiska och demokratiska rättigheterna. Sovjetunionen och

9 9 ELEVHANDLEDNING GUIDE OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Östeuropa ville istället utgå från de ekonomiska och sociala rättigheterna, som rätten till mat och sjukvård, rätten till utbildning och rätten till att ta del av den kulturella sfären. En förklaring är en viljeyttring och sedvanerätt, precis som den svenska allemansrätten. Den anger en stark moralisk riktning för vad en stat ska följa. En konvention är juridiskt bindande och betyder att om en stat inte följer den kan FN eller enskilda länder vidta åtgärder. Att enas om en konventionstext kräver ofta långa förhandlingar. När staterna fastställt innehållet i en konvention ska den godkännas genom att den undertecknas av en regeringsrepresentant från varje stat. På så sätt visar staterna att de tänker följa reglerna som bestämts. Konventionen har dock ingen formell juridisk status förrän staten ratificerat konventionen. Att ratificera betyder att staten jämför så att landets egna lagar och konventionen stämmer överens, och gör de lagändringar som krävs för att den nationella lagen ska uppfylla konventionens syfte. Exempel på andra viktiga konventioner som FN arbetat fram: FLYKTINGKONVENTIONEN (1951) TORTYRKONVENTIONEN (1984) KONVENTION OM AVSKAFFANDE AV ALL SLAGS DISKRIMINERING AV KVINNOR (1979) KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER (BARNKONVENTIONEN) (1989) (Läs mer om konventioner på Om stater bryter mot konventionerna De folkrättsliga reglerna upprätthålls främst genom att FN eller andra enskilda stater kritiserar de stater som gör sig skyldiga till människorättskränkningar. Det sker dels via kommittéer som övervakar konventionerna, dels genom enskilda eller samordnade återgärder från andra länder. Exempel på åtgärder är: Offentlig kritik eller fördömanden (Nordkoreas kärnvapensprängning). Att avbryta diplomatiska kontakter, till exempel genom att stänga sin ambassad i det berörda landet. Att utestänga landet från politiska eller kulturella samarbeten. Exempelvis avstängdes Sydafrika från olympiska spelen under apartheidregimen. Indraget bistånd eller restriktioner mot att bedriva handel med landet. Militärt våld (endast tillåtet efter beslut i FN: s säkerhetsråd). Genomfördes under kriget på 90-talet i forna Jugoslavien. Krav på förbättringar inför medlemskap. Turkiet ställs inför hårda krav att stärka de mänskliga rättigheterna innan landet tillåts bli medlem i EU. Ekonomiska sanktioner. Serbien, Burma och Irak utsattes för detta under 90-talet. Staten och kommunernas ansvar I samband med att en konvention ratificeras förbinder sig staten att respektera folkrättens regler. I Sverige stiftar riksdagen de nya lagarna som krävs och regeringen ansvarar för att de mänskliga rättigheterna efterlevs. I varje land ska lagarna klargöra statens skyldigheter, och handlingar som kränker andra människor ska förbjudas. Ett rättssystem med poliser, advokater och åklagare, samt opartiska och rättvisa domstolar, ska upprättas för att skapa en god rättsstat. Enskilda individer är skyldiga att under landets lagar respektera de mänskliga rättigheterna. Om en individ begår ett lagbrott mot en annan individ så är det statens ansvar att förövaren lagförs och att offret får upprättelse. Genom att bryta mot de lagar som staten stiftat kan man säga att individen på sätt och vis även bryter mot de mänskliga rättigheterna. Enligt huvudregeln är det dock bara stater som kan ställas till svars för brott mot de mänskliga rättigheterna. Ett centralt begrepp inom folkrätten är due diligence. Det betyder ungefär att en stat ska vidta nödvändiga åtgärder för att upprätthålla mänskliga rättigheter i förhållande till landets egen kapacitet. Med kapacitet menas här hur god ett lands ekonomi är och vilken demokratisk stabilitet som finns. Förutsättningarna ser förstås olika ut i Sverige jämfört med fattiga länder i världen. Därför skiljer det sig åt vilka åtgärder som kan genomföras inom polis, skola, sjukvård och äldreomsorg. I Sverige betyder detta att om lagstiftning och polisrekrytering inte skulle räcka för att skydda individens rättigheter så ska staten genom landsting och kommuner vidta fler åtgärder. Det kan ske genom utbildning, opinionsbildning, stöd till brottsoffer eller vittnen, och förebyggande åtgärder mot grupper som kan utgöra ett problem. Om Sverige skulle ha en lavinar-

10 ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 10 tad brottsutveckling utan att åtgärder vidtogs av stat eller kommun, kan Sverige utifrån begreppet due diligence anses ha misslyckats med att leva upp till de mänskliga rättigheterna. Att vi har anmälningsplikt när barn och ungdomar tar skada är ett annat sätt att beskriva due diligence. Alla som misstänker att barn far illa ska anmäla detta till socialtjänsten. För dem som yrkesmässigt arbetar med barn och ungdomar är det en lagstadgad plikt att anmäla misstänkta övergrepp. Om till exempel en lärare i sin yrkesroll inte skulle anmäla detta så kan läraren straffas för detta. (Läs mer om olika sätt som lagarna ska efterlevas på Opinionsbildning om mänskliga rättigheter Internationellt har Sverige, precis som alla andra länder, ett ansvar att föra fram de mänskliga rättigheterna på dagordningen. Det kan man göra genom protester, och genom att vidta åtgärder mot de länder som bryter mot konventioner och andra överenskommelser. Det kan också handla om att motverka internationell organiserad brottslighet, sexuellt utnyttjande av barn, företag som bidrar till miljöförstöring, folkfördrivningar eller slavliknande arbetsvillkor i omvärlden. Ett annat sätt är att se till att vår stat, företag och medborgare inte orsakar kränkningar av mänskliga rättigheter i andra länder. Som individ finns flera sätt att utöva påtryckningar. Man kan arbeta inom ett politiskt parti och påverka genom debatt, manifestationer eller skriva insändare. Frivilligorganisationer som Amnesty International, Röda Korset, Rädda Barnen och FN-förbundet arbetar aktivt genom olika aktioner och metoder för att påverka beslutsfattare. Vädjandebrev, lobbying, utåtriktade evenemang och seminarier är några exempel som används. Nyhetsrapportering om mänskliga rättigheter Nyhetsrapporteringen spelar en viktig roll i opinionsbildningen om mänskliga rättigheter. I Sverige rapporteras ibland om krigsförbrytelser som begås till exempel i Irak, Sudan eller Tjetjenien. Vi hör också om fångar som kränks i kriget mot terrorismens namn. I vårt eget samhälle berättas om våldsutsatta kvinnor som inte får det skydd som de har rätt till, eller sjuka asylsökande barn som utvisas till sina hemländer. Om media inte skulle rapportera om detta, skulle vi förmodligen inte heller känna till det. Händelser som rör mänskliga rättigheter är viktiga att berätta om för att göra människor medvetna. Detta är också en förutsättning för att kunna påverka, förändra och förbättra respekten för de mänskliga rättigheterna. På en nyhetsredaktion är mänskliga rättigheter ett perspektiv eller nyhetsämne bland flera andra. Dagstidningar använder normalt inte en enskild redaktion för att bevaka mänskliga rättigheter. Händelser om människorättskränkningar beskrivs i artiklar och reportage främst genom inrikes- och utrikesredaktionen. Ett av få magasin som har tydligt fokus på mänskliga rättigheter är AmnestyPress. Därför är den ett bra exempel för att illustrera olika typer av texter med inriktning på just detta ämne. God publicistisk sed om mänskliga rättigheter En bra journalist ska sträva efter god publicistisk sed. Det innebär att övergripande moraliska värden ska prägla det journalistiska arbetet. I god publicistisk sed ingår att försöka berät-

11 11 ELEVHANDLEDNING GUIDE OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ta sanningen så nära verkligheten som möjligt. Det handlar också om att vara rättvis och behandla olika parter med skilda åsikter på likartat sätt. Dessutom ska journalisterna respektera de människor de möter i sin yrkesroll, oavsett om de gillar dem eller delar deras ståndpunkt. En journalists arbete blir oftast bättre om hon eller han har goda förkunskaper i ämnet. Detta ökar möjligheten att rapportera med större bredd och djup. Detsamma gäller naturligtvis vid rapportering om ämnen som rör mänskliga rättigheter. En journalist med gedigen kunskap om mänskliga rättigheter kan hitta fler infallsvinklar och enklare se vilka konventioner som är relevanta att hänvisa till. Rapportering om mänskliga rättigheter behöver inte bara handla om kränkningar. En nyhet kan också vara positiv genom att berätta om förbättrade förhållanden. Det kan gälla en ny familjelag som till exempel införts i Marocko, och positiva konsekvenser som detta kan få för samhället. Journalistiska yrket medför risker Yttrande- och tryckfrihet är grundläggande rättigheter i många länder, och i Sverige är dessa inskriva i vår grundlag. Det betyder att vi har rätt att ifrågasätta och kritisera religion och politik som bedrivs i landet. I vissa länder erkänns inte dessa rättigheter och journalister som skriver kritiska artiklar om landets politik eller religion riskerar att råka illa ut. I bästa fall blir de avstängda från sitt arbete, men det kan också vara förenat med dödshot eller absolut livsfara. I många länder dödas journalister varje år under sin yrkesutövning. I andra sitter de fängslade för att ha rapporterat om obehagliga sanningar för de som har makten. Under det gångna året fram till oktober 2006 hade 60 journalister dödats i samband med sin yrkesutövning. Dessa föll offer på krigsfältet, eller tystades ner av regeringar, rebellgrupper eller maffia. 130 journalister sitter fortfarande fängslade i olika delar i världen, de flesta av dem i länder där det råder omfattande censur. (Läs mer på eller Vissa journalister kommenterar händelser direkt i TV eller publicerar sig själva med bild i tryckt media. Med hjälp av Internet kan man idag snabbt få ut material som tidigare nekats publicering. Om materialet är känsligt kan detta medföra en ökad hotbild. I andra sammanhang kan man utsättas för påtryckningar, så kallad lobbying, från personer som vill att rapporteringen ska vara utformad efter ett riktat budskap. Ansvar vid rapportering Som ansvarig utgivare har man ansvar för journalisterna som arbetar på redaktionen. Flera pågående konflikter i världen medför stor risk att skicka journalister till. Det är därför inte ovanligt att en redaktion tar in en reporter som redan finns på plats, eller använder artiklar från nyhetsbyråer. Redaktionschefen måste även överväga om de ska publicera information om personer som vittnat om människorättskränkningar. En person som återges med namn och bild är lätt att spåra, och människor som medverkat i intervjuer har i vissa fall försvunnit spårlöst. Att få sin identitet röjd kan därför få avgörande konsekvenser för en människa som lämnat känsliga uppgifter. Faktorer som styr rapporteringen om mänskliga rättigheter Reportage som berör mänskliga rättigheter väcker olika intresse beroende på omständigheterna runt omkring. Det kan bero på: I vilken omfattning människor kränks Om kränkningen är grym i sin natur Om kränkningen känns igen genom vår egen kultur Om kränkningen inträffar nära geografiskt Om kränkningen konkurrerar med andra liknande händelser Även de praktiska faktorerna påverkar om en händelse får stor nyhetsbevakning. Har redaktionen en bra bild att publicera? Finns det någon reporter på plats? Hur farligt eller dyrt är det att ta sig till den aktuella platsen? Vilka övriga resurser krävs? På en redaktion påverkar även kulturen vilket innehåll rapporteringen får. Precis som på alla arbetsplatser finns pådrivande medarbetare som gärna vill bevaka vissa ämnesområden. Även om de inte frångår det redaktionella uppdraget, händer det att vissa ämnen återkommer oftare än andra på grund av starka personers intressen. Journalisternas egna kunskaper har också inflytande på vilka prioriteringar som görs. En journalist som till exempel har god kunskap om kvinnors rättigheter och dessutom bott i Guatemala i flera år, ser förmodligen ett stort värde i att rapportera om abortfrågan i Centralamerika.

12 ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 12 Journalisternas källor Journalister hämtar eller får ofta information från flera källor. Att söka stöd för information från flera tillförlitliga källor är också förenligt med de journalistiska principerna. Som journalist kan man till exempel prenumerera på pressnotiser, söka på webbsidor, och ta emot pressmeddelanden från organisationer eller telegrambyråer. För internationell information om mänskliga rättigheter är nyhetsbyråer som Reuters, AP, IPS och AFP, liksom mediebolag som BBC, vanliga källor. Den svenska nyhetsbyrån TT producerar både egna artiklar och översätter och bearbetar material från andra nyhetsbyråer. Material från TT används av många medier i Sverige. I journalisternas arbete utgör egna källor och kontakter en del i sökandet efter nyhetsuppdrag. Journalister med bra kontakter kan även få ta del av rapporter eller undersökningar innan de blivit offentliga. Det kan naturligtvis vara en fördel gentemot konkurrenterna att få längre tid på sig att förbereda ett reportage. För fortsatt förtroende kräver detta förstås att informationen inte läcker ut i förväg. Yttrande- och tryckfriheten Grundläggande för all saklig och opartisk journalistik är som tidigare nämnts yttrande- och tryckfriheten. På en nyhetsredaktion kan denna rättighet ibland komma i konflikt med andra rättigheter. I början av 2006 blossade en internationell kris upp mellan delar av den så kalllade muslimska världen och vissa delar av den så kallade kristna världen. Följden blev att skandinaviska ambassader sattes i brand och en handelsbojkott startade mot mejeriföretaget Arla. Konfliktens bakgrund var att en dansk morgontidning, Jyllands-Posten, den 30 september 2005 hade publicerat karikatyrteckningar av profeten Muhammed. I samband med oroligheterna vintern 2006 publicerades också teckningarna i några andra tidningar. Detta upplevdes som kränkande hos en del muslimer. Konflikten skärptes genom spridning av falska rykten, där Internet och mobiltelefoner användes. Uppgifter om att Koranen skulle brännas i Köpenhamn fick snabb spridning och grova karikatyrer, som inte hade publicerats i Jyllands-Posten, påstods ha ingått i materialet den 30 september tillåtet att framställa till exempel religioner eller politiska partier på ett förlöjligande sätt. I den muslimska världen finns det många som vill hålla respekten för religionen mycket högt. Kritik mot religion är otänkbar, och att häda religionen eller dess symboler uppfattas som mycket provocerande. Mediernas frihet är hårt beskuren i många muslimska länder. Händelsen har diskuterats flitigt världen över, och kan tjäna som ett bra exempel på hur olika synsätt baserat på de mänskliga rättigheterna kan stå i konflikt med varandra. (Läs mer om konflikten kring Muhammedteckningarna på Läs mer om yttrandefriheten i rapporten Hatets språk frågor och svar om hatpropaganda och yttrandefrihet Stereotypa bilder i media Media kritiseras emellanåt för sin rapportering av stora och små grupper i samhället. Kvinnor, funktionshindrade och marginaliserade människor anses inte bara underrepresenterade i nyhetsjournalistiken, de framställs ibland också genom stereotypa bilder som kan förstärka redan etablerade uppfattningar. En person som är funktionshandikappad tillfrågas ofta om en händelse utifrån sitt handikapp. Rubriker eller bilder på kvinnor förknippas med traditionella könsroller som inte nödvändigtvis har med berättelsen att göra. Marginaliserade människors privatliv hängs ut på ett sätt som snarare kan öka deras utsatthet. En nyhetsredaktion har alltid ett ansvar för att grupper eller enskilda individer inte diskrimineras eller kränks i media. Vid de tillfällen som detta trots allt sker kan en individ vända sig till pressombudsmannen för rättelse. Upprättelse kan också fås genom att en fällande dom tvingar en tidning att utbetala skadestånd. Journalister har ett ansvar att bevaka de mänskliga rättigheterna lika väl som skyldighet att leva upp till dem. Bevakningen måste ske med omdöme utan att för den skull göra avkall på yrkesredskapet. Till sin hjälp kan journalister använda konventionerna och göra dem till levande dokument i rapporteringen. Diskussionen som följde handlade om var gränsen för pressens frihet går. I vår del av världen anser numera de flesta att en del av demokratin omfattar en yttrande- och tryckfrihet där det är

13 13 ELEVHANDLEDNING

14 ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 14 Hur arbetar en redaktion? Här berättas mer om tryck- och yttrandefriheten, samt den offentlighetsprincip som gör att vi kan ha insyn i staten och kommuners verksamheter. Du får också en kortfattad bakgrund till de pressetiska reglerna och vad dessa består av. Tryck- och yttrandefrihet Sverige var det första landet i världen som fick tryckfrihet. Tryckfrihetsförordningen (TF) kom till år Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) antogs 1992, och reglerar bland annat webbsändningar och hemsidor. Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen anger vad man får och inte får publicera i Sverige. Reglerna hör till de mest liberala i världen och innehåller mycket få begränsningar. Lagarna ger tidningar, radio och TV en stor frihet att framföra åsikter och sända nyheter. Grundregeln för svensk tryck- och yttrandefrihet är att allt får sägas och allt får skrivas. De undantag som finns gäller till exempel upplysningar eller påståenden som kan äventyra landets säkerhet eller kränker enskilda individer. Tryckfriheten innebär att alla har rätt att utforma sin egen tidning utan att censureras innan tidningen går i tryck. Däremot kan en tidning och en tidnings ansvarige utgivare bli fälld av Pressens Opinionsnämnd, PON, om den publicerat sådant som strider mot de etiska reglerna. Om någon åtalas enligt en paragraf i tryckfrihetsförordningen kan detta leda till att den ansvarige utgivaren får betala böter, skadestånd eller hamnar i fängelse. Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen är en viktig del i TF och YGL. Den innebär att alla medborgare och massmedier kan ha insyn i statens och kommunernas verksamheter. Du får läsa dokument brev, ansökningar och utlåtanden som kommer in till, upprättas via, eller finns hos myndigheterna. Offentlighetsprincipen underlättar journalisternas arbete att informera allmänheten om politik och andra viktiga saker. Alla svenska och utländska medborgare har rätt att läsa de handlingar som finns hos svenska myndigheter (handlingsoffentlighet). Tjänstemän och andra som arbetar för staten eller kommunerna har rätt att berätta vad de vet för utomstående (yttrandefrihet för tjänstemän m.fl.). Tjänstemän har också speciella möjligheter att lämna uppgifter till massmedier (meddelarfrihet för tjänstemän m.fl.). Du får vara med på domstolsförhandlingar som är offentliga och även på beslutande församlingars sammanträden. Däremot får du inte närvara då sekretessbelagda uppgifter ska tas upp vid en domstolsförhandling. Inte heller vid förhör med personer som är under femton år eller lider av en psykisk störning. En handling kan vara ett vanligt pappersdokument, men lika gärna något du kan avlyssna eller uppfatta på annat sätt med hjälp av tekniskt hjälpmedel. Vill du ta del av en allmän handling vänder du dig till den aktuella myndigheten. Begränsning 1: Du har bara rätt att läsa sådana handlingar som betecknas som allmänna handlingar. En handling är allmän: Om den anses inkommen dit (tagits emot av tjänsteman, även mejl-inbox) Om den är upprättad där (i register, journaler) Om den förvaras hos en myndighet

15 15 ELEVHANDLEDNING HUR ARBETAR EN REDAKTION? Du kan alltså gå till kommunhuset och säga att du vill se alla mejl som en kommunpolitiker skickat och fått till sin inbox. Begränsning 2: En del allmänna handlingar är hemliga. Allmänna handlingar får i vissa fall hållas hemliga då de skyddar följande: Rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik Myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn Intresset att förebygga eller beivra brott Det allmännas ekonomiska intresse Skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden Intresset att bevara djur- eller växtart Pressfrihet Pressfrihet bygger på ett samhälles tryckfrihet och yttrandefrihet. Grunden är att det i tryck ska vara möjligt att kritisera de styrande och förmedla information. Pressfrihet ingår som en självklar del av de flesta definitioner av demokrati. I praktiken innebär pressfrihet frånvaro av myndigheters förhandscensur av tidningar och etermedier. Ansvar för tryckfrihetsbrott och pressetiska övertramp utkrävs istället i efterhand av den ansvarige utgivaren. De pressetiska reglerna För att bevara tryckfriheten och skydda enskilda personer från lidande i samband med publicering har medieorganisationer i landet tagit fram Spelregler för Press, Radio och TV. De pressetiska reglerna är avsiktligt oprecisa. De uttrycker snarare det synsätt och värderingar som journalister ska arbeta utifrån. Journalister ska arbeta utifrån god journalistisk sed. Om en reporter är osäker på om hon eller han kan skriva något ska journalisten höra med sin högre chef eller den ansvarige utgivaren. Viljan och känslan av att publicera något avslöjande är ofta upphovet till de flesta pressetiska konflikterna. Uppgifter om privatpersoner ska användas med försiktighet. Information om till exempel makthavare ska dock vara tillgänglig för alla. Man brukar säga att medierna är den tredje statsmakten som ska granska vad staten gör. Däremot kan man fråga sig om tidningar ska publicera uppgifter som avslöjar att en bank håller på att gå i konkurs. Det skulle självklart innebära att människor avslutar sina konton och flyttar pengarna, vilket kan vara förödande för banken. Medier ska i sin generella rapportering förhålla sig neutrala och opartiska till nyheterna och den information som de förmedlar. Det gäller även att vara neutral i förhållande till sina källor, till exempel polisen. Samhället har intresse av att medier beter sig ansvarsfullt och fungerar som informationsförmedlare och kritiska granskare. Här beskrivs några delar inom de pressetiska reglerna som är viktiga att tänka på: Ge korrekt information Var kritisk mot källorna. Du måste kontrollera att den som du får uppgiften av (källan) går att lita på. Försök också att kolla uppgiften med någon annan källa som inte är påverkad av den första källan. Var generös med bemötanden Om tidningen har skrivit något felaktigt så ska du rätta till det så snart som möjligt. Om du har skrivit något om någon annan så bör den personen få möjlighet att yttra sig i artikeln eller senare komma med sin version eller åsikt. Respektera den personliga integriteten Undvik eller tänk noga igenom om du vill skriva något som kan vara kränkande för någons privatliv. Avstå från att skriva om självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöri-

16 ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 16 ga. Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Var varsam med bilder Detsamma som står här ovanför gäller även bildmaterial. Bildmontage, ändring av bilder på elektronisk väg eller bildtext, får inte utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Skriv alltid intill bilden om den är manipulerad. Hör med båda sidor Försök alltid att ge personer som kritiseras i faktatexter tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att berätta alla olika sidors synpunkter i frågan. Tänk på att en person misstänkt för brott enligt lagen alltid anses som oskyldig om det inte finns en fällande dom. Var försiktig med personliga uppgifter Tänk noga över följderna av att skriva ut någons namn. Avstå från att publicera namn om det inte är alldeles nödvändigt att läsarna får veta det. Om du inte skriver ut namnet ska du inte heller publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör det lätt att känna igen vem du berättar om. Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som publicerar materialet. Källkritik Hela tiden översköljs vi med information av olika slag. Det allra mesta får vi genom olika typer av media tidningar, radio, TV och Internet. Du ska alltid kritisk granska den information du får och källan den kommer ifrån. Metoden för att bedöma sanningshalten i information och för att kunna sålla bort det orimliga kallas för källkritik. När du själv skriver till exempel ett reportage så är det mycket viktigt att du är källkritisk till det material du använder dig av. Därför är ett källkritiskt förhållningssätt nödvändigt. Som hjälp till att tänka källkritiskt finns en skrift som är gratis att ladda ner från nätet. Författare är Torsten Thurén vars böcker om källkritik används mycket flitigt på högskolor och universitet. Texten ger bland annat intressanta beskrivningar av händelser där källkritiken brustit. Hans böcker kan laddas hem gratis på Krisberedskapsmyndighetens webbsida. Länk: aspx

17 17 ELEVHANDLEDNING VAD SKA MAN SKRIVA? Vad ska man skriva? Självklart finns det massor av olika typer av texter i ett magasin. Vi har nedan listat de vanligaste journalistiska texterna och hoppas att dessa kan tjäna som inspiration i ert magasinsskapande. Tänk på att det går alldeles utmärkt att skriva exempelvis recensioner på en bok, så länge det som recenseras har en koppling till magasinets tema. Vem skriver vad? Journalister skriver faktatexter (notiser, artiklar och reportage) och åsiktstexter (ledare, krönikor, kåserier och recensioner). Läsare skriver insändare och debattartiklar. Experter, opinionsbildare och politiker skriver debattartiklar. Notis Notisen är den mest komprimerade tidningstexten kort men informativ. Notisen är ofta bara fem-sex meningar men svarar på flera av de journalistiska frågorna: Vad?, var?, när?, vem?, hur? och varför?. Nyhetsartikel och artikel Nyhetsartikeln handlar om något som nyss har hänt i vår omvärld allt från krigsutbrott till senaste lokalderbyt. Nyhetsartikeln har rubrik och ofta en bild med bildtext. Många artiklar har en faktaruta i anslutning till texten. I de flesta svenska tidningarna inleds artiklarna med en fetstilt ingress. Den korta ingressen i början av nyhetsartikeln ska göra läsaren nyfiken. Ingressen svarar ofta på två eller tre av frågorna: Vad?, var?, när?, vem?, hur? och varför?. Ingressen ska helst inte vara mer än 2-3 meningar lång och alla onödiga ord skalas bort. Nyheten är viktigare i ingressen än källan, den kan komma sedan. En artikel som publiceras i ett månadsmagasin har inte samma krav att vara dagsaktuell. Det senaste datorspelet kan vara en nyhet i en datorspelstidning, men är knappast en het artikel i en dagstidning. Magasinets utgivningstakt och målgrupp avgör i stor utsträckning vad som är viktigt i magasinet. Reportage I reportaget ges journalisten möjlighet till längre och mer personligt berättande, och kan ibland skriva i jagform. Reportaget förutsätter att skribenten har varit på plats för att kunna beskriva miljöer, personer och händelser mer i detalj. Ett reportage kan vara en uppföljning till en nyhetsartikel, eller helt fristående. Reportage som är obundna i tiden, det vill säga att de inte måste publiceras en viss dag, kallas ibland featurematerial. Ledare, debatt och insändare På ledarsidan, debatt- och insändarsidorna tar skribenten tydlig ställning i olika frågor. Syftet är att försöka påverka och skapa debatt. Det är bara på ledarplats som tidningens politiska ställningstagande ska framgå. Vanligtvis skrivs ledaren av journalister anställda på ledarredaktionen. Krönika Krönikan är en personlig reflektion kring ett tema, där journalisten är starkt närvarande och redovisar ett personligt engagemang som kan vinklas mer eller mindre skarpt. Exempel på krönikörer är Linda Skugge, Jan Guillou, Yrsa Stenius och Liza Marklund.

18 ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 18 Kåseri Kåseriet är betydligt mer lättsam än krönikan. Det viktigaste syftet är att roa läsaren. Kåseriet bygger ofta på små vardagliga händelser där läsaren kan känna igen sig. Intervju Att göra en intervju är en journalistisk metod för att få information. Bakom en kort notis precis som bakom ett långt reportage, ligger ofta en intervju på telefon eller ute på plats. Att journalisten har gjort en intervju visar sig oftast i citattecken eller talstreck (på journalistspråk pratminus ). Här ges några saker att tänka på vid en intervjusituation: Ställ öppna frågor som inte kan besvaras med ja eller nej. Följ upp svaret på den öppna frågan med en följdfråga. Ställ en fråga i taget. Inte: Hur känns det nu då? Är du inte besviken? Undvik överdrifter. Inte: Det måste vara det värsta som hänt dig i hela ditt liv? Undvik laddade ord och slanguttryck: Inte: - Varför är du så knäckt? Lyssna och ge återkoppling. Om någon berättar något, visa med gester och mimik att du lyssnar! Håll fast vid huvudfrågan. Om någon börjar komma in på ett annat spår, gå tillbaka till den ursprungliga frågan och be att den besvaras igen. Personporträtt Här är intervjun med en person i fokus, och frågor och svar markeras ofta. En tillhörande faktaruta om personen är vanlig. För att kunna ge läsaren en så djup bild som möjligt av den intervjuade personen kan reportern tala med några människor i dennes omgivning föräldrar, arbetskamrater, vänner och ovänner. Recension I en recension uttrycker journalisten sin personliga åsikt om teater, film, musik, litteratur och konst. Recensionerna finns ofta på kultursidor, nöjessidor och ungdomssidor. En välskriven recension uppfyller tre syften: Att informera om att en bok eller film har kommit ut och vad den innehåller. Att förmedla recensentens personliga åsikt. Att ta upp en diskussion kring ett fenomen, till exempel kring den senaste vågen av ungdomsböcker om fotboll. Läs om hur texter skrivs GP:s skrivarskola ( är mycket lärorik och finns till för den som vill lära sig att skriva som en journalist. GP:s skrivarskola är uppdelad i åtta kurser med följande rubriker: Vad får man skriva? Vad är sanningen? Att välja nyheter De sex frågorna Att skriva en nyhetstext Så undviker du fällorna Intervjun Vad är ett reportage? Varje kurs är i sin tur indelad i tre delar; Lär dig mer där man kan gå på djupet i ämnet, Testa dig själv där kan du testa om du har lärt dig det kursen innehåller, och Bra att komma ihåg en sammanställning av det viktigaste i kursen.

19 19 ELEVHANDLEDNING MAGASINETS BILDER Magasinets bilder En bild säger mer än tusen ord brukar det heta. Utan bilder dör tidningen för läsaren. Bra bilder lockar läsaren till texten, och bilder berättar något eget, något som en text inte kan berätta. Fotografen som arbetar på tidningen, pressfotografen, arbetar journalistiskt. Det vill säga fotografen drivs av en vilja att skildra verkligheten så som hon eller han uppfattar den. Fotografen och bildredaktören gör tillsammans ett urval av vilka bilder som ska vara med i tidningen eller magasinet. Försök att vara kreativ i användhet av bilder, på så sätt skapar du förutsättningar för att fånga ett större intresse, och du pratar till fler sinnen än om du bara använder text. Det finns en uppsjö av olika typer av bilder, och alla har sitt specifika användningsområde. Vi listar ett urval av dessa nedan. Genom att veta vilket syfte bilden har så vet du också vilken typ av bild du ska eftersträva. Nyhetsbilden Nyhetsbilder är den vanligaste i dagstidningar. En nyhetsbild kan vara allt ifrån ett vanligt porträtt av en artist, en politiker eller en vanlig person som tidningen berättar om, till en ögonblicksbild tagen vid en katastrof någonstans i världen. En nyhetsbild ska vara så sann som möjligt för att läsaren ska kunna lita på informationen och få en riktig bild av vad som hänt. Bilden och texten ska tillsammans ge läsaren bra information om en händelse. Nyhetsbilden är för det mesta ett foto, men inte alltid. Bilderna tas av tidningens egna fotografer, frilandsfotografer eller köps från någon bildbyrå. Det finns flera bildbyråer i Sverige. Många svenska tidningar är kund hos någon bildbyrå, där de kan köpa den bild som de vill ha när de inte har tagit egna bilder på plats. Tecknade bilder Tecknade bilder kan användas i många olika sammanhang. Det är särskilt vanligt att tecknade bilder används från rättegångar där fotografering inte är tillåten. Tecknade bilder förekommer också ofta i personporträtt där man vill ge bilden ett mer konstnärligt uttryck. En annan vanligt förekommande teknik är så kallad satirteckning. Det är bilder som ofta har en ironisk underton och vanligtvis illustrerar en aktuell företeelse i samhället. Tecknaren ger sin personliga syn i en viss fråga. Vinjetter Vinjetter är bilder som markerar en viss avdelning, en sida eller ett visst innehåll i tidningen. Ofta består de av bokstäver, exempelvis EKONO- MI, NÖJE, FAMILJ (eller ett helt egen namn, som t ex Göteborgs-Postens ungsidor Attityd) som formar en bild. Vinjetterna ändras ganska sällan eftersom tanken är att läsaren ska känna igen sig i tidningen. Bildbyline En bildbyline presenterar vem som har skrivit en artikel eller tagit bilderna som tidningen publicerar. Bildbylinen består av ett foto och namnet. Du hittar bildbylines i slutet eller i början av en artikel. Tidigare fanns en inställning i nyhetsjournalistik att journalisten skulle vara så neutral att hon eller han nästan inte fanns. Idag vill läsarna veta vem det är som skrivit och fotat det de läser. Reklambilder Dessa bilder skiljer sig på en viktig punkt från övriga bilder i tidningen. De är så gott som alltid

20 ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 20 arrangerade och ofta manipulerade. Reklamens första uppdrag är att sälja något, inte att skildra verkligheten. Reklambilder måste inte alltid vara sanna, vilket är ett krav på alla nyhetsbilder. Bland annat därför är det viktigt att det framgår tydligt i tidningar vad som är reklam och vad som inte är det. Arkivbild Tidningen sparar en del av de bilder som fotograferna lämnar från varje uppdrag. De läggs samman i ett arkiv, som tidningen ibland hämtar bilder från. Det ska anges i bildtexten om bilden är från arkivet, det vill säga om bilden inte är nytagen. Dagstidningarna försöker använda arkivbilder så sällan som möjligt. Arrangerad bild Bilden är arrangerad om fotografen har bett personen eller personerna på bild att ställa sig på ett visst sätt, eller flyttar om objekt, när bilden ska tas. Arrangerade bilder syns då och då i dagstidningen, ofta på grund av tidsbrist hos fotografen, som inte har tid att vänta ut en bra dokumentär bild. Manipulerad bild En manipulerad bild är radikalt förändrad med hjälp av datorns bildbehandlingsprogram, men det kan vara svårt att upptäcka (jämför montaget, där det oftast är tydligt vad som har gjorts). Viss påverkan av bilden förekommer så gott som alltid eftersom bilden ofta beskärs samt ljus och kontraster justeras i datorn av fotografen. Det finns klassiska exempel på när manipulerade bilder använts i den politiska propagandan. Bildmontage Här görs en medveten justering av verkligheten för att uppnå en önskad effekt. Fotografen eller bildredaktören kan till exempel ha fogat samman två bilder i en, till exempel genom att klistra in en pistol mellan någons händer eller klippt bort en persons ansikte och satt dit ett annat. Tillåtet? Ja, i stor utsträckning, om det står tydligt i anslutning till bilden att det är ett bildmontage. Bildmontage förekommer relativt sällan i svensk dagspress. Dokumentär bild Här har fotografen inte medvetet eller avsiktligt påverkat motivet på bilden. Fotografen är på plats och tar autentiska bilder av det som händer. Dokumentära bilder är viktiga för att vinna läsarnas förtroende. En vanlig diskussion är om blotta närvaron av en pressfotograf kan påverka ett skeende. En annan viktig diskussion handlar om det etiska dilemmat i att visa bilder av människor som lider. Bilden av Sveriges dåvarande utrikesminister Anna Lindh på bår efter den dödliga attacken mot henne har diskuterats kraftigt bland journalister och allmänhet. Bilden blev vald till Årets bild Många tidningar avstod från att publicera bilden. Maskad bild (kallas ibland för pixlad bild) När en person eller personer på bilden inte ska gå att identifiera mörkläggs ansiktena, eller görs suddiga eller på annat sätt otydliga. Bilars registreringsskyltar kan också behöva täckas över. Många dagstidningar försöker undvika maskade bilder eftersom det innebär en manipulation av bilden. För den fotointresserade finns Aftonbladets fotoskola som översiktigt går igenom olika tips för att bli bättre på att fotografera. Du hittar den här: Upphovsrätt och bilder Tänk på att bilder som ni använder er av ofta är skyddade av upphovsrätten. Detta betyder att den som skapat bilden måste ge sitt tillstånd för att ni ska få använda den. Därför är det förstås enklast om ni tar egna bilder. Om inte detta är möjligt kan ni använda er av bilder från bildbyråer. De flesta tidningar använder sig av bildbyråer för att det dyrt eller tidskrävande att ta egna bilder. Bildbyråer förser tidningen med bilder mot ersättning. Nedan finner du några så kalllade bildbanker där avtalen ser olika ut och vissa bilder är gratis. Var noga med att läsa instruktionerna hos varje bildbank så att avtalen för hur bilderna kan användas följs. Det finns flera länkar för att hitta bilder: Multimediabyrån hos Myndigheten för Skolutveckling Creative Commons är en sida med delvis skyddat material Även på Flickr kan man hitta bilder. Här gäller också vissa regler så var noga med att kolla upp dem innan du använder bilderna: Annars är det i allmänhet lätt att hitta bilder gratis på nätet. Bara man googlar på gratis bilder eller liknande så dyker det upp massor av länkar. Magasinet som ni ska producera kommer att visas på nätet så försäkra er om rättigheten att publicera de bilder som finns med.