Verksamhetsplan Förskola resultatenhet 2

Transkript

1 Verksamhetsplan Förskola resultatenhet 2 Inledning Älvsjö stadsdels vision Älvsjö är en liten stadsdelsförvaltning där vi vet vilka vi är till för, har höga ambitioner och tror på oss själva. Människor som kommer i kontakt med oss ska känna att de möts av öppenhet, omtanke och respekt. Älvsjö stadsdels verksamhetsidé Vi i verksamheterna inom Älvsjö stadsdelsförvaltning har ett gemensamt uppdrag i att ge våra invånare bästa möjliga service och att använda våra resurser så effektivt som möjligt. Det gör vi genom att ha engagerade och kunniga medarbetare som trivs på jobbet och är delaktiga i utvecklingen av verksamheten. Alla medarbetare representerar Älvsjö stadsdelsförvaltning och Stockholms stad i sin yrkesroll. Ansvar och initiativtagande uppmuntras och vi lär av andra och varandra. Älvsjöskogens förskolors vision På Älvsjöskogens förskolor ska barnen och deras familjer mötas av en kreativ och tillgänglig förskola där leken är det centrala för barnens utveckling och lärande. Älvsjöskogens förskolors Värdegrund För oss inom Älvsjöskogens förskolor innebär värdegrund att vi alla, vuxna och barn tillsammans arbetar för att alla ska känna sig trygga, bli sedda, känna sig uppskattade och ha roligt. Vi pedagoger ska utmana barnen i sitt tänkande, hjälpa dem att kompromissa och reda ut missförstånd. Vi pedagoger ska vara goda förebilder genom att ha ett respektfull, empatiskt förhållningssätt. Lära barnen att se olikheter som en tillgång och att ta ansvar för varandra samt se glädjen av att samarbeta genom att handla efter samhällets gemensamma demokratiska värderingar. Med detta som grund vill vi att ditt barn ska utveckla: Trygghet - känna sig trygg med sig själv, andra och sin omgivning Självkänsla - att tro på sig själv och våga stå för sina åsikter Respekt - för andra, andras åsikter och olikheter Ansvar - för sitt eget lärande Glädje och fantasi- till lek och lärande Älvsjöskogens förskolor är samlingsnamnet för förskolorna Lillskogen, Matrisen, Solkatten och I Ur och Skur förskolan Mullegården. Älvsjöskogens förskolor är en enhet, där alla pedagogerna tillsammans har en gemensam plattform för det pedagogiska arbetet. Samtidigt som förskolorna var för sig har frihet att utveckla sin särart och sina arbetsmetoder för att nå målen. Enheten har en gemensam verksamhetsplan. Varje avdelning konkretiserar genom sina avdelningsplaner på ett mer detaljerat sätt hur de ska arbeta med enhetens åtaganden utifrån läroplansmålen. Förskolan Lillskogen; Karlslunsdsvägen 10 Vi vill ge barnen en positiv känsla för och kunskap om naturen för att öka förståelsen för samspelet i naturen. Förskolan ska från årsskiftet 2010 göra en omorganisation. Vi går ifrån begreppet avdelningar och delar istället in förskolans barn i 3 grupper med en mer ålderhomogen uppdelning. Varje grupp får en egen hemvist. Förskolan har en inriktning på utevistelse med naturen och rörelselek som utgångspunkt. Förskolans finns i ett tvåvåningshus som ligger i ett villaområde med närhet till både Älvsjöskogen, Stockberget och till Långsjön. Förskolans egen gård är mycket kuperad och inbjuder till skapande, lek och rörelse. Förskolan Matrisen; Långsjövägen 14 sida 1 av 14 ( )

2 Förskolan har två utvidgade syskongrupper med 18 barn/grupp Vi ändvänder miljön på ett sätt som stimulerar till egen aktivitet och inlärning. Pedagogiken förnyas ständigt och utvecklas, med barnens behov som utgångspunkt. Förskolans finns i ett enplanshus som ligger i ett villaområde med närhet till Älvsjöskogen. Förskolans egen gård är uppdelad i flera delar. På framsidan finns sandlåda, lekställning, planterings lådor samt en asfalterad yta. På baksidan är gården mer kuperad med berg och gräsytor som inbjuder till lek och rörelse. I Ur och Skur förskolan Mullegården; Långsjövägen 33. Förskolan har 4 avdelningar två för 3-5 åringar och en för 3-4 åringar samt en avdelning för 1-3 åringar. Friluftsfrämjandets pedagogik genomsyrar verksamheten. Målet för förskolorna inom Friluftsfrämjandet är att förmedla kunskap om naturen till barnen genom lek, undersökande arbetssätt och genom olika uttrycksmedel i eller med hjälp av naturen. Pedagogerna är utbildade friluftsledare genom Friluftsfrämjandet för att kunna vara ledare för Knytte- Knopp och Mulle -grupper. Förskolan finns i en friliggande byggnad, med en stor inbjudande gård intill Älvsjöskogens härliga natur som barnen använder går till flera gånger i veckan. Förskolan Solkatten; Älvsjövägen 62. Förskolan har 4 avdelningar två för 1-3 åringar och två för 2-5 åringar Barnet står i centrum, verksamheten genomsyras av ett förhållningssätt där varje barn med sina olikheter är betydelsefulla och intressanta. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan finns i en friliggande byggnad, så kallad paviljong, Förskolans egen gård består av en stor gräsyta som ger möjlighet till rörelselek samt en stor sandlåda och lekställning. Gården kommer under våren att rustas upp och förbättras. Förskolan har nära till Solbergaskogens kuperade terräng, bollplan och lekparker. Varje förskola har formulerat en verksamhetsidé Mullegården: Leka lära - skapa med naturen som inspirationskälla. Matrisen: En kreativ start på det livslånga lärandet Lillskogen: Lärande och omsorg genom lek, friluftsliv, rörelse och skapande bildar en pedagogisk helhet. Solkatten: Lärande genom lek och skapande Förskolans organisation Förskolechef med det övergripande ansvaret för verksamhetens alla delar Pedagogisk ledare/ specialpedagog som tillsammans med förskolechef ansvarar för att driva den pedagogiska utvecklingen framåt. Utifrån sina kunskaper som specialpedagog handleda enskilda pedagoger och arbetslag för barn eller barngrupper som pedagogerna behöver extra stöd för. Vara behjälplig i framtagandet av handlingsplaner. Administrativ assistent vars huvuduppgifter är fakturering och personaladministration samt beställning av varor. På varje avdelning finns en avdelningsansvarig pedagog med ansvar att driva det pedagogiska arbetet framåt, samt vara en länk mellan förskolechef och avdelningspersonal. Utvecklingsområden För att öka måluppfyllelsen kommer vi att fokusera vårt arbete på följande områden: Fortsätta arbeta med våra målkriterier utifrån våra åtaganden Barns delaktighet och inflytande Pedagogisk dokumentation Åtgärder för utveckling sida 2 av 14 ( )

3 Fortsatta med att förtydliga arbetet med målkriterier utifrån våra åtaganden Vi ska fortsätta fördjupa oss i arbetet med våra åtaganden och utveckla rutiner och verktyg för att följa upp målområden i läroplanen. Vårt mål blir då att flytta fokus från aktiviteter till vad man vill att barnen ska ha möjlighet att lära och utveckla i relation till målen. De är innehållet, vad barnen ska lära, som ska styra aktiviteterna samt hur det ska göras. Alla arbetslag skall få stöd i att ta fram arbetsplaner där det tydligt framgår hur de ska arbeta med åtaganden utifrån läroplansmål och Förskoleplan för Stockholms stad. Genom att medvetandegöra arbetet i ett pedagogsikt år/ verksamhetsår kommer vi att underlätta planeringen av verksamheten. Barns delaktighet och inflytande Verksamheterna skall utveckla arbete med att öka barnens delaktighet och inflytande i sin vardag genom att arbeta mer medvetet med att observera, lyssna in och planera en verksamhet utifrån barnens intressen tillsammans med barnen. (Pedagogisk dokumentation) Vårt mål med det är att synliggöra demokratiprocesser för barnen och att de får en förståelse för när de har möjlighet till delaktighet och inflytande. Pedagoger och barn ska tillsammans utveckla självinstruerande lekmiljöer. T.ex. bygg och konstruktions-, skriv, skapande-, rolleks- samt upplevelsehörnor. Pedagogisk dokumentation Vi ska fördjupa vår kunskap i pedagogisk dokumentation för att pedagogerna på bästa sätt ska stödja barnen i deras lärande. Barnen i sin tur får då möjlighet att själva se sina läroprocesser. Vårt mål är att synliggöra barns förmågor i de individuella och kollektiva lärprocesserna utifrån läroplansmålen i barnens vardag. Våra metoder för arbetet blir att fördjupa diskussioner genom pedagogiska nätverk i olika former. Samt utbilda pedagogerna vidare i pedagogisk dokumentation. Tillsammans bildar vi en lärande organisation där vi lär av varandra. KF:s INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 En hållbar livsmiljö ska värnas och utvecklas KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel av stadens verksamheter som sorterar ut förpackningar och papper (alla nämnder/ bolag) Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden i kronor av totala värdet av inköpta livsmedel (alla nämnder) Andel medarbetare som under arbetstid använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten 100 % 100 % År 20 % 15 % Tertial 71 % 65% År Elförbrukning (alla nämnder/bolag) minska År Stadsdelsnämnden ska bidra till att värna och utveckla en hållbar och attraktiv livsmiljö sida 3 av 14 ( )

4 Barnen utvecklar miljömedvetenhet och förståelse för kretsloppstänkande (Utveckling och Lärande) Vi arbetar med miljömedvetenhet, värderingar och attityder i förhållande till omvärlden och till miljöproblematiken, genom att tillsammans med barnen - vistas i skog och mark - visa respekt, omsorg för att vårda allt levande - samtala om naturen för att ge och få kunskap om dess tillgångar - skapa förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen - återvinna material för att använda i lek och skapande - källsortera - kompostera - ta hand om djuren, höns, kaniner och hund( Mullegården) - odla i liten skala - värna om ( ta hand om vårda) saker och material ute och inne Genom att barnen får vara delaktiga och själv pröva sina teorier på ett konkret sätt ute i naturen får de en bättre förståelse för hur teori och praktik hänger samman. Pedagogens roll är att skapa lustfyllda aktiviteter som stimulerar till lärande. Vi har inför 2010 krav-certiferat 6 produkter och arbetar för att utöka detta successivt under året. Förskolornas fina gårdar och kringliggande skogar och parker används dagligen. Vi tillvaratar personalens olika kompetenser och utbildningar inom bl.a. Friluftsfrämjandet. På förskolan finns referenslitteratur om natur och miljö. Vi arbetar så att barnen ska vara resurser för varandra och genom det tillvarata varandras kunskaper och olikheter. Vi använder naturmaterial i stor utsträckning för barns utforskande och lärande. Den pedagogiska miljön inne och ute är kreativ, tydlig, tillgänglig och utmanande så att den fungerar som en tredje pedagog. : intervjuas och är delaktiga i planering och utvärdering efter förmåga. Kriterier: Barnen har förståelse för sin del i kretsloppet Barnen tycker om att vistas i skog och mark Utveckling Skapa underlag för uppföljning och utvärdering Erbjuda personalen kompetensutveckling inom området natur och miljö Utveckla arbetet med Grön Flagg på alla förskolor under året Öka andelen krav -märkta livsmedel KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.6 Stockholmarna ska uppleva ett rikt, varierat och tillgängligt kultur- och idrottsliv KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal deltagande barn och ungdomar i egen skapande verksamhet st År sida 4 av 14 ( )

5 KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva och själva utöva olika former av kultur Stadsdelsnämnden ska främja kultur för, med och av barn/ungdomar (Utveckling och Lärande) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Implementera den nya kulturplanen inom nämndens verksamheter Barnen ska uppleva och själva utöva olika kulturella uttrycksformer (Utveckling och Lärande) Alla barn över 3 år ska få uppleva minst ett kulturevenemang, utanför förskolan under året. Det kan vara i olika former såsom teaterbesök, museum, konserter och sagostunder eller rim och ramsor på biblioteket. Barnen får möjlighet att uppleva med alla sina sinnen. De får tillgång till och möjlighet att prova och experimentera med många olika sorters material och använda olika estetiska uttrycksformer. Miljön är under ständig utveckling för att utmana barnen i deras kreativa skapande. Vi arbetar aktivt i förskolan med att vårda de traditioner som finns för att vara kulturbärare av vår värdegrund och historia. Det gör vi bland annat genom att uppmärksamma traditionerna vid påsk, midsommar, lucia och jul. Vi lyfter fram traditioner från andra kulturer i första hand det som finns representerade i barn och personalgrupp. Vi utnyttjar personalens olika kompetenser Vi utnyttjar bokbuss, bibliotek, teater, museum i vår närmiljö och i staden. Vi stödjer barnen genom att finnas närvarande och ställa frågor Vi håller oss ajour med vad staden har att erbjuda i kulturella aktiviteter Föräldrar får möjlighet till att ta del av information om vad som händer i staden i foldern Barn på stan Vi tar tillvara olika digitala medel i den dagliga verksamheten och vid utvärdering intervjuas och är delaktiga i planering och utvärdering efter förmåga. Vi tittar på vilka strategier barnen använder genom att dokumentera barns lärande. Vi använder olika digitala medel. Kriterier: Barnen över tre år har upplevt en kulturaktivitet utanför förskolan Barnen är aktiva i sitt skapande sida 5 av 14 ( )

6 KF:s INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.2 Stockholms förskolor och skolor ska ge alla ökad kunskap och utveckling i en trygg miljö KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barngrupper (1-3 år) med fler än 14 barn Andel barngrupper (4-5 år) med fler än 18 barn Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 0 % minska Tertial 0 % minska Tertial 100 % År Andel förskollärare av antal anställda 46% År Andel nöjda föräldrar i förskoleundersökningen avseende trygg och säker miljö Andel nöjda föräldrar i förskoleundersökningen avseende utveckling och lärande öka öka År År Resultatet av enheternas självvärdering avseende utveckling och lärande inom förskola 3,1 År KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Förskolan ska utveckla kvalitetsmått och metoder för utvärdering som relaterar till förskolans mål och uppdrag Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans personal kompetensutveckling och erbjuda medarbetarna pedagogisk grund- eller vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare Förskolan ska främja barns förståelse för likabehandling och jämställdhet (Normer och värden) Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel nöjda föräldrar i förskoleundersökningen avseende normer och värden År Barnen utvecklar förståelse om jämställdhet och ser varandras olikheter som tillgångar. (Normer och värden) Vi arbetar för att bemöta varje barn som individer oavsett klass, kön, religion, etnicitet och ser till att alla barn ges samma möjligheter och utrymme. Utgångspunkten är att barnen ska känna att deras kunskaper, erfarenheter och resurser utvecklas och tas tillvara i verksamheten. Alla barn, föräldrar och pedagoger ska bemötas med öppenhet och respekt. Vi arbetar för att förebygga och ingripa mot alla former av diskriminering och mobbing. Vi visar på sida 6 av 14 ( )

7 och lär barnen att vara goda kamrater och att visa hänsyn och respekt för varandras olikheter och åsikter. Vi har fortlöpande metoddiskussioner om förhållningssätt, barnsyn och värdegrundsfrågor på förskolornas olika möten, t.ex. samling/barnmöte, nätverksmöte/apt, samt föräldramöte/förskoleråd. Vi arbetar för att stärka barnens självkänsla genom att de får komma till tals och bli bekräftade. Vi stödjer barnens empatiska utveckling genom att uppmuntra hjälpsamhet och ge dem verktyg för att utveckla sin samarbetsförmåga. Vi uppmuntrar barnen att våga uttrycka och hantera sina känslor, genom att lyssna på och bekräfta dem. Genom att ha ett tillåtande klimat litar vi på barnets egen förmåga till lärande. Vi synliggör olika kulturer där vi använder oss av litteratur, musik och sånger från alla delar av världen för att väcka tankar och nyfikenhet kring människors olikheter och likheter. På varje förskola finns två genuspedagoger, som ansvarar, utmanar och utvecklar kunskapen om genus i vardagsarbetet. De har återkommande diskussioner och värderingsövningar på APT. Vi vistas mycket i skog och mark som inbjuder till fantasi vilket gynnar flickor och pojkars lek. Den pedagogiska miljön är under ständig utveckling för att kunna möta både det enskilda barnet och gruppens behov. Pedagogerna är delaktiga och närvarande i barnens aktiviteter, vilket innebär att de deltar i leken, observerar barnen och deras lek och lärande samt är en samtalspartner och vägledare. Pedagogerna arbetar medvetet med att lyfta fram och reflektera kring olika kulturers sånger, sagor, traditioner, normer samt sitt eget förhållningssätt. Stadsdelens förskolor har gemensam utbildning av Genuspiloter, en nybörjar grupp och en fortsättningsgrupp. På förskolan finns referenslitteratur om genus. Vi arbetar så att barnen ska vara resurser för varandra och genom det tillvarata varandras kunskaper och olikheter. Vi tar tillvara medarbetare med annan kultur och modersmål i den dagliga verksamheten med barnen. Den pedagogiska miljön inne och ute är kreativ, tydlig, tillgänglig och utmanande så att den fungerar som en tredje pedagog. Vi använder olika digitala medel i den dagliga verksamheten och vid utvärdering intervjuas och är delaktiga i planering och utvärdering efter förmåga. Vi ska följa upp hur flickor respektive pojkar väljer lekmiljöer och material samt lekkamrater. Vi använder olika digitala medel. Kriterier: Barnen har tilltro till sina förmågor. Barnen gör självständiga val. Barnen hjälper och lyssnar på varandra Barnen känner till och använder regler för leken, samspel och turtagande Utveckling Revidera och omarbeta förskolans likabehandlingsplan Förankra den hos alla som arbetar inom enheten. Utveckla pedagogisk dokumentation, Skapa underlag för uppföljning och utvärdering. 2 Förskolan ska främja barns språk-och kommunikationsförmåga samt nyfikenhet att utforska matematik och naturvetenskap (Utveckling och Lärande) sida 7 av 14 ( )

8 Barn ska utveckla sina förmågor att utforska matematik och naturkunskap (Utveckling och Lärande) Vi arbetar medvetet för att synliggöra matematiken och det logiska tänkandet i barnens vardag. Pedagogerna uppmuntrar barnen att sätta ord på sina matematiska erfarenheter i lek, temaarbete och rutinsituationer. Genom att använda sig av alla sinnen och olika estetiska uttrycksformer, lek, bild och form, rörelse, sång, rytmik, musik, dans, film och drama nyanseras och fördjupas deras matematiska tänkande. Vi utgår från barnens perspektiv och knyter an till deras matematiska föreställningar och teorier. Pedagogerna är närvarande och nyfikna, ställer frågor och uppmuntrar barnen att själva och tillsammans finna kreativa lösningar och prova sina teorier. Vi använder oss av gården och naturen som naturlig lekplats och inspirationskälla för att barnen ska få förståelse om matematik och naturvetenskap. Genom att vistas i naturen och källsortera tillsammans med barnen utvecklar barnen en förståelse för naturens olika kretslopp och hur människans livsstil, natur och samhälle är relaterade till varandra. Att få uppleva, upptäcka, utforska, leka och fantisera i naturen är en viktig källa till inlärning av både språket och matematiken. Vi utmanar barnen i rörelselekar för att utveckla rums och tidsuppfattningen läge, avstånd, riktning, hastighet. I alla lekar finns moment av problemlösning. Inne och utemiljön är rik på material som inbjuder till att undersöka och experimentera, leka, skapa och konstruera. Genom att arbeta med bygg och konstruktion får barnen konkreta upplevelser av form, volym, tyngd och storleksrelationer. Vi låter baren upptäcka och utforska likheter och olikheter, helhet och delar, former och mönster i inne och utemiljön. I Ur och Skur förskolan Mullegården och Lillskogens förskola använder sig av friluftsfrämjandets friluftsskolor. Målet för förskolorna inom Friluftsfrämjandet är att ge naturkänsla och förståelse för sambanden i naturen. Barnen ska bli medvetna om hur de ska uppträda i naturen och bli mer medvetna om miljöns betydelse för ett gott liv för allt levande. De använder sig av ett undersökande arbetssätt och genom lek och olika uttrycksmedel i eller med hjälp av naturen, samt genom att följa årstiderna. För att uppnå detta är det viktigt att man trivs och har roligt i naturen. Åldersindelade barngrupper går varje vecka till skogen. I Ur och Skur förskolan Mullegårdens Friluftsskolor deltar de äldsta barnen i Mulle-, Knytte- och Knoppskolan. De äldsta barnen har skrinna. Närvarande och tillgängliga pedagogerna med en forskande inställning. Gården, närliggande skog och lekplatser används Vi tar tillvara olika digitala medel intervjuas och är delaktiga i planering och utvärdering efter förmåga. Vi tittar på vilka strategier barnen använder genom att dokumentera barns lärande. Kriterier: Barnen provar sina egna teorier och hypoteser Barnen använder olika matematiska uttrycksformer Barnen utvecklar kunskap om naturen Utveckling Fördjupa arbeta med tema/projekt. Utveckla pedagogisk dokumentation, Skapa underlag för uppföljning och utvärdering sida 8 av 14 ( )

9 Vi kommer att starta upp nätverksmöten om matematik under våren för att kunna fördjupa våra kunskaper och utbyta erfarenheter. Barnen utvecklar språkliga och kommunikativa förmågor (Utveckling och Lärande) Vi arbetar språkfrämjande genom att ha en ständig dialog med barnen. Pedagogerna lägger sig vinn om att använda ett rikt, nyanserat och vårdat språk. Vi organiserar verksamheten så att barnen ges möjlighet att vistas i mindre grupper vid fler tillfällen under dagen, vilket ger barnen större talutrymme och möjlighet att diskutera och reflektera. Vi stödjer barnen att själva finna kreativa lösningar genom att finnas närvarande och ställa frågor. Vi observerar vilka strategier barnen använder för sitt lärande och erbjuder utifrån detta material och aktiviteter. Vid måltider, samlingar och andra aktiviteter ger vi alla barn stöd och uppmuntran att lyssna, samtala och reflektera tillsammans med andra barn och pedagogerna. Vi sjunger, rimmar och ramsar, vilket lockar både barn och vuxna att leka med språket i vardagen. Vi läser och berättar sagor. Vi dramatiserar och leker/laborerar med sagorna och uppmuntrar också barnen att skapa och berätta egna berättelser för varandra. Vi uppmuntrar till låtsasskrivning med rätt läs- och skrivriktning. Barnen gör bl.a. egna berättelser som de ritar och skriver själva eller får hjälp av pedagogerna att skriva ner. Det finns ett brett utbud av material för att skriva, rita, spela och pussla som stimulerar skriftspråksutvecklingen. Vi erbjuder en verksamhet där det ges utrymme för att kommunicera genom olika material och uttrycksformer, så som bild och skapande verksamhet, rörelse, musik, sång, drama, bygg och konstruktionslek, matematik, natur och teknik samt rollek. Leken och fantasi har en viktig roll för språkutvecklingen. Vi är nyfikna på alla barns erfarenheter, språk och kulturer. Genom att tillvarata pedagoger och barns kunskaper i flera språk utvecklas verksamheten. Vi använder oss av litteratur, musik och sånger från många delar av världen för att utveckla barns identitet. För att barnen ska kunna tillägna sig kunskaper inom olika ämnesområden på ett lättförståeligt sätt använder vi ett temainriktat arbetssätt. Genom att arbeta med tema gör vi verkligheten begriplig för barnen. Det är ett sätt att binda samman teori och praktik för att uppnå en helhetssyn. Pedagogernas kunskaper om den kommunikativa förmågans betydelse för barns lärande. Den pedagogiska miljön inne och ute fungerar som den tredje pedagogen genom att den är utmanande, tillgänglig och tydlig. Vi lånar böcker på bibliotek/bokbuss. Utnyttjar möjlighet till att låna böcker på annat modersmål, som vi sedan kan låta föräldrarna låna och läsa tillsammans med sina barn. Vi ser föräldrarna som en tillgång i arbetet med flerspråkiga barn. Vi använder museum, teatrar och skogen/närmiljön för upplevelser och för lärande. Vi använder olika digitala medel. intervjuas och är delaktiga i planering och utvärdering efter förmåga. Vi tittar på vilka strategier barnen använder genom att dokumentera barns lärande. Barnen har en positiv uppfattning om sig själva, som lärande och skapande individer och känner tilltro till sin egen förmåga Kriterier Barnen använder olika uttryckssätt för att kommunicera sida 9 av 14 ( )

10 Barnen visar nyfikenhet och lust att utforska språket Barnen sätter ord på sina tankar och sitt görande Utveckling Utveckling: Fördjupa arbetet med tema/projekt Utveckla pedagogisk dokumentation, Skapa underlag för uppföljning och utvärdering Starta upp nätverksmöten om språk under våren för att kunna fördjupa våra kunskaper och utbyta erfarenheter 3 Förskolan ska främja barns inflytande över förskolans miljö och verksamhet (Barns inflytande) Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel nöjda föräldrar i förskoleundersökningen avseende barns inflytande År Barnen har inflytande och är delaktiga i planering och utvärdering av förskolans verksamhet (Barns inflytande) Vi visar stor respekt för barnens olika åsikter och val då barnen ska känna och förstå att deras tankar och åsikter tas på allvar. Vi erbjuder en kreativ, tydlig och varierad pedagogisk miljö som är föränderlig, tillgänglig och anpassad för varje ålders förutsättningar och behov. Med tillgänglighet menas att barnen ska kunna göra egna val, plocka fram material för att t.ex. leka, rita, måla samt konstruera/bygga. Miljön ska möjliggöra enskild lek samt lek i små och stora grupper. Vi tar tillvara på barnens intressen, upplevelser och önskemål om verksamheten genom observationer av barnens lek, samtal i stora och små grupper. Där intervjuar, reflekterar, utvärderar vi tillsammans med barnen kring vad de tänker och tycker om verksamheten. Vi visar stor respekt för barnens olika tankar, val och åsikter då barnen ska känna och förstå att deras tankar, val och åsikter tas på allvar. Genom att återkoppla till barnen får de förståelse för att vi respekterar deras tankar och åsikter. Vi arbetar med att synliggöra demokratiprocesserna för barnen genom att barnen deltar i olika former av beslutfattande forum så som barnmöten och barnens egna samlingar. Pedagogerna arbetar med att medvetandegöra för barnen när de är delaktiga och har inflytande. Vi värnar om barns möjlighet till konstruktiv lek både ute och inne. Pedagogerna ser regelbundet över dagens rutiner så att onödiga avbrott i barnens verksamhet undviks. Att pedagogerna finns nära barnen i deras lek och lärande som goda förebilder och som stöd och hjälp i deras beslut och handlingar. De ställer öppna frågor och ger inga färdiga svar utan utmanar barnen att se lösningar tillsammans och tänka själva. Vi utnyttjar barnens tankar och åsikter för att utveckla verksamheten. Vi tar tillvara olika digitala medel i den dagliga verksamheten och vid utvärdering intervjuas och är delaktiga i planering och utvärdering. Vi tittar på vilka strategier barnen använder genom att dokumentera barns lärande. Vi tar tillvara olika digitala medel. sida 10 av 14 ( )

11 Kriterier: Miljön och material anpassas och förnyas utifrån barnens intresse Barn tar ansvar för sitt lärande Barn tar egna initiativ till lek och skapande Barnen har vetskap om sina valmöjligheter. Barnen uttrycker tankar, åsikter och önskningar. Utveckling Synliggöra demokratiprocesser för barnen så att de får en förståelse för när de har möjlighet till delaktighet och inflytande. Utveckla självinstruerande lekmiljöer tillsammans pedagoger och barn. T.ex. bygg och konstruktions-, skriv, skapande-, rolleks- samt upplevelsehörnor. Utveckla pedagogisk dokumentation, Skapa underlag för uppföljning och utvärdering 4 Förskolan ska erbjuda föräldrar möjlighet att medverka i planering och utvärdering av barns lärande och utveckling (Förskola och hem) Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel nöjda föräldrar i förskoleundersökningen avseende förskola och hem År Föräldrar ges möjlighet till delaktighet och medinflytande i förskolans verksamhet. (Förskola och hem) Vi arbetar med en inskolningsmodell som bygger på föräldrarnas aktiva deltagande, föräldraaktiv inskolning. Föräldrarna är tillsammans med sina barn under hela inskolningsperioden och får möjlighet att ta del av alla dagens aktiviteter. Den dagliga dialogen mellan personal och föräldrar är viktig, där delger vi varandra information kring barnet. Pedagogerna erbjuder ett utvecklingssamtal/termin med respektive familj, där barns lärande och utveckling ligger i fokus. Föräldrarna får frågor innan samtalet för att i lugn och ro kunna förbereda sig. Varje avdelning har föräldramöte eller annan föräldraaktivitet varje termin och inbjuder föräldrarna till att vara delaktiga i verksamheter på förskolan. Varje arbetslag skriver månadsbrev för att informera föräldrarna och göra dem delaktiga i verksamheten. Några gånger/termin skriver förskolans ledning "enhetsnytt" med övergripande information om enhetens verksamhet, som distribueras via mail. Papperskopia delas ut till de föräldrar som inte lämnat mailadress. Vi dokumenterar barnens vistelse genom åren i förskolan. Vi följer barnens utveckling genom att lägga upp en portfolio för varje barn där man samlar dokument som beskriver barnet arbete, lek och utveckling under sina år på förskolan. Portfolion följer med barnen när de slutar på förskolan. Vi visar barns lärprocesser och vad de arbetar med genom att sätta upp deras arbeten väl synliga för barnen och föräldrarna, samt kopplar det till styrdokument. Förskolan ska ha en god kommunikation med föräldrarna och vara lyhörd för deras önskemål. Föräldrarna skall känna förtroende för vår verksamhet. Pedagogernas kompetens är viktig vid möten med föräldrar. Vi har olika kanaler som föräldrarna får information och kan delge sina synpunkter på om verksamhen: Förskoleråd som består av föräldra- och personalrepresentanter. Enkät som delas ut till alla föräldrar. sida 11 av 14 ( )

12 Synpunkts- och klagomålshantering. Utvecklingssamtal Enhetsnytt Arbetsplan Klagomålshantering Dokumentation Webbsidan Vi tar tillvara olika digitala medel i den dagliga verksamheten och vid utvärdering. intervjuas och är delaktiga i planering och utvärdering. Kriterier: Föräldrar vet vilka regler och rutiner som gäller på förskolan. Barn, föräldrar och pedagoger har förtroendefulla relationer där föräldrarna vågar uttrycka sina känslor, tankar och åsikter. 5 Förskolan ska i samarbete med föräldrar och skola utveckla former för en bra övergång till skolan (Samverkan) Barnen och deras föräldrar ska vara förväntansfulla inför övergången till skolan (Samverkan) Vi ska erbjuda avlutningssamtal på förskolan för barnens föräldrar. Vi ska erbjuda överlämningssamtal till alla föräldrar och barn vid övergången från förskola till förskoleklass. Samtalet ska underlätta för barnens övergång till förskoleklass. Reflektera och utvärdera förskoletiden Pedagogerna har överlämningsamtal med personal från skolan tillsammans med föräldrarna. Förskolecheferna och rektorerna möts. intervjuas och är delaktiga i planering och utvärdering. Vi tittar på vilka strategier barnen använder genom att dokumentera barns lärande. Kriterier: Avslutningssamtal tillsammans med barn, föräldrar och pedagoger för att summera barnets förskolevistelse Vi erbjuder överlämnande samtal mellan förskola och skola KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.4 Staden ska vara en attraktiv arbetsgivare KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet NöjdMedarbetarIndex (alla nämnder/bolag) 62 År Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag) 5,0 % År sida 12 av 14 ( )

13 Stadsdelsnämnden ska ge medarbetarna goda möjligheter till utveckling och rörlighet mellan verksamhetsområdena i staden Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Förvaltningen ska tillämpa en generös policy för tjänstledighet inom staden för medarbetare som önskar pröva att arbeta inom nya verksamhetsområden Medarbetarnas möjlighet till tjänstledigt för att pröva annat arbete ska bemötas generöst Under medarbetarsamtal och i den dagliga verksamheten stötta personalen att våga prova andra arbeten inom enheten eller utanför. Medarbetarsamtal Stadsdelsnämnden ska verka för att medarbetarna genom ökad delaktighet och inflytande ska nå större tillfredsställelse med sitt uppdrag Älvsjöskogens förskolor är en bra arbetsplats Kompetensutvecklingsplan ska arbetas fram för hela enheten och för den enskilda medarbetaren, den ska innehålla utvecklingsbehov på olika nivåer. Vi avsätter resurser för kompetensutveckling. Medarbetarna ska ha ett stort inflytande över sitt arbete och vara delaktig i det som sker på arbetsplatsen. Alla medarbetare ska ha ett medarbetarsamtal per år. Friskvård: medarbetarna har möjlighet att köpa friskvårdskort till stadens sim och gymnastik hallar och till Älvsjö AIK, s gympa pass till reducerat pris. Möjlighet att förlänga den dagliga rasten för att kunna promenera. Massage på betald arbetstid (medarbetaren får betala behandlingen själv) Att varje termin ordna något extra trevligt för personalgruppen, ex. friskvårdsaktivitet, teater, god mat och samvaro. Genom att göra saker tillsammans både inom förskolan men också inom hela enheten stärks arbetsglädjen och förståelsen för varandras arbete. Fysisk skyddsrond ska genomföras en gång/år och en uppföljningsomgång. (Skyddsombud deltar och chef ansvarar.) Psykosocial skyddsrond ska genomföras en gång/år. Målet är att100 % av medarbetarna ska svara på enkäten. När vi utvärderar våra åtaganden utgår vi ifrån hur väl vi har klarat att arbeta efter våra kriterier: Medarbetarna känner arbetsglädje Friska medarbetare Vetgiriga Kunskapstörstiga medarbetare Nöjda medarbetare i medarbetarenkäten och i de psykosociala skyddsronderna. Utveckling Varje medarbetare ska upprättar egen potfolio för att få syn på sina styrkor och utvecklingsmöjligheter. Utvärdering och reflektion i olika former på arbetsplatsträffar och planeringstillfällen under året ska planeras och genomföras. Vi ska förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet under året. sida 13 av 14 ( )

14 KF:s INRIKTNINGSMÅL 3: 3.Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.1 Budgeten ska vara i balans Budget 2010 KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.2 Effektivitet och fokus på kärnverksamheterna Nämndens verksamheter ska bedrivas på ett ansvarsfullt och kostnadseffektivt sätt inom beslutad budget Älvsjöskogens förskolor har en budget i balans Att alla medarbetare ska veta hur medel tilldelas verksamheten. Att alla känner delaktighet i hur man använder dessa medel. Att ha en ekonomisk genomgång av enhetens budget vid årets början. Att det finns en inköpsgrupp på varje förskola där man gör prioriteringar av inköpen. Skriftlig månadsuppföljning för köken som redovisas på köksmöten I samband med bokslut göra en sammanställning över vad vi använt våra medel till. När vi utvärderar våra åtaganden utgår vi ifrån hur väl vi har klarat att arbeta efter våra kriterier: Månadsuppföljningarna och bokslut visar på nollresultat Övriga frågor Bilagor sida 14 av 14 ( )