För tolerans och demokrati

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För tolerans och demokrati"

Transkript

1 För tolerans och demokrati Om skolans arbete mot rasism och främlingsfientlighet

2 Alla lärare oavsett skolform har ett stort ansvar för att skapa en arena där demokratin tillämpas. Värdegrundsarbetet ska genomsyra all verksamhet. Det finns inga enkla svar på frågan hur du som lärare kan möta främlingsfientlighet. Däremot kan kunskap och andras erfarenheter ge vägledning. Tanken med denna skrift är att förmedla sådana nycklar. Mycket har hänt sedan Lärarförbundet i januari 2000 gav ut skriften Att motarbeta nazism och rasism i skolan för första gången. På den tiden hade Sverige just chockats av en rad våldsdåd där förövarna var övertygade nazister. Den skriften fick en mycket omfattande spridning, både i och utanför skolan, och trycktes i flera hundra tusen exemplar. Sedan dess har främlingsfientliga organisationer tagit plats i demokratiskt valda församlingar, terrordåd har nått Sverige och i skolan möter lärare ideologiskt omedvetna elever som deltar i kränkningar av andra elever. Ingen blir rasist över en natt och många lärare ställer sig fortfarande frågan om och hur de kan ta ansvar att bemöta elever med främlingsfientliga åsikter. Därför reviderade vi denna skrift 2006, och nu 2012 är det dags igen. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att värna demokratin och att fostra eleverna till respekt för allas lika värde. Det är utgångspunkten i denna uppdaterade skrift där vi vill ta ett nytt grepp och ge dig som lärare mer konkreta verktyg i det dagliga arbetet med skolans värdegrund. Du kommer också att möta personer som konfronterats med problematiken i sitt uppdrag. Skolan är den arena där vi formas som medborgare och där vi lär oss att fungera tillsammans. Vår förhoppning är att denna skrift även fortsättningsvis ska ge lärare och skolledare stöd i det praktiska arbetet med hur främlingsfientlighet kan bemötas. Stockholm, mars 2012 Alla barn förtjänar respekt, även de som har fel åsikter Sedan mitten av 90-talet har Christer Mattsson arbetat för att stärka toleransen och motverka främlingsfientlighet bland Kungälvs ungdomar. Min stora insikt är att vi måste gå från konfrontation till dialog, säger Christer Mattsson, grundskollärare och numera enhetschef i kommunen. I mitten av 90-talet misshandlades en fjortonårig pojke i Kungälv till döds av ett gäng tonåriga nazister. Dådet väckte stort uppseende i riksmedia och i kommunen blev reaktionen stark. Den politiska ledningen beslutade omgående om åtgärder för att förhindra att extrema rörelser växte sig starkare. Redan från början fanns hos de styrande insikten om att ett sådant arbete kräver noggrann planering och uthållighet. Brandkårsutryckningar var inte nog. Kommunalrådet sa att läget nu var så akut att arbetet måste få ta tid, berättar Christer Mattsson. Det var han som till att börja med fick uppdraget att inventera lärarnas behov av kompetensutveckling för att förstå den värld som en del av deras elever fanns i. Politikerna ville dock gå längre. Med sin lokalkunskap visste kommunalrådet att intoleranta uppfattningar funnits i generationer i delar av kommunen. I dag leder Christer Mattsson ett brett projekt för tolerans som fått stor uppmärksamhet och som belönats med priser, till exempel ur utrikesminister Anna Lindhs minnesfond. Hösten 2011 hölls en unik internationell konferens i Kungälv med israeler och palestinier om arbete för tolerans. Det ledde till ett utbyte mellan skolor i Kungälv, Israel och Palestina. Eva-Lis Sirén Så vidgades Christer Mattssons uppdrag till att också omfatta en undersökning av varför dessa uppfattningar fortplantas från generation till generation, det som i forskningen brukar kallas för den svarta överföringen. Hans jobb tog tre år. Christer Mattsson, Lärare i Kungälv. 2 3

3 För att utveckla och sprida toleransprojektet till andra skolor i landet samarbetar Kungälvs kommun under 2012 också med EXPO utbildning och Teskedsorden en stiftelse som grundats av tidningen VI och den israeliske författaren Amos Oz (intresserade skolor kan kontakta projektet via Kungälvs kommunväxel). Kommunledningens förvissning om att framgång kräver långsiktighet och uthållighet, har styrkts i projektet. När Christer Mattsson ombeds utfärda varnande råd till skolor som vill arbeta mot rasism och främlingsfientlighet, kommer svaret snabbt: Inga temadagar! Den kanske vanligaste formen för att ta upp aktuella och allvarliga frågor i skolan den särskilda dagen med sitt särskilda tema får alltså underkänt. Enligt Christer Mattsson kan den i sämsta fall göra större skada än nytta. En temadag en gång om året ger inte rum för samtal och diskussion. Budskapet är redan givet, de ungdomar som har fel åsikter får istället sitt utanförskap bekräftat, deras sammanhållning stärks ytterligare. Christer Mattsson utdelar också en annan varning. Han var själv med och utformade den fortbildning som lärarna fick i slutet av 90-talet och som till stor del handlade om att lära sig känna igen yttre tecken på extrema och intoleranta uppfattningar. Uniformer och olika nazistiska symboler beskrevs. Men vad hjälper den kunskapen när du ställs inför en människa som är intolerant? Du kommer inte lättare i kontakt med hennes världsbild bara för att du känner igen olika märken som hon bär på jackan. Direkt efter mordet i Kungälv fanns det också en kraftig vilja hos alla i kommunen att manifestera avståndstagande från rasister och mot våld. I fackeltåg och på möten skanderade talkörer att rasismen måste krossas. En självklar reaktion från upprörda medborgare. Men vad gör du när du möter en rasist i klassrummet? Det är knappast din uppgift som lärare att krossa eleven. Istället måste du försöka nå den individen. Efter en stunds funderande sammanfattar Christer Mattsson det som för många lärare är den kanske största utmaningen: att respektera en elev som inte respekterar andra. Att alla barn i mitt klassrum förtjänar min respekt, var nog den stora insikten som jag fick under mitt utredningsarbete. Vi måste som lärare gå från fördömande till dialog. Men hur föra dialog om det obegripliga, om ondskan i koncentrationslägren? Går den ens att förstå? Den går att förstå. Men då räcker det inte med att bara tala om den tyska inflationen på 30-talet eller om hur Hitler genom att bygga motorvägar fick ner arbetslösheten och därmed vann politiskt stöd, säger Christer Mattsson. Nazismens mylla är en latent vilja hos oss alla att utesluta misshagliga grupper från föreställningen om att de är medmänniskor. Denna vilja att bli kvitt dem som vi tycker stör vår ordning, är ett ständigt hot. Vi har konstruerat skydd mänskliga rättigheter, internationella konventioner, lagar för kriget, en domstol som dömer krigsförbrytare. Men inom oss finns viljan att utesluta de misshagliga fortfarande kvar. boktips Tillsammans med lärarutbildaren Magnus Hermansson har Christer Mattsson skrivit boken Ingen blir nazist över en natt (Natur och Kultur 2008).» Några elever längst bak började argumentera för att Förintelsen inte ägt rum. Först blev jag stum, sedan började jag med kraft och känsla föreläsa. Fakta staplades på fakta ( ) Men klassen stod inte bakom mig. Några tjejer fnissade och ett par pojkar började ställa kritiska frågor om mina åsikter. De andra satt alldeles stilla. «Utdrag ur Ingen blir nazist över en natt. Diskussionsfrågor Vad kan vi göra på vår skola för att tolerans ska tillämpas och inte bara blir tomma ord? Hur för man en dialog med elever som gör nazistiska eller främlingsfientliga uttalanden? 4 5

4 Värdegrunden måste påverka allt Arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten, kompetensutveckling arbetet för tolerans och mot diskriminering måste ständigt vara centralt. Det är rektors ansvar att se till att personalen får den kunskap de behöver, säger före detta grundskole rektorn Ann-Charlotte Brandberg. I ett tiotal år var hon rektor på en 7 9-skola i Kungälv med över 600 elever. Nu arbetar hon med utveckling på skolförvaltningen, särskilt med frågor som anknyter till skolans värdegrund. På skolan där hon tidigare arbetade hade man under perioder problem med elever med främlingsfientliga åsikter. Det handlade inte om några fullblodsrasister, snarare om elever med aversioner mot det obekanta, även mot till exempel homosexualitet, berättar Ann-Charlotte Brandberg. Attityderna kan alltså vara ganska diffusa och svåra att ringa in. Därför är personalens kunskap A och O för att definiera problemen, betonar hon. Man känner av stämningar och bråk men vet inte hur de ska tolkas. Man frågar sig hela tiden om det handlar om rasism eller något annat, beskriver hon. Vi fick hjälp av toleransprojektet här i Kungälv för att förstå varför en elevgrupp med avvikande beteende och åsikter bildats, medlemmarnas olika status och vilka signaler de sände genom symboler, musik och klädmode. Analysen gav oss ett mönster. Sitt eget kunnande om var kunskap, erfarenhet och expertis finns att hämta har Ann-Charlotte Brandberg främst fått från kommunens toleransprojekt, men även från exempelvis tidskriften Expo och från sökningar på nätet. Det finns redan mycket kunskap under skoltaket! Det viktiga är att samla den i en gemensam syn på eleverna och på hur man hanterar elever som är fientliga till det som är främmande. Incidenter får inte passera utan direkta reaktioner. Samtal måste föras hela tiden. Alla elever måste få vädra sina åsikter även om de inte är rumsrena. Och då duger det inte med enstaka temadagar. Men det finns ju en värdegrund som ska genomsyra skolan och som alla rektorer är väl medvetna om? Det ska man inte utgå ifrån. Det finns tusen och en ursäkter för att låta värdegrundsfrågor hamna vid sidan av. Det handlar ju om tid och pengar, förklarar Ann-Charlotte Brandberg. Som rektor måste jag gräva djupt i mitt eget förhållningssätt. Då blir det lättare att göra den nödvändiga prioriteringen. Den som tränger in i detta inser ju att uppdraget till skolan är jättetydligt! Att fundera på för dig som är skolledare: Har de anställda tid och möjlighet att tillsammans resonera och reflektera över hur de bemöter elever med intoleranta åsikter? Finns det särskild tid avsatt för sådana träffar eller får de försöka hitta en lucka? Diskussionsfrågor Hur kan skolledare bidra till att lärare får utrymme att tillsammans resonera och reflektera över hur de bemöter elever med intoleranta åsikter? På vilket sätt kan skolledare bidra till att frågorna integreras i undervisningen? Att som många skolor gör, beta av ämnet främlingsfientlighet och rasism på en temadag eller i ett kortvarigt projekt är som en spott i Atlanten, tycker hon. Ann-Charlotte Brandberg, före detta rektor i Kungälv. Arbetar nu med utveckling på skolförvaltningen. Lärarna måste låta sin medvetenhet och sin kunskap ständigt påverka all undervisning. Skolans värdegrund ska genomsyra allt. På min skola tränade personalen i värderingsövningar där de måste ta ställning i brännbara frågor. Hur de bemötte eleverna diskuterades fram och tillbaka ur olika perspektiv. Värdegrunden» Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. «Ur Skollagen 1 kap. 5 om värdegrunden. 6 7

5 Allt vilar på de mänskliga rättigheterna Sedan 2006 har skolans huvudmän skyldighet att kartlägga förekomsten av kränkande behandling och diskriminering. Men fortfarande vet flertalet huvudmän inte hur det ser ut på deras skolor, säger Lars Arrhenius, barn- och elevombud på Skolinspektionen. Varje skola ska ha en plan för hur elevernas rätt till en trygg skolmiljö ska säkras. Planen ska vila på systematiska kartläggningar. Men Skolinspektionens kontroller visar att sju av tio planer inte håller måttet. I början var det nio av tio så det har blivit lite bättre. Men fortfarande är bristerna stora, säger Lars Arrhenius. Han konstaterar att den systematiska uppföljning av betyg och resultat som nu genomförs på de allra flesta skolor, saknas när det gäller kränkande behandling och diskriminering. Någon enkel förklaring till bristerna har han inte. Men jag tycker att huvudmännen gör det enkelt för sig när de lägger över ansvaret på skolledare och lärare. De måste själva ta reda på om kartläggningen skett på varje skola, säger Lars Arrhenius och tillägger att huvudmän som inte har en egen bild tenderar att tro att allt är bra. Till en början var många huvudmän kritiska till de nya bestämmelserna. Framförallt gällde deras kritik möjligheten att utdöma skadestånd till elever som utsatts för kränkande behandling. Det finns en attityd som gör att man blundar när elever utsatts för kränkningar och diskriminering. Deras berättelser ifrågasätts. Lärare och andra vill gärna lägga problemet hos eleven själv, berättar Lars Arrhenius. En förklaring är att lärare och annan personal i skolan sällan ges tillräcklig tid och möjlighet att tillsammans reflektera över sådant som skolans värdegrund och vad som sägs i skollag och läroplaner. Allt vilar ju på de mänskliga rättigheterna. Men vad det innebär kan vi göra olika tolkningar av. I skolan är det dock viktigt att vi ger en och samma bild. Därför måste skolledningen se till att dess personal får tid att jobba fram en gemensam hållning, säger Lars Arrhenius. Här får du hjälp med planen Sedan 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Varje år ska skolan eller förskolan upprätta en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. På webbplatsen Plan för skolan finns råd: planforskolan.se. Fortfarande finns det huvudmän som ifrågasätter lagen. Det sänder tyvärr signaler till rektorer och lärare att den inte är så viktig, säger Lars Arrhenius. Lars Arrhenius, Barn- och elevombud, förordnad fram till 30 april Han konstaterar också att kunskapen om vad lagstiftningen kräver ofta är låg ute på skolor och bland huvudmän, såväl kommunala som fristående. Som jurist förvånar det honom. Särskilt skolledare måste ha en uppfattning om hur lagstiftningen ser ut. Det finns sedan 2006 en handlingsplikt i skolan. Upplever sig en elev utsatt för kränkande behandling så måste skolan agera med utredning och åtgärder, säger Lars Arrhenius, som påminner om att lagen ställer krav på nolltolerans mot kränkande behandling. Grundläggande är dock att lärare och andra ser och hör vad eleverna upplever. Anmälningarna till Barn- och elevombudet visar att så inte alltid är fallet. nya skollagen ger dig tydligare skyldigheter 1 juli 2011 började nya skollagen att gälla. Den innehåller bland annat ett förtydligande av personalens skyldigheter (6 kap, 10 ).» Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är nu skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. «Fakta: Mellan 2006 och 2010 ökade antalet anmälningar till Barn- och elevombudet från drygt 300 till Mer om barn och elevombudet, BEO, finns på Skolinspektionens webbplats: skolinspektionen.se/beo. 8 9

6 Yttrandefriheten då? Så här säger JO Justitieombudsmannen, JO, har gått igenom ett antal fall där lärare eller skolledningar anklagats för att kränka elevers yttrande- och åsiktsfrihet. JO:s utlåtanden visar hur lagen ska tolkas. Justitieombudsmannen är riksdagens kontrollmakt i Sverige med ansvar för övervakning av de offentliga myndigheterna. Det officiella namnet är Riksdagens ombudsmän. Termen justitieombudsman, förkortat JO, syftar både på en enskild justitieombudsman och på myndigheten som sådan. Den svenska justitieombudsmannen är den myndighet som givit upphov till begreppet och institutionen ombudsman som i dag finns i hela världen. Spridande av tryckt material Att stoppa spridandet av skrifter och annat tryckt material får bara ske av ordningsskäl. Att beslagta skrifterna för att innehållet står i strid med exempelvis intentionerna i läroplanen är inte tillåtet. Elever som bär märken En skola får inte beslagta eller konfiskera märken som eleven bär på sina kläder, även om märkenas budskap kan störa ordningen i skolan. Inte heller får en elev stängas av för att den inte vill ta av sig märket. Om märkena uttrycker ringaktning för personal eller andra elever ska skolledningen ingripa, enligt skollagen. Men även i dessa fall gäller samma begränsning som ovan. Istället bör skolledningen överväga att göra en polisanmälan. Hitlerhälsning hets mot folkgrupp? Nazisthälsningen var en hälsning i Nazityskland, som innebar att högerarmen utsträcktes i en vinkel mitt emellan vågrätt och lodrätt, samtidigt som frasen Heil Hitler eller Sieg Heil uttalades. Hälsningen används av svenska nynazister, som kallar den segerhälsning. I den svenska statliga utredningen SOU 2000:88 anges att bärande av till exempel en nazistisk symbol eller utförande av så kal-lad Hitlerhälsning inte ensamt räcker för att någon skall kunna dömas för hets mot folkgrupp. För att vara straffbar krävs det att gärningen i sammanhanget bedöms ge uttryck för nedvärdering av andra befolkningsgruppers människovärde. Om så inte skett kan den som gjort hälsningen således inte dömas för hets mot folkgrupp. Hälsningen kan däremot bedömas som grovt förargelseväckande beteende

7 Argument ska bemötas, inte sopas under mattan! Som lärare är det viktigt att påminna om att Sverige i huvudsak är ett tolerant samhälle. Ingen är dömd att misslyckas på grund av sitt ursprung, säger Jonathan Leman på stiftelsen EXPO. Stiftelsen EXPO får många frågor om nazistiska grupper och nazistiska symboler. Men stiftelsen ombeds också allt oftare att fortbilda lärare om tolerans och främlingsfientlighet. Förändringen speglar en generell utveckling där dialog och diskussion med elever med intoleranta åsikter blivit allt viktigare. Argument ska bemötas, inte sopas under mattan. Avvisar man dessa elever så bekräftas bara deras bild av ett etablissemang som inte tål den kritik som de anser att de står för. Dialog istället för konfrontation så att man inte blir elevens motståndare, sammanfattar Jonathan Leman. Samtidigt är det viktigt att tala om intoleransens konsekvenser. Att genom historiska och nutida exempel visa vad som skulle bli konsekvenserna om hatet blev politisk verklighet. En sådan undervisning främjar insikten om att vi inte har något alternativ till samexistens. Jonathan Lemans bild av läget ute på landets skolor när det gäller arbetet mot rasism och intolerans är splittrad. En insikt som EXPO:s utbildare gjort är att ungdomar med utländsk bakgrund ofta snabbt suger åt sig majoritetens fördomsfulla bilder av deras kultur eller religion. Det påverkar deras självbild och därmed deras livschanser. Därför är det viktigt att skolan stärker deras identitet och motarbetar fördomsfulla bilder av invandrare, förklarar Jonathan Leman. Det är också viktigt att skolan bidrar till en inkluderande bild av svenskhet där det är möjligt att vara både till exempel romer och svensk eller somalier och svensk. På samma sätt är det, enligt Jonathan Leman, en viktig uppgift för skolan att framhålla att Sverige trots allt är ett tolerant samhälle där de flesta motsätter sig att man döms efter bakgrund, hudfärg eller religion. Här blir det inte rubriker om någon ur en viss grupp släpps in på ett hotell. Här kommer rubrikerna istället om någon nekas att ta in på hotellet. Normen är tolerans. Därför ligger det också i den enskildes intresse att vara tolerant. Diskussionsfrågor Rasistiska och intoleranta åsikter finns på alla skolor i olika grad, hur kan lärare hålla sig uppdaterade med dessa? Hur integrerar man som lärare diskussioner om jämlikhet och tolerans i alla ämnen? Jag stöter ibland på rektorer som kraftfullt hävdar att rasism minsann inte finns på deras skola. Och förekommer det så beror det på att andra ungdomar som inte är elever på skolan, har spritt budskapet, berättar Jonathan Leman. det här är expo Jonathan Leman, reporter och skolsamordnare på EXPO-utbildning Egentligen menar de att de inte har ordningsproblem med rasistisk koppling på skolan. Rasistiska och intoleranta attityder finns ju på alla skolor i olika grad, precis som det finns överallt i samhället och över hela världen. Han understryker att rasism inte bara är något som svarta utsätts för av vita. I själva verket är det inte ovanligt att det förekommer mellan olika minoriteter och det kan också i vissa fall riktas mot ungdomar med svensk bakgrund.»varumärket«expo är mest känt för tidskriften som orädd kartlägger och avslöjar intoleranta, rasistiska och nynazistiska grupper. Men i dag är utbildning en större del av verksamheten inom ägarstiftelsen. EXPO utbildar och föreläser för lärare, elever och politiker, ofta i samarbete med andra organisationer, till exempel lärarförbunden och andra fackförbund. På webbplatsen EXPO finns en kunskapsbank med texter om nazismen före och efter andra världskriget för lärare, elever och andra. Läs mer på expo.se

8 Lagar, regler och principer Här kan du läsa mer... Om yttrandefrihet och mänskliga rättigheter Grundlagarna: regeringen.se Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter: humanrights.gov.se Om skollagen Svensk författningssamling, SFS: riksdagen.se Skolverket: skolverket.se Om diskrimineringslagen Barn- och elevombudet, BEO: skolinspektionen.se/beo Diskrimineringsombudsmannen, DO: do.se Om lärarförbundens yrkesetiska principer Lärarförbundet: lararesyrkesetik.se I Sverige regleras rätten att uttrycka åsikter, tankar och känslor i tal, skrift, bild eller på annat sätt i regeringsformen, en av våra grundlagar. Den enskildes yttrandefrihet skyddas därigenom från ingrepp från myndigheter eller andra offentliga organ. På samma sätt skyddar tryckfrihetsförordningen rätten att i tryckta skrifter uttrycka tankar och åsikter. Dessa rättigheter får dock begränsas i lag. Ett exempel är brottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp. Den som genom uttalanden eller på annat sätt hotar eller sprider missaktning om en grupp på grund av dess etniska tillhörighet, trosbekännelse, ras, hudfärg, nationalitet eller sexuella läggning, kan dömas till böter eller fängelse. Enligt 2011 års skollag ska utbildningen i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Alla som verkar inom denna utbildning ska främja dessa mänskliga rättigheter och aktivt motverka all form av kränkande behandling instiftades en särskild lag om kränkande behandling av barn och elever som numera ingår i diskrimineringslagen. Enligt denna lag är den som ansvarar för skolverksamhet skyldig att bedriva ett aktivt, målinriktat och planmässigt arbete för att motverka kränkande behandling och främja lagens syfte. Mer om det berättar barn- och elevombudsmannen Lars Arrhenius i en intervju på sid 8 9. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har antagit gemensamma yrkesetiska principer för lärare. Enligt dem ska lärare i sin yrkesutövning skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier

9 Symbollexikon Vad döljer sig bakom extremisternas symboler? hjortronblomma Nationaldemokraterna bytte 2008 symbol till en brandgul hjortronblomma. Den brandgula färgen symboliserar enligt partiet frihet, kraft och resning men valet av färg ska också förstås som en varning till det etablissemang som styr landet. Hjortronblomman valdes därför att den växer i Norden. triskele Det urgamla tredelade hakkorset, triskele, förekom inom tredje riket som en symbol för en SS-division, men har framför allt använts som symbol för vit makt sedan mitten av 70-talet. Triskelen användes av Afrikaner Weerstandsbeweging (AWB), en vit sydafrikansk kamporganisation som bekämpade varje försök att avskaffa det sydafrikanska apartheidsystemet som då rådde i landet. ægishjálmur Svenskarnas parti använder sig av en svart runa mot en gul rund botten. Symbolen är en så kallad skräckhjälm som i fornnordisk mytologi ska ha använts för att injaga skräck i fienden och stärka den egna kraften. varghake I Tyskland började varghaken användas efter förlusten av första världskriget, som en symbol för ett nationellt motstånd mot den politik som tvingats på Tyskland av segermakterna. Inom nazistgrupperingarna har den behållit sitt symbolvärde bland annat använde den militanta svenska nazistorganisationen VAM varghaken som en symbol för den vita rasens försvar. kugghjul Kugghjulet är till skillnad från många andra av vit makt-världens symboler relativt ny. Den har en stark koppling till arbetarklassen och är inte en utpräglad nazistsymbol. Bland nazister idag används kugghjulet ofta av de som vill betona sin arbetarbakgrund. Vit makt-näve En höjd näve har sedan 1800-talet använts som tecken på enighet och styrka av en mängd grupper med olika politiska mål, till exempel den amerikanska medborgarrättsorganisationen Svarta pantrarna. Vit makt-näven lanserades inom skinnskallekulturen på 1970-talet som en arisk motsvarighet till denna black power-näve. hakkors Är en av våra äldsta symboler som har förekommit i olika kulturer ända sedan cirka före Kristus erkändes hakkorset som nazismens symbol. I dag används hakkorset fortfarande av nazistiska organisationer i länder där det är tillåtet, exempelvis i USA. I Sverige och i flera andra länder kan det vara brottsligt att använda hakkorset. vasakärve 1938 skiftade det nazistiska partiet Svensk socialistisk samling partisymbol. Hakkorset byttes ut mot Vasakärven, Gustav Vasas släktvapen. En vase är ett gammalt svenskt ord för ett knippe av sädesstrån

10 Symbollexikon Vad döljer sig bakom extremisternas siffror? 14 Den mest spridda numeriska symbolen inom Vit makt-rörelsen. Numret är en förkortning för frasen fjorton ord som myntades av David Lane och är översatt till svenska: Vi måste säkra existensen för vårt folk och en framtid för våra vita barn och är till skillnad från många andra av vit makt-världens symboler relativt ny. Den har en stark koppling till arbetarklassen och är inte en utpräglad nazistsymbol. Bland nazister idag används kugghjulet ofta av de som vill betona sin arbetarbakgrund. 18 Står för första och åttonde bokstäverna i alfabetet, A och H, alltså Adolf Hitlers initialer. Siffrorna förekommer bland annat i namnen på organisationen Combat 18 och vit makt-bandet Sturm Står för andra och åttonde bokstäverna i alfabetet, B och H. Det i sin tur är förkortningen för den internationella nazistorganisationen Blood & Honour, blod och ära på svenska. 4/20 Symboliserar datumet 20 april, som är Adolf Hitlers födelsedag. Dagen högtidlighålls än idag inom den nazistiska rörelsen, såväl i Sverige som utomlands. 64 Den 11 mars 1995 knivmördades en homosexuell man på öppen gata i Västerås. Mordet hade utförts med stor brutalitet och offret hade träffats av 64 knivhugg. Gärningsmannen tillhörde den lokala nazistgruppen Westra Aros SA. Den numeriska symbolen 64 har efteråt ibland använts av svenska nazister som en uppmaning till mord på homosexuella. 88 Är symbolen för HH, alltså den åttonde bokstaven i alfabetet. Förkortningen står för Heil Hitler, den formella hälsningen i Nazityskland. 88 är en av de mest använda numeriska symbolerna inom den högerextrema miljön och förekommer på kläder och hos vit makt-bandet Legion 88. Tack till EXPO som bidragit med texter och bilder till symbollexikonet

11 Bemöta främlingsfientlighet? Jovisst, men hur börjar jag? Ett första steg kan vara denna skrift. Här hittar du fakta, intervjuer och diskussionsfrågor om tolerans och demokrati. Använd skriften som ett stöd i ditt praktiska arbete med att bemöta främlingsfientlighet. Mars 2012 Grafisk form: FWD Reklambyrå AB. Text: Ulf Edlund. Foto: sid 4 Kristofer Samuelson. Tryckeri: Trosa Tryckeri, ex lararforbundet.se

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Attendo Individ och Familj AB - Box 28-575 21 Eksjö Tel. 0730-660 116 - - lisbeth.lindstrom@attendo.se 1. Mål och Vision Mål: Skolan ska ha en likabehandlingsplan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Sammanställd 2013-09-05 av Maria Dahlén, Anna-Lena Glad Palm och Helena Rydén Utvärderas 1 gång per år av förskolechefer Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan för Högalundsenheten Läsåret 2013-2014 Reviderad februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HÖGALUNDSENHETEN... 1 LÄSÅRET 2013-2014... 1 1. INLEDNING... 3 1.2 SYFTE...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET Munkegärde - Olseröd - Ulvegärde -Björkängen Kungälvs kommun Likabehandlingsplan 2015-10-19 INLEDNING Fyrklöverns förskoleenhet består av Munkegärde förskola, Olseröds förskola,

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6)

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Anders

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Org.nr Lindesbergs Kommun Dalkarlshyttan 0581-810 00 vxl masugnen@lindesberg.se 212000-2015 711 31 Lindesberg

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

2014 Likabehandlingsplan

2014 Likabehandlingsplan 2014 Likabehandlingsplan Innehåll 1. Inledning...2 2. Vision...2 3. Lag och begrepp...2 3.1 Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. 5...2 3.2 Centrala begrepp...2 3.2.1 Direkt och indirekt diskriminering...2 3.2.2

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Trygghet- och likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för HEDEMORA LÄRCENTRUM 2014-2015

Trygghet- och likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för HEDEMORA LÄRCENTRUM 2014-2015 Trygghet- och likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för HEDEMORA LÄRCENTRUM 2014-2015 TRYGGHET- OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN GÄLLER FÖR ALLA ELEVER INOM GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2014-10-13 Barn- och utbildningsförvaltningen Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan 1 Policy Mobbning, diskriminering, trakasserier

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Övergripande plan för Likabehandling Barn och utbildningsverksamheten i Gullspångs kommun 2015

Övergripande plan för Likabehandling Barn och utbildningsverksamheten i Gullspångs kommun 2015 Övergripande plan för Likabehandling Barn och utbildningsverksamheten i Gullspångs kommun 2015 Kommunkontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81 Planen syftar till att

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (8) Lärande Lerums Gymnasium Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen gäller för alla gymnasiets enheter (enhet 1, enhet 2, enhet 3, enhet 4 och enhet 5) På Lerums

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO)

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO) För trygghet, ansvar och respekt i skolan information från Barn- och elevombudet (BEO) 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress:

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Böle Byskola 2014-2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Årlig plan 3 Vision 3 Vad säger styrdokumenten? 4 Definitioner 5 Ansvarsfördelning 6 Huvudman och Rektor

Läs mer

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Upprättat 2013-08-01 Revideras 2014-08-01 ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Mål: Alla barn och elever har

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Montessoriförskolan Tigerungen ek.för. Sundbyberg den 16/9 2014

Montessoriförskolan Tigerungen ek.för. Sundbyberg den 16/9 2014 Likabehandlingsplan Montessoriförskolan Tigerungen ek.för. Sundbyberg den 16/9 2014 Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever är ersatt av Diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Med anledning av den nya skollagen (2010:800) har Skolverket beslutat att ta

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Plan mot kränkande behandling 2013/2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Värdegrund Lgr 11 3 Skollagen 3 Definition av likabehandling 4 Definition av kränkande behandling 4 Olika former av kränkningar 4 Rättigheter

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer