För tolerans och demokrati

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För tolerans och demokrati"

Transkript

1 För tolerans och demokrati Om skolans arbete mot rasism och främlingsfientlighet

2 Alla lärare oavsett skolform har ett stort ansvar för att skapa en arena där demokratin tillämpas. Värdegrundsarbetet ska genomsyra all verksamhet. Det finns inga enkla svar på frågan hur du som lärare kan möta främlingsfientlighet. Däremot kan kunskap och andras erfarenheter ge vägledning. Tanken med denna skrift är att förmedla sådana nycklar. Mycket har hänt sedan Lärarförbundet i januari 2000 gav ut skriften Att motarbeta nazism och rasism i skolan för första gången. På den tiden hade Sverige just chockats av en rad våldsdåd där förövarna var övertygade nazister. Den skriften fick en mycket omfattande spridning, både i och utanför skolan, och trycktes i flera hundra tusen exemplar. Sedan dess har främlingsfientliga organisationer tagit plats i demokratiskt valda församlingar, terrordåd har nått Sverige och i skolan möter lärare ideologiskt omedvetna elever som deltar i kränkningar av andra elever. Ingen blir rasist över en natt och många lärare ställer sig fortfarande frågan om och hur de kan ta ansvar att bemöta elever med främlingsfientliga åsikter. Därför reviderade vi denna skrift 2006, och nu 2012 är det dags igen. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att värna demokratin och att fostra eleverna till respekt för allas lika värde. Det är utgångspunkten i denna uppdaterade skrift där vi vill ta ett nytt grepp och ge dig som lärare mer konkreta verktyg i det dagliga arbetet med skolans värdegrund. Du kommer också att möta personer som konfronterats med problematiken i sitt uppdrag. Skolan är den arena där vi formas som medborgare och där vi lär oss att fungera tillsammans. Vår förhoppning är att denna skrift även fortsättningsvis ska ge lärare och skolledare stöd i det praktiska arbetet med hur främlingsfientlighet kan bemötas. Stockholm, mars 2012 Alla barn förtjänar respekt, även de som har fel åsikter Sedan mitten av 90-talet har Christer Mattsson arbetat för att stärka toleransen och motverka främlingsfientlighet bland Kungälvs ungdomar. Min stora insikt är att vi måste gå från konfrontation till dialog, säger Christer Mattsson, grundskollärare och numera enhetschef i kommunen. I mitten av 90-talet misshandlades en fjortonårig pojke i Kungälv till döds av ett gäng tonåriga nazister. Dådet väckte stort uppseende i riksmedia och i kommunen blev reaktionen stark. Den politiska ledningen beslutade omgående om åtgärder för att förhindra att extrema rörelser växte sig starkare. Redan från början fanns hos de styrande insikten om att ett sådant arbete kräver noggrann planering och uthållighet. Brandkårsutryckningar var inte nog. Kommunalrådet sa att läget nu var så akut att arbetet måste få ta tid, berättar Christer Mattsson. Det var han som till att börja med fick uppdraget att inventera lärarnas behov av kompetensutveckling för att förstå den värld som en del av deras elever fanns i. Politikerna ville dock gå längre. Med sin lokalkunskap visste kommunalrådet att intoleranta uppfattningar funnits i generationer i delar av kommunen. I dag leder Christer Mattsson ett brett projekt för tolerans som fått stor uppmärksamhet och som belönats med priser, till exempel ur utrikesminister Anna Lindhs minnesfond. Hösten 2011 hölls en unik internationell konferens i Kungälv med israeler och palestinier om arbete för tolerans. Det ledde till ett utbyte mellan skolor i Kungälv, Israel och Palestina. Eva-Lis Sirén Så vidgades Christer Mattssons uppdrag till att också omfatta en undersökning av varför dessa uppfattningar fortplantas från generation till generation, det som i forskningen brukar kallas för den svarta överföringen. Hans jobb tog tre år. Christer Mattsson, Lärare i Kungälv. 2 3

3 För att utveckla och sprida toleransprojektet till andra skolor i landet samarbetar Kungälvs kommun under 2012 också med EXPO utbildning och Teskedsorden en stiftelse som grundats av tidningen VI och den israeliske författaren Amos Oz (intresserade skolor kan kontakta projektet via Kungälvs kommunväxel). Kommunledningens förvissning om att framgång kräver långsiktighet och uthållighet, har styrkts i projektet. När Christer Mattsson ombeds utfärda varnande råd till skolor som vill arbeta mot rasism och främlingsfientlighet, kommer svaret snabbt: Inga temadagar! Den kanske vanligaste formen för att ta upp aktuella och allvarliga frågor i skolan den särskilda dagen med sitt särskilda tema får alltså underkänt. Enligt Christer Mattsson kan den i sämsta fall göra större skada än nytta. En temadag en gång om året ger inte rum för samtal och diskussion. Budskapet är redan givet, de ungdomar som har fel åsikter får istället sitt utanförskap bekräftat, deras sammanhållning stärks ytterligare. Christer Mattsson utdelar också en annan varning. Han var själv med och utformade den fortbildning som lärarna fick i slutet av 90-talet och som till stor del handlade om att lära sig känna igen yttre tecken på extrema och intoleranta uppfattningar. Uniformer och olika nazistiska symboler beskrevs. Men vad hjälper den kunskapen när du ställs inför en människa som är intolerant? Du kommer inte lättare i kontakt med hennes världsbild bara för att du känner igen olika märken som hon bär på jackan. Direkt efter mordet i Kungälv fanns det också en kraftig vilja hos alla i kommunen att manifestera avståndstagande från rasister och mot våld. I fackeltåg och på möten skanderade talkörer att rasismen måste krossas. En självklar reaktion från upprörda medborgare. Men vad gör du när du möter en rasist i klassrummet? Det är knappast din uppgift som lärare att krossa eleven. Istället måste du försöka nå den individen. Efter en stunds funderande sammanfattar Christer Mattsson det som för många lärare är den kanske största utmaningen: att respektera en elev som inte respekterar andra. Att alla barn i mitt klassrum förtjänar min respekt, var nog den stora insikten som jag fick under mitt utredningsarbete. Vi måste som lärare gå från fördömande till dialog. Men hur föra dialog om det obegripliga, om ondskan i koncentrationslägren? Går den ens att förstå? Den går att förstå. Men då räcker det inte med att bara tala om den tyska inflationen på 30-talet eller om hur Hitler genom att bygga motorvägar fick ner arbetslösheten och därmed vann politiskt stöd, säger Christer Mattsson. Nazismens mylla är en latent vilja hos oss alla att utesluta misshagliga grupper från föreställningen om att de är medmänniskor. Denna vilja att bli kvitt dem som vi tycker stör vår ordning, är ett ständigt hot. Vi har konstruerat skydd mänskliga rättigheter, internationella konventioner, lagar för kriget, en domstol som dömer krigsförbrytare. Men inom oss finns viljan att utesluta de misshagliga fortfarande kvar. boktips Tillsammans med lärarutbildaren Magnus Hermansson har Christer Mattsson skrivit boken Ingen blir nazist över en natt (Natur och Kultur 2008).» Några elever längst bak började argumentera för att Förintelsen inte ägt rum. Först blev jag stum, sedan började jag med kraft och känsla föreläsa. Fakta staplades på fakta ( ) Men klassen stod inte bakom mig. Några tjejer fnissade och ett par pojkar började ställa kritiska frågor om mina åsikter. De andra satt alldeles stilla. «Utdrag ur Ingen blir nazist över en natt. Diskussionsfrågor Vad kan vi göra på vår skola för att tolerans ska tillämpas och inte bara blir tomma ord? Hur för man en dialog med elever som gör nazistiska eller främlingsfientliga uttalanden? 4 5

4 Värdegrunden måste påverka allt Arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten, kompetensutveckling arbetet för tolerans och mot diskriminering måste ständigt vara centralt. Det är rektors ansvar att se till att personalen får den kunskap de behöver, säger före detta grundskole rektorn Ann-Charlotte Brandberg. I ett tiotal år var hon rektor på en 7 9-skola i Kungälv med över 600 elever. Nu arbetar hon med utveckling på skolförvaltningen, särskilt med frågor som anknyter till skolans värdegrund. På skolan där hon tidigare arbetade hade man under perioder problem med elever med främlingsfientliga åsikter. Det handlade inte om några fullblodsrasister, snarare om elever med aversioner mot det obekanta, även mot till exempel homosexualitet, berättar Ann-Charlotte Brandberg. Attityderna kan alltså vara ganska diffusa och svåra att ringa in. Därför är personalens kunskap A och O för att definiera problemen, betonar hon. Man känner av stämningar och bråk men vet inte hur de ska tolkas. Man frågar sig hela tiden om det handlar om rasism eller något annat, beskriver hon. Vi fick hjälp av toleransprojektet här i Kungälv för att förstå varför en elevgrupp med avvikande beteende och åsikter bildats, medlemmarnas olika status och vilka signaler de sände genom symboler, musik och klädmode. Analysen gav oss ett mönster. Sitt eget kunnande om var kunskap, erfarenhet och expertis finns att hämta har Ann-Charlotte Brandberg främst fått från kommunens toleransprojekt, men även från exempelvis tidskriften Expo och från sökningar på nätet. Det finns redan mycket kunskap under skoltaket! Det viktiga är att samla den i en gemensam syn på eleverna och på hur man hanterar elever som är fientliga till det som är främmande. Incidenter får inte passera utan direkta reaktioner. Samtal måste föras hela tiden. Alla elever måste få vädra sina åsikter även om de inte är rumsrena. Och då duger det inte med enstaka temadagar. Men det finns ju en värdegrund som ska genomsyra skolan och som alla rektorer är väl medvetna om? Det ska man inte utgå ifrån. Det finns tusen och en ursäkter för att låta värdegrundsfrågor hamna vid sidan av. Det handlar ju om tid och pengar, förklarar Ann-Charlotte Brandberg. Som rektor måste jag gräva djupt i mitt eget förhållningssätt. Då blir det lättare att göra den nödvändiga prioriteringen. Den som tränger in i detta inser ju att uppdraget till skolan är jättetydligt! Att fundera på för dig som är skolledare: Har de anställda tid och möjlighet att tillsammans resonera och reflektera över hur de bemöter elever med intoleranta åsikter? Finns det särskild tid avsatt för sådana träffar eller får de försöka hitta en lucka? Diskussionsfrågor Hur kan skolledare bidra till att lärare får utrymme att tillsammans resonera och reflektera över hur de bemöter elever med intoleranta åsikter? På vilket sätt kan skolledare bidra till att frågorna integreras i undervisningen? Att som många skolor gör, beta av ämnet främlingsfientlighet och rasism på en temadag eller i ett kortvarigt projekt är som en spott i Atlanten, tycker hon. Ann-Charlotte Brandberg, före detta rektor i Kungälv. Arbetar nu med utveckling på skolförvaltningen. Lärarna måste låta sin medvetenhet och sin kunskap ständigt påverka all undervisning. Skolans värdegrund ska genomsyra allt. På min skola tränade personalen i värderingsövningar där de måste ta ställning i brännbara frågor. Hur de bemötte eleverna diskuterades fram och tillbaka ur olika perspektiv. Värdegrunden» Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. «Ur Skollagen 1 kap. 5 om värdegrunden. 6 7

5 Allt vilar på de mänskliga rättigheterna Sedan 2006 har skolans huvudmän skyldighet att kartlägga förekomsten av kränkande behandling och diskriminering. Men fortfarande vet flertalet huvudmän inte hur det ser ut på deras skolor, säger Lars Arrhenius, barn- och elevombud på Skolinspektionen. Varje skola ska ha en plan för hur elevernas rätt till en trygg skolmiljö ska säkras. Planen ska vila på systematiska kartläggningar. Men Skolinspektionens kontroller visar att sju av tio planer inte håller måttet. I början var det nio av tio så det har blivit lite bättre. Men fortfarande är bristerna stora, säger Lars Arrhenius. Han konstaterar att den systematiska uppföljning av betyg och resultat som nu genomförs på de allra flesta skolor, saknas när det gäller kränkande behandling och diskriminering. Någon enkel förklaring till bristerna har han inte. Men jag tycker att huvudmännen gör det enkelt för sig när de lägger över ansvaret på skolledare och lärare. De måste själva ta reda på om kartläggningen skett på varje skola, säger Lars Arrhenius och tillägger att huvudmän som inte har en egen bild tenderar att tro att allt är bra. Till en början var många huvudmän kritiska till de nya bestämmelserna. Framförallt gällde deras kritik möjligheten att utdöma skadestånd till elever som utsatts för kränkande behandling. Det finns en attityd som gör att man blundar när elever utsatts för kränkningar och diskriminering. Deras berättelser ifrågasätts. Lärare och andra vill gärna lägga problemet hos eleven själv, berättar Lars Arrhenius. En förklaring är att lärare och annan personal i skolan sällan ges tillräcklig tid och möjlighet att tillsammans reflektera över sådant som skolans värdegrund och vad som sägs i skollag och läroplaner. Allt vilar ju på de mänskliga rättigheterna. Men vad det innebär kan vi göra olika tolkningar av. I skolan är det dock viktigt att vi ger en och samma bild. Därför måste skolledningen se till att dess personal får tid att jobba fram en gemensam hållning, säger Lars Arrhenius. Här får du hjälp med planen Sedan 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Varje år ska skolan eller förskolan upprätta en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. På webbplatsen Plan för skolan finns råd: planforskolan.se. Fortfarande finns det huvudmän som ifrågasätter lagen. Det sänder tyvärr signaler till rektorer och lärare att den inte är så viktig, säger Lars Arrhenius. Lars Arrhenius, Barn- och elevombud, förordnad fram till 30 april Han konstaterar också att kunskapen om vad lagstiftningen kräver ofta är låg ute på skolor och bland huvudmän, såväl kommunala som fristående. Som jurist förvånar det honom. Särskilt skolledare måste ha en uppfattning om hur lagstiftningen ser ut. Det finns sedan 2006 en handlingsplikt i skolan. Upplever sig en elev utsatt för kränkande behandling så måste skolan agera med utredning och åtgärder, säger Lars Arrhenius, som påminner om att lagen ställer krav på nolltolerans mot kränkande behandling. Grundläggande är dock att lärare och andra ser och hör vad eleverna upplever. Anmälningarna till Barn- och elevombudet visar att så inte alltid är fallet. nya skollagen ger dig tydligare skyldigheter 1 juli 2011 började nya skollagen att gälla. Den innehåller bland annat ett förtydligande av personalens skyldigheter (6 kap, 10 ).» Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är nu skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. «Fakta: Mellan 2006 och 2010 ökade antalet anmälningar till Barn- och elevombudet från drygt 300 till Mer om barn och elevombudet, BEO, finns på Skolinspektionens webbplats: skolinspektionen.se/beo. 8 9

6 Yttrandefriheten då? Så här säger JO Justitieombudsmannen, JO, har gått igenom ett antal fall där lärare eller skolledningar anklagats för att kränka elevers yttrande- och åsiktsfrihet. JO:s utlåtanden visar hur lagen ska tolkas. Justitieombudsmannen är riksdagens kontrollmakt i Sverige med ansvar för övervakning av de offentliga myndigheterna. Det officiella namnet är Riksdagens ombudsmän. Termen justitieombudsman, förkortat JO, syftar både på en enskild justitieombudsman och på myndigheten som sådan. Den svenska justitieombudsmannen är den myndighet som givit upphov till begreppet och institutionen ombudsman som i dag finns i hela världen. Spridande av tryckt material Att stoppa spridandet av skrifter och annat tryckt material får bara ske av ordningsskäl. Att beslagta skrifterna för att innehållet står i strid med exempelvis intentionerna i läroplanen är inte tillåtet. Elever som bär märken En skola får inte beslagta eller konfiskera märken som eleven bär på sina kläder, även om märkenas budskap kan störa ordningen i skolan. Inte heller får en elev stängas av för att den inte vill ta av sig märket. Om märkena uttrycker ringaktning för personal eller andra elever ska skolledningen ingripa, enligt skollagen. Men även i dessa fall gäller samma begränsning som ovan. Istället bör skolledningen överväga att göra en polisanmälan. Hitlerhälsning hets mot folkgrupp? Nazisthälsningen var en hälsning i Nazityskland, som innebar att högerarmen utsträcktes i en vinkel mitt emellan vågrätt och lodrätt, samtidigt som frasen Heil Hitler eller Sieg Heil uttalades. Hälsningen används av svenska nynazister, som kallar den segerhälsning. I den svenska statliga utredningen SOU 2000:88 anges att bärande av till exempel en nazistisk symbol eller utförande av så kal-lad Hitlerhälsning inte ensamt räcker för att någon skall kunna dömas för hets mot folkgrupp. För att vara straffbar krävs det att gärningen i sammanhanget bedöms ge uttryck för nedvärdering av andra befolkningsgruppers människovärde. Om så inte skett kan den som gjort hälsningen således inte dömas för hets mot folkgrupp. Hälsningen kan däremot bedömas som grovt förargelseväckande beteende

7 Argument ska bemötas, inte sopas under mattan! Som lärare är det viktigt att påminna om att Sverige i huvudsak är ett tolerant samhälle. Ingen är dömd att misslyckas på grund av sitt ursprung, säger Jonathan Leman på stiftelsen EXPO. Stiftelsen EXPO får många frågor om nazistiska grupper och nazistiska symboler. Men stiftelsen ombeds också allt oftare att fortbilda lärare om tolerans och främlingsfientlighet. Förändringen speglar en generell utveckling där dialog och diskussion med elever med intoleranta åsikter blivit allt viktigare. Argument ska bemötas, inte sopas under mattan. Avvisar man dessa elever så bekräftas bara deras bild av ett etablissemang som inte tål den kritik som de anser att de står för. Dialog istället för konfrontation så att man inte blir elevens motståndare, sammanfattar Jonathan Leman. Samtidigt är det viktigt att tala om intoleransens konsekvenser. Att genom historiska och nutida exempel visa vad som skulle bli konsekvenserna om hatet blev politisk verklighet. En sådan undervisning främjar insikten om att vi inte har något alternativ till samexistens. Jonathan Lemans bild av läget ute på landets skolor när det gäller arbetet mot rasism och intolerans är splittrad. En insikt som EXPO:s utbildare gjort är att ungdomar med utländsk bakgrund ofta snabbt suger åt sig majoritetens fördomsfulla bilder av deras kultur eller religion. Det påverkar deras självbild och därmed deras livschanser. Därför är det viktigt att skolan stärker deras identitet och motarbetar fördomsfulla bilder av invandrare, förklarar Jonathan Leman. Det är också viktigt att skolan bidrar till en inkluderande bild av svenskhet där det är möjligt att vara både till exempel romer och svensk eller somalier och svensk. På samma sätt är det, enligt Jonathan Leman, en viktig uppgift för skolan att framhålla att Sverige trots allt är ett tolerant samhälle där de flesta motsätter sig att man döms efter bakgrund, hudfärg eller religion. Här blir det inte rubriker om någon ur en viss grupp släpps in på ett hotell. Här kommer rubrikerna istället om någon nekas att ta in på hotellet. Normen är tolerans. Därför ligger det också i den enskildes intresse att vara tolerant. Diskussionsfrågor Rasistiska och intoleranta åsikter finns på alla skolor i olika grad, hur kan lärare hålla sig uppdaterade med dessa? Hur integrerar man som lärare diskussioner om jämlikhet och tolerans i alla ämnen? Jag stöter ibland på rektorer som kraftfullt hävdar att rasism minsann inte finns på deras skola. Och förekommer det så beror det på att andra ungdomar som inte är elever på skolan, har spritt budskapet, berättar Jonathan Leman. det här är expo Jonathan Leman, reporter och skolsamordnare på EXPO-utbildning Egentligen menar de att de inte har ordningsproblem med rasistisk koppling på skolan. Rasistiska och intoleranta attityder finns ju på alla skolor i olika grad, precis som det finns överallt i samhället och över hela världen. Han understryker att rasism inte bara är något som svarta utsätts för av vita. I själva verket är det inte ovanligt att det förekommer mellan olika minoriteter och det kan också i vissa fall riktas mot ungdomar med svensk bakgrund.»varumärket«expo är mest känt för tidskriften som orädd kartlägger och avslöjar intoleranta, rasistiska och nynazistiska grupper. Men i dag är utbildning en större del av verksamheten inom ägarstiftelsen. EXPO utbildar och föreläser för lärare, elever och politiker, ofta i samarbete med andra organisationer, till exempel lärarförbunden och andra fackförbund. På webbplatsen EXPO finns en kunskapsbank med texter om nazismen före och efter andra världskriget för lärare, elever och andra. Läs mer på expo.se

8 Lagar, regler och principer Här kan du läsa mer... Om yttrandefrihet och mänskliga rättigheter Grundlagarna: regeringen.se Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter: humanrights.gov.se Om skollagen Svensk författningssamling, SFS: riksdagen.se Skolverket: skolverket.se Om diskrimineringslagen Barn- och elevombudet, BEO: skolinspektionen.se/beo Diskrimineringsombudsmannen, DO: do.se Om lärarförbundens yrkesetiska principer Lärarförbundet: lararesyrkesetik.se I Sverige regleras rätten att uttrycka åsikter, tankar och känslor i tal, skrift, bild eller på annat sätt i regeringsformen, en av våra grundlagar. Den enskildes yttrandefrihet skyddas därigenom från ingrepp från myndigheter eller andra offentliga organ. På samma sätt skyddar tryckfrihetsförordningen rätten att i tryckta skrifter uttrycka tankar och åsikter. Dessa rättigheter får dock begränsas i lag. Ett exempel är brottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp. Den som genom uttalanden eller på annat sätt hotar eller sprider missaktning om en grupp på grund av dess etniska tillhörighet, trosbekännelse, ras, hudfärg, nationalitet eller sexuella läggning, kan dömas till böter eller fängelse. Enligt 2011 års skollag ska utbildningen i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Alla som verkar inom denna utbildning ska främja dessa mänskliga rättigheter och aktivt motverka all form av kränkande behandling instiftades en särskild lag om kränkande behandling av barn och elever som numera ingår i diskrimineringslagen. Enligt denna lag är den som ansvarar för skolverksamhet skyldig att bedriva ett aktivt, målinriktat och planmässigt arbete för att motverka kränkande behandling och främja lagens syfte. Mer om det berättar barn- och elevombudsmannen Lars Arrhenius i en intervju på sid 8 9. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har antagit gemensamma yrkesetiska principer för lärare. Enligt dem ska lärare i sin yrkesutövning skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier

9 Symbollexikon Vad döljer sig bakom extremisternas symboler? hjortronblomma Nationaldemokraterna bytte 2008 symbol till en brandgul hjortronblomma. Den brandgula färgen symboliserar enligt partiet frihet, kraft och resning men valet av färg ska också förstås som en varning till det etablissemang som styr landet. Hjortronblomman valdes därför att den växer i Norden. triskele Det urgamla tredelade hakkorset, triskele, förekom inom tredje riket som en symbol för en SS-division, men har framför allt använts som symbol för vit makt sedan mitten av 70-talet. Triskelen användes av Afrikaner Weerstandsbeweging (AWB), en vit sydafrikansk kamporganisation som bekämpade varje försök att avskaffa det sydafrikanska apartheidsystemet som då rådde i landet. ægishjálmur Svenskarnas parti använder sig av en svart runa mot en gul rund botten. Symbolen är en så kallad skräckhjälm som i fornnordisk mytologi ska ha använts för att injaga skräck i fienden och stärka den egna kraften. varghake I Tyskland började varghaken användas efter förlusten av första världskriget, som en symbol för ett nationellt motstånd mot den politik som tvingats på Tyskland av segermakterna. Inom nazistgrupperingarna har den behållit sitt symbolvärde bland annat använde den militanta svenska nazistorganisationen VAM varghaken som en symbol för den vita rasens försvar. kugghjul Kugghjulet är till skillnad från många andra av vit makt-världens symboler relativt ny. Den har en stark koppling till arbetarklassen och är inte en utpräglad nazistsymbol. Bland nazister idag används kugghjulet ofta av de som vill betona sin arbetarbakgrund. Vit makt-näve En höjd näve har sedan 1800-talet använts som tecken på enighet och styrka av en mängd grupper med olika politiska mål, till exempel den amerikanska medborgarrättsorganisationen Svarta pantrarna. Vit makt-näven lanserades inom skinnskallekulturen på 1970-talet som en arisk motsvarighet till denna black power-näve. hakkors Är en av våra äldsta symboler som har förekommit i olika kulturer ända sedan cirka före Kristus erkändes hakkorset som nazismens symbol. I dag används hakkorset fortfarande av nazistiska organisationer i länder där det är tillåtet, exempelvis i USA. I Sverige och i flera andra länder kan det vara brottsligt att använda hakkorset. vasakärve 1938 skiftade det nazistiska partiet Svensk socialistisk samling partisymbol. Hakkorset byttes ut mot Vasakärven, Gustav Vasas släktvapen. En vase är ett gammalt svenskt ord för ett knippe av sädesstrån

10 Symbollexikon Vad döljer sig bakom extremisternas siffror? 14 Den mest spridda numeriska symbolen inom Vit makt-rörelsen. Numret är en förkortning för frasen fjorton ord som myntades av David Lane och är översatt till svenska: Vi måste säkra existensen för vårt folk och en framtid för våra vita barn och är till skillnad från många andra av vit makt-världens symboler relativt ny. Den har en stark koppling till arbetarklassen och är inte en utpräglad nazistsymbol. Bland nazister idag används kugghjulet ofta av de som vill betona sin arbetarbakgrund. 18 Står för första och åttonde bokstäverna i alfabetet, A och H, alltså Adolf Hitlers initialer. Siffrorna förekommer bland annat i namnen på organisationen Combat 18 och vit makt-bandet Sturm Står för andra och åttonde bokstäverna i alfabetet, B och H. Det i sin tur är förkortningen för den internationella nazistorganisationen Blood & Honour, blod och ära på svenska. 4/20 Symboliserar datumet 20 april, som är Adolf Hitlers födelsedag. Dagen högtidlighålls än idag inom den nazistiska rörelsen, såväl i Sverige som utomlands. 64 Den 11 mars 1995 knivmördades en homosexuell man på öppen gata i Västerås. Mordet hade utförts med stor brutalitet och offret hade träffats av 64 knivhugg. Gärningsmannen tillhörde den lokala nazistgruppen Westra Aros SA. Den numeriska symbolen 64 har efteråt ibland använts av svenska nazister som en uppmaning till mord på homosexuella. 88 Är symbolen för HH, alltså den åttonde bokstaven i alfabetet. Förkortningen står för Heil Hitler, den formella hälsningen i Nazityskland. 88 är en av de mest använda numeriska symbolerna inom den högerextrema miljön och förekommer på kläder och hos vit makt-bandet Legion 88. Tack till EXPO som bidragit med texter och bilder till symbollexikonet

11 Bemöta främlingsfientlighet? Jovisst, men hur börjar jag? Ett första steg kan vara denna skrift. Här hittar du fakta, intervjuer och diskussionsfrågor om tolerans och demokrati. Använd skriften som ett stöd i ditt praktiska arbete med att bemöta främlingsfientlighet. Mars 2012 Grafisk form: FWD Reklambyrå AB. Text: Ulf Edlund. Foto: sid 4 Kristofer Samuelson. Tryckeri: Trosa Tryckeri, ex lararforbundet.se

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Datum. Kritik mot rektorerna för Söndrumsskolan i Halmstads kommun för ett förbud mot att använda den svenska flaggan på skolan

Datum. Kritik mot rektorerna för Söndrumsskolan i Halmstads kommun för ett förbud mot att använda den svenska flaggan på skolan BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2017-04-10 Dnr 6301-2015 Sid 1 (5) Kritik mot rektorerna för Söndrumsskolan i Halmstads kommun för ett förbud mot att använda den svenska flaggan på

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Likabehandlingsplan för Lidingö vuxenutbildning

Likabehandlingsplan för Lidingö vuxenutbildning Inledning Likabehandlingsplan för Lidingö vuxenutbildning 2013-11-28 Alla människors lika värde och respekt för varje individ ska genomsyra hela verksamheten. Likabehandlingsplanen är en viktig del av

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Attendo Individ och Familj AB - Box 28-575 21 Eksjö Tel. 0730-660 116 - - lisbeth.lindstrom@attendo.se 1. Mål och Vision Mål: Skolan ska ha en likabehandlingsplan

Läs mer

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolorna Framtidsfolket Sunnanäng

Likabehandlingsplan Förskolorna Framtidsfolket Sunnanäng Likabehandlingsplan 2015-2016 Förskolorna Framtidsfolket Sunnanäng Innehållsförteckning Bakgrund...3 Förskolorna Framtidsfolket 5 Fördjupningsområden 2015-2016...7 Rutiner för att utreda, åtgärda och följa

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan kränkande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2015 Vuxenskolan, Likabehandlingsplan Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Lagens syfte... 3 Vuxenskolans värdegrund... 3 Övergripande mål för

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Bilaga 1: Styrdokument

Bilaga 1: Styrdokument 1 : 1 Bilaga 1: Styrdokument Läroplan för grundskolan, Lgr11 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola ! Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Pixbo förskola 2016-2017 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas

Läs mer

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Lärardagarna i Örebro 2 november 2010 George Svéd Diskrimineringsombudsmannen do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen och skollagen Lagarna uppbyggda kring

Läs mer

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan för IM Ungdomscentrum

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan för IM Ungdomscentrum Sida 1 av 6 Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan för IM Ungdomscentrum Reviderad 2014-08-19 Inledning Hässleholms Gymnasium skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering

Läs mer

Mobbningen slutar inte utanför klassrummet skolans ansvar för kränkningar på nätet. Göteborg den 21 april 2016 Caroline Dyrefors Grufman

Mobbningen slutar inte utanför klassrummet skolans ansvar för kränkningar på nätet. Göteborg den 21 april 2016 Caroline Dyrefors Grufman Mobbningen slutar inte utanför klassrummet skolans ansvar för kränkningar på nätet Göteborg den 21 april 2016 Caroline Dyrefors Grufman BEO på Skolinspektionen Kansli med drygt 20 anställda; kanslichef,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och plan mot kränkande behandling på. Brunflo Syds förskolor. Marieby, Storviken, Backen, Dungen Tandsbyn Trollåsen

LIKABEHANDLINGSPLAN och plan mot kränkande behandling på. Brunflo Syds förskolor. Marieby, Storviken, Backen, Dungen Tandsbyn Trollåsen Brunflo ht 2015 omarbetad och reviderad LIKABEHANDLINGSPLAN och plan mot kränkande behandling på Brunflo Syds förskolor Marieby, Storviken, Backen, Dungen Tandsbyn Trollåsen En trygg förskola för alla

Läs mer

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De

Läs mer

Södervångs förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Södervångs förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Södervångs förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Upprättad: december2010 Reviderad: mars 2016 Gäller till: oktober 2016 Innehåll Inledning/vision 3 Lagar och styrdokument 4 Utvärdering

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2012/13

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2012/13 Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2012/13 1 Bakgrund och uppdrag Från och med 2006-04-01 gällde Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i det offentliga

Läs mer

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-11- 19 Klubbgärdet/Munksunds Förskole enheter, Piteå kommun Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolorna Framtidsfolket Rödklövern

Likabehandlingsplan Förskolorna Framtidsfolket Rödklövern Likabehandlingsplan 2015-2016 Förskolorna Framtidsfolket Rödklövern Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Förskolorna Framtidsfolket... 4 Fördjupningsområden 2015-2016...7 Rutiner för att utreda, åtgärda

Läs mer

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Datum Sida 2014-03-12 1 (11) Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Upprättad 20140312 Dokumentägare Tuula Dajén Kulturchef Giltighetstid: Tillsvidare Postadress Besöksadress

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn

Läs mer

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan Förskolan Fantasi Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för förskolan fantasi. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla på Förskolan Fantasi är skyldiga

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Rättviks kommuns förskolor och pedagogisk omsorg Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling.

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VELANDA SKOLANS FRITIDSHEM 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VELANDA SKOLANS FRITIDSHEM 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VELANDA SKOLANS FRITIDSHEM 2015/2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VELANDA SKOLANS FRITIDSHEMS VISION 1. INLEDNING 1 2. BEGREPP OCH DEFINITIONER 2 3. VELANDA

Läs mer

Likabehandlingsplan för Kulturskolan

Likabehandlingsplan för Kulturskolan Likabehandlingsplan för Kulturskolan 2013-2014 Från och med 1 april 2006 gäller lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. I korthet går lagen ut på

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tärnans förskola Gräsö 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tärnans förskola Gräsö 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tärnans förskola Gräsö 2016 2 (5) Tärnans plan mot kränkande behandling, förskolan 1-5 år Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Likabehandlingsplan 2010 Förskolorna Framtidsfolket

Likabehandlingsplan 2010 Förskolorna Framtidsfolket Förskolorna Framtidsfolket AB Likabehandlingsplan 2010 Förskolorna Framtidsfolket Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Utdrag ur lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Förskolan Äppelgården Vision På Äppelgården förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Åsa Söderström Lektor i pedagogik Karlstads universitet

Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Åsa Söderström Lektor i pedagogik Karlstads universitet Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling Åsa Söderström Lektor i pedagogik Karlstads universitet Form och innehåll På Kau Alla deltagare På Kau Lärledare På hemmaplan Alla deltagare Seminarieträffar

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN 2011-08-30 RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN BUN 2014/0288 003 Handläggare Mia Wiman-Olsson Sakkunnig, utbildningskontoret

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. HT 2015/VT 2016 /Sundlerhälsan 2015-06-12 1 Innehållsförteckning Värdegrund...3 Varför behövs en plan mot diskriminering och kränkande...3 behandling?...3

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppdaterad 2016-05-18 1 Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling 2 Inledning Alla förskolor/ skolor i Sverige ska ha en egen likabehandlingsplan.

Läs mer

Planen vänder sig till alla barn och vuxna som vistas i förskolan

Planen vänder sig till alla barn och vuxna som vistas i förskolan 2010-03-25 Planen vänder sig till alla barn och vuxna som vistas i förskolan Syfte Att främja barns och vuxnas lika rättigheter (oavsett kön, etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning, sexuell

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

Förskolan Gula Huset. Tvärålund. Vår vision. Upprättad HT- 2015

Förskolan Gula Huset. Tvärålund. Vår vision. Upprättad HT- 2015 Upprättad HT- 2015 Förskolan Gula Huset Tvärålund Vår vision Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik. Barnen ska mötas av vuxna som ser varje barns möjligheter. Inget barn ska bli diskriminerat, trakasserat

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 för Bamse språkförskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 för Bamse språkförskola Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-01-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 för Bamse språkförskola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.

Läs mer

Rutiner vid kränkande behandling i i förskola

Rutiner vid kränkande behandling i i förskola I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om kränkande behandling som innebär att har långtgående föreskriven skyldighet att motverka diskriminering och kränkande behandling. Dessa skyldigheter utgår ifrån

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Likabehandlingsplan. För Gullberna Parks förskola, Rödmyran

Likabehandlingsplan. För Gullberna Parks förskola, Rödmyran Likabehandlingsplan För Gullberna Parks förskola, Rödmyran 2009/2010 1. Vision för våra förskolor Vår förskola ska vara trygg för alla, barn, personal och föräldrar och fri från trakasserier och annan

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Likabehandlingsplan. För Verkö förskola

Likabehandlingsplan. För Verkö förskola Likabehandlingsplan För Verkö förskola 2009/2010 1. Vision för våra förskolor Vår förskola ska vara trygg för alla, barn, personal och föräldrar och fri från trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Likabehandlingsplan Ålands förskola

Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan reviderad 201010-25 1 Policy och vision... 2 2 Definitioner och lagens omfattning... 2 3 Förebygga... 3 3.1 Upptäcka... 3 3.2 Utreda och åtgärda...

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6)

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Anders

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 1 BAKGRUND Syfte Alla elever har samma rättigheter och skyldigheter flickor som pojkar och oavsett ålder, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder

Läs mer

Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017

Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017 PM 2017: RIV (Dnr: 110-1751/2016) Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017 Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Gothem förskola 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rudbecksgymnasiet Läsåret 2013/2014 1 Innehåll Hur vi tagit fram planen... 3 Mål och vision... 3 Vision... 3 Mål... 3 Vad säger lagarna?... 3 Definitioner...

Läs mer

Kommittédirektiv. Politisk information i skolan. Dir. 2014:117. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014

Kommittédirektiv. Politisk information i skolan. Dir. 2014:117. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Kommittédirektiv Politisk information i skolan Dir. 2014:117 Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera de bestämmelser som reglerar hur skolor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Förskolan Nallegården Vision På Nallegården förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Likabehandlingsplan Småfötternas förskola

Likabehandlingsplan Småfötternas förskola 1 Likabehandlingsplan Småfötternas förskola Vår vision på Småfötternas förskola är att alla visar varandra omtanke att alla tar ansvar att alla skall känna sig trygga att alla skall känna en framtidstro

Läs mer