Jag och Du. Ett arbetsmaterial om mänskliga rättigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag och Du. Ett arbetsmaterial om mänskliga rättigheter"

Transkript

1 Jag och Du Ett arbetsmaterial om mänskliga rättigheter

2 Författare Översättningav ett material från WAGGGS (World Association of Girl Guides and Girl Scouts) Our Rights Our Responsibilities Översättning Irene Linder Bearbetning Matilda Eriksson, Charlotte Stenermark Layout Kerstin Nordström Omslag Från engelska originalet Tryck AMO-tryck 2006 ISBN

3 Jag och du Alla har vi rättigheter och skyldigheter, som elev, som kompis, som förälder, som scout, hela tiden. Det här materialet handlar om detta samtidigt som det utvecklar dig både som individ och som del i ett lag, en patrull eller ett samhälle. Allt detta görs med en internationell touch, eftersom ursprungsmaterialet kommer från en av våra två världsorganisationer, WAGGGS (World Association of Girl Guides and Girl Scouts). Jag och du är just nu huvudtemat för WAGGGS arbete i världen. För att underlätta ditt arbete har delar av ursprungsmaterialet valts ut och översatts till svenska, och det är det du har framför dig nu. Materialet kan användas på juniorscoutmötet, i det nya senior/roverscoutlaget som söker sin identitet eller i ledarteamet som vill jobba ihop sig ytterligare. Samtliga aktiviteter innehåller lätta och tydliga instruktioner. Dessutom finns en omfattande bakgrundsbeskrivning till varje del. För att förstå djupet bakom aktiviteterna kan det vara bra att läsa igenom bakgrundsbeskrivningen också. Den innehåller dessutom frågeställningar som kan ligga till grund för fortsatta diskussioner. Kom ihåg att materialet är anpassningsbart efter dina omständigheter. Dessutom är det fritt fram att hitta på egna aktiviteter på temat också. Lycka till! Matilda Eriksson, Scouting i Samhället, Svenska Scoutförbundet och Charlotte Stenermark, Internationella kommittén, Nykterhetsrörelsens scoutförbund Hela det engelska materialet som WAGGGS producerat hittar du på och

4 Rätten att vara den man är Inledning Vi lever i en värld där ojämlikhet råder. Vi har alla mycket gemensamt, ändå präglas vår historia av diskriminering som grundar sig på olikheterna mellan oss. Mänsklighetens historia har påverkat dagens samhälle. Vi bär alla historien med oss. Tidigt förstår vi att våra liv formas av att det finns fördelar och nackdelar som beror på var vi föddes och hur vi ser ut. Det här är inte lätta frågor att förlika sig med eller lösa. Många av oss är inte ens medvetna om våra fördomar, för de har utvecklats under tidig barndom eller omedvetet genom social påverkan och via media. Att se på vilka vi är och varför är en bra utgångspunkt. Man kan ställa sig frågan hur mycket av vår identitet som beror på var vi föddes snarare än på medvetna val vi gjort. Att fundera över låsta uppfattningar och utmana våra egna förmodanden om vad t.ex. en viss religiös grupp tror eller över hur det motsatta könet tänker kan vara mycket upplysande. Likaså att tänka på att våra förväntningar på män, kvinnor, pojkar och flickor kan grunda sig på vad som anses passande i fråga om klädsel, arbete, uppförande osv. Dessutom är samhällets förväntningar olika beroende på var i världen man befinner sig och förändras även över tiden. Börja gärna tänka på sådana här frågor mera allmänt genom att diskutera följande: Vad har eller har haft det största inflytandet i ditt liv? Är det något genetiskt, nedärvt, eller en följd av din uppfostran? Vad tycks andra tro om dig som du tycker är fel? Buntar de ihop dig med andra? Vilka grupper har du själv en stereotyp uppfattning om? En sådan diskussion skulle säkert ge en djupare förståelse. Välj eller utforma sedan aktiviteter som leder det hela vidare. Försök att komma på konstruktiva sätt att säkra egna och andras rättigheter. Kom ihåg att tänka på kopplingen till scouting när ni diskuterar och agerar. Vilken roll kan och bör ditt förbund spela för att hjälpa medlemmarna att hantera fördomar? Vilken roll bör scouting spela i sitt samhälle och i världen som helhet? Vilken roll kan jag som scout/scoutledare spela? Vi kan börja arbeta med den här frågan genom att fundera över vad det är som kännetecknar oss själva och sedan fråga oss hur var och en bäst ska komma till sin rätt och hur detta kan kopplas till scouting. Rätten att vara sig själv handlar om just det, att vara sig själv, men också om att inte döma andra. Det handlar om rätten att vara sig själv så länge man tar sitt ansvar och förstå vad detta ansvar kräver inte bara gentemot en själv utan även gentemot ens familj, vänner, olika grupper och samhället i stort och smått. Det är också ett tema som inte bara tittar bakåt på vad som har format oss eller framåt på vad framtiden kan föra med sig. De flesta människor har uppfattningar om vad de vill göra och vara. Det borde grundas på vad som är viktigt för dem som individer hellre än på att vara som alla andra. Varje individ har en viktig roll i världen. Vi är ett globalt samhälle där alla är beroende av varandra för sin överlevnad. Aktiviteterna som hör till avsnittet förstärker hela temat Rätten att vara den man är. De har utarbetats för att stödja det som sägs ovan. Olika aktiviteter har skapats för att hjälpa ledarna att i sin tur hjälpa scouterna att se klarare vilka de är, vad som har format deras liv och vilken roll de både kan och bör spela i världen.

5 En del av aktiviteterna kan vara till hjälp om man vill tänka djupare kring dessa frågor medan andra kan visa på vägar att hävda sig själv och sina framtidsplaner bättre. Innan ni börjar arbeta med aktiviteterna eller med att tänka ut nya, se vilka rättigheter som räknas upp i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Vilka har samband med rätten att vara den man är? Den första viktiga rättigheten i Barnkonventionen sammanfattar all icke-diskriminering. Där sägs: Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i denna konvention oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Vad tror du hänger samman med rätten att vara den man är? Att läsa igenom listan över rättigheter fastställda av FN och se vad som anknyter till rätten att vara den man är ger en bra utgångspunkt för att tänka vidare och diskutera. Nedan följer några tankar som har uppstått på detta sätt. Frågor och förslag har lagts till för att hjälpa debatten på traven. Använd gärna informationen och frågorna som bas för att utveckla olika aktiviteter. Rätten till namn och identitet För dem av oss som tar efternamn och nationalitet som en självklarhet är det svårt att förstå att vi skulle kunna förnekas den rättigheten. Ändå föds många utan identitet därför att de är föräldralösa till följd av krig, hungersnöd eller sjukdom, eller förnekas sin identitet till följd av familjeupplösning, krig eller politiskt oliktänkande, eller flyr sitt land på grund av otrygghet och hot. Många av dem finner ett nytt liv i nya familjer eller i andra länder om de har tur, men där kan språket och kulturen vara helt annorlunda mot vad de är vana vid. Känslorna av isolering är naturliga, den inhemska befolkningens misstro och oro likaså. Vad kan vi då göra för att förstå varför det blir så här, hur det skulle kännas om det var oss det gällde och vad som kan göras för att förbättra situationen? Tänk på ursprunget till ditt efternamn. Se tillbaka på din egen familjs historia och spåra eventuella namn- eller nationalitetsförändringar och varför de skedde. Tänk på en speciell grupp flyktingar i världen som du vet har blivit förföljd på grund av vilka de var. Har de förvägrats sin nationalitet? Tänk på människor som har lämnat sina hem för att slå sig ner i ett annat land av ekonomiska skäl. Hur känner de sig? Hur känner sig den inhemska befolkningen? Varför ändrar en del invandrare sitt namn så att det ska låta mindre utländskt i deras nya land? Är det rätt att göra det? Varför tror du att det i länder med stora invandrargrupper verkar finnas större åtskiljande krafter än enande? Är kulturer som finns i det egna landet annorlunda jämfört med invandrarkulturer? Rätten att behandlas som individ inför lagen Vi är alla lika inför lagen och bör ha lika stor tillgång till rättvisa genom lagens försorg, men det har vi sällan. God juridisk hjälp kostar kanske pengar. Många fruktar lagen eller tvivlar på dess förmåga att behandla människor lika, andra fruktar att det kan bli sämre för dem om de söker hjälp. Av sådana och ännu flera skäl utsätts många för orättvis behandling, hot och våld. Men det går framåt och det börjar ofta

6 med större kunskap kännedom om vad lagen säger och kunskap om hur man kan få hjälp. Numera finns det många stödorganisationer som bildats i detta syfte, men inte i alla länder. Ta reda på fakta om något inom lagens område som angår dig. Respekteras lagarna? Försök att kontakta en frivilligorganisation som arbetar med dessa frågor och be dem komma och berätta för er grupp vilka tjänster de erbjuder. Jämför hur lagar skiljer sig åt i olika länder och fundera över orsaken. Åsiktsfrihet Vad formar våra tankar? Föräldrar och familj, media, böckerna vi läser, våra lärare? Vad händer om vi inte håller med varandra är det lätt att komma överens om att få ha olika åsikter? De flesta av oss utvecklar våra övertygelser och värderingar under uppväxten. En del av dem består, andra ändras med tiden. Vissa länder har genomgått stor förändring när de infört demokrati. Vad betyder demokrati? Stödjer demokratin majoritetens uppfattning eller individens eller bådas? Det är ett stort privilegium att veta att vi får ha en uppfattning som skiljer sig från andras utan att förföljas för detta. Men i de flesta länders historia var det inte så förr och i många länder hånas eller till och med straffas oliktänkande människor än i dag. Det är ofta mycket svårt att hysa en åsikt som skiljer sig från flertalets till och med i skolan. Vi kanske ifrågasätter vårt eget omdöme, undrar varför andra så lätt kan hålla med om något som vi själva uppfattar som så uppenbart felaktigt. Vi är kanske rädda för att bli bortstötta eller känna oss utanför. Tänk på något som du är benhårt övertygad om. Vad har format den här inställningen? Tänk på något som du vet att man har olika åsikter om. Vad tror du är orsakerna till de olika inställningarna? Kan du komma ihåg någon gång då du vägrade lyssna på någon annans åsikt? Varför gjorde du det och vad blev följden? Rätten att delta i samhällets kulturliv Vårt kulturliv musik, konst, litteratur, teater, dans och debatt m.m. medverkar till att forma våra liv och våra värderingar. Ju större möjlighet vi har att delta i kulturlivet, desto mer kommer vi i kontakt med viktiga frågor, utmaningar och olika åsikter. Om det är tvärtom, om vi utesluts från att delta i kulturell verksamhet, blir våra perspektiv och våra erfarenheter snäva och våra valmöjligheter begränsade. Fundera gärna över det här: Vilka kulturaktiviteter brukar du regelbundet delta i? Kan du komma ihåg några kulturupplevelser som du har haft inom vart och ett av följande områden: mat, musik, konst, teater, dans, litteratur och debatt? Vilka saknas? Varför? Vad skulle du vilja lägga till som kulturrubrik? Vilken kulturell aktivitet har störst betydelse för dig och ditt liv? Vad skulle du ha allra svårast att avstå ifrån? Vilken roll kan och bör scouting spela för att stärka medlemmarnas kontakt med kulturlivet? Kan du komma på något sätt att vidga dina egna erfarenheter? Försök att lyssna på en annan sorts musik än den vanliga eller läsa en annan typ av bok än dem du normalt väljer. Be någon om råd. Kan du hjälpa till att bredda dina vänners kulturupplevelse? Hur skulle du kunna hjälpa dem som har mindre tillgång till sådana här upplevelser än du själv att få det?

7 Skyldighet gentemot samhället och att respektera andras fri- och rättigheter Det mesta av det ovan sagda har handlat om rätten som du som medborgare har att vara dig själv, att leva ett fullvärdigt liv och att få uttrycka dina tankar och åsikter. Alla har vi dessa rättigheter. Av det följer att våra rättigheter ställs mot ett ansvar att garantera respekt för andras rättigheter också. Vi behöver noga fundera över om vår egen rätt att uttrycka oss fritt skulle kunna skapa fördomar om någon annan som också har rätt att vara den hon eller han är. Vi måste vara medvetna om att tillgång till information inte får äventyra någon annans rätt till ett privatliv och att vårt sätt att ta del av kulturen kanske inkräktar på någon annans tid och utrymme. Vi behöver se detta ansvar som ett privilegium. Det kräver mognad att avgöra hur man ska jämka sina egna behov och intressen gentemot samhället och sina medmänniskor. Att vara ansvarstagande medborgare handlar mycket om att förbättra vår livsstil genom att göra saker som främjar harmoni och en känsla av gemensam, positiv utveckling. Det handlar om att vara villig att ta ansvar för sina handlingar. Lägg också märke till att gruppen i vissa kulturer ses som viktigare än individen och därför bör man fundera över om detta ibland kan göra att det uppstår konflikt mellan samhällets mål och den enskilda individens. Hur kan dessa mål förenas på ett meningsfullt vis? Hur passar ansvar för familj, vänner och samhället ihop med rätten att vara den man är, som helt och hållet handlar om individen? Kan du ge ett exempel på hur detta kan leda till konflikter och på hur de kan lösas? Kan du komma på någon intressekonflikt i samhället där du bor? Kan du eller din grupp göra något åt den? Följande aktiviteter utgår från några av diskussionsfrågorna ovan. De kan och bör anpassas efter era behov och ni kan själva utveckla aktiviteter som grundar sig på era egna intressen och lokala omständigheter. Vi hoppas att våra förslag kan bli en bra utgångspunkt, men ta er tid att se tillbaka på frågorna som ställts i inledningen och utforma fler egna aktiviteter. Eventuellt kan man kombinera aktiviteter från flera delar av materialet och på så sätt få en mera övergripande syn på rättigheter och ansvar.

8 Rätten att vara den man är Aktivitet 1 Familjebakgrund INDIVIDUELLT ARBETE GRUPPARBETE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÅ EGNA RÄTTIGHETER RESPEKTERADE INFORMERA ANDRA LOKALSAMHÄLLET GLOBALT PÅVERKA ANDRA GARANTERA ANDRA DERAS RÄTTIGHETER Ålder Alla åldrar. ÖVRIGT Mål Att ta reda på mera om sin egen bakgrund och känna stolthet över sin familjs historia. Metod Tänk ut sätt att ta reda på fakta om din familjs bakgrund var ditt namn kommer ifrån, var dina föräldrar, mor- och farföräldrar och andra släktingar föddes, hur deras familj var, vad de arbetade med, om någon i släkten emigrerade till ett annat land. Dokumentera resultaten. Resultat En Familjens historiebok att vara rädd om. Ökad känsla av sin betydelse i familjens historia. En massa överraskningar när du lyssnar på äldre familjemedlemmar som berättar om sitt liv, mycket som du inte hade en aning om! Samarbete och offentlighet Fastän det här är en individuell aktivitet är det ofta roligast att samarbeta med en vän även om ni gör er egen bok som resultat av arbetet. Då och då är det bra att samla hela gruppen för idéutbyte så att andra kan få tips för sin egen bok. Om ni utför den här aktiviteten med fokus på en lokalt känd person eller hjälte kan lokaltidningen kanske bli intresserad. Kanhända kan ni samtidigt rikta uppmärksamheten mot scouting. Glöm bara inte att tala om varför aktiviteten genomfördes. Kommentar Det här är en utmärkt aktivitet för att skapa stolthet över sin familj och dess historia, men den bör stöttas och tillföras nya förslag för att hålla intresset och entusiasmen vid liv. Gör redovisningen så visuellt trevlig och rolig att förbereda som möjligt långa texter är inte bästa sättet att bevara entusiasmen hos vare sig författaren eller läsaren!

9 Rätten att vara den man är Aktivitet 2 Pictionary INDIVIDUELLT ARBETE GRUPPARBETE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÅ EGNA RÄTTIGHETER RESPEKTERADE INFORMERA ANDRA LOKALSAMHÄLLET GLOBALT PÅVERKA ANDRA GARANTERA ANDRA DERAS RÄTTIGHETER Åldrar Patrullscout, seniorscout ÖVRIGT Mål Att arbeta med och ta reda på låsta föreställningar och förutfattade meningar om andra. Metod 1. Be deltagarna att bilda lag om tre eller fyra och sätta sig tillsammans. De kommer att behöva många papper och en blyertspenna. 2. Kalla fram en representant från varje grupp och ge dem ett ord. Säg åt dem att återvända till gruppen och rita en bild som föreställer ordet. Gruppmedlemmarna ska gissa vilket ord det är. Inga siffror eller ord får användas, bara ritade bilder. Resten av laget får bara gissa, inte ställa frågor. Den som ritar får bara säga något när laget gissat rätt. 3. När det rätta ordet har gissats, ska laget ropa ut det. Skriv upp resultatet på blädderblock. 4. Be den som ritar skriva det rätta ordet på sin bild, vare sig det har gissats fram eller inte. 5. Fortsätt nu till ett annat lag och upprepa övningen. Fortsätt tills orden tar slut. Resultat Be till sist grupperna att sätta upp sina bilder med nålar så att olika bilder kan jämföras. Diskutera varför en del motiv är svårare att avbilda än andra, om bilderna är verklighetstrogna, varifrån vi får våra bilder, om de är negativa eller positiva och vilken effekt de har på våra relationer till människorna i fråga. Kommentar Tänk på att de som tycker de är dåliga på att rita kan tveka att delta. Uppmuntra alla att rita i alla fall du är inte ute efter konstverk! Låsta föreställningar, stereotypier, är inte bara oundvikliga, de är även nödvändiga för att vi ska kunna känna igen oss i det som omger oss. Omdömen ska undvikas. Det handlar om att skapa insikt om att stereotypier sällan har sin motsvarighet i verkligheten utan är riskabla och kan leda till diskriminering. Det är intressant att se att vi sällan har stela uppfattningar om människor som vi känner. Fundera över varför det är så. Orden bör väljas så att de passar gruppens nationella och kulturella sammansättning. Några förslag: rasism, flykting, europé, fattig person, muslim, homosexuell person, rom, japan, afrikan, media, utlänning, turist, blind person, arab, kärlek.

10 10 Rätten att vara den man är Aktivitet 3 Resenärer INDIVIDUELLT ARBETE GRUPPARBETE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÅ EGNA RÄTTIGHETER RESPEKTERADE INFORMERA ANDRA LOKALSAMHÄLLET GLOBALT PÅVERKA ANDRA ÖVRIGT Åldrar Alla åldrar men yngre scouter behöver mer handledning GARANTERA ANDRA DERAS RÄTTIGHETER Mål Att utmana människors stereotypa, fördomsfulla åsikter om andra människor och minoriteter, att öka sin tolerans. Metod Beskriv det här scenariot för deltagarna: Du går ombord på ett tåg från Lissabon till Moskva. Du åker i en vagn som du måste dela med tre andra personer. Välj ut tre från listan på nästa blad som du helst skulle dela vagn med och tre som du inte skulle välja. När det här är gjort ska deltagarna bilda smågrupper och försöka bli eniga om bästa respektive sämsta alternativ. Varje grupp redovisar sin lista i storgruppen eller avsaknad av en lista och berättar hur man gjorde för att nå fram till enighet, hur stark den blev eller varför det inte lyckades. För att fördjupa övningen ytterligare kan du som ledare lägga till information om de olika resenärerna under resans gång. Resultat Möjlighet att diskutera realistiska situationer av detta slag, vilka faktorer som påverkade besluten, vilka faktorer som förhindrade ett enigt beslut, varifrån vi får våra föreställningar, hur det skulle kännas att själv vara i en situation då man inte var önskad av någon. Kommentar Grupperna lyckas kanske inte enas om en gemensam lista, men det är viktigt att respektera alla och inte angripa någons personliga åsikter. Att diskutera att vi alla ibland fäller omdömen utan att ha tillräcklig information är också viktigt. Media lockar ofta till detta. Observera att det här är en resa tvärs över EUROPA och att resenärerna har valts med tanke på detta. Ändra gärna resrutten och listan på resande så att den passar din grupp.

11 11 Rätten att vara den man är Aktivitet 3 Vilka tre av dessa väljer du att resa med? 1. En serbisk soldat 2. En överviktig republikansk amerikan 3. En öppet homosexuell man 4. En afrikansk kvinna som försöker sälja hantverksföremål 5. En ung artist som är HIV-positiv 6. En rom 7. En baskisk nationalist 8. En militant vegan 9. En österrikisk högerpopulist 10. Ett Jehovas vittne 11. En rumänsk kvinna utan biljett med ett ettårigt barn i famnen 12. En holländsk radikal feminist 13. Ett berusat skinnhuvud från Sverige 14. En man som nyss bytt kön 15. En polsk prostituerad 16. En fundamentalistisk muslimsk man 17. En asylsökande irakisk flykting

12 12 Rätten att samarbeta Inledning Att höra till en grupp eller ett lag ger en särskild känsla. I väl fungerande grupper och lag finns en känsla av tillit, respekt och tillhörighet. Känslan av att höra till är viktig för oss alla, för vi är sociala varelser som trivs med att ha sällskap och känna samhörighet. Det här bevisas av att vi söker oss till varandra för att arbeta och leva i grupp, i alla länder och kulturer, även om vissa samhällen är särskilt inriktade mot att leva och arbeta i grupp och andra inte. Vilka sederna och traditionerna än är, råder det inget tvivel om att lagarbete kan ge stora fördelar. Man kan kombinera sina förmågor, stödja varandra och uppnå mycket mer. Man kan få respekt och en ökad känsla av att duga. Dessutom leder samarbete ofta till djup, livslång vänskap. Man kan känna sig skyddad och därmed trygg. En gemensam ansträngning av många kan kanske vara den enda möjligheten att åstadkomma en positiv förändring ändå kan samarbetet kräva både tålamod, tolerans och beslutsamhet, särskilt när du inte kan välja gruppmedlemmar. Så kan det vara både i skolan, föreningen och familjen. Att lära sig samarbeta med andra är en stor sak. Tänk på att scouting kan vara en hjälp i detta. Det här avsnittet handlar om deltagande, lagarbete och att kunna kompromissa. Det handlar om varför vi väljer att samarbeta som scouter, hur vi alla kan bli bättre på att samarbeta och om vi inte borde söka mera aktivt samarbete med andra människor och andra organisationer. Aktiviteterna har utarbetats för att stödja ledarna i deras arbete att stimulera scouter till att mera medvetet sträva efter samarbete och till att tänka på vilken uppgift de kan och bör ta i sin grupp och i världen i vidare bemärkelse. En del av aktiviteterna hjälper ungdomarna att tänka djupare på detta, andra kan hjälpa dem att komma på vad de kan göra för att bli tydligare för andra både som person och med sina planer för framtiden. En del saker kommer att hjälpa dem bidra till att gruppen de tillhör utvecklas vidare. Alla aktiviteter kommer inte att passa lika bra för alla medlemmar, så använd dem som utgångspunkt och anpassa eller ändra dem så att de passar lokala förhållanden, behov och kultur. Tänk ut vad som är de bästa sätten för er att arbeta med de här frågorna. Även om hela materialet handlar om rättigheter och ansvar, skiljer sig det här avsnittet något från andra, eftersom det lägger tyngdpunkten på ansvar vårt ansvar för att samarbeta konstruktivt med andra människor vare sig det är familjemedlemmar, klasskamrater, scouter eller människor i vårt samhälle i vidare mening. En utgångspunkt för framgångsrikt samarbete är att inse att rättigheter inte är detsamma som att få allt man vill, eller som man själv vill ha det. Det är grunden till att det här avsnittet helt igenom betonar hur mycket som kan uppnås genom samarbete och framhäver färdigheter som krävs för att garantera rättigheter på många olika nivåer. Scoutings förmåga till samarbete inom både den lilla gruppen och med nationella och globala organisationer är något som vi med rätta kan vara stolta över. Vad vi lär oss som organisation när vi strävar efter att finna nya, meningsfulla sätt att samarbeta inom vår egen organisation och med andra är lärdomar som vi gärna kan dela med oss av, för de grundar sig på djup förståelse inte bara av samarbete utan även av kompromissande och kan därför bidra till ömsesidig förståelse, hänsynstagande och kamratskap.

13 13 Deltagande om att samarbeta Under senare år har det på många håll i världen varit en snabb utveckling av metoder och förhållningssätt för att främja aktivt deltagarinflytande. Det verkar som om alla som har med människor att göra i sitt arbete framhåller värdet av rådslag och hänsyn till de berördas åsikter. Det genomgående synsättet är att om det man gör påverkar andra, har de rätt att vara delaktiga i beslutsprocessen. Det verkar som om vi alla är överens om att aktivt deltagande är en väg till framgång, men hur kommer det sig och vad är det som gör deltagande så viktigt? Kanske är det följande: Insikt om att det är viktigt att känna sig medräknad att gemensam analys och samverkan är bästa sättet att förstå och förverkliga vad som behöver göras. Insikt om att perspektiven är olika att mångfald inte är detsamma som försvårande omständighet. Alla formulerar sina åsikter grundat på egen erfarenhet, tillgänglig information och personliga fördomar. Alla är olika och lika betydelsefulla. Att slå fast detta är ofta det första och bästa steget för att få samarbetet att lyckas. Insikt om att man lär sig mer tillsammans med andra än ensam att världens komplexitet bara kan förstås om man analyserar och samverkar i grupp. Insikt om att sammanhanget avgör att deltagandet kan behöva anpassas efter olika förutsättningar och vilka det gäller. De som berörs kan själva bäst avgöra hur de skulle vilja bli delaktiga. Stöd för att kunna underlätta och förhandla är avgörande om deltagandet ska fungera väl. Övertygelse om att aktiv medverkan leder till förändring inte bara i den aktuella frågan utan också beträffande attityder och handlingssätt hos de inblandade personerna. Motivationen och förmågan att samarbeta för att åstadkomma en positiv förändring brukar öka avsevärt när man arbetar på det här sättet. Att delta aktivt innebär emellertid olika saker för olika människor och kan antingen ses som en process varigenom man enbart får veta vad man ska få vara med om ( passiv medverkan ) eller betyda att man deltar aktivt genom att ta självständiga initiativ ( självmobilisering ). Därför är det viktigt att ta reda på vilken tolkning den som använder orden ger dem. Varför utgå från aktivt deltagande när man ska tänka på rättigheter och skyldigheter? Svaret är att våra rättigheter och skyldigheter formas i de sammanhang där vi lever våra samhällen, våra familjer, våra skolor, våra ungdomsorganisationer. Klarar vi inte att samarbeta där kommer vi att misslyckas både med att hävda våra egna rättigheter och att acceptera andras. Fundera över hur det här förverkligas i din egen scoutgrupp: att få känna sig medräknad, få ha olika perspektiv, lära i grupp, beakta sammanhanget och att få stöd att kunna förändra.

14 14 Att arbeta som grupp Varför är gruppen viktig? De flesta informella grupper bildas därför att människor som vill samma sak och behöver andras hjälp för att åstadkomma det söker sig till varandra. Sådana lag kan ge unika möjligheter därför att de kan få saker att hända som aldrig skulle bli av annars. Som medlem i en scoutgrupp är man också del av ett lag. Det finns många fördelar med att vara det: Laget kan som en familj ge medlemmen stöd och hjälp. Laget kan samordna olika individers aktiviteter. Laget kan skapa engagemang. Laget kan ge en samhörighetskänsla, tillgodose det grundläggande behovet att få känna gemenskap. Laget kan medverka till att precisera kunskaps- och utvecklingsbehov. Laget kan ge möjligheter att lära sig nya saker. Laget kan förbättra kommunikation. Laget kan erbjuda en tillfredsställande, stimulerande, trivsam miljö. Laget kan ge personlig utveckling. För att gruppen, vilken det än gäller, ska fungera väl behöver medlemmarna tänka som grupp, beakta det som har sagts ovan men även tänka på vad som är specifikt för deras grupp. Därför är väl fungerande samarbete inte bara viktigt för värderingsbaserade organisationer som scouting. Sedan många år nu ses förmåga till lagarbete som en bidragande orsak till framgång eller misslyckande hos nästan varje slags organisation. Det finns flera orsaker till detta: Det har blivit tydligt att människor som samarbetar under god ledning oftast åstadkommer betydligt mer än de som arbetar ensamma. Lag sammansatt av olika kulturer och olika förmågor är särskilt viktiga eftersom människor med olika kunskaper och livserfarenheter ger flera infallsvinklar i samarbetsprocessen. Ingen enskild individ i världen kan ha total kunskap i ett ämne och därför krävs det att man utbyter information med andra för att nå målen. Kamratskap Scouting kan ge sina medlemmar en enorm känsla av kamratskap och tillhörighet, vilket gör vår organisation mycket speciell. Följande rättigheter enligt Barnkonventionen betonar den enskilda individens rättigheter att vara delaktig i samvaro med andra: Du har rätt att säga vad du tycker och att det ska tas på allvar, särskilt om det är något som påverkar dig t.ex. skolan, ett beslut i familjen eller ett rättsfall som berör dig. Du har rätt att träffa andra människor och ansluta dig till eller skapa egna grupper såvida det inte inkräktar på andras rättigheter. Du har rätt att leka och att koppla av med sådant som idrott, musik, teater och konst. Att delta i gruppaktiviteter är ett av de allra bästa sätten att lära känna och hävda sina rättigheter. Förutom scouting finns det många andra föreningar och aktiviteter som för samman unga människor på ett bra vis. Vissa grupper har speciella mål, elevråden t.ex. ger eleverna möjlighet att ha åsikter om hur skolan ska skötas. I många länder har andra lokala grupper bildats för att t.ex. arbeta med miljöfrågor, hälsofrågor eller utveckling av lokala resurser.

15 15 Alla dessa möjligheter att samarbeta med andra ungdomar för att uppnå gemensamma mål kan skapa kamratskap och vänskap, men för att delta på ett sätt som får betydelse måste vi vara goda patrullkamrater. Vad innebär då det? Hur blir ett lag effektivt? Många studier och mycket forskning har gjorts för att ta reda på vad det är som gör ett lag effektivt och vad som skapar den rätta balansen mellan förmåga, kunskaper och förhoppningar inom laget. Nedan redovisas förhållanden som anses vara viktiga förutsättningar för effektivt patrullarbete och vi kan jämföra dem med våra egna erfarenheter från scouting. Väl avvägda roller. Medlemmar i lag eller andra grupper tar ofta på sig roller en del som ledare medan andra släpper fram sin kreativa eller stödjande sida. Rollerna återspeglas i individernas beteende, i uppgifterna de åtar sig och i hur väl de genomför olika uppdrag. Ingen roll är bättre eller viktigare än någon annan, men om det är obalans i laget kan det bli konflikt medlemmar emellan eller också är det risk att en del ansvarsuppgifter förbises. Tydliga, överenskomna mål. För att nå bästa resultat måste man veta vart man siktar. Att förvissa sig om att alla är införstådda med målen är ett sätt att ena laget eller gruppen så att energin fokuseras mot målet och saker blir gjorda. Utan fokus kan gruppen tappa riktningen och enskilda medlemmar sin motivation. Öppenhet och konfrontation. Man arbetar allra bäst när man kan uttrycka sig ärligt och uppriktigt, när man tar tag i svåra situationer och när misstag erkänns och ses som möjligheter till lärande. Stöd och tillit. Man behöver ha goda relationer till andra för att kunna arbeta väl. Man behöver hamna i situationer där man känner sig värderad och respekterad. Relationerna i ett lag eller en annan grupp bör kännetecknas av stöd och tillit, av medlemmar som hjälper varandra så ofta som möjligt. Samarbete och konflikt. Hur mycket medlemmarna i en grupp hjälper och tar varandra i anspråk är en indikator på hur effektiv gruppen är. I en grupp där effektivt lagarbete saknas tenderar man att arbeta isolerat och varken erbjuda eller ta emot hjälp av de andra. Ändå behöver vi alla hjälp för att nå bästa resultat. Kloka tillvägagångssätt. Det bör finnas tydliga riktlinjer så att medlemmarna vet hur de ska få saker gjorda, hantera nyuppkomna situationer och kunna informera andra om hur arbetet fortlöper. Utan sådana riktlinjer blir man osäker på hur man ska gå vidare eller berätta om både svårigheter och framgångar. Rätt sorts ledarskap. I en del lag eller grupper är kvaliteten på relationen mellan ledaren och de andra medlemmarna så dålig att det är fullkomligt omöjligt att få till ett vettigt arbete. Känner gruppen inte förtroende för eller litar på sin ledare är det osannolikt att lagarbete kan finnas över huvud taget. En effektiv grupp behöver en ledare som i hög grad är en del av gruppen. Relationen mellan ledaren och gruppen bör grunda sig på insikten att båda parterna kan hjälpa den andra att utföra sin roll bättre. Regelbunden reflektion. Gruppen bör ofta reflektera över vart den är på väg, varför och hur den är på väg dit. Vid behov bör den göra ändringar om nya tankar kommer upp. Möjligheter bör ges till regelbunden, konstruktiv och stimulerande diskussion där alla är aktiva och känner sig delaktiga i handlingarna som blir resultatet av beslut fattade under diskussionen. Det bör krylla av nya idéer som hjälper gruppen att utvecklas och lyckas.

16 16 Individuell utveckling. Om gruppens medlemmar inte utvecklas är det ett tecken på dåligt lagarbete eller socialt misslyckande. Om en grupp ska bli effektiv behöver den kontinuerligt utveckla sig och det innebär att man bör stötta individen lika väl som utveckla hela gruppen. Goda relationer. Alla grupper tjänar på att ha goda relationer med andra för att utbyta tankar och ibland för att få extra stöd. Sådana relationer skapar också självaktning och hjälper grupperna att profilera sig. God kommunikation. Kommunikationen bör fungera väl både inom gruppen och med omvärlden. Metoderna för kommunikation kan variera mycket. Fundera på hur ni gör i ert lag, er patrull eller i ert ledareteam. Vad har värderingar och principer om delaktighet med grupparbete att göra? Alla medlemmar i gruppen är viktiga och behöver känna sig delaktiga. Delaktighet är betydelsefullt därför att det både stärker individerna och utvecklar gruppen. Värderingarna som formuleras nedan är centrala för att skapa förståelse för fördelarna med att vara delaktig helt och fullt, med ömsesidig förståelse och beslut som involverar alla och med delat ansvarstagande. Full delaktighet. I en grupp som präglas av delaktighet bör alla medlemmar uppmuntras att häva upp sin röst, dela med sig av sina tankar och säga sin mening. Det stärker gruppen på många sätt. Medlemmarna blir modigare när det gäller att föra svåra frågor på tal och föreslå lösningar. De lär sig att även våga föra fram kanske inte så genomtänkta idéer och blir duktigare på att upptäcka och erkänna att det finns skillnader i åsikter och bakgrund i gruppen. Ömsesidig förståelse eller lärande i grupp. Om en grupp ska utvecklas vidare behöver medlemmarna förstå och acceptera att även de andras behov och mål är viktiga. Det är med hjälp av det som nya idéer kan utvecklas som införlivar allas synpunkter. Beslut som involverar alla. Beslut där alla har varit delaktiga har största chansen att lyckas. Deras framgång beror på att de integrerar allas perspektiv och behov. Det är beslut vars spännvidd och vision utvidgas till att omfattas inte bara av de snabbtänkta, vältaliga, mäktigaste och mest inflytelserika utan även av dem som tänker långsamt, av de blyga och de svaga - för var och en har sin bit av sanningen. Delat ansvar. I grupper där delaktighet råder känner medlemmarna starkt ansvar för att skapa och utveckla nya idéer. De inser att de måste vara villiga och kapabla att förverkliga sina förslag, så de är öppna för att både ge och ta emot synpunkter innan slutgiltiga beslut fattas. Hur kan individuell medverkan främja samarbete? Värdet av delaktighet som diskuterades ovan ger medlemmarna i vilken grupp som helst ett antal grundregler för samverkan och samarbete. Att hålla sig till dessa värderingar leder till något viktigt: starka individer, starkare grupper och bestående resultat. Allmänt sett är det de enskilda individernas förmåga att samarbeta som gör det möjligt för gruppen att få saker gjorda.

17 17 Sammanfattning För att arbeta effektivt i grupp måste vi alltså inte bara känna till hur vi själva är som personer och vad vi tycker bäst om, utan också vad som kännetecknar våra kamrater i gruppen. Vi behöver veta om och i så fall på vilket sätt vi kompletterar och kan stödja varandra. Den här upptäcktsresan kan ta lite tid och är kanske inte alltid så lätt, men när grupper arbetar bra brukar de utveckla en kollektiv klokskap som hjälper dem att nå sina mål. Slutligen ökar lagarbete också medvetenheten hos oss om att vi behöver känna tillhörighet, om att vi som individer arbetar allra bäst när vi är del av en familj som ger medlemmarna det stöd och den hjälp de behöver närhelst de gör det. Scouting är en global familj som vi alla tillhör. Genom att arbeta tillsammans som ett globalt team, uppbyggt av grupper på nationell och lokal nivå, kan vi både bidra en hel del till vår egen utveckling som individer och till allt som scouting som organisation kan erbjuda den vidare världen. Ungdomar samarbetar väl inom scouting lär sig ärlighet, integritet och empati och får känna sig medräknade och delaktiga. Allt detta är en del av vår strävan att motverka etniska, religiösa, kulturella och andra fördomar. Förhandling att erkänna att samarbete kräver kompromisser Av det som har sagts ovan skulle det kunna vara lätt att dra slutsatsen att resultatet av gott samarbete leder till det bästa resultatet för alla inblandade. Det kommer närmare sanningen att säga att samarbete, om det utförs väl, kan leda till det bästa resultatet för gruppen som helhet. Samarbete leder till kompromisser för att skapa jämvikt mellan ens egna önskningar och de andras önskningar och behov, för att beakta ens egna rättigheter gentemot de andras, för att ta ansvar för våra individuella val. Det är inte alltid lätt att vare sig nå eller acceptera en kompromiss, och det är därför som förmåga till förhandling är en så viktig tillgång om samarbetet ska bli framgångsrikt. Om vi är nöjda med förhandlingen är det lättare att acceptera resultatet, oavsett vad kompromissen innebär. Förhandling kan låta skrämmande, men de flesta av oss förhandlar informellt hela tiden, till exempel när vi försöker få våra vänner eller familjer att vilja samma sak som vi eller att dela våra åsikter. Hur framgångsrika vi blir i en förhandling beror på vår förmåga att övertyga, vilket ofta handlar om vår personlighet vår förmåga att skapa goda relationer till andra människor vilka metoder man använder hur hårt man håller fast vid sin egen ståndpunkt förmågan att bedöma andra människor och avgöra hur man ska förhålla sig till dem. Det är förvisso sant att vissa personer är bättre förhandlare än andra. Om de drar fördel av det betraktas de kanske som vinnare av en del och av andra som manipulativa. Den här skillnaden i hur man ser på det är viktig när vi förhandlar om våra rättigheter, eftersom vi har ansvar för att resultatet ska kännas rättvist för alla. Det finns många exempel från historien där kraftfulla, manipulativa eller mera välinformerade individer har utnyttjat sitt övertag till att skaffa sig fördelar framför andra.

18 18 Rätten att samarbeta Aktivitet 1 Vad har vi gemensamt INDIVIDUELLT ARBETE GRUPPARBETE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÅ EGNA RÄTTIGHETER RESPEKTERADE INFORMERA ANDRA LOKALSAMHÄLLET GLOBALT PÅVERKA ANDRA GARANTERA ANDRA DERAS RÄTTIGHETER Ålder Alltifrån juniorscout till ledare. ÖVRIGT Mål Att stimulera unga människor till att fundera över olika grupper och identiteter och att sätta värde på olika sorters gemenskaper, se hur väsensskilda de kan vara och vad som ändå förenar dem. Metod 1. Rita med krita på marken tre cirklar som går i varandra. 2. Välj tre tydliga kännetecken, t.ex. att ha träningsskor på sig, vara korthårig, ha blå ögon etc. Berätta vad cirklarna står för och be deltagarna ställa sig i den eller de av cirklarna vars kännetecken stämmer in på dem själva. Påpeka att man kanske måste stå i mer än en cirkel. 3. Gör nu om aktiviteten men med tre kännetecken som har med rättigheter att göra och som passar till gruppen, t.ex.: att gå i skolan att tala mer än ett språk att idrotta att utöva en religion att ha en släkting i utlandet 4. Be gruppen att försöka finna något som stämmer in på alla i gruppen, så att de alla måste stå i den gemensamma, överlappande delen. 5. Nu kan man gå vidare och undersöka hur många andra likheter som finns i gruppen och fundera på hur de kan berika gruppen som helhet. Be alla fundera över vilka rättigheter som anses självklara därför att man tillhör en viss grupp och hur det skulle kännas att inte få vara med i en grupp om det kändes viktigt för en att vara med. Resultat Medlemmarna i gruppen blir medvetna om att ett samhälle, en gemenskap, är en grupp människor som har något gemensamt. Samhörighetskänsla kan grunda sig på många saker.

19 19 Samarbete och offentlighet Den här aktiviteten skulle kunna bli utgångspunkt för att ta reda på vad just den här gruppen har gemensamt med andra grupper lokalt. Låt en cirkel föreställa er grupp, försök sedan komma på andra lokala grupper som skulle överlappa er cirkel. Vad finns i överlappningen? Skulle ni tjäna på att samarbeta i några frågor eller aktiviteter som berör andra också? Kommentar De här aktiviteterna betonar olika personers förmåga att samarbeta med respekt för olikheter. Ge akt så att övningen inte leder till att någon i gruppen hela tiden hamnar utanför.

20 20 Rätten att samarbeta Aktivitet 2 Rätten och scoutlagen INDIVIDUELLT ARBETE GRUPPARBETE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÅ EGNA RÄTTIGHETER RESPEKTERADE INFORMERA ANDRA LOKALSAMHÄLLET GLOBALT PÅVERKA ANDRA GARANTERA ANDRA DERAS RÄTTIGHETER Åldrar Alla åldrar ÖVRIGT Mål Att få scouterna till att tänka på hur de skulle vilja leva och samarbeta fredligt både inom sin grupp och i ännu större sammanhang. Metod 1. Ha en gruppdiskussion om rättigheter som människor anser vara viktiga. 2. Be alla att lista och rangordna tio rättigheter som de anser viktigast. 3. Be sedan var och en att jämföra sin lista med en annans och därefter tillsammans med den kamraten göra en gemensam lista med tio rättigheter. 4. Upprepa sedan övningen parvis, dvs. två personer gör en ny lista tillsammans med två andra. 5. Slutligen bör hela gruppen samlas för att enas om en lista med tio rättigheter. 6. Jämför vad som kommit fram med scoutlagen. Stämmer det överens? Resultat Processen det innebär att samråda är viktig. Att förstå att det är en rättighet att få förhandla är också viktigt. Efter en lyckad samråds- och förhandlingsprocess vet alla i gruppen vad som förväntas av dem och det ger goda förutsättningar för framtiden. Samarbete och offentlighet Be gruppen fundera över på vilket sätt tydliga regler för förhandling och rådslag kan få samarbete att fungera bättre. Tänk på detta nästa gång ni ska samverka med en annan grupp. Kommentar Den här aktiviteten kräver mycket tid för diskussion. Det kan vara bra att ha en inledande diskussion om verkliga behov kontra önskningar. Påminn alla om att det aldrig är lätt att förhandla om rättigheter. Det kan också vara bra att gå igenom vad förhandling innebär (se bakgrundsavsnittet), innan man ger sig i kast med den här aktiviteten.

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Att skapa bra stämning i ett arbetslag.

Att skapa bra stämning i ett arbetslag. PULS, Rune Olsson AB www.pulsro.se sid 1 Att skapa bra stämning i ett arbetslag. Ett arbetsschema för en Kick-off. 1 Under en kick-off går arbetsgruppen igenom hela arbetsförloppet så att alla blir klara

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Frågorna passar både nya par som planerar att leva ihop och par som levt länge tillsammans.

Frågorna passar både nya par som planerar att leva ihop och par som levt länge tillsammans. bruksanvisning UTVECKLANDE SAMTAL Kärleken är ett hjälpmedel som får igång samtal om viktiga frågor som de flesta par ställs inför. Goda samtal som gör att du lär känna dig själv och din partner mer ingående.

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Karriärcoachning hos CoachHuset

Karriärcoachning hos CoachHuset Karriärcoachning hos CoachHuset En karriärcoach hjälper dig att bli tydlig med vem du är, vad du vill och vad du kan. Du blir handlingskraftig för att kunna uppnå dina visioner och mål. En erfaren karriärcoach

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer