Jag och Du. Ett arbetsmaterial om mänskliga rättigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag och Du. Ett arbetsmaterial om mänskliga rättigheter"

Transkript

1 Jag och Du Ett arbetsmaterial om mänskliga rättigheter

2 Författare Översättningav ett material från WAGGGS (World Association of Girl Guides and Girl Scouts) Our Rights Our Responsibilities Översättning Irene Linder Bearbetning Matilda Eriksson, Charlotte Stenermark Layout Kerstin Nordström Omslag Från engelska originalet Tryck AMO-tryck 2006 ISBN

3 Jag och du Alla har vi rättigheter och skyldigheter, som elev, som kompis, som förälder, som scout, hela tiden. Det här materialet handlar om detta samtidigt som det utvecklar dig både som individ och som del i ett lag, en patrull eller ett samhälle. Allt detta görs med en internationell touch, eftersom ursprungsmaterialet kommer från en av våra två världsorganisationer, WAGGGS (World Association of Girl Guides and Girl Scouts). Jag och du är just nu huvudtemat för WAGGGS arbete i världen. För att underlätta ditt arbete har delar av ursprungsmaterialet valts ut och översatts till svenska, och det är det du har framför dig nu. Materialet kan användas på juniorscoutmötet, i det nya senior/roverscoutlaget som söker sin identitet eller i ledarteamet som vill jobba ihop sig ytterligare. Samtliga aktiviteter innehåller lätta och tydliga instruktioner. Dessutom finns en omfattande bakgrundsbeskrivning till varje del. För att förstå djupet bakom aktiviteterna kan det vara bra att läsa igenom bakgrundsbeskrivningen också. Den innehåller dessutom frågeställningar som kan ligga till grund för fortsatta diskussioner. Kom ihåg att materialet är anpassningsbart efter dina omständigheter. Dessutom är det fritt fram att hitta på egna aktiviteter på temat också. Lycka till! Matilda Eriksson, Scouting i Samhället, Svenska Scoutförbundet och Charlotte Stenermark, Internationella kommittén, Nykterhetsrörelsens scoutförbund Hela det engelska materialet som WAGGGS producerat hittar du på och

4 Rätten att vara den man är Inledning Vi lever i en värld där ojämlikhet råder. Vi har alla mycket gemensamt, ändå präglas vår historia av diskriminering som grundar sig på olikheterna mellan oss. Mänsklighetens historia har påverkat dagens samhälle. Vi bär alla historien med oss. Tidigt förstår vi att våra liv formas av att det finns fördelar och nackdelar som beror på var vi föddes och hur vi ser ut. Det här är inte lätta frågor att förlika sig med eller lösa. Många av oss är inte ens medvetna om våra fördomar, för de har utvecklats under tidig barndom eller omedvetet genom social påverkan och via media. Att se på vilka vi är och varför är en bra utgångspunkt. Man kan ställa sig frågan hur mycket av vår identitet som beror på var vi föddes snarare än på medvetna val vi gjort. Att fundera över låsta uppfattningar och utmana våra egna förmodanden om vad t.ex. en viss religiös grupp tror eller över hur det motsatta könet tänker kan vara mycket upplysande. Likaså att tänka på att våra förväntningar på män, kvinnor, pojkar och flickor kan grunda sig på vad som anses passande i fråga om klädsel, arbete, uppförande osv. Dessutom är samhällets förväntningar olika beroende på var i världen man befinner sig och förändras även över tiden. Börja gärna tänka på sådana här frågor mera allmänt genom att diskutera följande: Vad har eller har haft det största inflytandet i ditt liv? Är det något genetiskt, nedärvt, eller en följd av din uppfostran? Vad tycks andra tro om dig som du tycker är fel? Buntar de ihop dig med andra? Vilka grupper har du själv en stereotyp uppfattning om? En sådan diskussion skulle säkert ge en djupare förståelse. Välj eller utforma sedan aktiviteter som leder det hela vidare. Försök att komma på konstruktiva sätt att säkra egna och andras rättigheter. Kom ihåg att tänka på kopplingen till scouting när ni diskuterar och agerar. Vilken roll kan och bör ditt förbund spela för att hjälpa medlemmarna att hantera fördomar? Vilken roll bör scouting spela i sitt samhälle och i världen som helhet? Vilken roll kan jag som scout/scoutledare spela? Vi kan börja arbeta med den här frågan genom att fundera över vad det är som kännetecknar oss själva och sedan fråga oss hur var och en bäst ska komma till sin rätt och hur detta kan kopplas till scouting. Rätten att vara sig själv handlar om just det, att vara sig själv, men också om att inte döma andra. Det handlar om rätten att vara sig själv så länge man tar sitt ansvar och förstå vad detta ansvar kräver inte bara gentemot en själv utan även gentemot ens familj, vänner, olika grupper och samhället i stort och smått. Det är också ett tema som inte bara tittar bakåt på vad som har format oss eller framåt på vad framtiden kan föra med sig. De flesta människor har uppfattningar om vad de vill göra och vara. Det borde grundas på vad som är viktigt för dem som individer hellre än på att vara som alla andra. Varje individ har en viktig roll i världen. Vi är ett globalt samhälle där alla är beroende av varandra för sin överlevnad. Aktiviteterna som hör till avsnittet förstärker hela temat Rätten att vara den man är. De har utarbetats för att stödja det som sägs ovan. Olika aktiviteter har skapats för att hjälpa ledarna att i sin tur hjälpa scouterna att se klarare vilka de är, vad som har format deras liv och vilken roll de både kan och bör spela i världen.

5 En del av aktiviteterna kan vara till hjälp om man vill tänka djupare kring dessa frågor medan andra kan visa på vägar att hävda sig själv och sina framtidsplaner bättre. Innan ni börjar arbeta med aktiviteterna eller med att tänka ut nya, se vilka rättigheter som räknas upp i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Vilka har samband med rätten att vara den man är? Den första viktiga rättigheten i Barnkonventionen sammanfattar all icke-diskriminering. Där sägs: Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i denna konvention oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Vad tror du hänger samman med rätten att vara den man är? Att läsa igenom listan över rättigheter fastställda av FN och se vad som anknyter till rätten att vara den man är ger en bra utgångspunkt för att tänka vidare och diskutera. Nedan följer några tankar som har uppstått på detta sätt. Frågor och förslag har lagts till för att hjälpa debatten på traven. Använd gärna informationen och frågorna som bas för att utveckla olika aktiviteter. Rätten till namn och identitet För dem av oss som tar efternamn och nationalitet som en självklarhet är det svårt att förstå att vi skulle kunna förnekas den rättigheten. Ändå föds många utan identitet därför att de är föräldralösa till följd av krig, hungersnöd eller sjukdom, eller förnekas sin identitet till följd av familjeupplösning, krig eller politiskt oliktänkande, eller flyr sitt land på grund av otrygghet och hot. Många av dem finner ett nytt liv i nya familjer eller i andra länder om de har tur, men där kan språket och kulturen vara helt annorlunda mot vad de är vana vid. Känslorna av isolering är naturliga, den inhemska befolkningens misstro och oro likaså. Vad kan vi då göra för att förstå varför det blir så här, hur det skulle kännas om det var oss det gällde och vad som kan göras för att förbättra situationen? Tänk på ursprunget till ditt efternamn. Se tillbaka på din egen familjs historia och spåra eventuella namn- eller nationalitetsförändringar och varför de skedde. Tänk på en speciell grupp flyktingar i världen som du vet har blivit förföljd på grund av vilka de var. Har de förvägrats sin nationalitet? Tänk på människor som har lämnat sina hem för att slå sig ner i ett annat land av ekonomiska skäl. Hur känner de sig? Hur känner sig den inhemska befolkningen? Varför ändrar en del invandrare sitt namn så att det ska låta mindre utländskt i deras nya land? Är det rätt att göra det? Varför tror du att det i länder med stora invandrargrupper verkar finnas större åtskiljande krafter än enande? Är kulturer som finns i det egna landet annorlunda jämfört med invandrarkulturer? Rätten att behandlas som individ inför lagen Vi är alla lika inför lagen och bör ha lika stor tillgång till rättvisa genom lagens försorg, men det har vi sällan. God juridisk hjälp kostar kanske pengar. Många fruktar lagen eller tvivlar på dess förmåga att behandla människor lika, andra fruktar att det kan bli sämre för dem om de söker hjälp. Av sådana och ännu flera skäl utsätts många för orättvis behandling, hot och våld. Men det går framåt och det börjar ofta

6 med större kunskap kännedom om vad lagen säger och kunskap om hur man kan få hjälp. Numera finns det många stödorganisationer som bildats i detta syfte, men inte i alla länder. Ta reda på fakta om något inom lagens område som angår dig. Respekteras lagarna? Försök att kontakta en frivilligorganisation som arbetar med dessa frågor och be dem komma och berätta för er grupp vilka tjänster de erbjuder. Jämför hur lagar skiljer sig åt i olika länder och fundera över orsaken. Åsiktsfrihet Vad formar våra tankar? Föräldrar och familj, media, böckerna vi läser, våra lärare? Vad händer om vi inte håller med varandra är det lätt att komma överens om att få ha olika åsikter? De flesta av oss utvecklar våra övertygelser och värderingar under uppväxten. En del av dem består, andra ändras med tiden. Vissa länder har genomgått stor förändring när de infört demokrati. Vad betyder demokrati? Stödjer demokratin majoritetens uppfattning eller individens eller bådas? Det är ett stort privilegium att veta att vi får ha en uppfattning som skiljer sig från andras utan att förföljas för detta. Men i de flesta länders historia var det inte så förr och i många länder hånas eller till och med straffas oliktänkande människor än i dag. Det är ofta mycket svårt att hysa en åsikt som skiljer sig från flertalets till och med i skolan. Vi kanske ifrågasätter vårt eget omdöme, undrar varför andra så lätt kan hålla med om något som vi själva uppfattar som så uppenbart felaktigt. Vi är kanske rädda för att bli bortstötta eller känna oss utanför. Tänk på något som du är benhårt övertygad om. Vad har format den här inställningen? Tänk på något som du vet att man har olika åsikter om. Vad tror du är orsakerna till de olika inställningarna? Kan du komma ihåg någon gång då du vägrade lyssna på någon annans åsikt? Varför gjorde du det och vad blev följden? Rätten att delta i samhällets kulturliv Vårt kulturliv musik, konst, litteratur, teater, dans och debatt m.m. medverkar till att forma våra liv och våra värderingar. Ju större möjlighet vi har att delta i kulturlivet, desto mer kommer vi i kontakt med viktiga frågor, utmaningar och olika åsikter. Om det är tvärtom, om vi utesluts från att delta i kulturell verksamhet, blir våra perspektiv och våra erfarenheter snäva och våra valmöjligheter begränsade. Fundera gärna över det här: Vilka kulturaktiviteter brukar du regelbundet delta i? Kan du komma ihåg några kulturupplevelser som du har haft inom vart och ett av följande områden: mat, musik, konst, teater, dans, litteratur och debatt? Vilka saknas? Varför? Vad skulle du vilja lägga till som kulturrubrik? Vilken kulturell aktivitet har störst betydelse för dig och ditt liv? Vad skulle du ha allra svårast att avstå ifrån? Vilken roll kan och bör scouting spela för att stärka medlemmarnas kontakt med kulturlivet? Kan du komma på något sätt att vidga dina egna erfarenheter? Försök att lyssna på en annan sorts musik än den vanliga eller läsa en annan typ av bok än dem du normalt väljer. Be någon om råd. Kan du hjälpa till att bredda dina vänners kulturupplevelse? Hur skulle du kunna hjälpa dem som har mindre tillgång till sådana här upplevelser än du själv att få det?

7 Skyldighet gentemot samhället och att respektera andras fri- och rättigheter Det mesta av det ovan sagda har handlat om rätten som du som medborgare har att vara dig själv, att leva ett fullvärdigt liv och att få uttrycka dina tankar och åsikter. Alla har vi dessa rättigheter. Av det följer att våra rättigheter ställs mot ett ansvar att garantera respekt för andras rättigheter också. Vi behöver noga fundera över om vår egen rätt att uttrycka oss fritt skulle kunna skapa fördomar om någon annan som också har rätt att vara den hon eller han är. Vi måste vara medvetna om att tillgång till information inte får äventyra någon annans rätt till ett privatliv och att vårt sätt att ta del av kulturen kanske inkräktar på någon annans tid och utrymme. Vi behöver se detta ansvar som ett privilegium. Det kräver mognad att avgöra hur man ska jämka sina egna behov och intressen gentemot samhället och sina medmänniskor. Att vara ansvarstagande medborgare handlar mycket om att förbättra vår livsstil genom att göra saker som främjar harmoni och en känsla av gemensam, positiv utveckling. Det handlar om att vara villig att ta ansvar för sina handlingar. Lägg också märke till att gruppen i vissa kulturer ses som viktigare än individen och därför bör man fundera över om detta ibland kan göra att det uppstår konflikt mellan samhällets mål och den enskilda individens. Hur kan dessa mål förenas på ett meningsfullt vis? Hur passar ansvar för familj, vänner och samhället ihop med rätten att vara den man är, som helt och hållet handlar om individen? Kan du ge ett exempel på hur detta kan leda till konflikter och på hur de kan lösas? Kan du komma på någon intressekonflikt i samhället där du bor? Kan du eller din grupp göra något åt den? Följande aktiviteter utgår från några av diskussionsfrågorna ovan. De kan och bör anpassas efter era behov och ni kan själva utveckla aktiviteter som grundar sig på era egna intressen och lokala omständigheter. Vi hoppas att våra förslag kan bli en bra utgångspunkt, men ta er tid att se tillbaka på frågorna som ställts i inledningen och utforma fler egna aktiviteter. Eventuellt kan man kombinera aktiviteter från flera delar av materialet och på så sätt få en mera övergripande syn på rättigheter och ansvar.

8 Rätten att vara den man är Aktivitet 1 Familjebakgrund INDIVIDUELLT ARBETE GRUPPARBETE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÅ EGNA RÄTTIGHETER RESPEKTERADE INFORMERA ANDRA LOKALSAMHÄLLET GLOBALT PÅVERKA ANDRA GARANTERA ANDRA DERAS RÄTTIGHETER Ålder Alla åldrar. ÖVRIGT Mål Att ta reda på mera om sin egen bakgrund och känna stolthet över sin familjs historia. Metod Tänk ut sätt att ta reda på fakta om din familjs bakgrund var ditt namn kommer ifrån, var dina föräldrar, mor- och farföräldrar och andra släktingar föddes, hur deras familj var, vad de arbetade med, om någon i släkten emigrerade till ett annat land. Dokumentera resultaten. Resultat En Familjens historiebok att vara rädd om. Ökad känsla av sin betydelse i familjens historia. En massa överraskningar när du lyssnar på äldre familjemedlemmar som berättar om sitt liv, mycket som du inte hade en aning om! Samarbete och offentlighet Fastän det här är en individuell aktivitet är det ofta roligast att samarbeta med en vän även om ni gör er egen bok som resultat av arbetet. Då och då är det bra att samla hela gruppen för idéutbyte så att andra kan få tips för sin egen bok. Om ni utför den här aktiviteten med fokus på en lokalt känd person eller hjälte kan lokaltidningen kanske bli intresserad. Kanhända kan ni samtidigt rikta uppmärksamheten mot scouting. Glöm bara inte att tala om varför aktiviteten genomfördes. Kommentar Det här är en utmärkt aktivitet för att skapa stolthet över sin familj och dess historia, men den bör stöttas och tillföras nya förslag för att hålla intresset och entusiasmen vid liv. Gör redovisningen så visuellt trevlig och rolig att förbereda som möjligt långa texter är inte bästa sättet att bevara entusiasmen hos vare sig författaren eller läsaren!

9 Rätten att vara den man är Aktivitet 2 Pictionary INDIVIDUELLT ARBETE GRUPPARBETE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÅ EGNA RÄTTIGHETER RESPEKTERADE INFORMERA ANDRA LOKALSAMHÄLLET GLOBALT PÅVERKA ANDRA GARANTERA ANDRA DERAS RÄTTIGHETER Åldrar Patrullscout, seniorscout ÖVRIGT Mål Att arbeta med och ta reda på låsta föreställningar och förutfattade meningar om andra. Metod 1. Be deltagarna att bilda lag om tre eller fyra och sätta sig tillsammans. De kommer att behöva många papper och en blyertspenna. 2. Kalla fram en representant från varje grupp och ge dem ett ord. Säg åt dem att återvända till gruppen och rita en bild som föreställer ordet. Gruppmedlemmarna ska gissa vilket ord det är. Inga siffror eller ord får användas, bara ritade bilder. Resten av laget får bara gissa, inte ställa frågor. Den som ritar får bara säga något när laget gissat rätt. 3. När det rätta ordet har gissats, ska laget ropa ut det. Skriv upp resultatet på blädderblock. 4. Be den som ritar skriva det rätta ordet på sin bild, vare sig det har gissats fram eller inte. 5. Fortsätt nu till ett annat lag och upprepa övningen. Fortsätt tills orden tar slut. Resultat Be till sist grupperna att sätta upp sina bilder med nålar så att olika bilder kan jämföras. Diskutera varför en del motiv är svårare att avbilda än andra, om bilderna är verklighetstrogna, varifrån vi får våra bilder, om de är negativa eller positiva och vilken effekt de har på våra relationer till människorna i fråga. Kommentar Tänk på att de som tycker de är dåliga på att rita kan tveka att delta. Uppmuntra alla att rita i alla fall du är inte ute efter konstverk! Låsta föreställningar, stereotypier, är inte bara oundvikliga, de är även nödvändiga för att vi ska kunna känna igen oss i det som omger oss. Omdömen ska undvikas. Det handlar om att skapa insikt om att stereotypier sällan har sin motsvarighet i verkligheten utan är riskabla och kan leda till diskriminering. Det är intressant att se att vi sällan har stela uppfattningar om människor som vi känner. Fundera över varför det är så. Orden bör väljas så att de passar gruppens nationella och kulturella sammansättning. Några förslag: rasism, flykting, europé, fattig person, muslim, homosexuell person, rom, japan, afrikan, media, utlänning, turist, blind person, arab, kärlek.

10 10 Rätten att vara den man är Aktivitet 3 Resenärer INDIVIDUELLT ARBETE GRUPPARBETE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÅ EGNA RÄTTIGHETER RESPEKTERADE INFORMERA ANDRA LOKALSAMHÄLLET GLOBALT PÅVERKA ANDRA ÖVRIGT Åldrar Alla åldrar men yngre scouter behöver mer handledning GARANTERA ANDRA DERAS RÄTTIGHETER Mål Att utmana människors stereotypa, fördomsfulla åsikter om andra människor och minoriteter, att öka sin tolerans. Metod Beskriv det här scenariot för deltagarna: Du går ombord på ett tåg från Lissabon till Moskva. Du åker i en vagn som du måste dela med tre andra personer. Välj ut tre från listan på nästa blad som du helst skulle dela vagn med och tre som du inte skulle välja. När det här är gjort ska deltagarna bilda smågrupper och försöka bli eniga om bästa respektive sämsta alternativ. Varje grupp redovisar sin lista i storgruppen eller avsaknad av en lista och berättar hur man gjorde för att nå fram till enighet, hur stark den blev eller varför det inte lyckades. För att fördjupa övningen ytterligare kan du som ledare lägga till information om de olika resenärerna under resans gång. Resultat Möjlighet att diskutera realistiska situationer av detta slag, vilka faktorer som påverkade besluten, vilka faktorer som förhindrade ett enigt beslut, varifrån vi får våra föreställningar, hur det skulle kännas att själv vara i en situation då man inte var önskad av någon. Kommentar Grupperna lyckas kanske inte enas om en gemensam lista, men det är viktigt att respektera alla och inte angripa någons personliga åsikter. Att diskutera att vi alla ibland fäller omdömen utan att ha tillräcklig information är också viktigt. Media lockar ofta till detta. Observera att det här är en resa tvärs över EUROPA och att resenärerna har valts med tanke på detta. Ändra gärna resrutten och listan på resande så att den passar din grupp.

11 11 Rätten att vara den man är Aktivitet 3 Vilka tre av dessa väljer du att resa med? 1. En serbisk soldat 2. En överviktig republikansk amerikan 3. En öppet homosexuell man 4. En afrikansk kvinna som försöker sälja hantverksföremål 5. En ung artist som är HIV-positiv 6. En rom 7. En baskisk nationalist 8. En militant vegan 9. En österrikisk högerpopulist 10. Ett Jehovas vittne 11. En rumänsk kvinna utan biljett med ett ettårigt barn i famnen 12. En holländsk radikal feminist 13. Ett berusat skinnhuvud från Sverige 14. En man som nyss bytt kön 15. En polsk prostituerad 16. En fundamentalistisk muslimsk man 17. En asylsökande irakisk flykting

12 12 Rätten att samarbeta Inledning Att höra till en grupp eller ett lag ger en särskild känsla. I väl fungerande grupper och lag finns en känsla av tillit, respekt och tillhörighet. Känslan av att höra till är viktig för oss alla, för vi är sociala varelser som trivs med att ha sällskap och känna samhörighet. Det här bevisas av att vi söker oss till varandra för att arbeta och leva i grupp, i alla länder och kulturer, även om vissa samhällen är särskilt inriktade mot att leva och arbeta i grupp och andra inte. Vilka sederna och traditionerna än är, råder det inget tvivel om att lagarbete kan ge stora fördelar. Man kan kombinera sina förmågor, stödja varandra och uppnå mycket mer. Man kan få respekt och en ökad känsla av att duga. Dessutom leder samarbete ofta till djup, livslång vänskap. Man kan känna sig skyddad och därmed trygg. En gemensam ansträngning av många kan kanske vara den enda möjligheten att åstadkomma en positiv förändring ändå kan samarbetet kräva både tålamod, tolerans och beslutsamhet, särskilt när du inte kan välja gruppmedlemmar. Så kan det vara både i skolan, föreningen och familjen. Att lära sig samarbeta med andra är en stor sak. Tänk på att scouting kan vara en hjälp i detta. Det här avsnittet handlar om deltagande, lagarbete och att kunna kompromissa. Det handlar om varför vi väljer att samarbeta som scouter, hur vi alla kan bli bättre på att samarbeta och om vi inte borde söka mera aktivt samarbete med andra människor och andra organisationer. Aktiviteterna har utarbetats för att stödja ledarna i deras arbete att stimulera scouter till att mera medvetet sträva efter samarbete och till att tänka på vilken uppgift de kan och bör ta i sin grupp och i världen i vidare bemärkelse. En del av aktiviteterna hjälper ungdomarna att tänka djupare på detta, andra kan hjälpa dem att komma på vad de kan göra för att bli tydligare för andra både som person och med sina planer för framtiden. En del saker kommer att hjälpa dem bidra till att gruppen de tillhör utvecklas vidare. Alla aktiviteter kommer inte att passa lika bra för alla medlemmar, så använd dem som utgångspunkt och anpassa eller ändra dem så att de passar lokala förhållanden, behov och kultur. Tänk ut vad som är de bästa sätten för er att arbeta med de här frågorna. Även om hela materialet handlar om rättigheter och ansvar, skiljer sig det här avsnittet något från andra, eftersom det lägger tyngdpunkten på ansvar vårt ansvar för att samarbeta konstruktivt med andra människor vare sig det är familjemedlemmar, klasskamrater, scouter eller människor i vårt samhälle i vidare mening. En utgångspunkt för framgångsrikt samarbete är att inse att rättigheter inte är detsamma som att få allt man vill, eller som man själv vill ha det. Det är grunden till att det här avsnittet helt igenom betonar hur mycket som kan uppnås genom samarbete och framhäver färdigheter som krävs för att garantera rättigheter på många olika nivåer. Scoutings förmåga till samarbete inom både den lilla gruppen och med nationella och globala organisationer är något som vi med rätta kan vara stolta över. Vad vi lär oss som organisation när vi strävar efter att finna nya, meningsfulla sätt att samarbeta inom vår egen organisation och med andra är lärdomar som vi gärna kan dela med oss av, för de grundar sig på djup förståelse inte bara av samarbete utan även av kompromissande och kan därför bidra till ömsesidig förståelse, hänsynstagande och kamratskap.

13 13 Deltagande om att samarbeta Under senare år har det på många håll i världen varit en snabb utveckling av metoder och förhållningssätt för att främja aktivt deltagarinflytande. Det verkar som om alla som har med människor att göra i sitt arbete framhåller värdet av rådslag och hänsyn till de berördas åsikter. Det genomgående synsättet är att om det man gör påverkar andra, har de rätt att vara delaktiga i beslutsprocessen. Det verkar som om vi alla är överens om att aktivt deltagande är en väg till framgång, men hur kommer det sig och vad är det som gör deltagande så viktigt? Kanske är det följande: Insikt om att det är viktigt att känna sig medräknad att gemensam analys och samverkan är bästa sättet att förstå och förverkliga vad som behöver göras. Insikt om att perspektiven är olika att mångfald inte är detsamma som försvårande omständighet. Alla formulerar sina åsikter grundat på egen erfarenhet, tillgänglig information och personliga fördomar. Alla är olika och lika betydelsefulla. Att slå fast detta är ofta det första och bästa steget för att få samarbetet att lyckas. Insikt om att man lär sig mer tillsammans med andra än ensam att världens komplexitet bara kan förstås om man analyserar och samverkar i grupp. Insikt om att sammanhanget avgör att deltagandet kan behöva anpassas efter olika förutsättningar och vilka det gäller. De som berörs kan själva bäst avgöra hur de skulle vilja bli delaktiga. Stöd för att kunna underlätta och förhandla är avgörande om deltagandet ska fungera väl. Övertygelse om att aktiv medverkan leder till förändring inte bara i den aktuella frågan utan också beträffande attityder och handlingssätt hos de inblandade personerna. Motivationen och förmågan att samarbeta för att åstadkomma en positiv förändring brukar öka avsevärt när man arbetar på det här sättet. Att delta aktivt innebär emellertid olika saker för olika människor och kan antingen ses som en process varigenom man enbart får veta vad man ska få vara med om ( passiv medverkan ) eller betyda att man deltar aktivt genom att ta självständiga initiativ ( självmobilisering ). Därför är det viktigt att ta reda på vilken tolkning den som använder orden ger dem. Varför utgå från aktivt deltagande när man ska tänka på rättigheter och skyldigheter? Svaret är att våra rättigheter och skyldigheter formas i de sammanhang där vi lever våra samhällen, våra familjer, våra skolor, våra ungdomsorganisationer. Klarar vi inte att samarbeta där kommer vi att misslyckas både med att hävda våra egna rättigheter och att acceptera andras. Fundera över hur det här förverkligas i din egen scoutgrupp: att få känna sig medräknad, få ha olika perspektiv, lära i grupp, beakta sammanhanget och att få stöd att kunna förändra.

14 14 Att arbeta som grupp Varför är gruppen viktig? De flesta informella grupper bildas därför att människor som vill samma sak och behöver andras hjälp för att åstadkomma det söker sig till varandra. Sådana lag kan ge unika möjligheter därför att de kan få saker att hända som aldrig skulle bli av annars. Som medlem i en scoutgrupp är man också del av ett lag. Det finns många fördelar med att vara det: Laget kan som en familj ge medlemmen stöd och hjälp. Laget kan samordna olika individers aktiviteter. Laget kan skapa engagemang. Laget kan ge en samhörighetskänsla, tillgodose det grundläggande behovet att få känna gemenskap. Laget kan medverka till att precisera kunskaps- och utvecklingsbehov. Laget kan ge möjligheter att lära sig nya saker. Laget kan förbättra kommunikation. Laget kan erbjuda en tillfredsställande, stimulerande, trivsam miljö. Laget kan ge personlig utveckling. För att gruppen, vilken det än gäller, ska fungera väl behöver medlemmarna tänka som grupp, beakta det som har sagts ovan men även tänka på vad som är specifikt för deras grupp. Därför är väl fungerande samarbete inte bara viktigt för värderingsbaserade organisationer som scouting. Sedan många år nu ses förmåga till lagarbete som en bidragande orsak till framgång eller misslyckande hos nästan varje slags organisation. Det finns flera orsaker till detta: Det har blivit tydligt att människor som samarbetar under god ledning oftast åstadkommer betydligt mer än de som arbetar ensamma. Lag sammansatt av olika kulturer och olika förmågor är särskilt viktiga eftersom människor med olika kunskaper och livserfarenheter ger flera infallsvinklar i samarbetsprocessen. Ingen enskild individ i världen kan ha total kunskap i ett ämne och därför krävs det att man utbyter information med andra för att nå målen. Kamratskap Scouting kan ge sina medlemmar en enorm känsla av kamratskap och tillhörighet, vilket gör vår organisation mycket speciell. Följande rättigheter enligt Barnkonventionen betonar den enskilda individens rättigheter att vara delaktig i samvaro med andra: Du har rätt att säga vad du tycker och att det ska tas på allvar, särskilt om det är något som påverkar dig t.ex. skolan, ett beslut i familjen eller ett rättsfall som berör dig. Du har rätt att träffa andra människor och ansluta dig till eller skapa egna grupper såvida det inte inkräktar på andras rättigheter. Du har rätt att leka och att koppla av med sådant som idrott, musik, teater och konst. Att delta i gruppaktiviteter är ett av de allra bästa sätten att lära känna och hävda sina rättigheter. Förutom scouting finns det många andra föreningar och aktiviteter som för samman unga människor på ett bra vis. Vissa grupper har speciella mål, elevråden t.ex. ger eleverna möjlighet att ha åsikter om hur skolan ska skötas. I många länder har andra lokala grupper bildats för att t.ex. arbeta med miljöfrågor, hälsofrågor eller utveckling av lokala resurser.

15 15 Alla dessa möjligheter att samarbeta med andra ungdomar för att uppnå gemensamma mål kan skapa kamratskap och vänskap, men för att delta på ett sätt som får betydelse måste vi vara goda patrullkamrater. Vad innebär då det? Hur blir ett lag effektivt? Många studier och mycket forskning har gjorts för att ta reda på vad det är som gör ett lag effektivt och vad som skapar den rätta balansen mellan förmåga, kunskaper och förhoppningar inom laget. Nedan redovisas förhållanden som anses vara viktiga förutsättningar för effektivt patrullarbete och vi kan jämföra dem med våra egna erfarenheter från scouting. Väl avvägda roller. Medlemmar i lag eller andra grupper tar ofta på sig roller en del som ledare medan andra släpper fram sin kreativa eller stödjande sida. Rollerna återspeglas i individernas beteende, i uppgifterna de åtar sig och i hur väl de genomför olika uppdrag. Ingen roll är bättre eller viktigare än någon annan, men om det är obalans i laget kan det bli konflikt medlemmar emellan eller också är det risk att en del ansvarsuppgifter förbises. Tydliga, överenskomna mål. För att nå bästa resultat måste man veta vart man siktar. Att förvissa sig om att alla är införstådda med målen är ett sätt att ena laget eller gruppen så att energin fokuseras mot målet och saker blir gjorda. Utan fokus kan gruppen tappa riktningen och enskilda medlemmar sin motivation. Öppenhet och konfrontation. Man arbetar allra bäst när man kan uttrycka sig ärligt och uppriktigt, när man tar tag i svåra situationer och när misstag erkänns och ses som möjligheter till lärande. Stöd och tillit. Man behöver ha goda relationer till andra för att kunna arbeta väl. Man behöver hamna i situationer där man känner sig värderad och respekterad. Relationerna i ett lag eller en annan grupp bör kännetecknas av stöd och tillit, av medlemmar som hjälper varandra så ofta som möjligt. Samarbete och konflikt. Hur mycket medlemmarna i en grupp hjälper och tar varandra i anspråk är en indikator på hur effektiv gruppen är. I en grupp där effektivt lagarbete saknas tenderar man att arbeta isolerat och varken erbjuda eller ta emot hjälp av de andra. Ändå behöver vi alla hjälp för att nå bästa resultat. Kloka tillvägagångssätt. Det bör finnas tydliga riktlinjer så att medlemmarna vet hur de ska få saker gjorda, hantera nyuppkomna situationer och kunna informera andra om hur arbetet fortlöper. Utan sådana riktlinjer blir man osäker på hur man ska gå vidare eller berätta om både svårigheter och framgångar. Rätt sorts ledarskap. I en del lag eller grupper är kvaliteten på relationen mellan ledaren och de andra medlemmarna så dålig att det är fullkomligt omöjligt att få till ett vettigt arbete. Känner gruppen inte förtroende för eller litar på sin ledare är det osannolikt att lagarbete kan finnas över huvud taget. En effektiv grupp behöver en ledare som i hög grad är en del av gruppen. Relationen mellan ledaren och gruppen bör grunda sig på insikten att båda parterna kan hjälpa den andra att utföra sin roll bättre. Regelbunden reflektion. Gruppen bör ofta reflektera över vart den är på väg, varför och hur den är på väg dit. Vid behov bör den göra ändringar om nya tankar kommer upp. Möjligheter bör ges till regelbunden, konstruktiv och stimulerande diskussion där alla är aktiva och känner sig delaktiga i handlingarna som blir resultatet av beslut fattade under diskussionen. Det bör krylla av nya idéer som hjälper gruppen att utvecklas och lyckas.

16 16 Individuell utveckling. Om gruppens medlemmar inte utvecklas är det ett tecken på dåligt lagarbete eller socialt misslyckande. Om en grupp ska bli effektiv behöver den kontinuerligt utveckla sig och det innebär att man bör stötta individen lika väl som utveckla hela gruppen. Goda relationer. Alla grupper tjänar på att ha goda relationer med andra för att utbyta tankar och ibland för att få extra stöd. Sådana relationer skapar också självaktning och hjälper grupperna att profilera sig. God kommunikation. Kommunikationen bör fungera väl både inom gruppen och med omvärlden. Metoderna för kommunikation kan variera mycket. Fundera på hur ni gör i ert lag, er patrull eller i ert ledareteam. Vad har värderingar och principer om delaktighet med grupparbete att göra? Alla medlemmar i gruppen är viktiga och behöver känna sig delaktiga. Delaktighet är betydelsefullt därför att det både stärker individerna och utvecklar gruppen. Värderingarna som formuleras nedan är centrala för att skapa förståelse för fördelarna med att vara delaktig helt och fullt, med ömsesidig förståelse och beslut som involverar alla och med delat ansvarstagande. Full delaktighet. I en grupp som präglas av delaktighet bör alla medlemmar uppmuntras att häva upp sin röst, dela med sig av sina tankar och säga sin mening. Det stärker gruppen på många sätt. Medlemmarna blir modigare när det gäller att föra svåra frågor på tal och föreslå lösningar. De lär sig att även våga föra fram kanske inte så genomtänkta idéer och blir duktigare på att upptäcka och erkänna att det finns skillnader i åsikter och bakgrund i gruppen. Ömsesidig förståelse eller lärande i grupp. Om en grupp ska utvecklas vidare behöver medlemmarna förstå och acceptera att även de andras behov och mål är viktiga. Det är med hjälp av det som nya idéer kan utvecklas som införlivar allas synpunkter. Beslut som involverar alla. Beslut där alla har varit delaktiga har största chansen att lyckas. Deras framgång beror på att de integrerar allas perspektiv och behov. Det är beslut vars spännvidd och vision utvidgas till att omfattas inte bara av de snabbtänkta, vältaliga, mäktigaste och mest inflytelserika utan även av dem som tänker långsamt, av de blyga och de svaga - för var och en har sin bit av sanningen. Delat ansvar. I grupper där delaktighet råder känner medlemmarna starkt ansvar för att skapa och utveckla nya idéer. De inser att de måste vara villiga och kapabla att förverkliga sina förslag, så de är öppna för att både ge och ta emot synpunkter innan slutgiltiga beslut fattas. Hur kan individuell medverkan främja samarbete? Värdet av delaktighet som diskuterades ovan ger medlemmarna i vilken grupp som helst ett antal grundregler för samverkan och samarbete. Att hålla sig till dessa värderingar leder till något viktigt: starka individer, starkare grupper och bestående resultat. Allmänt sett är det de enskilda individernas förmåga att samarbeta som gör det möjligt för gruppen att få saker gjorda.

17 17 Sammanfattning För att arbeta effektivt i grupp måste vi alltså inte bara känna till hur vi själva är som personer och vad vi tycker bäst om, utan också vad som kännetecknar våra kamrater i gruppen. Vi behöver veta om och i så fall på vilket sätt vi kompletterar och kan stödja varandra. Den här upptäcktsresan kan ta lite tid och är kanske inte alltid så lätt, men när grupper arbetar bra brukar de utveckla en kollektiv klokskap som hjälper dem att nå sina mål. Slutligen ökar lagarbete också medvetenheten hos oss om att vi behöver känna tillhörighet, om att vi som individer arbetar allra bäst när vi är del av en familj som ger medlemmarna det stöd och den hjälp de behöver närhelst de gör det. Scouting är en global familj som vi alla tillhör. Genom att arbeta tillsammans som ett globalt team, uppbyggt av grupper på nationell och lokal nivå, kan vi både bidra en hel del till vår egen utveckling som individer och till allt som scouting som organisation kan erbjuda den vidare världen. Ungdomar samarbetar väl inom scouting lär sig ärlighet, integritet och empati och får känna sig medräknade och delaktiga. Allt detta är en del av vår strävan att motverka etniska, religiösa, kulturella och andra fördomar. Förhandling att erkänna att samarbete kräver kompromisser Av det som har sagts ovan skulle det kunna vara lätt att dra slutsatsen att resultatet av gott samarbete leder till det bästa resultatet för alla inblandade. Det kommer närmare sanningen att säga att samarbete, om det utförs väl, kan leda till det bästa resultatet för gruppen som helhet. Samarbete leder till kompromisser för att skapa jämvikt mellan ens egna önskningar och de andras önskningar och behov, för att beakta ens egna rättigheter gentemot de andras, för att ta ansvar för våra individuella val. Det är inte alltid lätt att vare sig nå eller acceptera en kompromiss, och det är därför som förmåga till förhandling är en så viktig tillgång om samarbetet ska bli framgångsrikt. Om vi är nöjda med förhandlingen är det lättare att acceptera resultatet, oavsett vad kompromissen innebär. Förhandling kan låta skrämmande, men de flesta av oss förhandlar informellt hela tiden, till exempel när vi försöker få våra vänner eller familjer att vilja samma sak som vi eller att dela våra åsikter. Hur framgångsrika vi blir i en förhandling beror på vår förmåga att övertyga, vilket ofta handlar om vår personlighet vår förmåga att skapa goda relationer till andra människor vilka metoder man använder hur hårt man håller fast vid sin egen ståndpunkt förmågan att bedöma andra människor och avgöra hur man ska förhålla sig till dem. Det är förvisso sant att vissa personer är bättre förhandlare än andra. Om de drar fördel av det betraktas de kanske som vinnare av en del och av andra som manipulativa. Den här skillnaden i hur man ser på det är viktig när vi förhandlar om våra rättigheter, eftersom vi har ansvar för att resultatet ska kännas rättvist för alla. Det finns många exempel från historien där kraftfulla, manipulativa eller mera välinformerade individer har utnyttjat sitt övertag till att skaffa sig fördelar framför andra.

18 18 Rätten att samarbeta Aktivitet 1 Vad har vi gemensamt INDIVIDUELLT ARBETE GRUPPARBETE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÅ EGNA RÄTTIGHETER RESPEKTERADE INFORMERA ANDRA LOKALSAMHÄLLET GLOBALT PÅVERKA ANDRA GARANTERA ANDRA DERAS RÄTTIGHETER Ålder Alltifrån juniorscout till ledare. ÖVRIGT Mål Att stimulera unga människor till att fundera över olika grupper och identiteter och att sätta värde på olika sorters gemenskaper, se hur väsensskilda de kan vara och vad som ändå förenar dem. Metod 1. Rita med krita på marken tre cirklar som går i varandra. 2. Välj tre tydliga kännetecken, t.ex. att ha träningsskor på sig, vara korthårig, ha blå ögon etc. Berätta vad cirklarna står för och be deltagarna ställa sig i den eller de av cirklarna vars kännetecken stämmer in på dem själva. Påpeka att man kanske måste stå i mer än en cirkel. 3. Gör nu om aktiviteten men med tre kännetecken som har med rättigheter att göra och som passar till gruppen, t.ex.: att gå i skolan att tala mer än ett språk att idrotta att utöva en religion att ha en släkting i utlandet 4. Be gruppen att försöka finna något som stämmer in på alla i gruppen, så att de alla måste stå i den gemensamma, överlappande delen. 5. Nu kan man gå vidare och undersöka hur många andra likheter som finns i gruppen och fundera på hur de kan berika gruppen som helhet. Be alla fundera över vilka rättigheter som anses självklara därför att man tillhör en viss grupp och hur det skulle kännas att inte få vara med i en grupp om det kändes viktigt för en att vara med. Resultat Medlemmarna i gruppen blir medvetna om att ett samhälle, en gemenskap, är en grupp människor som har något gemensamt. Samhörighetskänsla kan grunda sig på många saker.

19 19 Samarbete och offentlighet Den här aktiviteten skulle kunna bli utgångspunkt för att ta reda på vad just den här gruppen har gemensamt med andra grupper lokalt. Låt en cirkel föreställa er grupp, försök sedan komma på andra lokala grupper som skulle överlappa er cirkel. Vad finns i överlappningen? Skulle ni tjäna på att samarbeta i några frågor eller aktiviteter som berör andra också? Kommentar De här aktiviteterna betonar olika personers förmåga att samarbeta med respekt för olikheter. Ge akt så att övningen inte leder till att någon i gruppen hela tiden hamnar utanför.

20 20 Rätten att samarbeta Aktivitet 2 Rätten och scoutlagen INDIVIDUELLT ARBETE GRUPPARBETE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÅ EGNA RÄTTIGHETER RESPEKTERADE INFORMERA ANDRA LOKALSAMHÄLLET GLOBALT PÅVERKA ANDRA GARANTERA ANDRA DERAS RÄTTIGHETER Åldrar Alla åldrar ÖVRIGT Mål Att få scouterna till att tänka på hur de skulle vilja leva och samarbeta fredligt både inom sin grupp och i ännu större sammanhang. Metod 1. Ha en gruppdiskussion om rättigheter som människor anser vara viktiga. 2. Be alla att lista och rangordna tio rättigheter som de anser viktigast. 3. Be sedan var och en att jämföra sin lista med en annans och därefter tillsammans med den kamraten göra en gemensam lista med tio rättigheter. 4. Upprepa sedan övningen parvis, dvs. två personer gör en ny lista tillsammans med två andra. 5. Slutligen bör hela gruppen samlas för att enas om en lista med tio rättigheter. 6. Jämför vad som kommit fram med scoutlagen. Stämmer det överens? Resultat Processen det innebär att samråda är viktig. Att förstå att det är en rättighet att få förhandla är också viktigt. Efter en lyckad samråds- och förhandlingsprocess vet alla i gruppen vad som förväntas av dem och det ger goda förutsättningar för framtiden. Samarbete och offentlighet Be gruppen fundera över på vilket sätt tydliga regler för förhandling och rådslag kan få samarbete att fungera bättre. Tänk på detta nästa gång ni ska samverka med en annan grupp. Kommentar Den här aktiviteten kräver mycket tid för diskussion. Det kan vara bra att ha en inledande diskussion om verkliga behov kontra önskningar. Påminn alla om att det aldrig är lätt att förhandla om rättigheter. Det kan också vara bra att gå igenom vad förhandling innebär (se bakgrundsavsnittet), innan man ger sig i kast med den här aktiviteten.

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/14 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra. Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Frågorna passar både nya par som planerar att leva ihop och par som levt länge tillsammans.

Frågorna passar både nya par som planerar att leva ihop och par som levt länge tillsammans. bruksanvisning UTVECKLANDE SAMTAL Kärleken är ett hjälpmedel som får igång samtal om viktiga frågor som de flesta par ställs inför. Goda samtal som gör att du lär känna dig själv och din partner mer ingående.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk! Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Kristina Hjertberg, Birgitta Brandt och

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Föreningstränare - Ledarskap

Föreningstränare - Ledarskap 1. Ledarskap Du tillhör säkert en del olika grupper: Jobbet, familjen, skytteföreningen, konstklubben mm. Det är säkert så att de grupper du tillhör har kommit olika långt i sin utveckling. De fungerar

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5 Likabehandlingsplan Inger Grüner Löthman Förskolechef Reviderad 2016-01-12 Gäller till januari 2017 Sida 1 av 5 Inledning Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

2012-10-25 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

2012-10-25 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA 2012-10-25 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA 2012-2013 2012-10-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer