Jag och Du. Ett arbetsmaterial om mänskliga rättigheter

Transkript

1 Jag och Du Ett arbetsmaterial om mänskliga rättigheter

2 Författare Översättningav ett material från WAGGGS (World Association of Girl Guides and Girl Scouts) Our Rights Our Responsibilities Översättning Irene Linder Bearbetning Matilda Eriksson, Charlotte Stenermark Layout Kerstin Nordström Omslag Från engelska originalet Tryck AMO-tryck 2006 ISBN

3 Jag och du Alla har vi rättigheter och skyldigheter, som elev, som kompis, som förälder, som scout, hela tiden. Det här materialet handlar om detta samtidigt som det utvecklar dig både som individ och som del i ett lag, en patrull eller ett samhälle. Allt detta görs med en internationell touch, eftersom ursprungsmaterialet kommer från en av våra två världsorganisationer, WAGGGS (World Association of Girl Guides and Girl Scouts). Jag och du är just nu huvudtemat för WAGGGS arbete i världen. För att underlätta ditt arbete har delar av ursprungsmaterialet valts ut och översatts till svenska, och det är det du har framför dig nu. Materialet kan användas på juniorscoutmötet, i det nya senior/roverscoutlaget som söker sin identitet eller i ledarteamet som vill jobba ihop sig ytterligare. Samtliga aktiviteter innehåller lätta och tydliga instruktioner. Dessutom finns en omfattande bakgrundsbeskrivning till varje del. För att förstå djupet bakom aktiviteterna kan det vara bra att läsa igenom bakgrundsbeskrivningen också. Den innehåller dessutom frågeställningar som kan ligga till grund för fortsatta diskussioner. Kom ihåg att materialet är anpassningsbart efter dina omständigheter. Dessutom är det fritt fram att hitta på egna aktiviteter på temat också. Lycka till! Matilda Eriksson, Scouting i Samhället, Svenska Scoutförbundet och Charlotte Stenermark, Internationella kommittén, Nykterhetsrörelsens scoutförbund Hela det engelska materialet som WAGGGS producerat hittar du på och

4 Rätten att vara den man är Inledning Vi lever i en värld där ojämlikhet råder. Vi har alla mycket gemensamt, ändå präglas vår historia av diskriminering som grundar sig på olikheterna mellan oss. Mänsklighetens historia har påverkat dagens samhälle. Vi bär alla historien med oss. Tidigt förstår vi att våra liv formas av att det finns fördelar och nackdelar som beror på var vi föddes och hur vi ser ut. Det här är inte lätta frågor att förlika sig med eller lösa. Många av oss är inte ens medvetna om våra fördomar, för de har utvecklats under tidig barndom eller omedvetet genom social påverkan och via media. Att se på vilka vi är och varför är en bra utgångspunkt. Man kan ställa sig frågan hur mycket av vår identitet som beror på var vi föddes snarare än på medvetna val vi gjort. Att fundera över låsta uppfattningar och utmana våra egna förmodanden om vad t.ex. en viss religiös grupp tror eller över hur det motsatta könet tänker kan vara mycket upplysande. Likaså att tänka på att våra förväntningar på män, kvinnor, pojkar och flickor kan grunda sig på vad som anses passande i fråga om klädsel, arbete, uppförande osv. Dessutom är samhällets förväntningar olika beroende på var i världen man befinner sig och förändras även över tiden. Börja gärna tänka på sådana här frågor mera allmänt genom att diskutera följande: Vad har eller har haft det största inflytandet i ditt liv? Är det något genetiskt, nedärvt, eller en följd av din uppfostran? Vad tycks andra tro om dig som du tycker är fel? Buntar de ihop dig med andra? Vilka grupper har du själv en stereotyp uppfattning om? En sådan diskussion skulle säkert ge en djupare förståelse. Välj eller utforma sedan aktiviteter som leder det hela vidare. Försök att komma på konstruktiva sätt att säkra egna och andras rättigheter. Kom ihåg att tänka på kopplingen till scouting när ni diskuterar och agerar. Vilken roll kan och bör ditt förbund spela för att hjälpa medlemmarna att hantera fördomar? Vilken roll bör scouting spela i sitt samhälle och i världen som helhet? Vilken roll kan jag som scout/scoutledare spela? Vi kan börja arbeta med den här frågan genom att fundera över vad det är som kännetecknar oss själva och sedan fråga oss hur var och en bäst ska komma till sin rätt och hur detta kan kopplas till scouting. Rätten att vara sig själv handlar om just det, att vara sig själv, men också om att inte döma andra. Det handlar om rätten att vara sig själv så länge man tar sitt ansvar och förstå vad detta ansvar kräver inte bara gentemot en själv utan även gentemot ens familj, vänner, olika grupper och samhället i stort och smått. Det är också ett tema som inte bara tittar bakåt på vad som har format oss eller framåt på vad framtiden kan föra med sig. De flesta människor har uppfattningar om vad de vill göra och vara. Det borde grundas på vad som är viktigt för dem som individer hellre än på att vara som alla andra. Varje individ har en viktig roll i världen. Vi är ett globalt samhälle där alla är beroende av varandra för sin överlevnad. Aktiviteterna som hör till avsnittet förstärker hela temat Rätten att vara den man är. De har utarbetats för att stödja det som sägs ovan. Olika aktiviteter har skapats för att hjälpa ledarna att i sin tur hjälpa scouterna att se klarare vilka de är, vad som har format deras liv och vilken roll de både kan och bör spela i världen.

5 En del av aktiviteterna kan vara till hjälp om man vill tänka djupare kring dessa frågor medan andra kan visa på vägar att hävda sig själv och sina framtidsplaner bättre. Innan ni börjar arbeta med aktiviteterna eller med att tänka ut nya, se vilka rättigheter som räknas upp i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Vilka har samband med rätten att vara den man är? Den första viktiga rättigheten i Barnkonventionen sammanfattar all icke-diskriminering. Där sägs: Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i denna konvention oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Vad tror du hänger samman med rätten att vara den man är? Att läsa igenom listan över rättigheter fastställda av FN och se vad som anknyter till rätten att vara den man är ger en bra utgångspunkt för att tänka vidare och diskutera. Nedan följer några tankar som har uppstått på detta sätt. Frågor och förslag har lagts till för att hjälpa debatten på traven. Använd gärna informationen och frågorna som bas för att utveckla olika aktiviteter. Rätten till namn och identitet För dem av oss som tar efternamn och nationalitet som en självklarhet är det svårt att förstå att vi skulle kunna förnekas den rättigheten. Ändå föds många utan identitet därför att de är föräldralösa till följd av krig, hungersnöd eller sjukdom, eller förnekas sin identitet till följd av familjeupplösning, krig eller politiskt oliktänkande, eller flyr sitt land på grund av otrygghet och hot. Många av dem finner ett nytt liv i nya familjer eller i andra länder om de har tur, men där kan språket och kulturen vara helt annorlunda mot vad de är vana vid. Känslorna av isolering är naturliga, den inhemska befolkningens misstro och oro likaså. Vad kan vi då göra för att förstå varför det blir så här, hur det skulle kännas om det var oss det gällde och vad som kan göras för att förbättra situationen? Tänk på ursprunget till ditt efternamn. Se tillbaka på din egen familjs historia och spåra eventuella namn- eller nationalitetsförändringar och varför de skedde. Tänk på en speciell grupp flyktingar i världen som du vet har blivit förföljd på grund av vilka de var. Har de förvägrats sin nationalitet? Tänk på människor som har lämnat sina hem för att slå sig ner i ett annat land av ekonomiska skäl. Hur känner de sig? Hur känner sig den inhemska befolkningen? Varför ändrar en del invandrare sitt namn så att det ska låta mindre utländskt i deras nya land? Är det rätt att göra det? Varför tror du att det i länder med stora invandrargrupper verkar finnas större åtskiljande krafter än enande? Är kulturer som finns i det egna landet annorlunda jämfört med invandrarkulturer? Rätten att behandlas som individ inför lagen Vi är alla lika inför lagen och bör ha lika stor tillgång till rättvisa genom lagens försorg, men det har vi sällan. God juridisk hjälp kostar kanske pengar. Många fruktar lagen eller tvivlar på dess förmåga att behandla människor lika, andra fruktar att det kan bli sämre för dem om de söker hjälp. Av sådana och ännu flera skäl utsätts många för orättvis behandling, hot och våld. Men det går framåt och det börjar ofta

6 med större kunskap kännedom om vad lagen säger och kunskap om hur man kan få hjälp. Numera finns det många stödorganisationer som bildats i detta syfte, men inte i alla länder. Ta reda på fakta om något inom lagens område som angår dig. Respekteras lagarna? Försök att kontakta en frivilligorganisation som arbetar med dessa frågor och be dem komma och berätta för er grupp vilka tjänster de erbjuder. Jämför hur lagar skiljer sig åt i olika länder och fundera över orsaken. Åsiktsfrihet Vad formar våra tankar? Föräldrar och familj, media, böckerna vi läser, våra lärare? Vad händer om vi inte håller med varandra är det lätt att komma överens om att få ha olika åsikter? De flesta av oss utvecklar våra övertygelser och värderingar under uppväxten. En del av dem består, andra ändras med tiden. Vissa länder har genomgått stor förändring när de infört demokrati. Vad betyder demokrati? Stödjer demokratin majoritetens uppfattning eller individens eller bådas? Det är ett stort privilegium att veta att vi får ha en uppfattning som skiljer sig från andras utan att förföljas för detta. Men i de flesta länders historia var det inte så förr och i många länder hånas eller till och med straffas oliktänkande människor än i dag. Det är ofta mycket svårt att hysa en åsikt som skiljer sig från flertalets till och med i skolan. Vi kanske ifrågasätter vårt eget omdöme, undrar varför andra så lätt kan hålla med om något som vi själva uppfattar som så uppenbart felaktigt. Vi är kanske rädda för att bli bortstötta eller känna oss utanför. Tänk på något som du är benhårt övertygad om. Vad har format den här inställningen? Tänk på något som du vet att man har olika åsikter om. Vad tror du är orsakerna till de olika inställningarna? Kan du komma ihåg någon gång då du vägrade lyssna på någon annans åsikt? Varför gjorde du det och vad blev följden? Rätten att delta i samhällets kulturliv Vårt kulturliv musik, konst, litteratur, teater, dans och debatt m.m. medverkar till att forma våra liv och våra värderingar. Ju större möjlighet vi har att delta i kulturlivet, desto mer kommer vi i kontakt med viktiga frågor, utmaningar och olika åsikter. Om det är tvärtom, om vi utesluts från att delta i kulturell verksamhet, blir våra perspektiv och våra erfarenheter snäva och våra valmöjligheter begränsade. Fundera gärna över det här: Vilka kulturaktiviteter brukar du regelbundet delta i? Kan du komma ihåg några kulturupplevelser som du har haft inom vart och ett av följande områden: mat, musik, konst, teater, dans, litteratur och debatt? Vilka saknas? Varför? Vad skulle du vilja lägga till som kulturrubrik? Vilken kulturell aktivitet har störst betydelse för dig och ditt liv? Vad skulle du ha allra svårast att avstå ifrån? Vilken roll kan och bör scouting spela för att stärka medlemmarnas kontakt med kulturlivet? Kan du komma på något sätt att vidga dina egna erfarenheter? Försök att lyssna på en annan sorts musik än den vanliga eller läsa en annan typ av bok än dem du normalt väljer. Be någon om råd. Kan du hjälpa till att bredda dina vänners kulturupplevelse? Hur skulle du kunna hjälpa dem som har mindre tillgång till sådana här upplevelser än du själv att få det?

7 Skyldighet gentemot samhället och att respektera andras fri- och rättigheter Det mesta av det ovan sagda har handlat om rätten som du som medborgare har att vara dig själv, att leva ett fullvärdigt liv och att få uttrycka dina tankar och åsikter. Alla har vi dessa rättigheter. Av det följer att våra rättigheter ställs mot ett ansvar att garantera respekt för andras rättigheter också. Vi behöver noga fundera över om vår egen rätt att uttrycka oss fritt skulle kunna skapa fördomar om någon annan som också har rätt att vara den hon eller han är. Vi måste vara medvetna om att tillgång till information inte får äventyra någon annans rätt till ett privatliv och att vårt sätt att ta del av kulturen kanske inkräktar på någon annans tid och utrymme. Vi behöver se detta ansvar som ett privilegium. Det kräver mognad att avgöra hur man ska jämka sina egna behov och intressen gentemot samhället och sina medmänniskor. Att vara ansvarstagande medborgare handlar mycket om att förbättra vår livsstil genom att göra saker som främjar harmoni och en känsla av gemensam, positiv utveckling. Det handlar om att vara villig att ta ansvar för sina handlingar. Lägg också märke till att gruppen i vissa kulturer ses som viktigare än individen och därför bör man fundera över om detta ibland kan göra att det uppstår konflikt mellan samhällets mål och den enskilda individens. Hur kan dessa mål förenas på ett meningsfullt vis? Hur passar ansvar för familj, vänner och samhället ihop med rätten att vara den man är, som helt och hållet handlar om individen? Kan du ge ett exempel på hur detta kan leda till konflikter och på hur de kan lösas? Kan du komma på någon intressekonflikt i samhället där du bor? Kan du eller din grupp göra något åt den? Följande aktiviteter utgår från några av diskussionsfrågorna ovan. De kan och bör anpassas efter era behov och ni kan själva utveckla aktiviteter som grundar sig på era egna intressen och lokala omständigheter. Vi hoppas att våra förslag kan bli en bra utgångspunkt, men ta er tid att se tillbaka på frågorna som ställts i inledningen och utforma fler egna aktiviteter. Eventuellt kan man kombinera aktiviteter från flera delar av materialet och på så sätt få en mera övergripande syn på rättigheter och ansvar.

8 Rätten att vara den man är Aktivitet 1 Familjebakgrund INDIVIDUELLT ARBETE GRUPPARBETE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÅ EGNA RÄTTIGHETER RESPEKTERADE INFORMERA ANDRA LOKALSAMHÄLLET GLOBALT PÅVERKA ANDRA GARANTERA ANDRA DERAS RÄTTIGHETER Ålder Alla åldrar. ÖVRIGT Mål Att ta reda på mera om sin egen bakgrund och känna stolthet över sin familjs historia. Metod Tänk ut sätt att ta reda på fakta om din familjs bakgrund var ditt namn kommer ifrån, var dina föräldrar, mor- och farföräldrar och andra släktingar föddes, hur deras familj var, vad de arbetade med, om någon i släkten emigrerade till ett annat land. Dokumentera resultaten. Resultat En Familjens historiebok att vara rädd om. Ökad känsla av sin betydelse i familjens historia. En massa överraskningar när du lyssnar på äldre familjemedlemmar som berättar om sitt liv, mycket som du inte hade en aning om! Samarbete och offentlighet Fastän det här är en individuell aktivitet är det ofta roligast att samarbeta med en vän även om ni gör er egen bok som resultat av arbetet. Då och då är det bra att samla hela gruppen för idéutbyte så att andra kan få tips för sin egen bok. Om ni utför den här aktiviteten med fokus på en lokalt känd person eller hjälte kan lokaltidningen kanske bli intresserad. Kanhända kan ni samtidigt rikta uppmärksamheten mot scouting. Glöm bara inte att tala om varför aktiviteten genomfördes. Kommentar Det här är en utmärkt aktivitet för att skapa stolthet över sin familj och dess historia, men den bör stöttas och tillföras nya förslag för att hålla intresset och entusiasmen vid liv. Gör redovisningen så visuellt trevlig och rolig att förbereda som möjligt långa texter är inte bästa sättet att bevara entusiasmen hos vare sig författaren eller läsaren!

9 Rätten att vara den man är Aktivitet 2 Pictionary INDIVIDUELLT ARBETE GRUPPARBETE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÅ EGNA RÄTTIGHETER RESPEKTERADE INFORMERA ANDRA LOKALSAMHÄLLET GLOBALT PÅVERKA ANDRA GARANTERA ANDRA DERAS RÄTTIGHETER Åldrar Patrullscout, seniorscout ÖVRIGT Mål Att arbeta med och ta reda på låsta föreställningar och förutfattade meningar om andra. Metod 1. Be deltagarna att bilda lag om tre eller fyra och sätta sig tillsammans. De kommer att behöva många papper och en blyertspenna. 2. Kalla fram en representant från varje grupp och ge dem ett ord. Säg åt dem att återvända till gruppen och rita en bild som föreställer ordet. Gruppmedlemmarna ska gissa vilket ord det är. Inga siffror eller ord får användas, bara ritade bilder. Resten av laget får bara gissa, inte ställa frågor. Den som ritar får bara säga något när laget gissat rätt. 3. När det rätta ordet har gissats, ska laget ropa ut det. Skriv upp resultatet på blädderblock. 4. Be den som ritar skriva det rätta ordet på sin bild, vare sig det har gissats fram eller inte. 5. Fortsätt nu till ett annat lag och upprepa övningen. Fortsätt tills orden tar slut. Resultat Be till sist grupperna att sätta upp sina bilder med nålar så att olika bilder kan jämföras. Diskutera varför en del motiv är svårare att avbilda än andra, om bilderna är verklighetstrogna, varifrån vi får våra bilder, om de är negativa eller positiva och vilken effekt de har på våra relationer till människorna i fråga. Kommentar Tänk på att de som tycker de är dåliga på att rita kan tveka att delta. Uppmuntra alla att rita i alla fall du är inte ute efter konstverk! Låsta föreställningar, stereotypier, är inte bara oundvikliga, de är även nödvändiga för att vi ska kunna känna igen oss i det som omger oss. Omdömen ska undvikas. Det handlar om att skapa insikt om att stereotypier sällan har sin motsvarighet i verkligheten utan är riskabla och kan leda till diskriminering. Det är intressant att se att vi sällan har stela uppfattningar om människor som vi känner. Fundera över varför det är så. Orden bör väljas så att de passar gruppens nationella och kulturella sammansättning. Några förslag: rasism, flykting, europé, fattig person, muslim, homosexuell person, rom, japan, afrikan, media, utlänning, turist, blind person, arab, kärlek.

10 10 Rätten att vara den man är Aktivitet 3 Resenärer INDIVIDUELLT ARBETE GRUPPARBETE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÅ EGNA RÄTTIGHETER RESPEKTERADE INFORMERA ANDRA LOKALSAMHÄLLET GLOBALT PÅVERKA ANDRA ÖVRIGT Åldrar Alla åldrar men yngre scouter behöver mer handledning GARANTERA ANDRA DERAS RÄTTIGHETER Mål Att utmana människors stereotypa, fördomsfulla åsikter om andra människor och minoriteter, att öka sin tolerans. Metod Beskriv det här scenariot för deltagarna: Du går ombord på ett tåg från Lissabon till Moskva. Du åker i en vagn som du måste dela med tre andra personer. Välj ut tre från listan på nästa blad som du helst skulle dela vagn med och tre som du inte skulle välja. När det här är gjort ska deltagarna bilda smågrupper och försöka bli eniga om bästa respektive sämsta alternativ. Varje grupp redovisar sin lista i storgruppen eller avsaknad av en lista och berättar hur man gjorde för att nå fram till enighet, hur stark den blev eller varför det inte lyckades. För att fördjupa övningen ytterligare kan du som ledare lägga till information om de olika resenärerna under resans gång. Resultat Möjlighet att diskutera realistiska situationer av detta slag, vilka faktorer som påverkade besluten, vilka faktorer som förhindrade ett enigt beslut, varifrån vi får våra föreställningar, hur det skulle kännas att själv vara i en situation då man inte var önskad av någon. Kommentar Grupperna lyckas kanske inte enas om en gemensam lista, men det är viktigt att respektera alla och inte angripa någons personliga åsikter. Att diskutera att vi alla ibland fäller omdömen utan att ha tillräcklig information är också viktigt. Media lockar ofta till detta. Observera att det här är en resa tvärs över EUROPA och att resenärerna har valts med tanke på detta. Ändra gärna resrutten och listan på resande så att den passar din grupp.

11 11 Rätten att vara den man är Aktivitet 3 Vilka tre av dessa väljer du att resa med? 1. En serbisk soldat 2. En överviktig republikansk amerikan 3. En öppet homosexuell man 4. En afrikansk kvinna som försöker sälja hantverksföremål 5. En ung artist som är HIV-positiv 6. En rom 7. En baskisk nationalist 8. En militant vegan 9. En österrikisk högerpopulist 10. Ett Jehovas vittne 11. En rumänsk kvinna utan biljett med ett ettårigt barn i famnen 12. En holländsk radikal feminist 13. Ett berusat skinnhuvud från Sverige 14. En man som nyss bytt kön 15. En polsk prostituerad 16. En fundamentalistisk muslimsk man 17. En asylsökande irakisk flykting

12 12 Rätten att samarbeta Inledning Att höra till en grupp eller ett lag ger en särskild känsla. I väl fungerande grupper och lag finns en känsla av tillit, respekt och tillhörighet. Känslan av att höra till är viktig för oss alla, för vi är sociala varelser som trivs med att ha sällskap och känna samhörighet. Det här bevisas av att vi söker oss till varandra för att arbeta och leva i grupp, i alla länder och kulturer, även om vissa samhällen är särskilt inriktade mot att leva och arbeta i grupp och andra inte. Vilka sederna och traditionerna än är, råder det inget tvivel om att lagarbete kan ge stora fördelar. Man kan kombinera sina förmågor, stödja varandra och uppnå mycket mer. Man kan få respekt och en ökad känsla av att duga. Dessutom leder samarbete ofta till djup, livslång vänskap. Man kan känna sig skyddad och därmed trygg. En gemensam ansträngning av många kan kanske vara den enda möjligheten att åstadkomma en positiv förändring ändå kan samarbetet kräva både tålamod, tolerans och beslutsamhet, särskilt när du inte kan välja gruppmedlemmar. Så kan det vara både i skolan, föreningen och familjen. Att lära sig samarbeta med andra är en stor sak. Tänk på att scouting kan vara en hjälp i detta. Det här avsnittet handlar om deltagande, lagarbete och att kunna kompromissa. Det handlar om varför vi väljer att samarbeta som scouter, hur vi alla kan bli bättre på att samarbeta och om vi inte borde söka mera aktivt samarbete med andra människor och andra organisationer. Aktiviteterna har utarbetats för att stödja ledarna i deras arbete att stimulera scouter till att mera medvetet sträva efter samarbete och till att tänka på vilken uppgift de kan och bör ta i sin grupp och i världen i vidare bemärkelse. En del av aktiviteterna hjälper ungdomarna att tänka djupare på detta, andra kan hjälpa dem att komma på vad de kan göra för att bli tydligare för andra både som person och med sina planer för framtiden. En del saker kommer att hjälpa dem bidra till att gruppen de tillhör utvecklas vidare. Alla aktiviteter kommer inte att passa lika bra för alla medlemmar, så använd dem som utgångspunkt och anpassa eller ändra dem så att de passar lokala förhållanden, behov och kultur. Tänk ut vad som är de bästa sätten för er att arbeta med de här frågorna. Även om hela materialet handlar om rättigheter och ansvar, skiljer sig det här avsnittet något från andra, eftersom det lägger tyngdpunkten på ansvar vårt ansvar för att samarbeta konstruktivt med andra människor vare sig det är familjemedlemmar, klasskamrater, scouter eller människor i vårt samhälle i vidare mening. En utgångspunkt för framgångsrikt samarbete är att inse att rättigheter inte är detsamma som att få allt man vill, eller som man själv vill ha det. Det är grunden till att det här avsnittet helt igenom betonar hur mycket som kan uppnås genom samarbete och framhäver färdigheter som krävs för att garantera rättigheter på många olika nivåer. Scoutings förmåga till samarbete inom både den lilla gruppen och med nationella och globala organisationer är något som vi med rätta kan vara stolta över. Vad vi lär oss som organisation när vi strävar efter att finna nya, meningsfulla sätt att samarbeta inom vår egen organisation och med andra är lärdomar som vi gärna kan dela med oss av, för de grundar sig på djup förståelse inte bara av samarbete utan även av kompromissande och kan därför bidra till ömsesidig förståelse, hänsynstagande och kamratskap.

13 13 Deltagande om att samarbeta Under senare år har det på många håll i världen varit en snabb utveckling av metoder och förhållningssätt för att främja aktivt deltagarinflytande. Det verkar som om alla som har med människor att göra i sitt arbete framhåller värdet av rådslag och hänsyn till de berördas åsikter. Det genomgående synsättet är att om det man gör påverkar andra, har de rätt att vara delaktiga i beslutsprocessen. Det verkar som om vi alla är överens om att aktivt deltagande är en väg till framgång, men hur kommer det sig och vad är det som gör deltagande så viktigt? Kanske är det följande: Insikt om att det är viktigt att känna sig medräknad att gemensam analys och samverkan är bästa sättet att förstå och förverkliga vad som behöver göras. Insikt om att perspektiven är olika att mångfald inte är detsamma som försvårande omständighet. Alla formulerar sina åsikter grundat på egen erfarenhet, tillgänglig information och personliga fördomar. Alla är olika och lika betydelsefulla. Att slå fast detta är ofta det första och bästa steget för att få samarbetet att lyckas. Insikt om att man lär sig mer tillsammans med andra än ensam att världens komplexitet bara kan förstås om man analyserar och samverkar i grupp. Insikt om att sammanhanget avgör att deltagandet kan behöva anpassas efter olika förutsättningar och vilka det gäller. De som berörs kan själva bäst avgöra hur de skulle vilja bli delaktiga. Stöd för att kunna underlätta och förhandla är avgörande om deltagandet ska fungera väl. Övertygelse om att aktiv medverkan leder till förändring inte bara i den aktuella frågan utan också beträffande attityder och handlingssätt hos de inblandade personerna. Motivationen och förmågan att samarbeta för att åstadkomma en positiv förändring brukar öka avsevärt när man arbetar på det här sättet. Att delta aktivt innebär emellertid olika saker för olika människor och kan antingen ses som en process varigenom man enbart får veta vad man ska få vara med om ( passiv medverkan ) eller betyda att man deltar aktivt genom att ta självständiga initiativ ( självmobilisering ). Därför är det viktigt att ta reda på vilken tolkning den som använder orden ger dem. Varför utgå från aktivt deltagande när man ska tänka på rättigheter och skyldigheter? Svaret är att våra rättigheter och skyldigheter formas i de sammanhang där vi lever våra samhällen, våra familjer, våra skolor, våra ungdomsorganisationer. Klarar vi inte att samarbeta där kommer vi att misslyckas både med att hävda våra egna rättigheter och att acceptera andras. Fundera över hur det här förverkligas i din egen scoutgrupp: att få känna sig medräknad, få ha olika perspektiv, lära i grupp, beakta sammanhanget och att få stöd att kunna förändra.

14 14 Att arbeta som grupp Varför är gruppen viktig? De flesta informella grupper bildas därför att människor som vill samma sak och behöver andras hjälp för att åstadkomma det söker sig till varandra. Sådana lag kan ge unika möjligheter därför att de kan få saker att hända som aldrig skulle bli av annars. Som medlem i en scoutgrupp är man också del av ett lag. Det finns många fördelar med att vara det: Laget kan som en familj ge medlemmen stöd och hjälp. Laget kan samordna olika individers aktiviteter. Laget kan skapa engagemang. Laget kan ge en samhörighetskänsla, tillgodose det grundläggande behovet att få känna gemenskap. Laget kan medverka till att precisera kunskaps- och utvecklingsbehov. Laget kan ge möjligheter att lära sig nya saker. Laget kan förbättra kommunikation. Laget kan erbjuda en tillfredsställande, stimulerande, trivsam miljö. Laget kan ge personlig utveckling. För att gruppen, vilken det än gäller, ska fungera väl behöver medlemmarna tänka som grupp, beakta det som har sagts ovan men även tänka på vad som är specifikt för deras grupp. Därför är väl fungerande samarbete inte bara viktigt för värderingsbaserade organisationer som scouting. Sedan många år nu ses förmåga till lagarbete som en bidragande orsak till framgång eller misslyckande hos nästan varje slags organisation. Det finns flera orsaker till detta: Det har blivit tydligt att människor som samarbetar under god ledning oftast åstadkommer betydligt mer än de som arbetar ensamma. Lag sammansatt av olika kulturer och olika förmågor är särskilt viktiga eftersom människor med olika kunskaper och livserfarenheter ger flera infallsvinklar i samarbetsprocessen. Ingen enskild individ i världen kan ha total kunskap i ett ämne och därför krävs det att man utbyter information med andra för att nå målen. Kamratskap Scouting kan ge sina medlemmar en enorm känsla av kamratskap och tillhörighet, vilket gör vår organisation mycket speciell. Följande rättigheter enligt Barnkonventionen betonar den enskilda individens rättigheter att vara delaktig i samvaro med andra: Du har rätt att säga vad du tycker och att det ska tas på allvar, särskilt om det är något som påverkar dig t.ex. skolan, ett beslut i familjen eller ett rättsfall som berör dig. Du har rätt att träffa andra människor och ansluta dig till eller skapa egna grupper såvida det inte inkräktar på andras rättigheter. Du har rätt att leka och att koppla av med sådant som idrott, musik, teater och konst. Att delta i gruppaktiviteter är ett av de allra bästa sätten att lära känna och hävda sina rättigheter. Förutom scouting finns det många andra föreningar och aktiviteter som för samman unga människor på ett bra vis. Vissa grupper har speciella mål, elevråden t.ex. ger eleverna möjlighet att ha åsikter om hur skolan ska skötas. I många länder har andra lokala grupper bildats för att t.ex. arbeta med miljöfrågor, hälsofrågor eller utveckling av lokala resurser.

15 15 Alla dessa möjligheter att samarbeta med andra ungdomar för att uppnå gemensamma mål kan skapa kamratskap och vänskap, men för att delta på ett sätt som får betydelse måste vi vara goda patrullkamrater. Vad innebär då det? Hur blir ett lag effektivt? Många studier och mycket forskning har gjorts för att ta reda på vad det är som gör ett lag effektivt och vad som skapar den rätta balansen mellan förmåga, kunskaper och förhoppningar inom laget. Nedan redovisas förhållanden som anses vara viktiga förutsättningar för effektivt patrullarbete och vi kan jämföra dem med våra egna erfarenheter från scouting. Väl avvägda roller. Medlemmar i lag eller andra grupper tar ofta på sig roller en del som ledare medan andra släpper fram sin kreativa eller stödjande sida. Rollerna återspeglas i individernas beteende, i uppgifterna de åtar sig och i hur väl de genomför olika uppdrag. Ingen roll är bättre eller viktigare än någon annan, men om det är obalans i laget kan det bli konflikt medlemmar emellan eller också är det risk att en del ansvarsuppgifter förbises. Tydliga, överenskomna mål. För att nå bästa resultat måste man veta vart man siktar. Att förvissa sig om att alla är införstådda med målen är ett sätt att ena laget eller gruppen så att energin fokuseras mot målet och saker blir gjorda. Utan fokus kan gruppen tappa riktningen och enskilda medlemmar sin motivation. Öppenhet och konfrontation. Man arbetar allra bäst när man kan uttrycka sig ärligt och uppriktigt, när man tar tag i svåra situationer och när misstag erkänns och ses som möjligheter till lärande. Stöd och tillit. Man behöver ha goda relationer till andra för att kunna arbeta väl. Man behöver hamna i situationer där man känner sig värderad och respekterad. Relationerna i ett lag eller en annan grupp bör kännetecknas av stöd och tillit, av medlemmar som hjälper varandra så ofta som möjligt. Samarbete och konflikt. Hur mycket medlemmarna i en grupp hjälper och tar varandra i anspråk är en indikator på hur effektiv gruppen är. I en grupp där effektivt lagarbete saknas tenderar man att arbeta isolerat och varken erbjuda eller ta emot hjälp av de andra. Ändå behöver vi alla hjälp för att nå bästa resultat. Kloka tillvägagångssätt. Det bör finnas tydliga riktlinjer så att medlemmarna vet hur de ska få saker gjorda, hantera nyuppkomna situationer och kunna informera andra om hur arbetet fortlöper. Utan sådana riktlinjer blir man osäker på hur man ska gå vidare eller berätta om både svårigheter och framgångar. Rätt sorts ledarskap. I en del lag eller grupper är kvaliteten på relationen mellan ledaren och de andra medlemmarna så dålig att det är fullkomligt omöjligt att få till ett vettigt arbete. Känner gruppen inte förtroende för eller litar på sin ledare är det osannolikt att lagarbete kan finnas över huvud taget. En effektiv grupp behöver en ledare som i hög grad är en del av gruppen. Relationen mellan ledaren och gruppen bör grunda sig på insikten att båda parterna kan hjälpa den andra att utföra sin roll bättre. Regelbunden reflektion. Gruppen bör ofta reflektera över vart den är på väg, varför och hur den är på väg dit. Vid behov bör den göra ändringar om nya tankar kommer upp. Möjligheter bör ges till regelbunden, konstruktiv och stimulerande diskussion där alla är aktiva och känner sig delaktiga i handlingarna som blir resultatet av beslut fattade under diskussionen. Det bör krylla av nya idéer som hjälper gruppen att utvecklas och lyckas.

16 16 Individuell utveckling. Om gruppens medlemmar inte utvecklas är det ett tecken på dåligt lagarbete eller socialt misslyckande. Om en grupp ska bli effektiv behöver den kontinuerligt utveckla sig och det innebär att man bör stötta individen lika väl som utveckla hela gruppen. Goda relationer. Alla grupper tjänar på att ha goda relationer med andra för att utbyta tankar och ibland för att få extra stöd. Sådana relationer skapar också självaktning och hjälper grupperna att profilera sig. God kommunikation. Kommunikationen bör fungera väl både inom gruppen och med omvärlden. Metoderna för kommunikation kan variera mycket. Fundera på hur ni gör i ert lag, er patrull eller i ert ledareteam. Vad har värderingar och principer om delaktighet med grupparbete att göra? Alla medlemmar i gruppen är viktiga och behöver känna sig delaktiga. Delaktighet är betydelsefullt därför att det både stärker individerna och utvecklar gruppen. Värderingarna som formuleras nedan är centrala för att skapa förståelse för fördelarna med att vara delaktig helt och fullt, med ömsesidig förståelse och beslut som involverar alla och med delat ansvarstagande. Full delaktighet. I en grupp som präglas av delaktighet bör alla medlemmar uppmuntras att häva upp sin röst, dela med sig av sina tankar och säga sin mening. Det stärker gruppen på många sätt. Medlemmarna blir modigare när det gäller att föra svåra frågor på tal och föreslå lösningar. De lär sig att även våga föra fram kanske inte så genomtänkta idéer och blir duktigare på att upptäcka och erkänna att det finns skillnader i åsikter och bakgrund i gruppen. Ömsesidig förståelse eller lärande i grupp. Om en grupp ska utvecklas vidare behöver medlemmarna förstå och acceptera att även de andras behov och mål är viktiga. Det är med hjälp av det som nya idéer kan utvecklas som införlivar allas synpunkter. Beslut som involverar alla. Beslut där alla har varit delaktiga har största chansen att lyckas. Deras framgång beror på att de integrerar allas perspektiv och behov. Det är beslut vars spännvidd och vision utvidgas till att omfattas inte bara av de snabbtänkta, vältaliga, mäktigaste och mest inflytelserika utan även av dem som tänker långsamt, av de blyga och de svaga - för var och en har sin bit av sanningen. Delat ansvar. I grupper där delaktighet råder känner medlemmarna starkt ansvar för att skapa och utveckla nya idéer. De inser att de måste vara villiga och kapabla att förverkliga sina förslag, så de är öppna för att både ge och ta emot synpunkter innan slutgiltiga beslut fattas. Hur kan individuell medverkan främja samarbete? Värdet av delaktighet som diskuterades ovan ger medlemmarna i vilken grupp som helst ett antal grundregler för samverkan och samarbete. Att hålla sig till dessa värderingar leder till något viktigt: starka individer, starkare grupper och bestående resultat. Allmänt sett är det de enskilda individernas förmåga att samarbeta som gör det möjligt för gruppen att få saker gjorda.

17 17 Sammanfattning För att arbeta effektivt i grupp måste vi alltså inte bara känna till hur vi själva är som personer och vad vi tycker bäst om, utan också vad som kännetecknar våra kamrater i gruppen. Vi behöver veta om och i så fall på vilket sätt vi kompletterar och kan stödja varandra. Den här upptäcktsresan kan ta lite tid och är kanske inte alltid så lätt, men när grupper arbetar bra brukar de utveckla en kollektiv klokskap som hjälper dem att nå sina mål. Slutligen ökar lagarbete också medvetenheten hos oss om att vi behöver känna tillhörighet, om att vi som individer arbetar allra bäst när vi är del av en familj som ger medlemmarna det stöd och den hjälp de behöver närhelst de gör det. Scouting är en global familj som vi alla tillhör. Genom att arbeta tillsammans som ett globalt team, uppbyggt av grupper på nationell och lokal nivå, kan vi både bidra en hel del till vår egen utveckling som individer och till allt som scouting som organisation kan erbjuda den vidare världen. Ungdomar samarbetar väl inom scouting lär sig ärlighet, integritet och empati och får känna sig medräknade och delaktiga. Allt detta är en del av vår strävan att motverka etniska, religiösa, kulturella och andra fördomar. Förhandling att erkänna att samarbete kräver kompromisser Av det som har sagts ovan skulle det kunna vara lätt att dra slutsatsen att resultatet av gott samarbete leder till det bästa resultatet för alla inblandade. Det kommer närmare sanningen att säga att samarbete, om det utförs väl, kan leda till det bästa resultatet för gruppen som helhet. Samarbete leder till kompromisser för att skapa jämvikt mellan ens egna önskningar och de andras önskningar och behov, för att beakta ens egna rättigheter gentemot de andras, för att ta ansvar för våra individuella val. Det är inte alltid lätt att vare sig nå eller acceptera en kompromiss, och det är därför som förmåga till förhandling är en så viktig tillgång om samarbetet ska bli framgångsrikt. Om vi är nöjda med förhandlingen är det lättare att acceptera resultatet, oavsett vad kompromissen innebär. Förhandling kan låta skrämmande, men de flesta av oss förhandlar informellt hela tiden, till exempel när vi försöker få våra vänner eller familjer att vilja samma sak som vi eller att dela våra åsikter. Hur framgångsrika vi blir i en förhandling beror på vår förmåga att övertyga, vilket ofta handlar om vår personlighet vår förmåga att skapa goda relationer till andra människor vilka metoder man använder hur hårt man håller fast vid sin egen ståndpunkt förmågan att bedöma andra människor och avgöra hur man ska förhålla sig till dem. Det är förvisso sant att vissa personer är bättre förhandlare än andra. Om de drar fördel av det betraktas de kanske som vinnare av en del och av andra som manipulativa. Den här skillnaden i hur man ser på det är viktig när vi förhandlar om våra rättigheter, eftersom vi har ansvar för att resultatet ska kännas rättvist för alla. Det finns många exempel från historien där kraftfulla, manipulativa eller mera välinformerade individer har utnyttjat sitt övertag till att skaffa sig fördelar framför andra.

18 18 Rätten att samarbeta Aktivitet 1 Vad har vi gemensamt INDIVIDUELLT ARBETE GRUPPARBETE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÅ EGNA RÄTTIGHETER RESPEKTERADE INFORMERA ANDRA LOKALSAMHÄLLET GLOBALT PÅVERKA ANDRA GARANTERA ANDRA DERAS RÄTTIGHETER Ålder Alltifrån juniorscout till ledare. ÖVRIGT Mål Att stimulera unga människor till att fundera över olika grupper och identiteter och att sätta värde på olika sorters gemenskaper, se hur väsensskilda de kan vara och vad som ändå förenar dem. Metod 1. Rita med krita på marken tre cirklar som går i varandra. 2. Välj tre tydliga kännetecken, t.ex. att ha träningsskor på sig, vara korthårig, ha blå ögon etc. Berätta vad cirklarna står för och be deltagarna ställa sig i den eller de av cirklarna vars kännetecken stämmer in på dem själva. Påpeka att man kanske måste stå i mer än en cirkel. 3. Gör nu om aktiviteten men med tre kännetecken som har med rättigheter att göra och som passar till gruppen, t.ex.: att gå i skolan att tala mer än ett språk att idrotta att utöva en religion att ha en släkting i utlandet 4. Be gruppen att försöka finna något som stämmer in på alla i gruppen, så att de alla måste stå i den gemensamma, överlappande delen. 5. Nu kan man gå vidare och undersöka hur många andra likheter som finns i gruppen och fundera på hur de kan berika gruppen som helhet. Be alla fundera över vilka rättigheter som anses självklara därför att man tillhör en viss grupp och hur det skulle kännas att inte få vara med i en grupp om det kändes viktigt för en att vara med. Resultat Medlemmarna i gruppen blir medvetna om att ett samhälle, en gemenskap, är en grupp människor som har något gemensamt. Samhörighetskänsla kan grunda sig på många saker.

19 19 Samarbete och offentlighet Den här aktiviteten skulle kunna bli utgångspunkt för att ta reda på vad just den här gruppen har gemensamt med andra grupper lokalt. Låt en cirkel föreställa er grupp, försök sedan komma på andra lokala grupper som skulle överlappa er cirkel. Vad finns i överlappningen? Skulle ni tjäna på att samarbeta i några frågor eller aktiviteter som berör andra också? Kommentar De här aktiviteterna betonar olika personers förmåga att samarbeta med respekt för olikheter. Ge akt så att övningen inte leder till att någon i gruppen hela tiden hamnar utanför.

20 20 Rätten att samarbeta Aktivitet 2 Rätten och scoutlagen INDIVIDUELLT ARBETE GRUPPARBETE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÅ EGNA RÄTTIGHETER RESPEKTERADE INFORMERA ANDRA LOKALSAMHÄLLET GLOBALT PÅVERKA ANDRA GARANTERA ANDRA DERAS RÄTTIGHETER Åldrar Alla åldrar ÖVRIGT Mål Att få scouterna till att tänka på hur de skulle vilja leva och samarbeta fredligt både inom sin grupp och i ännu större sammanhang. Metod 1. Ha en gruppdiskussion om rättigheter som människor anser vara viktiga. 2. Be alla att lista och rangordna tio rättigheter som de anser viktigast. 3. Be sedan var och en att jämföra sin lista med en annans och därefter tillsammans med den kamraten göra en gemensam lista med tio rättigheter. 4. Upprepa sedan övningen parvis, dvs. två personer gör en ny lista tillsammans med två andra. 5. Slutligen bör hela gruppen samlas för att enas om en lista med tio rättigheter. 6. Jämför vad som kommit fram med scoutlagen. Stämmer det överens? Resultat Processen det innebär att samråda är viktig. Att förstå att det är en rättighet att få förhandla är också viktigt. Efter en lyckad samråds- och förhandlingsprocess vet alla i gruppen vad som förväntas av dem och det ger goda förutsättningar för framtiden. Samarbete och offentlighet Be gruppen fundera över på vilket sätt tydliga regler för förhandling och rådslag kan få samarbete att fungera bättre. Tänk på detta nästa gång ni ska samverka med en annan grupp. Kommentar Den här aktiviteten kräver mycket tid för diskussion. Det kan vara bra att ha en inledande diskussion om verkliga behov kontra önskningar. Påminn alla om att det aldrig är lätt att förhandla om rättigheter. Det kan också vara bra att gå igenom vad förhandling innebär (se bakgrundsavsnittet), innan man ger sig i kast med den här aktiviteten.