Själv klart! Det handlar om rättigheter.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Själv klart! Det handlar om rättigheter. www.rb.se"

Transkript

1 Själv klart! Det handlar om rättigheter.

2 Självklart! Det handlar om rättigheter

3 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vi ser en värld som tillgodoser varje barns rätt till liv och utveckling, trygghet och skydd och rätt till delaktighet Rädda Barnen ISBN: Författare och projektledare: Pia Dahl Leipe Illustrationer: Kajsa Nilsson/kajsanilsson.se Omslag och grafisk form: Petter Evertsén/Informera Sverige Tryck: Dixa AB, 2011 Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: I samarabete med:

4 Innehåll Bakgrund...7 Varför detta material?... 7 Demokrati och grundtankar i konventionen barnets rättigheter... 8 Likabehandlingsplanen... 8 Syfte med materialet... 8 Upplägg i materialet... 9 Att arbeta med detta material Erfarenheter från pilotskolor Introduktion till tema Tema: Dina rättigheter...15 Startövningar Del Del Avslutningsövningar...20 Introduktion till tema...25 Tema: Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat...25 Startövningar...26 Del Del Avslutningsövningar...32 Tema: Delaktighet och inflytande...37 Startövningar...38 Del Del Avslutningsövningar Del Bilagor...51 Kroppen...52 Diamanten...53 Symbolbilder för artikel 2, 3, 6 och Skollagen Den som äger skolan ska se till att de som arbetar på skolan:...59 Diskrimineringslagen...60 Instruktionskort till kortspel med olika regler Jag vill inte leva mer om livet ska vara så här...62 Neda, du är helt värdelös, alla hatar dig, kan du inte bara försvinna?...63 Isak tejpas vid ett träd...65 Flytten blev ett helvete för Lisa...66 Jens får stanna inne på rasterna för att slippa mobbas Så gick det för Axel, Neda, Isak, Lisa, Jens...68 Utvärdering av tema dina rättigheter...73 Bra och kan bli bättre med temat dina rättigheter Introduktion till fler övningar...75 Gruppstärkande övningar Barnkonventionen Rädda Barnen...83 Barn- och Elevombudet...84 Styrdokument och policydokument...85 Barns rättigheter inom fritidsaktiviteter...87 Svenska Riksidrottsförbundet...87 Svenska scoutförbundet...88 Litteraturlista...89 Avslutning och utvärdering...47 Startövningar... 47

5 Inledning Bakgrund År hade Rädda Barnen och företaget e.on ett samarbete. Under detta samarbete kom det önskemål från skollärare om ett stödmaterial för användning i barngrupper när man diskuterar värdegrund och hur man ska bete sig mot varandra för att kunna ha det trevligt och bra tillsammans. Utifrån detta önskemål startade projektet samtalsgrupper 10 12år. Målet vara att ta fram ett samtalsmaterial som svarade mot lärarnas önskemål. Under höstterminen 2010 testades ett arbetsmaterial i ett antal skolor i Sverige. Lärares och elevers utvärderingar av arbetsmaterialet var stöd för att revidera och utveckla detta. Det slutliga resultatet är detta material; Självklart! Det handlar om rättigheter. Detta material är ett samtals- och diskussionsmaterial. Det tar sin utgångspunkt i och bygger på barnkonventionen. Syftet är att erbjuda ett verktyg för att göra barn delaktiga i värdegrundsdiskussioner och i arbetet med att skapa ett respektfullt klimat i skolan och andra verksamheter som bedrivs för barn. Varför detta material? Om man frågar yngre barn i förskoleklass och grundskola är de ganska nöjda med sin möjlighet till inflytande. Frågar man däremot ungdomar i de senare åren i grundskolan eller på gymnasiet upplever de mycket mindre av inflytande i de frågor som rör dem. Vad händer på vägen? Varför försvinner upplevelsen av delaktighet och inflytande? Vad tappar vi bort mellan år 3 och år 7 i skolan? Inför framtagande av detta material gjordes en sammanställnig av samtalsmaterial och det blev väldigt tydligt att det saknas material för åldrarna år. Detta material är ett försök att fylla denna lucka. Att erbjuda något som kan användas i barngrupper med åringar och där barnen tillsammans med vuxna får diskutera och reflektera över sina rättigheter, om vad det innebär att ha dessa rättigheter och hur de kan använda sig av dem. Materialet kan användas i fler åldersgrupper då övningarna är lätta att anpassa till den grupp man arbetar i. I juni 1990 ratificerade Sverige FN:s konvention om barnets rättigheter. I och med detta förband sig de styrande juridiskt att respektera barns rättigheter och till det yttersta av sina resurser verka för att barnkonventionen blir känd och får genomslag i alla frågor som rör barn och unga i vårt samhälle. Det innebär att inga barn i Sverige ska bli diskriminerade, att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla frågor som rör barn och att alla barn har rätt till liv och utveckling kroppsligt, mentalt, socialt och moraliskt. Det innebär även att de rätt att säga sin mening och vara delaktiga och ha inflytande i alla frågor som rör dem. Vidare ska staten sprida kunskap om och utbilda vuxna och barn om de rättigheter som barnet har enligt barnkonventionen. Trots att det är över 20 år sedan Sverige undertecknade FN:s konvention om barnets rättigheter får Sverige kritik av FN:s barnrättskommitté. Kritiken handlar om att barn i Sverige inte har samma förutsättningar t ex vad det gäller skolgång eller möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, att alltför många unga mår psykiskt dåligt och möjligheterna till inflytande i skola och samhälle inte är tillräckligt bra och anpassade till barn och unga. Sverige får också kritik för att barn och unga inte känner till sina rättigheter. Självklart! Bakgrund 7

6 Demokrati och grundtankar i konventionen barnets rättigheter Allas lika värde och rätten att få uttrycka sin mening och påverka sitt liv är två av grundprinciperna i barnkonventionen (artikel 2 och 12). De är också grundtankar i demokratibegreppet. För att barn och unga ska känna förtroende för demokratin är det viktigt att de redan under sin uppväxt känner sig respekterade och får vara delaktiga och ha inflytande i de frågor som rör dem. De måste, precis som tidigare generationer, få erövra demokratin. Att fostra demokratiska medborgare innebär att som vuxen visa på ett demokratiskt förhållningssätt och arbeta med barnen i demokratiska former. Barnen och ungdomarna måste få känna att det är nu och inte i framtiden, som deras deltagande och deras speciella kunskaper om hur det är att vara barn räknas och tas tillvara. I arbetet med Självklart! Det handlar om rättigheter får barnen chans att diskutera och reflektera kring allas lika värde och vad som är viktigt för att ingen ska bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar. De får också testa olika sätt att göra sina åsikter synliga och sin röst hörd. Likabehandlingsplanen Två lagar skyddar elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, nämligen skollagen och de delar i diskrimineringslagen som rör utbildningsområdet. Varje skolenhet har i uppdrag att ha en likabehandlingsplan. Planen ska tydliggöra vad man på skolan arbetar med för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter och förebygga kränkningar och diskriminering. I Skolverkets allmänna råd till skolorna för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uttrycks också att barnen och eleverna ska delta i det främjande och förebyggande arbetet. Likabehandlingsplanen ska alltså utgå från samma grundtanke som finns i barnkonventionens artiklar 2, allas lika värde, och 12, rätten till delaktighet och inflytande. En stor del av skolorna i Sverige får underkänt av Skolverket på sina likabehandlingsplaner. Det kommer att behövas mycket arbete för att ändra på detta. Framförallt är det viktigt att ge barn och elever kunskap om mobbning, sin rätt till skydd och stöd och möjlighet att vara delaktiga i arbetet med att skapa en trygg och respekterande miljö på skolan. Den 28 januari 2011 släppte Skolverket en utvärdering av åtta program mot mobbning som används inom skolan. Utifrån utvärderingen lyfter Skolverket fram några aktiviteter som mer effektiva. Det handlar om att bygga ett bra skolklimat; att arbeta systematiskt; att alla på skolan; både vuxna och elever, är engagerade och har en samsyn runt vad som är kränkningar och hur man ska arbeta mot dem. Det är också viktigt att eleverna är delaktiga i arbetet med att skapa goda relationer och ett bra skolklimat. Detta material är inte ett program mot mobbning men kan mot bakgrund av Skolverkets utvärdering ses som ett bidrag i ett långsiktigt värdegrundsarbete. Det kan vara en hjälp i att starta värdegrundsdiskussioner och få barn och elever delaktiga i att skapa ett gott skolklimat eller en god anda i en förening. Syfte med materialet Med detta material vill vi erbjuda ett konkret verktyg för lärare i skolan, personal på fritidsgårdar och ledare inom Rädda Barnen, idrottsrörelsen, scouterna eller andra ungdomsorganisationer. Detta material vill vi ska fungera som stöd i arbetet med att ge barn och unga kunskap om barnkonventionen och 8 Självklart! Det handlar om rättigheter

7 sina rättigheter. Övningarna är valda så att de ska engagera barnen och ge dem användbara verktyg för att göra sina tankar och åsikter synliga och sin röst hörd. Upplägg i materialet Materialet bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter och är uppdelat i tre teman: Målet med det första temat dina rättigheter är att ge barnen kunskap om konventionen om barnets rättigheter. Bara genom att veta att man har rättigheter blir man stärkt. Ett barn i en av de klasser som testade materialet höstterminen 2010 uttryckte detta väldigt tydligt: Det är häftigt att veta om sina rättigheter och jätteskönt att det finns en egen bok där de står. Barnkonventionen består av 54 artiklar. Alla lika viktiga, men det är naturligtvis inte möjligt eller önskvärt att gå igenom alla med barnen. Därför tar materialet upp de fyra grundprinciperna lite mer ordentligt. Dessa grundprinciper kan sägas utgöra konventionens huvuddrag och barnsyn. Med kunskap om och förståelse för vad grundprinciperna innebär kan barn vara med och diskutera om det som beslutas på en skola, i en idrottsförening eller en kommun verkligen stämmer överrens med barnkonventionen. Det andra temat alla barn är lika mycket värda ingen ska bli diskriminerad vill ge kunskap om att all diskriminering och kränkning är förbjuden. Att barnen skyddas av lagar och att det är de vuxna som är ansvariga för att kränkningar och diskriminering förebyggs och åtgärdas. I detta tema får barnen genom drama uppleva vad grova kränkningar kan leda till och hur det kan kännas att bli utsatt. Berättelserna som ligger till grund för dramatiseringarna är verkliga händelser som barn och föräldrar anmält till Barn- och elevombudet för att de upplevt att skolan inte tagit situationen på allvar eller inte arbetat med den på ett sätt så att kränkningen har upphört. Det finns mycket bra skönlitteratur i ämnet utanförskap och mobbning. Tanken med att ha verkliga händelser som utgångspunkt i detta arbete är att skapa känslomässig inlevelse och förståelse. Samtidigt vill vi visa för barnen att de kan få hjälp även om de vuxna som finns närmast dem inte gör tillräckligt för att hjälpa och stoppa allvarliga kränkningar. Det är viktigt att veta vad man kan göra när något felaktigt händer. Kunskap skapar trygghet! Tanken är att barnen, när de arbetar med detta tema ska få fundera över vad de kan göra om de själva eller något annat barn blir utsatt för kränkning eller diskriminering. Tillsammans skapar de gruppens egen handlingsplan. De får också information om Barn- och elevombudet och att man som barn kan vända sig dit för att få stöd och hjälp. Det tredje temat Delaktighet och inflytande har som mål att barnen ska få använda sin rättighet att uttrycka sina åsikter i praktiken. I processen får de fundera över vad deras verklighet består av, vilka frågor de tycker är viktiga och som de vill lyfta. De får också pröva konkreta metoder för att göra sina åsikter tydliga. Arbetet i tema tre avslutas med att barnen bjuder in vuxna som har ansvar för och kan påverka de frågor som barnen tagit upp och arbetat med. För att känna att man har inflytande krävs att man får återkoppling på det man berättat för någon. En av Rädda Barnens prioriterade uppgifter är att samla in barns och ungas åsikter och föra dem vidare. Detta gäller på internationell, nationell och lokal nivå. Här kan Rädda Barnens lokalförening vara en mottagare och en länk vidare till ansvariga i kommunen, föreningen eller inom det område som berör det barnen har tagit upp. Självklart! Bakgrund 9

8 Att arbeta med detta material När vi har arbetat med upplägget av detta material har vi utgått ifrån att barn har barn har speciella kunskaper, är kompetenta och kan berätta om sina upplevelser och sin verklighet. Barn är experter på hur det är att vara barn. De har ett unikt perspektiv som vi vuxna inte per automatik har. För att barnen själva ska uppleva detta är det viktigt att den som leder aktiviteterna är mån om att signalera och förmedla det förtroendet till barnen. Det gäller att vara lyssnande, respektfull, stödjande och vägledande. Det gäller också att våga släppa kontrollen och ha modet att följa barnen och det som de tar upp och det sätt som de väljer att arbeta och redovisa sina frågor. Barn i års ålder har ett starkt rättspatos. De är ofta empatiska och tar lätt ställning för eller emot något. De gillar i allmänhet att diskutera, men har ofta inte nått den mognad som krävs för att hålla samtal, diskussion och resonerande på en helt abstrakt, verbal nivå. De har också gått tillräckligt länge i skolan för att veta vad läraren/ledaren/den vuxne vill ha för svar och kommer eventuellt att snabbt och utan eftertanke att säga det som de tror tillfredsställer den vuxne. Att enbart arbeta med verbala övningar leder därför antagligen inte till någon djupare förståelse av vad diskriminering och kränkning innebär eller vad rätt till inflytande har för betydelse i den egna verkligheten. Val av övningar och aktiviteter har gjorts utifrån att åringar behöver få vara aktiva och arbeta med konkreta uppgifter för att ha det som utgångspunkt vid reflektion och ställningstaganden. Syftet med det här materialet är att genom konkreta övningar, samtal och reflektion skapa förståelse, förmåga och mod att omsätta sin rätt att inte bli diskriminerad. Och till inflytande i verkligheten. Erfarenheter från pilotskolor Under höstterminen 2010 testades detta material i ett antal skolor runtom i Sverige. Lärare och elever har fått möjlighet att utvärdera materialet och det resultat som det gett. Utifrån dessa erfarenheter har materialet reviderats. Lärarna har lyft att det är ett tydligt och strukturerat material som är lätt att ta till sig och följa. Flera har sagt att de absolut kommer att arbeta med detta igen och att det känns inspirerande att göra det när man känner till materialet och vet vad det innebär. En tydlig erfarenhet som framkom vid utvärderingarna var att det tar tid att arbeta med detta. Barnen blir starkt engagerade och därför är det svårt att i förväg veta hur lång tid en övning kommer att ta. Varje tema är indelat i delar. Det finns en röd tråd genom upplägget. Men tanken är att samtalsledaren eller läraren ska kunna planera utifrån hur arbetet utvecklas i den egna gruppen. Att låta en övning ta den tid som behövs och att ge tid för en diskussion som engagerar. En annan åsikt som flera lärare förde fram var att de önskade mer fakta om barnkonventionen och grundprinciperna. I det färdiga materialet finns därför mer fakta invävt i texten och också som en bilaga. Alla lärare har uttalat att de övningar där barnen ska göra något konkret engagerar barnen och leder till att de börjar diskutera med varandra. Engagemanget och diskussionerna har inte avstannat för att ett arbetspass har tagit slut. Barnen har refererat till det de lärt sig och arbetat med i situationer som uppstått senare. De har också tagit med sig tidningsartiklar eller kommenterat något de sett eller hört i medierna 10 Självklart! Det handlar om rättigheter

9 och som haft med det de arbetat med i temat att göra. Flera lärare har också sagt att det som tas upp i arbetet med detta material är användbart som underlag i sådant som man arbetar med vid andra tillfällen, t ex i värdegrundsarbete eller i samhällskunskapen. En elev uttryckte t ex: Nu förstår jag varför vi har en kompistödjargrupp och vad vi ska göra där. Kunskapen som arbetet med Självklart! gett skapade förståelse och insikt kring det som gjordes för att förebygga kränkningar och mobbning på skolan. Att tänka på för dig som arbetar med detta material: Detta är inget antimobbningsprogram och inte metoden med stort M. Tanken med materialet är att starta värdegrundsdiskussioner i gruppen. Materialet kan användas som komplement till, eller vara en av flera delar i aktivite- ter ni gör för att skapa en positiv och trygg miljö för de barn ni har ansvar för. Materialet erbjuder förslag och inspiration. Utifrån kunskap om den grupp du är ledare för kan du anpassa upplägget så att det passar just din grupp. Om du med utgångspunkt i de påståenden, texter och övningar som finns i materialet ger egna exempel och ställer frågor som knyter an till den verklighet din grupp befinner sig i kommer det att öka barnens engagemang ännu mer. Ditt förhållningssätt som ledare är viktigt! I texten har vi beskrivit ledarrollen som respektfull, lyssnande, stödjande och handledande. Fundera över hur du praktiskt ska göra för att anta en sådan roll. Vad behöver du uppmärksamma och tänka på hos dig själv? Våga lämna över ansvar till barnen! Det kommer kanske inte att bli som det brukar, men det kommer att bli bra på ett nytt sätt. Och du kommer att lära dig massor! Stöd barnen i deras inbjudan av ansvariga vuxna till redovisningen i det tredje temat. Glöm inte bort att Rädda Barnens lokalförening kan vara en mottagare som kan föra det som kommer upp vidare och som kan återkoppla till barnen senare.! Självklart! Bakgrund 11

10

11 Introduktion till tema Dina rättigheter Enligt barnkonventionen har barnen rätt att få lära sig om sina rättigheter. Det är ytterst staten som har ansvar för att barnen får denna kunskap. Vi vuxna som möter barn både i vår profession och som frivilliga i t ex olika organisationer delar detta ansvar. Dels för att Sverige skrivit under barnkonventionen. Dels för att diskrimineringslag, skollag och de styrdokument som gäller för förskola, skola och fritidsverksamhet förpliktigar oss. Syftet med det första temat i detta material är att ge barnen kunskap om sina rättigheter. Ofta har barn uppfattningen att det som står i barnkonventionen inte har samma aktualitet för dem själva som för andra barn, någon annanstans. Tanken med att arbeta med tema»dina rättigheter«är att barnen ska känna att artiklarna i barnkonventionen gäller dem här och nu i deras verklighet. De ska ha så pass god kunskap om innehållet och vad det betyder så att de kan hänvisa till barnkonventionen när de upplever, ser eller läser något som handlar om att barn får sina rättigheter kränkta eller inte blir respekterade. Det är lätt att tänka att barnen här i Sverige har det så mycket bättre jämfört med barn i andra länder. Naturligtvis stämmer det på många sätt. Men vi i Sverige är ålagda att genomföra barnkonventionen här till det yttersta av vår förmåga. Vår förmåga är antagligen mycket större jämfört med många andra länders. Därför kan man förvänta sig att vi ska arbeta målmedvetet och kontinuerligt för att genomföra konventionen om barnets rättigheter i Sverige. Barnrättskommittén i Genève har kritiserat Sverige på flera punkter. Bland annat för att barnen i Sverige inte känner till sina rättigheter; att möjligheterna för barn ser olika ut beroende på var man bor och vilken skola man går i; att mobbning förekommer och att så många barn och unga lider av psykisk ohälsa. Vi har också fått kritik för den situation som många flyktingbarn lever under. Det finns alltså en hel del att göra! Det är väldigt lätt att nicka instämmande till texten i barnkonventionen. Alla barn är lika mycket värda självklart. Alla barn har rätt till liv och utveckling absolut. Vuxna ska lyssna på barn jajemän. Barnets bästa ska komma i främsta rummet naturligtvis! Det skulle inte vara politiskt korrekt att säga någonting annat. Kanske kan man bli lite misstänksam här. Om vi är så positivt inställda, varför får vi då kritik från barnrättskommittén? Varför lyckas vi inte bättre t ex med att få barn mer delaktiga i de områden som rör dem? Är det så att våra jakande svar inte når på djupet och att vi egentligen påverkas av förgivettaganden och attityder som vi inte alls är medvetna om? Barn behöver vårt stöd och skydd för att leva och utvecklas till harmoniska människor som kan agera tillsammans med andra och ta ansvar för att de själva och andra mår bra. De behöver få vara en del av det samhälle de lever i här och nu och som de en dag ska vara vuxna i. Här har vi vuxna en stor uppgift och ett stort ansvar. Vi visar med vårt förhållningssätt om vi menar något med de fina ord vi presenterar för barnen i olika dokument. För att barnen ska känna att orden och dokumenten verkligen har betydelse måste vi när vi informerar och undervisar om t ex mänskliga rättigheter, barnkonventionen och demokrati låta barnen få vara och agera i en situation där de och det de säger tas på allvar. Självklart! Dina rättigheter 15

12 Dina rättigheter Innan du startar ett arbetspass är det viktigt att berätta för barnen vad ni ska jobba med och varför. Om ni arbetar med samma del av temat vid flera tillfällen är det viktigt att barnen få reda på syftet vid varje tillfälle. På det sättet är det lättare för dem att känna engagemang och att det de gör handlar om dem och deras rättigheter. Avsluta varje arbetstillfälle med att repetera syftet med arbetspasset och fråga barnen om de tycker att syftet är uppnått. Det ger möjliget för barnen att reflektera och ger dig en chans att se hur barnen har uppfattat det som de gjort under arbertspasset. Startövningar Här följer exempel på övningar som kan passa bra att starta arbetspassen med: Låt barnen i tur och ordning fortsätta meningen»barn behöver «Låt barnen arbeta i grupp och bilda så många ord som möjligt ur ordet BARNKONVENTIO- NEN. Be varje grupp läsa upp sina ord och skriv dem på tavlan eller på ett blädderblock. De grupper som lyssnar stryker de orden som de också har kommit på. Sedan läser nästa grupp upp de ord som inte är strukna på deras lista. Om du behöver fler övningar kan du välja under rubriken grupp- och självstärkande övningar 16 Självklart! Det handlar om rättigheter

13 Del 1 Syfte: Ge barnen i gruppen kunskap om Konventionen om barnets rättigheter. Material: Barnets rättigheter lättläst version: 1 ex/barn; Konventionen om barnets rättigheter hel version 1 ex/vuxen (beställs kostnadsfritt från UD); stort papper, bild på en kropp (finns att kopiera i bilagor) pennor, sax och lim. Utgå från sidorna 3 5 i Barnets rättigheter Låt barnen läsa enskilt eller i grupp. Om du tror att det är svårt för barnen att läsa kan du berätta själv med egna ord om hur Konventionen om barnets rättigheter kom till. Välj det sätt som du tror passar i din barngrupp. Låt i vilket fall barnen få ett eget häfte med»barnets rättigheter«. För många barn blir det en bekräftelse på att konventionen och rättigheterna är viktiga när de ser att det finns en alldeles speciell bok om detta. Poängtera att konventionen heter Konventionen om barnets rättigheter. Det betyder att man inte kan klumpa ihop alla barn och nöja sig med att de flesta har fått sina rättigheter tillgodosedda. Allt som står i konventionen gäller var och en. Det är därför som det här temat har titeln»dina rättigheter«. Rättigheterna gäller varje barn i den här gruppen och alla barn i hela världen! Värderingsövning De som håller med om det påstående du säger ställer sig upp. Tydliggör att i denna övning finns inget rätt eller fel. Var och en ska fundera och ta ställning själv. Låt några som ställt sig och några som valt att sitta kvar motivera varför de valde som de gjorde. Uppmuntra till samtal mellan barnen kring det som påståendena väcker. Berätta för barnen att det är ok att ändra sig när man hört hur andra har resonerat. Om barnen engageras av frågorna kan diskussion och samtal ta ganska lång tid. Välj gärna de påståenden som du tycker är viktigt att din barngrupp får ta ställning till först. Alla barn har rätt att lära sig läsa. Inget barn ska behöva göra sådant som det far illa av. De vuxna som barnet bor hos kan bestämma över barnet. Alla barn ska få sjukvård när de behöver det. Vuxna vet vad som är bäst för barn. Det är ok att»skojreta«barn. Barn vet vad som är bäst för dem. Man är barn tills man slutar skolan. Dela in barnen i grupper Förstora och kopiera bilden på en kropp som finns i bilagan. Kroppen ska klippas i sex delar och på varje del ska gruppen skriva ett viktigt behov som alla barn behöver få tillgodosett för att kunna utvecklas och leva ett gott liv. Låt barnen tänka fritt och skriva det som dyker upp. Om några har svårt att komma igång kan du ge exempel: mat, sjukvård, kunskaper, kärlek m.m. När det står ett behov på varje lapp klistras kroppen ihop igen på ett större papper. Grupperna redovisar för varandra vad de kommit fram till. När alla grupperna redovisat kan ni titta och jämföra. Finns det något behov som alla tagit med? Något som bara en grupp har med? Hur tänkte de när de valde vilka behov som skulle vara med? Var det svårt? Var alla eniga? Hur diskuterade man när man skulle enas? Om du upptäcker att något barn inte fick sin röst hörd i grupparbetet eller vid redovisningen, lyft gärna det barnet genom att låta honom/henne berätta hur han/hon tänkte. Självklart! Dina rättigheter 17

14 Gör diamanten Låt varje grupp få en barnkonventionskortlek. Kopieringsunderlag till kortleken finns i bilagorna. Gruppen ska läsa artiklarna på korten och välja nio av dem som de tycker är viktigast. Bland dessa nio ska de prioritera och lägga dem i en form som liknar en diamant. Överst ligger ett kort med den artikel som de anser som viktigast. Under den ligger de två artiklar som gruppen anser kommer på andra plats. I tredje raden ligger tre kort. Där under ligger två kort och längst ner ett kort, den artikel som gruppen valt som minst viktig. Alla artiklar i barnkonventionen är lika viktiga. Man kan egentligen inte göra skillnad på dem och prioritera en framför en annan. Syftet med diamantenövningen är att få barnen att tänka till och diskutera. Samtidigt ser de exempel på vad som verkligen står i barnkonventionen. Texterna på vissa kort väcker säkert frågor. Till exempel kan det vara svårt att förstå varför det är viktigt att tillhöra ett land. Texten i artikel 7 lyder egentligen så här: barnet ska registreras omedelbart efter födelsen och skall ha rätt från födseln till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem. Att vara registrerad och ha ett medborgarskap är ett bevis på att man finns vilket är en grundförutsättning för att få sina rättigheter tillgodosedda. Om det i din grupp bara finns barn som har och alltid har haft medborgarskap och en registrerad identitet kan det vara svårt för dem att förstå vad det innebär att inte ha det. I så fall kan det vara idé att fokusera på rätten att ha ett namn och att få vara stolt över det. Det kan t ex vara givande att diskutera vad som händer när man blir retad för sitt namn, något som de flesta varit med om. Mitt namn och min identitet hänger ihop. Om det i din grupp finns barn som på något sätt har erfarenhet av att inte ha ett medborgarskap kommer det säkert att påverka vad som kommer upp i samtalet. 18 Självklart! Det handlar om rättigheter

15 Del 2 Syfte: Visa barnen att barnkonventionens 54 artiklar kan sammanfattas i fyra grundprinciper. Ge chans till arbete med grundprinciperna för att barnen ska kunna komma ihåg dem. Material: Symbolbilder för grundpriciperna: fyra till åtta små lappar med grundprinciperna skrivna på. Sätt upp symbolbilderna för de fyra grundprinciperna på tavlan Symbolbilderna finns att kopiera i bilagorna Det finns 54 artiklar. Det går inte att lära sig alla, men om man kan lära sig grundprinciperna så vet man vad rättigheterna handlar om. Berätta vad varje grundprincip innebär. De utvecklande texterna här nedan är hämtade ur UDs häfte Konventionen om barnets rättigheter. De är tänkta som information till dig och måste säkert förklaras på ett enklare sätt för barnen.» Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda.»det är en grundtanke i konventionen att barn har fullt och lika människovärde. Idén om jämställdhet gäller också mellan barn: Alla barn har lika värde. Rättigheterna som anges i barnkonventionen ska tillförsäkras utan åtskillnad av något slag oavsett barnets eller dess vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, handikapp, egendom, börd eller annan ställning i övrigt. Artikel 3: Alla som fattar beslut som rör barn måste tänka på vad som är bäst för barnet.»vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om det är inom offentliga eller privata institutioner eller myndigheter ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan inte alltid väga tyngre än allt annat, men den aspekten ska väga tungt, den ska komma i främsta rummet. Om man har gjort en avvägning och det visar sig att man inte kan besluta enligt»barnets bästa«ska man motivera varför man fattat det beslut man gjort. Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling.»barn har en inneboende rätt att överleva och bli skyddade mot att bli dödade. Rätten till utveckling ställer krav på utbildning och hälsovård. Barnet har rätt att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt, psykologiskt och socialt. Detta ska leda till att barnet förbereds för ett självständigt liv i ett fritt samhälle. Artikel 12: Alla barn har rätt att säga vad de tycker om saker som handlar om dem. De vuxna måste lyssna på barnen och låta dem vara delaktiga i beslut som påverkar barnens liv.»barn ska ha rätt att fritt uttrycka sin mening i alla frågor som rör barnet. De vuxna är skyldiga att lyssna på barnet och ta hänsyn till barnets åsikter i förhållande till barnets ålder och mognad. I detta finns element av deltagande och inflytande för barn.«rättigheterna i barnkonventionen är universella, gäller alla och är odelbara, lika viktiga och ska inte graderas. I arbetet med att genomföra och följa upp barnkonventionens genomförande i de länder som undertecknat den drog barnrättskommittén i Genève slutsatsen att konventionen innehöll vissa grundläggande principer. Dessa principer ska spela en roll i all diskussion om konventionens genom- Självklart! Dina rättigheter 19

16 förande. De kan fungera som ett raster när man vill förstå om barn får sina rättigheter tillgodosedda. När man t ex diskuterar barns rätt till utbildning borde man också ställa frågor som handlar om ickediskriminering har alla barn tillgång till likvärdig utbildning? Om barnets bästa är pedagogiken barnvänlig? Om rätten till utveckling finns det en medveten hållning till barns utvecklingsbehov? Om barns möjlighet att delta och ha inflytande är undervisningen demokratisk, kan barnen påverka? Dessa frågor ska man också ställa i förhållande till socialtjänst, sjukvård, kultur och till alla de arenor där barnen finns. De fyra grundprinciperna visar på barnkonventionens attityd till barn och kan sägas formulera konventionens barnsyn. Gör små lappar, fyra till åtta stycken Skriv en grundprincip på varje lapp. Dela barnen i fyra till åtta grupper. Låt varje grupp dra en lapp. Gruppen ska under en kort stund tillsammans bygga en bild med sig själva, en fryst tavla. Tavlan ska på något sätt visa den grundprincip de fick på sin lapp. Varje grupp ställer upp sin tavla och kamraterna får gissa vilken grundprincip tavlan visar. Om det är svårt för dem som gissar att komma på rätt princip kan de trycka på en av personerna i bilden. Den personen måste då säga något som visar vad den tänker eller känner. Dokumentera genom att fota eller filma. Sätt upp bilderna tillsammans med symbolbilderna för grundprinciperna. Låt varje barn göra en egen, personlig bild som visar de fyra grundprinciperna Genom att göra en egen bild får barnen en personlig relation till barnkonventionen och grundprinciperna. Antingen kan du välja en bildteknik eller så låter du barnen välja vilken teknik de vill arbeta med. Avslutningsövningar Här följer exempel på övningar som kan passa att avsluta passen med: Spindelnätet. Alla sitter i en ring. Ett barn tar tag i garnänden. Säger något som barn har rätt till. Sedan skickas garnet iväg till en kamrat som också ska säga något som barn har rätt till. Det är viktigt att hålla fast garnet innan man skickar nystanet vidare. Ser garnet ut som ett spindelnät när alla håller i det? Ute (om ni har möjlighet). Lek rättighetskull. Den som blir tagen kan bli fri genom att säga en rättighet som alla barn har. Låt barnen i tur och ordning avsluta meningen: Alla barn har rätt Om du behöver fler övningar kan du välja under rubriken grupp- och självstärkande övningar. 20 Självklart! Det handlar om rättigheter

17

18 Introduktion till tema Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat. Texten i artikel 2 i barnkonventionen känns så självklar. Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat. Lärare och vuxna är i de allra flesta fall välvilliga, och vill barnen och eleverna väl. Ändå vet vi att barn diskrimineras, kränks och sänks på olika sätt hela tiden. Det kan röra sig om strukturell nivå. Till exempel när en elev få sitta kvar på skolan för att det inte går att komma fram med rullstolen på den plats där skolans friluftsdag ska vara. Det kan också vara på en mer informell nivå. När en elev blir utfryst ur kamratgruppen, tvingas vara buffert när några klasskamrater är för störande eller varje dag få ta emot knuffar och slag i trängseln i korridoren. Detta är bara några exempel från den vardagsmiljö som barnen i Sverige lever i. Tittar man i det större sammanhanget, i närsamhället, i Sverige, i världen kan listan tyvärr göras väldigt, väldigt lång. Syftet med detta tema är att eleverna ska få kunskap om sitt rättsliga skydd i lagar och styrdokument. De ska få information om vart de ska vända sig om de upplever kränkningar och de ska själva få utarbeta en egen handlingsplan. De flesta barn i Sverige går till skolan med glädje och ser med tillförsikt fram mot varje dag. Tyvärr finns det också alltför många som går med tunga steg, som oroar sig för vad som ska komma och vad kamrater, och tyvärr även lärare ibland, ska göra eller säga som sårar och kränker deras värdighet. Det är vi vuxna som har ansvar för att skydda barnen från att bli diskriminerade och kränkta. I skollag och diskrimineringslag finns krav på att skolan ska arbeta målmedvetet för att främja likabehandling och förebygga och förhindra diskriminering. Skolan ska också årligen utvärdera och förnya sin likabehandlingsplan. I detta arbete ska barn och elever engageras och ha inflytande. En stor del av skolorna i Sverige lever inte upp till detta krav och kritiseras därför av Skolinspektionen. Arbetet med detta material skulle kunna ses som en start för att arbeta vidare med skolans likabehandlingsplan. Kränkningar är ett problem även utanför skolans värld. Många barn blir tyvärr utsatta även i sitt fritidsutövande. Idrottsrörelsen och scoutrörelsen har också policydokument som syftar till att vuxna inom deras verksamheter ska arbeta förebyggande mot kränkningar och på ett demokratiskt sätt. Det är viktigt att dessa dokument blir kända och att ledare inom dessa organsiationer tar dem till sig och arbetar utifrån dem. Man kan förvånas över det omedvetna förhållningssätt som blir tydligt när t ex reklamfilmer och TVprogram visar kränkningar som humor och underhållning. Barn ska kunna känna sig trygga med och lita på oss när vi säger att det är olagligt att diskriminera och kränka. Då är det viktigt att vi är tydliga även med att se, diskutera och ta avstånd från detta i alla sammanhang där det förekommer. Att känna sig trygg handlar också om att veta vad och hur man ska göra när något inträffar. Vi borde vara minst lika bra på att informera barn och elever om vart de ska vända sig när de själva eller någon annan blivit kränkta, som vi är på att tala om för dem vart de ska ta vägen om brandlarmet går! Självklart! Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat. 25

19 Alla barn är lika mycket värda ingen får bli diskriminerad Innan du startar ett arbetspass är det viktigt att berätta för barnen vad ni ska jobba med och varför. Om ni arbetar med samma del av temat vid flera tillfällen är det viktigt att barnen få reda på syftet vid varje tillfälle. På det sättet är det lättare för dem att känna engagemang och att det de gör handlar om dem och deras rättigheter. Avsluta varje arbetstillfälle med att repetera syftet med arbetspasset och fråga barnen om de tycker att syftet är uppnått. Det ger möjlighet för barnen att reflektera och ger dig en chans att se hur barnen har uppfattat det som de har gjort under arbetspasset. Tänk på: När man börjar prata om diskriminering och kränkningar kan det väcka mycket känslor. Kanske kommer det att komma upp saker till ytan som du inte har en aning om. Var uppmärksam! Tala om för barnen att du finns för dem om de behöver berätta något. Stanna gärna kvar i rummet en kort stund efter passen. På det sättet får den som vill och behöver en chans att berätta. Om du arbetar inom skolan är det bra att informera skolsyster och/eller elevvårdsteam om att ni jobbar med detta tema. Det ger dem en chans att vara uppmärksamma och beredda när de möter barnen. De kanske kan komma in i gruppen och berätta att de finns och att de lyssnar på dem som behöver prata. Och att de har tystnadsplikt. Material: Stolar, golvyta, CD-spelare och en musikskiva; Barnets rättigheter 1 ex/barn, stora papper, tidningar, saxar, lim, ritpapper, färger, rockring eller rep knutet till en cirkel stor nog för en person att krypa igenom. 4 kortlekar, spelinstruktioner Startövningar Här följer exempel på övningar som kan passa att starta arbetspassen med: Värderingsövning: Heta stolen Alla sitter på stolar i en ring. Det finns en stol mer än deltagare. Det kan vara svårt att hinna med alla påståendena. Det kan också vara svårt för barn att hålla fokus under lång tid. Välj påståenden utifrån vad du tror är bäst i din grupp. När du läst upp ett påstående ska de som håller med om det du säger byta plats med varandra. Poängtera att det inte finns något rätt eller fel. Be några barn som bytt platser, och några barn som sitter kvar att berätta varför de valt att flytta/sitta kvar. Det är ok att ändra sig när man har hört hur kamraterna resonerar. Tjejer och killar är lika bra på dator. Det är rättvist att de som behöver mer hjälp för att klara något, t ex ett ämne eller att komma fram med rullstolen, får mer hjälp. De som har råd att åka på skolresa borde betala för dem som inte har råd att åka med. Alla barn i Sverige har rätt att gå i skola. Det går att stoppa mobbning. Lärare får ha favoriter bland eleverna. 26 Självklart! Det handlar om rättigheter

20 Hela havet stormar med olika förutsättningar Sätt ut stolar i två rader med ryggarna mot varandra. Det ska vara en stol mindre än antalet deltagare. Ytterligare en stol står en bit bort från de övriga. Dela barnen i grupper genom att ge dem en siffra: 1,2 eller 3. Berätta att alla ska gå runt stolarna med händerna på sin rygg så länge musiken är på. Alla tvåor ska ta en extra sväng runt stolen som står en bit bort. Sätt på musiken och säg till alla att börja gå runt stolarna. När musiken tystnar ska alla försöka få en stol att sitta på. Den udda stolen som står en bit bort får man inte sätta sig på. Stoppa leken efter ett tag (man behöver inte hålla på tills bara en återstår) och diskutera: Vad hände i övningen? Hur kändes för tvåorna att behöva gå extra lång väg? Hur kändes det att åka ut när man hade så olika förutsättningar? Hur kändes det för ettor och treor när förutsättningarna var olika? Finns det situationer i verkligheten som liknar denna? Vilka är det som får bättre/sämre förutsättningar i skolan och samhället? Vilka slipper få sämre förutsättningar? Har barnen några idéer om hur man skulle kunna minska skillnaderna i de situationer de kommer på? Lyssna på idéerna. Be gärna barnen utveckla och motivera sina tankar, men ifrågasätt dem inte! Problemlösning måste få vara kreativ. Kanske föds i ditt klassrum en genial lösning på ett stort problem! Viktigt! Om något barn i gruppen har någon funktionsnedsättning som hindrar deltagande i denna övning kan man tillrättalägga den på följande sätt: Genom att markera de olika platserna med tejp på golvet kan en person som sitter i rullstol delta. För att ge möjlighet för någon med hörselnedsättning att vara med kan man blinka med belysningen samtidigt som musiken spelar. Om någon i gruppen har synnedsättning kan alla ha någon form av ögonbindel för att göra förutsättningarna så lika som möjligt för alla. Om du tror att dessa justeringar inte skulle fungera i din grupp eller i den lokal ni har tillgång till gör nästa startövning istället. Kortspel med olika regler Dela in barnen i fyra grupper som sitter runt varsitt bord. Varje grupp ska ha en kortlek och en lapp per barn runt bordet med instruktioner. Instruktionerna finns att kopiera i bilagan. Instruktionerna är samma vid varje bord, men skiljer sig åt mellan borden, vilket barnen får reda på först efter att de spelat klart. Bestäm om du vill dela ut kortleken innan instruktionerna eller i samband med att instruktionslapparna samlas in igen. Tips: Om det finns barn i gruppen som har svårt att förstå läst text kan du skriva av instruktionerna i bilagan för hand. De blir antagligen lite otydligare än dataskriven text. Säg att texten är otydlig och att det därför är bra att fråga om man inte kan se det som står skrivet. På det sättet blir det förhoppningsvis inte lika skämmigt att räcka upp handen och be om hjälp. Ge följande muntliga instruktion till barnen: Alla kommer att få en instruktionslapp som de ska läsa igenom. Från den stund instruktionerna delats ut får ingen säga något. När alla läst sin instruktionslapp kommer du att samla in dem igen. Vid varje bord kommer det att finnas en kortlek. Ett barn delar ut fyra spelkort till var och en vid bordet och därefter börjar spelet. De kort som inte delats ut läggs med Självklart! Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat. 27

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA Verksamhetsåret 2015/2016 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika rättigheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/14 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

www.friends.se Karin Dungmar

www.friends.se Karin Dungmar Karin Dungmar Innehåll Presentation av föreläsare, Friends och skolans uppdrag Varför föräldrautbildning? Om att skapa ett vi Övning: Tala lyssna Övning: Case Ansvarsordning Var kan jag vända mig till

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling GÖTEBORGS STAD Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Annedal 2016 Förskolorna: Leijonsparres väg, Seminariegatan 5, Seminariegatan 7, Skanstorget, Sveagatan. 2016-01-22

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

För Lövskatans Förskola

För Lövskatans Förskola För Lövskatans Förskola 2013-2014 Varför har vi en plan mot diskriminering och kränkande behandling? Förskolan har i uppdrag att arbeta för en förskolemiljö som är fri från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola Bjuvs förskolor En känsla av härlighet! Återupprättad dec 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Prästkragens Förskola 151210-161210 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan

Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan Bildningsförvaltningen Grundsärskolan Reviderad 2016 02 15 Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2 (11) Innehållsförteckning: Regelverk

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 BJÖRKHAGA FÖRSKOLA Björkhaga förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Bakgrund Alla förskolor och skolor ska ha en aktuell och levande plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Datum Sida 2014-03-12 1 (11) Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Upprättad 20140312 Dokumentägare Tuula Dajén Kulturchef Giltighetstid: Tillsvidare Postadress Besöksadress

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Gothem förskola 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15 2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jordens uteförskola läsåret 2014/15 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot

Läs mer

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Förskoleklass Grundskola 1-5 Fritidshem Fritidsklubb 1 Innehåll: 1. Inledning. 2. Vision 2013/2014. 3. Mål

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (8) 2015-02-18 Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 INLEDNING Fyrklövern En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Hea Fastställd sep-14 Gäller läsåret ht 14/vt 15 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete på förskolan Hea

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan Fagerhults förskola 2014-2015 1 Innehåll 1.Inledning....3 2. Vision... 4 3. Kartläggning och nulägesanalys...4 3.1 Kartläggning...4 3.2 Nulägesanalys...5 4. Mål utifrån kartläggning

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017. Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017. Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017 Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället 2(5) 1. Vision På förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället strävar vi efter

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN Framtagen 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bäsna förskola BLÅKLOCKAN På Blåklockan ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är.

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas

Läs mer

Äppelbo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 2015/16

Äppelbo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 2015/16 Äppelbo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/16 Grunduppgifter Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogiska ombud. Vår vision Alla barn ska känna sig trygga och bemötas

Läs mer

1 (11) Vår lokala likabehandlingsplan. Grönlidens förskola

1 (11) Vår lokala likabehandlingsplan. Grönlidens förskola 1 Vår lokala likabehandlingsplan Grönlidens förskola 2 Skolledningens ställningstagande I Hultsfreds kommun skall alla barn och elever känna sig trygga. Inget barn eller elev får utsättas för kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Ankan 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot all form

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling PIANOTS FÖRSKOLA 2015-03-02 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Pianots förskola 2014-2015 PIANOTS FÖRSKOLA Karl Wards gata 92-96, 603 78 Norrköping. Telefon: 011-15 28 17 Innehållsförteckning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad 2015-05-04

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad 2015-05-04 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad 2015-05-04 Vision På förskolan skall inget barn eller vuxen känna sig diskriminerade eller bli utsatt för kränkande

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Månsarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Ansvarig för planen Förskolechefen och

Läs mer