Själv klart! Det handlar om rättigheter.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Själv klart! Det handlar om rättigheter. www.rb.se"

Transkript

1 Själv klart! Det handlar om rättigheter.

2 Självklart! Det handlar om rättigheter

3 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vi ser en värld som tillgodoser varje barns rätt till liv och utveckling, trygghet och skydd och rätt till delaktighet Rädda Barnen ISBN: Författare och projektledare: Pia Dahl Leipe Illustrationer: Kajsa Nilsson/kajsanilsson.se Omslag och grafisk form: Petter Evertsén/Informera Sverige Tryck: Dixa AB, 2011 Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: I samarabete med:

4 Innehåll Bakgrund...7 Varför detta material?... 7 Demokrati och grundtankar i konventionen barnets rättigheter... 8 Likabehandlingsplanen... 8 Syfte med materialet... 8 Upplägg i materialet... 9 Att arbeta med detta material Erfarenheter från pilotskolor Introduktion till tema Tema: Dina rättigheter...15 Startövningar Del Del Avslutningsövningar...20 Introduktion till tema...25 Tema: Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat...25 Startövningar...26 Del Del Avslutningsövningar...32 Tema: Delaktighet och inflytande...37 Startövningar...38 Del Del Avslutningsövningar Del Bilagor...51 Kroppen...52 Diamanten...53 Symbolbilder för artikel 2, 3, 6 och Skollagen Den som äger skolan ska se till att de som arbetar på skolan:...59 Diskrimineringslagen...60 Instruktionskort till kortspel med olika regler Jag vill inte leva mer om livet ska vara så här...62 Neda, du är helt värdelös, alla hatar dig, kan du inte bara försvinna?...63 Isak tejpas vid ett träd...65 Flytten blev ett helvete för Lisa...66 Jens får stanna inne på rasterna för att slippa mobbas Så gick det för Axel, Neda, Isak, Lisa, Jens...68 Utvärdering av tema dina rättigheter...73 Bra och kan bli bättre med temat dina rättigheter Introduktion till fler övningar...75 Gruppstärkande övningar Barnkonventionen Rädda Barnen...83 Barn- och Elevombudet...84 Styrdokument och policydokument...85 Barns rättigheter inom fritidsaktiviteter...87 Svenska Riksidrottsförbundet...87 Svenska scoutförbundet...88 Litteraturlista...89 Avslutning och utvärdering...47 Startövningar... 47

5 Inledning Bakgrund År hade Rädda Barnen och företaget e.on ett samarbete. Under detta samarbete kom det önskemål från skollärare om ett stödmaterial för användning i barngrupper när man diskuterar värdegrund och hur man ska bete sig mot varandra för att kunna ha det trevligt och bra tillsammans. Utifrån detta önskemål startade projektet samtalsgrupper 10 12år. Målet vara att ta fram ett samtalsmaterial som svarade mot lärarnas önskemål. Under höstterminen 2010 testades ett arbetsmaterial i ett antal skolor i Sverige. Lärares och elevers utvärderingar av arbetsmaterialet var stöd för att revidera och utveckla detta. Det slutliga resultatet är detta material; Självklart! Det handlar om rättigheter. Detta material är ett samtals- och diskussionsmaterial. Det tar sin utgångspunkt i och bygger på barnkonventionen. Syftet är att erbjuda ett verktyg för att göra barn delaktiga i värdegrundsdiskussioner och i arbetet med att skapa ett respektfullt klimat i skolan och andra verksamheter som bedrivs för barn. Varför detta material? Om man frågar yngre barn i förskoleklass och grundskola är de ganska nöjda med sin möjlighet till inflytande. Frågar man däremot ungdomar i de senare åren i grundskolan eller på gymnasiet upplever de mycket mindre av inflytande i de frågor som rör dem. Vad händer på vägen? Varför försvinner upplevelsen av delaktighet och inflytande? Vad tappar vi bort mellan år 3 och år 7 i skolan? Inför framtagande av detta material gjordes en sammanställnig av samtalsmaterial och det blev väldigt tydligt att det saknas material för åldrarna år. Detta material är ett försök att fylla denna lucka. Att erbjuda något som kan användas i barngrupper med åringar och där barnen tillsammans med vuxna får diskutera och reflektera över sina rättigheter, om vad det innebär att ha dessa rättigheter och hur de kan använda sig av dem. Materialet kan användas i fler åldersgrupper då övningarna är lätta att anpassa till den grupp man arbetar i. I juni 1990 ratificerade Sverige FN:s konvention om barnets rättigheter. I och med detta förband sig de styrande juridiskt att respektera barns rättigheter och till det yttersta av sina resurser verka för att barnkonventionen blir känd och får genomslag i alla frågor som rör barn och unga i vårt samhälle. Det innebär att inga barn i Sverige ska bli diskriminerade, att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla frågor som rör barn och att alla barn har rätt till liv och utveckling kroppsligt, mentalt, socialt och moraliskt. Det innebär även att de rätt att säga sin mening och vara delaktiga och ha inflytande i alla frågor som rör dem. Vidare ska staten sprida kunskap om och utbilda vuxna och barn om de rättigheter som barnet har enligt barnkonventionen. Trots att det är över 20 år sedan Sverige undertecknade FN:s konvention om barnets rättigheter får Sverige kritik av FN:s barnrättskommitté. Kritiken handlar om att barn i Sverige inte har samma förutsättningar t ex vad det gäller skolgång eller möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, att alltför många unga mår psykiskt dåligt och möjligheterna till inflytande i skola och samhälle inte är tillräckligt bra och anpassade till barn och unga. Sverige får också kritik för att barn och unga inte känner till sina rättigheter. Självklart! Bakgrund 7

6 Demokrati och grundtankar i konventionen barnets rättigheter Allas lika värde och rätten att få uttrycka sin mening och påverka sitt liv är två av grundprinciperna i barnkonventionen (artikel 2 och 12). De är också grundtankar i demokratibegreppet. För att barn och unga ska känna förtroende för demokratin är det viktigt att de redan under sin uppväxt känner sig respekterade och får vara delaktiga och ha inflytande i de frågor som rör dem. De måste, precis som tidigare generationer, få erövra demokratin. Att fostra demokratiska medborgare innebär att som vuxen visa på ett demokratiskt förhållningssätt och arbeta med barnen i demokratiska former. Barnen och ungdomarna måste få känna att det är nu och inte i framtiden, som deras deltagande och deras speciella kunskaper om hur det är att vara barn räknas och tas tillvara. I arbetet med Självklart! Det handlar om rättigheter får barnen chans att diskutera och reflektera kring allas lika värde och vad som är viktigt för att ingen ska bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar. De får också testa olika sätt att göra sina åsikter synliga och sin röst hörd. Likabehandlingsplanen Två lagar skyddar elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, nämligen skollagen och de delar i diskrimineringslagen som rör utbildningsområdet. Varje skolenhet har i uppdrag att ha en likabehandlingsplan. Planen ska tydliggöra vad man på skolan arbetar med för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter och förebygga kränkningar och diskriminering. I Skolverkets allmänna råd till skolorna för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uttrycks också att barnen och eleverna ska delta i det främjande och förebyggande arbetet. Likabehandlingsplanen ska alltså utgå från samma grundtanke som finns i barnkonventionens artiklar 2, allas lika värde, och 12, rätten till delaktighet och inflytande. En stor del av skolorna i Sverige får underkänt av Skolverket på sina likabehandlingsplaner. Det kommer att behövas mycket arbete för att ändra på detta. Framförallt är det viktigt att ge barn och elever kunskap om mobbning, sin rätt till skydd och stöd och möjlighet att vara delaktiga i arbetet med att skapa en trygg och respekterande miljö på skolan. Den 28 januari 2011 släppte Skolverket en utvärdering av åtta program mot mobbning som används inom skolan. Utifrån utvärderingen lyfter Skolverket fram några aktiviteter som mer effektiva. Det handlar om att bygga ett bra skolklimat; att arbeta systematiskt; att alla på skolan; både vuxna och elever, är engagerade och har en samsyn runt vad som är kränkningar och hur man ska arbeta mot dem. Det är också viktigt att eleverna är delaktiga i arbetet med att skapa goda relationer och ett bra skolklimat. Detta material är inte ett program mot mobbning men kan mot bakgrund av Skolverkets utvärdering ses som ett bidrag i ett långsiktigt värdegrundsarbete. Det kan vara en hjälp i att starta värdegrundsdiskussioner och få barn och elever delaktiga i att skapa ett gott skolklimat eller en god anda i en förening. Syfte med materialet Med detta material vill vi erbjuda ett konkret verktyg för lärare i skolan, personal på fritidsgårdar och ledare inom Rädda Barnen, idrottsrörelsen, scouterna eller andra ungdomsorganisationer. Detta material vill vi ska fungera som stöd i arbetet med att ge barn och unga kunskap om barnkonventionen och 8 Självklart! Det handlar om rättigheter

7 sina rättigheter. Övningarna är valda så att de ska engagera barnen och ge dem användbara verktyg för att göra sina tankar och åsikter synliga och sin röst hörd. Upplägg i materialet Materialet bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter och är uppdelat i tre teman: Målet med det första temat dina rättigheter är att ge barnen kunskap om konventionen om barnets rättigheter. Bara genom att veta att man har rättigheter blir man stärkt. Ett barn i en av de klasser som testade materialet höstterminen 2010 uttryckte detta väldigt tydligt: Det är häftigt att veta om sina rättigheter och jätteskönt att det finns en egen bok där de står. Barnkonventionen består av 54 artiklar. Alla lika viktiga, men det är naturligtvis inte möjligt eller önskvärt att gå igenom alla med barnen. Därför tar materialet upp de fyra grundprinciperna lite mer ordentligt. Dessa grundprinciper kan sägas utgöra konventionens huvuddrag och barnsyn. Med kunskap om och förståelse för vad grundprinciperna innebär kan barn vara med och diskutera om det som beslutas på en skola, i en idrottsförening eller en kommun verkligen stämmer överrens med barnkonventionen. Det andra temat alla barn är lika mycket värda ingen ska bli diskriminerad vill ge kunskap om att all diskriminering och kränkning är förbjuden. Att barnen skyddas av lagar och att det är de vuxna som är ansvariga för att kränkningar och diskriminering förebyggs och åtgärdas. I detta tema får barnen genom drama uppleva vad grova kränkningar kan leda till och hur det kan kännas att bli utsatt. Berättelserna som ligger till grund för dramatiseringarna är verkliga händelser som barn och föräldrar anmält till Barn- och elevombudet för att de upplevt att skolan inte tagit situationen på allvar eller inte arbetat med den på ett sätt så att kränkningen har upphört. Det finns mycket bra skönlitteratur i ämnet utanförskap och mobbning. Tanken med att ha verkliga händelser som utgångspunkt i detta arbete är att skapa känslomässig inlevelse och förståelse. Samtidigt vill vi visa för barnen att de kan få hjälp även om de vuxna som finns närmast dem inte gör tillräckligt för att hjälpa och stoppa allvarliga kränkningar. Det är viktigt att veta vad man kan göra när något felaktigt händer. Kunskap skapar trygghet! Tanken är att barnen, när de arbetar med detta tema ska få fundera över vad de kan göra om de själva eller något annat barn blir utsatt för kränkning eller diskriminering. Tillsammans skapar de gruppens egen handlingsplan. De får också information om Barn- och elevombudet och att man som barn kan vända sig dit för att få stöd och hjälp. Det tredje temat Delaktighet och inflytande har som mål att barnen ska få använda sin rättighet att uttrycka sina åsikter i praktiken. I processen får de fundera över vad deras verklighet består av, vilka frågor de tycker är viktiga och som de vill lyfta. De får också pröva konkreta metoder för att göra sina åsikter tydliga. Arbetet i tema tre avslutas med att barnen bjuder in vuxna som har ansvar för och kan påverka de frågor som barnen tagit upp och arbetat med. För att känna att man har inflytande krävs att man får återkoppling på det man berättat för någon. En av Rädda Barnens prioriterade uppgifter är att samla in barns och ungas åsikter och föra dem vidare. Detta gäller på internationell, nationell och lokal nivå. Här kan Rädda Barnens lokalförening vara en mottagare och en länk vidare till ansvariga i kommunen, föreningen eller inom det område som berör det barnen har tagit upp. Självklart! Bakgrund 9

8 Att arbeta med detta material När vi har arbetat med upplägget av detta material har vi utgått ifrån att barn har barn har speciella kunskaper, är kompetenta och kan berätta om sina upplevelser och sin verklighet. Barn är experter på hur det är att vara barn. De har ett unikt perspektiv som vi vuxna inte per automatik har. För att barnen själva ska uppleva detta är det viktigt att den som leder aktiviteterna är mån om att signalera och förmedla det förtroendet till barnen. Det gäller att vara lyssnande, respektfull, stödjande och vägledande. Det gäller också att våga släppa kontrollen och ha modet att följa barnen och det som de tar upp och det sätt som de väljer att arbeta och redovisa sina frågor. Barn i års ålder har ett starkt rättspatos. De är ofta empatiska och tar lätt ställning för eller emot något. De gillar i allmänhet att diskutera, men har ofta inte nått den mognad som krävs för att hålla samtal, diskussion och resonerande på en helt abstrakt, verbal nivå. De har också gått tillräckligt länge i skolan för att veta vad läraren/ledaren/den vuxne vill ha för svar och kommer eventuellt att snabbt och utan eftertanke att säga det som de tror tillfredsställer den vuxne. Att enbart arbeta med verbala övningar leder därför antagligen inte till någon djupare förståelse av vad diskriminering och kränkning innebär eller vad rätt till inflytande har för betydelse i den egna verkligheten. Val av övningar och aktiviteter har gjorts utifrån att åringar behöver få vara aktiva och arbeta med konkreta uppgifter för att ha det som utgångspunkt vid reflektion och ställningstaganden. Syftet med det här materialet är att genom konkreta övningar, samtal och reflektion skapa förståelse, förmåga och mod att omsätta sin rätt att inte bli diskriminerad. Och till inflytande i verkligheten. Erfarenheter från pilotskolor Under höstterminen 2010 testades detta material i ett antal skolor runtom i Sverige. Lärare och elever har fått möjlighet att utvärdera materialet och det resultat som det gett. Utifrån dessa erfarenheter har materialet reviderats. Lärarna har lyft att det är ett tydligt och strukturerat material som är lätt att ta till sig och följa. Flera har sagt att de absolut kommer att arbeta med detta igen och att det känns inspirerande att göra det när man känner till materialet och vet vad det innebär. En tydlig erfarenhet som framkom vid utvärderingarna var att det tar tid att arbeta med detta. Barnen blir starkt engagerade och därför är det svårt att i förväg veta hur lång tid en övning kommer att ta. Varje tema är indelat i delar. Det finns en röd tråd genom upplägget. Men tanken är att samtalsledaren eller läraren ska kunna planera utifrån hur arbetet utvecklas i den egna gruppen. Att låta en övning ta den tid som behövs och att ge tid för en diskussion som engagerar. En annan åsikt som flera lärare förde fram var att de önskade mer fakta om barnkonventionen och grundprinciperna. I det färdiga materialet finns därför mer fakta invävt i texten och också som en bilaga. Alla lärare har uttalat att de övningar där barnen ska göra något konkret engagerar barnen och leder till att de börjar diskutera med varandra. Engagemanget och diskussionerna har inte avstannat för att ett arbetspass har tagit slut. Barnen har refererat till det de lärt sig och arbetat med i situationer som uppstått senare. De har också tagit med sig tidningsartiklar eller kommenterat något de sett eller hört i medierna 10 Självklart! Det handlar om rättigheter

9 och som haft med det de arbetat med i temat att göra. Flera lärare har också sagt att det som tas upp i arbetet med detta material är användbart som underlag i sådant som man arbetar med vid andra tillfällen, t ex i värdegrundsarbete eller i samhällskunskapen. En elev uttryckte t ex: Nu förstår jag varför vi har en kompistödjargrupp och vad vi ska göra där. Kunskapen som arbetet med Självklart! gett skapade förståelse och insikt kring det som gjordes för att förebygga kränkningar och mobbning på skolan. Att tänka på för dig som arbetar med detta material: Detta är inget antimobbningsprogram och inte metoden med stort M. Tanken med materialet är att starta värdegrundsdiskussioner i gruppen. Materialet kan användas som komplement till, eller vara en av flera delar i aktivite- ter ni gör för att skapa en positiv och trygg miljö för de barn ni har ansvar för. Materialet erbjuder förslag och inspiration. Utifrån kunskap om den grupp du är ledare för kan du anpassa upplägget så att det passar just din grupp. Om du med utgångspunkt i de påståenden, texter och övningar som finns i materialet ger egna exempel och ställer frågor som knyter an till den verklighet din grupp befinner sig i kommer det att öka barnens engagemang ännu mer. Ditt förhållningssätt som ledare är viktigt! I texten har vi beskrivit ledarrollen som respektfull, lyssnande, stödjande och handledande. Fundera över hur du praktiskt ska göra för att anta en sådan roll. Vad behöver du uppmärksamma och tänka på hos dig själv? Våga lämna över ansvar till barnen! Det kommer kanske inte att bli som det brukar, men det kommer att bli bra på ett nytt sätt. Och du kommer att lära dig massor! Stöd barnen i deras inbjudan av ansvariga vuxna till redovisningen i det tredje temat. Glöm inte bort att Rädda Barnens lokalförening kan vara en mottagare som kan föra det som kommer upp vidare och som kan återkoppla till barnen senare.! Självklart! Bakgrund 11

10

11 Introduktion till tema Dina rättigheter Enligt barnkonventionen har barnen rätt att få lära sig om sina rättigheter. Det är ytterst staten som har ansvar för att barnen får denna kunskap. Vi vuxna som möter barn både i vår profession och som frivilliga i t ex olika organisationer delar detta ansvar. Dels för att Sverige skrivit under barnkonventionen. Dels för att diskrimineringslag, skollag och de styrdokument som gäller för förskola, skola och fritidsverksamhet förpliktigar oss. Syftet med det första temat i detta material är att ge barnen kunskap om sina rättigheter. Ofta har barn uppfattningen att det som står i barnkonventionen inte har samma aktualitet för dem själva som för andra barn, någon annanstans. Tanken med att arbeta med tema»dina rättigheter«är att barnen ska känna att artiklarna i barnkonventionen gäller dem här och nu i deras verklighet. De ska ha så pass god kunskap om innehållet och vad det betyder så att de kan hänvisa till barnkonventionen när de upplever, ser eller läser något som handlar om att barn får sina rättigheter kränkta eller inte blir respekterade. Det är lätt att tänka att barnen här i Sverige har det så mycket bättre jämfört med barn i andra länder. Naturligtvis stämmer det på många sätt. Men vi i Sverige är ålagda att genomföra barnkonventionen här till det yttersta av vår förmåga. Vår förmåga är antagligen mycket större jämfört med många andra länders. Därför kan man förvänta sig att vi ska arbeta målmedvetet och kontinuerligt för att genomföra konventionen om barnets rättigheter i Sverige. Barnrättskommittén i Genève har kritiserat Sverige på flera punkter. Bland annat för att barnen i Sverige inte känner till sina rättigheter; att möjligheterna för barn ser olika ut beroende på var man bor och vilken skola man går i; att mobbning förekommer och att så många barn och unga lider av psykisk ohälsa. Vi har också fått kritik för den situation som många flyktingbarn lever under. Det finns alltså en hel del att göra! Det är väldigt lätt att nicka instämmande till texten i barnkonventionen. Alla barn är lika mycket värda självklart. Alla barn har rätt till liv och utveckling absolut. Vuxna ska lyssna på barn jajemän. Barnets bästa ska komma i främsta rummet naturligtvis! Det skulle inte vara politiskt korrekt att säga någonting annat. Kanske kan man bli lite misstänksam här. Om vi är så positivt inställda, varför får vi då kritik från barnrättskommittén? Varför lyckas vi inte bättre t ex med att få barn mer delaktiga i de områden som rör dem? Är det så att våra jakande svar inte når på djupet och att vi egentligen påverkas av förgivettaganden och attityder som vi inte alls är medvetna om? Barn behöver vårt stöd och skydd för att leva och utvecklas till harmoniska människor som kan agera tillsammans med andra och ta ansvar för att de själva och andra mår bra. De behöver få vara en del av det samhälle de lever i här och nu och som de en dag ska vara vuxna i. Här har vi vuxna en stor uppgift och ett stort ansvar. Vi visar med vårt förhållningssätt om vi menar något med de fina ord vi presenterar för barnen i olika dokument. För att barnen ska känna att orden och dokumenten verkligen har betydelse måste vi när vi informerar och undervisar om t ex mänskliga rättigheter, barnkonventionen och demokrati låta barnen få vara och agera i en situation där de och det de säger tas på allvar. Självklart! Dina rättigheter 15

12 Dina rättigheter Innan du startar ett arbetspass är det viktigt att berätta för barnen vad ni ska jobba med och varför. Om ni arbetar med samma del av temat vid flera tillfällen är det viktigt att barnen få reda på syftet vid varje tillfälle. På det sättet är det lättare för dem att känna engagemang och att det de gör handlar om dem och deras rättigheter. Avsluta varje arbetstillfälle med att repetera syftet med arbetspasset och fråga barnen om de tycker att syftet är uppnått. Det ger möjliget för barnen att reflektera och ger dig en chans att se hur barnen har uppfattat det som de gjort under arbertspasset. Startövningar Här följer exempel på övningar som kan passa bra att starta arbetspassen med: Låt barnen i tur och ordning fortsätta meningen»barn behöver «Låt barnen arbeta i grupp och bilda så många ord som möjligt ur ordet BARNKONVENTIO- NEN. Be varje grupp läsa upp sina ord och skriv dem på tavlan eller på ett blädderblock. De grupper som lyssnar stryker de orden som de också har kommit på. Sedan läser nästa grupp upp de ord som inte är strukna på deras lista. Om du behöver fler övningar kan du välja under rubriken grupp- och självstärkande övningar 16 Självklart! Det handlar om rättigheter

13 Del 1 Syfte: Ge barnen i gruppen kunskap om Konventionen om barnets rättigheter. Material: Barnets rättigheter lättläst version: 1 ex/barn; Konventionen om barnets rättigheter hel version 1 ex/vuxen (beställs kostnadsfritt från UD); stort papper, bild på en kropp (finns att kopiera i bilagor) pennor, sax och lim. Utgå från sidorna 3 5 i Barnets rättigheter Låt barnen läsa enskilt eller i grupp. Om du tror att det är svårt för barnen att läsa kan du berätta själv med egna ord om hur Konventionen om barnets rättigheter kom till. Välj det sätt som du tror passar i din barngrupp. Låt i vilket fall barnen få ett eget häfte med»barnets rättigheter«. För många barn blir det en bekräftelse på att konventionen och rättigheterna är viktiga när de ser att det finns en alldeles speciell bok om detta. Poängtera att konventionen heter Konventionen om barnets rättigheter. Det betyder att man inte kan klumpa ihop alla barn och nöja sig med att de flesta har fått sina rättigheter tillgodosedda. Allt som står i konventionen gäller var och en. Det är därför som det här temat har titeln»dina rättigheter«. Rättigheterna gäller varje barn i den här gruppen och alla barn i hela världen! Värderingsövning De som håller med om det påstående du säger ställer sig upp. Tydliggör att i denna övning finns inget rätt eller fel. Var och en ska fundera och ta ställning själv. Låt några som ställt sig och några som valt att sitta kvar motivera varför de valde som de gjorde. Uppmuntra till samtal mellan barnen kring det som påståendena väcker. Berätta för barnen att det är ok att ändra sig när man hört hur andra har resonerat. Om barnen engageras av frågorna kan diskussion och samtal ta ganska lång tid. Välj gärna de påståenden som du tycker är viktigt att din barngrupp får ta ställning till först. Alla barn har rätt att lära sig läsa. Inget barn ska behöva göra sådant som det far illa av. De vuxna som barnet bor hos kan bestämma över barnet. Alla barn ska få sjukvård när de behöver det. Vuxna vet vad som är bäst för barn. Det är ok att»skojreta«barn. Barn vet vad som är bäst för dem. Man är barn tills man slutar skolan. Dela in barnen i grupper Förstora och kopiera bilden på en kropp som finns i bilagan. Kroppen ska klippas i sex delar och på varje del ska gruppen skriva ett viktigt behov som alla barn behöver få tillgodosett för att kunna utvecklas och leva ett gott liv. Låt barnen tänka fritt och skriva det som dyker upp. Om några har svårt att komma igång kan du ge exempel: mat, sjukvård, kunskaper, kärlek m.m. När det står ett behov på varje lapp klistras kroppen ihop igen på ett större papper. Grupperna redovisar för varandra vad de kommit fram till. När alla grupperna redovisat kan ni titta och jämföra. Finns det något behov som alla tagit med? Något som bara en grupp har med? Hur tänkte de när de valde vilka behov som skulle vara med? Var det svårt? Var alla eniga? Hur diskuterade man när man skulle enas? Om du upptäcker att något barn inte fick sin röst hörd i grupparbetet eller vid redovisningen, lyft gärna det barnet genom att låta honom/henne berätta hur han/hon tänkte. Självklart! Dina rättigheter 17

14 Gör diamanten Låt varje grupp få en barnkonventionskortlek. Kopieringsunderlag till kortleken finns i bilagorna. Gruppen ska läsa artiklarna på korten och välja nio av dem som de tycker är viktigast. Bland dessa nio ska de prioritera och lägga dem i en form som liknar en diamant. Överst ligger ett kort med den artikel som de anser som viktigast. Under den ligger de två artiklar som gruppen anser kommer på andra plats. I tredje raden ligger tre kort. Där under ligger två kort och längst ner ett kort, den artikel som gruppen valt som minst viktig. Alla artiklar i barnkonventionen är lika viktiga. Man kan egentligen inte göra skillnad på dem och prioritera en framför en annan. Syftet med diamantenövningen är att få barnen att tänka till och diskutera. Samtidigt ser de exempel på vad som verkligen står i barnkonventionen. Texterna på vissa kort väcker säkert frågor. Till exempel kan det vara svårt att förstå varför det är viktigt att tillhöra ett land. Texten i artikel 7 lyder egentligen så här: barnet ska registreras omedelbart efter födelsen och skall ha rätt från födseln till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem. Att vara registrerad och ha ett medborgarskap är ett bevis på att man finns vilket är en grundförutsättning för att få sina rättigheter tillgodosedda. Om det i din grupp bara finns barn som har och alltid har haft medborgarskap och en registrerad identitet kan det vara svårt för dem att förstå vad det innebär att inte ha det. I så fall kan det vara idé att fokusera på rätten att ha ett namn och att få vara stolt över det. Det kan t ex vara givande att diskutera vad som händer när man blir retad för sitt namn, något som de flesta varit med om. Mitt namn och min identitet hänger ihop. Om det i din grupp finns barn som på något sätt har erfarenhet av att inte ha ett medborgarskap kommer det säkert att påverka vad som kommer upp i samtalet. 18 Självklart! Det handlar om rättigheter

15 Del 2 Syfte: Visa barnen att barnkonventionens 54 artiklar kan sammanfattas i fyra grundprinciper. Ge chans till arbete med grundprinciperna för att barnen ska kunna komma ihåg dem. Material: Symbolbilder för grundpriciperna: fyra till åtta små lappar med grundprinciperna skrivna på. Sätt upp symbolbilderna för de fyra grundprinciperna på tavlan Symbolbilderna finns att kopiera i bilagorna Det finns 54 artiklar. Det går inte att lära sig alla, men om man kan lära sig grundprinciperna så vet man vad rättigheterna handlar om. Berätta vad varje grundprincip innebär. De utvecklande texterna här nedan är hämtade ur UDs häfte Konventionen om barnets rättigheter. De är tänkta som information till dig och måste säkert förklaras på ett enklare sätt för barnen.» Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda.»det är en grundtanke i konventionen att barn har fullt och lika människovärde. Idén om jämställdhet gäller också mellan barn: Alla barn har lika värde. Rättigheterna som anges i barnkonventionen ska tillförsäkras utan åtskillnad av något slag oavsett barnets eller dess vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, handikapp, egendom, börd eller annan ställning i övrigt. Artikel 3: Alla som fattar beslut som rör barn måste tänka på vad som är bäst för barnet.»vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om det är inom offentliga eller privata institutioner eller myndigheter ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan inte alltid väga tyngre än allt annat, men den aspekten ska väga tungt, den ska komma i främsta rummet. Om man har gjort en avvägning och det visar sig att man inte kan besluta enligt»barnets bästa«ska man motivera varför man fattat det beslut man gjort. Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling.»barn har en inneboende rätt att överleva och bli skyddade mot att bli dödade. Rätten till utveckling ställer krav på utbildning och hälsovård. Barnet har rätt att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt, psykologiskt och socialt. Detta ska leda till att barnet förbereds för ett självständigt liv i ett fritt samhälle. Artikel 12: Alla barn har rätt att säga vad de tycker om saker som handlar om dem. De vuxna måste lyssna på barnen och låta dem vara delaktiga i beslut som påverkar barnens liv.»barn ska ha rätt att fritt uttrycka sin mening i alla frågor som rör barnet. De vuxna är skyldiga att lyssna på barnet och ta hänsyn till barnets åsikter i förhållande till barnets ålder och mognad. I detta finns element av deltagande och inflytande för barn.«rättigheterna i barnkonventionen är universella, gäller alla och är odelbara, lika viktiga och ska inte graderas. I arbetet med att genomföra och följa upp barnkonventionens genomförande i de länder som undertecknat den drog barnrättskommittén i Genève slutsatsen att konventionen innehöll vissa grundläggande principer. Dessa principer ska spela en roll i all diskussion om konventionens genom- Självklart! Dina rättigheter 19

16 förande. De kan fungera som ett raster när man vill förstå om barn får sina rättigheter tillgodosedda. När man t ex diskuterar barns rätt till utbildning borde man också ställa frågor som handlar om ickediskriminering har alla barn tillgång till likvärdig utbildning? Om barnets bästa är pedagogiken barnvänlig? Om rätten till utveckling finns det en medveten hållning till barns utvecklingsbehov? Om barns möjlighet att delta och ha inflytande är undervisningen demokratisk, kan barnen påverka? Dessa frågor ska man också ställa i förhållande till socialtjänst, sjukvård, kultur och till alla de arenor där barnen finns. De fyra grundprinciperna visar på barnkonventionens attityd till barn och kan sägas formulera konventionens barnsyn. Gör små lappar, fyra till åtta stycken Skriv en grundprincip på varje lapp. Dela barnen i fyra till åtta grupper. Låt varje grupp dra en lapp. Gruppen ska under en kort stund tillsammans bygga en bild med sig själva, en fryst tavla. Tavlan ska på något sätt visa den grundprincip de fick på sin lapp. Varje grupp ställer upp sin tavla och kamraterna får gissa vilken grundprincip tavlan visar. Om det är svårt för dem som gissar att komma på rätt princip kan de trycka på en av personerna i bilden. Den personen måste då säga något som visar vad den tänker eller känner. Dokumentera genom att fota eller filma. Sätt upp bilderna tillsammans med symbolbilderna för grundprinciperna. Låt varje barn göra en egen, personlig bild som visar de fyra grundprinciperna Genom att göra en egen bild får barnen en personlig relation till barnkonventionen och grundprinciperna. Antingen kan du välja en bildteknik eller så låter du barnen välja vilken teknik de vill arbeta med. Avslutningsövningar Här följer exempel på övningar som kan passa att avsluta passen med: Spindelnätet. Alla sitter i en ring. Ett barn tar tag i garnänden. Säger något som barn har rätt till. Sedan skickas garnet iväg till en kamrat som också ska säga något som barn har rätt till. Det är viktigt att hålla fast garnet innan man skickar nystanet vidare. Ser garnet ut som ett spindelnät när alla håller i det? Ute (om ni har möjlighet). Lek rättighetskull. Den som blir tagen kan bli fri genom att säga en rättighet som alla barn har. Låt barnen i tur och ordning avsluta meningen: Alla barn har rätt Om du behöver fler övningar kan du välja under rubriken grupp- och självstärkande övningar. 20 Självklart! Det handlar om rättigheter

17

18 Introduktion till tema Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat. Texten i artikel 2 i barnkonventionen känns så självklar. Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat. Lärare och vuxna är i de allra flesta fall välvilliga, och vill barnen och eleverna väl. Ändå vet vi att barn diskrimineras, kränks och sänks på olika sätt hela tiden. Det kan röra sig om strukturell nivå. Till exempel när en elev få sitta kvar på skolan för att det inte går att komma fram med rullstolen på den plats där skolans friluftsdag ska vara. Det kan också vara på en mer informell nivå. När en elev blir utfryst ur kamratgruppen, tvingas vara buffert när några klasskamrater är för störande eller varje dag få ta emot knuffar och slag i trängseln i korridoren. Detta är bara några exempel från den vardagsmiljö som barnen i Sverige lever i. Tittar man i det större sammanhanget, i närsamhället, i Sverige, i världen kan listan tyvärr göras väldigt, väldigt lång. Syftet med detta tema är att eleverna ska få kunskap om sitt rättsliga skydd i lagar och styrdokument. De ska få information om vart de ska vända sig om de upplever kränkningar och de ska själva få utarbeta en egen handlingsplan. De flesta barn i Sverige går till skolan med glädje och ser med tillförsikt fram mot varje dag. Tyvärr finns det också alltför många som går med tunga steg, som oroar sig för vad som ska komma och vad kamrater, och tyvärr även lärare ibland, ska göra eller säga som sårar och kränker deras värdighet. Det är vi vuxna som har ansvar för att skydda barnen från att bli diskriminerade och kränkta. I skollag och diskrimineringslag finns krav på att skolan ska arbeta målmedvetet för att främja likabehandling och förebygga och förhindra diskriminering. Skolan ska också årligen utvärdera och förnya sin likabehandlingsplan. I detta arbete ska barn och elever engageras och ha inflytande. En stor del av skolorna i Sverige lever inte upp till detta krav och kritiseras därför av Skolinspektionen. Arbetet med detta material skulle kunna ses som en start för att arbeta vidare med skolans likabehandlingsplan. Kränkningar är ett problem även utanför skolans värld. Många barn blir tyvärr utsatta även i sitt fritidsutövande. Idrottsrörelsen och scoutrörelsen har också policydokument som syftar till att vuxna inom deras verksamheter ska arbeta förebyggande mot kränkningar och på ett demokratiskt sätt. Det är viktigt att dessa dokument blir kända och att ledare inom dessa organsiationer tar dem till sig och arbetar utifrån dem. Man kan förvånas över det omedvetna förhållningssätt som blir tydligt när t ex reklamfilmer och TVprogram visar kränkningar som humor och underhållning. Barn ska kunna känna sig trygga med och lita på oss när vi säger att det är olagligt att diskriminera och kränka. Då är det viktigt att vi är tydliga även med att se, diskutera och ta avstånd från detta i alla sammanhang där det förekommer. Att känna sig trygg handlar också om att veta vad och hur man ska göra när något inträffar. Vi borde vara minst lika bra på att informera barn och elever om vart de ska vända sig när de själva eller någon annan blivit kränkta, som vi är på att tala om för dem vart de ska ta vägen om brandlarmet går! Självklart! Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat. 25

19 Alla barn är lika mycket värda ingen får bli diskriminerad Innan du startar ett arbetspass är det viktigt att berätta för barnen vad ni ska jobba med och varför. Om ni arbetar med samma del av temat vid flera tillfällen är det viktigt att barnen få reda på syftet vid varje tillfälle. På det sättet är det lättare för dem att känna engagemang och att det de gör handlar om dem och deras rättigheter. Avsluta varje arbetstillfälle med att repetera syftet med arbetspasset och fråga barnen om de tycker att syftet är uppnått. Det ger möjlighet för barnen att reflektera och ger dig en chans att se hur barnen har uppfattat det som de har gjort under arbetspasset. Tänk på: När man börjar prata om diskriminering och kränkningar kan det väcka mycket känslor. Kanske kommer det att komma upp saker till ytan som du inte har en aning om. Var uppmärksam! Tala om för barnen att du finns för dem om de behöver berätta något. Stanna gärna kvar i rummet en kort stund efter passen. På det sättet får den som vill och behöver en chans att berätta. Om du arbetar inom skolan är det bra att informera skolsyster och/eller elevvårdsteam om att ni jobbar med detta tema. Det ger dem en chans att vara uppmärksamma och beredda när de möter barnen. De kanske kan komma in i gruppen och berätta att de finns och att de lyssnar på dem som behöver prata. Och att de har tystnadsplikt. Material: Stolar, golvyta, CD-spelare och en musikskiva; Barnets rättigheter 1 ex/barn, stora papper, tidningar, saxar, lim, ritpapper, färger, rockring eller rep knutet till en cirkel stor nog för en person att krypa igenom. 4 kortlekar, spelinstruktioner Startövningar Här följer exempel på övningar som kan passa att starta arbetspassen med: Värderingsövning: Heta stolen Alla sitter på stolar i en ring. Det finns en stol mer än deltagare. Det kan vara svårt att hinna med alla påståendena. Det kan också vara svårt för barn att hålla fokus under lång tid. Välj påståenden utifrån vad du tror är bäst i din grupp. När du läst upp ett påstående ska de som håller med om det du säger byta plats med varandra. Poängtera att det inte finns något rätt eller fel. Be några barn som bytt platser, och några barn som sitter kvar att berätta varför de valt att flytta/sitta kvar. Det är ok att ändra sig när man har hört hur kamraterna resonerar. Tjejer och killar är lika bra på dator. Det är rättvist att de som behöver mer hjälp för att klara något, t ex ett ämne eller att komma fram med rullstolen, får mer hjälp. De som har råd att åka på skolresa borde betala för dem som inte har råd att åka med. Alla barn i Sverige har rätt att gå i skola. Det går att stoppa mobbning. Lärare får ha favoriter bland eleverna. 26 Självklart! Det handlar om rättigheter

20 Hela havet stormar med olika förutsättningar Sätt ut stolar i två rader med ryggarna mot varandra. Det ska vara en stol mindre än antalet deltagare. Ytterligare en stol står en bit bort från de övriga. Dela barnen i grupper genom att ge dem en siffra: 1,2 eller 3. Berätta att alla ska gå runt stolarna med händerna på sin rygg så länge musiken är på. Alla tvåor ska ta en extra sväng runt stolen som står en bit bort. Sätt på musiken och säg till alla att börja gå runt stolarna. När musiken tystnar ska alla försöka få en stol att sitta på. Den udda stolen som står en bit bort får man inte sätta sig på. Stoppa leken efter ett tag (man behöver inte hålla på tills bara en återstår) och diskutera: Vad hände i övningen? Hur kändes för tvåorna att behöva gå extra lång väg? Hur kändes det att åka ut när man hade så olika förutsättningar? Hur kändes det för ettor och treor när förutsättningarna var olika? Finns det situationer i verkligheten som liknar denna? Vilka är det som får bättre/sämre förutsättningar i skolan och samhället? Vilka slipper få sämre förutsättningar? Har barnen några idéer om hur man skulle kunna minska skillnaderna i de situationer de kommer på? Lyssna på idéerna. Be gärna barnen utveckla och motivera sina tankar, men ifrågasätt dem inte! Problemlösning måste få vara kreativ. Kanske föds i ditt klassrum en genial lösning på ett stort problem! Viktigt! Om något barn i gruppen har någon funktionsnedsättning som hindrar deltagande i denna övning kan man tillrättalägga den på följande sätt: Genom att markera de olika platserna med tejp på golvet kan en person som sitter i rullstol delta. För att ge möjlighet för någon med hörselnedsättning att vara med kan man blinka med belysningen samtidigt som musiken spelar. Om någon i gruppen har synnedsättning kan alla ha någon form av ögonbindel för att göra förutsättningarna så lika som möjligt för alla. Om du tror att dessa justeringar inte skulle fungera i din grupp eller i den lokal ni har tillgång till gör nästa startövning istället. Kortspel med olika regler Dela in barnen i fyra grupper som sitter runt varsitt bord. Varje grupp ska ha en kortlek och en lapp per barn runt bordet med instruktioner. Instruktionerna finns att kopiera i bilagan. Instruktionerna är samma vid varje bord, men skiljer sig åt mellan borden, vilket barnen får reda på först efter att de spelat klart. Bestäm om du vill dela ut kortleken innan instruktionerna eller i samband med att instruktionslapparna samlas in igen. Tips: Om det finns barn i gruppen som har svårt att förstå läst text kan du skriva av instruktionerna i bilagan för hand. De blir antagligen lite otydligare än dataskriven text. Säg att texten är otydlig och att det därför är bra att fråga om man inte kan se det som står skrivet. På det sättet blir det förhoppningsvis inte lika skämmigt att räcka upp handen och be om hjälp. Ge följande muntliga instruktion till barnen: Alla kommer att få en instruktionslapp som de ska läsa igenom. Från den stund instruktionerna delats ut får ingen säga något. När alla läst sin instruktionslapp kommer du att samla in dem igen. Vid varje bord kommer det att finnas en kortlek. Ett barn delar ut fyra spelkort till var och en vid bordet och därefter börjar spelet. De kort som inte delats ut läggs med Självklart! Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat. 27

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan för Högalundsenheten Läsåret 2013-2014 Reviderad februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HÖGALUNDSENHETEN... 1 LÄSÅRET 2013-2014... 1 1. INLEDNING... 3 1.2 SYFTE...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2014-10-13 Barn- och utbildningsförvaltningen Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan 1 Policy Mobbning, diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN Strandskolan 2014-2015 Datum för upprättande: 140626 Innehållsförteckning Till dig som elev 3 Till dig som är förälder 3 Likabehandlingsplanens syfte 4

Läs mer

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Sammanställd 2013-09-05 av Maria Dahlén, Anna-Lena Glad Palm och Helena Rydén Utvärderas 1 gång per år av förskolechefer Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande Rocknebyskolan-förskola Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Gemensam för alla verksamhetsformer Burock 710.20-1 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Bitr.rektor,

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Förskolan ska vara en plats där alla barn ska känna trivsel och uppleva trygghet. Förskolechef och personal i verksamheten tar klart

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina Läsåret 2012-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

SAGOGROTTANS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

SAGOGROTTANS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN SAGOGROTTANS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Upprättat 2013-08-01 Revideras 2014-08-01 ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Mål: Alla barn och elever har

Läs mer

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15.

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Brogårdsgymnasiet Datum 2014-12-18 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Likabehandlingsplanen beskriver hur Brogårdsgymnasiet säkerställer

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling för Nils Månssons Friskola Innehåll Denna plan baseras på... Begrepp och definitioner Vision / Policy Främjande arbete Kartläggning och Nulägesanalys

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET Munkegärde - Olseröd - Ulvegärde -Björkängen Kungälvs kommun Likabehandlingsplan 2015-10-19 INLEDNING Fyrklöverns förskoleenhet består av Munkegärde förskola, Olseröds förskola,

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer