Är mänskliga rättigheter till för EU-migranter?

Transkript

1 Är mänskliga rättigheter till för EU-migranter? En kvalitativ studie om EU-migranters situation i Göteborg ur ett mänskliga rättigheterperspektiv Författare: Ida Johansson Institutionen för Globala studier, Göteborgs universitet Examensarbete för kandidatexamen i Globala studier Bachelor Thesis in Global Studies Handledare: Erik Andersson Vårterminen 2014

2 Abstract The last couple of years we have seen a growing number of migrants at the streets of Gothenburg, coming from other countries within the European Union. Because of the free movement within the union, these people have the right to come to Sweden, but since they are not a Swedish citizen, they have almost no rights. The aim of this study is to pay attention to and examine the social situation of the migrants from a human rights perspective; which needs that are the most urgent, what causes that affect the lack of human rights, and which actions that could improve the situation from a human rights perspective. A qualitative method was used and the information was gathered through interviews with persons that in their profession daily get in contact with migrants from the European Union. The result shows that the most urgent needs are the right to housing, work and medical care. Further, the lack of a Swedish citizenship is the primary cause for why the migrants meet such difficulties to access human rights, and I did found some significant actions that would improve the situation for the better. Keywords: Human rights, Free movement, Social citizenship, Maslow, European Union 1

3 Tack! Jag vill rikta ett stort tack till de personer som tog sin tid för att medverka i en intervju för denna uppsats. Tack till Aaron Israelsson, Leif Eriksson, Susanna Hanell, Tanya Zhyla, Teresa Woodall, Ulrika Falk samt Yvonne Johansson. Utan er tid och engagemang hade denna uppsats inte varit möjlig att genomföra. Tack! 2

4 Innehåll Abstract...1 Tack!...2 Kapitel 1: Introduktion Inledning Problemformulering Syfte och frågeställning Avgränsningar Disposition Ämnesanknytning...8 Kapitel 2: Metod och Material Metod för insamling av material Semistrukturerade intervjuer Val av intervjupersoner Metod för analys av material Forskningsetiska överväganden Kapitel 3: Teori Tidigare forskning Begrepps- och analysapparat Mänskliga rättigheter Varför migranter är en utsatt grupp Socialt medborgarskap Maslows behovshierarki Kapitel 4: Resultat och analys Brist på mänskliga rättigheter Bostad Arbete Sjukvård

5 Mat och kläder Analys Försvårande omständigheter Analys Åtgärder Integration Boende Arbete Analys Kapitel 5: Diskussion Slutsatser Rekommendationer för vidare forskning Käll- och litteraturförteckning Bilaga 1: Etisk överenskommelse

6 Kapitel 1: Introduktion 1.1 Inledning Att i vår gatubild stöta på fattiga migranter från andra länder inom den Europeiska Unionen (EU), EU-migranter, som tack vare den fria rörligheten har uppehållsrätt i Sverige blir allt vanligare. Socialstyrelsen gav år 2013 ut en kartläggning med namnet "Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige", där syftet var att öka kunskaperna om EU-migranters situation i Sverige. I tidigare kartläggningar över hemlöshet som socialstyrelsen utfört har man endast innefattat svenska medborgare, men i denna kartläggning är EU-migranter den primära målgruppen, det vill säga personer som i och med den fria rörligheten vistas i Sverige med uppehållsrätt, men inte är svenska medborgare. Uppgifterna för kartläggningen samlades in under år 2012, och de fick då fram att det i Sverige fanns 370 hemlösa EU-migranter. Detta mottogs med kritik då många upplevde att siffran bör vara betydligt högre, och att den låga siffran berodde på att informationen samlades in med metoder som gjorde att många personer inte innefattas i kartläggningen. I kartläggningen lyfts även dessa brister fram, och det hävdas även där att det reella antalet antagligen är större än 370 individer. Dock vet ingen hur stor gruppen är, då många reser runt i hopp om att hitta försörjning. De siffror som har getts till mig under denna studie är betydligt högre än de som framkom under socialstyrelsens kartläggning för ett och ett halv år sedan. Flertalet av de informanter jag intervjuat menar att vi idag bara i Göteborg ser mellan 300 och 500 EU-migranter, så en markant ökning har skett de senaste åren. I socialstyrelsens kartläggning (2013) framgår det att den största gruppen EU-migranter kommer från Rumänien, men de ser även många från länder som Polen, Spanien, Slovakien och Bulgarien. Den absoluta majoriteten som söker sig till Sverige gör detta för att hitta försörjning, dels för sig själv men även för sin familj som ofta är kvar i hemlandet. På grund av språksvårigheter och andra hinder har de ofta svårt att förankra sig på arbetsmarknaden, vilket i förlängningen även gör de svårt för dem att hitta boende. I den fria rörligheten ligger att personen skall kunna försörja sig själv och inte belasta socialförsäkringssystemet i det land där man befinner sig i. När de inte får tillgång till arbetsmarknaden ökar därför risken att de står både utan försörjning och bostad. I takt med att vi ser fler och fler EU-migranter som söker sig till Sverige är det flera som vittnar om att det råder en allt hårdare attityd gentemot gruppen. I kartläggningen presenteras citat från EU-migranter själva där de vittnar om hur folk behandlar dem illa. Även Gisela Bergsfors som arbetar som socialsekreterare i uppsökarteamet i 5

7 Stockholm menar i en intervju i Sveriges radio att inställningen mot gruppen har hårdnat markant, och att den förståelse som tidigare visades allt mer verkar försvinna (Sjövall, 2014) 1.2 Problemformulering Att EU erkänner de mänskliga rättigheterna som universella och för alla råder det inga tvivel om, bland annat har de antagit "Charter of Fundamental Rights", (Official Journal of the European Communities, 2000) artiklar som liknar de mänskliga rättigheterna för att som de hävdar än mer stärka dem. De har även antagit "EU Strategic Framework and Action Plan on Human Rights and Democracy" (Council of the European Union, 2008), där det konstateras att mänskliga rättigheter skall genomsyra hela unionens inrikes- och utrikespolitik, samt menar att mänskliga rättigheter är universella. Samtidigt verkar denna princip krocka något med en annan grundpelare inom EU, nämligen den fria rörligheten. År 2004 antogs ett beslut om att än mer utvidga den fria rörligheten så att den i praktiken kom att gälla alla EU:s medborgare, från att tidigare endast gälla för arbete. Idag får som sagt i praktiken alla EUmedborgare utnyttja den fria rörligheten, men om en skall stanna i mer än tre månader måste personen ha tillräckliga ekonomiska medel för att försörja sig själv i det nya landet, så att en inte riskerar "to become a burden on the social assistance system of the host Member State" (Official Journal of European Union, 2004). Som det kort diskuteras i inledningen så hamnar ofta EU-migranter i ett utanförskap och hamnar i en utsatt situation där de varken har tillgång till boende eller försörjning. Idag anlägger vi staten det största ansvaret för att tillgodose mänskliga rättigheter, varför dessa migranter som har uppehållsrätt men inte är Svenska medborgare inte kan kräva ens de mest basala mänskliga rättigheterna från staten Sverige. 1.3 Syfte och frågeställning Det huvudsakliga syftet med denna studie är att lokalt i Göteborg utifrån ett mänskliga rättigheter-perspektiv undersöka den problematik som ovan identifieras mellan mänskliga rättigheter och den fria rörligheten. Jag ämnar därför jämföra det som EU erkänner som universella mänskliga rättigheter med hur verkligheten ser ut för de som väljer att utnyttja den fria rörligheten och komma till Göteborg. För att än mer konkretisera syftet kommer jag utgå från följande frågeställning: Vilka är de mest akuta behoven för gruppen fattiga EU-migranter i Göteborg? Går det att identifiera några försvårande omständigheter till att fattiga EUmigranter möter problem i att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda? 6

8 Vilka åtgärder kan tas för att lokalt i Göteborg underlätta för fattiga EUmigranter att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda? 1.4 Avgränsningar Med tanke på den begränsade tid samt utrymme given för denna uppsats är några avgränsningar nödvändiga. Att undersöka om alla artiklar i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna respekteras för gruppen fattiga EU-migranter hade varit en övermäktig uppgift, varför jag valt att fokusera studien på de behov som genom studien har kunnat identifieras som de mest akuta, vilket gör att jag avgränsar mig till att endast innefatta artikel 23:1 samt artikel 25:1. Artikel 23:1 lyder: Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet (FN-förbundet, 2012) Artikel 25:1 lyder: Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll (FN-förbundet, 2012). Givet det begränsade utrymmet samt tid för denna uppsats är det även nödvändigt att göra några avgränsningar i fråga om vilka åtgärder som kan diskuteras för att förbättra situationen för denna grupp. Som beskrivit i inledning och problemformulering så har de individer som utnyttjar den fria rörligheten väldigt få rättigheter, ändå söker sig fattiga EU-migranter till Sverige i hopp om att kunna försörja sig på ett bättre sätt än i hemlandet. Att fattiga EUmedborgare söker sig till Sverige brukar lyftas fram som ett symptom på dåliga levnadsvillkor i hemlandet, varför åtgärder på EU-nivå ofta ses som önskvärda. I och med att jag valt att förankra denna studie lokalt i Göteborg, så kommer jag enbart fokusera på nationella och lokala åtgärder, för att diskutera åtgärder på EU-nivå hade en rymligare tidsram alternativt ett anat fokus på studien krävts. 1.5 Disposition Denna studie består av fem kapitel. I Introduktionen presenteras inledning, problemformulering, syfte och frågeställningar, avgränsningar samt ämnesanknytning. 7

9 Kapitel två består av Metod och material där det redogörs för material, valda metoder och tillvägagångssättet för studien. Även urval av intervjupersoner och forskningsetiska överväganden presenteras i detta kapitel. Det tredje kapitlet utgörs av Teori där tidigare forskning samt den begrepps- och analysapparat jag tagit fram presenteras. Resultat och analys presenteras i kapitel fyra, medan det avslutande femte kapitlet utgörs av Diskussion där slutsatser presenteras och rekommendationer ges för vidare forskning. 1.6 Ämnesanknytning För ämnet Globala studier ligger fokus på att studera och analysera sociala, politiska och ekonomiska processer samt övergångar av global karaktär, vilka påverkar både världen som helhet och även individuella enheter. Globala studier är ett interdisciplinärt ämne som uppstod i och med att världen blev allt mer globaliserad och att det därmed söktes svar och förklarningar till de nya frågeställningar och utmaningar som uppstod (Campbell, MacKinnon & Stevens, 2010, s. 2-4). Problematiken kring EU-migranters rätt till mänskliga rättigheter knyter an till ämnet globala studier på många sätt. Jag anser problematiken innefatta aspekter av både sociala, politiska och ekonomiska processer som nämnt ovan, när människor emigrerar över landsgränser i hopp om att skapa sig ett bättre liv. Studien relaterar även till en av de större diskussionerna inom ämnet, nämligen den om medborgarskap och kosmopolitism. Fler och fler menar nämligen att nationalstaten som institution urholkas mer och mer och saknar legitimitet, och att de globala problem och utmaningar vi står inför idag inte på ett effektivt sätt kan hanteras på nationalstatsnivå, och som alternativ till nationalstatssystemet föreslås ofta någon form av kosmopolitisk ordning (Campbell, MacKinnon, Stevens, 2010, s. 24; Collste, 2004, s ; Mouffe, 2008, ; Steger, 2009, s. 134; Young, 2007, s, ). De förslag för en kosmopolitisk ordning eller ett globalt medborgarskap ser annorlunda ut, men det är vanligt att det föreslås en världsordning där alla människor tillhör samma samhälle eller gemenskap. Vissa ser det gemensamma samhället endast i moraliska termer, medan andra menar att det även bör innefatta gemensam politik, ekonomi och kultur (Campbell et al., 2010, s. 25) EU kan i flera fall ses som ett regionalt semiexempel på en sådan gemenskap, då många av dessa aspekter är gemensamma för hela EU. 8

10 Kapitel 2: Metod och Material I detta kapitel kommer jag redogöra för vilket material jag använt i studien och varför detta material har valts ut. Jag kommer även presentera de metoder jag använt och hur jag gått tillväga, hur mitt urval av intervjupersoner sett ut, samt vilka forskningsetiska överväganden jag gjort. 2.1 Metod för insamling av material Övervägande delen av det material som använts för studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer av informantkaraktär, vilket kommer diskuteras vidare nedan. Dock har en mindre insamling av teoretisk karaktär även gjorts, som består av en genomgång av litteratur, tidigare forskning samt lagstiftning på ämnet. För att ta reda på hur EU förhåller sig i frågan om mänskliga rättigheter valdes ett dokument ut baserat på två kriterier; att EU skall stå som avsändare samt att det skall innehålla information eller riktlinjer över hur EU ser på, och ska arbeta för, mänskliga rättigheter. Studiens problemformulering tar avstamp i "EU Strategic Framework and Action Plan on Human Rights and Democracy" från Europeiska Unionens råd samt FN:s allmänna förklarning om de mänskliga rättigheterna, medan resultatredovisningen endast kommer baseras på de sju informantintervjuer som har utförts Semistrukturerade intervjuer Anledningarna till att jag valde intervjuer som insamlingsmetod är flera, bland annat för att den problematik som studien tar avstamp i är relativt ny och att jag därav inte har kunnat finna någon större mängd forskning på området, varför jag fann intervjuer vara det bästa sättet att samla min empiri på. Även fast problematiken vi ser är relativt ny, så finns det aktörer i Göteborg som i flera år har varit i kontakt med frågan, samt i nära kontakt med de EUmigranter som innefattas av problematiken, varför jag innan studien startade antog att det skulle finnas mycket kunskap och erfarenhet hos dessa personer, vilket i många fall visade sig stämma. Att jag valde just formen semistrukturerade intervjuer var framförallt för att kunna vara flexibel i intervjusituationen - jag har en intervjuguide att använda som stöd och för att försäkra mig om att jag täcker in alla teman, men jag ser även en fördel i att under intervjun kunna frångå intervjuguiden och plocka upp andra frågor eller teman som kommer upp, samt att ha möjligheten att ställa följdfrågor (Bryman, 2008, s ). Att på förhand helt fastslå intervjuguiden gör gärna intervjun strikt och formell, och risken finns att information om 9

11 andra teman än de jag på förhand har bestämt inte kommer upp till diskussion, och att möjligheten till information av reflekterande karaktär går förlorad (ibid). Det hade inte heller varit praktiskt möjligt att använda helt strukturerade intervjuer, då intervjufrågorna har varierat beroende på vilken informant som jag intervjuat. Jag anser även semistrukturerade intervjuer passar väl ihop med den analysmetod jag kommer utföra, då det inom grounded theory förespråkas att forskaren skall anamma ett förhållandevis öppet förhållningssätt till sitt material, just för att inte låsa fast sig och missa andra teman som kan komma upp under intervjun (ibid, s ) Intervjuguiden har jag därför utformat efter fem olika teman som kommer beröras under alla intervjuer, däremot kommer frågeställningarna under varje tema skilja sig något åt beroende på vilken informant som intervjuas. Detta är ett vanligt sätt att arbeta på när en genomför informantintervjuer, då målet ofta är att få olika typ av information från olika informanter (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud, 2012 s. 267). De fem teman som intervjuguiden innefattar bygger på de forskningsfrågor som formulerats. Dock valde jag att utesluta en forskningsfråga i samband med att jag sammanställde empirin, frågan om vilka aktörer det finns i staden. När jag genom grounded theory, som kommer presenteras nedan, kategoriserade empirin ansåg jag att denna fråga inte skulle tillföra mycket på egen hand, istället täcks den till viss del in under de andra kategorierna. De fem teman som intervjuguiden är baserad på är; bakgrund, brist på mänskliga rättigheter, aktörer i staden, orsaker till brist på mänskliga rättigheter samt åtgärder. Intervjun startades med att jag kort berättade om mig själv och om uppsatsens syfte. Därefter började jag med vad McCracken (1988, s ) kallar en "grand tour", en öppen inledande fråga där informanten får berätta om sig själv, på vilket sätt och under hur lång tid hen har arbetat med fattiga EU-migranter. Därefter följde en rad "planned prompts", planerade frågor för att försäkra mig om att alla teman som jag vill få svar på täcks in. Frågorna blandades beroende på intervjusituationen till olika grad med floating prompts, som genom följdfrågor eller hur kroppsspråket används uppmanar informanten att förklara vidare eller förtydliga sitt svar. Alla sju intervjuer spelades in digitalt, något som var en förutsättning för att jag sedan skulle kunna transkribera intervjuerna. Intervjuerna transkriberades och analyserades löpande under intervjuprocessen, något som jag fann vara en fördel. Det mycket noggranna bearbetandet av intervjumaterialet gjorde att nya frågor kom upp som kunde ställas i de efterkommande intervjuerna. Som nämnt ovan såg informantguiden något olika ut beroende på de olika informanterna, och även så intervjuernas längd. Intervjulängden varierade från 15 minuter som kortast till 67 minuter som längst. Att intervjulängden varierade så kraftigt såg jag oftast inte som ett 10

12 problem, då några av de kortare intervjuerna genererade lika mycket information som de längre, och jag upplevde att dessa informanter var säkra på sina åsikter i frågan och inte svarade i längre och utdragna svar som jag upplevde hände under några intervjuer. Vid två av de kortare intervjuerna gick vi innan eller efter intervjun startades/avslutades en rundtur där exempelvis klädförråd eller liknande visades upp. Detta var alltså tid för frågor och diskussioner som inte räknades som en del av den formella intervjun, vilket jag ser som en förklarning till att två av intervjuerna blev väldigt korta. Om särskilt intressanta svar eller resonemang kom upp vid dessa tillfällen bad jag senare informanten att svara på liknande frågor under den formella intervjusituationen, för att få det digitalt inspelat på band för att kunna använda under analysen. Endast vid ett tillfälle upplevde jag den korta intervjutiden som en följd av att personen kändes något reserverad och inte visade ett särskilt stort intresse. I dessa situationer är min roll som forskare och intervjuare särskilt viktig. Jag försökte be informanten att utveckla sina svar, fråga hur hen menade och så vidare, men jag kunde i denna situation känna som tydligast att jag inte är van vid att utföra intervjuer. Ett antal medvetna åtgärder togs för att studien skall uppnå hög reliabilitet, studiens pålitlighet. Reliabilitetsproblemen handlar ofta om slump- och slarvfel, såsom hörfel, svårlästa anteckningar, missförstånd och ouppmärksamhet (Esaiasson et al, 2012, s, 63) Jag har på flera sätt arbetat för att minska risken för dessa fel. Det som jag ser som den viktigaste åtgärden är att jag fick förtroende från alla sju informanter att spela in intervjuerna digitalt. Detta gör att jag har tillgång till intervjun i sin helhet, ord för ord och inte endast behöver förlita mig på anteckningar som tas under stress i intervjusituationen. För att minska risken för missförstånd i intervjusituationen valde jag att om jag upplevde något som oklart be informanten om en tydligare förklarning. Om jag endast var något osäker på om jag uppfattat svaret eller resonemanget på rätt sätt valde jag ofta att istället själv i korthet försöka formulera svaret för informanten för att undersöka om jag förstått det rätt. Studiens validitet, att studien mäter det den har för avsikt att mäta (Halvorsen, 1992, s, 41-42), stärks av att forskningsfrågorna på ett tydligt sätt förankras i hur verkligheten ser ut, samt att de tre huvudrubriker som resultatet har delats in i har en direkt koppling till de tre forskningsfrågorna. 2.2 Val av intervjupersoner Utifrån studiens syfte ansåg jag det mest passande att utföra informantintervjuer. Informantintervjuer görs ofta för att nå personer som anses vara "centralt placerade källor" 11

13 och valet av intervjupersoner motiveras utifrån vilken kunskap och erfarenhet de förväntas besitta (Esaiasson et al, 2012 s. 258, 292). Genom dessa intervjuer tror jag mig dels kunna få en bild över hur EU-migranternas situation ser ut i Göteborg, men även få en bild över hur arbetet ser ut i kommunen, samt vilka problem och orsaker som kan ligga bakom svårigheterna att få mänskliga rättigheter att tillgodoses för denna grupp. Eftersom jag inte är ute efter att göra generaliseringar från stora grupper av människor eller liknande, utan vill hitta just de "centralt placerade källorna" så startade jag med ett målinriktat urval, ett strategiskt istället för slumpmässigt urval som utförs för att hitta personer som är relevanta för studien (Bryman, 2008, s. 392) För att bäst tjäna mitt syfte kontaktade jag informanter som på full tid eller till stor del arbetar med gruppen fattiga EU-migranter. Jag ämnade få intervjua personer dels som genom sitt arbete kommer i direkt kontakt med EU-migranter genom exempelvis utdelning av kläder och mat eller genom att bistå med juridisk hjälp, till de personer som verkar opinionsbildande eller arbetar med frågan på en mer teoretisk nivå. Jag kan konstatera att jag lyckats intervjua personer ur båda kategorierna, och att flera informanter uppnår båda kategorier. Efter denna första fas av målinriktat urval kom jag även att använda mig av ett snöbollsurval, vilket innebär att en använder de personer en initialt fått kontakt med för att hitta flera personer som anses relevanta för studien (Ibid, s. 196) Personer som jag kontaktat och/eller intervjuat gav mig råd om andra personer som eventuellt skulle kunde vara av intresse för min studie. Det hände även vid några tillfällen att den första personen jag kontaktat inom en organisation hänvisade mig vidare till en annan person inom samma organisation, antingen på grund av tidsbrist eller som oftast för att de ansåg någon annan vara mer kompetent och insatt i ämnet. Jag utförde totalt sju intervjuer, trots att jag i studiens inledande fas hade jag som mål att utföra cirka tio stycken. Jag antog att tio intervjuer skulle generera tillräckligt med material, samtidigt som den snäva tidsramen inte skulle tillåta fler intervjuer. Anledningarna till att jag endast intervjuade sju personer är flera. Dels tog det vid de flesta tillfällen lång tid från att den första kontakten etablerades till att intervjun kunde genomföras. Detta kunde eventuellt ha avhjälpts genom att eventuella intervjupersoner kontaktades tidigare under processen. Dock valde jag bort detta alternativ då jag innan första kontakten såg det som nödvändigt att ha ett klart syfte, hunnit läsa mig in på ämnet samt satt ihop en intervjuguide. Jag upplevde det även svårt att hitta tillräckligt många personer/organisationer i Göteborg som aktivt arbetar med denna grupp. Tilläggas skall göra att det finns fler än de jag intervjuat som arbetar med gruppen, men alla jag kontaktat har inte haft möjlighet att medverka i en intervju. Den andra 12

14 anledningen som inte handlar om tillgänglighet av intervjupersoner är att jag efter ett tag till viss del upplevde en teoretisk mättnad, att ingen ny information genererades (Esaiasson, et. al. 2012, s. 261). Detta var särskilt fallet i de intervjuer med representanter från kyrkor eller organisationer som framförallt på ett praktiskt plan arbetar med EU-migranter, varför jag ansåg sju intervjuer vara tillräckligt. För att läsaren skall få en inblick i vilka personer jag intervjuat, följer nedan en kort presentation av alla informanter: Aaron Israelsson, chefredaktör på gatutidningen Faktum. Faktum kom till som ett alternativ till tiggeri för att de som befinner sig i hemlöshet eller annat socialt utanförskap. Cirka 40 procent av faktums försäljarkår utgörs av EU-migranter och Faktum verkar även opinionsbildande i frågan. Leif Eriksson, universitetslektor på institutionen för globala studier på Göteborgs universitet. Initiativtagare till det som kommit att kallas "husvagnsprojektet", som bistått ett tiotal familjer med husvagnar. Ger även föreläsningar i ämnet. Susanna Hanell, föreståndare på dagcentret Famnen som drivs av Frälsningsarmen. På dagcentret finns det möjlighet till att få ett billigt mål mat, dusch, tvätt av kläder och vila. Tillsammans med Statsmissionen och Bräckediakoni ingår Frälsningsarmen i ett idéburet offentligt partnerskap med Göteborgs stad. Det innebär att dessa tre har ett avtal med kommunen som innebär att kommunen står för finansieringen av verksamheterna, och att dessa tre organisationer även arbetar tillsammans. Tanya Zhyla, Crossroads Statsmissionen som är ett center för EU-migranter som bland annat erbjuder rådgivning, samhällsinformation och hjälp med arbetssökning. Tanya Zhyla är utbildad i socialt arbete och mänskliga rättigheter. Statsmissionen är en del av det idéburna offentliga partnerskapet. Teresa Woodall, enhetschef ungdoms- och familjeboende på Social resursförvaltning, Göteborgs stad. Har sedan 2012 haft i uppdrag att bevaka frågan om EU-migranter i Göteborg och kommer från och med den 1 september att arbeta heltid med frågan. 13

15 Ulrika Falk, sammordnare för de verksamheter på Räddningsmissionen som riktar sig mot EU-migranter. Räddningsmissionen arbetar i sammanhanget framförallt med fokus på två grupper, barn och romer. De har bland annat en öppen förskola för EU-migranter, samt svenskakurser i sammarbete med Faktum, Yvonne Johansson, tillförordnad enhetschef för "ett steg till" på Bräcke diakoni som bland annat innefattar ett boende för EU-migranter där 25 sovplatser finns att tillgå. Bräcke diakoni är en del av det idéburna offentliga partnerskapet. 2.3 Metod för analys av material För att analysera det insamlade materialet har jag använt jag mig av grounded theory, en metod som har sitt ursprung i Glaser & Strauss bok "The discovery of grounded theory: Strategies for qualitative research", från Grounded theory är som titeln antyder, en metod för analys av kvalitativa data (Bryman, 2008, s ). Jag kommer använda grounded theory för att sortera samt välja ut det viktigaste materialet som genererades av de intervjuer jag genomfört. Detta gör jag genom att koda det insamlade materialet, vilket kan göras på något olika sätt. Jag använde en kodning som utförs i två steg - den initiala kodningen samt den fokuserade kodningen. Jag startade med den initiala kodningen, som skall utföras på väldigt detaljerad nivå. Så stora delar av materialet som möjligt skall då delas in i koder, för att kunna täcka in allt som eventuellt skulle kunna vara av intresse för ens studie. I detta skede hade jag kodat in intervjumaterialet i cirka 20 olika koder. Steg två bygger på den fokuserade kodningen, där de koder som är vanligast, genererar mest information samt är relevant för ens syfte plockas ut. Initiala koder som liknar varandra kan slås ihop till en kod, men många koder kommer även att uteslutas. När den fokuserade kodningen är klar har en de kategorier som skall presenteras och analysera (ibid). Den fokuserade kodningen genererade de tre huvudkategorier som informationen sorterades under: brist på mänskliga rättigheter, orsaker till brist på mänskliga rättigheter samt årgärder. Dock valde jag för tydlighetens skull att behålla vissa av de initiala koderna, men som underrubriker till de tre huvudkategorierna. Vidare kom den information som inte gick att placera under någon av dessa tre kategorier inte presenteras i studien. Jag började transkribera intervjuerna och även starta den initiala kodningen allt eftersom jag utförde intervjuer. Dels gjorde jag detta för att vara tidseffektiv, men även för att få en tydligare bild av det material som jag samlat in och vad det eventuellt skulle behöva kompletteras med. Under transkribering och 14

16 analys av tidigare intervjuer kan även nya frågor eller teman dyka upp, som en vill kunna beröra under återstående intervjuer. Grounded theory är enligt Bryman (2008, s ) den absolut vanligaste metoden för analys av kvalitativa data, och jag finner den passande även för denna studie. Jag tilltalas av att kunna anamma ett öppet förhållningssätt gentemot den data som samlas in. Många andra anlysmetoder känns för mig mycket begränsade, speciellt textanalytiska sådana. Genom till exempel en idéanalys kan endast normer och idéer analyseras, medan argumentationsanalysen endast plockar ut argument ur en text. Genom grounded theory upplever jag att jag inte låser in mig i en viss typ av analys, utan kan plocka fram olika sorters information genom att identifiera de gemensamma tankegångar som tas upp av informanterna. Detta tillvägagångssätt innebär ett naturligt urval av vilken information som lyfts fram, då det är de teman som berörs av de flesta eller alla informanter som kommer lyftas fram till förmån mot den information som enbart diskuteras under en eller ett fåtal intervjuer. Den kanske främsta kritik som uppkommit mot grounded theory som analysmetod är det totalt induktiva tillvägagångssätt som förespråkas, att forskaren skall lägga sin förförståelse åt sidan och låta bli att applicera relevanta begrepp och teorier förrän i ett ganska sent stadium i analysen. Det förespråkas nämligen inom grounded theory att vänta med denna process tills efter det att materialinsamlingen har påbörjats, för att forskaren skall lyckas hålla ett så öppet sinne gentemot ens material som möjligt. Vissa menar att det inte bara är svårt hålla inne med kunskap såpass långt in i forskningsprocessen, utan att det är önskvärt att under hela processen vara medveten om existerande begrepp och teorier för att få ett tydligt fokus och mening för forskningen (Bryman, 2008, s ). Hur jag har valt att hantera den kritik som uppkommit mot grounded theory kommer diskuteras under Teori. 2.4 Forskningsetiska överväganden När intervjuer används som insamlingsmetod finns det extra anledning till att ta hänsyn till de etiska dilemman som kan uppstå. För att på bästa sätt undvika att etiska problem skulle uppstå använde jag mig av vetenskapsrådets forskningsetiska principer för intervjuer (2014), vilka innefattar; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att informanterna skall upplysas om varför de deltar i projektet samt på vilka villkor de deltar. Det skall informeras om att deras deltagande är frivilligt och att de när som helst kan avbryta intervjun. Samtyckeskravet innebär att forskaren ska försäkra 15

17 sig om uppgiftslämnares samtycke, deltagaren har rätt att själv bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet handlar om att uppgiftslämnaren skall vara anonym, något som jag dock inte valt att följa i uppsatsen. Mer om hur jag hanterade frågan om anonymitet finnes i nästföljande stycke. Det sista kravet, nyttjandekravet, innebär att de uppgifter som samlats in endast kommer användas för ändamålet, det vill säga till denna studie. I den inledande kontakten, som skedde via mail, presenterade jag mig själv, studiens ämne samt kort om informationskravet. Varje intervju startades sedan genom att jag kort berättade för informanten om min problemformulering och vilket syfte jag har med uppsatsen. Därefter delades en etisk överenskommelse ut (se bilaga 1), som jag utarbetat efter en mall i "the long interview" (1988, s. 69) av Grant McCracken, som även följer vetenskapsrådets riktlinjer. Den lästes alltid igenom innan intervjun, och eventuella frågor besvarades. Alla informanter föredrog att skriva under den efter att intervjun var avslutad, en informant föredrog detta av tveksamheter innan intervjun angående att vara anonym eller ej, och resterande sex informanter ansåg att det lite väl formellt att starta intervjun med att skriva på papper. Den etiska överenskommelsen informerar bland annat om möjligheten att vara anonym, dock var jag mån om att försöka få förtroendet av alla informanter att få använda deras namn i uppsatsen. En av informanterna var tveksam till att godkänna att hens namn användes i uppsatsen, men det löstes genom att jag erbjöd mig att skicka den transkriberade intervjun till hen och lät hen godkänna att det som sagts får användas i uppsatsen. När hen fortfarande visade tecken på tveksamhet erbjöd jag även hen att stryka de delar hen inte var bekväm med att ha med i uppsatsen. Jag är medveten om att detta skulle kunna ha påverkan på materialet, men jag bedömde det vara viktigare att kunna använda hens namn i uppsatsen. Materialet som genererades av intervjun var av sådan art att även om inget namn nämndes hade det inte varit svårt att ta reda på vem som stod bakom svaren. Jag bedömde det därför vara bättre att eventuellt låta delar av materialet gå förlorat istället för att praktiskt taget inte kunna använda materialet från intervjun alls. Dock uppstod inga problem då informanten efter att ha läst igenom materialet kände sig bekväm med att innehållet eventuellt kom att användas i uppsatsen. 16

18 Kapitel 3: Teori Som presenterat under metod för analys av material, så har viss kritik uppkommit mot grounded theory som analysmetod (Bryman, 2008, s ). Jag har tagit denna kritik i åtanke, och valde att redan innan materialinsamlingen är påbörjad redogöra för mig själv vad jag då ansåg vara relevant tidigare forskning samt teori. Ett sådant tillvägagångssätt är inte fullt förenligt med den analysmetod jag använt mig av, men jag valde detta tillvägagångssätt av flera anledningar. Dels för att som ovan nämnt få ett fokus och en tydlighet under forskningsprocessen, men även för att innan jag påbörjar studien måste lämna in ett PM till min handledare, där bland annat tidigare forskning och teori skall presenteras. Jag utarbetade alltså ett tidigare forskning- och teoriavsnitt innan jag påbörjade intervjuerna, men det var först efter det att materialinsamlingen var avslutad och analysen påbörjad som jag beslutade utifrån det insamlade materialet om vilka delar av tidigare forskning och teori som visade sig vara relevant för studien, och om det eventuellt behövdes kompletteras med ytterligare material. Avsnittet tidigare forskning har jag valt att behålla såsom det författades innan materialinsamlingen var påbörjad. I begrepps- och analysapparaten har vissa förändringar skett. Jag har valt att behålla mänskliga rättigheter och socialt medborgarskap som analysbegrepp, samt de teorier om varför migranter är en särskilt utsatt grupp ifråga om mänskliga rättigheter. Några mindre förändringar har gjorts i hur jag presenterar begreppen för att bättre stämma överrens med det material som samlats in, men innebörden är den samma som tidigare. Under tiden jag utförde intervjuerna valde jag även att lägga till Maslows behovstrappa som ett analysbegrepp, då jag ansåg att det skulle tillföra ytterligare en dimension i analysen av resultatet. 3.1 Tidigare forskning I kapitlet "Equality and the free movement of people: citizenship and internal migration" i boken "Democratic Citizenship and the Free Movement of People" skriver Willem Maas (2013) om medborgarskapet och intern migration. Ett av exemplen han tar upp gällande intern migration är EU, trots att det blir en typ av semiexempel då en i egenskap av ett medborgarskap inom EU kan röra sig fritt, samtidigt som en korsar internationella gränser. På detta sätt står unionen för ett spännande exempel på hur det fungerar med ett i teorin lika medborgarskap, samtidigt som nationalstater och interna gränser finns kvar. Maas poängterar dock att ett helt lika medborgarskap inte är möjligt. Det är inte möjligt i enhetliga stater, och ännu svårare blir det i federala stater/unioner, som USA eller EU. I och med att olika stater inom unionen har olika regler och politiska system, kommer människor möta problem när de 17

19 flyttar från en stat till en annan - även fast de delar en form av medborgarskap. Maas menar att trots detta är det just fri rörlighet som många hävdar vara kärnan och den allra viktigaste delen i EU:s medborgarskap, och det som flest människor associerar EU med. Men som nämnt ovan är frågan om migration inom EU långt ifrån en oproblematisk fråga, och EU står inför stora utmaningar i hur de ska hantera relationen mellan det nationella och regionala medlemskapet. Liknande frågeställning hittar vi i artikeln "Free movement, equal treatment and workers rights: can the European Union solve its trilemma of fundamental principles?" av Jon Erik Dølvik och Jelle Visser (2009). I artikeln diskuteras tre fundamentala principer inom EU; fri rörlighet, allas lika värde och förbud mot diskriminering, samt rätten att engagera sig i fackföreningar. Särskilt sedan utvidgningen av EU år 2004 menar Dølvik Visser har det blivit uppenbart att det finns en konflikt mellan dessa tre principer, och att vissa principer verkar ses som mer fundamentala än andra, där den fria rörligheten hålls högst medan de andra principerna får stå tillbaka. De menar att EU har tagit en dubbelspårig väg där marknaden av varor, kapital och tjänster har blivit överstatlig kombinerat med en semisuverän stat som utan inblandning från EU har ansvar för socialpolitik, vilket leder till en socialt ohållbar situation. Maas identifierar även han samma problematik och menar att det måste till en viss nivå av sociala förmåner som finns tillgänglig för alla EU:s medborgare, oavsett vart inom regionen en befinner sig. Däremot poängterar Maas att om EU fortfarande endast skall vara en union bestående av nationalstater och inte en enad federal stat, måste det lämnas tillräckligt med utrymme för att behålla värdet i att inneha ett nationellt medborgarskap, då det utgör kärnan i idén om nationalstaten. Värt att nämna i sammanhanget är att historiskt sett har ofta stater av federal struktur uppvisat större skillnader och ojämlikhet i vilka rättigheter som kan bli erbjudna dess medborgare, som vi ser är en verklighet för EU idag där den socioekonomiska nivån varierar kraftigt inom unionen. Samtidigt fastställer EU att alla EU-medborgare måste behandlas likadant oavsett nationalitet, utan någon form av diskriminering, Därför består utmaningen för EU i att behålla de fria rörligheten samtidigt som alla medborgare inom unionen erbjuds grundläggande sociala rättigheter, men ändå lyckas behålla medlemsstater med viss suveränitet över dess befolkning och territorium (Maas, 2013) I boken "Are Human Rights For Migrants?" (Dembour & Kelly, 2011) pekar författarna på migranters svårigheter att få sina mänskliga rättigheter respekterade. De upplever ofta att de blir exkluderade från sjukvård och social hjälp, blir satta i ekonomiskt utsatta situationer, och 18

20 är extra utsatta för våld. Jag kommer i studien endast använda den inledande delen av boken, där det bland annat diskuteras migranters rätt till mänskliga rättigheter och vilka anledningar som kan ligga bakom svårigheterna att tillgodogöra sig mänskliga rättigheter. Jag kommer inte använda mig av bokens andra delar, där olika fall presenteras. Bokens huvudfokus ligger på papperslösa migranters brist på rättigheter, men jag anser att materialet även är relevant för andra grupper av migranter. Detta särskilt för den inledande del jag presenterar nedan som berör migranter i allmänhet, medan de enskilda fallen som presenteras berör papperslösa migranters rättigheter i synnerhet. När en läser FN:s allmänna förklarning om de mänskliga rättigheterna så kan det upplevas vara ett ypperligt skydd för migranter, då enda kriteriet för att ha rättigheter är att helt enkelt vara människa, och alla människor anses därför vara av lika värde och ha lika rättigheter (United Nations, 2014). Det faktum att migranter saknar medborgarskap hävdar Dembour och Kelly (2011) egentligen bör vara irrelevant, då skyddandet av mänskliga rättigheter enligt deklarationen skall bygga på medmänsklighet och inte på om en besitter ett medlemskap i en viss politisk grupp eller inte. Med detta i åtanke borde inte migranter ha problem att få sina rättigheter respekterade, men som nämnt ovan så är denna fråga långt ifrån oproblematisk. Vi ser idag staten som främsta bärare av mänskliga rättigheter, vilket gör att migranter exkluderas då det i praktiken behövs ett medborgarskap i den stat en befinner sig i för att där kunna kräva sina mänskliga rättigheter (Smith, 2010, s ). 3.2 Begrepps- och analysapparat De val av begrepp som jag har gjort har baserats på studiens syfte och frågeställningar. Medan grounded theory används för att sortera empirin i kategorier så kommer begrepps- och analysapparaten användas som analyserande verktyg för att förklara, förstå och analysera innebörden av det empiriska resultatet. Följande begrepp och teorier som presenteras har inte integrerats i intervjuguiden i den mån att de har diskuterats eller testats i diskussionen med informanterna, bortsett från begreppet mänskliga rättigheter som gavs en bärande roll i intervjusituationen. Vissa frågor som ställts under intervjuerna har naturligtvis flera beröringspunkter med de begrepp och teorier som nedan presenteras, men det har inte i sig varit föremål för diskussion. Dessa begrepp och teorier har istället den funktion att de i efterhand har applicerats på det emiriska resultatet, för att som ovan nämnt användas som verktyg för att förstå, förklara och analysera innebörden av det empiriska resultatet. 19