De mänskliga rättigheternas nedgång

Transkript

1 ISRN: Handledare: Mikael Rundqvist Antal ord: De mänskliga rättigheternas nedgång En diskursanalys av paradoxen mellan de mänskliga rättigheterna och frihetsberövningen av asylsökande The decline of the human rights A discourse analysis of the paradox between the human rights and the deprivation of asylum seekers' liberty Nadja Kangasvieri Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling Kandidatuppsats i Statsvetenskap III VT 2013

2 När grundvalarna rycks upp, vad kan då den rättfärdige uträtta? Psaltaren 11:3. Si les frontières posent problème, c est moins parce qu elles découpent que parce qu elles recoupent. Michel Foucher, Fronts et frontières (1991). 1

3 Abstract The asylum policy of the European Union and Sweden is based on the United Nations' Universal Declaration of Human Rights which declares that Everyone has the right to life, liberty and security of person and Everyone has the right to seek and to enjoy in other countries asylum from persecution. Despite this undertaking, Sweden and the EU, deprive asylum seekers of their liberty of movement. By analyzing through a discourse analysis, with a critical perspective, how Sweden and the EU relate to the Declaration, the legitimation of deprivation of liberty of asylum seekers will be explained. The purpose is to illustrate how the neglect of the rights of the asylum seekers is an expression of the human rights validity of today. The theoretical approach explains how the deprivation of the human rights of asylum seekers is possible by indicating the incorporation of the human rights in the nation-states' structures where rights are given only to citizens. The theory also points out how security policy aspects have been included in migration policy which has led to the criminalization of asylum seekers. The result of the analysis confirm the theoretical theses; Sweden and the EU has taken the role of interpreter of the Declaration, in order to establish and legitimate their own legal system where human rights are only given to their citizens. Therefore, the infringement of the asylum seekers' rights can take place without being seen as a violation against the human rights. The thesis stresses the importance of revising the immigration policies and the human rights so that they apply to all people, citizens and asylum seekers alike. Keywords: Asylum seekers, Human rights, Deprivation of liberty, Criminalization 2

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Syfte Frågeställningar Metod Avgränsning och material Disposition Teoretiska utgångspunkter Hannah Arendt: De mänskliga rättigheternas förbund med nationalstaten Elspeth Guild och Didier Bingo: Säkerhetspolitiken gör entré inom asylpolitiken Giorgio Agamben: teorin om undantagsrelationen Analys av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Analys av EU rådets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagandet av asylsökande i medlemsstaterna Analys av den svenska utlänningslagen (2005:716) Slutsatser och sammanfattning Resultat Sammanfattande matris Avslutande diskussion Litteraturförteckning

5 1. Inledning 1.1 Problemformulering Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna förkunnar att Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet och att Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse. 1 Att söka asyl är därmed inget brott. Den Europeiska Unionen har erkänt och införlivat denna förklaring i dess arbete att skapa en gemensam union. Unionens politik, däribland dess asylpolitik, ska vila på de mänskliga rättigheternas universella värden. 2 Detsamma gäller för den svenska lagstiftningen som säger sig beakta humana värden och respektera de mänskliga rättigheterna. 3 Samtidigt frihetsberövar Sverige asylsökande, 4 i enlighet med EU:s och svensk lagstiftning, genom att låsa in dem på så kallade Förvar. Att söka asyl är därmed förenat med risken av en straffpåföljd i form av inspärrning på förvar. En person som sitter i förvar har berövats sin rörelsefrihet vilket innebär att en av de fundamentala mänskliga rättigheterna är kränkta. Detta öppnar upp för en paradox; hur kan denna kränkning mot rätten att söka asyl och rörelsefriheten på samma gång anses vara förenlig med de mänskliga rättigheterna? Hur är denna frihetsberövning möjlig? Hur legitimeras den? Det är frågan som jag vill belysa och besvara. Under vårens debatter, som kretsat kring REVA-projektet, jakten på papperslösa och migrationsminister Tobias Billströms uttalande om att sänka de höga volymerna asylinvandring, 5 har de mänskliga rättigheternas giltighet inom detta sammanhang ställts på prov. Liksom frihetsberövningen, syftar åtgärderna till att reglera inflödet av utlänningar 6 vilket samtidigt ifrågasätter de mänskliga rättigheternas relevans gällande rätten att söka asyl. Annorlunda uttryckt, [f]lyktingen - som mest av allt borde ha förkroppsligat de mänskliga rättigheterna är tvärtom den som pekar på den radikala krisen för detta begrepp. 7 1 Artikel 3 och Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förenta Nationerna. (Hämtad 7/4-2013). 2 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, 5. ( Hämtad 16/4-2013). 3 Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter. (Hämtad 16/4-2013). 4 Asylsökande är: den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Migrationsverket. (Hämtad 13/2-2012). 5 Persson, Ann. Migrationsministern: Dagens asylinvandring inte hållbar. Dagens Nyheter. Publicerad Utlänningslagens definition av en person som kommer ifrån ett annat land och som inte har erhållit svenskt medborgarskap. 7 Agamben, Giorgio. Homo sacer. Den suveräna makten och det nakna livet. Göteborg: Bokförlaget Daidalos, 2010,

6 Inom denna kontext kan det vara intressant att fråga sig huruvida de mänskliga rättigheterna överhuvudtaget är applicerbara på utlänningar såsom asylsökande. Vad innebär de mänskliga rättigheterna idag? Är de mänskliga rättigheterna giltiga inom detta sammanhang? Negligeringen av asylsökandes rättigheter, vilket frihetsberövning är ett fall av, kan därför ses i ett större sammanhang- det handlar om de mänskliga rättigheternas tillämplighet och betydelse idag. 1.2 Syfte I den här uppsatsen kommer jag att analysera paradoxen mellan frihetsberövandet av asylsökande, i enlighet med EU:s och svensk lagstiftning, och de mänskliga rättigheterna, som klargörs i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Genom att blottlägga hur rättfärdigandet av frihetsberövandet av asylsökande möjliggörs önskar jag bringa klarhet i en politisk och humanitär paradox. Vidare ska jag redogöra för hur den europeiska och svenska lagstiftningen framställer asylsökande som brottslingar och på så vis öppnar upp möjligheten för kriminalisering och därmed legitimerar frihetsberövningen. Min intention med denna studie är att illustrera hur negligeringen av asylsökandes rättigheter är ett uttryck för de mänskliga rättigheternas bristande giltighet idag. 1.3 Frågeställningar Mina preciserande frågor som möjliggör undersökningens avsikt är följande; - Är frihetsberövandet av asylsökande förenligt med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna? - Hur legitimeras frihetsberövandet av asylsökande? Vad uttrycks, explicit och implicit, på internationell-, regional- och nationell nivå, i legitimeringen av frihetsberövandet av asylsökande? - Vilken möjlighet ger texterna för frihetsberövning av asylsökande? 5

7 1.4 Metod Jag ämnar genomföra en diskursanalys, av kritisk karaktär, av mitt material. Utgångspunkten i denna analysmodell är att blottlägga de idéer som språket ger uttryck för och som möjliggör en viss praktik, i det här fallet rättfärdigandet av frihetsberövning. 8 Diskursanalysens syfte är att blottlägga det språk som konstituerar makt och maktförhållanden. Den vilar på en stark föreställning om språket som ett maktinstrument som formar vår uppfattning av verkligheten. Det är med en utpräglad konstruktivistisk syn som diskursanalysen försöker förklara hur föreställningar om den sociala verkligheten är ett uttryck för maktstrukturer. Därmed kan den även ses som en teori. 9 Samtidigt utgör den en metod vars tillvägagångssätt försöker finna svar på vilka idéer språket, implicit och explicit, uttrycker. 10 Fokus för denna studie är således språket och dess användning inom det paradoxala sammanhang som legitimering av frihetsberövning ger upphov till. Termen diskurs har många olika innebörder och flera huvudinriktningar. Jag kommer använda mig utav diskursanalys med kritisk beskaffenhet som tar avstamp i idéer om maktstrukturer och skapandet av sociala identiteter. Inom denna riktning är forskaren Norman Fairclough central. Hans kritiska diskursanalys präglas av ett marxistiskt angreppssätt då han hävdar att diskursen, förutom att vara identitetsskapande, upprätthåller olika sociala maktrelationer. 11 Faircloughs koncept av diskursanalys består av tre aspekter som fyller olika funktioner. Den ideationella aspekten innebär att diskursen innehåller något- ett budskap. Den relationella aspekten hänvisar till de relationer som diskursen skapar. Slutligen finner vi den identitetsskapande aspekten som formar identiteter. 12 Målet med denna analysmetod är att nå insikt i hur diskurser och sociala strukturer förhåller sig till varandra; 13 My view is that 'discourse' is use of language seen as a form of social practice, and discourse analysis is analysis of how texts work within sociocultural practice Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textoch diskursanalys. Lund: Studentlitteratur, 2005, Ibid., Ibid., Ibid., Fairclough, Norman. Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press, 1992, Bergström, Boréus, Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Fairclough, Norman. Critical Discourse Analysis. A Critical Study of Language. London: Longman, 1995, 7. 6

8 Inom forskningsfältet finns det otaliga varianter av diskursanalyser då det inte finns någon konsensus i hur diskursanalysen bör appliceras. 15 När det gäller behandling av texter brukar lingvistiska metoder användas inom kritisk diskursanalys. 16 I syfte att passa studiens specifika syfte kommer jag dock operationalisera Faircloughs tredimensionella koncept av diskursens funktion och därmed låta undersökningens analysmodell vila på den kritiska diskursanalysens grundvalar. Samtliga dokument kommer genomgå samma analytiska tillvägagångssätt och ställas inför samma frågor. Inledningsvis genomför jag en närläsning för att få kunskap om vad texten vill förmedla. Här behandlas den ideationella aspekten av den kritiska diskursanalysen. Vad står i dokumentet? Vad är dess budskap? Den ideationella aspekten granskar de handlingar och den praxis som ses som legitima. 17 Därefter undersöks den relationella aspekten av texten. Etablerar texten en relation mellan olika grupper? Vilka? Här önskar jag blottlägga vilka strukturer som texten illustrerar. Den tredje delen av min diskursanalys kommer att utgöras av den identitetsskapande aspekten där jag identifierar de egenskaper som tillskrivs den asylsökande. Vilka identitetspositioner skapar texten? Vem är den centrala aktören? Här studerar jag alltså vilken framställning av asylsökande som går att utläsa ur dokumenten. I enlighet med diskursanalysens teori om att språket konstruerar identiteter och möjliggör ett visst handlande ställs texten inför frågan: vilken möjlighet ger texterna för kriminalisering av asylsökande? 18 Slutligen kommer begreppet intertextualitet att tillämpas. Begreppet används inom den kritiska diskursanalysens ramverk för att utläsa hur olika texter förhåller sig till varandra. 19 Den intertextuella aspekten får således utgöra den slutgiltiga analysdimensionen. Med anledning av att mitt material kan ses som juridiska dokument på olika nivåer som både grundar sig på varandra och tolkar varandra är tillämpningen av den intertextuella aspekten utav vikt. Här kommer den juridiska möjligheten att klargöras dvs. ger texterna upphov till en legitimering av frihetsberövning av asylsökande? Går texternas principer ihop med varandra? FN:s deklaration kommer dock endast ställas inför första frågan då dokumentet är först ut i analysen. 15 Bergström, Boréus. Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Ibid., Jacobsson, Kerstin. Så gott som demokrati. Om demokratifrågan i EU-debatten. Umeå: Borea Bokförlag, 1997, Bergström, Boréus. Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Ibid.,

9 Valet av analysmetod grundar sig på min ambition att synliggöra de idéer som möjliggör frihetsberövningen av asylsökande. Analysen blottlägger vad som uttrycks, explicit och implicit på internationell-, regional- och nationell nivå, i legitimeringen av frihetsberövandet av asylsökande. Fördelen med diskursanalys, av kritisk karaktär, är dess möjlighet att åskådliggöra de egenskaper som tillskrivs den asylsökande; både de uttalade idéerna men även underliggande och latenta föreställningar. Samtidigt som den avtäcker de egenskaper som tillskrivs asylsökande, avser den också att tydliggöra de styrande principerna i asylpolitiken och därmed vilka värdepremisser som ligger till grund för det europeiska och det svenska asylmottagandet. Diskursens ordning kommer blottläggas genom att analysen påvisar relationen mellan den förda diskursen och den sociala verkligheten. 20 Genom att klargöra hur dokumenten framställer asylsökande och vilket uttryck de ger för de mänskliga rättigheternas giltighet blir legitimeringen av frihetsberövning förståelig. Kritiska invändningar mot diskursanalys brukar ofta påpeka att forskaren riskerar att se verkligheten i termer av idéer och föreställningar. Om alla företeelser kan reduceras till idéer och begrepp förlorar deras betydelse och deras förankring i verkligheten. Det är en tydlig realistisk invändning att verkligheten existerar oavsett vår uppfattning om den. 21 Det är dock med en konstruktivistisk ansats studien görs och enligt denna idétradition konstitueras vår begreppsvärld genom språket och dess användning. Hur vi uppfattar sociala strukturer och den värld vi lever i är en konsekvens av de diskurser som förs. Därför är studier av diskursens utformning av yttersta vikt för att kunna förstå det samhälle vi lever i. Kritiska röster har också uppmärksammat det stora utrymme diskursanalysen lämnar för subjektiv interpretation, i och med att analytikern själv tolkar och behandlar diskursen. 22 Det påstås leda till en godtycklig analys med låg reliabilitet då den saknar objektivitet; hur kan min tolkning av texten vara den sanna? Jag hävdar dock inte att min analys är den sanna tolkningen utan den är snarare en analys av ett paradoxalt sammanhang. Att den är normativ till sin natur undergräver inte dess trovärdighet, utan forskningen bedrivs i enlighet med Frankfurtskolans tanketradition där värderingsfri vetenskap anses vara en omöjlighet då vi är präglade av vissa idéer och uppfattningar. Därmed är objektivitet i dess sanna mening endast en ouppnåelig dröm. 23 Dock kommer min analys trots sin subjektivitet att vara problematiserande i sin natur. Föreställningar kommer att granskas och kontrasteras mot 20 Ibid., Ibid., Ibid., Ibid.,

10 varandra och analyseras i förhållande till den kontext de befinner sig i, i syfte att få en djup och komplex förståelse av problemets natur. Genom diskursanalysen,vars kärna består i att avtäcka det språk som möjliggör en viss typ av praxis, besvarar studien dess forskningsfrågor. Därav bär studien giltighet och uppfyller kravet på validitet. Studiens material, vilket jag strax ska redogöra för, kommer att systematiskt genomgå samma analytiska tillvägagångssätt. Därmed blir studiens mätbarhet tillförlitlig trots diskursanalysens uttolkarorienterade förhållningssätt. Uppsatsen kommer dessutom att karaktäriseras av transparens. Läsaren kommer kunna följa såväl mitt tillvägagångssätt som min argumentation vad gäller tolkningen av korpus. Den beskrivande framställningen kommer vara väl underbyggd av citat och tydliga referenser Avgränsning och material Min analys kommer inte jämföras med rådande praxis dvs. huruvida behandling av asylsökande sker i enlighet med de fastställda normerna i dokumenten. För det ändamålet skulle mer omfattande forskning och därmed större tidsramar krävas. Min studie syftar till att blottlägga hur legitimeringen av frihetsberövning av asylsökande går till vilket ger upphov till en viss praxis. Studien rör sig således på en teoretisk nivå. Den svenska flyktingpolitiken ska vara väl förankrad i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt baseras på lagar och avtal på EU-nivå samt den svenska utlänningslagen. Även den europeiska asylpolitiken, som har implikationer på svensk lagstiftning, ska grunda sig på de mänskliga rättigheternas giltighet liksom på Genèvekonventionen som tydliggör flyktingars rättsliga status. 25 Genom att studera hur Sverige och EU förhåller sig till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt hur Sverige förhåller sig till EU:s lagstiftning kan också den europeiska och den svenska flyktingpolitikens praxis bli förståelig. Därav är det utav vikt att min studie rör sig inom tre olika dimensioner; internationell-, regional- och nationell nivå. Sammanfattningsvis kan sägas att dessa dokument utgör en kedja; från FN:s deklaration till den svenska utlänningslagen, som bygger och preciserar eller tolkar varandra. 24 Ibid., Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter. (Hämtad 16/4-2013). 9

11 I uppsatsen kommer jag använda mig utav FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna vilken är erkänd och inkorporerad i såväl EU:s som Sveriges lagstiftning. Deklarationen klargör vilka rättigheter människor, däribland asylsökande, har blivit tillskrivna. Jag har valt att använda mig utav detta dokument trots att Genèvekonventionen, från 1951 med tillägg 1967, behandlar specifikt flyktingars rättigheter och friheter. Detta med anledning av att konventionens stadga vilar på den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. 26 Den allmänna förklaringen har erhållit status som ett världsomspännande dokument med ett universellt budskap. Därav är det högst relevant att det får utgöra utgångspunkten i studiet av vilka rättigheter människor har blivit tilldelade. 27 På EU-nivå sker analys av direktivet 2003/9/EG som är antaget av europeiska rådet. Direktivet är resultatet av rådets möte i Tammerfors år 1999 då medlemsstaternas ministrar enades om att skapa och tillämpa ett gemensamt asylsystem. Flertal reformer och lagar, vilka är utformade för att möta den internationella migrationens utmaningar, har antagits efter detta möte; Haagprogrammet från 2004 samt Stockholmsprogrammet från Dock anses direktivet vara en av de mest fundamentala i främjandet av det gemensamma asylsystemet /9/EG klargör miniminormer vad gäller behandlingen och mottagandet av asylsökande och kan ses som en tolkning av deklarationens bestämmelser då den klargör vad människor har rätt och inte rätt till. Studien av direktivet görs i syfte att klargöra de grundläggande principerna i EU:s asylpolitik gällande behandlingen av asylsökande. Slutligen sker analys av den nationella Utlänningslagen (UtlL) från Utlänningslagen består av föreskrifter gällande utlänningars rätt att resa in och vistas i Sverige. Den innehåller även beslut rörande rätten, som utlänning, att arbeta i Sverige samt rätten att söka asyl. 30 Lagen formulerar den så kallade generella utlänningskontrollen vars avsikt är att reglera tillflödet av utlänningar i landet. Därför innehåller lagen även föreskrifter om avvisning och utvisning. 31 Således redogör UtlL för de bestämmelser som dikterar asylsökandes rättsliga 26 UNHCR. Convention and protocol relating to the status of refugees. s. 15. (Hämtad 16/4-2013) Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter. (Hämtad 22/4-2012). 28 Bakardjieva Engelbrekt,Antonina, Oxelheim,Lars, Persson,Thomas. Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism- hot mot EU:s sammanhållning. Stockholm: Santérus Förlag, 2012, Europeiska kommissionen. (Hämtad 16/4-2013). 30 Wikrén,Gerhard, Sandesjö,Håkan. Utlänningslagen, med kommentarer. Stockholm: Norstedts Juridik, 2010, Ibid.,

12 ställning samt fastställer deras och statens skyldigheter och rättigheter. 32 Med anledning av att lagen utgör det styrande dokumentet i utformandet av svensk flyktingpolitik är den central för min forskning. 1.6 Disposition Följande kapitel behandlar de teoretiska utgångspunkterna för denna studie. Teorin avser förklara hur rättfärdigandet av frihetsberövning av asylsökande och därmed negligeringen av deras rättigheter är möjlig. Efter den teoretiska redogörelsen sker diskursanalysen med dess fyra dimensioner, där teorierna kommer få utgöra en del av min tolkningsram, av mitt material; FN:s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna, EU:s direktiv om miniminormer för mottagandet av asylsökande i medlemsstaterna och den svenska utlänningslagen från Uppsatsen avslutas med en redogörelse av samt diskussion om studiens resultat. 32 Norström, Eva. I väntan på asyl. Retorik och praktik i svensk asylpolitik. Umeå: Boréa Bokförlag, 2004,

13 2. Teoretiska utgångspunkter Paradoxen mellan frihetsberövandet av asylsökande och de mänskliga rättigheterna kan knytas an till en rad olika teoretiska utgångspunkter inom det statsvetenskapliga forskningsområdet. De utav intresse för denna studie försöker förklara hur en negligering av asylsökandes rättigheter och friheter är möjlig. Teorierna kommer därför utgöra ytterligare en tolkningsram vid analysen, genom att undersöka i vilken mån dokumentet uppfyller teoriernas teser, samt det redskap som kommer bistå mig i att förklara studiens resultat. Teorierna berör såväl förbundet mellan nationalstatens utveckling och de mänskliga rättigheterna, som kriminaliseringen av flyktingar samt den dikotoma framställningen av illegala flyktingar och legitima medborgare. 2.1 Hannah Arendt: De mänskliga rättigheternas förbund med nationalstaten Hannah Arendt gör gällande att de mänskliga rättigheterna skapades som etiska normer, i och med den franska revolutionen vid 1700-talets slut, på kriteriet att vara människa. Ett oförbehållsamt kriterium där inga andra krav ställdes för att få omfattas av det skydd deklarationen var tänkt att ge. Rättigheterna var skapade av människan men också åt henne; hon var själv deras ursprung likaväl som deras yttersta mål. 33 Men i och med nationalstatens utveckling införlivades människans rättigheter i den statliga ordningen för att därefter tilldelas statens medborgare. Med rättigheterna följde nu kravet på medborgarskap. Därav länkades rättigheterna till en status (medborgare) och inte till en natur (människa). De mänskliga rättigheterna sågs inte som en självständig enhet utan snarare ett uttryck för de medborgerliga rättigheterna. De mänskliga rättigheternas öde är således förbundet med nationalstatens utveckling enligt Arendts tes. Rättigheterna har därmed transformerats från sin ursprungsbetydelse till ett koncept vars innebörd och betydelse förlorat sin signifikans; att vara människa är inte längre ett godtagbart kriterium för att bli tilldelad rättigheterna. I detta sammanhang kan den asylsökande därför inte göra anspråk på rättigheterna då han/hon saknar medborgarskap i det nya landet. Arendt menar att flyktingens avsaknad av mänskliga rättigheter innebär att livet självt är ifrågasatt, där ingen lag varken tillskriver eller skyddar individen dess frihet och inneboende värde. Kvar står den nakna människan vars värde gått 33 Hannah Arendt, Nationalstatens tillbakagång och slutet för de mänskliga rättigheterna, i Fronesis. Lag och ordning,nr ,

14 förlorat till förmån för statusen medborgare. Den status som ger rätt till rättigheter. Därmed saknar mänskliga rättigheter all substans då de endast tilldelas vissa utvalda människor och på så vis undermineras grundbulten i de mänskliga rättigheterna 34 dvs. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. 35 Arendt ställer sig oerhört kritisk till detta faktum vilket inte minst påvisas i parallellen hon drar mellan dagens situation och slaveriet. Hon menar att liksom slaveriet ansågs som naturligt förankrat ses negligeringen av flyktingars rättigheter och friheter som allmänt vedertagen. I denna kontext är det inte kravet på medborgarskap som utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Enligt Arendt är det snarare institutionaliseringen av vissa normer och värderingar som utgör själva brottshandlingen. Den kedja av dokument som analyseras i denna studie följer också en ökande grad av institutionalisering av de mänskliga rättigheterna. Det är när vissa idéer och handlingar, ses som erkända och naturliga som brott mot mänskligheten begås: Slaveriets brott mot mänskligheten började inte när ett folk besegrade och förslavade sina fiender [ ] utan när slaveriet hade blivit en institution där vissa människor föddes fria och andra till slavar, när man glömde bort att det var människan som hade berövat sina medmänniskor friheten och när sanktionerna för detta brott hänfördes till naturen. 36 Att de mänskliga rättigheterna idag endast äger giltighet när de sätts i förbindelse till medborgare och på så vis har inneslutits i statens struktur och att detta sker utan ifrågasättande är därmed ett förkastande av de mänskliga rättigheternas egentliga ursprung, enligt Arendts tes. Arendts teoretiska förhållningssätt genomsyras av en idealistisk syn på de mänskliga rättigheternas existens. Hon upphöjer dem så tillvida att hon betraktar dem som ett bindande regelverk. Ur ett realistiskt perspektiv har de mänskliga rättigheterna snarare tagit formen som sociala värderingar än faktiska avtal. Min undersökning följer Arendts tes så tillvida att jag undersöker hur lagar på regional och nationell nivå samtidigt bygger på de mänskliga rättigheterna och omtolkar dem. 34 Ibid., (Hämtad 7/4-2013). 36 Arendt, Nationalstatens tillbakagång och slutet för de mänskliga rättigheterna, i Fronesis. Lag och ordning,

15 2.2 Elspeth Guild och Didier Bingo: Säkerhetspolitiken gör entré inom asylpolitiken När det gäller kriminalisering av asylsökande har professorerna i statsvetenskap Didier Bingo och Elspeth Guild behandlat detta ämne i boken Controlling frontiers. De menar att kriminaliseringen av asylsökande sker genom att dessa framställs som ett potentiellt hot mot säkerheten. Istället för att ge bilden av flyktingar som människor som söker en hemstad för skydd och frihet ger stater i Europa liksom Europeiska Unionen, som institution, bilden av flyktingar som illegala och brottsliga. De framställs som ett hot som måste stävjas och förhindras. Att tillskriva asylsökande egenskaper som associeras med brottslingar får därmed konsekvenser i form av säkerhetspolitiska åtgärder, vilket förvaret är ett bevis på, enligt författarna. Således möjliggörs kriminalisering av asylsökande genom att migrationspolitiken har inneslutit säkerhetspolitiken i dess policybeslut. 37 Vidare driver författarna tesen att på regional nivå har Europeiska Unionen, genom sin säkerhetspolitik kopplat samman de europeiska gränserna med en europeisk identitet. Detta har lett till en åtskillnad mellan Vi (européer) och De (icke-européer). Resultatet är ett imaginärt hot mot de europeiska gränserna vilket också, implicit, innebär ett hot mot den europeiska identiteten- mot oss själva. Säkerhetspolitiken har därmed fått direkt inverkan på migrations- och asylpolitiken där EU genom olika policybeslut, såsom frihetsberövning och upprättandet av kontroll och övervakningssystemet Eurodac, bedriver en restriktiv asylpolitik i syfte att minska antalet asylsökande. Bingo och Guild menar att EU:s önskan att skapa en region med rörelsefrihet för dess medlemmar, vilket upprättandet av Schengen är ett exempel på, i slutändan har skapat en värld av diskriminering. Diskrimineringen tar sig i uttryck genom att skapandet av Schengenområdet samtidigt ledde till en kategorisering av människor 38 ; man upprättade listor varav den ena, den s.k. black list 39, klargör de nationaliteter som nekas inträde i Unionen om de inte redan har erhållit ett Schengenvisum. Den förbjuder medborgare från 131 länder och tre territorium att komma in i unionen. Länderna klassas som fattiga, muslimska eller inneha en befolkning som inte är vita. Kategoriseringen av människor beroende på vilken stat de kommer ifrån innebär alltså att en misstanke delges ett helt land eller en nationalitet. Att likställa vissa nationaliteter med 37 Bigo,Didier, Guild,Elspeth. Controlling Frontiers. Free movement into and within Europe. Storbritannien: Ashgate Publishing, 2005, 246, Ibid., Se lagen EG No. 539/

16 säkerhetsrisker inbegriper ett diskriminerande förhållningssätt till dessa människor. 40 Författarna hävdar att EU:s målsättning om ett friare Europa har gått om intet då dess politik genomsyras av en syn där Each bit of freedom is a risk, and each risk is a potential danger Giorgio Agamben: teorin om undantagsrelationen Min studie kommer även att ha teoretisk förankring hos Giorgio Agamben. Han rör sig inom samma teoretiska ramverk som Hanna Arendt vad gäller relationen mellan nationalstaten och de mänskliga rättigheterna. Agamben hävdar att erkännandet av mänskliga rättigheter bekräftade människans suveräna värde. Hon var en biologisk varelse med en oförytterlig suveränitet. I egenskap av medborgare inkorporerades dessa värden i den statliga strukturen. Således fylldes människan med suveränitetens princip och gav därigenom statens existens dess berättigande. Det innebär att statens suveränitet är intimt kopplat till dess medborgare. 42 Genom flyktingen bryts denna länk då han eller hon saknar suveränitetens princip och därmed inte upprätthåller statens legitimitet. Således utgör flyktingen en destabiliserande faktor genom dess implicita ifrågasättande av relationen mellan stat och medborgare. 43 Flyktingen fyller också funktionen av skapandet av oss själva. Genom att definiera vad vi inte är definierar vi samtidigt vad vi är. Genom att skapa det som står i opposition till oss dvs. de så legitimerar vi oss själva. I den här kontexten skapas en dikotomi mellan illegal och legal vilket upprätter en relation mellan de båda. Agamben kallar denna relation för undantagsrelationen dvs. det som utgör undantaget förklarar samtidigt vad som är normen. Därav kan inte en legitimering ges utan att först förkunna vad som inte är legitimt. Framställningen av legitima medborgare och illegala flyktingar är därför ett uttryck för vår önskan om att definiera och rättfärdiga oss själva Bigo,Didier, Guild,Elspeth. Controlling Frontiers. Free movement into and within Europe, Ibid., Agamben. Homo sacer. Den suveräna makten och det nakna livet, Ibid., Ibid.,

17 3. Analys av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 1. Den ideationella aspekten av diskursanalysen. Vad står i dokumentet? Vad är dess budskap? Deklarationen proklamerar alla människors rättigheter och friheter. 45 Dokumentet utgör ett förkunnande om en värld där dess rättigheter önskas få verka i och där dess artiklar åtnjuts och respekteras. Det är en värld där människovärdet står i centrum och där respekten för människans dignitet ständigt eftersträvas och där samhället kännetecknas av jämlikhet, jämställdhet, rättvisa, frihet, demokrati och fred. Den bärande normen är människans inneboende värde. Deklarationen ger uttryck för en idealistisk värld där individen står i fokus. I realiteten existerar den dock i ett internationellt sammanhang i vilket stater kan låta nationella intressen gå före beaktandet av idealistiska visioner. Människan är deklarationens mening och mål. Genom att föra individens talan på internationell nivå vill den verka för det allmängitliga människovärdet. Deklarationen stipulerar de rättigheter och friheter som gör människovärdet till en grundläggande samhällsprincip. Dessa kontrasteras mot de idéer som hotar att underminera realiserandet av människans rättigheter och friheter Den relationella aspekten. Etablerar texten en relation mellan olika grupper? Vilka? Den allmänna förklaringen kretsar genomgående kring människan- individen. Dock upprättar den en relation mellan individen och staten; förklaringens syfte är att värna människan mot staters möjliga våld liksom att främja ett fredligt internationellt samfund där nationer beaktar och skyddar människans rättigheter och friheter. 47 Här framträder staten som handlande aktör. Staten tillskrivs makt. Dels framkommer dess maktposition genom att påvisa vad aktören kan vara i stånd att göra, i deklarationens negativa befallningar dvs. genom att kungöra vad 45 Se ingress: Eftersom ringaktning och förakt för de mänskliga rättigheterna har lett till barbariska gärningar som har upprört mänsklighetens samvete[ ]tillkännager generalförsamlingen denna allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Exempel i urval; artikel 5, 9, Se ingress: [ ]de mänskliga rättigheterna skyddas genom rättsstatens principer, Eftersom det är väsentligt att främja utvecklingen av vänskapliga förbindelser mellan nationerna. 16

18 människan inte får utsättas ex. ingen får godtyckligt fråntas sin nationalitet. 48 Dels tillskrivs den makt genom förklaringens positiva befallningar, där staten bör vara den aktör som säkrar människans rättigheter och friheter ex. Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. I artikeln är det är underförstått att lagen är formulerad av staten. 49 Således upprättas ett beroendeförhållande då människans rättigheter och friheter beror på statens agerande. 3. Den identitetsskapande aspekten. Vilka identitetspositioner skapar texten? Vilka egenskaper tillskriver den dessa identiteter? Vem är den centrala aktören? Vilken möjlighet ger texten för kriminalisering av asylsökande? Som tidigare nämnts är det människan som deklarationen sätter i centrum. Dokumentet tillkännager människans, därmed även den asylsökandes, betydelse genom dess tydliga budskap: att vara människa innebär att få omfattas av deklarationens rättigheter och friheter; Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 50 Texten talar om människan som bär på ett inneboende värde vilket står höjt över andra politiska, sociala eller rättsliga principer. Även implicit tillskrivs den asylsökande dennes betydelse; genom att kungöra vad människan har rätt till erkänns hennes värdighet. Den asylsökande är här inkluderad i begreppet människa där ingen kategorisering av människor görs. I egenskap av människa erkänns individens värde och därmed dess rättigheter. Trots att människan må vara den aktör som förklaringen är till för, verkar staten vara den aktör som människans rättigheter och friheter beror på. Genom att förklara staten som den aktör som ska tillgodose liksom skydda människans rättmätiga livsvillkor har staten axlat rollen som rättigheternas och friheternas väktare. Staten har således blivit den centrala aktören trots att människan är deklarationens mål. Textens diskurs öppnar inte upp för kriminalisering av asylsökande utan påvisar istället personens rätt att söka asyl i ett annat land än sitt eget Artikel Artikel Artikel Artikel

19 4. Ger texten upphov till en legitimering av frihetsberövning av asylsökande? Deklarationen kan ses som ett förkunnande om alla människors lika värde, dock nämns en möjlighet till inskränkning i artikel 29 som öppnar upp för andra tolkningar vad gäller behandlingen av asylsökande. Artikeln tillkännager; Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd. (Min kursivering.) Genom att proklamera att andras rättigheter och friheter samt samhällets välfärd är överordnade en persons utövande av sina egna rättigheter kan texten tolkas till förmån för vissa grupper av individer samt för staten. Texten ger uttryck för att det stora kollektivet går före den lilla människan - i motsats till deklarationens tidigare artiklar. Trots att deklarationen omfamnar människovärdet och klargör att alla människor är lika mycket värda så öppnar artikeln upp för andra tolkningar gällande behandlingen av asylsökande. Att deklarationen legitimerar en inskränkning av individers rättigheter till förmån för en större population är problematisk. Deklarationen använder också orden tillbörlig hänsyn utan någon vidare förklaring om vad detta betyder. Därmed förutsätter den att läsaren kan göra en korrekt tolkning av ordens innebörd. Ansvaret att tyda de mänskliga rättigheternas giltighet förflyttas till uttolkaren. Vem denna aktör är klargörs inte, möjligtvis är det staten som deklarationen har i åtanke då texten tidigare gett uttryck för dess centrala roll i beaktandet av de mänskliga rättigheterna. Artikeln avslutar med att poängtera att dess grundsatser dock måste följas. Inte desto mindre ger artikeln potentiellt utlopp för en viss legitimering av inskränkandet av asylsökandes rättigheter och friheter. 18

20 4. Analys av EU rådets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagandet av asylsökande i medlemsstaterna 1. Den ideationella aspekten. Vad står i dokumentet? Vad är dess budskap? Direktivets explicita syfte är att utgöra en del av Unionens gemensamma asylpolitik. Genom att lägga grunden för miniminormer gällande behandling av asylsökande anses EU:s gemensamma asylpolitik främjas. I linje med enhetliga regler önskar man minska risken för att asylsökande skulle söka sig till en annan medlemsstat i hopp om bättre levnadsvillkor. 52 Direktivet syftar även till att beakta och stå upp för de mänskliga rättigheterna. I inledningen klargörs hur det såväl omfattar som tillämpar Genèvekonventionen, som baseras på FN: deklarationens bestämmelser. Vidare redogör direktivet för hur det även är grundat på EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna samt att Direktivet syftar särskilt till att säkerställa full respekt för den mänskliga värdigheten. 53 Läsaren får därmed en uppfattning om att staternas handlingssätt, vilket ska ske i enlighet med direktivets stadgar, är förenligt med de mänskliga rättigheterna. Dessutom tillkännages att Unionens gemensamma asylpolitik, som direktivet anses främja; [ ]är ett grundläggande inslag i Europeiska unionens målsättning att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för alla som av olika omständigheter tvingas söka skydd inom gemenskapen. I denna paragraf länkas positiva termer såsom frihet, säkerhet och rättvisa till Unionens politik. Politiken verkar också kännetecknas av öppenhet då Unionen önskar upprätta ett område [ ] som är öppet för alla. Direktivet anser sig vara till för EU som institution vilket även omfattar dess medlemsstater och dess medborgare, genom att understryka att dess syfte är att etablera en gemensam asylpolitik vilket är i linje med den europeiska gemenskapens förverkligande. Förverkligandet ska ske genom öppna gränser inom unionen men högre murar vid de yttre gränserna. 54 Samtidigt framhäver direktivet att de beslut som tillkännages i dokumentet är till för de 52 EU rådets direktiv 2003/9/EG. Inledning (8). 53 Ibid., Inledning (5). 54 Bakardjieva Engelbrekt,Antonina, Oxelheim,Lars, Persson,Thomas. Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism- hot mot EU:s sammanhållning? 2012, 9. 19