KUNSKAP OM FOLKRÖRELSER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAP OM FOLKRÖRELSER"

Transkript

1 KUNSKAP OM FOLKRÖRELSER

2 Innehåll FÖRORD OCH VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? DEMOKRATI Vad är demokrati? Demokratins ABC Demokratins historia De gammaldemokratiska länderna Det tredje Europa Mänskliga rättigheter Aktivt medborgarskap FOLKRÖRELSER Folkrörelsernas framväxt Folkrörelsernas förhållande till stat och kommun Folkrörelser i Sverige Folkrörelserna i Lettland Folkrörelserna i Litauen Folkrörelser och medborgaranda NYA TIDER NYA RÖRELSER Aktiva medborgare Kvinnorörelsen en ständigt ny rörelse Den feministiska rörelsen Sociala rörelser Non-Governmental Organisations Organisationerna hot mot eller stöd för demokratin Sociala rörelser och media Globaliseringen av nyhetsjournalistiken Demokratisk rätt att demonstrera Efterföljarna Upprorens organisationer Källförteckning Detta projekt har finansierats med stöd från Europeiska gemenskapen inom ramen för Grundtvig-programmet Detta projekts innehåll återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens ståndpunkt och förpliktar inte på något sätt dess ansvar.

3 Förord alla medborgare i den europeiska unionen deltar i två demokratiska system det nationella och det europeiska och det är viktigt att varje medborgare, oberoende av om han eller hon bor i gamla, nya eller blivande medlemsstater, stimuleras att studera demokratins principer och problem. I det perspektivet har EU beslutat stödja ett projekt som innebär en strävan att så brett som möjligt öka kunskapen inom fyra specifika områden av gemensamt intresse runt Östersjön. De fyra områdena är Demokratin och EU, Folkrörelserna och demokratin, Östersjöländernas historia samt Den ekonomiska och monetära unionen. För detta ändamål har representanter för folkbildningsorganisationer i sex länder runt Östersjön utarbetat fyra studiematerial. De fyra studiematerialen är resultatet av ett samarbete mellan sju studiecirklar i sex länder runt Östersjön inom ramen för ett EU-projekt. projektet har inte haft som enda syfte att öka kunskapen inom områden som bedömts centrala för den framtida utvecklingen. Det har också förutsatt samverkan mellan individer och organisationer som inte tidigare haft behov av att gemensamt lösa uppgifter. Under arbetets gång har möjligheter och svårigheter blivit allt tydligare. Uppgiften har också varit att förbereda underlaget för studierna, så att det lämpar sig för studier i en form som skiljer sig från vad de flesta har erfarenhet av. Vi hoppas att ett antal s k studiecirklar kommer att genomföras med dessa material som underlag. Breddad kunskap om skilda bakgrunder ökar förutsättningarna för att vi framöver ska kunna samverka också inom andra områden. de fyra studiematerialen utgår som nämnts från bearbetning i studiecirkelform. En studiecirkel bygger på deltagarnas gemensamma ansträngningar att finna kunskap och att tillsammans pröva kunskapens betydelse för aktuella frågeställningar. Studiecirkeln förutsätter inte att en lärare presenterar fakta. Formen är känd i de länder som samverkat kring underlagen, men de mest omfattande erfarenheterna av studiecirkelarbete förefaller finnas i Sverige. I ett kommande avsnitt beskrivs studiecirkelformen mer utförligt. Det studiematerial rörande Folkrörelserna och demokratin, som du nu börjat ta del av, ingår som nämnts i en serie med fyra olika teman, som kan vara av intresse och betydelse för att förstå den utveckling mot mer omfattande samverkan, som Europa förväntas genomgå under de närmaste åren. Dessa fyra studiematerial är resultatet av samarbete mellan sju arbetsgrupper i sex länder inom ramen för projektet. Ansvariga organisationer har varit ABF:s (Arbetarnas Bildningsförbund) lokalavdelningar i Göteborg och Stockholm, TSL:n Helsingin Opintojärjestryry, Finland, AHL (Avatud Hariduse Liit) i Estland, RaAF (Rainis and Aspazijas Fund, Latvia) i Riga LLES (Lithuanian Labour Education Society), Lithuania och Arbeit und Leben i Hamburg. för att projektet skulle kunna genomföras krävdes att de ansvariga organisationerna skulle bidra med en större andel av de totala projektkostnaderna än EU. Det betyder att representanterna för de deltagande organisationerna ansett att denna försöksverksamhet är angelägen. Vi som haft ansvar för detta material hoppas att det kan komma till användning inte bara i de länder som varit delaktiga när det gällt att utarbeta studiematerialen utan också i andra delar av Europa. Vi är övertygade om att studiecirkeln är en utmärkt form både för att studera europeiska problem och för att på sikt fördjupa demokratin i det nya Europa. ett stort tack till deltagarna i de tre arbetsgrupperna, som på ett mycket konstruktivt och värdefullt sätt bidragit med många idéer, material och personligt engagemang under arbetet med detta studiehäfte. göran eriksson giedre lelyte dzina termane ABF Stockholm LLES Vilnius RuAF Riga 1

4 Vad är en studiecirkel? hur lär vi oss? Hur får vi ny kunskap? Traditionell inlärning bygger ofta på studier på egen hand, studier som avslutas med ett prov. Man lär för skolan och inte för livet. Det är vi vana vid från skolan och från högre studier och från arbetslivserfarenhet. Forskning visar emellertid att mycket av det man lärt på det sättet snabbt glöms bort, kunskaper man visat med ett prov som ofta frågat efter detaljer. Men det finns som vi alla vet många sätt att hämta in ny kunskap på. Ett av dem har fått namnet studiecirkel och erfarenheten av den studieformen varierar mellan Europas länder. Det viktigaste är att det handlar om en grupp som söker sig till en ram och där de kan välja att ta reda på ny kunskap i samverkan med andra. Deltagarna planerar, söker information, formulerar frågor, diskuterar, analyserar och utvärderar utifrån egna önskemål och intressen. En grupp vuxna söker alltså kunskap tillsammans. Det behöver inte vara en lärare som leder cirkeln. Det är ju deltagarna själva som aktivt ska söka kunskapen. Men visst händer det att lärare leder cirklar. Det är mer vanligt inom vissa ämnesområden än andra, exempelvis språk och matematik. Då är det viktigt att denne inser, att det är väsentligt att i en sådan vuxengrupp inte agera som lärare som många gör i sitt vanliga lärarjobb. I cirkeln gäller det att gemensamt söka svar på de frågor som deltagarna tycker är viktiga och inte främst besvara dem som läraren redan vet svaren på. Att utgå från deltagarnas frågor innebär att cirkeln inte bara ökar kunskapen utan också stärker deltagarnas självförtroende och självständighet. i de länder som deltar i detta EU-projekt finns varierande erfarenheter av studiecirklar i den form de här beskrivits. Studiecirkelformen innebär därför för många en komplettering till en rad andra studieformer. EU har ansett det angeläget att genom detta projekt sprida kunskap om studiecirkeln som en möjlig väg till kunskap bland vuxna. Denna ickeauktoritära studieform anses i Sverige haft stor betydelse för utvecklingen av det demokratiska samhället. Olof Palme, tidigare statsminister i Sverige, brukade ibland beskriva Sverige som en studiecirkeldemokrati. Han menade att i en studiecirkel lär sig deltagarna lyssna, motivera ståndpunkter, ta hänsyn och respektera andras uppfattningar. En demokrati förutsätter aktiva och informerade medborgare. Det stora antalet ickeauktoritära studiecirklar medverkade på det sättet till att utveckla demokratin i Sverige. de cirklar som kommer att startas med stöd av dessa material, först i de länder som ingått i projektet men på sikt också i andra länder, kommer att ha ett studiematerial som utgångspunkt. Det ska inte ses som en lärobok, även om det innehåller en del fakta. Materialet bygger också på ett stort antal frågor. Ibland har de till syfte att hjälpa deltagarna med att prioritera i studierna innan en mängd fakta kommer, i andra fall är avsikten att frågorna ska stimulera bearbetningen av fakta. Frågorna är så många att det är nödvändigt att välja vilka man ska ta upp i gruppen. Ni väljer själva vilka frågor ni tycker det är viktigt att samtala om och undviker de frågor ni inte känner för men kanske också lägger till frågor som är viktiga för er, men som inte kommit med i handledningen! 2

5 självfallet väljer ni också vad ni vill läsa och vilken information som ni enskilt eller i smågrupper tar reda på mellan cirkelsammankomsterna. Ofta är det också stimulerande att intervjua personer utanför cirkeln; ibland är det nödvändigt att skaffa den kunskap cirkeln behöver just den vägen. Viktigast är emellertid deltagarna själva. Det är era erfarenheter, ert intresse och er livsvisdom, nyfikenhet och upptäckarglädje som är förutsättningen för ett lyckat studieresultat. studiecirkeln behöver en ledare. Han eller hon deltar i studierna på samma villkor som övriga i cirkeln. Ledarens uppgift är att hålla ihop cirkeln, administrera arbetet. Ledaren har huvudansvar för att cirkeln fungerar som en grupp, ska se till att alla blir delaktiga, stimulera de tysta att yttra sig och hålla tillbaka deltagare som dominerar för mycket. Den organisation eller förening, som svarar för cirkelverksamheten, bör se till att cirkelledarna får klart för sig vad som kännetecknar en studiecirkel. I en sådan introduktion till cirkelledarskap är det bra om det också ingår information och samtal om hur vuxna lär i jämförelse med hur barn och ungdom hämtar in ny kunskap. I introduktionen bör också ingå kunskaper om gruppdynamik, d v s om sådant som brukar hända i en grupp som träffas flera gånger. erfarenheten säger att den ideala studiecirkeln består av sju-tio deltagare. Flertalet cirklar har mellan tre och 20 deltagare. Om en grupp är liten kommer inte så många synpunkter fram och antalet infallsvinklar blir begränsat. En stor studiecirkel medför att det blir svårt att få alla deltagare att vara aktiva och delta i den process som studiecirkelarbetet utgör. Det är vanligt att studiecirklar samlas på deltagarnas fritid, vanligtvis en kväll i veckan med två eller tre timmars arbete. Dagarna mellan sammankomsterna är viktiga därför att de ger utrymme för funderingar och studier på egen hand eller tillsammans med en eller ett par deltagare i cirkeln. Emellanåt kompletteras cirkelsammankomsterna med en eller fler längre samlingar ibland i internat - ofta över helger - för grundligare bearbetning av aktuella frågor. hur länge pågår en studiecirkel? Det finns inte heller i det avseendet något enkelt svar. I somliga cirklar anser man sig inte ha möjlighet att sätta av mer än tre möten. Flertalet cirklar brukar dock tycka att det behövs ett tiotal sammankomster och de sträcker sig då över flera månader. Och det finns exempel på studiecirklar som vidgat sitt studieområde så att samvaron känns stimulerande i flera år! Eftersom studiecirkeln är en ny studieform för många är det viktigt att deltagarna får en ordentlig genomgång av grundläggande principer för cirkelarbetet. När gruppen tagit del av materialet kan den välja och forma en grov studieplan, som självfallet kan ändras med framtida erfarenheter. det har visat sig vara värdefullt för deltagarna och därmed för studiecirkeln att man då och då gör ett uppehåll i arbetet och diskuterar arbetsformerna. Vad känns bra och vad behöver ändras? Innan studierna påbörjas kan det vara av värde att reflektera över det som skrivits i vidstående stycke. Är det t ex möjligt att studera utan lärare? Vilka är i så fall fördelarna och riskerna? Är en grupp tillräckligt kunnig för att med hjälp av studieguiden välja viktiga områden för frågor och diskussion? 3

6 Demokrati Vad är demokrati? detta studiematerial ska huvudsakligen handla om folkrörelser, men sådana rörelser har ofta varit både en förutsättning för och en central byggsten i uppbyggandet av en demokrati. Vi börjar därför med att gemensamt resonera om hur vi uppfattar begreppet demokrati. Vilken är er uppfattning om vad demokrati är? Några kompletterande tankar kan ni få i uppslagsverk eller på Internet! Finns det en gemensam definition? Vad tycker ni känns rätt? demokratiska värderingar får konsekvenser såväl för dagligt liv, som när det gäller inflytande över gemensamma samhällsfrågor. demokrati på individnivå kan ses som en livsform, ett sätt att tänka och ett sätt att uppträda mot sina medmänniskor. Demokratin blir då ett normsystem för umgänge människor emellan. Det handlar om privatlivet, förhållandet till familjemedlemmar, släktingar och grannar, om vem som bestämmer i familjen och hur det ser ut på jobbet. Har alla medlemmar i familjen rimlig grad av inflytande? Vem tar i realiteten besluten? Lyssnar ledningen på jobbet på medarbetarna? Ska eleverna ha inflytande över fler frågor inom skolan än den egna undervisningsgruppen? Finns det skolgemensamma frågor de också ska kunna ha inflytande över? Vilka? Ska eleverna ha inflytande över skolmiljön, maten, inredningen, ekonomin, undervisningens innehåll, pedagogiken? Ska elevernas föräldrar ha inflytande? Vad är fördelar och nackdelar med ett ökat föräldrainflytande? Ökat inflytande betyder mindre inflytande för lärare, rektor och skolstyrelse. Hur går den ekvationen ihop? Har ni det inflytande ni vill ha över ert boende? den tyske sociologen jürgen habermas, som funderat över villkoren för ett demokratiskt samtal ställer upp följande tre krav: - ingen ska få dominera över den andre, - alla ska uppträda ärligt och - ingen får ha dolda strategiska syften. Håller ni med? Saknas något? 4

7 Demokratins ABC demokrati innebär ofta ett samhällsperspektiv. Vem fattar beslut - var, när och hur sker det? Det är inte ovanligt att människor, som sluter sig samman för att fatta gemensamma beslut blir oense. Det är då svårt att acceptera att någon enskild person driver igenom sin vilja med makt. Man kan då enas om några klassiska grundprinciper (anknyter till Democracy and its Critics av Robert A. Dahl): A. Vars och ens intressen förtjänar lika hänsyn (normen om lika hänsyn) B. Vuxna människor bedömer i allmänhet bäst själva sina intressen både de privata och sådana de delar med andra i gruppen (självständighetsregeln) C. Då är de också kompetenta nog att delta som jämställda medborgare i beslutsfattandet (principen om politisk jämställdhet) detta demokratins abc leder i sin tur vidare till fem mer konkreta kriterier på en demokratisk beslutsordning. Tillsammans utgör de en samling nödvändiga och tillräckliga villkor för en helt demokratisk process: Medborgarskap för alla. Alla sammanslutningens vuxna medlemmar är medborgare. Ingen får uteslutas. Kontroll över dagordningen. Medborgarna har själva rätt att avgöra vilka frågor dagordningen ska omfatta. Effektivt deltagande. Alla har lika möjligheter att göra sin ståndpunkt känd samt att ta upp frågor på dagordningen. En medborgare, en röst. När beslut i en fråga tas, har var och en lika inflytande. Det är medborgarnas ställningstaganden som fäller utslaget, inget annat. Upplyst förståelse. Var och en har lika möjligheter att komma underfund med vad som ligger i hans eller hennes intressen både på det gemensamma planet och på det privata. Diskussion Diskutera demokratins ABC och de fem kriterierna. Instämmer gruppen? Ni har tidigare funderat över hur demokratiska värden fungerar i familjen, skolan, boendet och på arbetsplatsen. Försök att kortfattat beskriva vad som kännetecknar en stat som kallar sig demokratisk? som många vet kommer själva ordet demokrati från grekiskan. Det betyder ordagrant folkstyre. Ordet talade om för omvärlden att i Grekland var det folket som styrde. Men det stämmer inte med våra mått. Kvinnor, utlänningar, slavar och barn hade inte några demokratiska rättigheter. 5

8 Är det någon skillnad på folkligt inflytande i Sverige omkring 1900?, 1920?,1940?,1960? och i dagens läge? Hur såg det ut när era föräldrar var unga, när era mor- och farföräldrar var unga? Vad ville de ändra på? Kanske kan någon närstående som har minnen komma till gruppen och berätta. folkets inflytande är i dag mer omfattande i stora delar av världen än för några årtionden sedan. Men fortfarande finns det länder där utvecklingen inte gått mot ökat folkligt inflytande. Starka krafter söker dock ändra på detta förhållande. människor som vill ändra något i den gemenskap där de lever, har ofta slutit sig samman för att tillsammans kämpa för det som är viktigt. De förändringar som genomförs har i allmänhet först blivit accepterade av en majoritet inom denna grupp genom en demokratisk process. Engagerade sig era närstående i någon grupp eller rörelse för att driva kampen för ökat folkligt inflytande? Låt dem berätta i gruppen om sina minnen. Vilka möjligheter hade de att verka för sådana mål? Hur bar de sig åt? Vad blev resultaten? dessa funderingar kring demokratin har tagits upp som en bakgrund för det som är det egentliga ärendet för detta studiematerial: folkrörelserna och deras betydelse för demokratins framväxt. Innan vi går över till det avsnittet har vi dock känt det angeläget att ge ytterligare lite information om bakgrunden. Närmast kommer en blixtsammanfattning av demokratins sega kamp genom århundradena. Demokratins historia Försök kortfattat skildra hur ni uppfattat att demokratin utvecklats i Sverige? Har de övriga i gruppen samma tolkning av det som hänt? Är er uppfattning att demokratin under de senaste decennierna vuxit sig starkare i stora delar av världen? Vad beror det på att det gått i den riktningen eller i motsatt? De gammaldemokratiska länderna i några länder i nordvästra Europa ibland kallade gammaldemokratiska - växte demokratin fram successivt under en lång tid. Det började i allmänhet med att makten övergick från kungahusen till parlamenten/riksdagarna. Det var dock länge en begränsad grupp medborgare som hade rösträtt. Genom rösträttsreformer under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet utvidgades sedan rösträtten till större grupper vuxna män. Först fick medelklassens män, sedan arbetarklassens män och till sist även kvinnorna demokratiska rättigheter. 6

9 i de flesta av dessa länder bevarades monarkin, men huvuddelen av makten låg i parlamentet/riksdagarna. Om man tar hänsyn till när rösträtten blev allmän och lika för både män och kvinnor, kan man notera att Finland kom först (1905) och Sverige sist av de nordiska länderna (1918). Nederländerna, Belgien och Frankrike genomgick samma utveckling, men där fick kvinnorna rösträtt något senare än i Norden och i Schweiz fick kvinnorna rösträtt i den sista av kantonerna först I de flesta övriga länder i Europa har totalitära och odemokratiska styrelsesätt varit vanliga ända in i vår tid. Det tredje Europa i östra europa finns en svagare demokratisk tradition. En del historiker talar därför om denna region som det tredje Europa. Redan under romarriket uppstod en skillnad mellan Västrom och Östrom. När Västrom gick under och Västeuropa gick en alltmer pluralistisk utveckling till mötes, kvarstod Östrom som kejsardöme med Konstantinopel som huvudstad ända till 1453, då den erövrades av turkarna. I Västeuropa blev visserligen påven i Rom den viktigaste maktfaktorn under många hundra år, men han hade att konkurrera med världsliga härskare i de olika monarkierna. I Östrom fanns hela tiden kejsaren i samhällstoppen, och de grekisk-ortodoxa patriarkerna var underordnade honom, en ordning som behölls även efter Konstantinopels fall. Det har hävdats att Ryssland i viss mening kvarstod som ett slags fortsättning på det östromerska riket. i diskussionen om demokratins rötter i Europa har det påpekats att det faktum att påvemakten skildes från den statliga makten i många av Västeuropas länder, var av stor betydelse för framväxten av en ökande tankefrihet i denna del av världsdelen. Konkurrensen mellan olika maktcentra lade en grund för det pluralistiska tänkande, som är centralt inom demokratin. Man har frågat sig om det grekisk-ortodoxa arvet i Ryssland kan förklara en del av de totalitära traditionerna där. Den ryska kyrkan samexisterade på ett passivt sätt både med tsarväldet och med den kommunistiska diktaturen och den västeuropeiska humanismen. Upplysningen och toleransen fick aldrig något starkt genomslag i Ryssland. Till bilden hör också att Ryssland och en del andra länder i Östeuropa länge varit isolerade från kontakter med Västeuropa beroende på språkskillnader, olika ekonomiska utvecklingsnivåer samt tsaristisk och kommunistisk diktatur, som begränsat idéutbytet över gränserna. De demokratiska idéerna har därför inte fått så stort genomslag i Östeuropa som i väst förrän under den allra senaste tiden. Kan det vara så att kampen mellan påven och kungarna i Västeuropa under många hundra år har bidragit till att utveckla ett pluralistiskt tänkande hos människorna? Och att en annorlunda utveckling i Östeuropa kan ha bidragit till en svagare demokratitradition? Vilka hot finns det mot demokratin idag? Vilka risker finns för att nazistisk, fascistisk eller kommunistisk diktatur kommer tillbaka i Europa? Vad kan staten, de lokala myndigheterna, de frivilliga organisationerna eller ni själva som medborgare göra för att motverka hoten mot demokratin? 7

10 i strävan att förankra demokratiska grundvärderingar kan skolan spela en stor roll. I skolan möts alla de ungdomar som senare blir ansvarsbärande medborgare. Någon annan motsvarande gemensam mötesplats finns inte i våra samhällen. Vad ska känneteckna undervisningen och samvaron i skolan för att skolan ska bli en skola i demokrati? Är det tillräckligt att ge alla unga människor teoretiska kunskaper om vad demokrati är eller måste demokratiundervisningen kompletteras med tillämpning i skolsamhället? Mänskliga rättigheter demokrati bygger i grunden på en föreställning om alla människors lika värde. Religionsfilosofer och samhällsdebattörer hävdar att alla människor i grunden har lika värde och att vi alla därför bär med oss vissa fri- och rättigheter, som ingen kan ta ifrån oss. Dessa fri- och rättigheter står över de lagar, som stiftas av människor. Anser ni att människor har lika värde och att de är födda med vissa grundläggande fri- och rättigheter? regler om medborgarnas fri- och rättigheter utformades redan under medeltiden, först i England genom Magna Charta Under 1700-talet utvecklades den moderna folkrätten och vissa radikala grupper började att med ökad kraft propagera för dessa rättigheters okränkbarhet samt för avskaffandet av tortyr och dödsstraff. När de engelska kolonierna i Nordamerika förklarade sig fria från England 1776, antogs en omfattande förklaring om de mänskliga rättigheterna. Denna inspirerade sedan revolutionärerna i Frankrike att avge en liknande förklaring I senare tid har såväl FN, 1948, som Europarådet, 1950, antagit deklarationer om de mänskliga rättigheterna. artikel 1 i fn:s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna lyder: Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap flera av dessa grundläggande rättigheter är centrala för att folkrörelserna ska kunna verka, t ex åsikts- och yttrandefriheten samt förenings- och församlingsfriheten. Flertalet länder har förbundit sig att respektera dessa rättigheter genom att ratificera FN-förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella förklaringar av samma innebörd. Låna några av rättighetsförklaringarna på ett bibliotek och jämför innehållet. Har riksdagen antagit, ratificerat, några av dessa internationella rättighetsförklaringar? Kan man inskränka eller upphäva de mänskliga rättigheterna genom beslut i demokratisk ordning i riksdagen? 8

11 Aktivt medborgarskap det finns många olika uppfattningar om hur demokratin bör utvecklas. Ett grundläggande problem gäller frågan om man ska sträva efter direkt eller indirekt demokrati. När medlemmarna i en förening fattar beslut på ett medlemsmöte utövar de direkt demokrati. Indirekt demokrati fungerar när en förenings styrelse bestämmer sig. Styrelsen är ju vald för att i vissa frågor besluta på medlemmarnas vägnar. den begränsade demokratin i det antika Grekland är liksom tinget i det gamla germanska samhället också exempel på direkt demokrati. Länge ansåg demokratiska debattörer att endast direkt demokrati var värd att kämpa för. I vår tids stora stater och organisationer kan inte direkt demokrati fungera. Där blir indirekt demokrati nödvändig, även om inslag av direkt demokrati, t ex folkomröstningar, förekommer. Det oundvikliga avståndet mellan väljarna och deras valda representanter som uppkommer i en indirekt demokrati är något som ständigt diskuteras i alla demokratiska stater. Tycker ni att avståndet mellan väljarna och valda representanter är för stort? När det gäller föreningen, kommunen, riksdagen, EU? Måste det vara så? Hur skulle avstånden kunna minskas? en annan dimension i demokratisynen gäller frågan om det politiska området den del av livet som kan påverkas genom politiska beslut ska vara stort eller litet. Vissa politiker vill begränsa det politiska området, och i stället överlåta makten till individerna, familjen eller marknaden. Andra menar att det tvärtom är rimligt att förtroendevalda, som kan ställas till ansvar och avsättas, bör ha avgörande inflytande över gemensamma områden av stor vikt för den enskilde. Hur ser ni på frågan om var gränsen bör gå mellan det som den enskilde, individen, ska ha ansvar för och det som bör eller måste lämnas över till de förtroendevalda? redan när de första moderna demokratierna tillkom kunde man konstatera att valdeltagandet varierade både mellan valen och mellan olika grupper av väljare resursstarka och välutbildade väljare hade större möjligheter att påverka politiken. Demagogiska och populistiska ledare visade sig ha lättare att manipulera väljare, som var dåligt insatta i de politiska frågorna. i syfte att motverka dessa demokratiska svagheter växte ett demokratiskt folkbildningsarbete fram. Det har varit mycket omfattande i Sverige. Till det demokratiska folkbildningsarbetet hörde och hör i Sverige folkhögskolorna och studieförbunden. Under några årtionden hade omkring en tredjedel av riksdagsmännen folkhögskolestudier i sin bakgrund och inte som i många andra länder, där så gott som alla har en akademisk utbildning. 9

12 Finns i Sverige idag ett omfattande demokratiskt folkbildningsarbete? Når det många människor? Är kunniga och bildade medborgare en förutsättning för demokratin? Är det så att en person med omfattande utbildning har en mer demokratisk hållning än den som har kort utbildning? Får en person med högskoleutbildning generellt ett mer demokratiskt förhållningssätt till omgivning och samhälle än den som endast tagit del av samhällets obligatoriska grundutbildning? i en demokrati har majoriteten mer att säga till om än minoriteten. Det gör det naturligt att välorganiserade grupper av medborgare har större möjligheter att utöva inflytande än enstaka personer. Väljarna såg fördelar med att organisera sig och utbilda sig för samhällsansvar. I en demokrati är det därför naturligt att grupper av medborgare bildar partier och organisationer. 10

13 Folkrörelser i olika avsnitt i det här studiematerialet har sambandet mellan samhället och grupper av aktiva medborgare och utvecklingen av demokratin belysts. Nu börjar det avsnitt som är huvudtema för detta studiematerial. Det handlar om folkliga rörelser. Vad kännetecknar enligt gruppens mening en folkrörelse? Vad är skillnaden mellan en förening och en folkrörelse? Hur används begreppen folkrörelse, social rörelse och civilsamhälle i Sverige? Folkrörelsernas framväxt erfarenheter från många länder säger att föreningar och organisationer av olika slag spelar stor roll för demokratins möjligheter att verka. I dessa kan människor vara aktiva och påverka samhällsutvecklingen. Under senare delen av 1800-talet började man i en del länder att kalla sådana massorganisationer för folkrörelser. Ursprungligen var ett oppositionellt drag i förhållande till dåtidens odemokratiska samhälle mycket tydligt. Vid den tiden var det kapitalistiska produktionssättet dominerande och nya sociala grupper och krafter trädde fram i samband med industrialiseringen och rationaliseringarna inom jordbruket. En stor del av befolkningen flyttade från landsbygden till städer och industrisamhällen, där de sociala villkoren var eländiga. redan under ett tidigare historiskt skede hade det uppstått frivilliga sammanslutningar, men dessa organisationer var oftast ledda av personer från de högre stånden. Vissa av dem verkade för reformer, t ex för införande av allmän skolundervisning. Efter någon tid hade många av dessa liberala och filantropiska organisationer spelat ut sin roll. Framför allt bland de växande grupperna av industriarbetare uppstod nya organisationer, som inte leddes av människor från andra samhällsgrupper. Dessa var från början i klar opposition till dåtidens odemokratiska samhälle. Några av dem var revolutionära, men de flesta var inriktade på stegvisa reformer och framkämpade överenskommelser med företrädarna för det gamla samhället. termen folkrörelse förekommer i de flesta europeiska språk, men innebörden har växlat beroende på de skiftande förhållandena i olika länder. Ursprungsbetydelsen är folk i rörelse mot missförhållanden i samhället. I vissa språk användes också tidigt beteckningen sociala rörelser i stället för eller parallellt med beteckningen folkrörelser. I ordet folkrörelse markerar förledet folk- att medlemmarna utvecklat egna ideologier med målet att förändra vissa för dem centrala delar i samhället. Folkrörelserna har olika mål. I Sverige brukar vi i första hand räkna med de religiösa rörelserna, nykterhetsorganisationerna, den fackliga och politiska arbetarrörelsen och andra politiska rörelser, folkbildningsrörelsen, konsumentkooperationen, bonderörelsen, kvinnoorganisationerna, ungdomsorganisationerna, pensionärsrörelsen, handikapprörelsen, idrottsrörelsen, fredsrörelsen och miljörörelsen. Längre fram kommer en något bredare bakgrund att ges till en del av dessa rörelser. Vilka folkrörelser känner ni till i Sverige? 11

14 i länder där föreningslivet spelat en stor roll för den demokratiska utvecklingen har man också försökt att definiera begreppet folkrörelse. Som jämförelse kan nämnas hur en folkrörelse vanligen definierades i Sverige vid mitten av 1900-talet. Dess kännetecken ansågs vara: Idéförankring. Rörelsens program är förankrat i en ideologi med värderingar gällande människors liv och samhällets utformning. Frivillig anslutning. Medlemskapet är frivilligt men samtidigt öppet för alla som kan komma i fråga. Integritet. Rörelsen är oberoende i förhållande till myndigheter och företag. Varaktighet i tiden. Rörelsen är en stadigvarande företeelse, som ständigt bevakar ett folkligt intresse. Tillfälliga rörelser och aktionsgrupper räknas inte som folkrörelser. Intern demokrati. Rörelsen har en demokratisk uppbyggnad. Totalitära och religiösa rörelser utan inre demokrati är därför inte folkrörelser. Stort medlemsantal. En stor del av befolkningen måste vara medlemmar eller sympatisörer för att man ska kunna tala om folkrörelse. Geografisk utbredning. Rörelsen måste vara spridd över hela landet. Om verksamheten är begränsad till en viss region, är det inte en folkrörelse. Socialt innehåll. Rörelsen ska ha mötesplatser, där medlemmarna diskuterar de gemensamma frågorna, skolas ideologiskt och umgås socialt. Samhällsförändring. Målet är en förändring av samhällsförhållandena i folkflertalets intresse. andra definitioner finns också. En del av dem delar upp rörelserna i mer intressebetonade folkrörelser (t ex fackföreningsrörelsen och kooperationen) och mer idébetonade rörelser (t ex frikyrkorörelsen och bildningsrörelsen). Under senare år har det också varit vanligt att skilja idérörelser för samhällsförändring från fritidsrörelser för individuella intressen. Folkrörelsernas förhållande till stat och kommun en viktig principfråga gäller folkrörelsernas förhållande till staten och kommunerna. Man kan hävda att en ideell organisation i en demokrati ska ha rätt att verka utan godkännande från myndigheterna utan att behöva registrera sig hos myndigheterna. Statens krav på reglering och beskattning, som gäller bolag, stiftelser och ekonomiska föreningar, bör inte gälla ideella föreningar, eftersom dessa inte bedriver någon ekonomisk verksamhet. en mer komplicerad sida av den frågan gäller det beroende, som kan uppkomma om staten och organisationerna samarbetar nära, om staten ger bidrag till verksamheten och om dessa båda sektorer i samhället mer och mer växer ihop. I några länder med starka folkrörelser, som samverkat med staten, har det framförts kritik mot att organisationer som kan verka fritt med tiden kommit att sitta i knät på staten. Demokratin har då förlorat en viktig byggsten. 12

15 i en del länder med svaga folkrörelser genomförs en del av deras verksamheter i regi av myndigheter, stiftelser eller företag. Exempelvis kan människor i ett bostadsområde engageras i kulturarbete av en kommunalt anställd kulturadministratör. Ibland kan uppgiften vara att väcka liv i en sovande by. Det kan också förekomma att aktiviteter, som vi här betraktar som delar av föreningslivet, organiseras av någon eller några enskilda personer på egen bekostnad eller med ekonomiskt stöd från någon privat stiftelse eller från ett företag. Sådana initiativtagare utan rörelseanknytning kallas i många länder animatörer. det finns forskare, som givit följande bild av processen när en folkrörelse åldras: först är rörelsen ung, vital och samhällsomstörtande, sedan blir den vuxen, etablerad och samhällsstödd och till sist stelnar den, tappar medlemmar och dör Vilka folkrörelser har ni egen erfarenhet av? Hur har de påverkat utvecklingen av demokratin, kulturen och det sociala livet? Vilken roll spelar folkrörelserna idag? Får de ekonomiskt eller annat stöd av staten och/eller kommunerna? Måste de registrera sig hos myndigheterna för att få verka? Har ni i studiecirkeln egna erfarenheter av förenings- och folkrörelsearbete? Tror ni att ett rikt föreningsliv kan ha positiv inverkan på individens demokratiska förhållningssätt? I så fall hur? Finns det organisationer, som spelar en särskilt positiv roll för utveckling av demokratin? Finns det också organisationer, som kan ha en negativ inverkan? Vad utmärker i så fall sådana organisationer? Vilka är riskerna och fördelarna med ett nära samarbete mellan staten/kommunerna och folkrörelserna? Måste en organisation till sist stelna och dö eller kan den ständigt vitaliseras? Folkrörelser i Sverige i sverige har folkrörelserna haft och har i viss mån fortfarande en större betydelse för samhällsutvecklingen än i de flesta andra länder. Sverige har en lång tradition med folkligt inflytande på socken- och kyrkostämmor i det gamla jordbrukssamhället samt en etniskt och religiöst homogen befolkning präglad av luthersk pliktkänsla. Det påstås att det i Sverige sedan länge funnits en hög grad av lojalitet med statsmakten och flertalet förändringar i samhället har genomförts stegvis utan revolutioner. Till detta finns historiska förklaringar. Självägande bönder kom att stöda konungen mot adeln som sökte makt. Under ett par hundra år har svenskarna också sluppit krig och ockupation. Mot denna bakgrund och medvetna om att förändringar ofta kräver kompromisser, växte de svenska folkrörelserna fram. I 1800-talets Sverige var klasskillnaderna mycket stora. Endast ett fåtal medborgare fick mer än den fyraåriga folkskoleutbildning, som introducerades Radikala idéer om sociala förändringar kom till landet från England och Tyskland och de fick fotfäste i 13

16 den växande arbetarklassen. Frikyrkorörelsen startade som protest mot den svenska statskyrkan och verkade för ett mer aktivt religiöst liv, till att börja med genom arbete i små grupper som träffades i medlemmarnas bostäder för bibelstudier och diskussioner. Sådana privata religiösa sammankomster var förbjudna ända till Nykterhetsrörelsen uppstod i en tid när de sociala missförhållandena hade lett till ett omfattande alkoholmissbruk. I början samarbetade nykterhetsrörelsen med arbetarrörelsen och gav många människor deras första skolning i föreningskunskap. Det var för övrigt inom nykterhetsrörelsen som studiecirkelverksamheten började. Konsumentkooperationen byggdes upp av konsumenter, som organiserade sig för att sänka priserna på de viktigaste vardagsvarorna. De köpte in varulager och startade butiker i egen regi. Bonderörelsen började med att bönder byggde upp mejerier och slakterier tillsammans. Idrottsrörelsen, som länge leddes av personer från de högre samhällsklasserna, har breddats och vuxit under lång tid och är nu den numerärt största folkrörelsen i Sverige. Under senare delen av 1900-talet har körverksamheten vuxit starkt och engagerar nu ett stort antal vuxna. arbetarrörelsen har varit mest inflytelserik av folkrörelserna och präglat en stor del av det nutida Sverige. Den byggdes upp under slutet av 1800-talet, då urbaniseringen, industrialiseringen och den expansiva kapitalismen medförde usla arbetsvillkor och social nöd för arbetarklassen. Såväl i arbetarrörelsen som i de övriga folkrörelserna spelade som nämnts folkbildningsarbetet redan från början en viktig roll. Medlemmarna samlades i studiecirklar för att man insåg att bildning var ammunition i klasskampen och att behövde öka sina kunskaper för att kunna få ett större inflytande i samhället. Utöver ordförande, sekreterare och kassör utser de flesta svenska föreningar än i dag också en studieorganisatör, som ordnar studiecirklar för medlemmarna och håller kontakt med det studieförbund som föreningen valt att ansluta sig till. politiskt har det socialdemokratiska partiet haft en avgörande betydelse i Sverige. Det har bildat regering i Sverige i olika omgångar under större delen av tiden sedan arbetarrörelsen spelade också en stor roll i det sociala livet för många människor: många bodde i hyreshus, ofta arbetarbostäder där efterhand alltfler blev medlemmar i hyresgästföreningen. De som hade råd kunde köpa en bostadsrättslägenhet i någon av de bostadskooperativa organisationerna. Anslutningen till fackföreningsrörelsen har traditionellt varit hög och många fackföreningar fattade majoritetsbeslut om att vara kollektivt anslutna till det socialdemokratiska partiet. Man gick i studiecirklar, köpte teaterbiljetter och skaffade sig böcker och konstverk genom olika kulturorganisationer inom arbetarrörelsen. Man handlade i den kooperativa butiken och gick och roade sig i Folkets Hus eller Folkets Park. Allt detta var delar av arbetarrörelsen. de flesta av dessa organisationer finns fortfarande kvar, men de klassmässiga och geografiska omflyttningarna i samhället, den högre levnadsstandarden, expansionen av skolutbildningen, byggandet av privatfinansierade småhus, den moderna nöjesindustrin och andra företeelser i vårt nutida samhälle, har försvagat folkrörelserna och gjort medlemmarna mera otrogna i förhållande till vad som tidigare kändes som de egna organisationerna. 14

17 en svensk folkrörelsepolitiker angav under 1950-talet följande tre områden som de viktigaste för folkrörelserna: att vara medborgarskolor och rekryteringsfält för statliga och kommunala organ samt demokratiska miljöer, t ex en väg in i riksdagen; att sköta funktioner som annars skulle skötas av staten eller kommunerna, t ex studiecirkelverksamhet och nykterhetsupplysning; att vara påverkansorgan, d v s bedriva det som vi i dag kallar lobbyverksamhet. i dag har förhållandena ändrats. Allt färre riksdagsledamöter är präglade av sin folkrörelsebakgrund. Studiecirkelverksamheten har ändrat tyngdpunkt och handlar i dag mer om individens utveckling och sökande efter kunskap inom områden som skolan glömt bort än om gruppens kamp om makt. Nykterhetsupplysning började kännas lite gammaldags i det förenade Europa. Privata konsulter och företagsgrupper samt massmedier är ofta mer framgångsrika än folkrörelserna i sitt lobbyarbete. alltjämt är föreningslivet dock mycket omfattande. Så gott som alla svenskar är medlemmar i flera olika organisationer. I flertalet fall är medlemskapet huvudsakligen symboliskt: man betalar en medlemsavgift och stöder därigenom en inriktning eller får möjlighet att fördjupa ett personligt intresse. En betydligt mindre andel svenskar än i folkrörelsernas militanta period gör i dag aktiva insatser inom dessa organisationer. Folkrörelser i Lettland i Lettland är frivilliga eller ideella organisationer definierade som organisationer grundade med syftet att medlemmarna tillsammans ska kunna uppnå de mål organisationen uppsatt enligt dess stadgar. det finns idag i Lettland flera tusen ideella organisationer (vid slutet av 1998 fanns det registrerade allmänna organisationer och 532 ideella organisationer. Många av dessa är idag inte aktiva eller har upphört). Att tillåta ideella organisationer innebär en rätt för individer att fritt sammansluta sig i en förening, vilket är en av hörnstenarna i en demokrati. Dessa rättigheter är inskrivna i den lettiska konstitutionen, artikel 102. Ideella organisationer är nödvändiga i ett samhälle för att förhindra despotism eller envälde. Det måste i ett demokratiskt samhälle finnas möjligheter för individen att deltaga i beslutsprocesser. idag betraktas Lettlands frivilliga organisationer (NGOs) som den tredje sektorn (den första sektorn staten, den andra privata företag). De flesta frivilligorganisationer är i början av sin utveckling, eftersom de är fem till sju år gamla. De organiserar omkring 20 procent av befolkningen. Andelen har minskat sedan 1991, då omkring 54 procent betraktade sig själv som medlem i minst en frivillig organisation. Idag finns det inte något behov av att övertyga någon om fördelarna med den tredje sektorn eller frivilligorganisationerna. Barnens förening i Lettland, Europarörelsen i Lettland, organisationen för det offentliga samhället, Delna, hyresgästföreningen och många andra 15

18 visar med sina resultat på nödvändigheten av frivilligorganisationer. Den tredje sektorn visar att människor med initiativförmåga och kreativitet i många fall löser viktiga frågor i samhället effektivare än stela statliga institutioner. Tyvärr är det emellertid så att inte ens den mest framgångsrika frivilligorganisation kan vara säker på att få ens ett minimalt bidrag från den lettiska staten. enligt central statistik finansieras lettiska frivilligorganisationer till 80 procent av utländska fonder och program. Finansieringsgraden minskar för varje år och kan komma att upphöra helt inom en nära framtid. Detta är ett av skälen till att frivilligorganisationerna allt mer söker lokala finansieringskällor för att kunna uppnå stabilitet. Medlemsavgifter finansierar endast ett fåtal frivilligorganisationer i Lettland. Det finns flera skäl: ett är att allmänheten är alltför fattig för att kunna betala ens den minsta avgift. Många organisationer utför uppgifter antingen helt eller delvis, som egentligen åvilar stat eller kommun. Stora finansieringskällor är nödvändiga för att kunna trygga frivilligorganisationernas verksamhet. för närvarande ger lagstiftningen lättnader för företag som vill donera till frivilligorganisationer, som står på en särskild lista. Tillstånd krävs också av finansdepartementet. Det är mer komplicerat för enskilda personer som önskar donera till frivilligorganisationer. Skattelättnaden är ringa och administrationen krånglig. Det finns idag ingen lagstiftning, som reglerar frivilligorganisationerna i Lettland. Efter en lång tids arbete av olika frivilligorganisationer, har emellertid ett förslag till ny lag utarbetats. Förslaget diskuterades i oktober 2001 i Forum för frivilligorganisationer. Förslaget till ny lag kommer att antas i parlamentet så att frivilligorganisationerna får en lag, som behandlar deras behov, mål och ansvar. Om vi ser tillbaka i Lettlands historia vilka rörelser kan då betraktas som folkrörelser eller sociala rörelser? Den första lettiska frivilligorganisationen grundades i ett odemokratiskt samhälle. Den moraviska brödrarörelsen 1700 talet. De lettiska bönderna i desperata omständigheter kunde i denna tid inte räkna med någon mental tröst från den lutherska kyrkan. Omkring två tredjedelar av prästerna hade invandrat från Tyskland och de flesta var okunniga i det lettiska språket. Deras moral var ofta låg. Många av prästerna var alkoholister och de hjälpte jordägarna att trycka ner och förödmjuka bönderna. Bönderna å sin sida föraktade prästerna, som sällan fick tilltro eller kärlek från folket. det fanns emellertid en grupp av präster som vann folkets tilltro. Det var de, som i stor utsträckning hade studerat i staden Halle i Tyskland, som under 1700-talet blev ett kulturellt och andligt centrum. Pietism var en vitaliserande del inom den tyska lutherska läran. En gren inom pietismen var den Moraviska Brödrarörelsen, grundad 1727 av greve Ludvig von Cincendorf. Tillsammans med en grupp av Moraviska Bröder reste greve von Cincendorf till Valmiera i Lettland, där han hos Magdalen Hallart, änka efter general von Hallart, grundade ett centrum för pietism. Detta var början för den lettiska Moraviska Brödrarörelsen, som snabbt växte i Lettland men också i delar av Estland. 16

19 moraviska brödraförsamlingar gav tröst och självförtroende till de förtryckta bönderna som gav tillbaka sin solidaritet och uppskattning. År 1742 fanns det cirka medlemmar i de lettiska Moraviska Brödraförsamlingarna (bröder och systrar). Resultatet var uppenbart: alkoholismen minskade liksom kriminaliteten och en ökande känsla för ansvar och samarbete inträdde hos bönderna. Det var emellertid inte i jordägarnas intresse att uppmuntra till god moral och samarbete bland bönderna. Lantdagen (motsvarar ungefär riksdagen) ombads inspektera Brödraförsamlingarna. Skälet var uppenbart bönderna besökte gärna Brödraskapets möten, men gick inte i den officiella kyrkan. Jordägarna anklagade Brödraskapet för att uppmuntra bönderna till motstånd mot jordägarna. År 1743 förbjöd tsar Elisabeth det Moraviska Brödraskapet, egendom konfiskerades och Brödraskapet utvisades från Ryssland. Efter 1770, när tsar Katarina II introducerade religionsfrihet blev det Moraviska Brödraskapet åter tillåtet och i mitten av 1800-talet fanns det i Lettland över medlemmar. människorna blev medvetna om att ett mer socialt rättvist samhälle skulle kunna utvecklas och Brödraskapet introducerade tron att alla människor är av lika värde och har lika rättigheter. Indirekt försåg Brödraskapet de rebelliska bönderna med en ideologi, som bildade grunden för en folklig rörelse inom vilken också de första studiecirklarna började. Uppvaknandet Nya Lettland på 1850-talet pågick en förtyskningsprocess i Lettland. Denna mötte motstånd hos befolkningen. Särskilt starkt var motståndet bland studenterna. Vid Terbata Universitetet startade ett tiotal studenter så kallade lettiska kvällar. En av de ledande bland studenterna var Krijanis Valdemars. Två andra mycket aktiva var Juris Alunans och Krisjanis Baron. På dessa lettiska kvällar diskuterades det lettiska samhället och dess dåvarande problem men också det förflutna och framtiden. På dessa möten inleddes ett uppvaknande och en ideologi för nationen började formuleras. Den fick fyra huvudinriktningar: Att forma och utveckla den nationella lettiska kulturen, speciellt med hänsyn till modersmålet och det nationella skolsystemet Att stärka och differentiera det lettiska samhället Att forma en lettisk nationell ideologi Att organisera och ena den lettiska befolkningen i samfund och föreningar följande år, 1857, ändrades karaktären på de lettiska kvällarna. Deltagarna i kvällarna gick samman med den nygrundade rörelsen Fraternitas Academica Dorpantesis. Rörelsen verkade under lite mer än tre år. Då stängde Konventet verksamheten med motiveringen att den var tvivelaktig. Vid Terbata Universitetet försökte studenterna bli oberoende och själva lösa sina problem, vilket ansågs revolutionärt mot det rådande systemet. 17

20 Krisjanis Valdemars Han grundade organisationen Tömma Östersjön sällskapet. Han har publicerat 300 berättelser med tankar om hur nivån på den lettiska kulturen och ekonomin kan höjas. Han skrev dessutom artiklar med syfte att intressera lettiska och estniska medborgare för sjöfart. Ett resultat av hans arbete var att det första nautiska sällskapet grundades 1864 i Ainazi. Juris Alunans Hans arbeten rörde huvudsakligen litteraturen och lingvistiken. Han gjorde utsökta översättningar från tyska och romerska klassiska verk och visade i sina översättningar på att det lettiska bondspråket också har en poetisk potential och kraft. Han införde omkring 500 nya ord i det lettiska språket. Han publicerade almanackan Farmstead, Nature, World, för att förklara grunderna inom ekonomi och naturvetenskap. Krisjanis Baros Han skrev arbeten om naturvetenskap och om den lettiska geografin. Han publicerade almanackan Beskrivning av vårt fosterland. Under hela sitt liv ägnade han sig åt att insamla och klassificera lettisk folklore. en insats, som De nya letterna gjorde var att genomföra den första lettiska körfestivalen 1873, vilket stärkte den lettiska identiteten och nationalkänslan. Det lettiska sällskapet rigas lettiska sällskap erhöll år 1867 tillstånd att starta en aktion till förmån för svältande människor i Estland och delar av Finland. Det blev början till den Lettiska välgörenhetsrörelsen. Året därefter, den 22 februari 1868, grundades den lettiska välgörenhetskommittén i Riga med generalguvernörens tillåtelse. Ursprungligen var det en idé från Bernhard Dirikis, som han började realisera redan Kommittén fick till en början namnet Damkommittén, sedan ändrat till Rigas lettiska välgörenhetssällskap. Det nya sällskapet påverkade Lettlands sociala liv och arrangerade till exempel den första teateruppsättningen i Lettland. Snart ändrades namnet till Lettiska sällskapet. Det skulle syssla med följande: Aktiviteter inom områdena litteratur, historia, utbildning Den första lettiska teatern Grundande av en söndagsskola Organisering av Lettlands första körfestival (1873) Start av egen tidning 18

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

Mall för studiecirkelns arbetsplan

Mall för studiecirkelns arbetsplan 1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

ANTIRASISM STUDIEPLAN

ANTIRASISM STUDIEPLAN POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser

Läs mer

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt?

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Stärk folkrörelsen ABFs förenings- och funktionsutbildningar Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Folkrörelsen behövs för att utveckla demokratin, påverka samhällsutvecklingen

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 INTERNATIONELLA

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Studiemallar för grundkurser 2013

Studiemallar för grundkurser 2013 Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Handledning för EU-temaserien

Handledning för EU-temaserien Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar INSPIRATIONSMATERIAL - Ungdomar Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material som du kan använda för att påverka något du tycker är fel eller försöka genomföra

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer