KUNSKAP OM FOLKRÖRELSER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAP OM FOLKRÖRELSER"

Transkript

1 KUNSKAP OM FOLKRÖRELSER

2 Innehåll FÖRORD OCH VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? DEMOKRATI Vad är demokrati? Demokratins ABC Demokratins historia De gammaldemokratiska länderna Det tredje Europa Mänskliga rättigheter Aktivt medborgarskap FOLKRÖRELSER Folkrörelsernas framväxt Folkrörelsernas förhållande till stat och kommun Folkrörelser i Sverige Folkrörelserna i Lettland Folkrörelserna i Litauen Folkrörelser och medborgaranda NYA TIDER NYA RÖRELSER Aktiva medborgare Kvinnorörelsen en ständigt ny rörelse Den feministiska rörelsen Sociala rörelser Non-Governmental Organisations Organisationerna hot mot eller stöd för demokratin Sociala rörelser och media Globaliseringen av nyhetsjournalistiken Demokratisk rätt att demonstrera Efterföljarna Upprorens organisationer Källförteckning Detta projekt har finansierats med stöd från Europeiska gemenskapen inom ramen för Grundtvig-programmet Detta projekts innehåll återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens ståndpunkt och förpliktar inte på något sätt dess ansvar.

3 Förord alla medborgare i den europeiska unionen deltar i två demokratiska system det nationella och det europeiska och det är viktigt att varje medborgare, oberoende av om han eller hon bor i gamla, nya eller blivande medlemsstater, stimuleras att studera demokratins principer och problem. I det perspektivet har EU beslutat stödja ett projekt som innebär en strävan att så brett som möjligt öka kunskapen inom fyra specifika områden av gemensamt intresse runt Östersjön. De fyra områdena är Demokratin och EU, Folkrörelserna och demokratin, Östersjöländernas historia samt Den ekonomiska och monetära unionen. För detta ändamål har representanter för folkbildningsorganisationer i sex länder runt Östersjön utarbetat fyra studiematerial. De fyra studiematerialen är resultatet av ett samarbete mellan sju studiecirklar i sex länder runt Östersjön inom ramen för ett EU-projekt. projektet har inte haft som enda syfte att öka kunskapen inom områden som bedömts centrala för den framtida utvecklingen. Det har också förutsatt samverkan mellan individer och organisationer som inte tidigare haft behov av att gemensamt lösa uppgifter. Under arbetets gång har möjligheter och svårigheter blivit allt tydligare. Uppgiften har också varit att förbereda underlaget för studierna, så att det lämpar sig för studier i en form som skiljer sig från vad de flesta har erfarenhet av. Vi hoppas att ett antal s k studiecirklar kommer att genomföras med dessa material som underlag. Breddad kunskap om skilda bakgrunder ökar förutsättningarna för att vi framöver ska kunna samverka också inom andra områden. de fyra studiematerialen utgår som nämnts från bearbetning i studiecirkelform. En studiecirkel bygger på deltagarnas gemensamma ansträngningar att finna kunskap och att tillsammans pröva kunskapens betydelse för aktuella frågeställningar. Studiecirkeln förutsätter inte att en lärare presenterar fakta. Formen är känd i de länder som samverkat kring underlagen, men de mest omfattande erfarenheterna av studiecirkelarbete förefaller finnas i Sverige. I ett kommande avsnitt beskrivs studiecirkelformen mer utförligt. Det studiematerial rörande Folkrörelserna och demokratin, som du nu börjat ta del av, ingår som nämnts i en serie med fyra olika teman, som kan vara av intresse och betydelse för att förstå den utveckling mot mer omfattande samverkan, som Europa förväntas genomgå under de närmaste åren. Dessa fyra studiematerial är resultatet av samarbete mellan sju arbetsgrupper i sex länder inom ramen för projektet. Ansvariga organisationer har varit ABF:s (Arbetarnas Bildningsförbund) lokalavdelningar i Göteborg och Stockholm, TSL:n Helsingin Opintojärjestryry, Finland, AHL (Avatud Hariduse Liit) i Estland, RaAF (Rainis and Aspazijas Fund, Latvia) i Riga LLES (Lithuanian Labour Education Society), Lithuania och Arbeit und Leben i Hamburg. för att projektet skulle kunna genomföras krävdes att de ansvariga organisationerna skulle bidra med en större andel av de totala projektkostnaderna än EU. Det betyder att representanterna för de deltagande organisationerna ansett att denna försöksverksamhet är angelägen. Vi som haft ansvar för detta material hoppas att det kan komma till användning inte bara i de länder som varit delaktiga när det gällt att utarbeta studiematerialen utan också i andra delar av Europa. Vi är övertygade om att studiecirkeln är en utmärkt form både för att studera europeiska problem och för att på sikt fördjupa demokratin i det nya Europa. ett stort tack till deltagarna i de tre arbetsgrupperna, som på ett mycket konstruktivt och värdefullt sätt bidragit med många idéer, material och personligt engagemang under arbetet med detta studiehäfte. göran eriksson giedre lelyte dzina termane ABF Stockholm LLES Vilnius RuAF Riga 1

4 Vad är en studiecirkel? hur lär vi oss? Hur får vi ny kunskap? Traditionell inlärning bygger ofta på studier på egen hand, studier som avslutas med ett prov. Man lär för skolan och inte för livet. Det är vi vana vid från skolan och från högre studier och från arbetslivserfarenhet. Forskning visar emellertid att mycket av det man lärt på det sättet snabbt glöms bort, kunskaper man visat med ett prov som ofta frågat efter detaljer. Men det finns som vi alla vet många sätt att hämta in ny kunskap på. Ett av dem har fått namnet studiecirkel och erfarenheten av den studieformen varierar mellan Europas länder. Det viktigaste är att det handlar om en grupp som söker sig till en ram och där de kan välja att ta reda på ny kunskap i samverkan med andra. Deltagarna planerar, söker information, formulerar frågor, diskuterar, analyserar och utvärderar utifrån egna önskemål och intressen. En grupp vuxna söker alltså kunskap tillsammans. Det behöver inte vara en lärare som leder cirkeln. Det är ju deltagarna själva som aktivt ska söka kunskapen. Men visst händer det att lärare leder cirklar. Det är mer vanligt inom vissa ämnesområden än andra, exempelvis språk och matematik. Då är det viktigt att denne inser, att det är väsentligt att i en sådan vuxengrupp inte agera som lärare som många gör i sitt vanliga lärarjobb. I cirkeln gäller det att gemensamt söka svar på de frågor som deltagarna tycker är viktiga och inte främst besvara dem som läraren redan vet svaren på. Att utgå från deltagarnas frågor innebär att cirkeln inte bara ökar kunskapen utan också stärker deltagarnas självförtroende och självständighet. i de länder som deltar i detta EU-projekt finns varierande erfarenheter av studiecirklar i den form de här beskrivits. Studiecirkelformen innebär därför för många en komplettering till en rad andra studieformer. EU har ansett det angeläget att genom detta projekt sprida kunskap om studiecirkeln som en möjlig väg till kunskap bland vuxna. Denna ickeauktoritära studieform anses i Sverige haft stor betydelse för utvecklingen av det demokratiska samhället. Olof Palme, tidigare statsminister i Sverige, brukade ibland beskriva Sverige som en studiecirkeldemokrati. Han menade att i en studiecirkel lär sig deltagarna lyssna, motivera ståndpunkter, ta hänsyn och respektera andras uppfattningar. En demokrati förutsätter aktiva och informerade medborgare. Det stora antalet ickeauktoritära studiecirklar medverkade på det sättet till att utveckla demokratin i Sverige. de cirklar som kommer att startas med stöd av dessa material, först i de länder som ingått i projektet men på sikt också i andra länder, kommer att ha ett studiematerial som utgångspunkt. Det ska inte ses som en lärobok, även om det innehåller en del fakta. Materialet bygger också på ett stort antal frågor. Ibland har de till syfte att hjälpa deltagarna med att prioritera i studierna innan en mängd fakta kommer, i andra fall är avsikten att frågorna ska stimulera bearbetningen av fakta. Frågorna är så många att det är nödvändigt att välja vilka man ska ta upp i gruppen. Ni väljer själva vilka frågor ni tycker det är viktigt att samtala om och undviker de frågor ni inte känner för men kanske också lägger till frågor som är viktiga för er, men som inte kommit med i handledningen! 2

5 självfallet väljer ni också vad ni vill läsa och vilken information som ni enskilt eller i smågrupper tar reda på mellan cirkelsammankomsterna. Ofta är det också stimulerande att intervjua personer utanför cirkeln; ibland är det nödvändigt att skaffa den kunskap cirkeln behöver just den vägen. Viktigast är emellertid deltagarna själva. Det är era erfarenheter, ert intresse och er livsvisdom, nyfikenhet och upptäckarglädje som är förutsättningen för ett lyckat studieresultat. studiecirkeln behöver en ledare. Han eller hon deltar i studierna på samma villkor som övriga i cirkeln. Ledarens uppgift är att hålla ihop cirkeln, administrera arbetet. Ledaren har huvudansvar för att cirkeln fungerar som en grupp, ska se till att alla blir delaktiga, stimulera de tysta att yttra sig och hålla tillbaka deltagare som dominerar för mycket. Den organisation eller förening, som svarar för cirkelverksamheten, bör se till att cirkelledarna får klart för sig vad som kännetecknar en studiecirkel. I en sådan introduktion till cirkelledarskap är det bra om det också ingår information och samtal om hur vuxna lär i jämförelse med hur barn och ungdom hämtar in ny kunskap. I introduktionen bör också ingå kunskaper om gruppdynamik, d v s om sådant som brukar hända i en grupp som träffas flera gånger. erfarenheten säger att den ideala studiecirkeln består av sju-tio deltagare. Flertalet cirklar har mellan tre och 20 deltagare. Om en grupp är liten kommer inte så många synpunkter fram och antalet infallsvinklar blir begränsat. En stor studiecirkel medför att det blir svårt att få alla deltagare att vara aktiva och delta i den process som studiecirkelarbetet utgör. Det är vanligt att studiecirklar samlas på deltagarnas fritid, vanligtvis en kväll i veckan med två eller tre timmars arbete. Dagarna mellan sammankomsterna är viktiga därför att de ger utrymme för funderingar och studier på egen hand eller tillsammans med en eller ett par deltagare i cirkeln. Emellanåt kompletteras cirkelsammankomsterna med en eller fler längre samlingar ibland i internat - ofta över helger - för grundligare bearbetning av aktuella frågor. hur länge pågår en studiecirkel? Det finns inte heller i det avseendet något enkelt svar. I somliga cirklar anser man sig inte ha möjlighet att sätta av mer än tre möten. Flertalet cirklar brukar dock tycka att det behövs ett tiotal sammankomster och de sträcker sig då över flera månader. Och det finns exempel på studiecirklar som vidgat sitt studieområde så att samvaron känns stimulerande i flera år! Eftersom studiecirkeln är en ny studieform för många är det viktigt att deltagarna får en ordentlig genomgång av grundläggande principer för cirkelarbetet. När gruppen tagit del av materialet kan den välja och forma en grov studieplan, som självfallet kan ändras med framtida erfarenheter. det har visat sig vara värdefullt för deltagarna och därmed för studiecirkeln att man då och då gör ett uppehåll i arbetet och diskuterar arbetsformerna. Vad känns bra och vad behöver ändras? Innan studierna påbörjas kan det vara av värde att reflektera över det som skrivits i vidstående stycke. Är det t ex möjligt att studera utan lärare? Vilka är i så fall fördelarna och riskerna? Är en grupp tillräckligt kunnig för att med hjälp av studieguiden välja viktiga områden för frågor och diskussion? 3

6 Demokrati Vad är demokrati? detta studiematerial ska huvudsakligen handla om folkrörelser, men sådana rörelser har ofta varit både en förutsättning för och en central byggsten i uppbyggandet av en demokrati. Vi börjar därför med att gemensamt resonera om hur vi uppfattar begreppet demokrati. Vilken är er uppfattning om vad demokrati är? Några kompletterande tankar kan ni få i uppslagsverk eller på Internet! Finns det en gemensam definition? Vad tycker ni känns rätt? demokratiska värderingar får konsekvenser såväl för dagligt liv, som när det gäller inflytande över gemensamma samhällsfrågor. demokrati på individnivå kan ses som en livsform, ett sätt att tänka och ett sätt att uppträda mot sina medmänniskor. Demokratin blir då ett normsystem för umgänge människor emellan. Det handlar om privatlivet, förhållandet till familjemedlemmar, släktingar och grannar, om vem som bestämmer i familjen och hur det ser ut på jobbet. Har alla medlemmar i familjen rimlig grad av inflytande? Vem tar i realiteten besluten? Lyssnar ledningen på jobbet på medarbetarna? Ska eleverna ha inflytande över fler frågor inom skolan än den egna undervisningsgruppen? Finns det skolgemensamma frågor de också ska kunna ha inflytande över? Vilka? Ska eleverna ha inflytande över skolmiljön, maten, inredningen, ekonomin, undervisningens innehåll, pedagogiken? Ska elevernas föräldrar ha inflytande? Vad är fördelar och nackdelar med ett ökat föräldrainflytande? Ökat inflytande betyder mindre inflytande för lärare, rektor och skolstyrelse. Hur går den ekvationen ihop? Har ni det inflytande ni vill ha över ert boende? den tyske sociologen jürgen habermas, som funderat över villkoren för ett demokratiskt samtal ställer upp följande tre krav: - ingen ska få dominera över den andre, - alla ska uppträda ärligt och - ingen får ha dolda strategiska syften. Håller ni med? Saknas något? 4

7 Demokratins ABC demokrati innebär ofta ett samhällsperspektiv. Vem fattar beslut - var, när och hur sker det? Det är inte ovanligt att människor, som sluter sig samman för att fatta gemensamma beslut blir oense. Det är då svårt att acceptera att någon enskild person driver igenom sin vilja med makt. Man kan då enas om några klassiska grundprinciper (anknyter till Democracy and its Critics av Robert A. Dahl): A. Vars och ens intressen förtjänar lika hänsyn (normen om lika hänsyn) B. Vuxna människor bedömer i allmänhet bäst själva sina intressen både de privata och sådana de delar med andra i gruppen (självständighetsregeln) C. Då är de också kompetenta nog att delta som jämställda medborgare i beslutsfattandet (principen om politisk jämställdhet) detta demokratins abc leder i sin tur vidare till fem mer konkreta kriterier på en demokratisk beslutsordning. Tillsammans utgör de en samling nödvändiga och tillräckliga villkor för en helt demokratisk process: Medborgarskap för alla. Alla sammanslutningens vuxna medlemmar är medborgare. Ingen får uteslutas. Kontroll över dagordningen. Medborgarna har själva rätt att avgöra vilka frågor dagordningen ska omfatta. Effektivt deltagande. Alla har lika möjligheter att göra sin ståndpunkt känd samt att ta upp frågor på dagordningen. En medborgare, en röst. När beslut i en fråga tas, har var och en lika inflytande. Det är medborgarnas ställningstaganden som fäller utslaget, inget annat. Upplyst förståelse. Var och en har lika möjligheter att komma underfund med vad som ligger i hans eller hennes intressen både på det gemensamma planet och på det privata. Diskussion Diskutera demokratins ABC och de fem kriterierna. Instämmer gruppen? Ni har tidigare funderat över hur demokratiska värden fungerar i familjen, skolan, boendet och på arbetsplatsen. Försök att kortfattat beskriva vad som kännetecknar en stat som kallar sig demokratisk? som många vet kommer själva ordet demokrati från grekiskan. Det betyder ordagrant folkstyre. Ordet talade om för omvärlden att i Grekland var det folket som styrde. Men det stämmer inte med våra mått. Kvinnor, utlänningar, slavar och barn hade inte några demokratiska rättigheter. 5

8 Är det någon skillnad på folkligt inflytande i Sverige omkring 1900?, 1920?,1940?,1960? och i dagens läge? Hur såg det ut när era föräldrar var unga, när era mor- och farföräldrar var unga? Vad ville de ändra på? Kanske kan någon närstående som har minnen komma till gruppen och berätta. folkets inflytande är i dag mer omfattande i stora delar av världen än för några årtionden sedan. Men fortfarande finns det länder där utvecklingen inte gått mot ökat folkligt inflytande. Starka krafter söker dock ändra på detta förhållande. människor som vill ändra något i den gemenskap där de lever, har ofta slutit sig samman för att tillsammans kämpa för det som är viktigt. De förändringar som genomförs har i allmänhet först blivit accepterade av en majoritet inom denna grupp genom en demokratisk process. Engagerade sig era närstående i någon grupp eller rörelse för att driva kampen för ökat folkligt inflytande? Låt dem berätta i gruppen om sina minnen. Vilka möjligheter hade de att verka för sådana mål? Hur bar de sig åt? Vad blev resultaten? dessa funderingar kring demokratin har tagits upp som en bakgrund för det som är det egentliga ärendet för detta studiematerial: folkrörelserna och deras betydelse för demokratins framväxt. Innan vi går över till det avsnittet har vi dock känt det angeläget att ge ytterligare lite information om bakgrunden. Närmast kommer en blixtsammanfattning av demokratins sega kamp genom århundradena. Demokratins historia Försök kortfattat skildra hur ni uppfattat att demokratin utvecklats i Sverige? Har de övriga i gruppen samma tolkning av det som hänt? Är er uppfattning att demokratin under de senaste decennierna vuxit sig starkare i stora delar av världen? Vad beror det på att det gått i den riktningen eller i motsatt? De gammaldemokratiska länderna i några länder i nordvästra Europa ibland kallade gammaldemokratiska - växte demokratin fram successivt under en lång tid. Det började i allmänhet med att makten övergick från kungahusen till parlamenten/riksdagarna. Det var dock länge en begränsad grupp medborgare som hade rösträtt. Genom rösträttsreformer under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet utvidgades sedan rösträtten till större grupper vuxna män. Först fick medelklassens män, sedan arbetarklassens män och till sist även kvinnorna demokratiska rättigheter. 6

9 i de flesta av dessa länder bevarades monarkin, men huvuddelen av makten låg i parlamentet/riksdagarna. Om man tar hänsyn till när rösträtten blev allmän och lika för både män och kvinnor, kan man notera att Finland kom först (1905) och Sverige sist av de nordiska länderna (1918). Nederländerna, Belgien och Frankrike genomgick samma utveckling, men där fick kvinnorna rösträtt något senare än i Norden och i Schweiz fick kvinnorna rösträtt i den sista av kantonerna först I de flesta övriga länder i Europa har totalitära och odemokratiska styrelsesätt varit vanliga ända in i vår tid. Det tredje Europa i östra europa finns en svagare demokratisk tradition. En del historiker talar därför om denna region som det tredje Europa. Redan under romarriket uppstod en skillnad mellan Västrom och Östrom. När Västrom gick under och Västeuropa gick en alltmer pluralistisk utveckling till mötes, kvarstod Östrom som kejsardöme med Konstantinopel som huvudstad ända till 1453, då den erövrades av turkarna. I Västeuropa blev visserligen påven i Rom den viktigaste maktfaktorn under många hundra år, men han hade att konkurrera med världsliga härskare i de olika monarkierna. I Östrom fanns hela tiden kejsaren i samhällstoppen, och de grekisk-ortodoxa patriarkerna var underordnade honom, en ordning som behölls även efter Konstantinopels fall. Det har hävdats att Ryssland i viss mening kvarstod som ett slags fortsättning på det östromerska riket. i diskussionen om demokratins rötter i Europa har det påpekats att det faktum att påvemakten skildes från den statliga makten i många av Västeuropas länder, var av stor betydelse för framväxten av en ökande tankefrihet i denna del av världsdelen. Konkurrensen mellan olika maktcentra lade en grund för det pluralistiska tänkande, som är centralt inom demokratin. Man har frågat sig om det grekisk-ortodoxa arvet i Ryssland kan förklara en del av de totalitära traditionerna där. Den ryska kyrkan samexisterade på ett passivt sätt både med tsarväldet och med den kommunistiska diktaturen och den västeuropeiska humanismen. Upplysningen och toleransen fick aldrig något starkt genomslag i Ryssland. Till bilden hör också att Ryssland och en del andra länder i Östeuropa länge varit isolerade från kontakter med Västeuropa beroende på språkskillnader, olika ekonomiska utvecklingsnivåer samt tsaristisk och kommunistisk diktatur, som begränsat idéutbytet över gränserna. De demokratiska idéerna har därför inte fått så stort genomslag i Östeuropa som i väst förrän under den allra senaste tiden. Kan det vara så att kampen mellan påven och kungarna i Västeuropa under många hundra år har bidragit till att utveckla ett pluralistiskt tänkande hos människorna? Och att en annorlunda utveckling i Östeuropa kan ha bidragit till en svagare demokratitradition? Vilka hot finns det mot demokratin idag? Vilka risker finns för att nazistisk, fascistisk eller kommunistisk diktatur kommer tillbaka i Europa? Vad kan staten, de lokala myndigheterna, de frivilliga organisationerna eller ni själva som medborgare göra för att motverka hoten mot demokratin? 7

10 i strävan att förankra demokratiska grundvärderingar kan skolan spela en stor roll. I skolan möts alla de ungdomar som senare blir ansvarsbärande medborgare. Någon annan motsvarande gemensam mötesplats finns inte i våra samhällen. Vad ska känneteckna undervisningen och samvaron i skolan för att skolan ska bli en skola i demokrati? Är det tillräckligt att ge alla unga människor teoretiska kunskaper om vad demokrati är eller måste demokratiundervisningen kompletteras med tillämpning i skolsamhället? Mänskliga rättigheter demokrati bygger i grunden på en föreställning om alla människors lika värde. Religionsfilosofer och samhällsdebattörer hävdar att alla människor i grunden har lika värde och att vi alla därför bär med oss vissa fri- och rättigheter, som ingen kan ta ifrån oss. Dessa fri- och rättigheter står över de lagar, som stiftas av människor. Anser ni att människor har lika värde och att de är födda med vissa grundläggande fri- och rättigheter? regler om medborgarnas fri- och rättigheter utformades redan under medeltiden, först i England genom Magna Charta Under 1700-talet utvecklades den moderna folkrätten och vissa radikala grupper började att med ökad kraft propagera för dessa rättigheters okränkbarhet samt för avskaffandet av tortyr och dödsstraff. När de engelska kolonierna i Nordamerika förklarade sig fria från England 1776, antogs en omfattande förklaring om de mänskliga rättigheterna. Denna inspirerade sedan revolutionärerna i Frankrike att avge en liknande förklaring I senare tid har såväl FN, 1948, som Europarådet, 1950, antagit deklarationer om de mänskliga rättigheterna. artikel 1 i fn:s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna lyder: Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap flera av dessa grundläggande rättigheter är centrala för att folkrörelserna ska kunna verka, t ex åsikts- och yttrandefriheten samt förenings- och församlingsfriheten. Flertalet länder har förbundit sig att respektera dessa rättigheter genom att ratificera FN-förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella förklaringar av samma innebörd. Låna några av rättighetsförklaringarna på ett bibliotek och jämför innehållet. Har riksdagen antagit, ratificerat, några av dessa internationella rättighetsförklaringar? Kan man inskränka eller upphäva de mänskliga rättigheterna genom beslut i demokratisk ordning i riksdagen? 8

11 Aktivt medborgarskap det finns många olika uppfattningar om hur demokratin bör utvecklas. Ett grundläggande problem gäller frågan om man ska sträva efter direkt eller indirekt demokrati. När medlemmarna i en förening fattar beslut på ett medlemsmöte utövar de direkt demokrati. Indirekt demokrati fungerar när en förenings styrelse bestämmer sig. Styrelsen är ju vald för att i vissa frågor besluta på medlemmarnas vägnar. den begränsade demokratin i det antika Grekland är liksom tinget i det gamla germanska samhället också exempel på direkt demokrati. Länge ansåg demokratiska debattörer att endast direkt demokrati var värd att kämpa för. I vår tids stora stater och organisationer kan inte direkt demokrati fungera. Där blir indirekt demokrati nödvändig, även om inslag av direkt demokrati, t ex folkomröstningar, förekommer. Det oundvikliga avståndet mellan väljarna och deras valda representanter som uppkommer i en indirekt demokrati är något som ständigt diskuteras i alla demokratiska stater. Tycker ni att avståndet mellan väljarna och valda representanter är för stort? När det gäller föreningen, kommunen, riksdagen, EU? Måste det vara så? Hur skulle avstånden kunna minskas? en annan dimension i demokratisynen gäller frågan om det politiska området den del av livet som kan påverkas genom politiska beslut ska vara stort eller litet. Vissa politiker vill begränsa det politiska området, och i stället överlåta makten till individerna, familjen eller marknaden. Andra menar att det tvärtom är rimligt att förtroendevalda, som kan ställas till ansvar och avsättas, bör ha avgörande inflytande över gemensamma områden av stor vikt för den enskilde. Hur ser ni på frågan om var gränsen bör gå mellan det som den enskilde, individen, ska ha ansvar för och det som bör eller måste lämnas över till de förtroendevalda? redan när de första moderna demokratierna tillkom kunde man konstatera att valdeltagandet varierade både mellan valen och mellan olika grupper av väljare resursstarka och välutbildade väljare hade större möjligheter att påverka politiken. Demagogiska och populistiska ledare visade sig ha lättare att manipulera väljare, som var dåligt insatta i de politiska frågorna. i syfte att motverka dessa demokratiska svagheter växte ett demokratiskt folkbildningsarbete fram. Det har varit mycket omfattande i Sverige. Till det demokratiska folkbildningsarbetet hörde och hör i Sverige folkhögskolorna och studieförbunden. Under några årtionden hade omkring en tredjedel av riksdagsmännen folkhögskolestudier i sin bakgrund och inte som i många andra länder, där så gott som alla har en akademisk utbildning. 9

12 Finns i Sverige idag ett omfattande demokratiskt folkbildningsarbete? Når det många människor? Är kunniga och bildade medborgare en förutsättning för demokratin? Är det så att en person med omfattande utbildning har en mer demokratisk hållning än den som har kort utbildning? Får en person med högskoleutbildning generellt ett mer demokratiskt förhållningssätt till omgivning och samhälle än den som endast tagit del av samhällets obligatoriska grundutbildning? i en demokrati har majoriteten mer att säga till om än minoriteten. Det gör det naturligt att välorganiserade grupper av medborgare har större möjligheter att utöva inflytande än enstaka personer. Väljarna såg fördelar med att organisera sig och utbilda sig för samhällsansvar. I en demokrati är det därför naturligt att grupper av medborgare bildar partier och organisationer. 10

13 Folkrörelser i olika avsnitt i det här studiematerialet har sambandet mellan samhället och grupper av aktiva medborgare och utvecklingen av demokratin belysts. Nu börjar det avsnitt som är huvudtema för detta studiematerial. Det handlar om folkliga rörelser. Vad kännetecknar enligt gruppens mening en folkrörelse? Vad är skillnaden mellan en förening och en folkrörelse? Hur används begreppen folkrörelse, social rörelse och civilsamhälle i Sverige? Folkrörelsernas framväxt erfarenheter från många länder säger att föreningar och organisationer av olika slag spelar stor roll för demokratins möjligheter att verka. I dessa kan människor vara aktiva och påverka samhällsutvecklingen. Under senare delen av 1800-talet började man i en del länder att kalla sådana massorganisationer för folkrörelser. Ursprungligen var ett oppositionellt drag i förhållande till dåtidens odemokratiska samhälle mycket tydligt. Vid den tiden var det kapitalistiska produktionssättet dominerande och nya sociala grupper och krafter trädde fram i samband med industrialiseringen och rationaliseringarna inom jordbruket. En stor del av befolkningen flyttade från landsbygden till städer och industrisamhällen, där de sociala villkoren var eländiga. redan under ett tidigare historiskt skede hade det uppstått frivilliga sammanslutningar, men dessa organisationer var oftast ledda av personer från de högre stånden. Vissa av dem verkade för reformer, t ex för införande av allmän skolundervisning. Efter någon tid hade många av dessa liberala och filantropiska organisationer spelat ut sin roll. Framför allt bland de växande grupperna av industriarbetare uppstod nya organisationer, som inte leddes av människor från andra samhällsgrupper. Dessa var från början i klar opposition till dåtidens odemokratiska samhälle. Några av dem var revolutionära, men de flesta var inriktade på stegvisa reformer och framkämpade överenskommelser med företrädarna för det gamla samhället. termen folkrörelse förekommer i de flesta europeiska språk, men innebörden har växlat beroende på de skiftande förhållandena i olika länder. Ursprungsbetydelsen är folk i rörelse mot missförhållanden i samhället. I vissa språk användes också tidigt beteckningen sociala rörelser i stället för eller parallellt med beteckningen folkrörelser. I ordet folkrörelse markerar förledet folk- att medlemmarna utvecklat egna ideologier med målet att förändra vissa för dem centrala delar i samhället. Folkrörelserna har olika mål. I Sverige brukar vi i första hand räkna med de religiösa rörelserna, nykterhetsorganisationerna, den fackliga och politiska arbetarrörelsen och andra politiska rörelser, folkbildningsrörelsen, konsumentkooperationen, bonderörelsen, kvinnoorganisationerna, ungdomsorganisationerna, pensionärsrörelsen, handikapprörelsen, idrottsrörelsen, fredsrörelsen och miljörörelsen. Längre fram kommer en något bredare bakgrund att ges till en del av dessa rörelser. Vilka folkrörelser känner ni till i Sverige? 11

14 i länder där föreningslivet spelat en stor roll för den demokratiska utvecklingen har man också försökt att definiera begreppet folkrörelse. Som jämförelse kan nämnas hur en folkrörelse vanligen definierades i Sverige vid mitten av 1900-talet. Dess kännetecken ansågs vara: Idéförankring. Rörelsens program är förankrat i en ideologi med värderingar gällande människors liv och samhällets utformning. Frivillig anslutning. Medlemskapet är frivilligt men samtidigt öppet för alla som kan komma i fråga. Integritet. Rörelsen är oberoende i förhållande till myndigheter och företag. Varaktighet i tiden. Rörelsen är en stadigvarande företeelse, som ständigt bevakar ett folkligt intresse. Tillfälliga rörelser och aktionsgrupper räknas inte som folkrörelser. Intern demokrati. Rörelsen har en demokratisk uppbyggnad. Totalitära och religiösa rörelser utan inre demokrati är därför inte folkrörelser. Stort medlemsantal. En stor del av befolkningen måste vara medlemmar eller sympatisörer för att man ska kunna tala om folkrörelse. Geografisk utbredning. Rörelsen måste vara spridd över hela landet. Om verksamheten är begränsad till en viss region, är det inte en folkrörelse. Socialt innehåll. Rörelsen ska ha mötesplatser, där medlemmarna diskuterar de gemensamma frågorna, skolas ideologiskt och umgås socialt. Samhällsförändring. Målet är en förändring av samhällsförhållandena i folkflertalets intresse. andra definitioner finns också. En del av dem delar upp rörelserna i mer intressebetonade folkrörelser (t ex fackföreningsrörelsen och kooperationen) och mer idébetonade rörelser (t ex frikyrkorörelsen och bildningsrörelsen). Under senare år har det också varit vanligt att skilja idérörelser för samhällsförändring från fritidsrörelser för individuella intressen. Folkrörelsernas förhållande till stat och kommun en viktig principfråga gäller folkrörelsernas förhållande till staten och kommunerna. Man kan hävda att en ideell organisation i en demokrati ska ha rätt att verka utan godkännande från myndigheterna utan att behöva registrera sig hos myndigheterna. Statens krav på reglering och beskattning, som gäller bolag, stiftelser och ekonomiska föreningar, bör inte gälla ideella föreningar, eftersom dessa inte bedriver någon ekonomisk verksamhet. en mer komplicerad sida av den frågan gäller det beroende, som kan uppkomma om staten och organisationerna samarbetar nära, om staten ger bidrag till verksamheten och om dessa båda sektorer i samhället mer och mer växer ihop. I några länder med starka folkrörelser, som samverkat med staten, har det framförts kritik mot att organisationer som kan verka fritt med tiden kommit att sitta i knät på staten. Demokratin har då förlorat en viktig byggsten. 12

15 i en del länder med svaga folkrörelser genomförs en del av deras verksamheter i regi av myndigheter, stiftelser eller företag. Exempelvis kan människor i ett bostadsområde engageras i kulturarbete av en kommunalt anställd kulturadministratör. Ibland kan uppgiften vara att väcka liv i en sovande by. Det kan också förekomma att aktiviteter, som vi här betraktar som delar av föreningslivet, organiseras av någon eller några enskilda personer på egen bekostnad eller med ekonomiskt stöd från någon privat stiftelse eller från ett företag. Sådana initiativtagare utan rörelseanknytning kallas i många länder animatörer. det finns forskare, som givit följande bild av processen när en folkrörelse åldras: först är rörelsen ung, vital och samhällsomstörtande, sedan blir den vuxen, etablerad och samhällsstödd och till sist stelnar den, tappar medlemmar och dör Vilka folkrörelser har ni egen erfarenhet av? Hur har de påverkat utvecklingen av demokratin, kulturen och det sociala livet? Vilken roll spelar folkrörelserna idag? Får de ekonomiskt eller annat stöd av staten och/eller kommunerna? Måste de registrera sig hos myndigheterna för att få verka? Har ni i studiecirkeln egna erfarenheter av förenings- och folkrörelsearbete? Tror ni att ett rikt föreningsliv kan ha positiv inverkan på individens demokratiska förhållningssätt? I så fall hur? Finns det organisationer, som spelar en särskilt positiv roll för utveckling av demokratin? Finns det också organisationer, som kan ha en negativ inverkan? Vad utmärker i så fall sådana organisationer? Vilka är riskerna och fördelarna med ett nära samarbete mellan staten/kommunerna och folkrörelserna? Måste en organisation till sist stelna och dö eller kan den ständigt vitaliseras? Folkrörelser i Sverige i sverige har folkrörelserna haft och har i viss mån fortfarande en större betydelse för samhällsutvecklingen än i de flesta andra länder. Sverige har en lång tradition med folkligt inflytande på socken- och kyrkostämmor i det gamla jordbrukssamhället samt en etniskt och religiöst homogen befolkning präglad av luthersk pliktkänsla. Det påstås att det i Sverige sedan länge funnits en hög grad av lojalitet med statsmakten och flertalet förändringar i samhället har genomförts stegvis utan revolutioner. Till detta finns historiska förklaringar. Självägande bönder kom att stöda konungen mot adeln som sökte makt. Under ett par hundra år har svenskarna också sluppit krig och ockupation. Mot denna bakgrund och medvetna om att förändringar ofta kräver kompromisser, växte de svenska folkrörelserna fram. I 1800-talets Sverige var klasskillnaderna mycket stora. Endast ett fåtal medborgare fick mer än den fyraåriga folkskoleutbildning, som introducerades Radikala idéer om sociala förändringar kom till landet från England och Tyskland och de fick fotfäste i 13

16 den växande arbetarklassen. Frikyrkorörelsen startade som protest mot den svenska statskyrkan och verkade för ett mer aktivt religiöst liv, till att börja med genom arbete i små grupper som träffades i medlemmarnas bostäder för bibelstudier och diskussioner. Sådana privata religiösa sammankomster var förbjudna ända till Nykterhetsrörelsen uppstod i en tid när de sociala missförhållandena hade lett till ett omfattande alkoholmissbruk. I början samarbetade nykterhetsrörelsen med arbetarrörelsen och gav många människor deras första skolning i föreningskunskap. Det var för övrigt inom nykterhetsrörelsen som studiecirkelverksamheten började. Konsumentkooperationen byggdes upp av konsumenter, som organiserade sig för att sänka priserna på de viktigaste vardagsvarorna. De köpte in varulager och startade butiker i egen regi. Bonderörelsen började med att bönder byggde upp mejerier och slakterier tillsammans. Idrottsrörelsen, som länge leddes av personer från de högre samhällsklasserna, har breddats och vuxit under lång tid och är nu den numerärt största folkrörelsen i Sverige. Under senare delen av 1900-talet har körverksamheten vuxit starkt och engagerar nu ett stort antal vuxna. arbetarrörelsen har varit mest inflytelserik av folkrörelserna och präglat en stor del av det nutida Sverige. Den byggdes upp under slutet av 1800-talet, då urbaniseringen, industrialiseringen och den expansiva kapitalismen medförde usla arbetsvillkor och social nöd för arbetarklassen. Såväl i arbetarrörelsen som i de övriga folkrörelserna spelade som nämnts folkbildningsarbetet redan från början en viktig roll. Medlemmarna samlades i studiecirklar för att man insåg att bildning var ammunition i klasskampen och att behövde öka sina kunskaper för att kunna få ett större inflytande i samhället. Utöver ordförande, sekreterare och kassör utser de flesta svenska föreningar än i dag också en studieorganisatör, som ordnar studiecirklar för medlemmarna och håller kontakt med det studieförbund som föreningen valt att ansluta sig till. politiskt har det socialdemokratiska partiet haft en avgörande betydelse i Sverige. Det har bildat regering i Sverige i olika omgångar under större delen av tiden sedan arbetarrörelsen spelade också en stor roll i det sociala livet för många människor: många bodde i hyreshus, ofta arbetarbostäder där efterhand alltfler blev medlemmar i hyresgästföreningen. De som hade råd kunde köpa en bostadsrättslägenhet i någon av de bostadskooperativa organisationerna. Anslutningen till fackföreningsrörelsen har traditionellt varit hög och många fackföreningar fattade majoritetsbeslut om att vara kollektivt anslutna till det socialdemokratiska partiet. Man gick i studiecirklar, köpte teaterbiljetter och skaffade sig böcker och konstverk genom olika kulturorganisationer inom arbetarrörelsen. Man handlade i den kooperativa butiken och gick och roade sig i Folkets Hus eller Folkets Park. Allt detta var delar av arbetarrörelsen. de flesta av dessa organisationer finns fortfarande kvar, men de klassmässiga och geografiska omflyttningarna i samhället, den högre levnadsstandarden, expansionen av skolutbildningen, byggandet av privatfinansierade småhus, den moderna nöjesindustrin och andra företeelser i vårt nutida samhälle, har försvagat folkrörelserna och gjort medlemmarna mera otrogna i förhållande till vad som tidigare kändes som de egna organisationerna. 14

17 en svensk folkrörelsepolitiker angav under 1950-talet följande tre områden som de viktigaste för folkrörelserna: att vara medborgarskolor och rekryteringsfält för statliga och kommunala organ samt demokratiska miljöer, t ex en väg in i riksdagen; att sköta funktioner som annars skulle skötas av staten eller kommunerna, t ex studiecirkelverksamhet och nykterhetsupplysning; att vara påverkansorgan, d v s bedriva det som vi i dag kallar lobbyverksamhet. i dag har förhållandena ändrats. Allt färre riksdagsledamöter är präglade av sin folkrörelsebakgrund. Studiecirkelverksamheten har ändrat tyngdpunkt och handlar i dag mer om individens utveckling och sökande efter kunskap inom områden som skolan glömt bort än om gruppens kamp om makt. Nykterhetsupplysning började kännas lite gammaldags i det förenade Europa. Privata konsulter och företagsgrupper samt massmedier är ofta mer framgångsrika än folkrörelserna i sitt lobbyarbete. alltjämt är föreningslivet dock mycket omfattande. Så gott som alla svenskar är medlemmar i flera olika organisationer. I flertalet fall är medlemskapet huvudsakligen symboliskt: man betalar en medlemsavgift och stöder därigenom en inriktning eller får möjlighet att fördjupa ett personligt intresse. En betydligt mindre andel svenskar än i folkrörelsernas militanta period gör i dag aktiva insatser inom dessa organisationer. Folkrörelser i Lettland i Lettland är frivilliga eller ideella organisationer definierade som organisationer grundade med syftet att medlemmarna tillsammans ska kunna uppnå de mål organisationen uppsatt enligt dess stadgar. det finns idag i Lettland flera tusen ideella organisationer (vid slutet av 1998 fanns det registrerade allmänna organisationer och 532 ideella organisationer. Många av dessa är idag inte aktiva eller har upphört). Att tillåta ideella organisationer innebär en rätt för individer att fritt sammansluta sig i en förening, vilket är en av hörnstenarna i en demokrati. Dessa rättigheter är inskrivna i den lettiska konstitutionen, artikel 102. Ideella organisationer är nödvändiga i ett samhälle för att förhindra despotism eller envälde. Det måste i ett demokratiskt samhälle finnas möjligheter för individen att deltaga i beslutsprocesser. idag betraktas Lettlands frivilliga organisationer (NGOs) som den tredje sektorn (den första sektorn staten, den andra privata företag). De flesta frivilligorganisationer är i början av sin utveckling, eftersom de är fem till sju år gamla. De organiserar omkring 20 procent av befolkningen. Andelen har minskat sedan 1991, då omkring 54 procent betraktade sig själv som medlem i minst en frivillig organisation. Idag finns det inte något behov av att övertyga någon om fördelarna med den tredje sektorn eller frivilligorganisationerna. Barnens förening i Lettland, Europarörelsen i Lettland, organisationen för det offentliga samhället, Delna, hyresgästföreningen och många andra 15

18 visar med sina resultat på nödvändigheten av frivilligorganisationer. Den tredje sektorn visar att människor med initiativförmåga och kreativitet i många fall löser viktiga frågor i samhället effektivare än stela statliga institutioner. Tyvärr är det emellertid så att inte ens den mest framgångsrika frivilligorganisation kan vara säker på att få ens ett minimalt bidrag från den lettiska staten. enligt central statistik finansieras lettiska frivilligorganisationer till 80 procent av utländska fonder och program. Finansieringsgraden minskar för varje år och kan komma att upphöra helt inom en nära framtid. Detta är ett av skälen till att frivilligorganisationerna allt mer söker lokala finansieringskällor för att kunna uppnå stabilitet. Medlemsavgifter finansierar endast ett fåtal frivilligorganisationer i Lettland. Det finns flera skäl: ett är att allmänheten är alltför fattig för att kunna betala ens den minsta avgift. Många organisationer utför uppgifter antingen helt eller delvis, som egentligen åvilar stat eller kommun. Stora finansieringskällor är nödvändiga för att kunna trygga frivilligorganisationernas verksamhet. för närvarande ger lagstiftningen lättnader för företag som vill donera till frivilligorganisationer, som står på en särskild lista. Tillstånd krävs också av finansdepartementet. Det är mer komplicerat för enskilda personer som önskar donera till frivilligorganisationer. Skattelättnaden är ringa och administrationen krånglig. Det finns idag ingen lagstiftning, som reglerar frivilligorganisationerna i Lettland. Efter en lång tids arbete av olika frivilligorganisationer, har emellertid ett förslag till ny lag utarbetats. Förslaget diskuterades i oktober 2001 i Forum för frivilligorganisationer. Förslaget till ny lag kommer att antas i parlamentet så att frivilligorganisationerna får en lag, som behandlar deras behov, mål och ansvar. Om vi ser tillbaka i Lettlands historia vilka rörelser kan då betraktas som folkrörelser eller sociala rörelser? Den första lettiska frivilligorganisationen grundades i ett odemokratiskt samhälle. Den moraviska brödrarörelsen 1700 talet. De lettiska bönderna i desperata omständigheter kunde i denna tid inte räkna med någon mental tröst från den lutherska kyrkan. Omkring två tredjedelar av prästerna hade invandrat från Tyskland och de flesta var okunniga i det lettiska språket. Deras moral var ofta låg. Många av prästerna var alkoholister och de hjälpte jordägarna att trycka ner och förödmjuka bönderna. Bönderna å sin sida föraktade prästerna, som sällan fick tilltro eller kärlek från folket. det fanns emellertid en grupp av präster som vann folkets tilltro. Det var de, som i stor utsträckning hade studerat i staden Halle i Tyskland, som under 1700-talet blev ett kulturellt och andligt centrum. Pietism var en vitaliserande del inom den tyska lutherska läran. En gren inom pietismen var den Moraviska Brödrarörelsen, grundad 1727 av greve Ludvig von Cincendorf. Tillsammans med en grupp av Moraviska Bröder reste greve von Cincendorf till Valmiera i Lettland, där han hos Magdalen Hallart, änka efter general von Hallart, grundade ett centrum för pietism. Detta var början för den lettiska Moraviska Brödrarörelsen, som snabbt växte i Lettland men också i delar av Estland. 16

19 moraviska brödraförsamlingar gav tröst och självförtroende till de förtryckta bönderna som gav tillbaka sin solidaritet och uppskattning. År 1742 fanns det cirka medlemmar i de lettiska Moraviska Brödraförsamlingarna (bröder och systrar). Resultatet var uppenbart: alkoholismen minskade liksom kriminaliteten och en ökande känsla för ansvar och samarbete inträdde hos bönderna. Det var emellertid inte i jordägarnas intresse att uppmuntra till god moral och samarbete bland bönderna. Lantdagen (motsvarar ungefär riksdagen) ombads inspektera Brödraförsamlingarna. Skälet var uppenbart bönderna besökte gärna Brödraskapets möten, men gick inte i den officiella kyrkan. Jordägarna anklagade Brödraskapet för att uppmuntra bönderna till motstånd mot jordägarna. År 1743 förbjöd tsar Elisabeth det Moraviska Brödraskapet, egendom konfiskerades och Brödraskapet utvisades från Ryssland. Efter 1770, när tsar Katarina II introducerade religionsfrihet blev det Moraviska Brödraskapet åter tillåtet och i mitten av 1800-talet fanns det i Lettland över medlemmar. människorna blev medvetna om att ett mer socialt rättvist samhälle skulle kunna utvecklas och Brödraskapet introducerade tron att alla människor är av lika värde och har lika rättigheter. Indirekt försåg Brödraskapet de rebelliska bönderna med en ideologi, som bildade grunden för en folklig rörelse inom vilken också de första studiecirklarna började. Uppvaknandet Nya Lettland på 1850-talet pågick en förtyskningsprocess i Lettland. Denna mötte motstånd hos befolkningen. Särskilt starkt var motståndet bland studenterna. Vid Terbata Universitetet startade ett tiotal studenter så kallade lettiska kvällar. En av de ledande bland studenterna var Krijanis Valdemars. Två andra mycket aktiva var Juris Alunans och Krisjanis Baron. På dessa lettiska kvällar diskuterades det lettiska samhället och dess dåvarande problem men också det förflutna och framtiden. På dessa möten inleddes ett uppvaknande och en ideologi för nationen började formuleras. Den fick fyra huvudinriktningar: Att forma och utveckla den nationella lettiska kulturen, speciellt med hänsyn till modersmålet och det nationella skolsystemet Att stärka och differentiera det lettiska samhället Att forma en lettisk nationell ideologi Att organisera och ena den lettiska befolkningen i samfund och föreningar följande år, 1857, ändrades karaktären på de lettiska kvällarna. Deltagarna i kvällarna gick samman med den nygrundade rörelsen Fraternitas Academica Dorpantesis. Rörelsen verkade under lite mer än tre år. Då stängde Konventet verksamheten med motiveringen att den var tvivelaktig. Vid Terbata Universitetet försökte studenterna bli oberoende och själva lösa sina problem, vilket ansågs revolutionärt mot det rådande systemet. 17

20 Krisjanis Valdemars Han grundade organisationen Tömma Östersjön sällskapet. Han har publicerat 300 berättelser med tankar om hur nivån på den lettiska kulturen och ekonomin kan höjas. Han skrev dessutom artiklar med syfte att intressera lettiska och estniska medborgare för sjöfart. Ett resultat av hans arbete var att det första nautiska sällskapet grundades 1864 i Ainazi. Juris Alunans Hans arbeten rörde huvudsakligen litteraturen och lingvistiken. Han gjorde utsökta översättningar från tyska och romerska klassiska verk och visade i sina översättningar på att det lettiska bondspråket också har en poetisk potential och kraft. Han införde omkring 500 nya ord i det lettiska språket. Han publicerade almanackan Farmstead, Nature, World, för att förklara grunderna inom ekonomi och naturvetenskap. Krisjanis Baros Han skrev arbeten om naturvetenskap och om den lettiska geografin. Han publicerade almanackan Beskrivning av vårt fosterland. Under hela sitt liv ägnade han sig åt att insamla och klassificera lettisk folklore. en insats, som De nya letterna gjorde var att genomföra den första lettiska körfestivalen 1873, vilket stärkte den lettiska identiteten och nationalkänslan. Det lettiska sällskapet rigas lettiska sällskap erhöll år 1867 tillstånd att starta en aktion till förmån för svältande människor i Estland och delar av Finland. Det blev början till den Lettiska välgörenhetsrörelsen. Året därefter, den 22 februari 1868, grundades den lettiska välgörenhetskommittén i Riga med generalguvernörens tillåtelse. Ursprungligen var det en idé från Bernhard Dirikis, som han började realisera redan Kommittén fick till en början namnet Damkommittén, sedan ändrat till Rigas lettiska välgörenhetssällskap. Det nya sällskapet påverkade Lettlands sociala liv och arrangerade till exempel den första teateruppsättningen i Lettland. Snart ändrades namnet till Lettiska sällskapet. Det skulle syssla med följande: Aktiviteter inom områdena litteratur, historia, utbildning Den första lettiska teatern Grundande av en söndagsskola Organisering av Lettlands första körfestival (1873) Start av egen tidning 18

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Politiska utbildningar Västbo - Östbo

Politiska utbildningar Västbo - Östbo 1 2015 Politiska utbildningar Västbo - Östbo 2 Studiecirkel Minst 3 personer träffas 3 gånger under 9 studietimmar = studiecirkel Så enkelt är det!!!! För att ABF skall kunna registrera en studiecirkel

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt?

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Stärk folkrörelsen ABFs förenings- och funktionsutbildningar Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Folkrörelsen behövs för att utveckla demokratin, påverka samhällsutvecklingen

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

STUDIER 2008 (Uppdaterat 20 augusti 2008)

STUDIER 2008 (Uppdaterat 20 augusti 2008) STUDIER 2008 (Uppdaterat 20 augusti 2008) Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet Socialdemokraterna i Gävle Studieprogram 2008 INNEHÅLL Arbetarekommunens studieverksamhet

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16.

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping HSO Norrköpings Stadgar Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Stadgar för HSO Norrköping Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. 1 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer