mänskliga rättigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mänskliga rättigheter"

Transkript

1 Samordningsförbundsdag om mänskliga rättigheter 23 oktober 2014 i Göteborg

2 Människans behov i centrum mänskliga rättigheter i vår egen verksamhet ELISABETH ABIRI 4 Mänskliga rättigheter för kvinnor och jämställda verksamheter GERTRUD ÅSTRÖM 7 Vår tids stora samhällsomdaning ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens villkor HANS ABRAHAMSSON 9 Vi var de andra, parasiterna, problemen, de temporära... ALEXANDRA PASCALIDOU 12 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 14 Kvinnokonventionen 18 Några som var där 20 Produktion: Brita Hässel / Hässel & Palm 2

3 Gertrud Åström Välkomna! Samordningsförbunden på kartan mer än nånsin! En gråkulen och ljummen oktoberdag var det dags för 2014 års Samordningsförbundsdag arrangerad av Samordningsförbunden i Väst. Moderator Gertrud Åström välkomnade den stora publiken till Chalmers konferens i Göteborg och årets aktuella tema Mänskliga rättigheter. Under denna dag skulle ordet samordningsförbund komma att uttalas 29 gånger av föreläsarna, ett absolut rekord genom historiens alla samordningsförbundsdagar. Vad säger det? Att föreläsarna försökte smickra in sig? Eller att det är självklart att numera referera till det arbete som görs i samordningsförbunden? Att samordningsförbunden helt enkelt är en naturlig del i arbetet som bland annat värnar de mänskliga rättigheterna? Så är det naturligtvis. Föreläsarnas bilder finns på 3

4 Människans behov i centrum mänskliga rättigheter i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt är att alla människor är lika i värdighet och rättigheter samt att alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering. Det här håller de allra flesta med om, men i arbetet för mänskliga rättigheter finns det ändå utmaningar. Inte minst i vår egen vardag. Elisabeth Abiri, fil dr, senior advisor på Emerga Consulting och tidigare ordförande för Delegationen för mänskliga rättigheter, ser hur rättigheterna inte tas på det allvar de borde. Det dyker upp ursäkter om att de inte gäller just nu, inte för just dom och inte för... Det går att ha invändningar trots att man anser sig ställa upp till hundra på de vackra orden. Men vad rättigheterna handlar om är vad som inte får göras mot någon människa och vad som måste göras för varje människa. Låter enkelt och fungerar väldigt bra i teorin, men som Elisabeth Abiri beskriver det mänskliga rättigheter har ju inte så mycket med mig att göra som med dom. Som en avdelningschef på svensk länsstyrelse uttryckte sig: Vi arbetar inte med mänskliga rättigheter på den här avdelningen för vi har inga invandrare anställda här. Vi hade en homosexuell ett Elisabeth Abiri tag och det gick ju bra. RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER Det finns rättighetsbärare och skyldighetsbärare. Rättighetsbärare är vi alla. Skyldighetsbärare är de som har mycket att bestämma om. Stor makt innebär också mycket skyldigheter. Varför talar vi så lite om mänskliga rättigheter i Sverige? Jo, för att vi är upptagna av att helst tala om andra länder långt borta, de som vi tycker har de stora problemen. Vi pratar också ganska mycket om uppbyggande av juridiska system i andra länder på lagom avstånd, de som inte riktigt har fått sakerna på plats ännu. Däremot talar vi inte gärna om upprätthållande och förbättring av system som uppfyller mänskliga rättigheter i Europa. Varför är det så? En anledning till att vi låter bli att tala om rättigheter på hemmaplan är troligen att det inte behövs, eftersom vi redan har det så bra. Elisabeth Abiri bjöd på belysande citat: Jag blir provocerad av att du banaliserar mänskliga rättigheter genom att tala om trösklar och sånt. Kommunpolitiker En annan anledning kan vara att vi anser att demokrati och mänskliga rättigheter är samma sak, så våra demokratiska val ger automatiskt att vi har mänskliga rättigheter. Det finns ju ingen chans att myndigheten skulle kunna arbeta med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. Vi får ju vårt uppdrag från regeringen. Stabschef på svensk myndighet Anledning nummer tre är att vi anser att det inte bara går att prata om rättigheter utan att koppla det till skyldigheter. Vi pratar så mycket om rättigheter, men skyldigheter då? Om en busschaufför vägrar köra bussen ska han väl inte få jobba kvar? Kommunstyrelsens ordförande i en svensk kommun Fjärde anledningen kan vara att vi inte tycker att vi behöver lära oss mer om mänskliga Vad rättigheterna handlar om är vad som inte får göras mot någon människa och vad som måste göras för varje människa. 4

5 rättigheter eftersom vi redan respekterar andra människor. Mänskliga rättigheter det sitter i ryggmärgen på oss. Riksdagspolitiker DEN STORA RAMEN För att nå ett hållbart skydd av mänskliga rättigheter ska alla människor ha möjlighet att åtnjuta alla sina mänskliga rättigheter. Alla människor ska också ha kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna som just sina rättigheter, samt om sitt ansvar för att respektera andra personers mänskliga rättigheter. Alla som är verksamma inom den offentliga sektorn å sin sida ska ha kunskap och medvetenhet om vilka skyldigheter de mänskliga rättigheterna innebär för dem. Den stora ramen är alltså att förhålla sig till de mänskliga rättigheterna. Under dem finns underavdelningar; om sexuell läggning, värdegrund, minoritetsfrågor, bemötande, deltagande, jämställdhet, tillgänglighet, ungdomsfrågor är bara en dryg handfull av många fler. Icke-diskrimineringslagstiftningen anses av många vara grunden: Ingen ska diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder sexuell läggning eller ålder. Förutom grundlagen finns också speciallagstiftningar hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, skollagen och så vidare som vi också ska relatera till. Det kan göra det svårt att fokusera på helheten i våra verksamheter, konstaterade Elisabeth Aribi och beskrev en reklamfilm för ett sjukhus som hade fokus på det mesta det går att tänka sig utom patienten. Fanns inte patienten skulle ju inte det andra behövas. Det gäller att inte tappa bort kärnverksamheten. HINDER I VARDAGEN Vilken verklig tillgänglighet har vi egentligen till våra rättigheter? Vid en snabbtitt på ett vårdexempel så upptäcker man en rad hinder: det kan vara en våning utan hiss (fysiskt hinder), att patienten inte vet vad hen har rätt till (lagligt hinder), att det kostar för mycket (administrativt hinder), språksvårigheter (kunskapsmässigt hinder) eller andra hinder som är psykologiska, handlar om tillit, geografiskt avstånd eller förståelse till exempel. Trots det: ser vi på samhället i stort så kan vi konstatera att folkhälsan är god, utbildningsnivån bra, produktiviteten stabil och levnadsstandarden hög. De flesta har det bra med andra ord. Bristerna syns först när man bryter ner exempelvis folkhälsa på kön, ålder, inkomst, utlandsfödda, landsbygd/stad och så vidare. SÅ HÄR KAN VI GÖRA Elisabeth Abiri menar att det är i det dagliga arbetet det ska bli verkstad av alla principer, rättigheter och standards. Alla spelar roll i det arbetet vare sig det handlar om beslutsfattare, handläggare, arbetsgivare, remissinstans, upphandlare, utbildare och så vidare. Hur kan man arbeta medvetet med mänskliga rättigheter i sitt dagliga värv? I det egna rättighetsbaserade arbetet behöver man först undersöka olika gruppers tillgång till mänskliga rättigheter. I rättighetsanalysen tar man reda på vilka individer och grupper som påverkas. Exempelvis utgående från diskrimineringskriterierna. Vilka rättigheter berörs, och med vilka konsekvenser, är nästa fråga man bör ställa. Det handlar om ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och politiska rättigheter. Delaktighet är viktigt; prata med rättighetsbärarna! Visa att de beslut man kommer fram till är genomtänkta och transparenta samt vad de lett till; även eventuella nedprioriteringar av annat. TÄNK OM! När man ska göra en rättighetsbaserad målgruppsanalys börjar man med att identifiera den grupp som nås idag. Hur är gruppen sammansatt och varför? 5

6 Fortsätt att identifiera hur kommunikationen med den gruppen ser ut idag. Hur den nås och vilka informationsvägar som används. Man bör fråga sig hur gruppen upplever kommunikationen: förstår de vad ni säger och vad ni vill? Ta sedan reda på vem eller vilka som borde nås. Är gruppen representativ för upptagningsområdet och om inte, ta reda på vad det kan bero på. Avslutningsvis konstaterade Elisabeth att ändliga resurser alltid ställer offentlig sektor inför tuffa beslut men att mänskliga rättigheter kräver att prioriteringar och beslut tas på ett rättvist, transparent och inkluderande sätt utifrån tydliga kriterier och medvetna resonemang så att de hanterar alla individers och gruppers rättigheter. 6

7 Mänskliga rättigheter för kvinnor och jämställda verksamheter Tanken om att alla människor har mänskliga rättigheter är grundprincipen för arbetet för jämställdhet och demokratiska samhällssystem. Att mäta jämställdhet mellan kvinnor och män är ett sätt att utvärdera huruvida principen gäller. Var brister det och hur kan det kopplas till mänskliga rättigheter i konkreta verksamheter? Hur ser jämställdhetsläget mellan män och kvinnor ut i Sverige? Dagens moderator Gertrud Åström, tillika företagare, utredare, metodutvecklare, expert på jämställdhetsfrågor, inledde med kluriga frågor. En besvarade hon direkt: 0,8129. Är det bra, löd nästa fråga. Om 0,8129 duger är något att fundera på. Det är ett tal som ska ställas mot 1,0 som är jämställdhet fullt ut. Det som saknas kallas gendergapet. Arbetet mot 1,0 kräver enligt Gertrud Åström mod, öppenhet och förmåga att kunna se tillkortakommanden. Det handlar om att omsätta skrivna mänskliga rättigheter till något konkret att jobba med. För att hålla rätt kurs kan man hålla sig påmind om vad man sysslar med: När jag är ute har jag alltid med mig två saker i fickan: deklarationen om mänskliga rättigheter och Kvinnokonventionen. Det är bra läsning på bussen; grundläggande lagom långa dokument. VIKTIGT MÅTT Indextalet ovan tas fram av World Economic Forum bland 142 länder för att mäta hur bristen på jämställdhet ser ut i världen utifrån fyra huvudkategorier ekonomi, politisk representation (makt!), hälsa och utbildning samt ett större antal underkategorier. Graden av jämställdhet är ett viktigt mått på ett samhälles förmåga till utveckling. Fördelningen av rättigheter och hur samhället tar tillvara människors tid, kunskaper, engagemang är betydelsefullt för en god utveckling och hållbara system, konstaterade Gertrud Åström. Sverige ligger idag fyra i världens jämställdhetsliga. Norge är trea, Finland tvåa och Island ligger i topp. Men det händer att de byter plats med varandra då och då. Sverige låg etta 2006, knuffades ner till en tredjeplats 2008 och vidare till en fjärdeplats året därpå. Antagligen för att de andra nordiska länderna har blivit bättre medan Sverige har legat still. Mätvärdena som WEF tar fram visar att kön går genom allt. Gertrud Åström 7

8 Sverige är sämst på hälsa. Där är diskrepansen störst mellan kvinnor och män. För att göra något åt detta krävs beslut. Vill vi, så kan vi. I kollektiv vilja finns styrka, sporrade Gertrud Åström. PLANERA FÖR VEM? Varje fråga kan vi arbeta med ur olika perspektiv. Det kan uppfattas som att det blir trängsel dem emellan, perspektivträngsel, ett problem. Men problemet är ofta en byråkratisering av frågorna. En mer framkomlig väg är att arbeta i de ordinarie styrsystemen. Vid trafikplaneringen exempelvis klagas det ibland över att det ska tas hänsyn till så många nu för tiden, barn, gamla, kvinnor, cyklister, funktionsnedsatta, att det blir svårt att komma fram till något alls. Man kan undra vilka de planerade för förr i tiden? Gertrud Åström svarar på sin egen fråga med hjälp av en befolkningspyramid. Vilka blir kvar när man tar bort dem som det inte ansetts vara aktuellt att ta hänsyn till, dem vars rättigheter inte tillgodosetts? Plockar man bort kvinnor, handikappade, unga, gamla, arbetslösa, utlandsfödda... vad har vi då kvar? Gertrud gör en överslagsberäkning och landar på att sisådär 80 procent av befolkningen inte motsvarar målgruppen. 20 procent är obefläckad och består av vissa män. Världens 10 mest jämställda länder: Island Finland Norge Sverige Danmark Nicaragua Rwanda Irland Filippinerna Belgien Källa: WEF STÖD CHEFERNA Det är meningsfullt att i konkreta frågor använda olika kompletterande perspektiv till om kvinnor och män. Kvinnor och män är lika komplexa som grupper. Ålder till exempel är extremt kunskapshöjande. Mönstret är känt, uppdraget att arbeta med jämställdhet är känt. Det är den som är chef som har ansvar för att styra, tydliggöra och förstå vilka kvalitativa aspekter som ska jobbas med. Och dem är det synd om, allra mest är det synd om mellanchefer, slog Gertrud Åström fast och vände sig till (mellan)cheferna i publiken: Ni får dåligt formulerade uppdrag! Ni får en policy i näven och förväntas göra rätt. Sen kommer frågorna och gnället underifrån. Jag har ett ömmande hjärta för mellanchefen, som är som en sandwich med tonfiskröra. Klämd från två håll så röran rinner ut... Enligt Gertrud Åström måste mellancheferna få bättre stöd i sitt arbete. För om inte mellancheferna gör det som behöver göras så kommer inget att hända. Då står vi kvar och stampar. SMART EKONOMI Det kanske är bättre att göra som i Malmö. Där har de tagit fram en utvecklingsplan för hur staden tänker, arbetar och följer upp jämställdhetsarbete. En plan som ska vara ett hjälpmedel för att få ett övergripande uppdrag att genomsyra allt. Gatukontoret i Malmö exempelvis har arbetat enligt den i sitt arbete för att få fler att åka kollektivt. De började med att ta reda på fakta, vilket är avgörande i förändringsarbete: Man måste ju veta vad man har att slåss mot! De fakta som togs fram visade, föga överraskande, på stor skillnad mellan hur män och kvinnor nyttjade kollektivtrafiken. Frågan uppstod: går det att räkna på vad ändrat beteende skulle medföra? Svaret var ja. Skulle kvinnor göra som män, så skulle det ta mycket plats med fler bilar och parkeringar. Det skulle faktiskt behövas 200 fler Möllevångstorg i Malmö till detta. En begriplig beskrivning. Och om männen istället skulle resa som kvinnorna så skulle många problem minska. Värdet: 300 miljoner per år plus frigjord yta värd 800 miljoner. Det går att räkna på ekonomiska effekter av ändrat beteende. Detta är smart ekonomi. Att räkna på ändrat beteende när människans behov sätts i centrum lyfter fram sambandet mellan ekonomi och behov. Beräkningsmodellerna visar hur en insats över tid kan spara stora kostnader; lite som sociala investeringar. Om man tänker på dem som behöver ett arbete men idag kallas icke anställningsbara... det skulle verkligen vara värt mödan att koppla på smart ekonomi. Investeringar kostar till en början. Att inte investera kostar mera. Räkna på det! Investeringar kostar till en början. Att inte investera kostar mera. 8

9 Vår tids stora samhällsomdaning ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens villkor När mänskliga rättigheter inte utvecklas i takt med globalisering, migration och urbanisering uppstår situationer som inte gynnar en hållbar utveckling. Tvärtom; människors frustration riskerar att bli farlig! Välkände freds- och utvecklingsforskaren Hans Abrahamsson, Göteborgs universitet, har arbetat med frågorna i flera år. Eftersom vår värld befinner sig i den största förändringen någonsin skulle freds- och utvecklingsforskaren tala om de enorma omvandlingar och påfrestningar på samhället som följer i globaliseringens spår. Tre processer samverkar för att fläta ihop det lokala med det globala: globalisering, transnationell migration och urbanisering. Globaliseringen har medfört att världen inte längre ser ut som den gjort och att det tolkningsföreträde vi haft i väst, hotas av länder vars förbättrade ekonomi gör att de kan komma att springa förbi oss. Främst gäller det de så kallade BRICS-länderna: Brasilien, Ryssland, Indien, China och Sydafrika. Det innebär att andras tankar och förhållningssätt kan slå igenom och att den globala arbetsmarknaden kan påverka oss. Det är inte längre vita män i väst som har makten, som Hans Abrahamsson uttrycker det. Transnationell migration handlar om att vi människor flyttar på oss allt mer. Inte bara så att vi reser längre, oftare och ibland har dubbel bosättning och lever vardagsliv på flera håll samtidigt. Det betyder att vi lever våra liv på flera plattformar som påverkar vår identitet och lojalitet: den nationella identiteten kan komma att spela mindre roll medan grupptillhörigheten blir viktigare. FLER BOR I STÄDER Allt går allt fortare... Det tog år för mänskligheten att bygga städer för dagens människor och 2005 bodde mer än hälften i städer. År 2040 kommer den siffran att vara fördubblad: sex miljarder kommer att bo i städer! Det är en snabb förändring som ställer höga krav på bland annat transporter och infrastruktur. Dehli-borna till exempel, kan se fram emot att bli fler varje år och Nigerias största stad Lagos växer på tio år från 7-8 miljoner till miljoner. Det handlar om gigantiska utmaningar. Sverige är världens mest urbaniserade land: procent av befolkningen bor i Hans abrahamsson urbana Det är inte längre vita män i väst som har makten. År 2040 komer sex miljarder att bo i städer! 9

10 miljöer. Snabbast växande är Stockholm, Malmö och Göteborg. Varje år blir det fler stockholmare men det byggs bara lägenheter, konstaterade Hans Abrahamsson och uppmanade auditoriet att fundera på vilken typ av förtätad värld vi går in i när inte mänskliga rättigheter finns med i utvecklingsplanerna. Utvecklingen ger flera begrepp förändrat innehåll. Säkerhet handlar inte längre om något militärt utan om tillgång på arbete och vilka livsförutsättningar som finns. Rättvisa kan handla om tillgång på vatten, inkomstskillnader och utveckling av folkhälsa. När vi gick i skolan fick vi lära oss att fattiga bodde på landsbygd i fattiga länder. Nu är det fel. Fattiga bor i städer och mellanrika länder. Vi kan inte längre prata om i- och u-länder, fortsatte Abrahamsson som menar att de vidgade klyftorna är ett mönster och utvecklas till samhällen som drivs isär och där mänskliga rättigheter är mycket ojämnt fördelade. Detta gäller i högsta grad Göteborg som är en stad som faller isär. Sedan gammalt är vi vana vid det homogena samhället och saknar förmåga att fånga upp och hantera det ickehomogena. Skillnaderna galopperar: Titta bara hur det ser ut i Göteborg där en man från Askim lever många år längre än en man från Bergsjön! För att komma tillrätta med problemen måste det skapas en hållbar utveckling både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Medvetandet om det håller på att vända, påpekade Abrahamsson som ser den arabiska våren då allt förändrades på två veckor som ett bevis. Orsaken var inte ekonomisk utan bristen på mänskliga rättigheter. Kraften i de ungas vrede var fantastisk och blev en varning till dem som inte tar mänskliga rättigheter på allvar. LOKALA INITIATIV I Hans Abrahamssons historiska förklaring till den stora omdaningen tar han oss från talet och förbi en lång tid då nationalstaten tagit stor plats. När staten trängs tillbaka och andra aktörer tillåts komma in på banan transnationella företag, multilaterala organisationer, nätverk, regioner så skapas samarbete i frivilliga överenskommelser som är större än de påtvingade, menar Hans Abrahamsson och illustrerade med hur Göteborgs och Malmös kommunledningar funderar på egna problemlösningar när de nationella inte fungerar. Eller att europeiska borgmästaravtalen går längre än miljöavtalet i Kyoto. Det lokala initiativet är viktigt. TICKANDE BOMB Det blir kostsamt när den statliga delfinansieringen minskar och städer måste gå in för att lösa lokala problem. Det behövs helt enkelt mer pengar än man kan plocka fram; investeringarna är högre än självfinansieringsgraden, det bildas finansieringsgap. Risken är att man anpassar samhället för att locka höginkomsttagare vars inkomstskatter kan behövas för att ta hand om det som vältrats över på kommunerna, exempelvis försörjningsstödet. Göteborg har gigantiska problem med växande hälso- och inkomstklyftor och social polarisering där vissa lösningsdelar ligger på nationell nivå samtidigt som den lokala nivån agerar själva. I övergången där emellan uppstår politiska spänningar som tar kraften från lokala politiker: Jag har problem... men ingen makt. Relationer skapade med sociala kontrakt är grunden till civilsamhället, men när kontrakten luckras upp och bristen på gemenskap blir uppenbar, skapas det vi-grupper och bildas gäng som försöker skapa rättvisa på sina egna sätt genom sina parallella rättssystem. Det är farligt att bara ägna sig åt att bekämpa dessa grupper. Och det är farligt att inte göra något åt ungdomsarbetslösheten. I Hjällbo och Bergsjön är procent av ungdomarna arbetslösa. Det händer något med dem som inte kommer in på arbetsmarknaden eller får någon bostad. Att tvingas bo kvar hemma med ett försörjningsstöd på 40 kronor om dagen, gör gruppen till en tickande bomb istället för resurs. Resultatet blir kriminalitet, brott och skottlossning. De präglas av stor frustration över att inte få samma livschanser och rättigheter respekterade som andra, menar Hans Abrahamsson. Vilken typ av förtätad värld går vi in i när inte mänskliga rättigheter finns med i utvecklingsplanerna? Att tvingas bo kvar hemma med ett försörjningsstöd på 40 kronor om dagen, gör gruppen till en tickande bomb istället för resurs. 10

11 OBEHÖVD OCH OÄLSKAD När förväntningarna är större än vad man får förloras tron på framtiden. Hos den som har bra betyg, gått fina utbildningar men ändå hålls kvar i arbetslöshet skapas oartikulerad skam och vrede som hos unga män levs ut i form av fysiskt våld mot omgivningen. Tjejerna tar istället antidepressiva medel eller skadar sig själva. Det finns många frustrerade killar som blir kvar på landsbygden och känner sig obehövda och oälskade. Kanske inte så konstigt att det finns exempel på landsbygdskillar som gått med i svenskarnas parti och gett sig iväg till Ukraina för att slåss som legoknektar. Plötsligt får de både uppgift och lön, funderar Hans Abrahamsson. Vi vet att tidiga insatser minskar framtida kostnader. LYFT POLITIKEN En väg att gå för att lösa komplexa samhällsfrågor är att återinföra det politiska samtalet. Tala mer om sårbarheten hos unga och unga vuxna. Prata stadsbyggnadspolitik, privatisering och konflikter i det offentliga rummet. Ta upp bostadspolitiken, vars onödigt stora renoveringar tvingar ut folk i utkanterna och driver fram segregering. Samma gäller utbildningspolitiken som låter 60 procent lämna skolan utan godkända avgångsbetyg och arbetsmarknadspolitiken som ökar inkomstskillnader, ger otrygga arbetsförhållanden och stärker segregationen. Samtala om det! Det är dock inte utestängningen som är värst. Innanförskapet är det som gör det svårt för andra att komma in. Vi behöver hitta stödjepunkter, förebygga och främja samt skapa social tillit. Det senare med hjälp av exempelvis fritidsgård, trygghetsvandring, nätverkssamtal och gott bemötande, det vill säga ett bemötande som är förklarande, legitimitetsskapande och relationsbyggande. Hans Abrahamsson kallar det social investeringspolitik; vi vet att tidiga insatser är en investering och inte en kostnad. Och vi vet att tidiga insatser minskar framtida kostnader. Men det är fortfarande ett pedagogiskt dilemma att förklara vikten av finansiering, sa Hans Abrahamsson och citerade Jan Eliasson, vice generalsekreterare i FN: Hur ska jag få länders finansministrar att finansiera något som inte har hänt? Fast så arbetar ju ni i samordningsförbunden, utropade föreläsaren uppskattande. VÄND SYNEN Det går dock att göra något åt problematiken; situationen är påverkningsbar. Medskapande och invånardialog är ett måste för att kunna komma vidare. Och det finns en rad med synvändor vi ska ta till oss. De handlar om vårt förhållningssätt till gamla tänkesätt och hur vi ska ta vara på den kunskap som faktiskt finns om samband mellan tillväxt och välfärd samt social och ekonomisk hållbarhet. Vi måste färdas framåt och ta i de stora och svåra frågorna: bryta innanförskapet och återskapa gemensam välfärd, fundera över alternativa politiska lösningar och tala om hur demokratin ska se ut; förändra det politiska landskapet. 11

12 Vi var de andra, parasiterna, problemen, de temporära Alexandra Pascalidou, känd som mycket men kanske mest som programledare och samhällsdebattör, stormade in på scenen och tog ett stadigt tag om publiken med sin frispråkiga rättframhet. Med små skutt genom livet gav hon exempel på hur det kan se ut för en fattig invandrartjej som helst inte ska synas, via otaliga kränkningar till hyllad programledare och vass debattör. Men något glidande på räkmacka har det inte handlat om någonstans. Jag har fått betala ett högt pris! Alexandra Pascalidou har lätt för att skriva under på att mänskliga rättigheter inte är någon självklarhet för alla. De har i alla fall inte funnits på hennes sida genom livet. Vare sig då hon föddes i en tvättstuga i Rumänien av grekiska föräldrar eller då familjen senare flyttade till en utarmad bergsby i militärdiktaturens Grekland. Ingenting där ens påminde om mänskliga rättigheter. Farfar försvann i kriget. Morfar blev enbent krigshjälte enligt historieböckerna. Men när han dog fanns det inga pengar till vare sig begravning eller sten. Ja, jag har gjort en klassresa. I min barndom fanns det vare sig tidningar, böcker, TV eller ipad. Nuförtiden är ju inte livet värt att leva utan ipad, log hon spetsigt. Kanske startade klassresan redan när Alexandra och hennes familj reste till Sverige och Rinkeby. Men resan tog tid. Det började med en lång väntan på uppehållstillstånd. Våra mänskliga rättigheter fanns i ett kuvet. Utan det kuvertet hade vi ingenting. Alexandra var sex år när hom kom till Rinkeby. Hon gick i Sveriges första hemspråksklass och fick lära sig rena grekiskan. Hon förstod tidigt att det var skillnad på folk och folk. Inte när hon och kompisarna var riktigt små, oskuldsfulla, trodde människor om gott och kallades svartskallar och lakritsungar. Kompisens dopnamn blev ju faktiskt svartskalle när det översattes till svenska och lakrits var ju gott... Det var när vi började läsa svenska tidningar som vi förstod att vi var de andra ; parasiterna, Alexandra Pascalidou 12

13 problemen, de temporära. Att vi invaderade landet. Och, när vi sågs två i taget, var ett hotfullt invandrargäng. Alexandra älskade skolan, där det talades 120 olika språk och dialekter, trots att tidningarna gjorde vad de kunde för att övertyga ungarna om att de var stackare som växte upp i skuggan. Syntes någon av hennes sort överraskande nog i ett TV-program så hette programmet någonting i stil med... Efterlyst. Själv blev Alexandra inbjuden till Ian Wachtmeisters program I grevens tid för att visas upp som invandrartjej. Greven imponerades över att hon överhuvudtaget kunde prata och såg sedan till att hon och hennes släkt chikanerades genom lämplig klippning av programmet. Hedersmord på mig. Kalabalik i hela släkten. Vi ungar fick tidigt höra hur våra öden skulle gestalta sig. Killarna skulle hamna i fängelse. Utom de allra bästa; de skulle kunna bli pizzajonglörer. Tjejerna kunde se fram emot ett liv som ensamstående trebarnsmorsor. En av tjejerna blev dock precis det hon hade modet att önska redan som mycket ung: modedesigner. När Alexandra behövde programledarkläder till Melodifestivalen 2005 var inte valet av designer svårt. Många delar Alexandras historia, den som är fylld av stängda dörrar och obegripliga koder. Den när man görs bort för att man inte förstår vad en röd stuga med vita knutar står för. Den när man inte får sjukvård för att man bryter på ett annat språk. Den när man, trots arbetsskada, arbetar efter pensionsåldern, och ändå får höra att man är grek och lat. En oändlig lista med elakheter, dumheter och förolämpningar. De enda svenskar som Alexandra och hennes kamrater träffade under uppväxten fick betalt för det; lärare och socialarbetare. Två svenskar fanns i närheten på kvällstid, betalda förstås: poliserna var de enda blonda personerna i Rinkeby. Jag insåg att ingen annan svensk ville vara med oss. Klassresan är fullbordad och Alexandra Pascalidou är ett känt och välaktat namn och ansikte inom en rad områden. Vilket på intet sätt gör henne mätt och nöjd. Generella åsikter och härskartekniker håller hennes ilska kokande. Min resa har kostat på och många vill bara att jag ska hålla käften... Att hämnas oförrätterna genom åren känns fortfarande bra; hon gör det genom att om och om igen överträffa förväntningarna. Vreden är fortfarande bränsle för att fortsätta med det hon gjort denna dag på samordningsförbundsdagen: berätta om hur det är för de människor som inte har tillgång till mänskliga rättigheter. Idag talade hon inför en insatt publik: Jag vet att ni i samordningsförbunden känner till mycket av det jag berättat. För ni är engagerade människor och mångas stöttepelare och enda kryckor. Ni är viktiga och sätter djupare spår än ni någonsin kan tro! Tjejerna kunde se fram emot ett liv som ensamstående trebarnsmorsor. Ni i samordningsförbunden är viktiga och sätter djupare spår än ni någonsin kan tro. 13

14 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet. Artikel 3 Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Artikel 4 Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna. Artikel 5 Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen definierar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är och togs fram av den dåvarande kommissionen för mänskliga rättigheter under ledning av Eleanor Roosevelt. Artikel 6 Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening. Artikel 7 Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering. Artikel 8 Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning. Artikel 9 Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas. Artikel 10 Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne. Artikel 11 Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rätts- 14

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 1948-2008 Förenta Nationerna ii Förord Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2007-11-26 ORSA KOMMUN Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD I STOCKHOLMS STAD Rapport 2009

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD I STOCKHOLMS STAD Rapport 2009 HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD I STOCKHOLMS STAD Rapport 2009 Del I Bilagor April 2009 Projektledare: Kickis Åhré Älgamo Projektadministratör : Ulla-Britt Fingal Bild: Systerjouren Somaya HEDERSRELATERAT

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

VAD ÄR RÄTTVISA? - en lektion om mänskliga rättigheter Talarmanus

VAD ÄR RÄTTVISA? - en lektion om mänskliga rättigheter Talarmanus VAD ÄR RÄTTVISA? - en lektion om mänskliga rättigheter Talarmanus Text: Isabelle Sannestedt Mänskliga rättigheter är inget vi får ta för givet. Därför är det viktigt att vi utbildar oss i vilka rättigheter

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Studiehandledning. NÄR SVERIGE ÄR SÄMST I KLASSEN en film om mänskliga rättigheter (5:15) www.redcross.se

Studiehandledning. NÄR SVERIGE ÄR SÄMST I KLASSEN en film om mänskliga rättigheter (5:15) www.redcross.se www.redcross.se NÄR SVERIGE ÄR SÄMST I KLASSEN en film om mänskliga rättigheter (5:15) När Sverige är sämst i klassen handlar om Simzar från Azerbajdzjan, som tillsammans med sin familj flytt till Sverige

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Historisk deklaration fyller 60 år

Historisk deklaration fyller 60 år FN-fakta DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA RÄTTVIS HANDEL Historisk deklaration fyller 60 år Samtidigt som andra världskriget rasade hölls en serie möten där bildandet av en ny världsorganisation diskuterades.

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse

Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse 250 möjligheter Att möta det urbaniserade Sverige Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse Inspel vid Jönköping International Business School Jönköping den 1.9.2015 Hans Abrahamsson

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

FN:s konventioner om. Mänskliga rättigheter

FN:s konventioner om. Mänskliga rättigheter FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter Förord I denna skrift finns de svenska översättningarna av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och de sex centrala FN-konventionerna och deras

Läs mer

har kommit överens om följande artiklar.

har kommit överens om följande artiklar. Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 1 Konventionsstaterna, som anser att, i överensstämmelse med principerna i Förenta nationernas stadga, erkännandet av det inneboende

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

FN:s konventioner om. Mänskliga rättigheter

FN:s konventioner om. Mänskliga rättigheter FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter Förord Det internationella arbetet för mänskliga rättigheter tar sin utgångspunkt i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. De rättigheter

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Ge papperslösa patienter vård!

Ge papperslösa patienter vård! Ge papperslösa patienter vård! Ställningstagande för allas rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor Svensk sjuksköterskeförening och Sjuksköterskornas etiska råd Introduktion Människors rätt till

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer