V E R K S A M H E T S - B E R Ä T T E L S E 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "V E R K S A M H E T S - B E R Ä T T E L S E 2011"

Transkript

1 VERKSAMHETS- B E R Ä T T E L S E 2011

2 FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 - Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 2 - Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet. Innehållsförteckning Om MR-Fonden s. 1-4 Utbildning s. 5-6 Påverkan s. 7-8 Internationellt mr- arbete s Colombiagruppen s Fonden för mänskliga rättigheter Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden) är en religiöst och politiskt obunden stiftelse, vars verksamhet syftar till att stärka respekten för och skyddet av de mänskliga rättigheterna i Sverige och internationellt. Detta gör vi genom utbildning, informations- och påverkansarbete samt internationellt samarbete med människorättsorganisationer. MR-Fonden bildades 1991 av Amnesty Internationals svenska sektion, Diakonia, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset och Svenska Kyrkan. Sedan 2008 är Sensus Studieförbund huvudman för MR-Fonden. Vi arbetar på MR-Fonden MR-Fondens vision är en värld där mänskliga rättigheter respekteras, samhällets aktörer har hög kunskap om sitt ansvar och varje människa är medveten om sina rättigheter samt har verktyg för att utkräva dem. MR-Fondens mission är att genom utbildning, internationellt samarbete, påverkan och granskningsarbete stärka rättighetsperspektivet hos statliga och icke-statliga aktörer i Sverige och internationellt. Vi vill därigenom främja respekten för och åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna. Vi lägger särskild vikt vid att höja kompetensen inom området mänskliga rättigheter hos stat, kommun och civilsamhälle samt att stärka utsatta gruppers rättigheter. Från vänster: Hanna Gerdes - folkrättsjurist och utbildningsansvarig, Sanna Svensson - internationell handläggare. Ulrika Strand - ansvarig för den internationella verksamheten. Emma Sjöblom - samordnare för Colombiagruppen och Jenny Jansson Pearce är MR-Fondens generalsekreterare. 1

3 Artikel 3 - Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Artikel 4 - Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna. Artikel 5 - Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Artikel 6 - Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening. Artikel 7 - Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan dis- Om MR-Fonden kriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan Generalsekreteraren har ordet Sammanställandet av det gångna årets verksamhetsberättelse ger möjlighet att blicka tillbaka på året som gått och att reflektera, både över arbetet som utförts och de händelser som präglat året. För mig är 2011 lite speciellt inte bara för att MR-Fonden firade 20 års jubileum utan även för att det var mitt första år som generalsekreterare för MR-Fonden, ett arbete jag verkligen är stolt över. Under året som gått har MR-Fonden fortsatt sitt arbete med att stärka och stödja mr-försvarare runt om i världen. För många modiga personer är detta stöd och möjligheten till internationell uppmärksamhet bokstavligt talat livsviktigt. På sidan 12 och 13 kan ni läsa intervjuer med två kvinnliga mrförsvarare från Colombia som berättar om vad samarbetet betytt för dem och deras arbete. Under 2011 utarbetades en ny långsiktig strategi för MR-Fondens arbete där utbildningar och annan kunskapshöjande verksamhet fick ökat fokus. Under hösten som gått har ett intensivt arbete pågått med att sätta igång denna verksamhet. Nu under våren 2012 kan vi konstatera att mottagandet av den nya verksamheten är över förväntan och att behovet i Sverige är stort. Fortfarande har många svårt att se hur mänskliga rättigheter på ett konkret sätt har betydelse och kan appliceras i deras dagliga arbete som kommunpolitiker, tjänstemän på myndigheter eller organisationer. I december avslutades vårt regionala Latinamerikaprogram som under flera år bidragit till mr-arbetet på ett regionalt plan. Detta genom stöd till organisationer som bland annat kunnat driva fall av mr-kränkningar genom det interamerikanska systemet trots att straffrihet råder nationellt. Vi har även samarbetat med de särskilda rapportörerna för människorättsförsvarare och för yttrandefrihet vid den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter och därmed bidragit till deras viktiga arbete. Bredare regionala insatser och fokus på de regionala mr-mekanismerna kommer även fortsatt att vara en del av MR-Fondens arbete även om vi med sorg konstaterar att denna typ av arbete prioriteras ner allt mer av Sverige. Vi har därför valt att särskilt lyfta denna del av vårt internationella arbete på sidan 9 och 10. Jag konstaterar även med stolthet att vi i slutet av året kunde lansera vår nya hemsida som tydligare visar vilka vi är och vad vi gör, och ger möjlighet att lyfta fram nyheter och länka till aktuella mr rapporter etc. Vi har även fått en ny grafisk profil som syns både på hemsidan och i vår broschyr. Genom Facebook och Twitter har vi kunnat sprida information om de seminarier och andra aktiviteter vi arrangerar och deltar i. När jag nyligen föreläste för regeringstjänstemän i Irak om mänskliga rättigheter och civilsamhället roll för demokratin fick jag frågan vad de där ögonen i hörnet på min powerpointpresentation betydde. Var det någon som övervakade? Det var förstås MR-Fondens logotyp de menade. Temat för föreläsningen var civilsamhällets roll som samarbetspart och expert men också övervakare och granskare, så frågan var synnerligen relevant. Jag fick då berätta att symboliken i vår logotyp står just för granskning och övervakning av hur mänskliga rättigheter följs och att ansiktsprofilen visar att vi gör detta inte bara utifrån ett särintresse utan ett brett mrfokus. Trots att MR-Fonden funnits i 20 år är detta relevant och aktuellt. Fortfarande finns behov av att poängtera att de mänskliga rättigheterna är odelbara, lika mycket värda och beroende av varandra. Att Sverige fortfarande inte undertecknat tilläggsprotokollet till FN konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är ett exempel på detta hur dessa rättigheter särskiljs och tillskrivs lägre status och även sätts i motsatsförhållande till de medborgerliga och politiska rättigheterna. Inför 2012 fortsätter vi att utveckla MR-Fondens verksamhet och kommer sätta extra fokus på arbetet med att granska hur de mänskliga rättigheterna efterlevs och att informera och påverka för att förändra när vi ser att dessa rättigheter kränks. Jenny Jansson Pearce, MR-Fondens generalsekreterare 2

4 diskriminering. Artikel 8 - Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning. Artikel 9 - Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas. Artikel 10 - Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne. Artikel Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar. 2. Ingen får fällas till ansvar för en MR-Fondens styrelse Peter Weiderud - Ordförande för MR-Fonden, bl.a. partipolitiskt aktiv inom Socialdemokraterna och generalsekreterare för Parlametarikerforum för lätta vapen-frågor. Inger Harlevi - Ledamot i Sensus förbundsstyrelse och förtroendevald i Svenska Kyrkan. Även partipolitiskt aktiv i Moderaterna. Eduardo Gran Villanueva Contreras - Rektor på Härnösands folkhögskola, har tidigare arbetat inom Sensus Studieförbund. Peter Karlsson Sjögren - Chef på The Life and Peace Institute som arbetar med att stärka det civila samhället i flera afrikanska länder år av arbete med mänskliga rättigheter MR-Fonden föddes i kalla krigets slut i tilltagande globalisering. I en värld där det fanns stort behov av att stärka mänskliga rättigheter, samtidigt som förändringarna erbjöd möjligheter till detta. I FN:s allmänna förklaring sågs mänskliga rättigheter som en helhet. Men under 40 år var denna helhet gisslan och vi fick två huvudkonventioner. Den ena lyftes fram av väst, som samtidigt tonade ned den andra. I öst var det tvärtom. MR-Fonden föddes när civila och politiska rättigheter kunde ses samman med ekonomiska, sociala och kulturella. Wienkonferensen 1993 var en klar och tydlig markering att världen anser mänskliga rättigheter vara odelbara, lika mycket värda och beroende av varandra. Mr-systemet byggdes starkare in i det nya årtusendet. Vi fick Romstadgan och Millenniemålen. Vi fick starkare regionala mr-strukturer. Vi fick stärkta rättigheter för barn, kvinnor, HBTQ-personer och urbefolkningar. Men vi drabbades också av bakslag. I forna Jugoslavien tvingades Europa åter uppleva de grövsta kränkningarna. Folkmordet i Rwanda och FN:s agerande blev ett uppvaknande. 11 september 2001 och USA:s misstag att se detta som ett krig istället för kriminalitet förde världen på helt fel spår i utvecklingen av säkerhet. Bakslagen krävde nya krafttag. Responsibility to Protect, som antogs på FN:s toppmöte 2005 reglerar varje stats skyldighet att skydda sin befolkning mot folkmord, krigsförbrytelser, etnisk rensning och brott mot mänskligheten. Ett annat resultat av toppmötet var inrättandet av MR-rådet. Även Sverige har upplevt både bakslag och framsteg. Vårt tillträde till minoritetsspråks-konventionen var vårt första erkännande av nationella minoriteter. Barns rättigheter, kvinnors rättigheter och HBTQ-rättigheter har gått framåt. Vi har fått en samlad diskrimineringslag. Men asylsökande har inte självklar rätt till utbildning och hälsa. Muslimer och judar har upplevt en ökad utsatthet i krav på slöjförbud och förbud mot kosherslakt. Rättigheter ställs mot varandra. Vi har fått ett uttalat mr-fientligt parti i Sveriges riksdag. Samtidigt som respekt för mänskliga rättigheter bara kan ske i demokrati, lägger det samtidigt begränsningar på räckvidden av majoritetsbeslut. Det går inte att fatta vilka beslut som helst bara för att majoriteten tycker så. Endast så kan utsatta grupper skyddas. Majoriteten är inte alltid vare sig tolerant, progressiv eller ens upplyst. Det är också därför som mänskliga rättigheternas hus aldrig ska byggas om. Bara byggas till. Genom att bidra till att bygga huset starkare vill MR-Fonden ge sitt bidrag till internationell och nationell civilisation. en förkortad version av Peter Weideruds tal vid MR-Fondens 20 årsfirande 9 december 2011

5 gärning eller underlåtenhet som inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid den tidpunkt då den begicks. Det får inte helsträngare straff än vad som var tillämpligt vid den tidpunkt brottet begicks. Artikel 12 - Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingriangrepp. Artikel Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser. 2. Var och en har rätt att lämna varje Om MR-Fonden ler utmätas privatliv, panden och land, även Ann-Katrin Persson, Förbundsrektor för Sensus Studieförbund om att vara huvudman för MR-Fonden Hur kommer det sig att Sensus valde att gå in som huvudman för MR-Fonden? När MR-Fonden gick igenom stora förändringar under 2007 tog vi en diskussion inom styrelsen och kom fram till att den kompetens som fanns inom MR-Fonden var för viktig för att gå om intet. Vi såg också att Sensus hade förmågan att utveckla MR-Fondens verksamhet genom de kanaler vi har. Ur Sensus eget intresse var beslutet en del i att utveckla ett av Sensus tre perspektiv; globala frågor. Huvudsyftet för MR-Fonden, att stärka mänskliga rättigheter, låg och ligger inom Sensus uppgift likväl som inom flera medlemsorganisationers och samarbetsparters uppgifter. Därför passar MR-Fonden naturligt in i vår verksamhet. Ser du att MR-Fondens verksamhet kompletterar Sensus, i så fall på vilket sätt? Jo, det tycker jag. Många av våra medlemsorganisationer och samarbetspartners arbetar med mänskliga rättigheter och vill förbättra det arbetet. Genom att vi är huvudman för MR-Fonden har vi kunnat bredda och fördjupa både vårt eget arbete med mänskliga rättigheter och det vi erbjuder i verksamheten. Samtidigt har MR-Fonden getts ett utrymme att bredda sin verksamhet gentemot våra medlemsorganisationer och samarbetsparters, t.ex. genom boken Människorätt som MR-Fonden skrev på uppdrag för Sensus och som gavs ut 2010 används i studiecirklar i hela Sverige. På vilka fler sätt arbetar Sensus Studieförbund med frågor som rör mänskliga rättigheter? Förutom studiecirklarna utifrån boken Människorätt så har vi även tagit fram böcker om diskrimineringslagen Alla har rätt och Agera utan att diskriminera som vi anordnar studiecirklar kring. Tillsammans med Svenska Kyrkan har vi drivit projektet Människovärde och har gett ut materialet Rättighetsbaserat arbete i Svenska Kyrkan. Vi har även kurser och föreläsningar kring bl.a. Fairtrade och vi samarbetar med Amnesty genom Amnestyakademien. Under 2012 driver vi också projektet Den arabiska våren som syftar till att öka kunskapen hos unga människor i Sverige om hur ungdomar i Nordafrika genom sociala medier drev på processen för demokrati. Om Sensus Studieförbund Sensus erbjuder mötesplatser för lärande, upplevelser och gemenskap och har ett brett utbud av cirklar, utbildningar och kultur över hela landet. Dessutom har vi över kulturprogram varje år. Vi är ett studieförbund som lyfter fram livsfrågor, mångfald och globala frågor. Vi har verksamhet över hela landet och den spänner över många områden från dans, teater och musik till samtalsgrupper, ledarutveckling och yrkesutbildningar. Vi kontaktas både av enskilda personer som är intresserade av att göra något tillsammans med andra och av organisationer som vill starta en verksamhet ihop med oss. Välkommen du också! 4

6 sitt eget, och att återvända till sitt land. Artikel Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse. 2. Denna rätt får inte åberopas vid rättsliga åtgärder som genuint grundas på icke-politiska brott eller på gärningar som strider mot Förenta nationernas ändamål och grundsatser. Artikel Var och en har rätt till en nationalitet. 2. Ingen får godtyckligt fråntas sin nationalitet eller nekas rätten att ändra nationalitet. Artikel Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Män och kvinnor skall ha samma rättigheter i fråga om äktenskaps ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning. 2. Äktenskap får endast ingås med de blivande makarnas fria och fulla samtycke. 3. Familjen är Utbildning i mänskliga rättigheter Att utbildning i mänskliga rättigheter är en viktig del för att främja mänskliga rättigheter har sedan länge varit fastslaget. I december 2011 antog FN:s generalförsamling en deklaration om utbildning i mänskliga rättigheter som ytterligare befäste detta; human rights education and training is essential for the promotion of universal respect for and observance of all human rights and fundamental freedoms for all. Utbildning har länge varit en del av MR-Fondens uppdrag, som en av många metoder vi använt oss av. I och med Sensus studieförbunds övertagande av huvudmannaskapet för MR-Fonden ser vi nya möjligheter för att bedriva utbildningsverksamhet och extra fokus har lagts på att identifiera behov. Under 2011 antogs en ny strategi där utbildning och uppdragsverksamheten i Sverige utökas och prioriteras. För att bygga upp denna verksamhetsdel inrättades en ny tjänst och den 17 augusti började Hanna Gerdes arbeta på MR-Fonden som utbildningsansvarig folkrättsjurist. Då utbildningsverksamheten är en ny verksamhet har mycket av hösten 2011 ägnats åt strategisk planering, förtroendebyggande och relationsskapande. Den första stora utmaningen har varit att etablera MR-Fonden som en aktör på området. Detta arbete har gått bra och under hösten 2011 genomfördes 14 utbildningsinsatser i Sverige. Med workshop-metoder som främjar deltagande och reflektion kan förståelse och kunskap nås bättre. Målgrupp och syfte Det främsta syftet med MR-Fondens utbildningsverksamhet är att öka kunskapen om mänskliga rättigheter och vad det innebär att arbeta rättighetsbaserat i praktiken. Målgruppen för vårt arbete är beslutsfattare i bred bemärkelse. 5 Här inkluderas myndigheter, kommuner, landsting, politiker, tjänstemän, arbetsgivarorganisationer, intresseorganisationer, företag, lärare och universitetsstudenter. Den primära målgruppen innefattar därmed inte allmänheten eller skolelever.

7 den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd. Artikel Var och en har rätt att äga egendom, både tillsammans med andra. 2. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom. Artikel 18 - Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna fattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning dervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor. Artikel 19 - Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet Utbildning enskilt och rätt innegenom unatt utan Vi stärker kunskapen om mänskliga rättigheter Fonden skräddarsyr alla utbildningsinsatser och arbetar antingen direkt åt uppdragsgivare eller som underleverantör eller samarbetspart i större insatser. Under 2011 har Fonden anlitats för utbildningsinsatser av Migrationsverket, Försvarsmakten, Sverigefinska Folkhögskolan, Stockholms Universitet, Sensus Studieförbund, Indevelop, Lika Unika, FN-förbundet och Kristna Fredsrörelsen. Nedan är några exempel på MRFondens utbildningar under 2011: I slutet av augusti utbildade Fonden ett 40-tal studenter från Vitryssland, Ukraina och Ryssland på kursen Open Society and Human Rights i Haparanda. Under en heldag fick studenterna en grundläggande genomgång kring icke-diskrimineringsprincipen som är ett av huvudfundamenten till hela MRsystemet. Via teori, case och övningar fick deltagarna inblick i hur det internationella och svenska ramverket för likabehandling ser ut och hur man kan arbeta med det i praktiken. Under hösten gästföreläste Fonden på Juridicums specialkurs i internationell rätt vid två tillfällen. Under passet Historiska och filosofiska aspekter av mänskliga rättigheter fick studenterna inblick i mänskliga rättigheters utveckling från Kyros cylinder och Magna Carta till uppbyggnaden av dagens MR-system. Studenterna fick reflektera över mänskliga rättigheters universalitet och kritiken om kulturhegemoni, olika MR-dilemman och även lära sig mer om olika historiska förkämpar för mänskliga rättigheter från Aristoteles till Nelson Mandela. Under passet CRPD- rättigheter för personer med funktionsnedsättning fick studenterna en introduktion till FN:s nya konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som trädde i kraft Hanna Gerdes processleder Individuell Människohjälp På Migrationsverket utbildade Fonden processförare, asylhandläggare och mottagningshandläggare om mänskliga rättigheter och betydelsen av rätten till hälsa i asylprocessen. På Försvarsmakten anlitades Fonden för att kompetensutveckla försvarets kontaktpersoner inom jämställdhet och jämlikhet kring mänskliga rättigheter. För FN-förbundets räkning utbildade Fonden på Nyköpings gymnasium kring kvinnors rättigheter och flickors rättigheter. För Indevelop utbildade Fonden ett 30-tal människorättsexperter från Liberia, Timor-Leste, Kambodja, Colombia och Sierra Leone inom ramen för ITP-programmet Human Rights, Peace and Security. Detta var en heldagsutbildning kring det internationella mr-systemet, dess rättskällor och övervakningsmekanismer, och rättighetsbaserat arbete (RBA). Fonden har även genomfört ett flertal utbildningar för Sensus Studieförbund för att ge en bakgrund och förståelse för rättighetssystemet, hur mänskliga rättigheter blir tillämpliga i Sverige och vad det innebär att arbeta rättighetsbaserat i praktiken. Utbildning på Migrationsverket om rätten till hälsa i asylprocessen. 6

8 ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. Artikel Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar. 2. Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslutning. Artikel Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud. 2. Var och en har rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land. 3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande. Artikel 22 - Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och Information och påverkan MR-Fonden arbetar med information och påverkansarbete med syfte att bidra till ökad kunskap, erfarenhetsutbyte och en bred diskussion om mänskliga rättigheter i samhället. Arbetet sker främst genom seminarier, debattartiklar och publikationer men även genom gransking av politiska förslag, remissvar och parallellrapportering. I arbetet utgår vi alltid från ett rättighetsperspektiv och söker lyfta ämnen där diskussionen ofta präglas av tyckande och där tonläget trappas upp. Så var t.ex. fallet i diskussionen kring 91-åriga Ganna som hotades av utvisning där MR-Fonden i en debattartikel visade att Sverige inte lever upp till rätten till hälsa i asylprocessen, något som FN:s särskilda rapportör Paul Hunt kritiserade redan Under 2011 ökade vi även vår närvaro på sociala medier som Twitter och Facebook samt lanserade i december en ny hemsida som vi under 2012 kommer att fortsätta utveckla. Under året påbörjades arbetet med en ny strategi för MR-Fondens påverkans- och granskningsarbete som under 2012 kommer att få ökat fokus för att bidra till att mänskliga rättigheter i högre grad respekteras och åtnjutas samt att uppmärksamma när rättigheter kränks. Boken Människorätt MR-Fonden har på uppdrag av Sensus Studieförbund skrivit boken Människorätt. Boken ämnar inspirera till samtal, diskussioner och möten om mänskliga rättigheter. Den ger både en historisk bakgrund från Magna Carta till FN- förklaringen och en bred kunskapsöversikt av personliga rättigheter, rättigheter i arbetslivet, flyktingars och migranters rättigheter, diskriminering, krigets lagar och grundläggande demokratiska rättigheter. Människorätt används som grundbok i Studieförbundet Sensus studiecirklar med samma namn men används även av skolor, föreningar och andra som vill lära sig mer och diskutera rättigheter ur olika perspektiv. Vill du delta i eller leda en studiecirkel kan du hitta ditt närmaste Sensuskontor via Boken kan även beställas från Bokus. Nya hemsidan lanserades i december

9 tionella åt- rättvisa och arbetar har pletteras kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nagärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser. Artikel Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet. 2. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete. 3. Var och en som rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kom- Påverkan Vi lyfter fram civilsamhället i transitionsprocesser För att ett land ska tas sig från väpnad konflikt till en hållbar fred krävs inte bara att transitionsprocessen inkluderar avmobilisering av väpnade styrkor och försoningsmekanismer. Från ett mr-perspektiv är det centralt med mekanismer för övergångsrättvisa där de skyldiga till mr-övergrepp ställs till svars. Med stöd från Folke Bernadotteakademin har MR-Fonden sedan 2007 ordnat arrangemang i Sverige kring övergångsrättvisa och bidragit till kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan experter från olika fält kring hållbara transitionsprocesser. En nyckel i utformandet av ett lands transitionsprocess är den lokala förankringen och där har vår seminarieserie tydligt visat betydelsen av en bred representation från det civila samhället. Flera deltagare har påtalat att denna unika mötesarena kring övergångsrättvisa för civilsamhället, myndigheter, näringslivet och akademin genom åren har gett en bättre helhetssyn på svenskt utvecklingssamarbete i postkonflikt. Under 2011 fokuserade vår seminarieserie på mötet mellan mr-aktörer och freds- och säkerhetsaktörer. Ett fokus som var mycket uppskattat av seminariedeltagarna. Många från civilsamhället framhöll vikten av att hitta former för dialog och samverkan mellan civilsamhällets organisationer och myndigheterna som arbetar med säkerhetssektorsreform. Det svenska civilsamhällets organisationer med verksamhet i konflikt- och postkonfliktområden har stora kontaktnät med lokala organisationer, vilka har stor potential att kunna förankra och övervaka reformarbetet med säkerhetssektorn så att den mänskliga säkerheten stärks. I seminarieserien hade vi bl.a. förmånen att lyssna till den colombianska mr-juristen Nancy Fiallo som har ett stort engagemang i den colombianska kvinnorörelsen för fred. Läs hela intervjun med Nancy på sida 11: Nancy Fiallo: Vad tyckte du om MR-Fondens seminarium kring övergångsrättvisa där du deltog? - Super! Lo mejor! Det var ett väldigt bra upplagt seminarium då man fick inblick både på internationell makronivå genom den andre paneldeltagaren och på nationell mikronivå genom mitt deltagande. Det fick även mig att lyfta blicken och tänka mer globalt. Det är lätt att fastna i den verklighet som vi lever i, men det finns faktiskt konflikter på närmare ytterligare 70 ställen på jorden. Mänskliga rättighetsdagarna MR-Fonden fortsätter att vara en av arrangörsorganisationerna av Mänskliga rättighetsdagarna (MR-dagarna) som 2011 hölls i Stockholm. MR-dagarna är en unik arena som sätter fokus på många av de stora utmaningar vi står inför gällande mänskliga rättigheter och demokrati. De fungerar även som en viktig samlingsplats för olika aktörer och förenar det lokala och det globala perspektivet på frågorna samtidigt som de skapar utrymme för kunskapsutbyte, framtidsvisioner och engagemang kring mänskliga rättigheter. MR-Fonden anordnade två seminarier, det första med titeln MR bortom Genève, Bryssel och New York med syfte att sätta fokus på de regionala mr-systemen i Afrika, Europa och Amerika och deras betydelse. Dessa system kan många gånger vara mer lättillgängliga och bidra till ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter och ge lokal input till det globala systemet. Ett andra seminarium anordnades i form av ett panelsamtal på temat Företag som aktiv kraft för förändring och försvarare av mänskliga rättigheter. Drygt ett hundra-tal deltagare från olika sektorer kom för att lyssna på företagens egna beskrivningar av hur de använder sina möjligheter att gå beyond do no harm och även fungera som försvarare av mänskliga rättigheter samt reflektera kring de utmaningar och svårigheter de möter i sitt arbete. Bild: UD I mässutrymmet minglar deltagarna med många utav Sveriges ideella organisationer och myndigheter som arbetar med mänskliga rättigheter- Seminariet MR bortom Genève, Bryssel och New York var populärt. 8

10 med andra medel för socialt skydd. 4. Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen. Artikel 24 - Var och en har rätt till vila och fritid, innefattande skälig begränsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet. Artikel Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. 2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet. Artikel Internationellt människorättsarbete MR-Fonden stödjer människorättsförsvarare; individer och grupper som genom att stå upp för rättigheter spelar en viktig roll i civilsamhället för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna. Det är staters skyldighet att skydda, främja och implementera de mänskliga rättigheterna, men människorättsförsvarare har en nyckelroll i att bevaka hur stater gör detta - och att uppmärksamma de fall där stater inte lever upp till sina åtaganden. Ett internationellt stöd till dessa lokala människorättsförsvarare ger ett extra skydd och hjälper till att förtydliga att deras arbete är legitimt och universellt. En viktig indikator på den politiska situationen i ett land och dess respekt för de mänskliga rättigheterna är i vilken utsträckning människorättsförsvarare kan utöva sitt arbete. I många av de länder där vi verkar är bristen på straffansvar utpräglat och det finns en stor diskrepans mellan de lagar och förordningar som existerar och den verklighet som många människor lever i. Stödet till människorättsförsvarare är en viktig del i att bidra till rättsäkerhet och demokratiutveckling i dessa länder. Fokusområden för den internationella verksamheten Vårt internationella arbete utgår från tre huvudsakliga fokusområden: ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter; globala och regionala system till skydd för mänskliga rättigheter samt mänskliga rättigheter i konflikt och postkonflikt det som brukar kallas övergångsrättvisa. Dessa områden genomsyras av vår övertygelse om att civila samhället är viktigt för utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter. Vi ger finansiellt och tekniskt stöd till lokala enskilda organisationer för att se konkreta resultat i arbetet för mänskliga rättigheter och samtidigt bidra till ett långsiktigt stärkande av det civila samhället. Vi tror framförallt att det är viktigt att man i dessa länder ser att en ökad kunskap om de regionala och globala systemen för mänskliga rättigheter gör skillnad i utvecklingen av rättigheterna i de enskilda länderna. Konkreta resultat med vårt arbete har bland annat uppnåtts genom att: - stödja den särskilda rapportören för yttrandefrihet i det interamerikanska människorättssystemet vilket bland annat lett till att rapportören införlivat ett genusperspektiv på hela sin verksamhet. - bidra till att stärka samordningen av civilsamhällesorganisationer i den amerikanska regionen så att de kunnat uppmärksamma situationen för de mänskliga rättigheterna - särskilt utvecklingen av rättspraxis inom Organisationen för de amerikanska staterna (OAS). - stödja drivandet av fall av människorättskränkningar inom det interamerikanska systemet. Exempelvis har detta lett till den första domen i världen där våldtäkt klassificerats som en form av tortyr (Inés Fernández and Valentina Rosendo Cantú v. Mexico). - stödja den särskilda rapportören för människorättsförsvarare vid det interamerikanska människorättssystemet som på ett mer riktat sätt kunnat stödja människorättsförsvarare. Rapport om mr-försvarare Den interamerikanska kommissionens människorättsförsvararenhet tog under 2011 fram en rapport där rekommendationer från 2006-års rapport följdes upp och nya mönster av kränkningar av mr-försvarares rättigheter kartlades. Rapporten har identifierats som central av mr-försvarare i regionen. Rapporten identifierar en hel del goda exempel på hur mrförsvarares situation och förutsättningar att arbeta har förbättrats men konstaterar att många av de problem som omnämndes i rapporten från 2006 kvarstår. Rapporten presenterades bland annat vid ett seminarium vid OAS i Washington samt vid FN:s mr-råd i mars 2012 av den särskilda rapportören för mr-försvarares rättigheter, José de Jesús Orozco Henriquez. Med stöd av Fonden för mänskliga rättigheter finns rapporten tillgänglig både på engelska och på spanska. 9

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 1 FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen definierar vilka

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 1948-2008 Förenta Nationerna ii Förord Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats?

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats? Artikel 1: Frihet och jämlikhet MR-kortleken Är det alltid rätt att behandla alla på samma sätt? Artikel 2: Icke-diskriminering Vilka är diskrimineringsgrunderna? Saknar du någon diskrimineringsgrund?

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Utgivare: Finlands FN-förbund www.ykliitto.fi Inledning: Sirpa Rautio Tryckeri: Sälekarin Kirjapaino Oy, Somero, 2016 ISBN 978-952-5966-35-0 pdf 978-952-5966-36-7

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen 1. Revolutionens idol Läs sid. 2-3 om Pavel och diskutera frågorna i par. Vad var det Pavel gjorde som fick regimen att lyfta fram honom som en förebild för andra barn? Tror du att det var viktigt för

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Aktivitetstips. Introduktion till värderingsövningar

Aktivitetstips. Introduktion till värderingsövningar Aktivitetstips Introduktion till värderingsövningar Värderingsövningar är en bra metod för att få en grupp att fundera kring sina åsikter och värderingar och ett sätt att starta en diskussion samt involvera

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga

Läs mer

Rättigheter & barns situation i världen våren Tellus vt 17

Rättigheter & barns situation i världen våren Tellus vt 17 Rättigheter & barns situation i världen våren 2017 Tellus vt 17 Lpp => Använda de 4 källkritiska frågorna vid granskning av källor. => Dra slutsatser om källors trovärdighet och användbarhet. => Förklara

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del I Laura Carlson 2016 Feministiska rättsteorier Feminism ett paraply Feministiska rättsteorier (liberal och radikal) Nordisk

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

VAD ÄR RÄTTVISA? - en lektion om mänskliga rättigheter Talarmanus

VAD ÄR RÄTTVISA? - en lektion om mänskliga rättigheter Talarmanus VAD ÄR RÄTTVISA? - en lektion om mänskliga rättigheter Talarmanus Text: Isabelle Sannestedt Mänskliga rättigheter är inget vi får ta för givet. Därför är det viktigt att vi utbildar oss i vilka rättigheter

Läs mer

POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2007-11-26 ORSA KOMMUN Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll 1 Barnets bästa Material Time Age A4 45 min 10-12 Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling Innehåll En gruppdiskussion där eleverna får diskutera vilka behov ett barn har för att vara trygga, lyckliga

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar

Läs mer

Historisk deklaration fyller 60 år

Historisk deklaration fyller 60 år FN-fakta DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA RÄTTVIS HANDEL Historisk deklaration fyller 60 år Samtidigt som andra världskriget rasade hölls en serie möten där bildandet av en ny världsorganisation diskuterades.

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Du föddes med mänskliga rättigheter. Lär dig dem, var medveten om dem, och lär andra. till: från:

Du föddes med mänskliga rättigheter. Lär dig dem, var medveten om dem, och lär andra. till: från: Du föddes med mänskliga rättigheter. Lär dig dem, var medveten om dem, och lär andra. till: från: Innehåll Vad är mänskliga rättigheter?...............................................sidan 2 Om Förenta

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

Barnkonventionen och kulturen

Barnkonventionen och kulturen Barnkonventionen och kulturen - En översikt av artikel 13, 17 och 31 Susann Swärd Rättighetsfokus www.rattighetsfokus.se Maj 2013 Källor: FN:s Kommitté för barnets rättigheter samt UNICEF 1 Yttrandefrihet

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD 1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Inledning och bakgrund Svenska Frisbeesportförbundet har vid sitt årsmöte 2008 antagit FN:s barnkonvention som ett rättesnöre att arbete efter

Läs mer

mot rasism lärarmaterial

mot rasism lärarmaterial mot rasism lärarmaterial INNEHÅLL AKTION FN mot rasism... 3 LEKTION: FN:s arbete med mänskliga rättigheter - kritik mot Sverige... 4 ÖVNING: Bör Sverige förbjuda rasistiska organisationer?... 5 MATERIAL...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 , VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 Internationella Juristkommissionen - Svenska Avdelningen V E R K S A M H E T S P L A N 2011-2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Övergripande och långsiktiga uppdrag... 3 Målgrupper...

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD I STOCKHOLMS STAD Rapport 2009

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD I STOCKHOLMS STAD Rapport 2009 HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD I STOCKHOLMS STAD Rapport 2009 Del I Bilagor April 2009 Projektledare: Kickis Åhré Älgamo Projektadministratör : Ulla-Britt Fingal Bild: Systerjouren Somaya HEDERSRELATERAT

Läs mer

ÖVERSIKT AV MÄNNISKORÄTTSANSVARET I KOMMUNER OCH LANDSTING

ÖVERSIKT AV MÄNNISKORÄTTSANSVARET I KOMMUNER OCH LANDSTING ÖVERSIKT AV MÄNNISKORÄTTSANSVARET I KOMMUNER OCH LANDSTING Detta är en generell (och inte heltäckande) översikt över det ansvar kommuner och landsting har för att respektera, förverkliga och skydda mänskliga

Läs mer