Våra mänskliga rättigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våra mänskliga rättigheter"

Transkript

1 Våra mänskliga rättigheter Martin Scheinin Uppdaterad och bearbetad till förhållanden i Sverige av Jonas Grimheden Raoul Wallenberg institutet Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt i samarbete med Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi Lund 2008

2 BAKSIDAN Våra mänskliga rättigheter ger en klar och koncis introduktion till de mänskliga rättigheterna. Boken har Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som utgångspunkt. Den förklarar mänskliga rättighetstänkandets bakgrund och uppkomst samt presenterar de mest centrala rättigheterna. Boken handlar också om hur de mänskliga rättigheterna skyddas internationellt, inom FN och i Europa, och klarlägger de mänskliga rättigheternas ställning i Sverige och deras betydelse som en del av vår rättsordning. De många praktiska exemplen och övningarna gör det lättare för läsaren att förstå de mänskliga rättigheterna, deras innehåll och tillämpning. Listorna över litteratur och frivilligorganisationer ger läsaren råd om var man kan få mera information om de mänskliga rättigheterna. Boken rekommenderas som undervisningsmaterial såväl för skolor som inom vuxenutbildningen. Den lämpar sig också för alla som önskar få baskunskap om mänskliga rättigheter. Raoul Wallenberg institutet Box 1155 SE Lund ISBN:

3 Scheinin RWI Våra mänskliga rättigheter, författad av Martin Scheinin Uppdaterad och bearbetad till förhållanden i Sverige av Jonas Grimheden Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt i samarbete med Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi, Lund 2008 Illustrationer av Kristina Pusa Raoul Wallenberg institutet Box 1155 SE Lund tel fax Media-Tryck, Lunds Universitet Lund 2008 ISBN:

4 Våra mänskliga rättigheter FÖRORD Mänskliga rättigheter kränks överallt i världen, också i ett land som Sverige, fastän det ofta här kan förefalla som en självklarhet att rättigheterna respekteras. Kunskap och kännedom om skyddet av de mänskliga rättigheterna är avgörande för att man skall kunna identifiera en kränkning av dessa rättigheter. Ju bättre man känner till de mänskliga rättigheternas innehåll, desto lättare är det att försvara sina egna eller andras rättigheter samt att verka för att rättigheterna förverkligas överallt i världen. Förenta nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (UDHR). Med anledning av förklaringens femtioårsjubileum utgav Finlands FN-förbund i samarbete med Förbundet för mänskliga rättigheter på finska en kort och översiktlig bok om mänskliga rättigheter. Texten skrevs av dåvarande ordförande i förbundet för mänskliga rättigheter, professor Martin Scheinin och redigerades av FN-förbundets informatör Jaana Syrjälä. Tack vare understöd från Finlands UNESCO-kommission / Undervisningsministeriet och Eugen Schaumans fond kunde Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi år 1999 utge en svensk översättning av boken med namnet Våra mänskliga rättigheter. I samråd med professor Scheinin, utförde Peter Finell och Katarina Frostell översättningsarbetet. Kristina Pusa gjorde illustrationerna. Martin Scheinin var då innehavare av den Armfeltska professuren i stats- och folkrätt, och föreståndare för Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi och numera professor i mänskliga rättigheter och folkrätt vid European University Institute, i Florens. Precis som i Finland finns i Sverige ett behov av en allmän introduktion i ämnet. Till sextioårsjubileet av UDHR har Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt utarbetat en ny upplaga av Våra mänskliga rättigheter som är uppdaterad och anpassad till förhållanden i Sverige. Denna reviderade version är gjord av Jonas Grimheden vid Raoul Wallenberg institutet (RWI). Från institutet har många bidragit med råd och dåd, Carin Laurin, Rolf Ring, Lena Olsson, Karol Nowak, Mikael Johansson, Nina-Louisa Arold och Leif Holmström. I Åbo har också Raija Hanski och Simon Candolin varit mycket behjälpliga. Ett stort tack riktas också till Martin Scheinin. Skriften är avsedd för en bredare läsekrets som vill få en grundläggande insikt i vad mänskliga rättigheter innebär och hur olika system som avser att skydda dem fungerar. I slutet av de olika momenten finns övningsuppgifter för de hugade, avsedda att stimulera till eftertanke enskilt eller i grupp. Då mycket av det internationella materialet om och diskussioner kring mänskliga rättigheter sker på engelska innehåller skriften i slutet en ordlista från svenska till engelska med vanligt förekommande termer och institutioner. Bilagor inkluderar också listor över klagoinstanser för brott mot de mänskliga rättigheterna, organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter, och ytterligare resurser i form av publikationer och websidor. Lund, 10 december 2008 Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt i

5 Scheinin RWI INNEHÅLL FÖRORD... i SCHEMA OCH TABELLER... iv Hälsning från Hans Corell... v Raoul Wallenberg institutet och mänskliga rättigheter... vii MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER VAD ÄR DET?... 1 Begreppet mänskliga rättigheter... 1 Moraliska rättigheter ursprungskällan... 1 Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna tillkomsten... 1 Mänskliga rättigheter kännetecken... 2 Innehållet i UDHR: jämlikhet, de medborgerliga fri- och rättigheterna, de politiska rättigheterna, de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, den tredje generationens mänskliga rättigheter, tolkningen av UDHR... 4 Övningsuppgifter... 6 VAD INNEFATTAS I DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA?... 7 Rätten till liv... 7 Dödsstraffet... 7 Andra fall... 8 Övningsuppgifter... 8 Förbud mot tortyr... 8 Exempel: Fallet Aksoy mot Turkiet... 9 Rätten till asyl Personlig frihet Förbud mot diskriminering Vad är diskriminering? Förbudet mot diskriminering i mänskliga rättighetskonventionerna Exempel: gästarbetares socialskydd Exempel: restaurangdiskriminering Övningsuppgifter Minoriteter och urfolk Exempel: Angelisamernas klagomål till FN:s mänskliga rättighetskommitté Övningsuppgift Kvinnors mänskliga rättigheter Viktiga domstols och kommitté avgöranden ur kvinnoperspektiv Sociala rättigheter Exempel: rätten till bostad i Sverige och Brasilien Rätten till utbildning Barnets rättigheter Religions- och samvetsfrihet Rätten till demokrati: Yttrande-, mötes- och föreningsfrihet Övningsuppgifter Rätten till skydd av privat- och familjelivet Skyddet av egendom Rätten till rättegång SÅ SKYDDAS DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Det internationella skyddet av mänskliga rättigheter Övningsuppgift Kontrollen av att FN:s mänskliga rättighetskonventioner efterlevs Europakonventionen och den europeiska sociala stadgan... 39

6 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa De mänskliga rättigheterna och Europeiska unionen Frivilligorganisationerna i den internationella mänskliga rättighetsverksamheten Övningsuppgifter De mänskliga rättigheterna i Sverige Grundlagsrättigheterna Övningsuppgift Mänskliga rättighetskonventionerna som en del av den svenska rätten Övningsuppgifter De mänskliga rättigheterna och krig Övningsuppgift DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNAS FRAMTID HÄR FINNS MERA INFORMATION Litteratur Organ och institutioner som tar emot klagomål om kränkningar av mänskliga rättigheter Organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter Internet-resurser LISTA ÖVER TERMER ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA (UDHR) (FN, 1948)... 66

7 Scheinin RWI SCHEMA OCH TABELLER Figur 1: De viktigaste mänskliga rättighetskonventionerna som binder Sverige Figur 2: Rättsliga skydd av de mänskliga rättigheterna i Sverige Figur 3: Inofficiella skyddssystem för de mänskliga rättigheterna i Sverige... 47

8 Hälsning från Hans Corell Som ordförande i Raoul Wallenberg institutets styrelse är det med glädje som jag hälsar läsaren av denna skrift. Mänskliga rättigheter är ett viktigt ämne både internationellt och nationellt, så också i Sverige. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna talar om vikten av de grundläggande rättigheterna, den enskilda människans värdighet och värde, mäns och kvinnors lika rättigheter samt om de mänskliga rättigheterna som en gemensam norm för alla folk och nationer. Arbetet med den allmänna förklaringen inleddes i januari Den 10 december året därpå antogs förklaringen av FN:s generalförsamling. Denna dag högtidlighålls nu runt om i värden som mänskliga rättighetsdagen. Ibland påstås att idéerna i den allmänna rättighetsförklaringen är västerländska. Men med ständiga rapporter från oroshärdar världen över är det viktigt att minnas att framstående personligheter från hela världen aktivt medverkade vid utformningen av förklaringen. Av särskilt intresse är att experter från Egypten, Indien, Iran, Irak, Jugoslavien, Kina, Libanon, Sovjetunionen och Syrien deltog i arbetet. Man kan alltså konstatera att förklaringen har sina rötter i många religioner och kulturer. Om man så vill kan man säga att den representerar en sammansmältning av många idéer, alla med en fast grund i mänsklighetens tänkande. Den allmänna förklaringen slår fast rättigheter medborgerliga och politiska, liksom ekonomiska, sociala och kulturella som skall skydda människor i första hand mot den egna statsstyrelsen. Vad detta innebär i praktiken exemplifierar denna skrift. Förklaringen är den plattform på vilken många bindande fördrag om mänskliga rättigheter bygger. Som exempel kan nämnas två grundläggande dokument: konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna och konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som båda antogs år De har nu ratificerats av cirka 160 stater vardera. Det är också viktigt att komma ihåg att den allmänna förklaringen har tjänat som en inspirationskälla också på det regionala planet. Som exempel kan nämnas den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter från år 1952, den amerikanska från år 1969 och den afrikanska motsvarigheten från år Den Europeiska konventionen är här det kraftfullaste instrumentet med Europadomstolen i Strasbourg som högsta rättsskipande organ. Av särskilt intresse för svensk del är att konventionen numera gäller som lag i vårt land. Den allmänna förklaringen har utan tvekan ett stort inflytande också på det nationella planet, inte minst när det gäller utformning av nya grundlagar. Ett stående inslag i en modern författning är bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter. Innehållet i en förklaring som antagits av FN:s generalförsamling kan med tiden utvecklas till regler av bindande natur. Även om det finns de som skulle invända mot resonemanget, hävdar jag att så är fallet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Den har helt enkelt med tiden utvecklats till vad man kallar internationell sedvanerätt, dvs. regler som är bindande för alla stater. Det betyder att förklaringen idag måste omfattas med än större respekt. Den allmänna förklaringen ger också enskilda medborgare, frivilligorganisationer och företag en fast plattform från vilken man kan argumentera för skyddet för mänskliga rättigheter. Men varför sker det då ändå så många grova övergrepp i världen frågar man sig? Det finns internationella regler, men man bryter mot dem precis som det förekommer brott mot

9 Scheinin RWI regler på det nationella planet. Varje dag förekommer brott mot de mänskliga rättigheterna och den s.k. humanitära rätten, alltså den rätt som gäller i krig och vid väpnade konflikter. Vad görs då för att hindra brotten? Ser vi till FN, som består av över 190 medlemsstater, är det främst generalförsamlingen och säkerhetsrådet som beslutar vad organisationen skall företa sig. FN skulle naturligtvis kunna göra mycket mer, men det är inte alltid medlemsstaterna kan enas. Detta till trots görs det mycket på det internationella planet. Övervakningsmekanismer granskar regelbundet länder, bistånd ges till att bygga upp fungerande rättssystem i många länder, och om regimer kollapsar kan FN till och med träda in och styra landet tills en inhemsk ordning har återställts. Här är de mänskliga rättigheterna en viktig komponent i återuppbyggnaden. Brott mot mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är orsaken till att konflikter uppkommer och krig bryter ut. Mänskliga rättigheter handlar om allt detta, från det globala till det lokala, från övergripande frågor som rör krig och fred till rätten att bilda familj. Den allmänna förklaringen talar också om rätten till utbildning. Dess artikel 26 lyder: Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall... syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utbildningen skall också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt främja Förenta nationernas verksamhet för fredens bevarande. Det är min förhoppning att denna skrift på sitt sätt skall bidra till att sprida kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Hans Corell Undergeneralsekreterare och rättschef i Förenta nationerna

10 Raoul Wallenberg institutet och mänskliga rättigheter Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt är en oberoende akademisk institution med säte i Lund. Institutet grundades år 1984 och har ett nära samarbete med Lunds universitet. Syftet med institutet är att bedriva forskning och akademisk utbildning inom områdena mänskliga rättigheter och humanitär rätt. En central uppgift för institutet är att tillhandahålla ett förstklassigt bibliotek med rika bestånd av litteratur, periodiska skrifter och dokumentation inom institutets verksamhetsområden. Institutet söker främja universell respekt för mänskliga rättigheter och humanitär rätt genom forskning, akademisk utbildning, information om normsystemets innehåll och tillämpning samt uppbyggnad och utveckling av institutioner verksamma inom dessa områden. Institutet skall vara en akademisk institution som uppfyller högsta internationella standard inom alla delar av verksamheten. Värden som respekt, integritet, inkludering och inspiration skall vara vägledande för alla verksamma inom institutet. Förutom traditionell akademisk verksamhet i universitetsmiljö som forskning, utbildning, utgivning av publikationer och drift av bibliotek har institutet en omfattande verksamhet med internationellt utvecklingssamarbete för främjandet av mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar och rättsstatens principer. Den biståndsrelaterade programverksamheten bedrivs i en rad olika utvecklingsländer, särskilt i Afrika och Asien. Institutet har fältkontor i Beijing, Jakarta, Nairobi och Istanbul. Målgrupperna för programmen återfinns främst inom myndigheter i rättskedjan, d.v.s. polis, åklagare, domare och kriminalvårdspersonal, men också inom andra delar av den offentliga sektorn som befattningshavare inom ministerier, parlament och lokala myndigheter. Ett särskilt program rör utveckling av och stöd till nationella institutioner för mänskliga rättigheter, t.ex. ombudsmän och kommissioner för mänskliga rättigheter. Akademiskt samarbete är ett annat viktigt verksamhetsområde. Den biståndsrelaterade verksamheten är huvudsakligen finansierad genom samarbete med Sida styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Genom akademisk och tillämpad forskning bidrar institutet till att utveckla, konkretisera och flytta fram positionerna för de mänskliga rättigheterna. Genom utbildning och handledning av befattningshavare i nyckelpositioner stärker institutet skyddet av de mänskliga rättigheterna. Inom institutet strävar vi efter att vara en stark och oberoende aktör för främjandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige såväl som utomlands. Leif Holmström Direktör för Raoul Wallenberg institutet

11

12 Våra mänskliga rättigheter MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER VAD ÄR DET? Begreppet mänskliga rättigheter Med mänskliga rättigheter menas rättigheter som är gemensamma och lika för alla människor. Idag avses med de mänskliga rättigheterna närmast rättigheter som är garanterade genom globala eller regionala mänskliga rättighetskonventioner. Mänskliga rättighetskonventionerna är juridiskt bindande överenskommelser mellan stater. Genom överenskommelserna förbinder sig staterna att garantera medborgarna och andra som bor inom gränserna vissa rättigheter. Moraliska rättigheter ursprungskällan Sett ur ett historiskt perspektiv är de mänskliga rättigheterna mer ett moraliskt och filosofiskt begrepp än ett juridiskt sådant. Vår nuvarande mänskliga rättighetsuppfattning har sina europeiska rötter i 1600-talets liberalism. Bland andra John Locke ( ) utvecklade tanken om att människorna har individuella rättigheter som är äldre än statsbildningarna och statens berättigande baserar sig på dessa. Även mänsklighetens tidigaste idéhistoria innehåller teorier och idéer om grundläggande rättigheter. I alla världsreligioner ingår dessutom i någon form element som ger uttryck för ett mänskliga rättighetstänkande. Man började väldigt sent tala om mänskliga rättigheter i termer av att alla människor skulle kunna åtnjuta dessa. Tidigare bestämdes de individuella rättigheterna enligt börd eller enligt samhällelig ställning som exempelvis under ståndssamhällets tid. När till exempel USA blev självständigt kom lika rättigheter att omfatta endast fria män slavar och kvinnor lämnades utanför. Det vedertagna begreppet för mänskliga rättigheter var till en början mannens rättigheter (rights of man, droits de l homme). Trots att franska revolutionen grundade sig på republikanska ideal och avskaffade ståndssamhället, användes i 1789 års förklaring om de mänskliga rättigheterna uttrycket mannens och medborgarens rättigheter. Det neutrala och icke könsdiskriminerande engelska uttrycket human rights etablerades först efter andra världskriget. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna tillkomsten Förenta nationernas (FN:s) generalförsamling antog den 10 december 1948 den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (Universal Declaration of Human Rights, UDHR), vilket kan betraktas som vändpunkten för det internationella skyddet av mänskliga rättigheter. Redan tidigare hade några rättigheter, som idag anses höra till de mänskliga rättigheterna, skyddats genom internationella avtal inom Internationella arbetsorganisationen (ILO) och genom de bestämmelser om minoritetsskydd som ingick i Versaillesfördraget efter första världskriget. UDHR var dock det första egentliga globala dokument, som syftade till att täcka hela mänskliga rättighetsfältet. I det avseendet kom UDHR även att utgöra en slags definition på vad som avses med mänskliga rättigheter. Då UDHR utarbetades var erfarenheterna från nazismen och andra världskriget aktuella i minnet. Mänskligheten hade genomlidit historiens mest förödande krig i vilket tiotals miljoner människoliv gått förlorade. Det nazistiska Tyskland hade visat att det behövdes internationella garantier för att ett land inte skulle kunna förklara internt krig mot någon etnisk, nationell eller religiös befolkningsgrupp och i enlighet med sina egna lagar helt lagligt 1

13 Scheinin RWI och metodiskt utrota gruppens medlemmar. Aldrig mera var den bärande idén då den nya världsorganisationen, Förenta nationerna, grundades Respekten för de mänskliga rättigheterna nämns som ett av organisationens mål redan i första artikeln i FN-stadgan. UDHR utarbetades 1947 till 1948 i en mänskliga rättighetskommission som tillsatts av FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC). Senare behandlades förklaringen även av FN:s generalförsamling. Mänskliga rättighetskommissionen leddes av Eleanor Roosevelt ( ), hustru till USA:s dåvarande president. Trots att västländerna stod för de största insatserna även i övrigt, är det fel att säga att UDHR endast uttrycker den västerländska mänskliga rättighetsuppfattningen. Bland annat deltog vissa latinamerikanska länder aktivt i formuleringen. Dessa länder hade också presenterat ett eget utkast till en förklaring redan då FN grundades. Mänskliga rättigheter kännetecken De mänskliga rättigheterna brukar ofta karaktäriseras som universella, oskiljbara (i betydelsen oöverlåtliga) och grundläggande. Med universaliteten avses två saker. Å ena sidan strider det mot de mänskliga rättigheterna om man skiljer mellan människor på grund av kön, hudfärg, ställning i samhället eller andra motsvarande faktorer. Av den orsaken ingår förbudet mot diskriminering i UDHR (artikel 2) och i nästan alla internationella mänskliga rättighetskonventioner. Å andra sidan pekar de mänskliga rättigheternas universalitet på att de är globala. De mänskliga rättigheterna är gemensamma för alla människor i alla världsdelar, oberoende av personens kulturtillhörighet eller ekonomiska ställning. I de mänskliga rättigheternas oskiljbarhet återspeglas tanken om människans naturliga rättigheter. Dessa rättigheter har existerat redan före statsbildningarnas tillkomst. Varje människa besitter de mänskliga rättigheterna redan på grund av att hon är människa och därför kan ingen fråntas dessa rättigheter vare sig genom statsmaktens beslut eller genom att frivilligt avstå från dem. De mänskliga rättigheternas oskiljbarhet innebär att ingen kan avstå från sina rättigheter genom att sälja sig som slav. Ofta talar man även om de mänskliga rättigheterna som människornas medfödda rättigheter. Med de mänskliga rättigheternas grundläggande karaktär avser man att endast verkligt viktiga rättigheter förtjänar att benämnas mänskliga rättigheter. I artiklarna 1 till 28 i UDHR ingår en förteckning över de rättigheter som ansågs grundläggande nog år Senare mänskliga rättighetskonventioner har utvidgat begreppet, men dock ej väsentligt. På vissa punkter garanterar UDHR även sådana rättigheter som det senare varit svårt att nå samförstånd om i bindande internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Som exempel på sådana rättigheter kan nämnas flyktingars asylrätt, individens rätt till medborgarskap och egendomsskyddet. Innehållet i UDHR: jämlikhet,... UDHR inleds med en preambel (även kallad ingress) och följs av artikel 1 där de mänskliga rättigheternas universalitet och oskiljbarhet ges en nästan poetisk utformning: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Efterföljande artikel förbjuder diskriminering på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Även artikel 7 garanterar rätten till jämlik behandling. Denna betoning på jämlikhet har en direkt anknytning

14 till exempelvis den franska förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1789, vars första artikel betonade att människorna föds fria och med lika rättigheter.... de medborgerliga fri- och rättigheterna,... I UDHR berör artiklarna 3 till16 de så kallade medborgerliga rättigheterna (civil rights). Dessa omfattar de individuella friheter och rättigheter som var och en besitter i egenskap av samhällsmedlem. Utgångspunkten vid skyddet av dessa rättigheter är att säkra en zon för individen i förhållande till ingrepp från den offentliga maktens sida. I detta fall avser inte användningen av begreppet medborgerliga rättigheter att dessa rättigheter endast skulle beröra det egna landets medborgare. De medborgerliga rättigheterna har traditionellt ansetts vara personliga rättigheter för av samhället. Till denna grupp av mänskliga rättigheter hör i UDHR bland annat rätten till liv (artikel 3), förbudet mot slaveri (artikel 4), förbudet mot tortyr och omänsklig behandling (artikel 5), rätten att erkännas som individ (artikel 6), förbuden mot godtyckligt frihetsberövande och landsförvisning (artikel 9), rätten till oberoende och opartisk rättegång (artikel 10) och den åtalades minimirättigheter (artikel 11), skyddet av privat- och familjelivet (artikel 12), rätten till rörelsefrihet (artikel 13), rätten till asyl (artikel 14), rätten till nationalitet (artikel 15), rätten att gifta sig och bilda familj (artikel 16), skydd av egendom (artikel 17) och rätten till tanke-, samvets-, och religionsfrihet (artikel 18). Dessutom säkras rätten till effektiv kompensation i en nationell domstol då de mänskliga rättigheterna blivit kränkta (artikel 8).... de politiska rättigheterna,... Artikel 21 i UDHR handlar om rätten till politiskt deltagande, bland annat rösträtten i fria val och rätten att få tillträde till offentliga tjänster på lika villkor. I de föregående artiklarna (19 och 20) skyddas de politiska rättigheterna i vid bemärkelse. Med dessa avses yttrandefrihet, föreningsfrihet och församlingsfrihet. Dessa politiska rättigheter skiljer sig från de medborgerliga rättigheterna genom att de skyddar individens rätt att delta i den samhälleliga verksamheten.... de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna,... Artiklarna 22 till 27 handlar om så kallade ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Ibland kallas dessa för andra generationens mänskliga rättigheter (utan att någon rangordning görs) till skillnad från den första generationens rättigheter som utgjordes av de friheter som ingått i nationella grundlagar sedan senare delen av 1700-talet. De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna kännetecknas överskådligt sett av att de inte kan förverkligas enbart genom att statsmakten väljer att inte ingripa i den enskildes frihetssfär. De berör förutsättningarna för människornas faktiska välfärd och kräver i större utsträckning samhälleliga resurser. De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som tas upp i UDHR är bland annat rätten till social trygghet (artikel 22), rätten till arbete och vissa minimirättigheter i arbetet (artiklarna 23 och 24), rätten till en tillräckligt god levnadsstandard och som en del av den

15 Scheinin RWI rätten till hälsovårdstjänster, mat och bostad (artikel 25), rätten till utbildning (artikel 26) och rätten att få delta i samhällets kulturliv (artikel 27).... den tredje generationens mänskliga rättigheter,... Artikel 28 i UDHR hänvisar till individens andel i förverkligandet av den tredje generationens rättigheter eller de rättigheter som folken har rätt till: Var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de rättigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas. Formuleringen syftar på folkens självbestämmanderätt som senare införts i konventionerna om de mänskliga rättigheterna (1966 års konventioner, se mera nedan) och på rätten till utveckling som varit aktuell och betonats kraftigt i den senare tidens internationella mänskliga rättighetsdiskussion. Rätten till utveckling ingår inte som en särskild mänsklig rättighet i de nuvarande mänskliga rättighetskonventionerna men speciellt utvecklingsländerna har betonat att de övriga mänskliga rättigheterna endast kan förverkligas i en sådan värld där även de internationella ekonomiska förhållandena är rättvisa och alla nationer har förutsättningar att utvecklas.... tolkningen av UDHR UDHR avslutas med två artiklar som närmast har betydelse för tolkningen av de andra punkterna. I artikel 29 i förklaringen betonas individens ansvar gentemot staten och där ställs villkor för begränsningar som riktas mot de mänskliga rättigheterna. Dokumentets avslutande artikel 30 innehåller förbud mot missbruk av de mänskliga rättigheterna. UDHR är inte ett internationellt avtal mellan stater, utan en förklaring (deklaration) antagen av det internationella samfundet. På så sätt utgör förklaringen en fortsättning på traditionen att se de mänskliga rättigheterna som en moralisk fråga. Trots det har dokumentet juridisk betydelse av tre orsaker. (1) För det första ger FN-stadgan från 1945 världsorganisationen och dess medlemsländer i uppdrag att skydda de mänskliga rättigheterna, dock utan att definiera begreppet. UDHR kan förstås som en tolkning av eller förklaring till vad som avses med begreppet mänskliga rättigheter i stadgan. (2) För det andra har UDHR fungerat som utgångspunkt för den senare utvecklingen som lett till att internationella samfund och nationer ingått en rad internationellt förpliktande statsfördrag till skydd för de mänskliga rättigheterna. UDHR var utgångspunkten för juridiskt bindande mänskliga rättighetskonventioner. Som ett led i denna utveckling kan man bland annat se den europeiska mänskliga rättighetskonventionen från 1950 och FN:s två allmänna konventioner (från 1966) om å ena sidan ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och å andra sidan medborgerliga och politiska rättigheter. (3) För det tredje uppfattas UDHR alltmer som förpliktande på grund av att också mänskliga rättighetskonventionerna blivit så gott som universella. Nästan alla världens länder har anslutit sig till konventionen om barnets rättigheter och minst två tredjedelar av länderna har dessutom anslutit sig till många andra universella mänskliga rättighetskonventioner. Denna situation har lett till att det centrala innehållet i de mänskliga rättigheterna, som det

16 togs upp i UDHR, ofta karaktäriseras som en del av den internationella sedvanerätten. Den internationella sedvanerätten anses ha blivit så stadfäst på grund av det internationella samfundets verksamhet att den också binder de länder som av någon anledning inte anslutit sig till mänskliga rättighetskonventionerna. Trots att de mänskliga rättigheterna är globala och universella kan de inte eliminera kulturella och samhälleliga skillnader mellan olika folk. UDHR utformades i efterdyningarna av andra världskriget, då världens länder höll på att delas i åtminstone tre läger: de utvecklade västliga marknadsekonomierna, socialistblocket lett av Sovjetunionen och utvecklingsländerna. Trots att det socialistiska blocket har kollapsat och den internationella integrationsutvecklingen delvis har avskaffat och ändrat denna tredelning, styrs den samhälleliga utvecklingen i många länder av mycket varierande värderingar och politiska målsättningar. Hur kan detta sammanjämkas med universaliteten i de mänskliga rättigheterna? Svaret på frågan är åtminstone tredelat. (1) För det första kan man betona de mänskliga rättigheternas ställning som mänsklighetens gemensamma kulturarv vars historiska bakgrund inte endast finns i den västerländska liberalismen, utan även i olika epokers och världsdelars kulturer. På så sätt kan de mänskliga rättigheterna definieras som olika kulturers gemensamma egendom. Av detta gemensamma stoff kan man härleda de mänskliga rättigheternas universella minimiinnehåll, som till exempel människors lika värde och rätten till liv. (2) För det andra är olikheten även en rikedom. Efter att UDHR tillkom har den internationella mänskliga rättighetsdiskussionen allt mera kommit att kretsa kring frågan om minoriteters och ursprungsfolks rättigheter som ett delområde inom de mänskliga rättigheterna. Att bevara olika kulturyttringar och livsstilar är en rikedom och står inte i strid med det universella draget hos de mänskliga rättigheterna. (3) För det tredje anknyter de mänskliga rättigheterna även till tolerans. Till exempel yttrandefrihet, religionsfrihet och integritetsskydd är alla mänskliga rättigheter som också förutsätter skydd av olikheter. Majoritetsbefolkningen förväntas visa tolerans mot minoriteter och deras sedvänjor. Då de tre beskrivna aspekterna sammanförs får man följande svar på problemet med olika kulturer och gemensamma mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna skyddar olikheter och kulturella särdrag under förutsättning att man under särdragens täckmantel inte utövar verksamhet som kränker de mänskliga rättigheterna eller förnekar någon hans eller hennes mänskliga rättigheter. Det är också möjligt att tala om en särskild nordisk uppfattning om de mänskliga rättigheterna. Det typiska för denna uppfattning är betoningen av mänskliga rättigheternas odelbarhet. I uttalande från vissa västliga länder med marknadsekonomiskt samhällssystem betonas ofta i första hand politisk demokrati och de traditionella friheterna samtidigt som de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna nedvärderas som mänskliga rättigheter. I auktoritärt styrda utvecklingsländer är det däremot inte ovanligt att ledare kommer med uttalanden att landet inte är moget för demokrati och yttrandefrihet förrän hela befolkningen kan garanteras en acceptabel levnadsstandard. I motsats till dessa synsätt framstår den nordiska mänskliga rättighetsuppfattningen som ett försök att förverkliga friheterna och de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna parallellt, och att samtidigt betona de olika rättighetsgruppernas kompletterande och ömsesidigt stödjande funktion.

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 1 FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen definierar vilka

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats?

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats? Artikel 1: Frihet och jämlikhet MR-kortleken Är det alltid rätt att behandla alla på samma sätt? Artikel 2: Icke-diskriminering Vilka är diskrimineringsgrunderna? Saknar du någon diskrimineringsgrund?

Läs mer

FN:s allmänna förklaring

FN:s allmänna förklaring Page 1 of 5 FN:s allmänna förklaring Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 1948-2008 Förenta Nationerna ii Förord Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa

Läs mer

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Helsingfors 25.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen 1. Revolutionens idol Läs sid. 2-3 om Pavel och diskutera frågorna i par. Vad var det Pavel gjorde som fick regimen att lyfta fram honom som en förebild för andra barn? Tror du att det var viktigt för

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Mänskliga rättigheter. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter FN:s konventioner om mänskliga rättigheter I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet innehållet i sex av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter liksom de övervakningsmekanismer

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Utgivare: Finlands FN-förbund www.ykliitto.fi Inledning: Sirpa Rautio Tryckeri: Sälekarin Kirjapaino Oy, Somero, 2016 ISBN 978-952-5966-35-0 pdf 978-952-5966-36-7

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Inledning och bakgrund Svenska Frisbeesportförbundet har vid sitt årsmöte 2008 antagit FN:s barnkonvention som ett rättesnöre att arbete efter

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov)

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Normgivning: De olika lagarna och förordningarnas inbördes förhållande till varandra. Lag (1994:1500) med anledning

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del I Laura Carlson 2016 Feministiska rättsteorier Feminism ett paraply Feministiska rättsteorier (liberal och radikal) Nordisk

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det?

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det? Barnkonventionen ska bli lag Vad betyder det? Barnkonventionen ett folkrättsligt åtagande Mänskliga rättigheter Diskrimineringsförbudet, dvs att inte särskiljas avseende mänskliga rättigheter, Medborgerliga

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer