Våra mänskliga rättigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våra mänskliga rättigheter"

Transkript

1 Våra mänskliga rättigheter Martin Scheinin Uppdaterad och bearbetad till förhållanden i Sverige av Jonas Grimheden Raoul Wallenberg institutet Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt i samarbete med Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi Lund 2008

2 BAKSIDAN Våra mänskliga rättigheter ger en klar och koncis introduktion till de mänskliga rättigheterna. Boken har Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som utgångspunkt. Den förklarar mänskliga rättighetstänkandets bakgrund och uppkomst samt presenterar de mest centrala rättigheterna. Boken handlar också om hur de mänskliga rättigheterna skyddas internationellt, inom FN och i Europa, och klarlägger de mänskliga rättigheternas ställning i Sverige och deras betydelse som en del av vår rättsordning. De många praktiska exemplen och övningarna gör det lättare för läsaren att förstå de mänskliga rättigheterna, deras innehåll och tillämpning. Listorna över litteratur och frivilligorganisationer ger läsaren råd om var man kan få mera information om de mänskliga rättigheterna. Boken rekommenderas som undervisningsmaterial såväl för skolor som inom vuxenutbildningen. Den lämpar sig också för alla som önskar få baskunskap om mänskliga rättigheter. Raoul Wallenberg institutet Box 1155 SE Lund ISBN:

3 Scheinin RWI Våra mänskliga rättigheter, författad av Martin Scheinin Uppdaterad och bearbetad till förhållanden i Sverige av Jonas Grimheden Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt i samarbete med Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi, Lund 2008 Illustrationer av Kristina Pusa Raoul Wallenberg institutet Box 1155 SE Lund tel fax Media-Tryck, Lunds Universitet Lund 2008 ISBN:

4 Våra mänskliga rättigheter FÖRORD Mänskliga rättigheter kränks överallt i världen, också i ett land som Sverige, fastän det ofta här kan förefalla som en självklarhet att rättigheterna respekteras. Kunskap och kännedom om skyddet av de mänskliga rättigheterna är avgörande för att man skall kunna identifiera en kränkning av dessa rättigheter. Ju bättre man känner till de mänskliga rättigheternas innehåll, desto lättare är det att försvara sina egna eller andras rättigheter samt att verka för att rättigheterna förverkligas överallt i världen. Förenta nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (UDHR). Med anledning av förklaringens femtioårsjubileum utgav Finlands FN-förbund i samarbete med Förbundet för mänskliga rättigheter på finska en kort och översiktlig bok om mänskliga rättigheter. Texten skrevs av dåvarande ordförande i förbundet för mänskliga rättigheter, professor Martin Scheinin och redigerades av FN-förbundets informatör Jaana Syrjälä. Tack vare understöd från Finlands UNESCO-kommission / Undervisningsministeriet och Eugen Schaumans fond kunde Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi år 1999 utge en svensk översättning av boken med namnet Våra mänskliga rättigheter. I samråd med professor Scheinin, utförde Peter Finell och Katarina Frostell översättningsarbetet. Kristina Pusa gjorde illustrationerna. Martin Scheinin var då innehavare av den Armfeltska professuren i stats- och folkrätt, och föreståndare för Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi och numera professor i mänskliga rättigheter och folkrätt vid European University Institute, i Florens. Precis som i Finland finns i Sverige ett behov av en allmän introduktion i ämnet. Till sextioårsjubileet av UDHR har Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt utarbetat en ny upplaga av Våra mänskliga rättigheter som är uppdaterad och anpassad till förhållanden i Sverige. Denna reviderade version är gjord av Jonas Grimheden vid Raoul Wallenberg institutet (RWI). Från institutet har många bidragit med råd och dåd, Carin Laurin, Rolf Ring, Lena Olsson, Karol Nowak, Mikael Johansson, Nina-Louisa Arold och Leif Holmström. I Åbo har också Raija Hanski och Simon Candolin varit mycket behjälpliga. Ett stort tack riktas också till Martin Scheinin. Skriften är avsedd för en bredare läsekrets som vill få en grundläggande insikt i vad mänskliga rättigheter innebär och hur olika system som avser att skydda dem fungerar. I slutet av de olika momenten finns övningsuppgifter för de hugade, avsedda att stimulera till eftertanke enskilt eller i grupp. Då mycket av det internationella materialet om och diskussioner kring mänskliga rättigheter sker på engelska innehåller skriften i slutet en ordlista från svenska till engelska med vanligt förekommande termer och institutioner. Bilagor inkluderar också listor över klagoinstanser för brott mot de mänskliga rättigheterna, organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter, och ytterligare resurser i form av publikationer och websidor. Lund, 10 december 2008 Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt i

5 Scheinin RWI INNEHÅLL FÖRORD... i SCHEMA OCH TABELLER... iv Hälsning från Hans Corell... v Raoul Wallenberg institutet och mänskliga rättigheter... vii MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER VAD ÄR DET?... 1 Begreppet mänskliga rättigheter... 1 Moraliska rättigheter ursprungskällan... 1 Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna tillkomsten... 1 Mänskliga rättigheter kännetecken... 2 Innehållet i UDHR: jämlikhet, de medborgerliga fri- och rättigheterna, de politiska rättigheterna, de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, den tredje generationens mänskliga rättigheter, tolkningen av UDHR... 4 Övningsuppgifter... 6 VAD INNEFATTAS I DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA?... 7 Rätten till liv... 7 Dödsstraffet... 7 Andra fall... 8 Övningsuppgifter... 8 Förbud mot tortyr... 8 Exempel: Fallet Aksoy mot Turkiet... 9 Rätten till asyl Personlig frihet Förbud mot diskriminering Vad är diskriminering? Förbudet mot diskriminering i mänskliga rättighetskonventionerna Exempel: gästarbetares socialskydd Exempel: restaurangdiskriminering Övningsuppgifter Minoriteter och urfolk Exempel: Angelisamernas klagomål till FN:s mänskliga rättighetskommitté Övningsuppgift Kvinnors mänskliga rättigheter Viktiga domstols och kommitté avgöranden ur kvinnoperspektiv Sociala rättigheter Exempel: rätten till bostad i Sverige och Brasilien Rätten till utbildning Barnets rättigheter Religions- och samvetsfrihet Rätten till demokrati: Yttrande-, mötes- och föreningsfrihet Övningsuppgifter Rätten till skydd av privat- och familjelivet Skyddet av egendom Rätten till rättegång SÅ SKYDDAS DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Det internationella skyddet av mänskliga rättigheter Övningsuppgift Kontrollen av att FN:s mänskliga rättighetskonventioner efterlevs Europakonventionen och den europeiska sociala stadgan... 39

6 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa De mänskliga rättigheterna och Europeiska unionen Frivilligorganisationerna i den internationella mänskliga rättighetsverksamheten Övningsuppgifter De mänskliga rättigheterna i Sverige Grundlagsrättigheterna Övningsuppgift Mänskliga rättighetskonventionerna som en del av den svenska rätten Övningsuppgifter De mänskliga rättigheterna och krig Övningsuppgift DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNAS FRAMTID HÄR FINNS MERA INFORMATION Litteratur Organ och institutioner som tar emot klagomål om kränkningar av mänskliga rättigheter Organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter Internet-resurser LISTA ÖVER TERMER ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA (UDHR) (FN, 1948)... 66

7 Scheinin RWI SCHEMA OCH TABELLER Figur 1: De viktigaste mänskliga rättighetskonventionerna som binder Sverige Figur 2: Rättsliga skydd av de mänskliga rättigheterna i Sverige Figur 3: Inofficiella skyddssystem för de mänskliga rättigheterna i Sverige... 47

8 Hälsning från Hans Corell Som ordförande i Raoul Wallenberg institutets styrelse är det med glädje som jag hälsar läsaren av denna skrift. Mänskliga rättigheter är ett viktigt ämne både internationellt och nationellt, så också i Sverige. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna talar om vikten av de grundläggande rättigheterna, den enskilda människans värdighet och värde, mäns och kvinnors lika rättigheter samt om de mänskliga rättigheterna som en gemensam norm för alla folk och nationer. Arbetet med den allmänna förklaringen inleddes i januari Den 10 december året därpå antogs förklaringen av FN:s generalförsamling. Denna dag högtidlighålls nu runt om i värden som mänskliga rättighetsdagen. Ibland påstås att idéerna i den allmänna rättighetsförklaringen är västerländska. Men med ständiga rapporter från oroshärdar världen över är det viktigt att minnas att framstående personligheter från hela världen aktivt medverkade vid utformningen av förklaringen. Av särskilt intresse är att experter från Egypten, Indien, Iran, Irak, Jugoslavien, Kina, Libanon, Sovjetunionen och Syrien deltog i arbetet. Man kan alltså konstatera att förklaringen har sina rötter i många religioner och kulturer. Om man så vill kan man säga att den representerar en sammansmältning av många idéer, alla med en fast grund i mänsklighetens tänkande. Den allmänna förklaringen slår fast rättigheter medborgerliga och politiska, liksom ekonomiska, sociala och kulturella som skall skydda människor i första hand mot den egna statsstyrelsen. Vad detta innebär i praktiken exemplifierar denna skrift. Förklaringen är den plattform på vilken många bindande fördrag om mänskliga rättigheter bygger. Som exempel kan nämnas två grundläggande dokument: konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna och konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som båda antogs år De har nu ratificerats av cirka 160 stater vardera. Det är också viktigt att komma ihåg att den allmänna förklaringen har tjänat som en inspirationskälla också på det regionala planet. Som exempel kan nämnas den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter från år 1952, den amerikanska från år 1969 och den afrikanska motsvarigheten från år Den Europeiska konventionen är här det kraftfullaste instrumentet med Europadomstolen i Strasbourg som högsta rättsskipande organ. Av särskilt intresse för svensk del är att konventionen numera gäller som lag i vårt land. Den allmänna förklaringen har utan tvekan ett stort inflytande också på det nationella planet, inte minst när det gäller utformning av nya grundlagar. Ett stående inslag i en modern författning är bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter. Innehållet i en förklaring som antagits av FN:s generalförsamling kan med tiden utvecklas till regler av bindande natur. Även om det finns de som skulle invända mot resonemanget, hävdar jag att så är fallet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Den har helt enkelt med tiden utvecklats till vad man kallar internationell sedvanerätt, dvs. regler som är bindande för alla stater. Det betyder att förklaringen idag måste omfattas med än större respekt. Den allmänna förklaringen ger också enskilda medborgare, frivilligorganisationer och företag en fast plattform från vilken man kan argumentera för skyddet för mänskliga rättigheter. Men varför sker det då ändå så många grova övergrepp i världen frågar man sig? Det finns internationella regler, men man bryter mot dem precis som det förekommer brott mot

9 Scheinin RWI regler på det nationella planet. Varje dag förekommer brott mot de mänskliga rättigheterna och den s.k. humanitära rätten, alltså den rätt som gäller i krig och vid väpnade konflikter. Vad görs då för att hindra brotten? Ser vi till FN, som består av över 190 medlemsstater, är det främst generalförsamlingen och säkerhetsrådet som beslutar vad organisationen skall företa sig. FN skulle naturligtvis kunna göra mycket mer, men det är inte alltid medlemsstaterna kan enas. Detta till trots görs det mycket på det internationella planet. Övervakningsmekanismer granskar regelbundet länder, bistånd ges till att bygga upp fungerande rättssystem i många länder, och om regimer kollapsar kan FN till och med träda in och styra landet tills en inhemsk ordning har återställts. Här är de mänskliga rättigheterna en viktig komponent i återuppbyggnaden. Brott mot mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är orsaken till att konflikter uppkommer och krig bryter ut. Mänskliga rättigheter handlar om allt detta, från det globala till det lokala, från övergripande frågor som rör krig och fred till rätten att bilda familj. Den allmänna förklaringen talar också om rätten till utbildning. Dess artikel 26 lyder: Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall... syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utbildningen skall också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt främja Förenta nationernas verksamhet för fredens bevarande. Det är min förhoppning att denna skrift på sitt sätt skall bidra till att sprida kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Hans Corell Undergeneralsekreterare och rättschef i Förenta nationerna

10 Raoul Wallenberg institutet och mänskliga rättigheter Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt är en oberoende akademisk institution med säte i Lund. Institutet grundades år 1984 och har ett nära samarbete med Lunds universitet. Syftet med institutet är att bedriva forskning och akademisk utbildning inom områdena mänskliga rättigheter och humanitär rätt. En central uppgift för institutet är att tillhandahålla ett förstklassigt bibliotek med rika bestånd av litteratur, periodiska skrifter och dokumentation inom institutets verksamhetsområden. Institutet söker främja universell respekt för mänskliga rättigheter och humanitär rätt genom forskning, akademisk utbildning, information om normsystemets innehåll och tillämpning samt uppbyggnad och utveckling av institutioner verksamma inom dessa områden. Institutet skall vara en akademisk institution som uppfyller högsta internationella standard inom alla delar av verksamheten. Värden som respekt, integritet, inkludering och inspiration skall vara vägledande för alla verksamma inom institutet. Förutom traditionell akademisk verksamhet i universitetsmiljö som forskning, utbildning, utgivning av publikationer och drift av bibliotek har institutet en omfattande verksamhet med internationellt utvecklingssamarbete för främjandet av mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar och rättsstatens principer. Den biståndsrelaterade programverksamheten bedrivs i en rad olika utvecklingsländer, särskilt i Afrika och Asien. Institutet har fältkontor i Beijing, Jakarta, Nairobi och Istanbul. Målgrupperna för programmen återfinns främst inom myndigheter i rättskedjan, d.v.s. polis, åklagare, domare och kriminalvårdspersonal, men också inom andra delar av den offentliga sektorn som befattningshavare inom ministerier, parlament och lokala myndigheter. Ett särskilt program rör utveckling av och stöd till nationella institutioner för mänskliga rättigheter, t.ex. ombudsmän och kommissioner för mänskliga rättigheter. Akademiskt samarbete är ett annat viktigt verksamhetsområde. Den biståndsrelaterade verksamheten är huvudsakligen finansierad genom samarbete med Sida styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Genom akademisk och tillämpad forskning bidrar institutet till att utveckla, konkretisera och flytta fram positionerna för de mänskliga rättigheterna. Genom utbildning och handledning av befattningshavare i nyckelpositioner stärker institutet skyddet av de mänskliga rättigheterna. Inom institutet strävar vi efter att vara en stark och oberoende aktör för främjandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige såväl som utomlands. Leif Holmström Direktör för Raoul Wallenberg institutet

11

12 Våra mänskliga rättigheter MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER VAD ÄR DET? Begreppet mänskliga rättigheter Med mänskliga rättigheter menas rättigheter som är gemensamma och lika för alla människor. Idag avses med de mänskliga rättigheterna närmast rättigheter som är garanterade genom globala eller regionala mänskliga rättighetskonventioner. Mänskliga rättighetskonventionerna är juridiskt bindande överenskommelser mellan stater. Genom överenskommelserna förbinder sig staterna att garantera medborgarna och andra som bor inom gränserna vissa rättigheter. Moraliska rättigheter ursprungskällan Sett ur ett historiskt perspektiv är de mänskliga rättigheterna mer ett moraliskt och filosofiskt begrepp än ett juridiskt sådant. Vår nuvarande mänskliga rättighetsuppfattning har sina europeiska rötter i 1600-talets liberalism. Bland andra John Locke ( ) utvecklade tanken om att människorna har individuella rättigheter som är äldre än statsbildningarna och statens berättigande baserar sig på dessa. Även mänsklighetens tidigaste idéhistoria innehåller teorier och idéer om grundläggande rättigheter. I alla världsreligioner ingår dessutom i någon form element som ger uttryck för ett mänskliga rättighetstänkande. Man började väldigt sent tala om mänskliga rättigheter i termer av att alla människor skulle kunna åtnjuta dessa. Tidigare bestämdes de individuella rättigheterna enligt börd eller enligt samhällelig ställning som exempelvis under ståndssamhällets tid. När till exempel USA blev självständigt kom lika rättigheter att omfatta endast fria män slavar och kvinnor lämnades utanför. Det vedertagna begreppet för mänskliga rättigheter var till en början mannens rättigheter (rights of man, droits de l homme). Trots att franska revolutionen grundade sig på republikanska ideal och avskaffade ståndssamhället, användes i 1789 års förklaring om de mänskliga rättigheterna uttrycket mannens och medborgarens rättigheter. Det neutrala och icke könsdiskriminerande engelska uttrycket human rights etablerades först efter andra världskriget. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna tillkomsten Förenta nationernas (FN:s) generalförsamling antog den 10 december 1948 den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (Universal Declaration of Human Rights, UDHR), vilket kan betraktas som vändpunkten för det internationella skyddet av mänskliga rättigheter. Redan tidigare hade några rättigheter, som idag anses höra till de mänskliga rättigheterna, skyddats genom internationella avtal inom Internationella arbetsorganisationen (ILO) och genom de bestämmelser om minoritetsskydd som ingick i Versaillesfördraget efter första världskriget. UDHR var dock det första egentliga globala dokument, som syftade till att täcka hela mänskliga rättighetsfältet. I det avseendet kom UDHR även att utgöra en slags definition på vad som avses med mänskliga rättigheter. Då UDHR utarbetades var erfarenheterna från nazismen och andra världskriget aktuella i minnet. Mänskligheten hade genomlidit historiens mest förödande krig i vilket tiotals miljoner människoliv gått förlorade. Det nazistiska Tyskland hade visat att det behövdes internationella garantier för att ett land inte skulle kunna förklara internt krig mot någon etnisk, nationell eller religiös befolkningsgrupp och i enlighet med sina egna lagar helt lagligt 1

13 Scheinin RWI och metodiskt utrota gruppens medlemmar. Aldrig mera var den bärande idén då den nya världsorganisationen, Förenta nationerna, grundades Respekten för de mänskliga rättigheterna nämns som ett av organisationens mål redan i första artikeln i FN-stadgan. UDHR utarbetades 1947 till 1948 i en mänskliga rättighetskommission som tillsatts av FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC). Senare behandlades förklaringen även av FN:s generalförsamling. Mänskliga rättighetskommissionen leddes av Eleanor Roosevelt ( ), hustru till USA:s dåvarande president. Trots att västländerna stod för de största insatserna även i övrigt, är det fel att säga att UDHR endast uttrycker den västerländska mänskliga rättighetsuppfattningen. Bland annat deltog vissa latinamerikanska länder aktivt i formuleringen. Dessa länder hade också presenterat ett eget utkast till en förklaring redan då FN grundades. Mänskliga rättigheter kännetecken De mänskliga rättigheterna brukar ofta karaktäriseras som universella, oskiljbara (i betydelsen oöverlåtliga) och grundläggande. Med universaliteten avses två saker. Å ena sidan strider det mot de mänskliga rättigheterna om man skiljer mellan människor på grund av kön, hudfärg, ställning i samhället eller andra motsvarande faktorer. Av den orsaken ingår förbudet mot diskriminering i UDHR (artikel 2) och i nästan alla internationella mänskliga rättighetskonventioner. Å andra sidan pekar de mänskliga rättigheternas universalitet på att de är globala. De mänskliga rättigheterna är gemensamma för alla människor i alla världsdelar, oberoende av personens kulturtillhörighet eller ekonomiska ställning. I de mänskliga rättigheternas oskiljbarhet återspeglas tanken om människans naturliga rättigheter. Dessa rättigheter har existerat redan före statsbildningarnas tillkomst. Varje människa besitter de mänskliga rättigheterna redan på grund av att hon är människa och därför kan ingen fråntas dessa rättigheter vare sig genom statsmaktens beslut eller genom att frivilligt avstå från dem. De mänskliga rättigheternas oskiljbarhet innebär att ingen kan avstå från sina rättigheter genom att sälja sig som slav. Ofta talar man även om de mänskliga rättigheterna som människornas medfödda rättigheter. Med de mänskliga rättigheternas grundläggande karaktär avser man att endast verkligt viktiga rättigheter förtjänar att benämnas mänskliga rättigheter. I artiklarna 1 till 28 i UDHR ingår en förteckning över de rättigheter som ansågs grundläggande nog år Senare mänskliga rättighetskonventioner har utvidgat begreppet, men dock ej väsentligt. På vissa punkter garanterar UDHR även sådana rättigheter som det senare varit svårt att nå samförstånd om i bindande internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Som exempel på sådana rättigheter kan nämnas flyktingars asylrätt, individens rätt till medborgarskap och egendomsskyddet. Innehållet i UDHR: jämlikhet,... UDHR inleds med en preambel (även kallad ingress) och följs av artikel 1 där de mänskliga rättigheternas universalitet och oskiljbarhet ges en nästan poetisk utformning: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Efterföljande artikel förbjuder diskriminering på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Även artikel 7 garanterar rätten till jämlik behandling. Denna betoning på jämlikhet har en direkt anknytning

14 till exempelvis den franska förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1789, vars första artikel betonade att människorna föds fria och med lika rättigheter.... de medborgerliga fri- och rättigheterna,... I UDHR berör artiklarna 3 till16 de så kallade medborgerliga rättigheterna (civil rights). Dessa omfattar de individuella friheter och rättigheter som var och en besitter i egenskap av samhällsmedlem. Utgångspunkten vid skyddet av dessa rättigheter är att säkra en zon för individen i förhållande till ingrepp från den offentliga maktens sida. I detta fall avser inte användningen av begreppet medborgerliga rättigheter att dessa rättigheter endast skulle beröra det egna landets medborgare. De medborgerliga rättigheterna har traditionellt ansetts vara personliga rättigheter för av samhället. Till denna grupp av mänskliga rättigheter hör i UDHR bland annat rätten till liv (artikel 3), förbudet mot slaveri (artikel 4), förbudet mot tortyr och omänsklig behandling (artikel 5), rätten att erkännas som individ (artikel 6), förbuden mot godtyckligt frihetsberövande och landsförvisning (artikel 9), rätten till oberoende och opartisk rättegång (artikel 10) och den åtalades minimirättigheter (artikel 11), skyddet av privat- och familjelivet (artikel 12), rätten till rörelsefrihet (artikel 13), rätten till asyl (artikel 14), rätten till nationalitet (artikel 15), rätten att gifta sig och bilda familj (artikel 16), skydd av egendom (artikel 17) och rätten till tanke-, samvets-, och religionsfrihet (artikel 18). Dessutom säkras rätten till effektiv kompensation i en nationell domstol då de mänskliga rättigheterna blivit kränkta (artikel 8).... de politiska rättigheterna,... Artikel 21 i UDHR handlar om rätten till politiskt deltagande, bland annat rösträtten i fria val och rätten att få tillträde till offentliga tjänster på lika villkor. I de föregående artiklarna (19 och 20) skyddas de politiska rättigheterna i vid bemärkelse. Med dessa avses yttrandefrihet, föreningsfrihet och församlingsfrihet. Dessa politiska rättigheter skiljer sig från de medborgerliga rättigheterna genom att de skyddar individens rätt att delta i den samhälleliga verksamheten.... de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna,... Artiklarna 22 till 27 handlar om så kallade ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Ibland kallas dessa för andra generationens mänskliga rättigheter (utan att någon rangordning görs) till skillnad från den första generationens rättigheter som utgjordes av de friheter som ingått i nationella grundlagar sedan senare delen av 1700-talet. De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna kännetecknas överskådligt sett av att de inte kan förverkligas enbart genom att statsmakten väljer att inte ingripa i den enskildes frihetssfär. De berör förutsättningarna för människornas faktiska välfärd och kräver i större utsträckning samhälleliga resurser. De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som tas upp i UDHR är bland annat rätten till social trygghet (artikel 22), rätten till arbete och vissa minimirättigheter i arbetet (artiklarna 23 och 24), rätten till en tillräckligt god levnadsstandard och som en del av den

15 Scheinin RWI rätten till hälsovårdstjänster, mat och bostad (artikel 25), rätten till utbildning (artikel 26) och rätten att få delta i samhällets kulturliv (artikel 27).... den tredje generationens mänskliga rättigheter,... Artikel 28 i UDHR hänvisar till individens andel i förverkligandet av den tredje generationens rättigheter eller de rättigheter som folken har rätt till: Var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de rättigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas. Formuleringen syftar på folkens självbestämmanderätt som senare införts i konventionerna om de mänskliga rättigheterna (1966 års konventioner, se mera nedan) och på rätten till utveckling som varit aktuell och betonats kraftigt i den senare tidens internationella mänskliga rättighetsdiskussion. Rätten till utveckling ingår inte som en särskild mänsklig rättighet i de nuvarande mänskliga rättighetskonventionerna men speciellt utvecklingsländerna har betonat att de övriga mänskliga rättigheterna endast kan förverkligas i en sådan värld där även de internationella ekonomiska förhållandena är rättvisa och alla nationer har förutsättningar att utvecklas.... tolkningen av UDHR UDHR avslutas med två artiklar som närmast har betydelse för tolkningen av de andra punkterna. I artikel 29 i förklaringen betonas individens ansvar gentemot staten och där ställs villkor för begränsningar som riktas mot de mänskliga rättigheterna. Dokumentets avslutande artikel 30 innehåller förbud mot missbruk av de mänskliga rättigheterna. UDHR är inte ett internationellt avtal mellan stater, utan en förklaring (deklaration) antagen av det internationella samfundet. På så sätt utgör förklaringen en fortsättning på traditionen att se de mänskliga rättigheterna som en moralisk fråga. Trots det har dokumentet juridisk betydelse av tre orsaker. (1) För det första ger FN-stadgan från 1945 världsorganisationen och dess medlemsländer i uppdrag att skydda de mänskliga rättigheterna, dock utan att definiera begreppet. UDHR kan förstås som en tolkning av eller förklaring till vad som avses med begreppet mänskliga rättigheter i stadgan. (2) För det andra har UDHR fungerat som utgångspunkt för den senare utvecklingen som lett till att internationella samfund och nationer ingått en rad internationellt förpliktande statsfördrag till skydd för de mänskliga rättigheterna. UDHR var utgångspunkten för juridiskt bindande mänskliga rättighetskonventioner. Som ett led i denna utveckling kan man bland annat se den europeiska mänskliga rättighetskonventionen från 1950 och FN:s två allmänna konventioner (från 1966) om å ena sidan ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och å andra sidan medborgerliga och politiska rättigheter. (3) För det tredje uppfattas UDHR alltmer som förpliktande på grund av att också mänskliga rättighetskonventionerna blivit så gott som universella. Nästan alla världens länder har anslutit sig till konventionen om barnets rättigheter och minst två tredjedelar av länderna har dessutom anslutit sig till många andra universella mänskliga rättighetskonventioner. Denna situation har lett till att det centrala innehållet i de mänskliga rättigheterna, som det

16 togs upp i UDHR, ofta karaktäriseras som en del av den internationella sedvanerätten. Den internationella sedvanerätten anses ha blivit så stadfäst på grund av det internationella samfundets verksamhet att den också binder de länder som av någon anledning inte anslutit sig till mänskliga rättighetskonventionerna. Trots att de mänskliga rättigheterna är globala och universella kan de inte eliminera kulturella och samhälleliga skillnader mellan olika folk. UDHR utformades i efterdyningarna av andra världskriget, då världens länder höll på att delas i åtminstone tre läger: de utvecklade västliga marknadsekonomierna, socialistblocket lett av Sovjetunionen och utvecklingsländerna. Trots att det socialistiska blocket har kollapsat och den internationella integrationsutvecklingen delvis har avskaffat och ändrat denna tredelning, styrs den samhälleliga utvecklingen i många länder av mycket varierande värderingar och politiska målsättningar. Hur kan detta sammanjämkas med universaliteten i de mänskliga rättigheterna? Svaret på frågan är åtminstone tredelat. (1) För det första kan man betona de mänskliga rättigheternas ställning som mänsklighetens gemensamma kulturarv vars historiska bakgrund inte endast finns i den västerländska liberalismen, utan även i olika epokers och världsdelars kulturer. På så sätt kan de mänskliga rättigheterna definieras som olika kulturers gemensamma egendom. Av detta gemensamma stoff kan man härleda de mänskliga rättigheternas universella minimiinnehåll, som till exempel människors lika värde och rätten till liv. (2) För det andra är olikheten även en rikedom. Efter att UDHR tillkom har den internationella mänskliga rättighetsdiskussionen allt mera kommit att kretsa kring frågan om minoriteters och ursprungsfolks rättigheter som ett delområde inom de mänskliga rättigheterna. Att bevara olika kulturyttringar och livsstilar är en rikedom och står inte i strid med det universella draget hos de mänskliga rättigheterna. (3) För det tredje anknyter de mänskliga rättigheterna även till tolerans. Till exempel yttrandefrihet, religionsfrihet och integritetsskydd är alla mänskliga rättigheter som också förutsätter skydd av olikheter. Majoritetsbefolkningen förväntas visa tolerans mot minoriteter och deras sedvänjor. Då de tre beskrivna aspekterna sammanförs får man följande svar på problemet med olika kulturer och gemensamma mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna skyddar olikheter och kulturella särdrag under förutsättning att man under särdragens täckmantel inte utövar verksamhet som kränker de mänskliga rättigheterna eller förnekar någon hans eller hennes mänskliga rättigheter. Det är också möjligt att tala om en särskild nordisk uppfattning om de mänskliga rättigheterna. Det typiska för denna uppfattning är betoningen av mänskliga rättigheternas odelbarhet. I uttalande från vissa västliga länder med marknadsekonomiskt samhällssystem betonas ofta i första hand politisk demokrati och de traditionella friheterna samtidigt som de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna nedvärderas som mänskliga rättigheter. I auktoritärt styrda utvecklingsländer är det däremot inte ovanligt att ledare kommer med uttalanden att landet inte är moget för demokrati och yttrandefrihet förrän hela befolkningen kan garanteras en acceptabel levnadsstandard. I motsats till dessa synsätt framstår den nordiska mänskliga rättighetsuppfattningen som ett försök att förverkliga friheterna och de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna parallellt, och att samtidigt betona de olika rättighetsgruppernas kompletterande och ömsesidigt stödjande funktion.

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 1948-2008 Förenta Nationerna ii Förord Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Mänskliga rättigheter. en introduktion

Mänskliga rättigheter. en introduktion Mänskliga rättigheter en introduktion 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga rättigheter, arbetet

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

VAD ÄR RÄTTVISA? - en lektion om mänskliga rättigheter Talarmanus

VAD ÄR RÄTTVISA? - en lektion om mänskliga rättigheter Talarmanus VAD ÄR RÄTTVISA? - en lektion om mänskliga rättigheter Talarmanus Text: Isabelle Sannestedt Mänskliga rättigheter är inget vi får ta för givet. Därför är det viktigt att vi utbildar oss i vilka rättigheter

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet HÖGTIDLIGHÅLLANDE AV FN-DAGEN DEN 24 OKTOBER 2009 Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet Välkomsthälsning som upptakt till fredsmässan The Armed

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

INTERNATIONAL COMMISSION OF JURISTS Commission internationale de juristes - Comisión Internacional de Juristas

INTERNATIONAL COMMISSION OF JURISTS Commission internationale de juristes - Comisión Internacional de Juristas INTERNATIONAL COMMISSION OF JURISTS Commission internationale de juristes - Comisión Internacional de Juristas " dedicated since 1952 to the primacy, coherence and implementation of international law and

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Historisk deklaration fyller 60 år

Historisk deklaration fyller 60 år FN-fakta DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA RÄTTVIS HANDEL Historisk deklaration fyller 60 år Samtidigt som andra världskriget rasade hölls en serie möten där bildandet av en ny världsorganisation diskuterades.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Vem är barn i vår verksamhet? Vilka barn möter vi i vår

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2007-11-26 ORSA KOMMUN Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Vad är diskriminering?

Vad är diskriminering? LIKABEHANDLING I KUNDBETJÄNING - vad är det? - hur undviker jag att diskriminera? En restaurang skall betjäna sina kunder lika och särskilt valet av kunder skall vara sådant att ingen diskrimineras. Syftet

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2000/C 364/01) SV 18.12.2000 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 364/1 HÖGTIDLIG PROKLAMATION SV 18.12.2000 Europeiska gemenskapernas

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

2014 Likabehandlingsplan

2014 Likabehandlingsplan 2014 Likabehandlingsplan Innehåll 1. Inledning...2 2. Vision...2 3. Lag och begrepp...2 3.1 Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. 5...2 3.2 Centrala begrepp...2 3.2.1 Direkt och indirekt diskriminering...2 3.2.2

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Självutvärdering för leverantörer

Självutvärdering för leverantörer Självutvärdering för leverantörer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Miljö 3. Affärsetik 4. Arbetsmiljö och sociala villkor 5. Föreningsfrihet 6. Arbetstid 7. Löner 8. Tvångsarbete 9. Barnarbete 10.

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

En uniform, många olika finländare likabehandlingsärende för beväringar

En uniform, många olika finländare likabehandlingsärende för beväringar En uniform, många olika finländare likabehandlingsärende för beväringar Likabehandling och jämlikhet under beväringstjänsten Då man talar om likabehandling och jämlikhet bland beväringar med olika bakgrund,

Läs mer