1. Mötet inleds med fika på Vismarslövs café och bagarstuga.

Transkript

1 Leader i Skåne Minnesanteckningar, Vismarslöv Närvarande vid mötet: Ann-Charlotte Thörnblad Annethe Yng Annika Jönsson Bo Polsten Boriana Åberg (M) Christer Akej (M) Ingela Brickling Jens Hultman Johanna Grundström Katarina Borgstrand Kerstin Nordholm Magnus Kindbom Per-Ingvar Johnsson (C) Pontus Lindberg (M) Rigmor Sylvén Ritva Nilsson Robin Gustafsson Torgny Lundquist Ulf Molin Yvette Bårring Leader Skåne Nordväst Norra Leader Lundaland Leader Skåne Nordväst Norra Leader Lundaland Riksdagen Riksdagen Leader MittSkåne Leader Ystad-Österlenregionen Leader Skånes Ess Leader MittSkåne Leader Skånes Ess Landsbygdsdepartementet Riksdagen Region Skåne Leader Söderslätt Leader Lag PH Leader Lag PH Leader Ystad-Österlenregionen Leader Skåne Nordväst Södra Leader Skåne Nordväst Södra 1. Mötet inleds med fika på Vismarslövs café och bagarstuga. 2. Katarina Borgstrand, verksamhetsledare Leader MittSkåne, och Torgny Lundquist, ordförande, Leader Ystad-Österlenregionen, hälsar välkomna och presenterar Leader i Skåne. Katarina och Torgny berättar om Leader och Leadermetoden, hur vi arbetar och hur statistiken för Leader ser ut specifikt i Skåne. (Se separat powerpoint-presentation). Speciellt med leadermetoden är att man gör tillsammans istället för att se varandra som konkurrenter. KB understryker att det tar tid att arbeta upp den kunskap som vi har idag. Vi i Skåne gavs möjlighet att starta upp 2007, men de flesta beviljade inga projekt förrän Nu har vi i Skåne ungefär samma utvecklingskraft som de områden som var med under Leader plustiden trots att vi startat senare.

2 TL förklarar att vi hyser en viss oro för att uteslutas i nästa period på grund av för tätbefolkat område. Han undrar om det inte är samverkan mellan stad och land som får hela landet att blomstra. Landsbygdsmedel är inte glesbygdsmedel. 3. Statssekreterare Magnus Kindbom om nästa period. MK presenterar sig. Han är statssekreterare på Landsbygdsdepartementet och även ordförande i övervakningskommittén för Landsbygdsprogrammet MK menar att om orter och bygder ska utvecklas behövs engagerade kreativa människor och mötesplatser där man kan utveckla idéer. Leader är bra stöd för det. Projekten skapar också en attraktiv bygd, intresse, engagemang och en framtidstro. Regeringskansliet, arbetar nu intensivt inför nästa program. Sverige ska beskriva hur vi vill använda medlen från samtliga fonder tillsammans, för att bidra till EU 2020-målen. Bakgrunden är att medlemsstaterna har kommit med önskemål om större samordning mellan fonderna då idéer och projekt hamnar ibland mellan stolarna. Ambitionen är att tydligare klargöra vad olika program ska ha ett huvudansvar för. Landsbygdsprogrammet för nästa period är försenat. Jordbrukspolitiken är en stor del av EU:s budget och ramarna för budgeten påverkar hur utformningen blir. Mest sannolikt är att första pelaren sjösätts 2015, och därmed är det mest sannolikt att Landsbygdsprogrammet inte träder i kraft förrän Det finns inget besked från Kommissionen eller slutlig bild från departementets sida. Det känns olyckligt, hade varit mycket bättre att starta Vad som kommer ske är en förlängning av nuvarande programperiod det kommer ju inte upphöra möjligen med en justerat budgetnivå. Om parlamentet godkänner finns besked mars/april. Med en ny period kommer nya förkortningar. CLLD (Community-led local development) kommer kanske ersätta dagens Leader. Liknar Leader. Ingen slutlig information. Minst 5% av LP ska användas till lokalt ledd utveckling. Övriga fonder kan sätta av pengar till Leader/lokal utveckling, så kallad flerfondslösning. Vilka fonder bestäms nationellt. Fattas beslut förhoppningsvis under våren kring vilka fonder som ska samarbeta. Det är värdefullt att ha med personer från Leader i dessa diskussionerna. Det är lokalt man väljer vilka fonder man vill använda i strategin. På så vis blir det flera vägval och man kan bredda strategier för att involvera fler. Vissa farhågor finns dock riskerar att innebära ökat administrativt krångel med olika redovisningsformer. En del i underlaget är att ta fram lösningar på nationell nivå. Kanske lägga administrationen i ett mellanled där man är lite mer proffsig och kan sköta redovisning? I TULPAN så föreslog man att om budgeten för Landsbygdsprogrammet minskade bör antalet områden vara färre för att driftsbudgeten ska bli tillräcklig. MK understryker att TULPAN är SJV:s utredning och att det inte finns något ställningstagande från departementets sida ännu. MK är här för att höra våra synpunkter.. En utmaning är att vara öppen för nya idéer och nya tankar

3 för prioriteringar i nästa period. Att ta lärdomar från nuvarande program för vi har samlat på oss väldigt mycket kunskap. Vad vill vi få ut? Den organisation vi har nu är kanske inte den mest lämpade. Det finns ingen garanti för att 63 leaderområden kommer finnas kvar. Det krävs entillräckligt stor kritisk massa för kvalitet och för att strategierna ska täcka hela landet samt att man ska få ett genomslag på det. De riktlinjer vi sett hittills visar på att invånare/område är bra. Just nu tittar man på möjligheter att använda outnyttjade medel från innevarande perioden till ett förberedelsemedel. Vi undersöker att använda medel för 2014 till förberedelser inför nästa period. MK menar att vi inte får glömma att det är viktigt att slutföra nuvarande period och de projekt som finns. Se till att med kraft genomföra och slutföra vad vi gör nu. 4. Dialog om framtiden TL påpekar att vi vet att EU-budgeten kommer att minska men att vi inte vet hur mycket medel statsmakten väljer att skjuta till. Nämner Finland som exempel. MK svarar att flerfondslösningar, lokalt ledd utveckling och budgeten är viktiga parametrar inför utformningen av nästa program. Han har inte helt klart för sig hur finnarna bestämt sig kanske de bara bestämt att använda landsbygdsprogrammet och hur mycket som ska gå till Leader. MK tycker inte det är rimligt att föregripa möjligheterna med flerfondslösningen. TL undrar hur departementet ser på storstadsnära landsbygd vilka delar av Skåne kan vara aktuella att ha med i nästa period? MK menar att det kan slå olika beroende på vilken nyckel man använder och nämner att Bryssel i en fråga valde att kategorisera Norrland som icke-glesbygd då folk hade nära till service då majoriteten bodde i städer. Annars inga svar eller besked. MK beklagar detta och vet att det är angeläget att få fram besked och att många människor och anställda berörs. Vilket utrymme som finns för vilka insatser avgörs av budgeten. RG uttrycker en oro att tappa de offentliga medfinansieringen och det ideella engagemanget då vi i vår tur inte kan ge besked. RG undrar även över flerfondslösningnar. MK påpekar att ska vi ha flerformslösningar måste vi helst hitta liknade nycklar för att minska krångel. Skillnaderna idag är stora. Många positiva delar samtidigt som exempelvis möjligheten att involvera folk som står utanför arbetsmarknaden med landsbygdsutveckling. KN uttalar tveksamheter kring att para ihop exempelvis socialfond med Leader. Leader värnar om de små projekten, och KN tror det är jättesvårt att kombinera formerna då administrationen för de mindre projekten blir för dyr i de andra formerna. MK säger att använder man flera former till samma projekt måste man också redovisa till flera olika fonder. Strukturfond och socialfond har större projekt och har svårt att nå de där små

4 projekten. Man ser en brist att man inte har inriktningen mot de små projekten. Det är viktigt att man lokalt bestämmer hur man ska göra. PL ser problematiken som KN lyfter. Men är intresserad av flerfondslösningen som nya sätt att samverka. Leader och landsbygdsutveckling är otroligt viktigt i Skåne. Vi är en speciell typ av region. Alla städer omgivna av levande landsbygd som vi vill ha kvar. TL nämner exemplet Tomelilla kommun där 6000 invånare bor i tätorten och 7000 invånare på landet. PL understryker att man har en helt annan rörlighet i Skåne där man bor på ett ställe och arbetar på ett annat. CA tycker det är rätt imponerande med leadereffekten som en vitamininjektion på landsbygden då en trend globalt sett med urbanisering. Sannolikt blir det mindre pengar framöver. Det får vi acceptera, det är inget traumatiskt. Dramatiskt är om man utesluter storstadsnära landsbygd vad är det? Teoretiskt sett kan det vara väldigt mycket glesbygd fastän man bara är en mil från stan. AY menar att det kommissionen skrivit om CLLD följer vi med spänning i Skåne. Vad AY ser är att man uppmärksammar leaders positiva effekter och att man skulle kunna arbeta såhär även i staden (leadermetoden). Ett sätt att arbeta där man inte gör skillnad på stad och land med sammanhang, logik, gemensamma strategier och mål. Följer SJV det kommissionen skriver är det ju precis motsatsen till TULPAN. MK påminner om att det är viktigt för dem att komma och lyssna och diskutera men att inga ställningstaganden är gjorda. Det blir en viktig parameter hur mycket medel vi får. Hur mycket blir de där 5% och var får vi mest utväxling. BÅ tycker att man ska titta mer på hur väl har man använt medlen under nuvarande period när man utformar nästa program. Att man ska prioritera de som lyckats väl, premiera de som har lyckats. RN menar att Leader har en stor själ och mycket det Leader åstadkommer kan man inte mäta i pengar. RN utpekar att kommunerna ibland får ta över projektägarskapet för att projekt blir för stora ekonomiskt för de små ideella föreningarna. Räntor osv får inte räknas in i projektet och det kan vara knepigt att låna pengar. Ett sätt är att effektivisera. Kanske inte minska områdena men administrationen. MK säger att hans utgångspunkt är som stark vän av lokal utveckling som leds av ett lokalt engagemang. Tanken att arbeta på det här sättet är något som jag välkomnar. Sitter också i verkligheten och det finns annat som också är viktigt. Man har inte en obegränsad källa med medel. MK har en positiv grundsyn på Leaders sätt att arbeta. Ser en energi som kommer från bygderna. Välkomnar oss att vara med i debatten. TL säger att den finansiella delen köper vi rakt av. Det handlar om Leaders existens. JB känner sig som en orator i Rom som måste överrösta massan (barnskrik i bakgrunden). JB menar att frågan departementet måste ställa sig är hur de får så mycket utväxling som möjligt? I Skåneger vi valuta för pengarna.

5 AY lyfter att forskare på SLU var bekymrade över att folk idag inte har någon relation till landsbygden. Ska man fatta ett politiskt beslut men inte har referenser till landsbygden är det ett problem. Krävs en kommunikation med landsbygden. Leader har ju gjort en utvecklingsresa. Vi är bryggor. På så vis är de stadsnära leaderområdena extra viktiga. RB säger att vad som kommer hända sedan är något vi funderar mycket på. Väntan är frustrerande på många vis. RB företräder även det offentliga och vi funderar på budgetering/medfinansiering. Vi lägger ju budgeten nu ska vi avsätta pengar till Leader då eller inte? Kan vi behålla LAG och kompetens till dess, verksamhetskontoren, VL och hålla dem sysselsatta? Måste vi lägga ner och starta om på nytt? Kan vi känna oss trygga i att det blir en fortsättning? Kan vi arbeta i hela Skåne? Framförhållningen är ju rätt så viktig. Vi måste veta vad vi ska göra imorgon. MK har full förståelse för de aspekterna. Inte minst människorna och osäkerheten, frustrationen. Viktigt att få en kontinuitet i arbetet. MK har tidigare kommunalt engagemang och känner till budgetprocessen. I andra vågskålen den stora osäkerheten som finns i ramverket. MK har inget bra svar utan kan bara bekräfta och understryka att vi har en medvetenhet i det här och känner en stor olustkänsla kring att det blir såhär. Men målet är ett program och utformning för 7 år framåt som måste bli bra en utmaning. RG undrar över arbetet med de nya strategier vad ska vi inrikta oss på? Vi är färdiga att börja arbeta, men vi behöver bli vassare och få besked uppifrån. YB håller med Robin. Vad ska vi säga till folk? Leader är en folkrörelse som är ganska häftig, men hur ska vi hålla det vi dragit igång levande? YB undrar även över invånare. Menar att det är svårt med små områden och tung administration. MK svarar att storleken är ett spann. TL påpekar att det vore bra om man kunde se till att resursen som verksamhetsledaren utgör räcker till åt samtliga invånare i området. TL undrar också över samordningen mellan FOG och LAG. Hur ska vi kunna skriva gemensamma strategier om fiske drar igång 2014 och vi 2015? MK menar att det är en olycklig situation med fördröjningen av beslut på EU-nivå. På svensk sida har vi valt att lägga mycket på miljöåtgärder och det får en påverkan på pelare 2. Fördröjning av pelare 1 fördröjer pelare 2. Fiske har ju inte den problematiken och kan komma igång tidigare. Gentemot EU-kommissionen har vi ingen anledning att fördröja starten av fiske. Det finns en fördel att båda fonderna finns hos SJV såsom syneriger och förbättring. Men det hjälper ju inte om de kommer igång vi olika tillfällen. Det är en diskussion vi får ta hur det här ska lösas. AY inflikar att från departementets sida är det viktigt att det tar tid så det blir bra framöver, men skulle Skåne uteslutas så finns vi ju inte med förrän Blir det en fördröjning då också får det oerhört stora konsekvenser för oss. BP menar att tätort och landsbygd inte har ett motsattsförhållande i Skåne utan att vi kommunicerar med varandra.

6 PL understryker Region Skånes synsätt på Skåne som den flerkärniga miljonstaden Skåne. Stad och land hand i hand. RG framhåller att man ibland stöter på attityden att utvecklingen av landet får skötas på landet, vilket är tråkigt. På leadersättet arbetar man med underifrånperspektiv och en vi-känsla! Det är det LAG gör. Vi behöver varandra. KN betonar att till tillväxt och utveckling tillkommer hållbarhet ekonomisk, ekologisk och social. Leaderprojekt är ofta sociala människor ska må bra. Vi måste vässa strategierna mot det hållbara. Innovationer och jobb vi kanske kan börja den vägen. Vad var det som var bra i det vi gjorde? Det är bara de vassaste strategierna som kommer leva vidare. PL säger att Skåne växer och att vi är på väg mot bostadsbrist. För att bevara landskap och åker måste vi bygga smartare. Kan man hålla en levande landsbygd med många orter så får vi plats utan att bygga på åkerjorden. Låta de små orterna växa. MK tycker att det är en god ambition och att det är en ynnest att få vara med i de här diskussionerna. Har vi fler tankar kring det här med flerfondslösningar är det mycket välkommet. JB säger att en ansökningsblankett, en projektplan, ett utdelegerat beslut (LAG) är bra allt annat dåligt. RN inflikar att Lag PH har haft ett kombo-projekt och det har varit jättebra. RN tror på idéen om flerfondslösningar. AY säger att Lundaland är väldigt intresserade av flerfondslösningar. Vi letar ju för fullt efter de goda idéerna, fler sätt att finansiera väldigt bra. Men då måste det vara spetsigare och idéerna som ger resultat premieras. TL poängterar att uppstarten av Leader i Skåne var en väldig aktivitet med många utvecklingsaktörer inblandade. Länsstyrelsen och Hushållningssällskapet mycket aktiva parter. När regionen skulle skriva sitt nya program var SLU och Skogsstyrelsen med och även Leader bjöds in. Vi är unika i landet genom den stora samverkan med andra och det goda förhållandet till Länsstyrelsen. MK tycker att det också är en viktig fråga just nu hur man regionalt skapar en gemensam kraft mellan fonderna. Att man skapar en helhetsidé vad det är för utveckling man vill och att man då tar med landsbygdsutveckling (trots att det just nu ligger på Lst). 5. TL tackar för visat intresse och givande dialog. Mötet avslutas med lunch. Vid anteckningarna: Johanna Grundström, kommunikatör Leader Skånes Ess Kom.skanesess@leaderskane.se och