Utan hiss mera hemtjänst?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utan hiss mera hemtjänst?"

Transkript

1 Utan hiss mera hemtjänst? Om sambandet mellan äldre malmöbors nyttjande av hemtjänst och tillgänglighet i boendet Gittan Ekvall Rapport 2005:2 ISSN ISBN

2 Förord Att kunna bor kvar i sitt eget hem, oavsett ålder eller funktionshinder, med möjlighet till ett aktivt och självständigt liv önskar de flesta av oss. Bristande tillgänglighet i bostadsbeståndet är inte sällan ett skäl till att den enskilde behöver stöd från samhället med t.ex. bostadsanpassning och hemtjänstinsatser. Detta förhållande orsakar kommunerna stora kostnader. För att förbättra möjligheterna till ett oberoende liv upp i hög ålder för framtida generationer måste olika aktörer i samhället i betydligt större omfattning samverka i samhällsbyggandet. I denna rapport redovisar Gittan Ekvall hur tillgängligheten till och från bostaden i flerbostadshus av varierad standard samspelar med behovet av vissa hemtjänstinsatser, såsom t.ex. inköp, tvätt, promenader, för personer 65 år eller äldre. Gittan Ekvall är arkitekt och tekn. lic. och anställd som projektledare på Malmö FoU-enhet för äldre. Ett stort tack riktas till Gittan Ekvall som med stort engagemang och noggrannhet genomfört studien samt till alla dem som bidragit med synpunkter under arbetets gång. Ett särskilt tack riktas till Torsten Persson, Malmö stad, som granskat manuskriptet och bidragit med värdefulla synpunkter, liksom till FoU-enhetens beredningsgrupp. I beredningsgruppen ingår Ania Willman, Malmö högskola, Sölve Elmståhl, Lunds universitet, Ingrid Kask-Esperi, Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt, Kerstin Sjöström, Universitetssjukhuset MAS och Eva Lundberg, Malmö stad. Elizabeth Åhsberg, FoU-enheten, har svarat för handledningen. Eva Lundberg Chef Malmö FoU-enhet för äldre 1

3 2

4 Innehållsförteckning FÖRKORTNINGAR OCH BEGREPP... 4 SAMMANFATTNING... 5 ENGLISH SUMMARY... 6 INLEDNING... 7 PARALLELLER MELLAN BEFOLKNINGS- OCH BOSTADSUTVECKLING.. 9 BOSTADSUTVECKLING... 9 BESKRIVNING AV BOSTADSBEBYGGELSE FORSKNING KRING ÄLDRES BOENDE MALMÖ BEFOLKNING OCH BOSTÄDER I TIO STADSDELAR SYFTE METOD DATA FRÅN TVÅ KÄLLOR Data avseende insatser enligt SoL Boendedata Bakgrundsdata TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN RESULTAT MALMÖBORNA DELTAGARNAS BOENDE BEVILJADE INSATSER STADSDELARNA SAMBAND MELLAN BEVILJADE INSATSER OCH TILLGÄNGLIGHET JÄMFÖRELSE MELLAN BOSTADSOMRÅDEN INOM EN STADSDEL SAMBAND MELLAN SERVICE OCH TILLGÄNGLIGHET REFLEXIONER OCH SLUTSATSER UTAN HISS MERA HEMTJÄNST? NÄRHET TILL SERVICE MINDRE HEMTJÄNST? ANDRA FAKTORER MED BETYDELSE FÖR BEHOVET AV HEMTJÄNST.42 SLUTSATSER KAN GENERELLA ÅTGÄRDER MINSKA BEHOVET AV ÄLDREOMSORG?44 FRÅGOR TILL FRAMTIDEN UR ETT ÄLDREPERSPEKTIV REFERENSER

5 Förkortningar och begrepp SoL Socialtjänstlagen HSL Hälso- och sjukvårdslagen CE Centrum SI Södra Innerstaden VI Västra Innerstaden KI Kirseberg FO Fosie HY Hyllie RO Rosengård LB Limhamn-Bunkeflo HU Husie OE Oxie HSFR Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet SBK Stadsbyggnadskontoret SABO De allmännyttiga bostadsbolagens organisation St_O Statistikområden Tghgr Tillgänglighetsgrad Fbh Flerbostadshus Smh Småhus Fsb Försumbar K Kvinna M Man Inköp beviljat bistånd; hjälp med att göra inköp Tvätt beviljat bistånd; hjälp med att tvätta Sopor beviljat bistånd; hjälp med att kasta sopor Promenad beviljat bistånd; hjälp med att promenera Städ beviljat bistånd; hjälp med att städa Service begreppet omfattar kombinationen Inköp, Tvätt och Städ 4

6 Sammanfattning Ekvall, G. (2005) Utan hiss - mera hemtjänst? Om sambandet mellan äldre malmöbors nyttjande av hemtjänst och tillgänglighet i boendet. FoUrapport 2005:2, Malmö FoU-enhet för äldre. Antalet äldre förväntas öka kraftigt under kommande decennier. Det visar sig samtidigt att äldre med hemtjänst i ordinärt boende har ökat medan andelen äldre i särskilt boende minskat. De flesta äldre önskar bo kvar i eget hem så länge som möjligt, en del till livets slut. Studiens syfte var att beskriva sambandet äldres nyttjande av hemtjänst och boendet samt att belysa skillnader mellan olika områden, bostadstyper och tillgänglighetsgrader. Studien omfattade alla malmöbor som var 65 år och äldre med hemtjänst i ordinärt boende den 1 januari Data baserades på uppgifter från register och observationer av småhus respektive flerbostadshus. Den senare kategoriserades efter tre tillgänglighetsgrader. Tillgänglighet har främst relaterats till äldres behov av hjälp med inköp. Den undersökta gruppen omfattade 4908 personer. Tre av fyra var kvinnor och fyra av fem hushåll uppskattades, utifrån civilstånd, bestå av en person. Medelåldern var nästan 84 år för deltagarna som i medeltal hade 4 insatser. Resultatet visade att ungefär fyrtio procent hade beviljats hjälp med att göra inköp respektive att tvätta. Få hade beviljats hjälp med promenader och sopor. Flest fick hjälp med att städa. Åldersgruppen 90 år och äldre hade högst andel insatser och bodde främst i fastigheter med låg tillgänglighetsgrad. Flertalet personer, nio av tio, bodde i flerbostadshus. Resultatet indikerade att bostadsfaktorn tillgänglighet hade betydelse för personernas behov av hjälp med inköp. Personer i flerbostadshus utan hiss fick i större utsträckning hjälp med att göra inköp än de som bodde i en tillgänglig bostad. Skillnaden var markant på stadsdelsnivå, störst för Kirseberg följt av Centrum och Södra Innerstaden. För Rosengård, Hyllie och Husie var emellertid förhållandet omvänt, dvs av de som fick hjälp med inköp bodde en större andel i tillgängliga bostäder. Dessutom, var fjärde person i Hyllie bodde i seniorboenden vars tillgänglighet per definition är god. En jämförelse mellan ett mindre urval av statistikområden indikerade att närhet till service bidrog till ett mindre behov av hjälp med inköp. Sammanfattningsvis, resultatet indikerade att boendefaktorn tillgänglighet hade betydelse för behovet av hemtjänst; utan hiss mera hemtjänst. En vid tolkning av resultatet medför att andra bebyggelsefaktorer också inverkade på behovet av hjälp med inköp. Framförallt tycktes närhet till service göra det. Nyckelord: äldre, tillgänglighet, ordinärt boende, hemtjänst, kommun 5

7 English summary Ekvall, G. (2005) Is there a relation between accessible housing and need of home service? R&D-report 2005:2, Malmoe Research and Development Unit for Elderly. During the last decades institutional community care in Sweden to a large extent has been replaced by care and social service offered at home. This development of continued residence seems positive, as most persons prefer to stay in their own homes, but there may be some negative consequences. For example, are buildings accessible for a walking frame? The accessibility is a function of the interaction between design of the environment and the old person s functional ability. The purpose of this study was to explore if there is a relation between accessible housing and need of home service in Malmö. A sample of persons was selected from the following criteria; 65 years or older, living in their ordinary home in Malmö, receiving community home service. Data was collected from registers of community home services (for example shopping and laundry) and through observations of accessibility (mainly stairs and elevator) of each home. The results show that of old persons did receive home service. In this group, three of four persons were female, the mean age was about 84 years, and the whole group received four services as a mean. Most persons lived in apartment blocks (89 %) and received help with cleaning. About 40 % received help with shopping and laundry and a few persons received help with walks and throwing waste. The oldest (> 90 years) persons received most help (in number of services), and many of them lived in not fully accessible houses. Depending on area, up to 19 % needed help with shopping. The results indicate that the need of service increase with decreasing accessibility. With more accessible buildings old persons would have greater opportunity to keep an independent lifestyle while remaining at home. Key words: elderly, accessible housing, home service, community 6

8 Inledning De allra flesta äldre är vid god hälsa när de går i pension och kan se fram emot flera år med ett aktivt liv. Vårdbehov uppstår ofta först i 80-årsåldern och ökar sedan med stigande ålder. Såväl antalet som andelen äldre i samhället kommer att öka under de kommande decennierna och andelen äldre beräknas vara 20 % år Medan det under de två senaste decennierna var antalet 80 år och äldre som stod för en kraftig ökning förväntas antalet 65 år och äldre öka kraftigt under kommande två decennier. Efter 2020 kommer antalet 80 år och äldre åter öka betydligt (Svenska kommunförbundet 2004). Med Ädelreformens införande, för mer än tio år sedan, övertog kommunerna ansvaret för service, vård och omsorg för äldre. Ett viktigt äldrepolitiskt mål är att möjliggöra för äldre att bo kvar i eget hem och där vid behov erhålla service, omsorg och vård genom hemtjänsten och hemsjukvårdens insatser. Enligt den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken, regeringens proposition 1997/98:113, ska äldre inte behöva flytta på grund av sjukdom eller handikapp. Den som önskar ska kunna bo kvar i sin ursprungliga bostad och så långt det är möjligt få sina vårdbehov tillgodosedda i hemmet. Äldre ska kunna röra sig i bostadsområden, i butiker och restauranger, på gator och med kollektivtrafik. Därför bör, enligt handlingsplanen, bostäder vid nybyggnad eller ombyggnad, anpassas till människor med funktionshinder och samhället planeras på ett sådant sätt att äldres behov av tillgänglighet till allmän service tillgodoses. Medan kommunernas hemsjukvård regleras i HSL regleras äldreomsorgsverksamheten i SoL enligt vilken Socialnämnderna ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro och gemenskap med andra att äldre människor får goda bostäder och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd (SoL, kapitel 5 4 & 5). Socialstyrelsens statistik över Kommunernas SoL - insatser visade för 2003 att andelen 65 år och äldre som hade hemtjänst i ordinärt boende var ca 8 %. Motsvarande siffra för gruppen 80 år och äldre var ca 19 % och ca 4 % för personer mellan år. Antalet äldre med hemtjänst i ordinärt boende hade ökat med ca 6 % jämfört med Under samma tidsperiod hade andelen 65 år och äldre som bodde permanent i särskilda boendeformer minskat från ca 8 % till 7 %. Antalet äldre med äldreomsorg 7

9 i det ordinära boendet hade alltså ökat samtidigt som andel äldre som erhöll insatsen särskilt boende hade minskat (Socialstyrelsen 2004). Under nästan tre decennier har äldreomsorgen och äldrevården i Sundsvall kartlagts i en serie av studier. De ger en bild av hur svensk äldreomsorg utvecklats över tid och av vad det är som gör att äldre människor inte kan bo kvar i sin ursprungliga bostad. Situationen i Sundsvall 2002 visade, för flyttning till särskilt boende, att få flyttningar skulle ha kunnat förhindras eller skjutits upp. Vårdtyngden har ökat sedan de första studierna i början av 1980-talet men den entydiga trenden mot en allt större vårdtyngd hade dock brutits mellan 1999 och Den tidigare trenden, att flyttningar till servicehus var förknippad med stor vårdtyngd som gjorde kvarboendet orealistiskt, hade brutits Äldre som flyttade till servicehus hade återigen en lägre vårdtyngd och för flera av de äldre verkade servicehusen åter svara mot behovet av en mer funktionell bostad snarare än ett vård- och omsorgsboende. Trots att den använda datainsamlingsmetoden bedöms vara tillförlitligt uppmärksammas i rapporten svårigheten att utifrån studiernas traditionella design belysa t ex i vilken utsträckning den ökade användningen av korttidsboende bidragit till resultatet. För att med större säkerhet kunna bedöma om det rör sig om ett faktiskt trendbrott behövs därför ytterligare och upprepade studier över tid (Socialstyrelsen 2003). De allra flesta äldre (93 %) bor i ordinärt boende. De bor i bostäder som varierar med avseende på ägandeform och bostadstyp. Tillgängligheten från, till och i bostaden liksom den utrymmes- som utrustningsmässiga bostadsstandarden varierar. Närmiljön varierar bland annat med avseende på serviceutbud. Huvuddelen av de äldre kommer att bo kvar i sitt ordinära boende långt upp i åldrarna. Äldres bostadsstandard har successivt förbättrats och de flesta av morgondagens äldre bor nu i egna småhus. Boendet i småhus minskar successivt i de högre åldersgrupperna. Många av dem som säljer sina småhus söker en mer ändamålsenlig och lättskött bostad i ett flerfamiljshus (Boverket 2002). Äldre önskar, liksom andra, leva ett oberoende liv, vara aktiva och delaktiga i samhällslivet. Ett kvarboende med bibehållen självständig och delaktig livsföring upp i hög ålder ställer stora krav på bostäder och närmiljöer. Boendemiljön kan bli ett hinder istället för en möjlighet om den inte svarar mot de olika krav på bostad och närmiljö som blir en följd av olika förändringar som de flesta äldre erfar. Åldrandeprocessen innebär för de flesta att förmågor avtar och man får olika funktionsnedsättningar. Det leder för en del till ett stort behov av insatser, permanent eller tillfälligt. En fastighet utan hiss, eller ett hem med badkar istället för dusch i badrummet, kan för den äldre som vårdats på sjukhus, bidra till behov av korttidsboende eller att man vid hemkomsten har stort behov av olika insatser. Det kan behövas såväl SoL- och HSL-insatser som bostadsanpassningsåtgärder i hemmet. 8

10 Paralleller mellan befolknings- och bostadsutveckling Det har funnits en viss parallellitet mellan befolkningsutvecklingen och utvecklingen av bostadsbebyggelsen. När bostadsbebyggelsen från 1930, - 40, -50, och 60-talen stod klara flyttade den tidens unga familjer in och många av familjerna bodde sedan kvar. När barnen vuxit upp och flyttat hemifrån var 2- eller 3-rummaren en storleks- och prismässigt bra bostad att åldras i. Föräldrarna bodde kvar och kunde åldras i den miljö som var känd såväl rumsligt som socialt och som också hade ett betydande värde som meningsbärare - miljön var förknippad med många minnen av händelser under åren som gått (Ekvall 1990, Jarlöv 1990). En undersökning om äldres boende visade att 70 % av storstadsrespondenterna bott 10 år eller mer i sin bostad och 56 % och 78 % av de äldre i tätort- respektive glesbygd (Tornstam 1982). I en annan studie om äldres boende hade mer än var tredje bott 30 år eller längre i aktuell bostad (Ekvall 1990). Den parallella utvecklingen bidrar till kunskapen om äldres boendeförhållande. När centrala delar i städer och tätorter under 1960, -70 och -80-talen sanerades och äldre bostadsområden byggdes om kom det att beröra de många äldre som bodde i dessa områden. De fick byta bostad och flyttade till grannområden eller helt okända nya områden. Förändringen innebar att man kanske uppmärksammade samspelet människa och miljö på ett annat sätt än tidigare och blev varse att den byggda miljön har stor betydelse inte minst i äldre människors liv. Olika undersökningar har visat att möjligheten att bo kvar i känd miljö har stor betydelse för äldre såväl praktiskt, socialt som känslomässigt (Arén 1990, Ekvall 1990, Hurtig 1989, Platz 1987). Bostadsutveckling I ett underlag, som forskarna i BOOM-gruppen tog fram till en rapport om underhåll (Boverket 2003) ålderskategoriserade de bostadsbebyggelsen i följande perioder: före 1931, , , och efter De valde gruppering utifrån att lagar och regler som styr bostadsbyggandet ändrades omkring åren 1930, 1945, 1960 och 1975 och nya sätt att bygga infördes, med nya material och tekniska lösningar. Gränserna mellan tidsperioderna var enligt forskarna visserligen inte knivskarpa men vissa bestämda särdrag och karaktäristiska egenskaper hörde ändå samman med respektive åldersgrupp. Dessa karaktäristiska påverkar enligt BOOMgruppen ofta såväl behoven av förnyelse som lämpliga typer av åtgärder. Gruppen beskriver i ett avsnitt vilka behov av förnyelse de menar finns i flerbostadshusbeståndet, bland annat i vilka fastigheter hissinstallationer kan bli aktuella. År 1977 infördes krav på hiss i hus med mer än två våningar. Enligt BOOM-gruppens uppskattning fanns 1 miljon lägenheter i hisslösa bostadshus, med tre, fyra och till och med fem våningar. Av hus som moderniserades mellan åren erhöll endast 20 % hiss vid 9

11 moderniseringen. De stora ingrepp och höga kostnader som åtgärderna innebär har troligen varit en tillbakahållande faktor. Hisskrav kan vara ett följdkrav vid ändring av byggnad. Nya krav på hissäkerhet kan dessutom förstärka behoven av renovering av befintliga hissar. Det finns, enligt utredarna, omkring lägenheter i hus byggda t o m 1975 som har hiss; merparten av dessa hissar torde vara aktuella för åtgärder eller bli det inom 20 år. Till behoven av hissinstallationer kommer andra åtgärder för förbättrad tillgänglighet, t ex för att övervinna nivåskillnader i entréer och utanför husen. Beskrivning av bostadsbebyggelse BOOM-gruppen gör även en beskrivning av bostadsbebyggelsen i de valda ålderskategorierna. Nedan följer en sammanställning utifrån deras beskrivning av bostadsbebyggelsens tillgänglighetsstandard, uppgifterna gäller för hela riket. Hus/lägenheter byggda före År 2002 fanns knappt lägenheter i hus med fem våningar eller mer. Många av dessa hus byggdes med hiss redan från början, men långtifrån alla - ännu på tjugotalet byggdes femvåningshus utan hiss. Totalt har omkring lägenheter fått tillgång till hiss genom modernisering och upprustning efter Gruppen uppskattar att det finns hus med sammanlagt lägenheter där hissinstallation kan bli aktuell. Hus/lägenheter byggda Flertalet hus med fem våningar eller mer byggdes med hiss redan från början, runt av åldersgruppens lägenheter hade tillgång till hiss år De flesta hus, med eller utan hiss, har vanligen en halvtrappa upp till första våningsplanet. Omkring lägenheter har fått tillgång till hiss genom modernisering och upprustning efter Uppskattningsvis kan hissinstallation bli aktuell i hus med sammanlagt lägenheter. Hus/lägenheter byggda Flertalet hus med fem våningar eller mer byggdes med hiss redan från början och även tjocka lamellhus och punkthus med fyra våningar kunde ibland få hiss. Runt av åldersgruppens lägenheter hade tillgång till hiss år De flesta hus med hiss har vanligen en trappa med 3-8 steg upp till första bostadsvåningen/stannplanet. Omkring lägenheter har fått tillgång till hiss genom modernisering och upprustning efter Uppskattningsvis kan hissinstallation bli aktuell i hus med sammanlagt lägenheter. Hus/lägenheter byggda Flertalet hus med fem våningar eller mer byggdes med hiss redan från början och även hus med fyra våningar kunde ibland få hiss. Många fyravåningshus med bottenvåningen i/nära markplan byggdes dock utan hiss, reglerna för 10

12 hisskrav ledde ofta till att detta godtogs. Grovt skattat hade av åldersgruppens lägenheter tillgång till hiss år Hissarna nås ofta från markplan och de flesta är stora nog för rullstolsburna. Knappt lägenheter har fått tillgång till hiss genom modernisering och upprustning efter Uppskattningsvis kan hissinstallation bli aktuell i hus med sammanlagt lägenheter. Hus/lägenheter byggda efter Endast under åren byggdes husen som inte fyller dagens krav på tillgång till hiss. Uppskattningsvis kan hissinstallation bli aktuell i hus med sammanlagt lägenheter. Hissar från 1970-talet som inte har renoverats torde bli i behov av större åtgärder under de närmaste decennierna. Max lägenheter berörs. Forskning kring äldres boende Forskning kring äldres boende har gjorts inom olika fält och en del områden har fokuserats medan andra ännu är relativt outforskade. Boendefrågan för äldres som bor i ordinärt boende i Sverige och övriga delar av Norden studerades och analyserade i undersökningar utifrån olika perspektiv inte minst under 1980-talet (Daatland 1987, Lindström 1995, Palsig-Jensen 1997, Toyama 1988, Öresjö 1993). Kvarboendefrågor har studerats inom olika discipliner. Flera undersökningar visade att äldre vill bo kvar och leva ett självständigt liv så länge som möjligt. För en del var kvarboende i bostaden/hemmet viktigast medan det för andra visade sig vara viktigast att kunna bo kvar i känd miljö, i den stadsdel eller det bostadsområde man bott i sedan länge (Hurtig 1989, Persson 1997, Platz 1987, Åhlund 1989). Särskilt boende har under en längre period varit i fokus inom området äldres boende såväl avseende planering och byggnation som utveckling och forskning (Paulsson 2002). Däremot har enligt Paulsson intresset för användbarhets- och tillgänglighetsfrågor generellt i miljöplaneringen sjunkit väldigt mycket och ny- och ombyggandet av bostäder, som varit lågt, har enligt honom inte präglats av långsiktig hållbarhet ur ett åldrandeperspektiv. Man kan fråga sig om den periodiska satsningen på forskning och utveckling av äldres boendeförhållande är ett uttryck för en sak i taget syndromet eller för att så många olika aktörer ansvarar för boendefrågan att kontinuitet i kunskapsinhämtandet åsidosätts och konjunkturer får avgöra vad som ska fokuseras. Det finns en teoretiska modell som gerontologen Lawton tagit fram kring förhållandet mellan människan och hennes omgivning, som även inkluderar miljön (Lawton 1973). Förenklat kan modellen beskrivas som att människan fungerar bäst, är mest komfortabel, när förhållandet mellan hennes kapacitet och omgivningens krav är balanserat (Åhlund 1989). 11

13 Forskning om åldrandet har liksom samhället och äldrepolitiken präglats av olika syn på åldrandet. Åldrandet som en period där man drar sig tillbaka eller omvänt en period som ska fyllas med aktivitet. Den här undersökningen utgår från att vi under åldrandet liksom tidigare i livet önskar leva ett självständigt och oberoende liv efter förmåga och med kontinuitet i levnadssättet. Ung som gammal anpassar, i möjligaste mån, sitt boende efter behov och önskningar. Förmågan att anpassa sig eller boendet efter förändrat behov kanske medför att synliggörandet av brister i äldres boende senareläggs. Det relativa förhållandet människa och miljö kan innebära att eventuella problem i boendemiljön upptäcks först i samband med förändringar hos människan eller i miljön som medför att förhållandet blir oharmoniskt. När rörelseförmågan avtar, exempelvis i samband med en fallskada, tydliggörs hindren i boendemiljö. En halvtrappa, mellan ett entréplan och hissplan, som tidigare inte varit något hinder blir plötsligt en barriär som hindrar vederbörande från att ta sig ut ur fastigheten och bostaden. Det kanske även innebär ett behov av hjälp för att klara det dagliga livet. Detta leder till försämrad livskvalitet. Huruvida den äldre är i behov av och ansöker om bistånd i hemmet är avhängig den totala livssituationen. Om det exempelvis finns make/maka som kan ge stöd och hjälp i hemmet eller annan informell hjälp som gör att behovet av hjälp kan skjutas upp. Barriärer kan elimineras antingen genom anpassning och förändring av miljö och omgivning alternativt av individen eller bådadera som när rehabiliterande insatser till den äldre i form av träning kombineras med bostadsanpassningsåtgärder, exempelvis borttagandet av trösklar och montering av stödhandtag. Äldres kvarboende i ordinärt boende möjliggörs genom individuellt riktade insatser och anpassningar. Det kan vara i form av såväl informella insatser från närstående eller andra som formella genom äldreomsorg och bostadsanpassningsåtgärder. Huruvida den äldre kommer att få socialtjänstinsatser behovsbedöms av myndigheten. Bedömningen relateras till tillgängliga resurser och prioriteringar som upplevs som nödvändiga att göra (Norman 2005). I äldreomsorgsdebatten har bland annat äldres svårighet att få hjälp till utevistelse och att få göra inköp tillsamman med hemtjänsten lyfts fram vilket är en resurs- och prioriteringsfråga. Samtidigt har forskning visat att daglig utevistelse är viktig för hälsan och välbefinnandets skull, inte minst för äldre. Förhållandet mellan äldres behov av kommunens insatser och den äldres boendemiljö är relativt outforskat. Hypotetiskt bör boendemiljöns utformning och andra boendefaktorer ha betydelse för personers behov av bistånd i enlighet med Socialtjänstlagen. I en licentiatavhandling baserad på en undersökning om kvarboende i miljonprogrammets bostäder frågar sig forskaren om inte funktionsmått borde vara en dimensionerande faktor i samband med biståndsbedömning mot bakgrund av att bostadens mått 12

14 blev en arbetsmiljöfråga. Undersökningen gjordes med malmöområden som exempel (Persson 1997). Det faktum att andelen äldre ökar samtidigt som stor andel av äldreomsorgsinsatserna utförs i det ordinära boendet väcker olika frågor om äldres boendemiljö t ex; Vilka brister i de äldres bostäder och bostadsmiljöer föranleder behov av äldreomsorgsinsatser? Kan generella förbättringar av den fysiska miljön, våra boendemiljöer och bostadsbestånd skjuta upp äldres behov av bistånd? En annan viktig fråga är; Väljer äldre att bo kvar i ursprungligt boende under åldrandet utifrån föreställningen att de har rätt att flytta till ett särskilt boende när de önskar sådant? Hade äldre personer valt att lämna sin ursprungsbostad, som ur åldrandesynpunkt är olämplig, för en bättre lämpad om de varit medvetna om att bistånd bedöms och beslutas i enlighet Socialtjänstlagen. Den äldre kan inte räkna med att kunna flytta till en bostad i ett äldreboende när den äldre eller anhörig anser att behovet finns. Känner alla äldre och anhöriga till det? Malmö befolkning och bostäder i tio stadsdelar Malmö stad är indelad i tio stadsdelar och stadsdelsförvaltningar. Stadsdelarnas geografiska indelning framgår av stadskartan (Bild 1). Bild 1. Karta över Malmö som visar stadens indelning i tio stadsdelar Andelen personer 65 år och äldre är hög i centrala och halvcentrala delar som bebyggelsemässigt består av relativt gammal bostadsbebyggelse och i huvudsak flerbostadshus. Men andelen äldre personer var även hög i 13

15 några stadsdelar med betydligt yngre bostadsbebyggelse (Tabell 1). I något fall har utbyggnaden av så kallade seniorboenden förmodligen bidragit till det. Denna form av bebyggelse kännetecknas bland annat av god tillgänglighet till och från bostaden dvs att hiss- och entréplan är i nivå med varandra. Ett seniorboende vänder sig till personer i en viss ålder, exempelvis 50 år eller äldre. Man väljer själv om man önskar bo så och möjligheten att välja regleras av tillgång och efterfrågan på bostäder inom boendeformen. Seniorbostäder i Malmö kan förmedlas via Malmö stad. Bostadsbebyggelsen har i Malmö, som i andra städer, kommit till under olika tidsperioder. I de centrala stadsdelarna finns den äldre bostadsbebyggelsen och i halvcentrala delar något yngre bebyggelse. I mera perifera områden finns den storskaliga bebyggelsen från det så kallade miljonprogrammet eller byggt under perioden 1975 och senare. Några av de perifera områdena var ursprungligen byar och samhällen på landsbygden men är sedan länge en del av Malmö och dessutom självständiga stadsdelar. De perifera stadsdelarna har hög andel småhusbebyggelse och en av dem utmärker sig genom att en stor andel av bebyggelsen kommit till efter 1970 och består till nästan 90 % av småhus. Stadsdelen har därmed även en relativt ung befolkning och lägsta andelen pensionärshushåll. Stadsdelarna Centrum, Södra Innerstaden, Västra Innerstaden och Kirseberg har en stor andel bebyggelse som kommit till före Andelen för respektive stadsdel är 54 %, 83 %, 84 % och 61 % (Tabell 1). En del av bebyggelsen i Centrum och Södra Innerstaden är äldre kvartersbebyggelse med upp till fem våningar höga byggnader. Bottenvåningen ligger som regel högre än markplanet. Även om fastigheterna har hiss är tillgängligheten ofta ofullständig. I Södra Innerstaden där en stor del av bostadshusen byggdes för förra seklets arbetarklass saknar fastigheterna i större utsträckning hiss. Där finns även en ganska stor andel bostadsbebyggelse som kommit till under perioden En del av den nya bebyggelsen består av 3-4 våningar höga hus utan hiss och har delvis utformats efter nya stadsplaneideal. Ljus och luft skulle in i bebyggelsen som därför öppnades upp. Det tidigare sättet att bygga i slutna kvarter med hus längs med gatan och med lokaler för olika verksamheter i bottenplanet lämnades därhän. En stor del av bebyggelsen i Kirseberg är från samma period. Där finns en ganska omfattande bebyggelse med hus i tre till fyra våningar. Västra Innerstaden har en mycket stor andel bebyggelse som kommit till under och en del av den är också 3-4 våningar hög och saknar hiss. Men det finns också bostadskvarter från samma period där husen har fler våningar och därmed även hiss. I Fosie är knappt hälften av bostadsbebyggelsen från perioden och lite mindre än en tredjedel av den byggdes antingen före 1960 eller efter Rosengård kännetecknas av att tre fjärdedelar av bebyggelsen kom till mellan 1961 och Hyllie är också en relativt ung stadsdel där hälften 14

16 av bebyggelsen kommit till efter Limhamn-Bunkeflo kännetecknas av en ganska jämn utbyggnadstakt med en topp på 30 % under (Tabell 1). Tabell 1. Områdesfakta för Malmös 10 stadsdelar 1 januari Antal personer samt andel av befolkningen som är år respektive 80 år och äldre. Andel bostäder fördelade efter byggnadsperiod (före 1940, perioderna 41-60, 61-70, 1981 eller senare) och bostadstyp (flerbostadshus, småhus). Andel pensionärshushåll, fördelade efter enpersonshushåll, samt andelen kvinnliga enpersonhushåll. Antal Andel personer % Andel Bostäder/Byggnadsår Bostadstyp % Pensionärshushåll % Tot 1-pers därav K Stadsdel 65 år-w år 80 år fbh smh CE Fsb* SI VI KI FO HY RO LB HU OE Malmö *Försumbar andel används i de fall andelen av bostadstypen är mindre än 1% Källa: Kommunikation & Utveckling Malmö Stadskontor 2004 Malmö FoU-enhet för äldre har genom egna och andras undersökningar (Persson 1997, Ekvall 2001 & 2003 ) samt i kontakten med olika företrädare inom äldreomsorgen ofta påmints om att även rumsliga aspekter har betydelse för vården av äldre och hushållningen med de resurser som äldreomsorgen förfogar över. Kommunens resurser fördelas i huvudsak utifrån demografiska förhållande. Stadsdelsförvaltningarnas medel till äldreomsorgsverksamheten baseras på befolkningens sammansättning. Äldrepolitikens mål om kvarboende och insikten om att andelen äldre förväntas öka i framtiden gör det angeläget att öka kunskapen om hur sambandet mellan äldres boendemiljö och deras behov av bistånd i ordinärt boende ser ut. Mot denna bakgrund önskade Malmö FoU-enhet genomföra ett boendeprojekt i vilket olika undersökningar skulle behandla detta område. Studien kan också ses i ljuset av att det är viktigt att såväl vidga som fördjupa kunskapen om äldres boendeförhållande för att ge kommunerna en bättre möjlighet att följa intentioner i nationella handlingsplanen samt verka i enlighet med SoL kap 5 6 enligt vilken socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen skall planera sina insatser för äldre. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. 15

17 Syfte Syftet med undersökningen att beskriva sambandet äldres boendeförhållande och nyttjande av kommunal hemtjänst där tillgänglighet till och från bostaden i flerbostadshus fokuseras i boendemiljön. belysa skillnader i behov av hemtjänstinsatser mellan olika områden, bostads- och bebyggelsestyper samt tillgänglighetsgrader. Syftet med studien var att undersöka och beskriva sambandet mellan äldre malmöbors behov av bistånd enligt SoL och hur de bor och studien avser det ordinära boendet. Vilken betydelse har boendemiljön för äldres behov av äldreomsorg? Den övergripande frågeställningen, kan brytas upp i flera delfrågor bland andra; Nyttjar äldre som bor i fastigheter med låg tillgänglighetsstandard i det ordinära boendet i större utsträckning hemtjänstens insatser än de som bor i fastigheter med god tillgänglighet? Det är den centrala frågeställningen i den här studien som därför kommer att fokusera tillgänglighetsaspekten i boendet och behov av insatser som kan sägas vara boenderelaterade. 16

18 Metod Undersökningen omfattade alla personer, 65 år och äldre, i ordinärt boende i Malmö och som beviljats en eller flera insatser i enlighet med Socialtjänstlagen. Studien avser alla malmöbor, som den 1 januari 2004 var 65 år eller äldre bodde i ordinärt boende hade insatser i hemmet beviljade enligt SoL Data från två källor Studien omfattar ett material som dels består av uppgifter om äldre malmöbors nyttjande av SoL -insatser och dels uppgifter om hur de bor, med fokus på tillgänglighet. Datainsamlingen har skett via register i kombination med uppgifter från observation på plats av de bostadsfastigheter som omfattas av studien. För insamling av data kring insatser användes en databas som är en del av datasystemet för dokumentation inom Vård och Omsorg i Malmö stad, kallat ORIGO. Data från observationer av bostadsbeståndets tillgänglighet kompletterades med uppgifter från en hissinventering som Stadsbyggnadskontoret, SBK har genomfört i delar av Malmö. Ritningar från Stadsbyggnadskontorets arkiv har också använts vid datainsamlingen. Data avseende insatser enligt SoL Avseende hemtjänstinsatser ingick fyra olika insatser i granskningen varav de flesta har definierats som bostadsrelaterade, vilket innebär att behovet av insats förväntas vara delvis avhängigt boendemiljöns innehåll och utformning. Behovet av vissa äldreomsorgsinsatser antogs vara beroende av boendemiljöns utformning, dvs att miljön möjliggör eller hindrar den äldre från att på egen hand genomföra handlingen. I studien fokuserades tillgängligheten till/och från bostaden i ett flerbostadshus. Behovet av hjälp med Inköp antogs ha ett klart samband med bostadsfastighetens tillgänglighetsgrad. Därför har hjälp med Inköp fokuserats. Insatserna hjälp med Promenad, hjälp med Tvätt och med Sopor, har också betraktats som bostadsrelaterade och har granskats. Men de har inte getts samma tyngd eftersom sambandet inte är lika klart som för hjälp med att göra inköp. Andra faktorer än tillgängligheten till och från bostaden har också stor betydelse i de fallen. För att kunna studera boendemiljöns betydelse för behovet av hjälp med Tvätt måste tvättstugans lokalisering registreras. Sambandet påverkas av om den ligger i fastigheten eller är lokaliserad till en separat byggnad i kvarteret. I det senare fallet har närmiljöns, den yttre miljöns beskaffenhet, stor betydelse. I de fall tvättstugan ligger i bostadsfastighetens källarplan har det betydelse om hissen går ända ner till källarplanet. En del bostadsfastigheter har även tvättfaciliteter inom 17

19 bostaden. Behovet av hjälp med Sopor beror också på var soputrymmet är placerat och hur det är utformat. Teoretiskt är sambandet mellan tillgänglighet till och från bostaden och behovet av hjälp med Promenad tydligt men i praktiken överskuggar förmodligen resursfrågan detta samband. Resurser och policy antogs ha stor betydelse vid bedömningen av behovet av hjälp med att ta promenader. Följande bostadsrelaterade insatsvariabler har undersökts Inköp Sopor Promenad Tvätt Utöver de så kallade bostadsrelaterade insatserna granskades även Städ som tillsammans med Inköp och Tvätt utgör det som här kallats Service. Städ Service Boendedata Boendefaktorn tillgänglighet har fokuserats i boendet. Tillgänglighet är ett begrepp som rymmer många dimensioner. Med tillgänglighet avses här tillgänglighet till och från bostaden i ett flerbostadshus och den har deltas in i tre grader. De har definierats utifrån att flerbostadshuset saknar hiss, att flerbostadshuset har hiss men hissens stannplan och husets entréplan är åtskilda och slutligen att flerbostadshuset har hiss och hissens stannplan och husets entréplan är i samma nivå. Följande boendedata har observerats och dokumenterats Tillgänglighetsgrad till och från bostaden dvs inom en fastighet som i detta fallet alltid är en flerbostadsfastighet Tre olika tillgänglighetsgrader har observerat och registrerats dvs 1. ej tillgänglig det saknas hiss i fastigheten (Bild 2) 2. delvis tillgänglig det finns hiss i fastigheten men hissens stannplan och fastighetens entréplan är i olika nivåer (Bild 3) 3. tillgänglig det finns hiss i fastigheten och hissens stannplan och fastighetens entréplan är i samma nivå (Bild 4) Tillgänglighet till och från fastigheten, dvs utvändig nivåskillnad, den mellan markplan och entréplan, fastigheten är i detta fallet alltid ett flerbostadshus (Bild 5). Byggnadstyp flerbostadshus småhus (eget hem) 18

20 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 2-5 visar från vänster tillgänglighetsgrad 1, 2 och 3 samt utvändig nivåskillnad. Bakgrundsdata Utöver insamlandet av data om nyttjandet av hemtjänst och boendet omfattar studien även följande bakgrundsvariabler; deltagarnas ålder, kön och civilstånd. Tillvägagångssätt Utifrån kriterierna skapades via databasen Origo, ett dokument, en Excel - fil som innehöll poster eller rader om man så vill. Varje post eller rad i filen motsvarade en insats. En person som hade beviljats 10 olika insatser representerades alltså i filen av 10 rader. Det gick inte att ur Origo välja enstaka insatser. De insatser som önskades granskas fick därför sorteras genom en manuell bearbetning av filen med data. Dokumentet innehöll även bakgrundsdata och uppgifter om personernas gatuadress samt vilket statistikområde och stadsdel som deltagaren bodde i. Med hjälp av adressförteckningen på personer med insatser kartlades deras boende. Med kännedom om deras adress kunde de lokaliseras till en bostadsfastighet som har observerats på plats och där boendedata registrerades och dokumenterades. En personkod gjorde det möjligt att skilja på personer med samma adress, med bibehållet identitetsskydd. Med utgångspunkt från adressförteckningen grupperades personerna i statistiskområden inför observationerna som genomfördes stadsdel för stadsdel. Några personer hade hemlig adress och kunde inte observeras. Vid observationerna på plats registrerades bostadstyperna småhus alternativt flerbostadshus. I de fall bostadstypen var ett flerbostadshus registrerades även tillgänglighet till och från bostaden det vill säga om det var tghgr 1, 2 eller 3 i fastigheten. För flerbostadshusen observerades även utvändig nivåskillnad som dokumenterades för fastigheter där markplan och entréplan var åtskilda. På motsvarande sätt dokumenterades 19

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill?

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden För att veta hur vi ska gå framåt måste vi

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer

Trygghetshotellet i Malmö Utvärdering Gittan Ekvall

Trygghetshotellet i Malmö Utvärdering Gittan Ekvall Trygghetshotellet i Malmö Utvärdering Gittan Ekvall FoU-dokument 2011:3 ISBN 978-91-86631-11-6 Stadskontoret Förord Äldre blir fler i framtiden. Att kunna bo kvar i sitt eget hem, oavsett ålder eller

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg av äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer och biståndshandläggare.

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth

Läs mer

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Omsorgsförvaltningen 1(5) Datum 2008-02-28 Handläggare Jerry Karlsson Omsorgsnämnden Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Inledning Regeringskansliet, Socialdepartementet har inbjudit Landskrona

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning Inventering av registrerade föreningar Fritidsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 211-4-5 1.3 Thomas Sterner (Gustaf Johansson/David Nilsson) Fritidsförvaltningen Föreningsavdelningen

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Äldreomsorg Boende. Höör Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor

Äldreomsorg Boende. Höör Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor Äldreomsorg Boende Höör 2016-10-25 Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor Demografisk utveckling Ca 2 miljoner pensionärer 65 år och äldre ökar med över 300 000 per år 2030 kommer det att finnas

Läs mer

Värdet av tillgänglighet

Värdet av tillgänglighet Värdet av tillgänglighet Fil dr., leg. psykolog Lisbeth Lindahl Folkets hus, Göteborg 2013-12-05 Bakgrund Johannes Grén, Formverkstan Gbg Framtida utmaning hur ska välfärden klaras? Andelen äldre ökar

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

Att höra an till någon -är att vara anhörig. Att stå någon nära -är att vara närstående

Att höra an till någon -är att vara anhörig. Att stå någon nära -är att vara närstående Att höra an till någon -är att vara anhörig Att stå någon nära -är att vara närstående Varför stöd till anhöriga? Martina Takter närståendekoordinator FoU Malmö stad & doktorand på Malmö högskola martina.takter@malmo.se

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvårdens utveckling i Sverige 1974 kom en allmän tandvårdsförsäkring som idag är en av förklaringarna till The heavy metal generation Tandvården

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge SNAC Swedish National study on Ageing and Care - syfte, uppläggning och arbetsläge Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet och de äldres livssituation samt

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar

Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar Pär Schön Aging Research Center, Karolinska Institutet & Stockholms universitet & Stiftelsen Äldrecentrum Seminarium: Kultur, mångfald och möjligheter

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Juristfirman Vide AB Tel: 031-15 99 43. 413 01 Göteborg www.juristfirmanvide.se

Juristfirman Vide AB Tel: 031-15 99 43. 413 01 Göteborg www.juristfirmanvide.se Sida 1 av 7 Ale kommun Hanna Hogström Göteborg den 4 september 2015 Promemoria Rättsfrågor 1. Vilka regler och praxis finns i frågan om samlokalisering gällande bostäder med 9 9 LSS med andra LSS-verksamheter

Läs mer

Bilaga 1 Förstagångsväljarnas valdeltagande 2010

Bilaga 1 Förstagångsväljarnas valdeltagande 2010 Bilaga 1 Förstagångsväljarnas valdeltagande 2010 Projektavslutsrapport Demokratiambassadörer bilaga 1 Bilaga 1 till Projektavslutsrapport Demokratiambassadörer Ansvarig: Sara Arvidsson Förvaltning: Utbildningsförvaltningen

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP)

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP) Företeelsen Trygghetsboende SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP) Några fakta I dag lever vi ett kvarts sekel längre än för 100 år sedan Medellivslängden

Läs mer

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Tillsynsenheten Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Omsorgskonsulent Tillhör Tillsynsenheten Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, utredningssekreterare Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1 (7) INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1. Bakgrund/förutsättningar 1.1 Antalet äldre-äldre ökar De äldres andel i kommunen

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.

Läs mer

Funktionshindrade personer. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen

Funktionshindrade personer. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen Funktionshindrade personer. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso och sjukvårdslagen 2005 SO0310 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Äldre och handikappomsorg

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman Äldreomsorg i Stockholms stad Äldreombudsman Linda Vikman The Capital of Scandinavia Äldreombudsmannens uppdrag 1 Äldreombudsmannen ska verka för att äldre personer i Stockholms stad har goda levnadsförhållanden

Läs mer

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Handläggare Datum Ann-Christine Kittel-Olsson 2012-10-15 0480-45 29 04 Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Allmänt om riktlinjer Socialtjänstlagen är en ramlag som reglerar kommunens

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Vilka söker upp äldre?

Vilka söker upp äldre? RAPPORT 2005 : 31 Vilka söker upp äldre? En sammanfattning av verksamhetstillsyn avseende uppsökande verksamhet för äldre i Västmanlands län år 2005 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN LÄNSSTYRELSEN RAPPORT Västmanlands

Läs mer

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta

Läs mer

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Riktlinjer boendestöd för vuxna Riktlinjer boendestöd för vuxna Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 18 december 2012 219 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagstiftning...2 Målsättning...2

Läs mer

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

10 förslag för bättre boende för seniorer

10 förslag för bättre boende för seniorer Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar

Ej verkställda beslut och domar Ej verkställda beslut och domar inom äldre- och handikappomsorgen 31 december 2005 Foto: Carina Remröd www.t.lst.se Publ.nr. 2006:35 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Sammanfattning av enkätsvaren 3 Behov

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Sammandrag av genomförda undersökningar om intresset för servicehus och seniorboende

Sammandrag av genomförda undersökningar om intresset för servicehus och seniorboende Bilaga 2 Sammandrag av genomförda undersökningar om intresset för servicehus och seniorboende Intresset för servicehus Äldreförvaltningen uppdrog åt USK att tillsammans med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Läs mer

Familjehemsplacerade barn 2008

Familjehemsplacerade barn 2008 Familjehemsplacerade barn 2008 Sociala frågor Joonas Terje Titel: Familjehemsplacerade barn 2008 Utgiven av: Författare: Länsstyrelsen i Skåne Län Joonas Terje, Länsstyrelsen i Skåne län Beställningsadress:

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02

Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02 Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02 1 Bakgrund... 3 2 Utredningsgruppens arbete... 3 2.1 Arbetsmetodik... 3

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

1. Framtida behov av bostad med särskild service

1. Framtida behov av bostad med särskild service VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-02-12 DNR SN 2012.207 TONY HULTHÉN SID 1/1 UTREDARE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Framtida behov av bostad med särskild service Förslag till beslut

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad

Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad Upprättad: Datum:2013-01-31 Enhet: Vård och omsorg Projektledare: Sara Makboul Innehållsförteckning Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Äldre vård och omsorg. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen

Äldre vård och omsorg. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen Äldre vård och omsorg. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso och sjukvårdslagen 2004 SO0309 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Äldre och handikappomsorg

Läs mer