Välkommen till arbetslivet! Arbetslivets ABC. Allt vad du bör veta om arbetslivet

Transkript

1 Välkommen till arbetslivet! Arbetslivets ABC Allt vad du bör veta om arbetslivet

2 Tjänstemannacentralorganisationen STTK besöksadress: Mikaelsgatan 8 A Helsingfors postadress: PB 421, Helsingfors e-post: sttk@sttk.fi Tjänstemannacentralorganisationen STTK Om du är en utbildad expert eller tjänsteman bevakar Tjänstemannacentralorganisationen STTK och dess 19 medlemsorganisationer dina intressen. Tjänstemän är exempelvis sjukskötare, primärvårdare, ingenjörer, kontors- och byråsekreterare, banktjänstemän, it -konsulter, poliser, brandmän, merkonomer osv. Vid sidan om att Tjänstemännens centralorganisation STTK bevakar dina intressen vill vi även fördomsfritt förnya arbetslivet, påverka samhället och delta i den offentliga debatten. Alla tjänstemän kan oberoende av utbildningsnivå finna ett organiseringsalternativ bland STTKs medlemsförbund. STTK representerar alla utbildade grupper: oberoende om du studerar i eller utexaminerats från en vetenskaps- eller yrkeshögskola eller en läroinrättning på institutsnivån. Tillsammans har STTKs medlemsförbund medlemmar. STTK-Opiskelijat verkar i gränslandet mellan studier och arbete. Vi framför i STTK en studerande synvinkel och ger studierna ett arbetslivsperspektiv. STTK-Opiskelijat ordnar årligen olika evenemang för STTK-förbundens studerande medlemmar och informerar studerandena på många sätt om arbetslivet. I många STTK-förbund är studerandena aktiva. Det är lätt att komma med i verksamheten. Det att du redan när du studerar blir medlem i ett fackförbund ger dig många värdefulla förmåner och trygghet i arbetslivet. 2

3 Välkommen till arbetslivet! Man klarar sig i arbetslivet ifall man känner till dess spelregler. Denna guide presenterar arbetslivets grunder i en volym. I guiden presenterar vi arbetslivets termer och ger grundinformation om centrala arbetslivsfrågor. Texten i guiden baserar sig på vår gällande lagstiftning. Det är viktigt att komma ihåg att du inte behöver klara dig ensam och att det i arbetslivet lönar sig att hålla på sina rättigheter. Om det är något som du inte kan eller förstår så får du hjälp av din förtroendeman och ditt förbund. Det lönar sig att redan under studietiden gå med i facket. Saknades något i broschyren? Saknar du information som du inte hittade i denna broschyr? Mer information hittar du i adressen www. työelämään.fi. Där finns ett mer omfattande paket om arbetslivets regler. På webbplatsen hittar du också bland annat videoklipp från arbetsintervjuer, information om de uppdrag som förtroendemän har och en lista över frågor som är bra att komma ihåg när man ingår ett arbetsavtal. Innehåll Kontaktinformation 2 Välkommen till arbetslivet! 3 Vad bör du göra före du söker ett arbete 4 Vad och hur söker man? 4 Arbetsansökan 4 5 Meritförteckning 5 En anställningsintervju 6 7 Minneslista för dig som söker arbete 7 Anställningsförhållandet 8 Arbetsavtal 8 9 Modellarbetsavtal 8 Arbetets olika former 9 Ordinarie anställning 9 Heltids- och deltidsarbete 9 Visstidsanställning 9 10 Hyrd arbetskraft 10 Kortjobb 10 Prövotid 10 Arbetstid Periodarbete 11 Flextid 11 Söndagsarbete 11 Mertids- ja övertidsarbete 11 Maximiantalet övertidstimmar 11 Ersättning av mertids- och övertidsarbete 12 Natt- och skiftarbete 12 Lön Lönebetalning 13 Skattefria ersättningar 13 Dagtraktamenten 13 Måltidsersättning 13 Kilometerersättning 13 Semester Intjäning av semester och hur semestern ges 14 Semesterlönen 14 Sjukledighet 14 Arbetstagarens rättigheter 15 Arbetstagarens skyldigheter 15 En minneslista för dig som inleder ditt arbetsliv! 15 Hjälp och trygghet i arbetslivet 16 Fackförbundet 16 Vem kan bli medlem i ett fackförbund? 16 Betydelsen av facklig organisering 16 Förtroendemannen 16 Förtroendemannens uppgifter 17 Förtroendemannens betydelse för dig som arbetstagare 17 Hur blir man förtroendeman? Goda skäl att gå med i facket! 17 Förtroendeombud 18 Kollektivavtalet, tjänstekollektivavtalet 18 Kollektivavtalets allmänt bindande verkan 18 Lokala avtal 18 När anställningsförhållandet upphör 19 Uppsägning 19 Uppsägning av gravid eller familjeledig arbetstagare 19 Uppsägningstider 19 Uppsägning förutsätter samarbetsförhandlingar 19 Återanställningsskyldighet 20 Att häva ett arbetsavtal 20 Löneutbetalning när arbetet avslutas 20 Arbetsintyg 20 Trygghet vid arbetslöshet 20 Arbetsvillkoret 21 Arbetslöshetsförmåner 21 Arbetsmarknadsstöd 21 Grunddagpenning 21 Inkomstdagpenning 21 En minneslista för dig som blir arbetslös 22 Vad bör unga veta om arbetspensionen? Alfabetisk förteckning 23 Fackförbund inom STTK

4 Vad bör du göra före du söker ett arbete Innan du börjar söka arbete lönar det sig att fundera en stund på följande frågor: a Vad för slags arbete intresserar mig? a Vill jag arbeta med människor eller med maskiner. Arbetar jag hellre med händerna eller med maskiner? a Vilken utbildning har jag och för vilka arbetsuppgifter lämpar den sig? - Hurudana arbetsuppgifter passar mig? Har jag p.g.a. hälsoskäl svårt att arbeta inom vissa branscher? avad är jag bra på som arbetstagare? Och mindre bra på? a Hur ser situationen ut på arbetsmarknaden vilka jobb finns det att få på arbetsmarknaden? När man söker arbete är det klokt att enbart koncentrera sig på de arbetsuppgifter, som man genuint och på riktigt är intresserad av. I stället för att skicka ansökningar litet hit och dit bör du satsa ordentligt på de uppgifter du söker. En arbetsgivare märker nog om du verkligen är intresserad av den uppgift som du söker och tvärtom. Vad och hur söker man? När du vet vilken bransch och vilken typ av uppgifter som intresserar dig så kan du börja söka lediga arbetsplatser. Använd alla möjliga informationskällor; tidningar och gratistidningar, arbetsoch näringslivscentralerna, arbetskraftförmedlingstjänster på nätet, förmedlare av hyrd arbetskraft, företagens egna hemsidor etc. Du kan även direkt kontakta företag som intresserar dig och höra efter om de har lediga platser. Kom ihåg, att alla lediga arbetsplatser inte anmäls offentligt. En ledig arbetsplats kan sökas av flera hundra personer och det är väldigt tidskrävande att gå igenom alla ansökningar. Därför kan företag låta bli att offentligt informera om en öppen arbetsplats och förlita sig på djungeltelegrafen. Dessa, så kallade gömda arbetsplatser, besätter man vanligen genom personliga kontaktnätverk. Låt vänner och bekanta veta om att du söker jobb! Arbetsansökan En arbetsansökan är ditt svar på en arbetsplatsannons. Börja med att läsa arbetsplatsannonsen ännu en gång och kolla vilka egenskaper (utbildning, språkkunskap och andra egenskaper) som man förutsätter att den som får arbetet bör ha. I ansökningen bör du visa att du har de egenskaper som man förutsätter. Ifall du inte har dem alla så bör du utan omsvep konstatera det. Lyckligtvis kan en ung arbetssökande i många arbeten ersätta en lång arbetserfarenhet med rätt attityd och en stark vilja att lära sig något nytt. Skriv en skild arbetsansökan för varje arbetsplats som du söker duplicera alltså inte en och samma ansökan för alla. Vi rekommendera inte copy pasting: det går så lätt att i texten glömma något som avslöjar att den ursprungligen har skrivits för någon annan, och det ger inte ett fördelaktigt intryck. I din ansökan bör du motivera varför du vill arbeta med ifrågavarande uppgift/ i ifrågavarande företag. Berätta om din arbetserfarenhet och utbildning samt med vilka uppdrag du trivs och hurdan arbetstagare du är. Motivera varför just du bör väljas till ifrågavarande uppgift. Du skall inte vara onödigt anspråkslös, men kom ihåg att hålla dig till sanningen. 4

5 En arbetsansökan bör vara saklig, logisk och utan några skrivfel. En allmän rekommendation är att ansökningen skall vara på max en sida (A4). En bra idé är att låta någon annan läsa ansökningen innan du sänder den (t.ex. mamma eller pappa, syster, vän, lärare). Man kan bli blind för sådana skriv- eller sakfel som någon annan lättare kan upptäcka. Samtidigt kan du be granskaren berätta om hon eller han tror att brevet kan få läsaren att intressera sig för dig som arbetssökande. Meritförteckning En meritförteckning eller CV (Curriculum Vitae) kompletterar arbetsansökningen. CV:n skall informera arbetsgivaren om din kompetens, utbildning och arbetserfarenhet. Skriv en egen meritförteckning för varje arbete som du söker. Då kan du prioritera meritförteckningen på ett lämpligt sätt. I en meritförteckning presenterar man uppgifterna kronologiskt och börjar med den senaste. En meritförteckning skall vara kort och koncis och betona frågor som är väsentliga för den uppgift man söker. Du bör även be någon läsa meritförteckningen. En meritförteckning bör helst inte överskrida två sidor (A4). Ifall du är ung och söker arbete bör du nämna allt som du bara kan trots att det bara är att du har klippt grannens gräsmatta eller varit barnvakt. Om du till följd av din ålder inte kan ha en lång arbetshistoria kan du t.ex. nämna verksamhet i elev- eller studentkåren eller i en fritidsklubb. Du kan även nämna att du har gjort frivilligt arbete eller deltagit på en språkkurs. Som referens kan du t.ex. nämna en tidigare arbetsgivare eller förman, arbetskamrat, lärare eller klubbledare. Du bör alltid komma ihåg att fråga av dina referenspersoner om de vill ställa upp. Det du skriver i ansökningen skall vara sanningsenligt och korrekt. Arbets-/utbildningshistorien bör vara komplett. Om du exempelvis tog ett mellanår efter grundskolan eller gymnasiet så bör du på något sätt berätta vad du då gjorde. Du skall inte vid sidan om arbetsansökningen och meritförteckningen sända några andra bilagor, så som kopior av dina betyg, om man inte särskilt ber om det. Arbetsansökningen och meritförteckningen är ditt försäljningsbrev: det är på basen av dem som du kallas eller inte kallas till en anställningsintervju. Därför lönar det sig att offra tid och vara noggrann! De vanligaste rubrikerna i en meritförteckning är: apersonuppgifter autbildning aarbetserfarenhet akompetens aspecialkompetens aförtroendeuppdrag aspråkkunskap afritidsintressen areferenser/närmare uppgifter ges av Meritförteckning? CV? Vad är skillnaden? 5

6 En anställningsintervju Ifall din arbetsansökan har väckt arbetsgivarens intresse så torde du kallas till en anställningsintervju. Det gäller att förbereda sig väl för en anställningsintervju. Ifall du inte redan gjorde det när du skrev din ansökan bör du senast nu ta reda på fakta om företaget. Gå in på företagets hemsidor. Ifall du känner någon som arbetar eller har arbetet på företaget så be att han eller hon berättar om företaget för dig. Kom ihåg att före intervjudagen ta reda på var företaget är beläget, så att du exakt vet vart du ska. Kom utvilad och i god tid till intervjun. Ifall du av någon anledning är sen skall du omedelbart meddela detta till intervjuaren! Kom ihåg att beklaga förseningen. I en intervjusituation bör du komma ihåg hur viktigt det första intrycket är. Redan när ni skakar hand bildar intervjuaren en första uppfattning om dig och det kan vara svårt att förändra det första intrycket. Även din icke-verbala kommunikation, såsom miner, gester och ditt allmänna yttre, påverkar den bild intervjuaren får av dig. Möjliga intervjufrågor Kom ihåg att uppföra dig gott och reippaus? under hela intervjun. Lyssna när man talar till dig och svara tydligt, klart och sanningsenligt på de frågor man ställer till dig. Se intervjuaren i ögonen när du talar till honom eller henne. Trots att man kan läsa svaret ur din ansökning eller CV så skall du svara sakligt och under inga förhållanden kort uppmana intervjuaren att läsa ur pappret. Till intervjun bör du ta med en portfolio med dina betyg och andra bevis på din kompetens. Överst ska du lägga de viktigaste och för arbetet mest väsentliga dokumenten. Kom ihåg att man på många sätt kan klara en intervju bra. Var rejält dig själv och försök att inte spänna för mycket! Du skall vara korrekt klädd. Val av klädsel kan lätt vålla huvudbry och därför några tips: Ifall du kan besöka företaget i förväg så kan du samtidigt hålla ett öga på vad för klädkod de anställda följer och ta modell av dem. Även det vilken typ av arbete du söker bör till en del påverka din klädsel: du kan till exempel söka arbete som kundbetjänare, kontorsanställd, fabriksarbetare eller chef klä dig enligt uppgift. Generellt kan man säga, att det är bättre att klä sig lite upp än rejält ned. Det viktigaste är dock att dina kläder är rena och prydliga. Kom alltid ihåg vikten av personlig hygien. Man bör aldrig komma smutsig eller ovårdad till en anställningsintervju. Ifall du har uppseendeväckande piercingsmycken i ansiktet kan det vara motiverat att ta bort dem för intervjun (beroende på uppgift). Det lönar sig att öva inför en intervju och fundera på hur du skall svara på möjliga intervjufrågor. De frågor som ställs bör alltid på något sätt beröra det arbete eller de arbetsuppgifter som du söker. Du kan exempelvis få följande frågor: avarför söker du denna plats/vill du arbeta i denna bransch? ahur väl känner du vårt företag/vår organisation? ahur uppfattar du det arbete som du söker? Vad väntar du dig av detta arbete? avilken arbetserfarenhet har du? ai vilka arbetsuppgifter trivs du? amed vilka arbetsuppgifter trivs du? ahurudan arbetstagare är du? anämn tre av dina goda och tre av dina dåliga sidor? (*) avarför bör vi välja just dig? avad har du för hobbyn? atalar du finska? Do you speak English? (**) ahar du några frågor till oss? (***) 6

7 * Dåliga sidor kan även ses som utvecklingsområden och man kan spegla dem genom den plats man söker. Ifall man t.ex. önskar att den valda har goda kunskaper i tyska så kan du säga att du för närvarande behärskar språket tämligen bra men att du är villig att utveckla din förmåga. Du bör inte kritisera dig själv för starkt. ** Din språkkunskap kan testas genom att en del av frågorna ställs på ett främmande språk. Det lönar sig att svara på samma språk. Trots att du inte behärskar språket väl så kan du ändå visa att du är beredd att försöka att klara dig på språk som språk. *** Du gör klokt i att fundera på några frågor i förväg. Frågor som man inte får ställa Det finns även frågor som man inte får ställa. Exempelvis: ahar du barn? Tänker du skaffa barn i en nära framtid? avilken religion bekänner du? aär du politiskt aktiv/medlem i något parti? aär du medlem i ett fackförbund? avilka ägande-, affärs- eller företagsförhållanden har din familj? ahar du någon allvarlig sjukdom? (*) aär du i ett parförhållande? * Ibland kan frågor som berör hälsotillståndet vara tillåtna om de anknyter till arbetsuppgiftens särskilda egenskaper och möjligheten att klara sig i arbetet. Ifall du känner att du helt enkelt måste svara på en förbjuden fråga som t.ex. berör familjeplanering så behöver du inte vara oroad för att svaret måste hålla streck. Enligt jämställdhetslagen är det inte tillåtet att fråga om graviditet eller planering av graviditet. Dessutom slår lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män fast att man inte får missgynna en arbetssökande p.g.a. graviditet. MINNESLISTA FÖR DIG SOM SÖKER ARBETE Arbetsansökan aorientera dig om förtaget afundera: vad kan jag erbjuda som arbetstagare? aen personlig arbetsansökan väcker intresse, men överdrifter fungerar sällan asatsa tid på din CV atesta din arbetsansökan och CV på någon du känner abe om referenser av exempelvis tidigare arbetsgivare eller förmän aberätta vad du kan och var stolt över det abifoga dina betyg enbart på begäran Anställningsintervju ata reda på fakta om företaget så att du vet till hurdan arbetsplats du söker ata med dig arbets- och studieintyg om man begär om det aträna intervjusituationen i förväg afundera i förväg på möjliga intervjufrågor och -svar avar beredd på att arbetsgivaren i slutet av intervjun kan fråga om du vill ställa några frågor akom ihåg att klä dig vårdat och korrekt akom ihåg att uppföra dig artigt 7

8 Anställningsförhållandet Arbetsavtal Modellarbetsavtal Arbetsavtalet är arbetslivets grundavtal. I arbetsavtalet förbinder du dig att för arbetsgivaren utföra vissa bestämda arbeten mot en överenskommen lön och andra förmåner. Det lönar sig alltid att ingå arbetsavtalet skriftligt. Du kan även ingå arbetsavtalet muntligt eller elektroniskt, men då ska arbetsgivaren ge dig, om ditt anställningsförhållande varar över en månad, en skriftlig utredning över de centrala villkoren i arbetet. Ett skriftligt avtal är i både ditt och arbetsgivarens intresse: ur ett skriftligt avtal kan ni alltid granska vad ni har kommit överens om. Ifall avtalet är muntligt är detta inte möjligt. Du bör därför alltid be att arbetsgivaren ingår ett skriftligt avtal med dig. I arbetsavtalet bör ni hänvisa till kollektivavtalet eller uttryckligen komma överens om åtminstone följande frågor: Tidpunkten då du skall börja arbeta Platsen där du skall arbeta Anställningsförhållandets form och längd Eventuell prövotid Huvudsakliga arbetsuppgifter Arbetstiden Det kollektivavtal som tillämpas Lönen och löneutbetalningsperioden Principerna för hur semestern bestäms Uppsägningstiden och principerna för hur den bestäms Längden för ett arbetsavtal på viss tid och grunden för tidsbundenheten 8

9 Om du skrivit under ett arbetsavtal i god tid före anställningen bör du börja arbeta vid den överenskomna tidpunkten. Du är skyldig att börja jobba om du inte kommer överens om annat med arbetsgivaren. Du kan även säga upp arbetsavtalet innan arbetet ska börja. Ifall du inte vill arbeta så bör du meddela det till arbetsgivaren så tidigt som möjligt. Det mest praktiska är att du minst följer arbetsavtalets normala uppsägningstider trots att de i och för sig enbart gäller för dem som är ordinarie anställda. Ett arbetsavtal på viss tid kan inte sägas upp så länge som avtalet gäller ifall ni inte i arbetsavtalet har kommit överens om att det är möjligt. Det är möjligt att häva ett arbetsavtal under prövotiden, men först efter att arbetet har inletts. Ifall arbetsgivaren har fler arbetsplatser är det särskilt viktigt att ni slår fast platsen där du skall arbeta. Ju tydligare din arbetsplats har bestämts i arbetsavtalet dess bättre skydd har du som arbetstagare. Ifall ni i avtalet enbart har skrivit t.ex. Helsingfors och företaget har många verksamhetsenheter i Helsingfors kan du vara skyldig att arbeta på olika enheter i Helsingfors. Resandet kan vara en av arbetsuppgifterna och därför kan man inte alltid entydigt i arbetsavtalet slå fast den plats där du skall arbeta. I arbetsavtalet skall ni definiera dina huvudsakliga arbetsuppgifter. Ifall uppgifterna är diffust definierade kan du bli tvungen att arbeta med sådana arbetsuppgifter som du egentligen inte är anställd att göra. Ingendera parten kan ändra på villkoren i arbetsavtalet utan den andra partens samtycke. Du bör därför innan du undertecknar arbetsavtalet läsa texten noga. Du kan även be att få ta med dig arbetsavtalet så att du noggrant kan sätta dig in i texten. Ifall du är medlem i ett fackförbund kan du även be att förtroendemannen på din arbetsplats går igenom avtalet tillsammans med dig. Arbetets olika former Ordinarie anställning Med ordinarie anställning avser man ett anställningsförhållande som gäller tills vidare. Det är alltså frågan om en fast och ordinarie arbetsplats. En ordinarie arbetsplats på heltid är den vanligaste anställningsformen. En ordinarie eller tills vidare anställning upphör på arbetstagarens eller arbetsgivarens initiativ med uppsägning. Arbetsgivaren behöver vägande sakskäl medan arbetstagaren kan säga upp sig utan någon orsak. Anställningsförhållandet kan även avslutas genom att det hävs och då avslutas både arbetet och löneutbetalningen omedelbart. En hävning förutsätter mycket vägande skäl och båda parternas godkännande. Heltids- och deltidsarbete Den normala arbetstiden för dem som arbetar heltid är vanligen fem arbetsdagar och endera 37,5 eller 40 arbetstimmar per vecka. I arbetsavtalet kan man komma överens om att man arbetar enbart en del av dagen eller av veckan. Med deltidsarbete avser man en arbetstid som är kortare än den ordinarie veckoarbetstid som lagstiftningen och tjänsteeller kollektivavtalet fastställer. Härvid relateras lönen till arbetstiden. Vanligen anses att en arbetstid under 30 timmar är deltid. Ifall arbetsgivaren senare behöver mer arbetskraft skall han först erbjuda det till de deltidsanställda arbetstagarna. En deltidsanställd kan vara i anställningsförhållande till flera arbetsgivare. Man får inte tillämpa sämre arbetsvillkor på del- än på heltidsanställda, men man får relatera villkoren så att de motsvarar den tid man arbetat. Visstidsanställning Arbetsavtalet kan vara på viss tid, vilket betyder att anställningsförhållandet avslutas vid en i förväg bestämd tidpunkt. En visstidsanställning kräver en grundad orsak och ni skall anteckna orsaken och längden i arbetsavtalet (eller i den skriftliga utredning som arbetsgivaren skall lämna). Ifall arbetsgivaren inte gör detta kan han dömas till böter. Viss tid kan motiveras till exempel med att man vikarierar för en ordinarie arbetstagare, fyller behovstoppar, arbetar som säsongbiträde (exempelvis sommarjobb), gör praktik eller på grund av arbetets karaktär. Ifall du är osäker om din visstidsanställning är laglig kan du kontakta ditt fackförbund. Ett arbetsavtal som ingåtts på viss tid anses gälla tillsvidare om inte visstidsanställningen motiveras av ett separat skäl. Om man ingår utan avbrott eller med korta avbrott fler visstidsanställningar efter varandra intjänar man anställningsförmåner på samma sätt som en tillsvidare anställda. Till dessa förmåner räknas t.ex. semester och sjuklön samt övriga förmåner som bygger på anställningsförhållandets längd. 9

10 Utgångspunkten är att man inte kan avsluta en visstidsanställning innan den angivna tiden går ut. Men ni kan i visstidsavtalet komma överens om en uppsägningstid. Härvid kan uppsägningen genomföras på samma grund som i ordinarie anställningsförhållanden (se Uppsäging). Ett avtal på viss tid kan dock precis som ett tillsvidare avtal hävas omedelbart. (se Häva ett arbetsavtal) Man får inte tillämpa sämre arbetsvillkor på en visstidsanställning än vad annars gäller. Arbetsgivaren bör även annars bemöta alla anställda, oberoende av formen för deras anställningsförhållande, opartiskt. Hyrd arbetskraft Du kan även ingå ett arbetsavtal med ett bemanningsföretag. Du är då i anställningsförhållande till bemanningsföretaget, men din arbetsplats varierar och även lönen kan variera beroende på den arbetsplats där du arbetar. Även för hyrd arbetskraft gäller att ett arbetsavtal på viss tid kräver en laglig orsak. Undantaget är om du själv uttryckligen vill ingå ett visstidsavtal. Som en uthyrd arbetstagare skall du i första hand få lön enligt det allmänbindande kollektivavtal som gäller för bemanningsföretaget. Ifall bemanningsföretaget inte är bundet av ett kollektivavtal så betalar företaget lön enligt det bindande kollektivavtal som Varför är mitt arbetsavtal på viss tid? gäller för användarföretaget (den plats där arbetet utförs). På hyrd arbetskraft tillämpas som utgångspunkt samma regler som på andra anställningsförhållanden, men hyrd arbetskraft berörs av vissa särdrag som någon gång gör det svårt att tillämpa dessa bestämmelser. Arbetsoch näringslivsministeriet har publicerat en guide om hyrd arbetskraft som brett informerar om arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Guiden finner du på adressen Kortjobb En arbetsgivare kan behöva en arbetstagare för ett kortvarigt jobb eller projekt. Även i detta fall är det frågan om ett arbete på viss tid och det lönar sig att ingå avtalet skriftligt. Även om arbetet endast varar en kort tid och utförs hemma vid datorn är det frågan om ett anställningsförhållande. Du bör kontakta ditt fackförbund ifall du är osäker om det är frågan om ett anställnings- eller ett uppdragsförhållande mellan en självständig yrkesutövare och en uppdragsgivare. Formen påverkar de villkor och förmåner du har i arbetet. Prövotid Du kan komma överens om en prövotid som börjar när du börjar arbeta och varar högst fyra månader. Ifall du är nyanställd och arbetsgivaren utbildar dig i mer än fyra månader kan ni komma överens om en prövotid på högst sex månader. Ni kan även komma överens om en prövotid för en visstidsanställning. Om anställningsförhållandet är kortare än åtta månader får prövotiden vara högst hälften av tiden för visstidsanställningen. Om visstidsanställning till exempel är på sex månader kan prövotiden högst vara tre månader. Under prövotiden kan både du och arbetstagaren vardera med omedelbar verkan häva arbetsavtalet. Arbetsgivaren får inte häva arbetsavtalet med diskriminerande eller annars, med tanke på syftet med prövotiden, ovidkommande grund. Arbetstid Arbetstid är den tid som arbetstagaren använder till att arbeta eller är skyldig att vara på arbetsplatsen eller på något annat sätt stå till arbetsgivarens förfogande. Tid som används till att resa till och från arbetet (hem-arbetsplats) räknas inte som arbetstid om tiden inte samtidigt bör ses som en arbetsprestation. Enligt arbetstidslagen är den ordinarie arbetstiden högst åtta timmar per dag och 40 timmar per vecka. Inom 10

11 många branscher har man i kollektivavtalet kommit överens om en kortare ordinarie veckoarbetstid - till exempel 37,5 timmar. Arbetstiden kan vara flexibel per dag, vecka eller per månad, men arbetstiden bör jämna ut sig i enlighet med arbetstidslagen och kollektivavtalet. Ett utjämningsschema för arbetstiden skall utarbetas i förväg. Periodarbete Den ordinarie arbetstiden kan inom vissa branscher se ut så att den under en period på tre veckor är högst 120 timmar eller under en period av två veckor är högst 80 timmar. Exempel på branscher: polis-, tull-, post-, tele-, telefonoch radioverken (med undantag av dessas mekaniska verkstäder och reparationsverkstäder eller byggarbeten) sjukhus, hälsovårdscentraler, barndaghem som håller öppet dygnet runt och fängelser person- och godstransport, kanaler, svängbroar och färjor lastning och lossning av fartyg och järnvägsvagnar bevakningsarbete inkvarterings- och förplägnadsrörelser För att arbetet skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt eller för att undvika oändamålsenliga arbetsskift för arbetstagarna kan den ordinarie arbetstiden även ordnas så att den under två på varandra följande perioder av tre veckor eller under tre på varandra följande perioder av två veckor är högst 240 timmar. Den ordinarie arbetstiden får inte under någon period av tre veckor överstiga 128 timmar och inte under någon period av två veckor överstiga 88 timmar. Flextid Du kan med arbetsgivaren komma överens om flextid så att du inom överenskomna gränser kan bestämma den tidpunkt då ditt dagliga arbete börjar och slutar. Härvid skall ni komma överens om den fasta dygnsarbetstiden, flexgränserna per dygn samt om maximala antalet för sammanräknade överskridningar och underskridningar av den ordinarie arbetstiden. Måste man gå med på övertidsarbete? Söndagsarbete På söndagar eller kyrkliga helgdagar får arbete utföras endast om det på grund av sin art utförs regelbundet under nämnda dagar. Söndagsarbete kan även utföras om man har kommit överens om det i arbetsavtalet eller om arbetstagaren särskilt ger sitt samtycke till det. För söndagsarbete som utförs under ordinarie arbetstid skall lönen betalas förhöjd med 100 procent. Om arbetet samtidigt är mertids-, övertids- eller nödarbete skall för det också erläggas en ersättning som beräknas på arbetstagarens oförhöjda lön. Mertids- och övertidsarbete Mertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver den avtalade arbetstiden och som inte överskrider den ordinarie lagstadgade arbetstiden. Om den ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet är exempelvis 37,5 timmar per vecka så är de 2,5 timmar som man arbetar över mertidsarbete (37,5+2,5=40). Ifall du inte i ditt arbetsavtal har kommit överens om mertidsarbete så kräver mertidsarbetet ditt samtycke. Övertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver den lagenliga ordinarie arbetstiden. Övertidsarbete får utföras endast om arbetstagaren särskilt gett sitt samtycke. Samtycket bör bes varje gång skilt. Arbetstagaren kan dock ge sitt samtycke för en bestämd, kortare tidsperiod åt gången, om detta är nödvändigt med tanke på arbetsarrangemangen. Om mertids- eller övertidsarbete är nödvändigt på grund av arbetets art och av synnerligen tvingande skäl, får en tjänsteman eller tjänsteinnehavare hos ett offentligt samfund inte vägra utföra sådant arbete. Den allmänna regeln är att man inte måste ge sitt samtycke till mertids- eller övertidsarbete. Maximiantalet övertidstimmar Under en period av fyra månader får man högst arbeta 138 timmar övertid och under ett kalenderår högst 250 timmar. Förtroendemannen och arbetsgivaren kan dock komma överens om extra övertidsarbete på högst 80 timmar per kalenderår, men man får inte överskrida den ovan nämnda regeln om 138h/4 månader. 11

12 Ersättning av mertidsoch övertidsarbete För merarbete skall man betala minst den ersättning som du får för den ordinarie arbetstiden. Enligt arbetstidslagen skall du få för de två första arbetstimmar som överskrider den ordinarie dygnsarbetstiden din lön förhöjd med 50 procent och för de följande arbetstimmarna förhöjd med 100 procent. För de arbetstimmar som överskrider den ordinarie veckoarbetstiden får du lön förhöjd med 50 procent. I periodarbete betalar man ersättning för de timmar som överskrider hela periodens ordinarie arbetstid. Ni kan komma överens om att helt eller delvis byta den lön, som utbetalas för mertids- eller övertidsarbete, till på motsvarande sätt förhöjd ledig tid. Den lediga tiden skall, om ni inte kommer överens om annat, ges inom sex månader efter att du har arbetat mer- eller övertid. Arbetstagaren och arbetsgivaren bör tillsammans försöka komma överens om när den lediga tiden skall ges. Ifall man inte lyckas i detta är det arbetsgivaren som bestämmer tidpunkten om inte arbetstagaren kräver ersättningen i pengar. Hur mycket betalar man för nattarbete? I tjänste- och kollektivavtal har man vanligen kommit överens om en mer heltäckande ersättning av övertid än vad lagen stadgar. Arbetstagaren är inte behörig att ens i sitt arbetsavtal avsäga sin rätt till övertidsersättning. Natt- och skiftarbete Enligt arbetstidslagen är arbete som utförs mellan klockan 23 och klockan 6 nattarbete. Man får enbart arbeta nattetid inom ramen för arbetstidslagens strikta bestämmelser om gränser och uppgifter. Nattarbete får bl.a. utföras i periodarbete i underhåll och renhållning av all männa vägar, gator och flygplatser apotek tidningar och tidsskrifter, nyhetsoch bildbyråer samt i tidningsutdelning arbeten, som p.g.a. sin karaktär enbart kan utföras nattetid. Nattarbete är tillåtet i de arbeten som regleras i arbetstidslagens 5 kapitel 26. Om nattarbetet är särskilt farligt eller i fysiskt eller psykiskt hänseende mycket ansträngande är arbetstiden högst åtta timmar per dygn. I tjänste- och kollektivavtalen fastställer man när man betalar en särskild ersättning för nattarbete. Det är vanligt att man har avtalat om ett för arbetstagaren bättre system än vad lagen fastställer. Till exempel att nattillägg utbetalas redan från och med klockan 21. Nattarbete förenas ofta med skiftarbete. I skiftarbete skall skiften avlösa varandra regelbundet. Turlistorna i skiftarbete bör även de avlösa varandra, vilket betyder att man inte kan ha samma arbetstagare i nattarbete i långa perioder utan avbrott. Närmare information om skiftarbete finner du i tjänste- och kollektivavtalen. I periodarbete får man högst arbeta sju nattskift i följd. I periodarbete förstår man med nattskift ett skift av vilket minst tre timmar infaller mellan klockan 23 och klockan 6. Lön För ett utfört arbete betalar man lön, som kan vara vilket vederlag med ekonomisk värde som helst men som vanligen är pengar. Lönen kan vara tidlön, d.v.s. timeller månadslön. Lönen kan även endera helt eller delvis grunda sig på arbetsprestationen eller -resultatet. Lönen och det hur den bestäms bör ni anteckna i arbetsavtalet. I de branschvisa tjänste- och kollektivavtalen fastställer man minimilönerna för olika uppgifts- och svårighetsgrupper. Lönen får inte vara mindre, men nog större än det som står i tjänsteoch kollektivavtal. Du kan med arbetsgivaren komma överens om särskilda personliga tillägg som bestäms utgående från din kunnighet, förmåga och prestation. Innan du kommer överens om din lön gör du klokt i att bekanta dig med 12

13 branschens kollektivavtal. Som medlem i ett fackförbund kan du även få hjälp av förbundet för att definiera din egen lönenivå. Lönen höjs i enlighet med tjänsteoch kollektivavtalet, men arbetsgivaren kan höja lönen mer än vad man har kommit överens om i avtalet. Lönen kan däremot inte sänkas utan arbetstagarens samtycke och arbetsgivaren kan inte ens med ditt samtycke sänka lönen under avtalets minimum. Ifall branschen inte har ett kollektivavtal och man inte har kommit överens om något annat om lönen bör arbetstagaren få sedvanlig och skälig lön för det arbete han eller hon har utfört. Lönebetalning Lönen skall betalas minst en gång i månaden. De timavlönade får sin lön två gånger i månaden. Ni bör skriva in löneutbetalningsperioden och -dagen i arbetsavtalet. Om ni inte har kommit överens om annat skall lönen betalas eller det måste vara möjligt att lyfta lönen på den sista dagen av lönebetalningsperioden. Ifall lönebetalningsdagen infaller på en söndag, kyrklig helgdag, självständighetsdagen eller första maj, jul- eller midsommarafton, helgfri lördag, så är förfallodagen den närmast föregående vardagen. Arbetsgivaren skall i samband med betalningen av lönen ge dig en lönespecifikation av vilken lönebeloppet och de principer enligt vilka lönen bestäms framgår. Dessutom skall möjliga lönetillägg, betalade skattefria vederlag samt den verkställda förskottsinnehållningen och andra betalningar framgå. Du bör alltid granska att alla nödvändiga betalningar ingår i din lönespecifikation. Om inte annat har avtalats skall slutlönen betalas senast den dag då anställningsförhållandet upphör. I arbetsavtalet kan ni exempelvis ha kommit överens om att slutlönen betalas den följande normala lönebetalningsdagen. Skattefria ersättningar De skattefria ersättningar (vederlag) anknyter till arbetsresor som ingår i arbetstiden och som utförs på arbetsgivarens anmodan. Med arbetsresa avses i detta sammanhang en resa mellan hemmet och en särskild plats för utförande av arbetet. Arbetsgivaren ersätter inte resa mellan hemmet och den ordinarie arbetsplatsen. Dagtraktamenten Arbetsgivaren betalar dagtraktamenten för arbetsresor ifall arbetet utförs på en plats som är på längre än 15 kilometers avstånd från den egentliga arbetsplatsen eller bostaden. Dagtraktamente utbetalas inte trots att avståndet mellan hemmet och den ordinarie arbetsplatsen är mer än 15 kilometer. Skattestyrelsen slår årligen fast de dagtraktamenten som betalas för arbetsresor. Gällande satser och regler finner du på Skattestyrelsens hemsidor: Dagtraktamenten är skattefri inkomst. Du får hälften av dagtraktamentet ifall du under en över tio timmars arbetsresa får två och under en över sex timmars arbetsresa en fri varm måltid. Intjänar en deltidsanställd semester? Statsanställda följer bestämmelserna om reseersättningar i statens tjänste- och kollektivavtal. I andra kollektivavtal kan man ha kommit överens om andra dagtraktamentsregler. Till den del som dagtraktamenten och kostnadsersättningar överskrider skattestyrelsens satser är de skattebelagda. Måltidsersättning Om man inte får dagtraktamente för arbetsresan på grund av kort väg kan arbetstagaren få måltidsersättning. Uppdaterade uppgifter om måltidsersättningen hittar du på Skattestyrelsens webbsidor. Kilometerersättning Om du under din arbetsresa använder din bil är du berättigad till kilometerersättning. Om du i bilen transporterar arbetskamrater höjs ersättningen beroende på hur många medföljande du har i bilen. Kilometerersättning utbetalas inte för resa mellan hemmet och arbetsplatsen trots att du kör med din egen bil. Uppdaterad information om kilometerersättningen finner du på Skattestyrelsens hemsidor: fi/sv-fi. Semester En arbetstagare intjänar semester enligt antalet månader man arbetat. Du intjänar semester för de kalendermånader då du har arbetat minst 14 dagar eller 35 timmar. Du intjänar även semester för dagar som anses likställda med arbete och som arbetsgivaren enligt lagen betalar lön för. Man anser även att vissa dagar, då du medan anställningsförhållandet varade varit frånvarande, är likställda med dagar då man varit på plats.sådana dagar är bl.a. de arbetsdagar eller arbetstimmar som du är förhindrad att arbeta p.g.a. moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet, sjuk- 13

14 dom eller olycksfall (dock icke mer än 75 arbetsdagar under kvalifikationsåret), eller p.g.a. permittering (högst 30 arbetsdagar i sänder). I arbetstidslagens 2 kapitel 7 finner du de bestämmelser som gäller för likställd tid. När anställningsförhållandet upphör har du rätt att för den semester du inte hunnit ta ut få motsvarande semesterlön (semesterersättning). Intjäning av semester och hur semestern ges Enligt semesterlagen intjänar du i ett anställningsförhållande som varat i mindre än ett år två dagar semester för varje kvalifikationsmånad och om anställningsförhållandet fortsatt i över ett år 2,5 dagar per månad. Vid beräknandet av semesterns längd avrundas en del av en dag till en hel semesterdag. I vissa kollektivavtal har man kommit överens om större semesterintjäning än vad lagen föreskriver. Din kommande semester intjänar du under perioden 1 april 31 mars, som kallas semesterkvalifikationsåret. Av den semester som du intjänar under semesterkvalifikationsåret skall du hålla 24 vardagar (sommarsemester) under semesterperioden 2 maj 30 september. Den resterande delen av semestern (vintersemester) bör du få senast innan följande semesterperiod börjar. Huvudsakligen bör både sommar- och vintersemestern ges sammanhängande. Man kan även avtala annat om semesterns tidpunkt inom den ram som semesterlagen tillåter. Arbetsgivaren skall informera arbetstagaren om de allmänna principer som man på arbetsplatsen följer när man ger semester. Arbetsgivaren skall även reservera för arbetstagaren en möjlighet att före han bestämmer semesterns tidpunkt framföra sin åsikt om tidpunkten. Arbetsgivaren måste i mån av möjlighet beakta arbetstagarnas önskemål och fördela semestrarna opartiskt. Ifall detta inte är möjligt skall tidpunkten meddelas senast två veckor innan semestern skall börja. Semesterlönen För semestertiden får du ordinarie lön. De naturaförmåner som hör till lönen skall ges oförkortade och de som du inte kan utnyttja under semestern skall ersättas med pengar. Semesterlönen betalas före semestern börjar. För en högst sex dagar lång semesterperiod får man betala semesterlönen på den normala löneutbetalningsdagen. I tjänste- och kollektivavtalen har man dessutom kommit överens om en semesterpenning som vanligtvis är femtio procent av semesterlönen och som betalas antingen före semestern börjar eller efter semestern. När anställningsförhållandet upphör har arbetstagaren rätt att för den semester hon inte hunnit ta ut få motsvarande semesterlön (semesterersättning). Sjukledighet Får man lön under sjukledighet? Ifall du till följd av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta har du rätt till lön för sjukdomstiden. Enligt arbetsavtalslagen betalar arbetsgivaren lön för sjukdomstid i tio dagar (den dag du insjuknar + nio arbetsdagar). Om ditt anställningsförhållande varat i minst en månad får du full lön och om förhållandet varat under en månad en halv lön. Efter detta utbetalar Folkpensionsanstalten (FPA) sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen. I en del av tjänste- och kollektivavtalen har man kommit överens om t.o.m. märkbart längre betalningsperioder för sjuklönen. Du bör utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om att du är sjukfrånvarande. Om arbetsgivaren kräver det måste du skaffa en pålitlig utredning (t.ex. läkarintyg) om att du är arbetsoförmögen. Det är vanligt att man i olika avtal eller lokalt på arbetsplatsen har kommit överens om hur arbetstagaren skall anmäla sin sjukfrånvaro och hur många dagar man kan vara frånvarande utan läkarintyg. En arbetstagare som har orsakat sin arbetsoförmåga avsiktligt eller av grov vårdslöshet har inte rätt till lön för sjukdomstid. 14

15 Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter Arbetstagarens rättigheter Arbetstagarna har rätt att vara medlem i förening (t.ex. fackförbund) samt delta i dess verksamhet. Arbetstagaren har en lika rätt att inte vara medlem i någon förening. Arbetstagarna och deras organisationer (såsom fackförbund) har rätt att avgiftsfritt använda arbetsgivarens lokaler under raster och utanför arbetstiden för att behandla frågor som berör arbetsplatsens anställningsförhållanden samt fackförbundens verksamhetsområde. Det att de anställda använder sin mötesrätt får inte skada arbetsgivarens verksamhet. Vad i all världen är ett fackförbund? iakttagande av de anvisningar som arbetsgivaren inom ramen för lag och kollektivavtal ger. Du bör även följa överenskomna arbetstider och använda de skyddsredskap som anvisas samt i mån av möjlighet sörja för såväl din och andra arbetstagarnas säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. En arbetstagare får inte själv eller för någon annan arbetsgivare utöva konkurrerande verksamhet som är i strid med god sed och som skadar arbetsgivaren. Som arbetstagare får du inte för utomstående avslöja arbetsgivarens affärs- och yrkeshemligheter. Om du har erhållit informationen obehörigen så fortsätter förbudet även efter att anställningsförhållandet avslutats. Med ett avtal om konkurrensförbud kan man begränsa arbetstagarens rätt att ingå, efter att anställningsförhållandet upphört, ett arbetsavtal med en arbetsgivare som konkurrerar med den tidigare arbetsgivaren. Avtalet om konkurrensförbudsavtalet kan endera ingås när anställningsförhållandet börjar eller medan avtalet varar och enbart av en särskilt vägande orsak som berör arbetsgivarens verksamhet eller anställningsförhållandet. Arbetstagaren har rätt att på begäran av arbetsgivaren få ett skriftligt arbetsintyg ur vilket det framgår anställningsförhållandets längd och arbetsuppgifternas art. Ifall en arbetstagare ber om det skall även orsaken till att anställningsförhållandet har upphört framgå ur arbetsintyget och man kan även be om att en bedömning av ens yrkesskicklighet och uppförande nämnas i arbetsintyget. Du kan senast begära ett arbetsintyg 10 år efter att anställningsförhållandet har upphört. Ett intyg över din yrkesskicklighet och ditt uppförande skall du emellertid begära inom ditt efter att anställningsförhållandet har upphört. Arbetsgivaren skall, ifall det inte förorsakar orimliga svårigheter för honom, ge ett nytt intyg i stället för ett arbetsintyg som förkommit eller blivit förstört. Arbetstagarens skyldigheter Som arbetstagare är du skyldig att utföra ditt arbete omsorgsfullt och med EN MINNESLISTA FÖR DIG SOM INLEDER DITT ARBETSLIV! aingå arbetsavtalet skriftligt ata reda på ditt fackförbund och om ni har en förtroendeman på din arbetsplats abekanta dig med det kollektivavtal som gäller för din bransch akom ihåg att ett arbetsavtal på viss tid kräver en grundad orsak och att avtalets längd skall framgå klart aprövotid kräver att du kommit överens om det när anställningen börjar. Ifall ni har kommit överens om prövotid skall detta nämnas i ditt skriftliga arbetsavtal eller i den skriftliga utredning om arbetsvillkoren som arbetsgivaren skall ge dig. aarbetsgivaren får inte betala lägre, men nog högre lön än vad som står i kollektivavtalet. aför övertid skall du enligt lagen få en särskild ersättning. Du behöver inte ta emot övertidsarbete. aför helgdagar har du rätt till helgdagsersättning. adu intjänar semester minst enligt semesterlagen och semesterlönen utbetalas enligt arbets- eller tjänstekollektivavtalet. aom du på arbetsplatsen är berusad eller drogpåverkad kan det leda till att ditt anställningsförhållande hävs utan uppsägningstid. 15

16 Hjälp och trygghet i arbetslivet Fackförbundet En klar majoritet av löntagarna i Finland är medlemmar i ett fackförbund och i den egna branschens arbetslöshetskassa. Organisationsgraden är nästan 75 procent och de fackligt förhandlade kollektivavtalen täcker 95 procent av alla finländska löntagare. Siffran är en av de högsta i världen. Ett fackförbund är arbetstagarnas organisation som försvarar och förbättrar arbetstagarnas arbetsvillkor. Ett fackförbunds viktigaste uppgift är att tillsammans med arbetsgivarförbundet förhandla om branschens tjänste- och kollektivavtal. Fackförbunden övervakar även att kollektivavtalen följs och hjälper medlemmarna i tvistesituationer. Arbetslöshetskassan är en sammanslutning, vars medlemmar är antingen löntagare eller företagare. Antalet löntagarkassor är i Finland 34 och företagarkassor två. En arbetslöshetskassa har i enlighet med bestämmelserna om förtjänstskydd och offentliga arbetskraftstjänster i lagen om utkomstskydd till syfte att för sina medlemmar anordna förtjänstskydd och därtill hörande studiesociala förmåner. I praktiken betalar arbetslöshetskassan, ifall vissa villkor fylls, förtjänstskydd för den tid man är arbetslös. Det vanliga är att medlemskapet i fackförbundet och i arbetslöshetskassan går hand i hand, men man kan även vara enbart medlem i fackförbundet eller i a-kassan. För att som arbetslös få inkomstrelaterad utkomstskydd bör du vara medlem i en arbetslöshetskassa. Vem kan bli medlem i ett fackförbund? För att bli medlem i ett fackförbund bör du arbeta inom den bransch som förbundet representerar. I de flesta fackförbunden kan de som studerar på heltid bli studerandemedlemmar. Medlemskapet är vanligen gratis, men ifall du vill intjäna rätt till inkomstdagpenning bör du när du arbetar betala medlemsavgift till a-kassan. Facklig organisering är en erkänd rätt. Enligt lagen har fackavdelningar eller arbetsplatsföreningar rätt att på fritiden samlas i arbetsgivarens lokaler för att diskutera frågor som berör arbetslivet. Man måste inte vara med i ett fackförbund, men medlemskapet ger dig många förmåner och mycket trygghet. Betydelsen av facklig organisering Den fackliga rätten att förhandla om tjänste- och kollektivavtal baseras på det att förbundet representerar tillräckligt många arbetstagare. I värsta fall kan det att arbetstagarna inte organiserar sig i den egna branschförbundet betyda, att fackförbundet förlorar sin rätt att representera ifrågavarande arbetstagargrupp. Samtidigt förlorar förbundet även sin rätt att förhandla om kollektiv- och andra avtal. Ett fackförbund är starkt tack vare sin kollektiva styrka: När man förhandlar om arbetsvillkor väger tusentals och t.o.m. tiotusentals arbetstagare tyngre än en enskild arbetstagare. När ett fackförbund förhandlar om arbetsvillkoren garanterar förbundet, att alla arbetstagare jämlikt får en viss förtjänst och vissa förmåner. Ifall varje arbetstagare skulle förhandla skilt för sig skulle slutresultatet säkert vara mycket brokigt och ojämlikt. Kollektivavtalen ingås branschvis och därför lönar det sig att vara med i det fackförbund vars avtal gäller för ditt anställningsförhållande. Du kan också vara säker på att du har ett förbund som arbetar för dina intressen och känner dina arbetsvillkor. Viktigt är även att i en möjlig konfliktsituation är det bara fackförbundet som kan föra frågan till en arbetsdomstol. Utan facket måste saken lösas i tingsrätten och då är processen längre. Kollektivavtalets parter nämns i början av kollektivavtalet. Fackförbunden har på många sätt förbättrat arbetstagarnas arbetsvillkor: 8 timmars arbetsdag, semester med lön, söckenhelgdagarna osv. Dessa resultat är inte självklara. De kräver att någon likt ett fackförbund försvarar dem. Förtroendemannen En förtroendeman representerar på arbetsplatsen fackförbundet och de arbetstagare som på arbetsplatsen är medlemmar i förbundet. Dessa medlemmar väljer inom sig en förtroendeman som är arbetstagarnas primära representant. Förtroendemannens arbetar för dem som är medlemmar i facket. Förtroendemannens ställning bygger på samarbetslagen och de förtroendemannaavtal, som fack- och arbetsgivarförbunden har ingått. Förtroendemannasystemet skall upprätthålla och utveckla förhandlings- och samarbetsrelationen mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. I en 16

17 förhandlingssituation representerar förtroendemannen enbart de anställda som är medlemmar i fackförbundet. I samarbetsförhandlingar kan förtroendemannen även representera hela personalen. Det vanliga är att man sköter förtroendemannauppdraget vid sidan om den egna tjänsten. En heltidsanställd förtroendeman kallas för huvudförtroendeman och sådana har man vanligen på stora arbetsplatser. Förtroendemannens uppgifter FörtroendemannenS betydelse för dig som arbetstagare Förtroendemännen hjälper medlemmarna i frågor som anknyter till anställningsförhållandet så att enskilda medlemmar t.ex. inte vid möjliga tvister med arbetsgivaren behöver utreda vad arbetslagstiftningen och kollektivavtalet bestämmer. Man behöver inte stå ensam om man hamnar i en tvistsituation med arbetsgivaren. Förtroendemannen och förbundet hjälper dig att lösa situationen. Hur blir man förtroendeman? Förbundets medlemmar på arbetsplatsen väljer, vanligen med allmänna val, sin förtroendeman. Valsättet fastställts i kollektivavtalet eller i förtroendemannaavtalet. Förtroendemannen väljs alltid för en viss tid och vanligen för en period om två år. Alla som är medlemmar i förbundet och som är insatt i förhållandena på arbetsplatsen kan ställa upp. Förbundet utbildar förtroendemannen i uppgiften. Förtroendemannens viktigaste uppgift är att övervaka att man på arbetsplatsen följer kollektivavtalet och arbetslivets lagstiftning samt att vid behov ingripa i problemsituationer. Förtroendemannen förhandlar med arbetsgivaren i frågor som berör personalen. Facket deltar även tillsammans med arbetsgivaren i utvecklandet av arbetsgemenskapen för de arbetstagare som facket representerar. Förtroendemännen ser till att man behandlar de anställda rättvist och jämlikt. De ger också vid behov råd och bistår medlemmarna i arbetslivet och dess förändringssituationer. Förtroendemannen kan även kalllas för en fackligt utbildad databank inom den egna branschen. Fackförbunden erbjuder förtroendemännen en mångsidig utbildning. Förtroendemannen representerar fackförbundet på arbetsplatsen och bl.a. informerar förbundets medlemmar om aktuella frågor i förbundet. 10 GODA SKÄL ATT GÅ MED I FACKET! 1. Förbundet övervakar t.ex. dina löne- och arbetstidsintressen. 2. Förbundets förtroendeman hjälper dig på arbetsplatser i bl.a. frågor som berör de lokala avtalen. 3. Du får rättsskydd och gratis rättshjälp i t.ex. konfliktsituationer med arbetsgivaren 4. Förbundet ger råd i frågor som berör anställningsförhållandet. 5. Du får inkomstrelaterad dagpenning om du permitteras eller blir arbetslös. 6. Förbundet erbjuder mångsidig utbildning som hjälper dig att höja din kompetens. 7. Du får ett försäkringsskydd och andra värdefulla medlemsförmåner. 8. Du kan bygga nätverk med andra professionella i branschen. 9. Förbundets medlemstidning ger dig aktuell och nyttig information om din bransch. 10. Du kan påverka arbetslivets lagstiftning och avtal. 17

18 Förtroendeombud Ifall ni inte på arbetsplatsen har en kollektivavtalsbaserad förtroendeman kan ni bland er välja ett förtroendeombud. Förtroendeombudets uppgifter och mandat bestäms i arbetsavtalslagen och i den övriga arbetslagstiftningen. Arbetstagarna kan särskilt med ett majoritetsbeslut befullmäktiga förtroendeombudet att representera dem i vissa frågor som berör anställningsförhållandet och arbetsvillkoren. Kollektivavtalet, tjänstekollektivavtalet Ett kollektivavtal är ett avtal mellan ett fackförbund (eller fler förbund) och en arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund om branschvisa arbetsvillkor. Kollektivavtalen gäller vanligen för en bransch: inom branschen kan man ingå skilda avtal för olika personalgrupper (arbetare, tjänstemän, högre tjänstemän). Kollektivavtalen inom stat och kommun kallas tjänstekollektivavtal. Tjänstekollektivavtalet motsvarar till innehåll och betydelse kollektivavtalet. Det som i denna skrift konstateras om kollektivavtalen gäller även tjänstekollektivavtalen. I kollektivavtalet kommer man bland annat överens om löner, löneförhöjningar och om t.ex. bättre semester- och arbetstidsvillkor än vad har stadgats i lagstiftningen. I kollektivavtalen har man dessutom avtalat om det i vilken mån man lokalt i företagen kan komma överens om frågor som berör anställningsförhållandet. De löne- och andra villkor som man kommer överens om i kollektivavtalet är alltid minimivillkor. Man får inte tilllämpa sämre villkor, men i arbetsavta- let, arbetsplatsens praktik eller i lokala avtal kan man komma överens om bättre villkor. Ifall en arbetstagare med arbetsgivaren i arbetsavtalet kommer överens om ett villkor som för arbetstagaren är sämre än det man kommit överens om i kollektivavtalet så är detta villkor i arbetsavtalet ogiltigt och man följer kollektivavtalet. Ett kollektivavtal ingås vanligen för en viss tid, vanligen för ett till tre år. Under avtalsperioden råder fredsplikt. Därför kan man inte under avtalsperioden lägga ned arbetet mot kollektivavtalet, d.v.s. att strejker är förbjudna. I Finland har vi cirka 200 riksomfattande kollektivavtal. Därutöver har förbunden med enskilda företagare ingått lokalt avtal. STTK -fackförbunden har ingått cirka 250 tjänste- och kollektivavtal. Kollektivavtalets allmänt bindande verkan Arbets- och kollektivavtalet binder arbetsgivaren, arbetsgivar- och löntagarförbunden samt deras medlemmar. Ifall ett avtal är allmänbindande så binder det alla arbetsgivare (och deras anställda) oberoende om de är organiserade i arbetsgivarförbundet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan fastställer om ett kollektivavtal är allmänt bindande. Nämnden är placerad i Arbets- och näringsministeriet. Kollektivavtalen anses vanligen vara allmänt bindande om de undertecknande arbetsgivarna sysselsätter mer än hälften av branschens arbetskraft. Begreppet allmänt bindande kollektivavtal definieras inte i lagstiftningen. Ett normalt bindande kollektivavtal binder de medlemmar i facket som har ingått avtalet och de arbetsgivare som är medlemmar i arbetsgivarförbundet. Största delen av de finländska arbetsgivarna är organiserade och iakttar därför kollektivavtalet enligt denna princip. De allmänt bindande kollektivavtalen finner du på Statens författningsdatasida: Lokala avtal Tjänste- och kollektivavtalen möjliggör allt oftare att lokalt i företagen och på arbetsplatserna samt i ämbetsverken och i institutionerna komma överens om frågor som ingår i kollektivavtalet. Även arbetstidslagen erbjuder stora möjligheter för detta. Det är allmänt att man på arbetsplatserna förhandlar om arbetstider, lönedelar, personalens ställning, befattningsbeskrivningar och utbildning. Lokalt kan man även i en viss utsträckning komma överens om lönesystem, arbetsvärdering och resultatlön. Samtidigt har man även lämnat över en stor del av tillämpningen av de löneförhöjningar som man har avtalat i kollektivavtalen och de inkomstpolitiska helhetsuppgörelserna till arbetsplatserna. Förtroendemannen förhandlar lokalt med arbetsgivarens representant om öppna förmåner och tillämpning av kollektivavtalet. Kollektivavtalen anger de gränser inom vilka lokala avtal kan ingås. 18

19 När anställningsförhållandet upphör Uppsägning I lagen om arbetsavtal anges när arbetsgivaren har rätt att säga upp ett arbetsavtal. För att säga upp ett arbetsavtal behöver arbetstagaren ett sakligt och vägande skäl. Arbetsgivaren kan enbart säga upp ett tillsvidareavtal. Ifall man inte i arbetsavtalet uttryckligen har kommit överens om det så kan man inte säga upp ett visstidsavtal. Ett arbetsavtal på viss tid upphör utan uppsägning när den bestämda tiden löper ut eller det överenskomna arbetet slutförts. Ett undantag är sådana arbetsavtal på viss tid som ingåtts för längre tid än fem år. De kan efter fem år från att avtalet ingåtts sägas upp på samma grunder och enligt samma förfarande som ett arbetsavtal som gäller tills vidare. Den vanligaste uppsägningsorsaken är att företagets lönsamhet har försvagats eller att produktionen har omorganiserats och att arbetsgivaren inte längre har annat arbete att erbjuda. Ifall arbetet minskar skall arbetsgivaren innan han säger upp försöka erbjuda annat arbete eller utbildning till nya uppgifter. Arbetsgivaren får om ekonomiska eller produktionsorsaker det kräver och med iakttagande av uppsägningstiden ensidigt ombilda ett anställningsförhållande till anställningsförhållande på deltid. Ett företag kan helt eller delvis överlåtas till en ny arbetsgivare. En överlåtelse är inte en uppsägningsgrund. En uppsägning skall även vid överlåtelse av företag grunda sig på lagstiftningen. Om arbetsgivaren försätts i konkurs, får arbetsavtalet oberoende av avtalstiden sägas upp av vardera parten. På motsvarande sätt om arbetsgivaren avlider så har såväl delägarna i dödsboet som arbetstagarna rätt att säga upp arbetsavtalet oberoende av avtalstiden. Uppsägningsrätten skall utnyttjas inom tre månader från det arbetsgivaren avlidit. Arbetsgivaren kan säga upp en fast anställd arbetstagare av orsaker som beror på arbetstagaren eller som har samband med arbetstagarens person. Orsaken skall vara saklig och vägande. Som sådana kan anses allvarligt brott mot eller åsidosättande av sådana förpliktelser som följer av arbetsavtalet eller lag och som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet. Arbetstagaren kan exempelvis ha rätt att säga upp ett arbetsavtal om arbetstagaren trots varningar upprepade gånger väsentligt försenar sig. En arbetstagare skall dock först genom varning ges en möjlighet att rätta sitt uppförande. En arbetstagare kan säga upp sitt arbetsavtal utan att uppge någon orsak. Uppsägning av gravid eller familjeledig arbetstagare Arbetsgivaren får inte säga upp en arbetstagare på grund av att hon är gravid och inte heller för att arbetstagaren i enlighet med lagen om arbetsavtal är på familjeledighet. Om arbetsgivaren säger upp en gravid eller familjeledig arbetstagares arbetsavtal, anses uppsägningen ha berott på att arbetstagaren är gravid eller familjeledig, såvida arbetsgivaren inte kan visa att orsaken är en annan. Arbetsgivaren kan säga upp ett arbetsavtal under arbetstagarens moderskaps-, särskilda moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller vårdledighet av ekonomiska och produktionsskäl enbart om arbetsgivarens verksamhet upphör helt och hållet. Uppsägningstider Arbetsgivaren skall iaktta följande uppsägningstider (såvida något annat inte har avtalats): 14 dagar om anställningen har pågått högst 1 år 1 månad om anställningen har pågått 1-4 år 2 månader om anställningen har pågått 4-8 år 4 månader om anställningen har pågått 8-12 år 6 månader om anställningen har pågått över 12 år. Arbetstagaren skall iaktta följande uppsägningstider (såvida något annat inte har avtalats): 14 dagar om anställningen har pågått högst 5 år 1 månad om anställningen har pågått över 5 år. Uppsägning förutsätter samarbetsförhandlingar I företag med minst 20 anställda måste arbetsgivaren innan han fattar beslut om uppsägning föra samarbetsförhandlingar. I samarbetsförfarandet söker man sätt att undvika uppsägningar t.ex. genom utbildning eller omplacering. Förtroendemannen representerar de anställda i förhandlingarna. 19

20 Arbetsgivaren, förtroendemännen och arbets- och näringslivsmyndigheterna strävar tillsammans att hjälpa dem som möjligen blir uppsagda att finna ett nytt arbete eller en ny utbildning. Återanställningsskyldighet En arbetsgivare skall erbjuda arbete åt en tidigare arbetstagare som han eller hon på grund av ekonomiska och produktionsorsaker har sagt upp och som fortfarande är arbetssökande vid arbets- och näringslivsbyrån, om arbetsgivaren inom nio månader från det anställningsförhållandet upphörde behöver arbetstagare för samma eller liknande uppgifter som den uppsagda arbetstagaren hade utfört. Att häva ett arbetsavtal Arbetsgivaren kan häva ett tillsvidare och ett visstidsanställningsförhållande med omedelbar verkan och utan uppsägningstid. Arbetsgivaren kan häva ett arbetsavtal ifall arbetstagaren allvarligt bryter mot eller försummar de förpliktelser som följer av arbetsavtalet eller av lag. Exempel på detta är att arbetstagaren äventyrar andras säkerhet på arbetsplatsen eller stjäl arbetstagens egendom. På motsvarande sätt får arbetstagaren om arbetsgivaren på ett mycket allvarligt sätt bryter mot eller försummar sina förpliktelser häva arbetsavtalet. Rätten att häva arbetsavtalet förfaller ifall man inte inom 14 dagar efter att man fått kännedom om ovan nämnda hävningsgrund häver avtalet. Om arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet minst sju dagar utan att under denna tid till arbetsgivaren ha anmält giltigt skäl till sin frånvaro, har arbetsgivaren rätt att anse arbetsavtalet hävt räknat från början av frånvaron. På samma sätt kan arbetstagaren anse att anställningsförhållandet är hävt om arbetsgivaren är frånvarande från arbetsplatsen minst en vecka (7 dagar) utan att meddela arbetstagaren en giltig orsak till sin frånvaro. Om det på grund av ett godtagbart hinder inte varit möjligt att anmäla frånvaron till den andra avtalsparten, återgår hävningen av arbetsavtalet. När ett anställningsförhållande hävs iakttas inga uppsägningstider. Löneutbetalning när arbetet avslutas När anställningsförhållandet upphör avslutas även löneutbetalningsperioden. Slutlönen skall betalas senast den dag då anställningsförhållandet upphör om man inte har kommit överens om annat. I arbetsavtalet kan man exempelvis komma överens om att slutlönen utbetalas på företagets följande normala avlöningsdag. Slutlönen och eventuella semesterersättningar skall betalas senast den dag då anställningsförhållandet upphör om inte annat avtalats. Om slutlönen betalas för sent har du rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen och full lön för väntetiden, emellertid för högst 6 kalenderdagar. Om en fordran som härrör från anställningsförhållandet inte är klar och ostridig eller om dröjsmålet med utbetalningen beror på ett räknefel eller något därmed jämförbart misstag, har arbetstagaren rätt till lön för väntedagarna endast om han eller hon har anmärkt om dröjsmålet hos arbetsgivaren inom en månad efter det att anställningsförhållandet upphörde och arbetsgivaren inte har betalt fordran inom tre vardagar räknat från anmärkningen. Rätt till lön för väntedagarna uppkommer i dessa fall från det att den betalningstid som reserverats för arbetsgivaren har löpt ut. Arbetsintyg När anställningsförhållandet upphör har du rätt att av arbetsgivaren på begäran få ett skriftligt intyg över anställningsförhållandets längd och arbetsuppgifternas art. På din uttryckliga begäran skall arbetsgivaren i intyget dessutom nämna orsaken till att anställningsförhållandet upphört samt skriva en bedömning av din arbetsskicklighet och ditt uppförande. Arbetsgivaren är skyldig att utfärda ett arbetsintyg om du ber om ett sådant inom 10 år efter att anställningsförhållandet har upphört. Ett intyg över din yrkesskicklighet och ditt uppförande skall de emellertid begära inom 5 år efter att anställningsförhållandet har upphört. Ifall det inte orsakar arbetsgivaren oskäliga svårigheter skall han ge ett nytt intyg i stället för ett arbetsintyg som förkommit eller blivit förstör. Du bör allt komma ihåg att be ett arbetsintyg. Det är ett viktigt papper när du följande gång söker arbete. Om du blir arbetslös och söker arbetslöshetsunderstöd behöver du dina arbetsintyg. Trygghet vid arbetslöshet Det är väl ingen som ser arbetslöshet som en central del av sina planer, men någon gång kan man hamna i den situationen utan egen förskyllan. Om du blir arbetslös och vill få arbetslöshetsunderstöd bör du omedelbart anmäla dig på arbets- och näringsbyrån som arbetslösarbetssökande på heltid. Ifall du inte är medlem i en arbetslöshetskassa får du arbetsmarknadsstöd eller om du fyller arbetsvillkoret grunddagpenning av FPA. En arbetslös arbetssökande skall stå till arbetsmarknadens förfogande. Ifall du utan giltig orsak vägrar att ta emot ett arbete som arbets- och näringslivsmyndigheterna anvisar eller säger upp 20