Rörlighet befrämjar utvecklingen en utvärdering av programmet Strategisk mobilitet

Transkript

1 S T I F T E L S E N F Ö R S T R AT E G I S K F O R S K N I N G 1 Rörlighet befrämjar utvecklingen en utvärdering av programmet Strategisk mobilitet SSF-rapport nr 14 ISSN ISBN

2 2 Rörlighet befrämjar utvecklingen Grafisk produktion: Hans Melcherson, Tryckfaktorn AB

3 3 Rörlighet befrämjar utvecklingen en utvärdering av programmet Strategisk mobilitet

4 4 Rörlighet befrämjar utvecklingen Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Programmet Strategisk mobilitet 7 Utvärderingens genomförande 8 Analys 9 Slutrapporter 9 Enkät 9 Intervjuer 9 Slutsatser och rekommendationer 12 Slutsatser som kan dras av genomförda projekt 12 Rekommendationer till SSF 12 Bilagor 14

5 Sammanfattning 5 Sammanfattning Programmet Strategisk mobilitet har utvärderats under hösten 2011 av en extern utvärderings kommitté, som tagit del av slutrapporter från 31 avslutade projekt och intervjuat ett urval av de personer som deltagit i programmet. Den genomförda utvärderingen visar att programmet skapat ett värde för näringslivet, som vida överstiger satsade medel, och att programmet har utgjort en hävstång till vidare utveckling inom näriningsliv och akademi. Utvärderingskommittén ser ett stort värde i denna typ av program, som ökar utbytet mellan akademin och näringslivet, och rekommenderar därför SSF att fortsätta med programmet. Kommittén föreslår också följande: Komplettera bedömningskriterierna dels med forskarens möjlighet att öka spridning och nyttiggörande genom att engagera fler personer runt projektet, dels med forskarens kompetensutvecklingsplan. Framhåll det önskvärda i att forskaren blir anställd av den organisation hon/han byter till. Se över möjligheten att koppla denna typ av medel till befintliga stora SSF-program. Komplettera med möjlighet att söka ytterligare medel för att kunna utöka/bredda lyckade projekt.

6 6 Rörlighet befrämjar utvecklingen Inledning Stiftelsen för Strategisk Forskning har sedan 2008 (utlysningsår 2007) drivit ett program, kallat Strategisk mobilitet, som syftar till att öka rörligheten mellan akademi och näringsliv. Programmet har utlysts med 15 Mkr/år och finansierat lön för ca 15 personer/år för gästarbete inom annan sektor än den som man själv jobbar inom, dvs byte från näringsliv till akademi eller vice versa. Vid halvårsskiftet 2011 hade programmet kommit så långt att 31 slutrapporter inkommit och SSF ville genomföra en utvärdering med hjälp av oberoende personer för att se om syftet med programmet uppfyllts. Utvärderingen genomfördes under hösten 2011 av följande personer: Anna Aspgren, Aspgren Ledarresurs AB (f d Ericsson), ordförande Staffan Brege, Linköpings universitet Staffan Josephson, Hjärt-Lungfonden Bengt-Olof Elfström, Volvo Aero Föreliggande rapport ger först en översikt av programmet, därefter en beskrivning av utvärderingens genomförande, följt av en analys av resultaten och avslutningsvis utvärderingskommitténs slutsatser och rekommendationer.

7 Rörlighet befrämjar utvecklingen utvecklingen 7 Programmet Strategisk mobilitet Personrörlighet mellan olika sektorer i samhället är en viktig faktor för att sprida kunskap och teknik men även för att sprida förståelse för olika sektorers verksamheter. Med personrörlighet kan man mena många olika saker, till exempel rörlighet mellan ämnesområden, mellan olika universitet och högskolor, nationellt/internationellt och mellan akademi och näringsliv. Svenska forskare har generellt sett goda internationella kontakter och har dessutom oftast egen erfarenhet av arbete utomlands. Däremot är rörligheten mellan näringsliv och akademi begränsad. Det finns flera faktorer som bidrar till detta, men troligtvis är anställningsförhållanden och synen på vad som är meriterande inom akademin respektive näringslivet viktiga hämmande faktorer. I Sverige finns idag väldigt små medel tillgängliga för sådan verksamhet. Stiftelsen för Strategisk Forskning har därför sedan år 2008 (utlysning 2007) avsatt 15 miljoner kr årligen för en satsning på strategisk mobilitet under en period av två år. Varje bidrag inom programmet täcker en forskares eller motsvarande persons lön under en fyra till tolv månaders utbytestjänstgöring inom annan sektor än den som personen för närvarande är aktiv inom. Gästforskaren skall under vistelsen bedriva forskning, forskningsbaserad verksamhet eller teknisk utveckling inom något av stiftelsens ansvarsområden. Programmets syfte är att öka personrörlighet och korsbefruktning mellan akademi och näringsliv och därmed också öka kunskaperna om akademins och näringslivets olika villkor. Målgruppen är väl förankrade personer inom akademi eller näringsliv som har en ambition att inhämta och bidra med tillämpbar kunskap i en annan sektor för att sedan återvända till den sektor de är anställda inom. Ansökningar bedöms av en av stiftelsen särskilt tillsatt beredningskommitté, bestående av extern expertis, som gör ett urval efter följande kriterier: Gästforskarens kompetens och förutsättningar att sprida och nyttiggöra kunskap mellan olika sektorer Den mottagande miljöns förutsättningar att möta gästforskarens behov Ömsesidighet (när det gäller behov och engagemang) i avsiktsförklaringar från de båda parterna Strategisk relevans för Sverige av föreslagen utbytestjänstgöring Kvaliteten hos föreslaget projekt under gästforskarvistelsen Övriga positiva bivillkor som vägs in vid i övrigt likvärdiga förslag Projektets tvärvetenskaplighet Ansökningar från underrepresenterat kön För mer information om själva programmet se bilaga 1, utlysningstext Strategisk mobilitet.

8 8 Rörlighet befrämjar utvecklingen Utvärderingens genomförande Utvärderingen har bestått av följande delar: Slutrapporter Kommittén har läst de 31 slutrapporterna. Varje slutrapport har lästs av minst två personer i kommittén. Enkät Kommittén tog fram en frågeenkät, se bilaga 2, som fokuserade på programmets utförande och det värde som skapats dels för personen, dels för akademi och näringsliv. Enkäten skickades ut till samtliga som slutfört sina projekt och svar inkom från alla de 31 deltagarna. Intervjuer Total nio personer som deltagit i programmet intervjuades om sina erfarenheter. Intervjuerna genomfördes på SSF den 3 4 oktober Varje intervju inleddes med att deltagaren fick möjlighet att presentera sitt projekt och därefter ställdes kompletterande frågor för att fördjupa kommitténs förståelse av vilka effekter som projektet skapat. Intervjufrågorna återfinns i bilaga 3. Analys och rapport Utvärderingen avslutades med att kommittén gemensamt analyserade materialet samt sammanfattade slutsatserna i denna rapport.

9 Rörlighet befrämjar utvecklingen 9 Analys Totalt har 31 personer slutfört projekt inom Strategisk mobilitet. Av de slutförda projekten är 16 st från utlysningen 2007, 9 st från utlysningen 2008 samt 6 st från utlysningen Av de 31 personerna är 4 kvinnor och 27 män. 23 av dem har bytt från akademi till näringsliv och resterande 8 har bytt från näringsliv till akademi. Åldersfördelningen visar att 5 personer är födda på 50-talet, 20 personer på 60-talet och 6 personer på 70-talet. Av de beviljade projekten bedöms ca en tredjedel bygga på redan befintliga samarbeten mellan akademi och näringsliv. Resterande samarbeten verkar ha skapats som en följd av programmet. Samtliga personer listas med projektnamn och organisationer i bilaga 4. Slutrapporter Kommittén har valt att inte göra någon djupare kvantitativ eller kvalitativ analys av slutrapporterna. Det vi kunnat konstatera är att rapporterna till största delen fokuserar på de vetenskapliga resultaten, och bedömningen av dessa kvaliteter ligger utanför utvärderingens uppdrag. Flera av rapporterna visar att arbetet har behövt planeras om och i vissa fall dragit ut på tiden på grund av olika faktorer som omprioriteringar på företaget, för höga ambitioner från start, hög arbetsbelastning i form av undervisningsåtaganden, där det saknas andra resurser inom akademin, med mera, vilket vi upplever som fullständigt normalt för denna typ av projekt. De flesta projekt verkar dock i stort ha lyckats med sina föresatser, ett antal projekt upplevs t o m ha överträffat förväntningarna. Endast något eller ett par projekt verkar ha misslyckats i så måtto att endast mycket begränsat kunskapsutbyte förekommit mellan de båda sektorerna. Några deltagare har gjort mer fördjupade reflektioner om vad programmet betytt för de olika parterna och även beskrivit det egna lärandet utöver det vetenskapliga. Dessa kommentarer återfinns också i enkäten och förtydligades ytterligare under intervjuerna. Enkät Samtliga programdeltagare som slutfört sina projekt har besvarat enkäten, som fokuserat på hur deltagarna upplevt programmet samt vilken effekt programmet gett. Enkätsvaren är överväldigande positiva, vilket stämmer bra med den bild vi fått av slutrapporterna. Endast någon enstaka person uttrycker att hon/han inte anser att projektmålen nåtts och att näringslivet inte stärkts av samarbetet. När det gäller frågan om projektet har lett till någon fortsatt samverkan mellan de båda sektorerna svarar 90 % ja, vilket vi anser vara ett gott betyg åt programmet. De problem som lyfts upp i enkäten handlar till stora delar om svårigheterna med att två deltider ofta betyder mer än en heltid. Särskilt inom akademin verkar det vara svårt att få till en bra ersättarplanering och t ex lämna över undervisning. Ett annat problem som lyfts upp är att universiteten tenderar att belasta projekten med OH-kostnader, även när de utförs i näringslivssektorn, vilka inte täcks av programmet och skapar en irritation på mottagande företag. Fullständiga enkätsvar återfinns i bilaga 5. Intervjuer Ursprungstanken var att intervjua tolv personer, av vilka vi fick nio inbokade. En av dessa fick dock förhinder och ersattes av sin samverkanspartner inom akademin. Av de projekt som härigenom belystes handlade sex om att flytta från akademin till näringslivet och tre i motsatt riktning. För varje intervju avsattes 40 minuter, där deltagaren fick möjlighet att börja göra en presentation av projektet, resultaten och hur utbytet gått till. Därefter ställde utvärderingskommittén ett antal frågor, se bilaga 3. Utvärderingskommittén vill tacka de intervjuade för alla fantastiska berättelser om vad utbytet gett såväl individerna som företagen och akademin. Nedanstående tabell sammanfattar det positiva respektive negativa som kom fram under intervjuerna, ur individens, näringslivets och akademins perspektiv.

10 10 Rörlighet befrämjar utvecklingen Mobilitet från akademi till näringsliv PERSPEKTIV POSITIVT NEGATIVT Individ Positivt för karriären Kul/omväxlande/nyttigt Insider i företaget/stor öppenhet Förståelse för det industriella systemet Skapar långsiktiga relationer Blev brobyggare för kompetensöverföring Uppslag till nya forskningsinriktningar Strul med adm/förmåner /pensionsavgifter etc Bromsande för den akademiska karriären Svårt att få tillgång till information om gränsgångaren inte är anställd hos företaget Svårt att omhänderta IPR/Publikationer på grund av begränsad tid i projektet Akademi Nya problemformuleringar Nya arbetssätt, tillgång till industrins resurser Ytterligare tvärkompetens/ nätverk Hög status på många lärosäten/institutioner Stora inslag av kompetens utveckling hos personalen Engagerar nya doktorander och exjobb i utvidgade eller nya projekt Spinn-off in i ny utbildning Tidspress p g a dubbla jobb, spec undervisningen Vissa problem med publicering vad gäller sekretess och förseningar, dock ganska enkelt hanterade Sämre status på institutioner med starkt fokus på akademisk publicering Stora irritationsmoment med universitetets adm, speciellt frågorna runt overheadpåslag Näringsliv Högkvalitativa resultat i form av för bättrade produkter och processer Tillgång till unik utrustn på univ Lär känna forskningsfronten Tillgång till forskningstänk/ analytisk tool box Extrakapacitet som kan dyka ner på djupet i vissa problemställningar Kompetensutveckling/nätverk Hävstång i involverade personer och projekt Svårt att prioritera tidsåtgången som krävs Kritisk till universitetens adm rutiner Mobilitet från näringsliv till akademi PERSPEKTIV POSITIVT NEGATIVT Individ Förståelse för det akademiska systemet Skapar långsiktiga relationer Blev brobyggare för kompetensöverföring Individuell kompetensutveckling Stort avstånd mellan orterna kan skapa nackdelar, men även fördelar med rätt planering Kort projekttid kan ge mindre nytta Akademi Nytänkande i forskningen Tillgång till unik kompetens som stärker forskningen Nya frågeställningar närmare marknaden/ affärerna Nya projekt/eu Bild över patentsituationen Tillgång till kunskap och resurser för utbildning Ibland svårt att ställa upp med adm service Näringsliv Kontaktnät Tillgång till högt utbildad personal/doktorsnivå Tillgång till unik utrustning Förståelse i hemmaorganisationen Problemställningen/forskningsfrågorna måste vara klart identifierade innan projektet startar

11 Rörlighet befrämjar utvecklingen 11 Det som kom fram under intervjuerna har också analyserats ur ett innovationsperspektiv. Innovationer sker via möten mellan människor eller via deras möten med ny teknologi/kompetens. Innovation förutsätter också att företag använder kunskaper för att utveckla innovativa lösningar, ta dem till marknaden och möta ett marknadsbehov. För att förstå var innovationer kommer ifrån, måste de sättas i sitt sammanhang, sin miljö. Därför bör innovationer utvecklas i en bra samproduktionsmiljö med samtliga berörda, från teknologiutveckling till implementering i produkt och process, för att skapa ökad tillväxt. Innovationer som bygger på nya teknologier utvecklas i takt med att de olika teknologierna mognar. Detta tar i de flesta fall många år, från grundforskning, tillämpad forskning, teknisk verifiering till demonstration innan produktutveckling med efterföljande produktion kan ske. En kontinuitet i forskningskedjan är helt nödvändig för att det ska gå att tillvarata uppnådda forskningsresultat i form av nyttor och affärer. Inom en del forskningsintensiva branscher klassificeras forsknings- och teknologimognad i nio nivåer, så kallade TRL-nivåer (TRL= Technology Readiness Level), där grundläggande forskning ligger på nivå 1-2, tillämpad forskning på nivå 3-4, teknisk verifiering och demonstration på nivå 5-6, produktutveckling på nivå 7-8 och verifierad användning av produkten under några år på nivå 9. Det är viktigt att ha kunskap om hur forskning nyttiggörs, vilka aktiviteter som behövs för att implementera forskningsresultaten i nya produkter/processer och hur lång tid detta tar. Studier visar att tiden från tillämpad forskning till användning kan vara så lång som år, i vissa fall ännu längre och från grundforskning betydligt längre. Förslag om att använda teknikmognadsnivå finns även för liknande områden inom EU. Teknologiutveckling genomförs och implementeras av människor med ny förmåga och kompetens. Överföring av teknologi/kompetens sker via dessa, samt utvecklas och införlivas i produkter/processer via deras förmåga. Därför är kompetensutvecklingen av befintliga och nya personer en viktig parameter för en organisations förmåga att skapa och utveckla innovationer för ökad konkurrenskraft. Detsamma gäller även för teknologispridning. Förstärkt innovationsförmåga och spridning av forskningsresultaten kan dessutom åstadkommas genom att engagera fler personer, som finns både på högskola och företag, t ex övriga forskare, studenter i studentprojekt/ex-jobb, utvecklings- och produktionsingenjörer, operatörer m fl. I allmänhet saknas det struktur inom både näringsliv och akademi när det gäller innovation och personlig utveckling. Eftersom detta program verkar i gränsområdet mellan näringsliv och akademi, skulle det kunna bidra till att skapa förståelse och struktur för innovation och utveckling av framtida bärare av ny kunskap och teknologi.

12 12 Rörlighet befrämjar utvecklingen Slutsatser och rekommendationer Förståelsen för hela innovationsprocessen måste förbättras, från grundforskning till implementering i produkt eller process. De mest ansedda forskarna har ofta denna förståelse och arbetar från grundforskning till nyttan av sitt arbete i form av implementering av resultaten. De binder samman forskning och forskningsresultat från grundforskning, tillämpad forskning och innovation, liksom forskning som sker inom olika steg i industriella värdekedjor. Det finns emellertid svårigheter som måste överbryggas i form av olikheter i kultur, synsätt, kompetens och erfarenhet mellan akademi och näringsliv. Eftersom kompetensen sitter både i huvuden och i relationen mellan människor, så gäller det att genomföra kompetensutvecklingen i sitt sammanhang. Därför är det viktigt att fortsätta och vidareutveckla SSF:s program Strategisk mobilitet. Slutsatser som kan dras av genomförda projekt Av intervjuerna framgår klart att programmet för näringslivet skapat ett värde som vida överstiger satsade medel och har utgjort en hävstång till vidare utveckling inom näringsliv och akademi. Hur stor effekt det enskilda projektet fått beror på hur många personer förutom sig själv, som forskaren har lyckats engagera i utbytet. Det är därför av stor vikt att forskaren kan skapa ett nätverk av t ex ex-jobbare, doktorander och anställda på företaget. Dessa personer bidrar till att skapa ett mer långsiktigt hållbart utbyte, de blir framtida brobyggare. Det verkar vara en klar fördel om forskaren blir anställd inom den organisation hon/han byter till. Framförallt gäller detta då personer byter till näringslivet. Många vittnar om vilken skillnad det är, när det gäller bemötande och möjligheten att få tillgång till information, när de är anställda jämfört med att vara gästande forskare. En anställning inom näringslivet löser även en del av de OH-problem som vissa lyft upp. Vid intervjuerna vittnade många också om att anledningen till att de valt att ansöka om dessa medel var att tidpunkten kändes rätt, de befann sig i ett läge då de hade behov av att söka utveckling och nya utmaningar. De hade ofta en strategisk tanke om vad utbytet skulle leda till, och personerna drevs i allmänhet inte av akademisk meritering och att göra snabb karriär, utan snarare av en önskan om att bredda sig och skapa nya verksamhetsfält. Rekommendationer till SSF Vår rekommendation till SSF är att fortsätta med programmet. Då rätt tajming har varit viktig för många sökande, är det viktigt med kontinuitet i programmet, att personer med en strategisk framsyn kan planera för när det är lämpligt att söka. Vi tror också att det vore önskvärt att marknadsföra programmet ytterligare för att på så sätt öka antalet sökande. När det gäller storleken på programmet, vill vi understryka att behovet av att skapa ett större utbyte mellan akademi och näringsliv är mycket stort, samtidigt är antalet personer som har lust för denna typ av utbyte mer begränsat. Vi vill därför ge följande två rekommendationer när det gäller framtida program: 1. Fortsätt med ett program, i stort sett som idag, med liknande budget (15 Mkr) och allmän utlysning. För att ytterligare öka attraktionskraften, skapa ett mervärde till projektet, t ex i form av en gemensam konferens med intressant tema och talare, dit samtliga deltagare bjuds in. Lyft upp framgångshistorierna och sprid dessa. Understryk att deltagande i programmet ger en bra grund för att leda projekt i gränslandet mellan akademi och näringsliv. Detta skulle göra programmet mera attraktivt och kunna locka fler duktiga forskare. 2. Komplettera med en liknande budget för riktade satsningar, som vänder sig till miljöer som tagit emot SSF-medel för större program. Erbjud dem att kunna söka kompletterande medel för strategiskt utbyte kopplat till programmet. Informera lärosäten och större företag om möj-

13 Rörlighet befrämjar utvecklingen 13 ligheterna och undersök möjligheterna att koppla en mäklarfunktion till större program. De som lyckas väl inom programmet bör få möjlighet att söka kompletterande medel för att kunna skapa en gruppering kring det lyckade projektet och bygga ett större samarbete. Detta handlar förslagsvis om 1-2 personer per år, som kan få 3 Mkr/år i tre år, vilket skulle göra att man kunde dra extra nytta av lyckade satsningar, som kan leda till förbättringar både på företagen (t ex förbättrad produktion) och i akademin kunna få igång långsiktiga samarbeten med industrin. Komplettera utlysningstexten med, om inte ett krav så i alla fall ett starkt önskemål, om att den sökande forskaren skall bli anställd av den organisation hon/han byter till. Dessutom, komplettera bedömningskriterierna med: Forskarens förutsättning att sprida och nyttiggöra kunskap mellan olika sektorer i form av andra personer som deltar i och kring projektet Kvaliteten hos föreslaget projekt under gästforskarvistelsen inklusive beskrivning av dess del i innovationsprocessen Kvaliteten hos och beskrivning av den sökandes kompetensutvecklingsplan

14 14 Rörlighet befrämjar utvecklingen Bilagor 1 Utlysningstext Strategisk mobilitet 2 Enkätfrågor 3 Intervjufrågor 4 Programdeltagare som slutfört projekt 5 Enkätsvar

15 Bilagor 15 BILAGA 1 Strategisk mobilitet, Bidrag för personrörlighet mellan akademi och näringsliv. Stiftelsen för Strategisk Forskning har avsatt 15 milj kr för en satsning på strategisk mobilitet under en period av två år. Varje bidrag inom programmet täcker en forskares eller motsvarande persons lön under en fyra till tolv månaders utbytestjänstgöring inom annan sektor än den som personen för närvarande är aktiv inom. Gästforskaren skall under vistelsen bedriva forskning, forskningsbaserad verksamhet eller teknisk utveckling inom något av Stiftelsens ansvarsområden. Introduktion Personrörlighet mellan olika sektorer i samhället är en viktig faktor för att sprida kunskap och teknik men även för att sprida förståelse för olika sektorers verksamheter. Med personrörlighet kan man mena många olika saker, till exempel rörlighet mellan ämnesområden, mellan olika universitet och högskolor, nationellt/internationellt och mellan akademi och näringsliv. Svenska forskare har generellt sett goda internationella kontakter och har dessutom oftast egen erfarenhet av arbete utomlands. Däremot är rörligheten mellan näringsliv och akademi begränsad. Det finns flera faktorer som bidrar till detta men troligtvis är anställningsförhållanden och synen på vad som är meriterande inom akademin respektive näringslivet viktiga hämmande faktorer. I USA finns ett etablerat system med så kallade sabbaticals som syftar till ökad rörlighet. I Sverige idag finns det väldigt lite medel tillgängligt för sådan verksamhet. Syfte Stiftelsen kan sägas vara tematiskt lokaliserad någonstans mellan akademi och näringsliv eftersom dess uppdrag är att finansiera forskning av högsta kvalité som dessutom bidrar till Sveriges framtida konkurrenskraft. Vidare skall stiftelsen stadgenligt verka för forskarrörlighet internationellt och mellan universitet/högskolor, institut och företag. Stiftelsen har beslutat att göra en utlysning som fokuseras mot ökad rörlighet mellan akademi och näringsliv (både tillverkningsindustri och tjänstesektorn). Målgruppen är väl förankrade personer inom akademi eller näringsliv som kan förväntas återgå till ursprunglig verksamhet efter en tidsbegränsad utbytestjänstgöring inom den sektor som personen inte är verksam i för närvarande. Syftet med programmet är att öka personrörlighet och korsbefruktning mellan akademi och näringsliv och därmed också öka kunskaperna om akademins och näringslivets olika villkor. Programmets utformning Satsningen gäller personer som har en ambition att inhämta och bidra med tilllämpbar kunskap i annan sektor för att sedan återvända till den sektor de är anställda inom. Både högskoleforskare som genomför en gästforskarvistelse inom näringslivet och näringslivsforskare (eller motsvarande) som genomför en gästforskarvistelse inom högskolan är aktuella för detta slag av utbytestjänstgöring (det vill säga ej till eller från forskningsinstitut). Gästforskaren skall under vistelsen bedriva forskning, forskningsbaserad verksamhet eller teknisk utveckling inom något av stiftelsens ansvarsområden. Sökande skall vara väl förankrade i sin nuvarande verksamhet och bör vara personer med tillsvidareanställning eller med ett sådant förordnande som gör att de förväntas kunna komma tillbaka till sin ursprungliga verksamhet (det vill säga inte korttidsanställda forskare, personer med vikariat inom industrin, etc.). Gästforskarvistelsen får bedrivas utomlands och man kan även ta in en utländsk gästforskare från annan sektor om det tydligt motiveras hur detta bidrar till utvecklingen av svensk konkurrenskraft. Tidsrymden för varje projekt skall motsvara fyra till tolv månaders heltid. Utbytestjänstgöringen får delas upp i olika perioder och man får även arbeta deltid under vistelsen, dock maximalt under en period av två år. I ansökan skall det ingå en projektbeskrivning som definierar vad som skall utföras under utbytestjänstgöringen, vilka nyckelpersoner som man skall samarbeta med samt hur eventuell övrig finansiering ser ut. Vid ansökningstillfället skall det även finnas en avsiktsförklaring från både den akademiska parten (prefekt eller motsvarande) och

16 16 Rörlighet befrämjar utvecklingen näringslivsparten (forskningschef eller motsvarande). Båda dessa parter skall konfirmera behovet av utbytet samt tillgodose de praktiska förutsättningarna för projektets genomförande. Det skall i ansökan också framgå vilka anställningsförhållanden som gästforskaren skall ha under utbytet, dvs om denne är tjänstledig från sin nuvarande tjänst och visstidsanställd hos utbytesparten, eller om det är tänkt att lösas på annat sätt. Detta påverkar vilken part som blir förvaltande organisation av bidraget. Parterna och gästforskaren ansvarar gemensamt för att upprätta överenskommelser om hur IPR-frågor och liknande hanteras dem emellan. Gästforskaren kan söka medel för hela sin lön under vistelsen och en mindre summa för övriga kostnader såsom resor, dubbelt boende, mm. Största möjliga enskilda bidrag uppgår till 2 milj kr inklusive overheadkostnader, varav max 100 kkr för övriga kostnader. Eventuella indirekta kostnader (OH-kostnader) är endast tillåtet då mottagande organisation är ett svenskt lärosäte, oavsett genom vilken organisation som bidraget förvaltas (och som därmed betalar ut lön). Om mottagande organisation är företag skall alla kostnader specificeras. Med mottagande organisation avses den organisation där gästforskaren skall utföra projektet. Medel får inte användas för inköp av utrustning och liknande. För högskoleforskare som skall genomföra en utbytestjänstgöring i näringslivet kan en del av bidraget användas för repatriering vid återvändandet till akademin. Repatrieringsbidraget kan endast sökas av högskole/universitetsforskare som avser att vistas inom industrin minst 12 månader i sträck med minst 80 procent av heltid. Repatrieringsbidrag kan sökas inklusive OH, dock max 500 kkr. Bedömningskriterier Ansökningar kommer att bedömas av en av stiftelsen särskild tillsatt beredningskommitté, bestående av extern expertis. Följande kriterier kommer att beaktas vid selektionen: Gästforskarens och hans/hennes nuvarande forskargrupps kompetens samt gästforskarens förutsättningar att sprida och nyttiggöra kunskap mellan olika sektorer Mottagande miljöns förutsättningar att möta gästforskarens behov Ömsesidighet (när det gäller behov och engagemang) i avsiktsförklaringar från de båda parterna Strategisk relevans för Sverige av föreslagen utbytestjänstgöring Kvaliteten av föreslaget projekt under gästforskarvistelsen Övrigt positiva bivillkor (vägs in vid i övrigt likvärdiga förslag) Projektets tvärvetenskaplighet Ansökningar från underrepresenterat kön Instruktioner Sökande är den gästforskare som önskar genomföra utbytestjänstgöringen. Hela ansökan, inklusive bilagor, görs elektroniskt på och skall innehålla ett komplett ansökningsformulär som, förutom det som anges i portalen, består av: Beskrivning av mottagarmiljö, hur den stärks och vilka nyckelpersoner gästforskaren ska jobba med (max 1 sida) Beskrivning av hemmiljö, nuvarande forskargrupp (eller motsvarande) samt dess ekonomiska situation och hur den stärks av utbytet (max 1 sida) personlig motivering för utbytestjänstgöringen (max 1 sida) avsiktförsklaring från akademisk part och näringslivspart som beskriver behovet av sökt utbytestjänsgöring (skrivet av prefekt eller motsvarande inom högskolan respektive forskningschef eller motsvarande inom näringslivet) sökandes CV budget projektbeskrivning (max 1 sida) Sista ansökningsdag är 2 september, 2011, kl Tidigaste projektstart kan beräknas till Notera att Stiftelsen tillämpar offentlighetsprincipen. Undvik därför att skicka material som i dagsläget inte får bli publikt, t.ex. sådant som skulle kunna förhindra eventuell patentering. Kontaktperson vid stiftelsen: Joakim Amorim, joakim.amorim@stratresearch.se

17 Bilagor Evaluation of the SSF programme Strategic mobility 17 BILAGA 2

18 18 Rörlighet befrämjar utvecklingen

19 Bilagor 19 BILAGA 3 Intervjuer kretsade huvudsakligen kring följande frågeställningar: Vilken betydelse hade utbytet för din egen karriär (ingick detta i din kompetensutvecklingsplan)? Vilken betydelse hade utbytet för berörd akademisk/industriell part? Hur många andra personer har blivit aktivt engagerade i utbytet (kollegor, doktorander, ex-jobbare, etc.)? Vilka är dina bra respektive dåliga erfarenheter av utbytet? Var det något oväntat resultat som framkom p g a utbytet (mervärden)?

20 20 Rörlighet befrämjar utvecklingen BILAGA 4 Bilaga 4 Strategic Mobility, completed projects by the end of Appl. no Surname First name Grant admin org Gender PhD year Project title in English Primary area SM Apell Peter Chalmers University of Technology M 1982 Starch in wounds Bioengineering and Life Science Technologies SM Bergvall-Kåreborn Birgitta Luleå University of Technology F 2002 User-Driven Innovation for Sustainable Groth Information Technology, and Applied Mathematics SM Cherednichenko Sergey Omnisys Instruments AB M 1999 Development of terahertz radiometers Electronics and Photonics SM Creaser Derek Chalmers University of Technology M 1997 Autothermal Reformer Modeling in Auxiliary Power Units Product Realisation and Process Engineering SM Gedda Lars Uppsala University M 1997 Tissue-based real-time assays elucidating biological dynamic Bioengineering and Life Science Technologies SM Höök Anders Saab Microwave Systems (Saab AB) M 1991 Fuselage-integrated electrically scanned antennas Electronics and Photonics SM Jackson Mats Mälardalen University, Västerås M 2000 Lean Robotics Product Realisation and Process Engineering SM Jändel Magnus FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut, M 1985 Distributed Intelligent Mobile Applications Information Technology, and Applied Mathematics SM Larsson Christer Saab Bofors Dynamics M 1990 Advanced EM-applications of engineered composite materials Electronics and Photonics SM Larsson Erik Linköping University M 2000 Design of on-chip test evaluation and diagnosis solution Electronics and Photonics SM Larsson Pontus Volvo Technology AB M 2005 Auditory displays for vehicle safety/warning systems Information Technology, and Applied Mathematics SM Manchester Ian Umeå University M 2005 Forestry crane automation with hydraulic sensors only Information Technology, and Applied Mathematics SM Olsson Mikael Dalarna University College M 1989 Anti-galling forming tool surfaces Materials Science and Engineering SM Rylander Thomas Chalmers University of Technology M 2002 Optimization and computational methods in electromagnetics Electronics and Photonics SM Rögnvaldsson Thorsteinn Volvo Technology AB M 1994 Uppetid i mekatroniska system Information Technology, and Applied Mathematics SM Ström Erik Chalmers University of Technology M 1994 Wireless Communication and Positioning for Traffic Safety Information Technology, and Applied Mathematics SM Björefors Fredrik Impact Coatings M 1999 Electrochemical Evaluation of PVD Coatings in Fuel Cells Materials Science and Engineering SM Jardemark Kent Pronexus Analytical AB M 1997 Antipsychotic drugs and Prefrontal Neurotransmission Bioengineering and Life Science Technologies SM Jonsson Stefan KTH - Royal Institute of Technology M 1993 Distortion and fatigue in hardened transmission axes Materials Science and Engineering SM Järvstråt Niklas ESAB AB M 1994 Simulation support for radical improvement of welding Product Realisation and Process Engineering SM Larsson Peter Ericsson AB M Advanced cooperative techniques in wireless networks Information Technology, and Applied Mathematics SM Norrby Per-Ola Göteborg University M 1992 Why reactions don't work - information from negative data Life Sciences SM Sheeran Mary Chalmers University of Technology F 1984 Research visit to Ericsson, Programming Languages for DSP Information Technology, and Applied Mathematics SM Stenström Stig Tetra Recart AB M 1986 Development of new retortable packaging materials Materials Science and Engineering SM Svensson Samuel AstraZeneca AB M 1993 Spinal neuroimaging of pain Life Sciences SM Bredenberg Susanne Orexo AB F 2003 Pain management by slow drug release from ceramic materials Materials Science and Engineering SM Byström Katriina FINDWISE AB F 1999 Better search engine Information Technology, and Applied Mathematics SM Grehk Mikael Sandvik Materials Technology M 1994 Tribo films in bio-tribology Materials Science and Engineering SM Jeppsson Anders Göteborg University M 1998 Bleeding complications and hemostasis in surgery and trauma Life Sciences SM Johannsson Gudmundur Göteborg University M 1997 Adrenal insufficiency, an Orphan drug project Life Sciences SM Lindholm Per KTH - Royal Institute of Technology M 2004 Tribological modelling of an electrical contact Materials Science and Engineering 1/1

21 Bilagor 21 BILAGA 5