En jämförande studie av begreppet Agil utveckling i teori och praktisk användning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En jämförande studie av begreppet Agil utveckling i teori och praktisk användning"

Transkript

1 Teknik och samhälle Datavetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå En jämförande studie av begreppet Agil utveckling i teori och praktisk användning A comperative study of the agile concept. Agile development in theory and in practical use. Germans Timofejevs Examen: Kandidatexamen 180hp Huvudområde: Data och informationsvetenskap Program: Informationsarkitektsprogrammet Handledare: Steve Dahlskoog Andrabedömare: Ivan Kruzela

2 Resumé I detta arbete undersöker vi likheter och skillnader av hur litteraturen respektive utvecklare beskriver begreppet agile. För att komma fram till ett svar på frågeställningen gör vi en litteraturstudie där vi genom att jämföra dem olika agila utvecklingsprocesserna tar fram kriterier för hur begreppet agile beskrivs. Därefter gör vi intervjuer med representanter för 12 olika företag. Resultatet från dessa intervjuer ger oss ett svar på hur utvecklare beskriver agile.

3 Abstraction In this essay we examine differences and simularities in how litterature and developers describe agile. To find an answer to the questions asked, we study the litterature. Thru a comparison of the different agile-methods for devoloping in litterature, we construct and write down criteries for the agile method. After that we make interviews at 12 different companies. The result of these interviews gives us an answer to how the developers discribes the agile method.

4 Innehåll 1 Inledning Tidigare studier Sammanfattning av tidigare studier Syfte och frågeställning Agila metoder Teori Historik Process modeller för mjukvaruutvecklingen Vattenfallsmodellen Spiralmodellen Inkrementell utveckling Användarcentrerad design Rup XP Scrum Metod Litteraturstudie Datainsamling Urval av relevanta data Analys Intervju Urval Frågor Datainsamling Analys Resultat Litteraturinsamling Kriterier som kännetecknar dom olika processer Jämförelse mellan processer Jämförelse av arbetsflöde Intervjuer Analys Små företag Medelstora företag Stora företag Intervjupersoners beskrivning av agil utveckling Kriterier som karakteriserar agil utveckling Jämförelse mellan litteraturs syn på agile utveckling och intervjupersonens syn Slutsatser Diskussion Vidareforskning Referenser...38

5 1 Inledning Ett mjukvaruprojekt kan styras på två sätt. Det första sättet att styra mjukvaruutvecklingsprojekt på, är sekventiell projektstyrning. Ett exempel på sekventiell projektstyrningsmetod är Vattenfallsmodell [14]. Det andra sättet är att använda sig av s.k. agila mjukvaruutvecklings-metoder. Begreppet agile mjukvaruutveckling uppkom år 2001 och beskrivs i agile manifiesta. Det fanns dock metoder som kan kvalificeras som Agile redan på 70-talet. Under agile manifiesta fick dessa metoder namnet Agile. Agile är alltså ett paraplybegrepp för likartade mjukvaruutvecklingsprocesser. Ett av huvudkriterierna för att en utvecklingsprocess ska falla under begreppet agile är att utvecklingen sker iterativt. [1] Det finns en del likheter och skillnader mellan processer som faller under begreppet agile. Det finns gott om litteratur som beskriver agile utveckling där olika författare väljer olika utgångspunkter för sin beskrivning av begreppet. I boken Agile konsten att slutföra projekt görs exempelvis en generell beskrivning[30]. I boken The Art of Agile Developement beskrivs agile genom att utvecklings-metoden XP används som en utgångspunkt[31]. Eftersom det finns olika sätt för litteraturen att beskriva agile är det intressant att se hur agile beskrivs i litteraturen. Litteraturens beskrivning av begreppet bidrar till den teoretiska förståelsen. Förutom den teoretiska beskrivningen finns den praktiska verkligheten i vilken utvecklare rör sig. För att lära sig vad agile är kan en utvecklare göra på två sätt. Antingen kan utvecklaren läsa sig till begreppets innebörd eller lära sig vad begreppet är genom att jobba i projekt där agila styrningsmetoder används. Om en utvecklare har lärt sig innebörden av begreppet agile genom att arbeta med projekt som styrs agilt, kan hans förklaring av begreppet agile skilja sig från litteraturens beskrivning. Därför är det intressant att undersöka hur litteraturens beskrivning skiljer sig från utvecklarnas beskrivning av begreppet. Denna uppsats kommer att handla om dessa skillnader. 1

6 1.1 Tidigare studier Som beskrivs ovan finns det redan en del skrivet om agile-utveckling. Frågan är om det finns någonting skrivet som berör vår problematik. I detta syfte använder vi oss av databasen ACM. Vi valde att använda ACM eftersom ACM är en av de största databaser som innehåller vetenskapliga artiklar inom datavetenskap (http://www.acm.org/) I vårt arbete är vi dels intresserade av agile-definitionen, dels av hur begreppet agile tillämpas. För att hitta relevanta artiklar sökte vi på artiklar som berör begreppet agile. Vi valde att söka bland artiklar publicerade från 2001 till nu, detta hänger ihop med att begreppet agile myntades år 2001[1]. När vi sökte efter artiklar tittade vi först på rubriken. Om rubriken verkade beröra vår problematik läste vi sammanfattningen för att se om något av följande kriterier behandlas 1.Agila metoder dvs. beskrivning av vad agile är 2.Historia av agile-utveckling 3.Tillämpning av agile-utveckling. 4.Beskrivning av någon agile-metod. Om studien behandlade någon av kriterierna läste vi studien i dess helhet och bedömde huruvida studien är relevant. För att studien skulle anses vara relevant var den tvungen att behandla definitionen av begreppet agile eller beskriva hur begreppet agile används i praktiken. Utifrån alla studier som vi har gått igenom hittade vi sex studier som var mest relevanta, dessa behandlas nedan. Första studien: A literature review of agile practices and their effects in scientific software development. Syftet med denna studie var att undersöka hur agila projektstyrningsmetoder används vid utveckling av vetenskaplig programvara och vilka effekter de agila projektstyrnings-metoder har. Huvudtesen som används i studien är att agile utveckling är bättre för arbete med kravinsamling och tester än vad sekventiell utveckling är.[25] Slutsatser som kunde dras var att agile projektstyrningsmetoder har bättre hantering av testrelaterade aktiviteter. Studien visade en svag indikation på att agila projektstyrningsmetoder har bättre hantering av kravinsamling än vad sekventiell utveckling har. Det som är intressant för vårt arbete är att studien undersöker fördelarna med agile styrningsmetoder. Dock säger studien ingenting om hur utvecklare beskriver agile [25] Andra studien Agility in context Syftet med detta arbete var att undersöka hur de olika agila utvecklingsprocesser används i projekt i praktiken.[23] I studien undersöktes 16 organisationer. Studien visade att organisationer anpassar den valda agila metodiken efter projektets förutsättningar. Exempelvis väljer företaget att använda sig av scrum. 2

7 Efter hand inser företaget att det är svårt att nå beställaren, vilket gör att företaget måste ta beslut utan att involvera beställaren. Det som är intressant för oss är att studien betraktar hur agile programvaruutveckling används i praktiken. Studien visar på att det finns skillnader på hur agile beskrivs och på hur agile används vid projekt. I studien framgår det att den agila metoden måste anpassas efter förutsättningar som framkommer under arbetets gång.[23] Tredje studie: New Directions on Agile Methods: A comperative analysis. Syftet med detta arbete är att analysera de agila metoder med utgångspunkt i fem kriterier. Dessa kriterier är följande: [21] Software developement live cycle Project managment, Abstract principles vs concret guidance, Universaly predifaind vs. Situation apropariet, Emprirical evidence. Syftet med denna analys är att jämföra agila utvecklingsprocesser med varandra och välja en metod som passar bäst för ett givet projekt. Det som är intressant för oss är att denna artikel beskriver de olika agila metoder och jämför dessa metoder med varandra. Problemet med artikeln är att artikeln inte definierar begreppet agile, utan endast berör de agila metoderna. Dessutom berörs inte hur begreppet agile används i praktiken[21] Fjärde studien: A view of 20 th and 21 st Century Software Engineering. Denna artikel beskriver mjukvaruutvecklings historia för att förstå hur mjukvaruutveckling har utvecklats. I artikeln görs en prognos på hur mjukvaruutveckling kommer att bske framöver. Det som är intressant för oss är att denna artikel beskriver begreppet agile ur ett historiskt perspektiv. Genom att läsa mjukvaruutvecklingens historia kan vi få indikationer på hur agile-utveckling förhåller sig till andra mjukvaruutvecklingsprocesser. Problemet är att artikeln varken definierar begreppet agile eller undersöker hur begreppet agile används i praktiken. [4] Femte studien: Agile software development in the large Denna artikel beskriver i stora drag agil utveckling. Artikeln beskriver inte de agila utvecklingsmetoderna i detalj utan syftar till att ge en övergripande förståelse för hur agile utveckling kan bedrivas. I artikeln används begreppet agile som en beskrivning av alla agila metoder. De olika metoderna berörs inte. Dessutom berör artikeln inte hur begreppet agile används i praktiken. [18] Sjätte studien: Using Scrum to guide the execution of software process improvement in small organisations Denna artikel beskriver Scrum (som är en agil metod) samt hur denna metod används i små organisationer. 3

8 Artikeln berör inte hur begreppet agile används i praktiken, men visar hur en agil metod tillämpas i organisationer. [22] 1.2 Sammanfattning av tidigare studier I nedanstående tabell presenteras teman som beskrivs i artiklarna ovan. (Med agila i tabellen menas att det finns beskrivning av flera agila metoder, historik innebär att agil metodik sätts i ett historisk sammanhang, praktisk tillämpning innebär att artikeln berör användning av agilutveckling i praktiken.) New Directions on Agile Methods A view of 20 th and 21 st Century Software Engineering. Agile software in the large Using Scrum Agility in context A literature review of agile practices and their effects in scientific software development Agila metoder X X X Historik X Övergripande förklaring av begreppet agile X X Praktisk tillämpning X X X Från beskrivningarna av artiklarna och i tabellen ovan kan vi se att ingen av de relevanta artiklarna beskriver hur människor som arbetar med mjukvaruutvecklingen beskriver begreppet agile. Tre studier beskriver hur agila metoder används i praktiken men dessa studier går inte in på hur utvecklare definierar agile. Ingen artikel beskriver hur begreppet agile beskrivs i litteraturen utifrån en litteraturgranskning. En studie gör en litteraturundersökning, men den undersöker hur agile utvecklingsprocesser används när vetenskaplig programvara byggs. En artikel beskriver olika agila utvecklingsmetoder. Artikeln gör ingen analys av dessa begrepp med avseende på litteraturens beskrivning av begreppet agile. Två artiklar beskriver övergripande begreppet agile, dock är beskrivningarna som återfinns i artiklarna väldigt kortfattade. Ur en genomgång av tidigare forskning kan vi dra slutsatsen att det inte finns någon forskning som ger en definition av begreppet agile utifrån litteraturgenomgång och sedan undersöker hur utvecklare beskriver begreppet agile för att slutligen jämföra dessa beskrivningar. 4

9 2 Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudie och intervjuer beskriva huruvida litteraturens beskrivning av agile skiljer sig från utvecklarnas beskrivning av samma begrepp. Vår frågeställning är följande: Finns det skillnader mellan litteraturens beskrivning av begreppet agile och utvecklarnas beskrivning av begreppet? 5

10 3 Agila metoder - teori IID står för iterative and incremental development[7]. Nedan beskrivs IIDs historia. Med vår historiegenomgång vill vi visa att tankesättet som fanns inom industrin har överförts till mjukvaruutveckling. Vi börjar med att gå tillbaka i tiden och beskriva hur projektstyrningsmetoder från industrin influerat projektstyrningsmetoder. Sedan visar vi hur metoder från industrin resulterat i Agila utvecklingsmetoder som används vid mjukvaruutveckling. Efter en historisk genomgång går vi igenom några mjukvaruutvecklingsmetoder. 3.1 Historik 30 och 40 -talet Tankesätt inom projektstyrning som liknar IID kan spåras tillbaka till 1930-talet. Walter Shewhart som var en kvalitetsexpert på Bell Labbs föreslog att programmerare borde använda sig av sk. PDSA(plan-do-stady-act).[5] PDSA var ett schema för systematisk förbättringsarbete och kunde användas för att förbättra kvalité av arbetsprocessen i all tillverkningsindustri. PDSA består av 4 delar. Plan: I detta stadie ska problem som uppstår vid tillverkningen identifieras och analyseras. Sedan ska olika lösningar föreslås. Do: I detta stadie genomförs de föreslagna lösningarna som beskrivs ovan. Check: Här utvärderats det som gjordes på Do. Är resultatet tillfredsställande påbörjas nästa steg. Är resultatet inte tillfredsställande återvänder man tillbaka til PLAN och jobbar igenom planeringsdelen och Do-delen på nytt. Så pågår arbetet tills resultatet är tillfredsställande och programmeringen kan gå vidare till nästa steg. ACT: När lösningen är tillfredsställande standardiseras lösningen. Sedan återvänder programmeringsprocessen tillbaka till Plan-stadiet för att påbörja hela processen på nytt och uppnå en ännu bättre lösning.[5] På 1940-talet började kvalitets-gurun Edward Deming marknadsföra PDSA. På 1950 talet blev PDSA-cirkeln populär. PDSA användes i tillverkningsindustri och hade ingenting med mjukvaruutvecklingen att göra. Långt senare beskrev Tom Gilb och Richard Zultner hur PDSA kunde tillämpas vid mjukvaruutvecklingen.[5] 50-talet Förutom att PDSA-cirkeln blev populär på 50-talet har ett projekt dragits igång av NASA. Projektet är intressant för oss eftersom IID användes som styrmetod för projektet. Projektet fick benämning X-15 och gick ut på att bygga ett forsknings-flygplan. Projektet blev framgångsrikt bla. för att IID valdes som projektstyrningsmetod. X-15 projektet blev en milstolpe inom IID.[5] X-15 projektet var ingen mjukvaruprojekt i sig, det ledde dock till att NASA använde sig av IID fö mjukvaruutveckling i sina senare projekt. [7] 6

11 60-talet På 1960 talet använde NASA sig av IID i ett projekt som kallades för Mercury. IID användes när mjukvaran för projektet utvecklades. Det intressanta med Mercury var att i projektet användes korta halvdags-iterationer. [5] Både PDSA,X-15 och Mercury visar att det som idag kallas för iterativ utveckling härstammar från 1940-talets syn på hur tillverkning ska bedrivas. Det har alltså funnits metoder som liknar IID och som tillämpades inom mjukvaruutveckling redan på 50-talet. Dock blev inte IID populär förrän långt senare. 70-talet En populär mjukvaruutvecklingsmetod under 1970 talet var Vattenfallsmodellen. Utvecklingsmetoden är sekventiell. Syftet med metoden var att mjukvaruutvecklingen skulle bli ingenjörsmässig. Mjukvaruutvecklingen jämfördes exempelvis med hur man bygger hus. Ungefär som vid ett husbygge skulle mjukvaruutveckling ske i olika steg. Projektet skulle börja med att samla in krav för att sedan designa systemet utifrån dessa krav. Utifrån designen skulle mjukvara programmeras (kan jämföras med ett husbygge där huset byggs utifrån en ritning) [14] Efter hand insåg utvecklarna att det fanns andra sätt att tillgå för att bygga mjukvara. Mjukvaruutveckling behövde inte ske i steg utan kunde ske i iterationer där möjligheten att återvända till tidigare iteration fanns. Exempelvis har Winston Royce i sin artikel Developement of large software systems nämnt att det var bättre att bryta upp ett 30 månader långt utvecklingsprojekt i kortare 10 månaders pilotprojekt. [5] Harlan Mills har i sin artikel Top-Down Programming in Large Systems, föreslagit iterativ utveckling. Mills menade att det är möjligt att bryta upp systemutvecklingen i flera etapper. Varje etapp ska utvärderas och sedan ska ev. fel rättas till innan nästa etapp påbörjas[5][7] 90-talet och framåt På 1990 talets andra hälften har IID utvecklingen satt igång på allvar. Processer som XP, FDD och DSDM skapades. [7] 1990-talet kan betraktas som en viktig milstolpe för IID. Det är just detta år som IID blev populär och på allvar började användas[5] I februari år 2001 samlades en grupp av 17 experter på IID för att ha ett möte. Under mötets gång skapades Agile Alliance. Begreppet agil utveckling myntades under detta möte. Begreppet agil utveckling blev ett samlingsnamn för olika iterativa utvecklingsmetoder [1] 3.2 Processmodeller för mjukvaruutvecklingen Detta avsnitt kommer att diskutera olika mjukvaruutvecklingsmetoder. Vi börjar med att beskriva vattenfallsmodellen därefter spiralmodellen och sist inkrementell och användarcentrerad utveckling. Som vi redan nämnt finns det två huvudsakliga grupper av mjukvaruutvecklingsmetoder. Sekventiell och iterativ. 7

12 Vattenfallsmodellen är en sekventiell utvecklingsmodell. Spiralmodellen och inkrementell utveckling är hybrider av sekventiella och agila utvecklingsprocesser. Efter att ha beskrivit vattenfallsmodellen (som är en ren motsats till agil utveckling), Spiralmodellen samt inkrementell utveckling kommer vi att gå över till att beskriva RUP, XP och Scrum. Dessa tre sistnämnda modeller är agila utvecklingsmodeller. Till sist kommer vi att betrakta två produktionsmodeller som kan appliceras på mjukvaruutvecklingen. Dessa modeller är lean och kanban Vattenfallsmodellen Från början ritades arbetsflödet som ett bild på vattenfall därav namnet Vattenfallsmodellen[6]. Principen i vattenfallsmodellen går ut på att arbetsflödet delas in i olika delar. När en del i arbetsflödet avslutas påbörjas en ny del och när delen är avslutad går det inte att komma tillbaka till denna del. Arbetet sker sekventiellt från det att kraven samlas in till det att test och leverans av systemet sker. Varje fas avslutas med leverans av dokumentation som beskriver vad som har gjorts. Exempelvis vid kravhanteringsfasen är det kravdokumentet som levereras. För att fasen ska kunna betraktas som avslutad ska dokumentation verifieras och godkännas. Arbete enligt vattenfallsmodellen inleds med en kravinsamling. Under kravinsamlingen skrivs ett dokument som innehåller krav på systemet dvs. de egenskaper systemet ska ha och vad systemet ska kunna göra. Nästa steg i processen är design av systemet. Under designfasen skrivs ett dokument som visar hur systemet ska se ut. Om systemutvecklingen jämförs med ett husbygge korresponderar designfasen mot fasen där en ritning av huset skapas. Designen görs utifrån kravdokumentet. När designen av systemet är klar, påbörjar utvecklingen dvs. programmeringen. Fasen där programmering sker kallas för Kodning. När programmeringen är klar testats systemet. Testerna sker i två faser. Det första testet kallas för enhetstest. Under enhetstesten sätts alla delar av mjukvaran ihop och testas, för att se så att dessa delar fungerar ihop med varandra. Nästa testfas kallas för integrationstest. Under integrationstestet testas om det nya systemet fungerar tillsammans med redan befintliga system. När systemet är testat, levereras den till beställaren. Överlämmningsfasen kallas för leverans och acceptans. Efter att systemet har levererats sätts den i drift. Efter att systemet har satts i drift behöver den underhållas, eventuella felaktigheter fixas och uppdateringar behöver göras. Den sista fasen i vattenfallsmodellen kallas för drift och underhåll. Det är i denna fas som de två sista stegen som beskrivs ovan sker.[14] I teorin ska nästa fas ej påbörjas innan föregående fas avslutas, dock fungerar det annorlunda i praktiken. Faserna överlappar varandra. Exempelvis upptäcks brister i designen under programmeringsfasen, och då måste man gå tillbaka till designsfasen för att lösa problemet[14]. Arbetet under varje fas kan bestå av ett antal mindre iterationer. När man anser sig vara klar med arbetet fryses arbetet och programmeringen går vidare till nästa fas. En del problem som inte har blivit lösta tas med och löses i andra faser. 8

13 En del problem löses inte, utan dessa problem tas med till den sista fasen dvs. när systemet sätts i drift och testas. Fördelen med vattenfallsmodellen är att en noggrann dokumentation levereras vid varje fas. Nackdelen är att modellen är oflexibel. Det är inte tänkt att det ska gå att ställa nya krav på systemet efter att man exempelvis lämnat kravinsamlingsfasen. Beställaren har begränsad möjlighet att komma med nya krav efter att kravfasen genomförts.[14] Spiralmodellen Spiralmodellen utvecklades på 1980-talet av Barry Boehm. Spiralmodellen är en kombination av iterativ utveckling och Vattenfallsmodellen. [3] Spiralmodellen innehåller ungefär samma faser som vattenfallsmodellen. Skillnaden gentemot vattenfallsmodellen är att utvecklingen inom spiralmodellen sker iterativt.[3] Ett utvecklingsprojekt som använder spiralmodellen kan se ut på följande sätt: Vi börjar med att beskriva hur hela utvecklingsförloppet kan se ut. Detta gör vi genom att vi först beskriver systemuppbyggnaden från första början och som sedan resulterar i alfaversionen. Projektet inleds med kravinsamlingen och kravdokument. När kraven är insamlade valideras och verifieras kraven. Kravdokumentet kompletteras med nya krav om så krävs. Det medför att en ny version av kravdokumentet görs. Det nya kravdokumentet valideras och verifieras och eventuella förändringar sker. När kravdokumentet är helt klart, görs en utvecklingsplan. Utifrån utvecklingsplanen byggs den första prototypen. När den första prototypen är klar valideras och verifieras den. Vid utvärderingen av prototypen uppstår nya krav. Insamlingen av de nya kraven sker på samma sätt som innan. När kravdokumentet är klart görs en ny utvecklingsplan. Utifrån utvecklingsplanen byggs nästa prototyp som bearbetas på samma sätt som den tidigare prototypen. Utifrån den andra prototypens resultat och nyinsamlade krav byggs den slutliga prototypen. När den slutliga prototypen har gått igenom samtliga steg som beskrivits ovan inleds nästa fas. Under nästa fas görs detaljerad design av systemet som ska byggas. Koden skrivs därefter utifrån designen. När koden är skriven testas koden. Det som testas är huruvida det som har byggts kan integreras med övriga delar av systemet. Efter testerna, sker implementering och efter implementering sker release av den version av systemet som har byggts. I vårt fall en alfaversion. Efter att alfaversionen har släppts görs planeringen av systemets nästa version. Arbetet med nästa version består av samma steg som utvecklingen av alfaversionen. Stegen upprepas tills programmet är färdigt för att släppas ut i en slutversionen. En iteration i spiralmodellen brukar ta mellan 6 månader och 2 år.[3] I spiralmodellen går det att identifiera sekventiella faser. Dessa faser är följande: Kravinsamling, prototypbygge, design, kodning, tester. Samtliga faser finns i vattenfallsmodellen. Den stora skillnaden är att varje delfas pågår iterativt. Dessutom innehåller spiralmodellen flera delversioner som byggs innan systemet är klar. I vattenfallsmodellen görs hela utvecklingsprocessen en gång och sedan betraktas systemet som färdigt. 9

14 3.2.3 Inkrementell utveckling Nästa utvecklingsmodell som vi ska beskriva är inkrementell utveckling. Denna utveckling härstammar från vatenfallsmodellen och är en vidareutveckling av vattenfallsmodellen.[13] Utvecklingen börjar med identifieringen av sk. Inkrement. Ett inkrement är en enhet i projektet. Vid slutet av varje enhet levereras en fungerande funktion. Inkrementen bygger på varandra. Således är den andra enheten en påbyggnad på den första enheten osv. Utvecklingsprocessen i ett inkrement börjar med en analys av det som ska göras. Vid analysfasen samlas kraven in. Utifrån kraven görs designen. Utifrån designen sker kodning. När kodningen är färdig testas funktionen. Efter att ett inkrement är avslutat sker det en leverans av funktionen som byggts. Leveransen i inkrementell utveckling behöver inte innebära att en leverans till beställaren sker, utan en leverans är en milstolpe där det som har gjorts utvärderas av projektteamet. Som redan nämnts involveras inte beställaren i utvärderingen. Efter att ha utvärderad funktionen påbörjar ett nytt inkrement. Det nya inkrementet innehåller samma faser som föregående. När detta inkrementet är klart och utvärderat påbörjas ett nytt inkrement. Händelseförloppet pågår tills systemet betraktas klart. Systemet betraktas vara klart när alla krav är implementerade.[6] Faserna i varje inkrement liknar vattenfallmodellens faser. Skillnaden mellan vattenfallsmodellen och inkrementell utveckling är att det som ska byggas bryts ner i flera funktioner som bygger på varandra. Varje funktions utvecklingsprocess påminner om vattenfallsmodellen, men i vattenfallsmodellen avslutas hela projektet när samtliga delar har arbetats igenom. I inkrementell modell arbetas varje fas igenom flera gånger om.[6][13] Användarcentrerad design Användarcentrerad design är en utvecklingsmodell där användaren engageras i utvecklingsprocessen. Användaren finns med och kan påverka utvecklingen. Syftet med detta arbetssätt är att ge användaren möjlighet att under utvecklingen påverka den slutliga produkten, till skillnad från vattenfallsmodellen där användaren framför sina krav i början av projektet.[10] Det finns en internationell standard för användarcentrerad design. Standarden heter ISO Så här kan en arbetscykel inom användarcentrerad metod se ut[32]: 1. Hitta användningens kontenta. I denna fas identifierats vilka som kommer att använda systemet samt i vilka sammanhang systemet används. 2. Utarbeta kravspecifikationen. Här identifieras kraven. Kraven som ställs kommer från användaren, dennes verksamhet och det denna kräver för att fungera. 3. Hitta lösningarna. I denna fas identifierats olika sätt som kan användas för att bygga systemet. 4. Utvärdering. I det här steget utvärderats lösningen. Användaren ger feedback på lösningen. Arbetsflödet liknar till en viss del vattenfallsmodellen. Arbetsprocessen består av faser som pågår sekventiellt. Dock innehåller hela processen flera steg som består av 4 faser. 10

15 På slutet av varje steg ger användaren feedback. Sedan görs nästa steg. Exempel på inkrementell utveckling kan se ut som följande. Det byggs flera versioner med början i version 0.1. Bygget av versionen 0.1 består av fyra steg. När version 0.1 är klar ger användaren feedback på versionen. Utifrån feedbacken byggs version 0.2. Bygget innehåller samma faser som i föregående steg. Stegen upprepas tills det att slutversioner är klar. Det finns stora skillnader när det gäller involvering av användaren i användarcentrerad design och i vattenfallsmodellen. I vattenfallsmodellen är användaren bara med i början av utvecklingen. I användarcentrerad utveckling görs användartesterna i varje steg. Detta för att få feedback från användaren. Ingångsvärden för nästa steg är feedbacken från användaren.[26] Arbeten med stegen i användarcentrerad design liknar arbetssättet i inkrementell utveckling. I inkrementell utveckling bestäms nästa steg från utvärderingen av föregående steg precis som i användarcentrerad design. Skillnaden mellan dessa två metoder är att i användarcentrerad design kommer feedbacken från användaren. I inkrementell utveckling behöver inte användaren involveras alls. [26] Rup RUP är en iterativ utvecklings-process som är skapad av IBM. Enligt IBM är RUP baserad på s.k. Best practeses[15] När RUP skapades byggdes det ett ramverk som varje organisation skulle anpassa sina behov efter. RUP ska inte följas till punkt och pricka vid utvecklingen, utan anpassas efter det som ska byggas samt efter organisationen som ska bygga systemet. [15] Utvecklingsprocessen delas in i fyra faser. Vid varje fas skapas dokumentation där det som har gjorts under fasen beskrivs. RUP har följande faser, och dokumentationen från dessa faser liger till grund för nästa fas. 1. Förberedelse: Förberedelsen kan liknas vid en förstudie där det fastställs vad som ska byggas. I slutet av fasen skapas ett dokument som beskriver kraven på det som ska byggas. 2. Etablering: Under denna fas görs följande steg; design av användarfallen, konstruktion av prototyper, arbete med risker och framställande av prototyper. Målet för denna fas är prototypframställning. Till grund för prototypen ligger designen som har byggts utifrån dokumentationen från kravinsamlingen som skapas under förberedelsen och anvädarfall. Användarfall är en beskrivning av vad en användare kan göra i systemet. 3. Konstruktion: Under denna fas byggs sytemet. Systmet byggs utifrån prototyper som levererades vid föregående fas. 4. Överlämnande: Under denna fas överlämnas systemet. Här följer ett exempel på hur systemutveckling av en webbsida skulle kunna se ut där RUP tillämpas. 11

16 1. Förberedelsen : Här identifieras det som ska byggas och man kommer fram till att det ska byggas en blogg där användare ska kunna registrera sig, skriva inlägg och hantera inlägg.(vi väljer att först bygga inlogningsystmet). Kravdokumentet skrivs. 2. Etablering: Här byggs prototypen av inloggningsystemet för bloggen. Denna prototyp baseras på beskrivningen av hur användaren ska kunna logga in. Användarfallen dokumenteras. 3. Konstruktion: Här programmeras inloggningsystemet. Sedan skrivs dokumentation om hur inloggningssystemet fungerar. 4. Överlämning: Här överlämnas inloggningssystemet till beställaren. 5. Nu har vi inloggningssystem till vår blogg, bloggen är dock ännu inte klar. Vi behöver kunna skriva och publicera inlägg. Nästa steg är att bygga publiceringsfunktion. Publiceringsfunktion byggs med samma steg som beskrivs i föregående steg. RUP innehåller alltså fyra faser. Vid bygget av olika delar i systemet arbetar man igenom samtliga faser för den delen som för tillfället bygg. Sedan byggs nästa funktion. När nästa funktion byggs gås RUPs fyra faser igenom en gång till. Detta sker ända fram till att systemet är klart XP XP eller extreme programing utvecklades på 1990-talet som kontrast till RUP. XP gav konkreta tips på hur programmering ska ske. Förutom det gav XP även verktyg för hur arbetet i team ska skötas. I XP används parprogrammering. Det anses att kodgranskning är positivt och genom att programmera två och två granskas koden av en kollega. I XP används sk. Test Driven Developement som innebär att det första som designas är tester. Utifrån dessa tester sker utvecklingen. Fokus ligger på att funktionerna man utvecklar ska klara testerna. Det används även Collective Code Ownership vilket innebär att alla i utvecklingsteamet förstår koden som har skrivits.[26] XP baseras på fem principer. 1. Kommunikation: Genom att ha kunden på plats utvecklas programm som överensstämmer med vad kunden verkligen vill ha. Kunden är alltså involverad i utvecklingen. 2. Enkelhet. Dokumentationen minimeras och koden skrivs så att den är lättförståelig och lättläst 3. Feedback. För att skapa en bra produkt krävs det kontinuerlig feedback från kunden. Därför är det viktigt att ha god och kontinuerlig kommunikation med kunden. 4. Mod. Det är viktigt att kunna stå på sig d.v.s, om det känns som att något inte är populärt, men rätt ska det ändå framhävas. 5. Respekt. För att kunna arbeta effektivt och för att gruppdynamiken ska fungera krävs det att varje programmerare har respekt gentemot sina medarbetare och kunder.[28] 12

17 3.2.7 Scrum Scrum används sedan 1990-talet. Scrum ska inte betraktas som en utvecklingsmetod utan snarare som en ram för hur utvecklingsprojekt bör gå till [7]. Scrum har tre huvudkriterier som ska följas. Dessa kriterier är följande: 1. Transperency: Vad som pågår i utvecklingsprocessen ska vara synligt. 2. Inspection: För att kunna upptäcka brister ska arbetet kontinuerligt inspekteras. 3. Adaption: Arbetsprocessen ska vara anpassningsbar. Det ska gå att sätta in nya krav under utvecklingens gång[24] Roller i scrum Scurms metodologi delar in alla aktörer som berörs av utvecklingen. Aktörerna delas in i följande grupper. ScrumMaster: Scrummaster kan jämföras med en projektledare. Det finns dock skillnader mellan projektledare och Scrummaster. Scrummaster är ungefär som en coach och biträde till arbetsteamet. Scrummasters uppgift är att se till att teamet kan arbeta ostört och få alla resurser teamet behöver. Produktägare: Produktägare är beställaren. Under utvecklingens gång ger produktägaren feedback på det som har levererats. Utifrån leveransen ställs sedan krav på nästa leverans. Produktägaren har möjlighet att påverka kraven via feedback i slutet på varje leverans. Teamet: Scrum-team är ett utvecklings-team. Det är viktigt att förstå att inom Scrum arbetar alla i ett team dvs. utvecklingsgruppen arbetar i nära kontakt med projektägaren och scrummaster. [24] Arbetsprocessen Arbetsprocessen börjar med en insamling av övergripande krav för systemet man bygger. Sedan börjar utvecklingen. Utvecklingen delas in i iterationer. Iterationerna kallas för sprint. Varje sprint är ca en vecka lång. Vid slutet av varje sprint ska en fungerande funktion levereras. Sedan ger projektägaren feedback. Utifrån feedbacken och eventuellt nya krav påbörjas nästa sprint.varje sprint börjar med nya krav som ska utföras under sprinten, detta resulterar i en produkt. Om teamet inte hinner med någon av kraven, flyttas kravet till nästa sprint. Om projektägaren vill införa nya krav går det bra, men dessa krav kommer att utvecklas i nästa sprint. Det viktiga med varje sprint är att leverera någonting som fungerar. För att alla i teamet ska ha koll på vad som pågår i utvecklingen, anordnas korta stendupmeatings varje morgon. Syftet med dessa möten är att var och en ska redovisa hur personen ligger till i förhållande till projektet. Förutom möten finns det en tavla där man antecknar vilken funktion som man jobbar på, samt vilken fas av utvecklingen funktionen befinner sig i. [24] 13

18 4.Metod För att besvara vår frågeställning använder vi oss av litteraturundersökning och intervjuer. Litteraturundersökningen används för att skapa en uppfattning om vad litteraturen säger om agile. Intervjuer används för att förklara hur utvecklare beskriver begreppet agile. Vi använder kvalitativa metoder vid undersökningen. Med kvalitativa metoder menas att undersökningen resulterar i verbala formuleringar.[16] 4.1 Litteraturstudie I denna del används litteratur om programvaruutveckling för att undersöka hur agila utvecklingsmetoder beskrivs. För detta syfte används böcker och artiklar som källor. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur litteraturen beskriver begreppet agile. För att genomföra vår litteraturstudie behöver vi samla in material. Utifrån det insamlade materialet måste vi välja ut relevant data. Den relevanta datan måste sedan analyseras för att besvara vår frågeställning Datainsamling Litteratursökningen genomfördes på två olika ställen. Malmö stadsbibliotek och databasen ACM. I Malmö stadsbibliotek söktes böcker som behandlar programvaruutveckling. Vi valde ut litteratur som behandlar följande teman: mjukvaruutveckling, softwareengenering, agil mjukvaruutveckling, inkremintell mjukvaruutveckling, spirallmodellen, vattenfallsmodellen, rup,xp, scrum, lean, camban. För att komplettera bibliotekssökningen använder vi databasen ACM I dessa två databaser söker vi på följande sökord: softwaredevelopement, software engeneering, spiralmodell, agile, scrum, xp, lean, camban, rup, waterfallmodel Urval av relevanta data Efter att ha samlat in all litteratur måste relevanta avsnitt väljas. För att välja relevanta avsnitt använder vi oss av kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys innebär att man söker efter bakomliggande teman i materialet som analyseras [2] Enligt A Bryman finns det ingen beskrivning om hur dem bakomliggande teman identifieras. Denna identifieringen får uppsatsskribenten själv göra. För oss är de avsnitt som behandlar agile utveckling relevnata. Förutom agile är vi särskild intresserade av vattenfallsmodellen. För att få relevant data av all insamlad material gjorde vi på följande sätt. Efter att ha valt böcker och artiklar som behandlar relevanta teman fördjupade vi oss i den enskilda boken och artikeln. I boken/ artikeln söker vi efter alla avsnitt som behandlar teman som intresserar oss (teman är beskrivna i avsnittet ovan). De relevanta kapitlet för vald artikel/bok antecknas i en tabell. Exempel på en tabell finns nedan: Kapitel nr Kapitlens titel 4 Software processes 14

19 När vi har en tabell för varje artikel/bok gör vi en ny tabell där vi listar alla böcker/artiklar samt samtliga kapitels titlar som är relevanta i den givna boken. Grunden för tabellen utgör föregående tabell. Exempel på en tabell återfinns Bokens titel Relevanta kapitel Den sista tabellen utgör en lista över litteraturen samt var i texten den data som vi är intresserade av finns. Litteraturen i vår lista är den data som kommer att analyseras i uppsatsen. Alla artiklar/böcker som vi har samlat in kommer inte innehålla relevant information. Exempelvis alla böcker som behandlar Softwareengenering och softwaredevelopement kommer inte att innehålla information om agil utveckling. Dessa böcker/artiklar sorteras bort Analys Vid analysen kommer vi att göra en litteraturgranskning. Litteraturgranskningen innebär att den relevanta litteraturen som berör området granskas. Syftet med litteraturgranskningen är att sammanställa litteraturen som finns om den berörda problematiken[16]. Litteraturgranskningen passar utmärkt för vår problematik eftersom det handlar om litteraturens bild av begreppet agile. Urval av den relevanta litteraturen beskrivs ovan. För litteraturgranskningen väljer vi semantisk analys som metod. Vid semantisk analys görs en granskning av de valda begreppen genom att jämföra hur begreppet beskrivs av olika böcker/artiklar [9] För att använda oss av semantisk analys börjar vi med att göra en lista på kriterier som vi ska jämföra. Syftet med dessa kriterier är att ge oss en heltäckande bild av processen i fråga, samtidigt som vi kan jämföra processerna med varandra på ett överskådlig sätt. Utifrån denna jämförelse kan vi få en lista med kriterier som kännetecknar agile. Hela analysprocessen går till på följande sätt: 1. Vi läser de relevanta kapitl i de böcker som beskriver någon av de agila utvecklingsprocesserna. 2. För varje process gör vi en lista av kriterier som kännetecknar processen. För att avgöra vad som ska hamna på listan tittar vi efter följande saker: Vilka steg finns det i processen? Hur involveras beställaren i processen? Finns det en klar projektledare som leder projektet? Hur ser kommunikationen i projektgruppen ut? Är processen iterativ? Är beställaren involverad? 3. Sedan jämförs kriterierna som vi fick från de olika processerna med varandra. Vi jämför dem olika listorna med varandra och söker efter gemensamma nämnare och analyserar eventuella skillnader. Utifrån denna jämförelse görs en ny lista över samtliga kriterier som beskriver agile 4. Utifrån listan som sammanställer alla kriteriet gör vi en beskrivning av agile ur litteraturens perspektiv. 15

20 4.2 Intervju För att angripa vår frågeställning. Hur utvecklarna beskriver agile? Använder vi oss av intervjuer Urval För vår intervju har vi valt 12 IT-företag. Kravet är att företaget ska bedriva mjukvaruutveckling åt sina kunder. Samtliga företag återfinns i Öresundsregionen. Vi delade in företagen i tre kategorier. Dessa kategorier är stora företag, mellanstora företag och små företag. Vi betraktar företagen som har mellan 1och 10 anställda som små företag. Företagen med mellan 12 och 30 anställda betraktas som medelstora företag och företagen som har över 30 anställda betraktas som stora företag. Intervjupersoner som vi valde hade en position som motsvarar projektledare Frågor Följande frågor har använts för intervjuerna. 1. Hur stort är företaget när det gäller omsättning och antal anställda. 2. Hur många deltar i utvecklingen av produkter/tjänster? 3. Vad har du för utbildning? 4. Hur bedriver ni utveckling/projekt på ert företaget? Beskriv processen steg för steg från kravinsamlingen till leverans 5. Vet du vad agila processer är? 6. Vad är agil utveckling för dig? Intervjufrågor ska ge svar på vår frågeställning. När vi valde dessa frågor utgick vi från att frågorna skulle ge svar på frågeställningen hur en given intervjuperson beskriver agile. Det räckte dock inte med att enbart ställa frågan: Hur definierar du agile? Vi behövde även kunna validera och förklara givna svar. Det kan ju vara så att utvecklarna inte vet vad agile är och då blir ju svaret irrelevant. Det kan ju även vara så att utvecklarna får förståelse för begreppet agile från olika källor såsom fårm den praktiska tillämpning eller från böcker. Det kan finnas skillnader på hur utvecklare definierar agile utifrån var de hämtar kunskapen om begreppet. Frågorna 1,2,3 är frågor med korta svar som ger förståelse för företaget, samt bakgrunden på intervjupersonerna. Det är viktigt att veta respondenters bakgrund för att kunna förklara varför personen svarar som han/hon gör. Om personen har gått en utbildning kan det ju vara så att utbildning har berört de agila metoderna. Detta gör att personen har en förståelse av vad agile är som är hämtat från kursliterraturen. Om personen inte har läst om agile under sin utbildning eller saknar en formell utbildning kan det vara så att personen inte vet vad agile är. Givetvis kan respondenten skaffa sig kunskaper om agile från andra källor än utbildning. Att veta företagets storlek är viktigt för att kunna förklara företagets arbetssätt. Det kan finnas skillnader mellan hur stora och små företag bedriver projekt. Är företaget väldigt stort och jobbar i stora projekt, använder företaget kanske inte agile när de bedriver sina projekt. 16

Agile-metoder, XP och ACSD

Agile-metoder, XP och ACSD Användarcentrerad systemdesign. Föreläsning 12 Agile-metoder, XP och ACSD Stefan Blomkvist MDI / IT, stefan.blomkvist@it.uu.se & Profdoc AB www.profdoc.se www.it.uu.se/edu/course /homepage/acsd/s04 XP

Läs mer

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt johanna.sarna@valtech.com Valtech Vem är jag? Johanna Särnå Jobbar på Valtech sedan 3 år tillbaka Jobbar där med användbarhet och projektledning Certifierad

Läs mer

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg Automation Region Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder Stefan Paulsson Thomas Öberg Frontit Frontit är ett svenskt konsultföretag i gränslandet mellan Management & IT, som stärker sina kunders

Läs mer

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning... 3 SCRUM... 3 Bakgrund... 3 Faser... 3 Ramverket... 3 Nordscrum... 4 StudentProjekt...

Läs mer

Den Agila utvecklingen

Den Agila utvecklingen Den Agila utvecklingen En studie baserad på den agila metodikens utformning i praktiken The Agile development A study based on the agile methodology in practice Madelein Larsson, Nathalie Lindholm Centrum

Läs mer

Projektmetodik II. HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik. Projektarbete

Projektmetodik II. HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik. Projektarbete Projektmetodik II HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik Projektarbete Förväntade resultatet är t.ex. en produkt Vi behöver arbeta med Analys Faktainsamling Genomförande Rapportering

Läs mer

Den agila utvecklingen

Den agila utvecklingen Den agila utvecklingen En jämförelse mellan teori och praktik Agile Development A Comparison between Theory and Practice JENNIE HÄGGLUND JOHANNA FRE MARIA KARLSSON Examensarbete/Kandidatuppsats i Informatik

Läs mer

2010-12-27 SCRUM. Vattenfallsmodellen. Analys. Design. Kod. Test. Rational Unified Process Agile. Kallas också linjär sekventiell modell.

2010-12-27 SCRUM. Vattenfallsmodellen. Analys. Design. Kod. Test. Rational Unified Process Agile. Kallas också linjär sekventiell modell. Vattenfallsmodellen SCRUM Analys Kallas också linjär sekventiell modell Introduktion Design Kod Test Rational Unified Process Agile DSDM Adaptive Software Development Crystal Feature-Driven Development

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Användbarhet i sitt sammanhang

Användbarhet i sitt sammanhang Användbarhet i sitt sammanhang Världsanvändbarhetsdagen 2009-11-12 Anders Hedberg, Guide Konsult Stockholm Innehåll En helikoptertur över ett projekts olika faser med belysning på användbarhet i förhållande

Läs mer

Agil programutveckling

Agil programutveckling Agil programutveckling Pontus Evertsson D00, Lunds Tekniska Högskola d00pe@efd.lth.se Anna Jennerheim D00, Lunds Tekniska Högskola d00aj@efd.lth.se 2003-05-15 1 1. Inledning 3 2. Extreme Programming (XP)

Läs mer

IT-projektledning - introduktion 725G62

IT-projektledning - introduktion 725G62 IEI Tommy Wedlund Läsanvisningar, IT-projektledning introduktion, 725G62 IT-projektledning - introduktion 725G62 Läsanvisningar tentamen inför tentamen I tentamen ingår följande kurslitteratur: The IBM

Läs mer

Kursinformation. Metodik för programvaruutveckling. Utvecklingsprocessen för programvara. Innehåll. Processmodell. Exempel

Kursinformation. Metodik för programvaruutveckling. Utvecklingsprocessen för programvara. Innehåll. Processmodell. Exempel Kursinformation Metodik för programvaruutveckling Föreläsning 3 Latex ok för litteraturstudierapport (prata med mig bara) Nästa föreläsning är av Björn Regnell (jag är med också) Presentationer imorgon

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Projektarbete. Grunder

Projektarbete. Grunder Projektarbete Grunder Projektarbete Hur gör man på Spotify, på ett modernt ICTföretag? Se Spotify Engineering Culture (film) Källa: http://labs.spotify.com/2014/03/27/spotify-engineering-culture-part-1/

Läs mer

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kurs Poäng (5 yh poäng/vecka) Examensarbete 20 Grunderna inom test 20 Kommunikation i arbetslivet 15 Lärande i arbete 1 60 Lärande i arbete 2 60 Projektarbete 15

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER. Suzana Ramadani

SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER. Suzana Ramadani SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER 1 Processlinjen Produktlinjen Livscykelmodellen systemutveckling systemering Analys Design Realisering Implementering Förändringsanalys Verksamhetsanalys Förvaltning

Läs mer

SCRUM och mycket mer

SCRUM och mycket mer Typ av dokument Anvisning Skapad Senaste uppdatering 2008-01-27 2008-11-13 1 (5) Sida 1 Det minsta möjliga? SCRUM och mycket mer Om man nu vill vara agile och inte har allt tid i världen, vad skall man

Läs mer

TDDD26 Individuell projektrapport

TDDD26 Individuell projektrapport TDDD26 Individuell projektrapport Kort beskrivning av projektet Vi hade som projekt att utveckla en digital media servicer som skulle hjälpa filmentusiasten att organisera sitt filmbibliotek. Programmet

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

Scrum. på fem minuter

Scrum. på fem minuter Scrum på fem minuter DET TALAS MYCKET OM SCRUM OCH LÄTTRÖRLIGA METODER JUST NU STÄLL DIG FÖLJANDE FRÅGOR A simple method for the management of complex projects... Äldre metoder fokuserar på att hålla planen,

Läs mer

SCRUM vs. XP en jämförelse mellan två lättviktsmetodiker

SCRUM vs. XP en jämförelse mellan två lättviktsmetodiker SCRUM vs. XP en jämförelse mellan två lättviktsmetodiker Phut Tran D01, Lund Tekniska Högskola d01pt@efd.lth.se 21 februari 2006 Innehållsförteckning ABSTRACT... 3 1 INLEDNING... 4 2 VAD ÄR EN LÄTTVIKTSMETODIK?

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Kursprogram, ETS032 Programvaruutveckling för stora system (PUSS), 7,5 hp

Kursprogram, ETS032 Programvaruutveckling för stora system (PUSS), 7,5 hp ursprogram, S032 Programvaruutveckling för stora system (PUSS), 7,5 hp Version 1.0 Christin Lindholm Läsåret 2012/2013 Våren 2013 1. Inledning Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper i utvecklingsprocesser,

Läs mer

Agila Metoder. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se

Agila Metoder. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agila Metoder Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agenda Agila Metoder: Scrum och sprints Lean och Design Workshops Kravställning Agil Utveckling Individer och interaktioner istället för processer Fungerande

Läs mer

Agil utveckling ställer nya krav på upphandling. Roland Bäcklin, Jaybis Konsult AB roland.backlin@jaybis.se

Agil utveckling ställer nya krav på upphandling. Roland Bäcklin, Jaybis Konsult AB roland.backlin@jaybis.se Agil utveckling ställer nya krav på upphandling Roland Bäcklin, Jaybis Konsult AB roland.backlin@jaybis.se Roland Bäcklin Tidigare: Utvecklare, Systemarkitekt, Projektledare, CTO, CIO, Riksinstruktör,

Läs mer

SCRUM. på fem minuter

SCRUM. på fem minuter SCRUM på fem minuter DET TALAS MYCKET OM SCRUM OCH LÄTTRÖRLIGA METODER JUST NU STÄLL DIG FÖLJANDE FRÅGOR A simple framework for managing complex projects Traditionella metoder fokuserar på att hålla planen,

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Jenny Ericsson. Kanban. Går metoden att använda för att styra utvecklingsprojekt? Informatik.

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Jenny Ericsson. Kanban. Går metoden att använda för att styra utvecklingsprojekt? Informatik. Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Jenny Ericsson Kanban Går metoden att använda för att styra utvecklingsprojekt? Informatik C-uppsats Datum: VT 2011 Handledare: Examinator: Lars-Erik Axelsson

Läs mer

Platina och kvalité. Rasmus Staberg, Teknisk direktör, 2014-04-08

Platina och kvalité. Rasmus Staberg, Teknisk direktör, 2014-04-08 Formpipe Platina och kvalité Rasmus Staberg, Teknisk direktör, 2014-04-08 04 08 1 Formpipe Presentation Bakgrund Platina släpptes som första release år 2000. Fick pris för Best in show från Bill Gates

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

Scrum + XP = sant. Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola dt05kb1@student.lth.se. Frederik Blauenfeldt Jeppsson. dt06fb8@student.lth.

Scrum + XP = sant. Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola dt05kb1@student.lth.se. Frederik Blauenfeldt Jeppsson. dt06fb8@student.lth. Scrum + XP = sant Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola dt05kb1@student.lth.se Frederik Blauenfeldt Jeppsson D06, Lunds Tekniska Högskola dt06fb8@student.lth.se 2010-03-02 1 Abstract Scrum och XP

Läs mer

Agilt arbetssätt i komplexa organisationer. Välkomna! Anna Picetti, IT-HUSET 2011-10-27. www.it-huset.se

Agilt arbetssätt i komplexa organisationer. Välkomna! Anna Picetti, IT-HUSET 2011-10-27. www.it-huset.se Agilt arbetssätt i komplexa organisationer Välkomna! Anna Picetti, IT-HUSET 2011-10-27 Ord från en företagsledare Ett bra genomförande är 90 procent av framgången och strategin 10, varav magkänslan är

Läs mer

SCRUM som utvecklingsmetod

SCRUM som utvecklingsmetod SCRUM som utvecklingsmetod Så fungerar det i verkligheten Kandidatuppsats inom Data- och Systemvetenskap (15hp) Författare: Handledare: Martin Levin Torsten Palm Uppsala: januari 2011 1 Sammanfattning

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Therese Hansson & Magnus Jonsson. Motivationsfaktorer - Test inom Agila utvecklingsprojekt

Therese Hansson & Magnus Jonsson. Motivationsfaktorer - Test inom Agila utvecklingsprojekt Motivationsfaktorer - Test inom Agila utvecklingsprojekt Magnus Jonsson & Therese Hansson Flerårig erfarenhet från ett globalt utvecklingsprojekt där vi införde Agile & Scrum metodik i hela organisationen

Läs mer

IBM Software Group. Agil Acceptans Test. Annika Kortell annika.kortell@se.ibm.com. SAST 15-års jubileum 2010. 2010 IBM Corporation

IBM Software Group. Agil Acceptans Test. Annika Kortell annika.kortell@se.ibm.com. SAST 15-års jubileum 2010. 2010 IBM Corporation IBM Software Group Agil Acceptans Test Annika Kortell annika.kortell@se.ibm.com SAST 15-års jubileum 2010 2010 IBM Corporation IBM Grundades 1911, i Sverige sedan 1928 400 000 anställda i 170 länder; forskare,

Läs mer

Unit testing methodology

Unit testing methodology Department of Computer Science Per Hurtig Stefan Lindberg & Fredrik Strandberg Unit testing methodology Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Övergripande utvärdering Helhetsintrycket av uppsatsen är

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

Using SharePoint Workflow

Using SharePoint Workflow Datavetenskap Opponent(er): Anders Olsson Marcus Karlsson Respondent(er): Harald Quist Creating a Help Desk Using SharePoint Workflow Oppositionsrapport, C-nivå 2009:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet

Läs mer

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer

Läs mer

Scrum Scrum. en beskrivning. a description. V 2012.12.13 2012 Scrum Alliance,Inc 1

Scrum Scrum. en beskrivning. a description. V 2012.12.13 2012 Scrum Alliance,Inc 1 " Scrum Scrum en beskrivning a description 1" 1 Scrums principer Värderingar från Agile Manifesto Scrum är mest känt av de agila arbetssätten. Agile Manifesto utgör en gemensam bas för att arbeta agilt

Läs mer

Mjukvarutest i agil systemutveckling

Mjukvarutest i agil systemutveckling Mjukvarutest i agil systemutveckling En undersökning på ett multinationellt företag Institutionen för informatik Kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Framlagd: December, 2011 Författare: Handledare: Examinatorer:

Läs mer

Processbeskrivning Systemutveckling

Processbeskrivning Systemutveckling ProcIT-P-015 Processbeskrivning Systemutveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställd av Sven Arvidson 2011-09-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Systemutvecklingsprocessen

Läs mer

Med koppling till EmiWeb

Med koppling till EmiWeb Datavetenskap Opponent(er): Jonas Brolin Mikael Hedegren Respondent(er): David Jonsson Fredrik Larsson Webbaserad släktträdsmodul Med koppling till EmiWeb Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1 Sammanfattat

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Agil mjukvaruutveckling. 1DV404, Jesper Andersson

Agil mjukvaruutveckling. 1DV404, Jesper Andersson Agil mjukvaruutveckling 1DV404, Jesper Andersson Agilt? Innehållet i alla mjukvaruutvecklingsprocesser! Roller! Aktiviteter! Artefakter Processmodeller Många smaker Unified Process Kanban SCRUM normativ

Läs mer

TDP023 Projekt: Agil systemutveckling

TDP023 Projekt: Agil systemutveckling TDP023 Projekt: Agil systemutveckling Johan Åberg johan.aberg@liu.se Tre moment Projekt 8hp Marknadsföring av produkt 2hp Kopplat till projektarbetet Individuell rapport 2hp Kopplat till projektarbetet

Läs mer

Kanban. Marcus Hammarberg. torsdag den 15 september 2011 (v.)

Kanban. Marcus Hammarberg. torsdag den 15 september 2011 (v.) Kanban Marcus Hammarberg Kanban? Vad sjutton är Kanban för något? Jag brukar beställa yakiniku... http://blog.huddle.net/wp-content/uploads/2009/08/team-building-exercises-improving-teamwork.jpg Kanban

Läs mer

Ingenjörsinriktad yrkesträning - Softhouse Crossmedia Avenue. Ronny Roos, 85-02-27 4098 d04rr

Ingenjörsinriktad yrkesträning - Softhouse Crossmedia Avenue. Ronny Roos, 85-02-27 4098 d04rr Ingenjörsinriktad yrkesträning - Softhouse Crossmedia Avenue Ronny Roos, 85-02-27 4098 d04rr Inlämnad: 16 januari 2008 1 Softhouse - Crossmedia Avenue Crossmedia Avenue, är ett svenskt företag som ingår

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Opponentrapport på examensarbete Utveckling av ett affärssystem med Unified Process av Therese Sundström.

Opponentrapport på examensarbete Utveckling av ett affärssystem med Unified Process av Therese Sundström. Opponentrapport på examensarbete Utveckling av ett affärssystem med Unified Process av Therese Sundström. Författare Per Johansson, Henrik Wallinder Generellt Helhetsintrycket från genomläsning av uppsatsen

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Projekt intranät Office 365 av Per Ekstedt

Projekt intranät Office 365 av Per Ekstedt Projekt intranät Office 365 av Per Ekstedt 1 BESKRIVNING AV UTFÖRANDE Uppdraget planeras att genomföras med ett agilt arbetssätt samt best practice från Microsoft gällande SharePoint online. Uppdraget

Läs mer

Workshop Innoveta. Innovativa e-tjänster för kompetensutveckling och verksamhetsstöd för kundservice. Annika Nåfors Mats Weidmar Michael Fager

Workshop Innoveta. Innovativa e-tjänster för kompetensutveckling och verksamhetsstöd för kundservice. Annika Nåfors Mats Weidmar Michael Fager Workshop Innoveta Innovativa e-tjänster för kompetensutveckling och verksamhetsstöd för kundservice Annika Nåfors Mats Weidmar Michael Fager Dagordning Innoveta projektet Systemutveckling med Scrum metoden

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

Kurser och seminarier från AddQ Consulting

Kurser och seminarier från AddQ Consulting och seminarier från AddQ Consulting Vår vision är att genom fokus på kvalitet och effektivitet inom IT bidra till att underlätta människors vardag. Kompetensutveckling är nyckeln till framgång för dig

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

ALM Live: Testfokus bättre mjukvarukvalitét med Visual Studio 2008 Team System

ALM Live: Testfokus bättre mjukvarukvalitét med Visual Studio 2008 Team System ALM Live: Testfokus bättre mjukvarukvalitét med Visual Studio 2008 Team System Magnus Juvas Qwise Om oss: Qwise Vi hjälper systemutvecklingsteam att bli bättre. Vi är experter på ALM och Team System. Vi

Läs mer

Testbara krav. SAST Syd 2012-02-09. Ställ gärna frågor under presentationen eller efteråt Åhörarkopior distribueras efteråt

Testbara krav. SAST Syd 2012-02-09. Ställ gärna frågor under presentationen eller efteråt Åhörarkopior distribueras efteråt Testbara krav SAST Syd 2012-02-09 Ställ gärna frågor under presentationen eller efteråt Åhörarkopior distribueras efteråt Ulf Eriksson Produktägare på ReQtest Specialist på kravhantering och test Grundare

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

SCRUM & sprint-retrospektiv

SCRUM & sprint-retrospektiv - användandet av sprint-retrospektiv, dess utformning och relevans för kontinuerlig förbättring. Kandidatuppsats, 15 högskolepoäng, SYSK01 i informatik Framlagd: Juni, 2011 Författare: Christian Andersson

Läs mer

Agile - det moderna synsättet på mjukvaruutveckling Ordet Agile kommer från engelskan och kan närmast översättas med flexibel, dynamisk och smidig. Med det menar vi dynamiska projekt som konstruktivt kan

Läs mer

men borde vi inte också testa kraven?

men borde vi inte också testa kraven? men borde vi inte också testa kraven? Robert Bornelind Presentation på SAST, 24 februari 2011 SQS Software Quality Systems Sweden AB Innehåll Introduktion Kvalitet, tid och kostnad Process Testning av

Läs mer

Agila Avtal. avtalsformer som kan fungera. Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se

Agila Avtal. avtalsformer som kan fungera. Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Agila Avtal Hur man säljer in agila projekt olika avtalsformer som kan fungera Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Min syn på saken och kundens Detta är vad vi alla önskar Lite om mig själv Carina

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

SCRUM. En agil projektmetod baserad på empiri - vad fungerar och vad fungerar inte?

SCRUM. En agil projektmetod baserad på empiri - vad fungerar och vad fungerar inte? SCRUM En agil projektmetod baserad på empiri - vad fungerar och vad fungerar inte? Grundprinciper Projektgruppen organiserar och planerar sitt eget arbete Fokus på verksamhetsnytta Alla krav prioriteras

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

Presentation. Fredrik Runnsjö 1996 Utvecklare 2004 Testare ~2006 Scrum/Canban

Presentation. Fredrik Runnsjö 1996 Utvecklare 2004 Testare ~2006 Scrum/Canban Presentation Fredrik Runnsjö 1996 Utvecklare 2004 Testare ~2006 Scrum/Canban Om AddQ Mission Vi skapar affärsnytta för kunden genom specialisttjänster inom test, kvalitetssäkring och effektivisering Tjänsteområden

Läs mer

Bilagor Projektrapport VoteIT år 1

Bilagor Projektrapport VoteIT år 1 1(6) Bilagor Projektrapport VoteIT år 1 Innehåll Bilaga 1. Kravspecifikation... 2 Bilaga 2: Checklista för årsmötesprocessen... 3 Bilaga 3: Om typen av möten som ska stödjas... 5 Bilaga 4. Kvalitetsplan...

Läs mer

Projektarbete DAVC20

Projektarbete DAVC20 Projektarbete DAVC20 DAVC20, Per Strömgren 2002-10-28 Make a plan. Then follow the plan. Watts Humphrey 2 DAVC20, Per Strömgren, 1 Vad handlar detta om?! 3 DAVC20, Per Strömgren Examination För godkänt

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Scrum: en analys av praktik och problematik

Scrum: en analys av praktik och problematik Uppsala universitet Inst. för informatik och media Scrum: en analys av praktik och problematik Philip Jungstedt, Charlie Moy Kurs: Examensarbete Nivå: C Termin: VT-15 Datum: 2015-05-25 Sammanfattning Agila

Läs mer

Projektplan, Cykelgarage

Projektplan, Cykelgarage Projektplan, Cykelgarage Johan Anderholm, (dt08ja5@student.lth.se) Jon Andersen (dt08ja8@student.lth.se) Marcus Carlberg (dt08mc4@student.lth.se) Simon Ekvy (dt08se2@student.lth.se) Stefan Johansson (dt08sj7@student.lth.se)

Läs mer

EXAMENSARBETE. Förstudie för implementering av en ny arbetsmetod och automatiserad testning. Pernilla Eriksson. Högskoleexamen Datateknik

EXAMENSARBETE. Förstudie för implementering av en ny arbetsmetod och automatiserad testning. Pernilla Eriksson. Högskoleexamen Datateknik EXAMENSARBETE Förstudie för implementering av en ny arbetsmetod och automatiserad testning Pernilla Eriksson Högskoleexamen Datateknik Luleå tekniska universitet Institutionen för system- och rymdteknik

Läs mer

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Uppsala Universitet Institutionen för Informationsteknologi Användarcentrerad Systemdesign Grupp 8, ht03 Christian Rick, rick@bahnhof.se Frida

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Multidisciplinära produktutvecklingsprojekt - Ett återkommande tema vid Mittuniversitets civilingenjörsutbildningar

Multidisciplinära produktutvecklingsprojekt - Ett återkommande tema vid Mittuniversitets civilingenjörsutbildningar Multidisciplinära produktutvecklingsprojekt - Ett återkommande tema vid Mittuniversitets civilingenjörsutbildningar Magnus.eriksson@miun.se 1 / 16 Fyra civilingenjörsprogram Datateknik Elektroniksystem

Läs mer

UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem ISO 9001

UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem ISO 9001 UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem i praktiken Introduktion Den här kursen riktar sig till dig som skall arbeta fram ett nytt, eller vidareutveckla ett befintligt, verksamhetsledningssystem för din

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Agila metoder en kartläggning av teori och praktik

Agila metoder en kartläggning av teori och praktik Agila metoder en kartläggning av teori och praktik Anna Georgsson 16 augusti 2010 Examensarbete på kandidatnivå, 15 hp Handledare: Jürgen Börstler Examinator: Jonny Pettersson UMEÅ UNIVERSITET INSTITUTIONEN

Läs mer

PROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson

PROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson PROJEKT ALBYLEN Datum: 25 mars 2011 AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson 0 Sammanfattning: Föreningen Albylen som bedriver aktivitets- och friskvårdscentrum

Läs mer

2015-04-27. Detta har hänt... Agenda. Kursinformation. Föreläsning 5: Processer och vidareutveckling

2015-04-27. Detta har hänt... Agenda. Kursinformation. Föreläsning 5: Processer och vidareutveckling Föreläsning 5: Processer och vidareutveckling ETSA01 Ingenjörsprocessen 1 - Metodik VT15 Markus Borg Detta har hänt... Pratat krav, plan, design, test På gång att frysa kravspecifikationen Övning 3+4:

Läs mer

Projektkaos. Chaos-rapporten. 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget... ... 66% misslyckades!

Projektkaos. Chaos-rapporten. 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget... ... 66% misslyckades! Projektkaos. Chaos-rapporten 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget...... 66% misslyckades! 1 Standish Group, 2003 (www.standishgroup.com) Praxis Hantera krav Använd komponentarkitekturer

Läs mer

Lyckade projekt - finns det?

Lyckade projekt - finns det? Lyckade projekt - finns det? Maria Lindqvist Björkman Enea Business Software Enea Business Software 2002 Sida 1 Agenda Förväntningar kund & leverantör Statistik om projekt Framgångsfaktorer Exempel på

Läs mer

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Innehåll Slutrapport Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Emin Halilovic, projektledare 1 Basfakta... 3 1.1

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Effek%va(App+projekt(

Effek%va(App+projekt( APP+A+THONE 5mars2014 ProjektledningochLeveransprocessför Effek%vaApp+projekt ProjektM+handelHögskolanVäst MatsAhlberg,Connecta 89%avvärldensprojektlyckasintenåsinamål Standish Group International, 2013

Läs mer

Teststrategier och Testcertifiering. Per Strandberg, Maj 2013

Teststrategier och Testcertifiering. Per Strandberg, Maj 2013 Teststrategier och Testcertifiering Per Strandberg, Maj 2013 1 Lite om Test i Allmänhet och ISTQB Certifiering Mål med testning? Förebygga fel Hitta fel eller risk Underlätta och ge stöd vid utveckling

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

SCRUM på Riksarkivet. Magnus Welander / 2011-05-26

SCRUM på Riksarkivet. Magnus Welander / 2011-05-26 SCRUM på Riksarkivet Magnus Welander / 2011-05-26 Agenda Metoden SCRUM Erfarenheter från Riksarkivet Sverige Metoden SCRUM Varför agile? Källa: Standish Group Önskedrömmar Kunden vet vad de vill ha Utvecklarna

Läs mer