FOLKBILDNINGSFÖRBUNDETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsbokslut 2007

Transkript

1 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsbokslut 2007 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2 2 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Medlemsorganisationer i december Folkbildning möten som utvecklar Sverige 7 Omvärldsanalys 9 Mediebevakning och pressklipp 9 Attitydundersökningar om folkbildning 9 Omprioritering till fördel för kulturområdet 10 Utvärdering av 2003 års stadgeändring 10 Annonsutvärdering 10 Länsbildningsförbunden 10 Utvärdering valundersökningen 10 Opinionsbildning och lobbning 12 AGERA 12 Folkbildningsförbundets debattartiklar och pressmeddelanden 12 Kumla Årets folkbildningskommun 14 Folkbildningsmingel i Almedalen 14 FolkbildningsNytt 15 Underlag till motion 15 E-demokrati 15 EU 16 Integration 19 Internationell solidaritet och hållbar utveckling 20 Kultur 20 REAGERA 22 Remisser och reaktioner på utredningar 22 FÖRMEDLA 23 Tvåårig handlingsplan för kommunikation 23 Kommunikationsplattform 23 Gemensam mediastrategi 24 Folkbildningsförbundets webbplatser 24 Workshop om etisk plattform och kommunikation 24 E-nytt 25 Kulturbroschyr 25 Konferens om demokrati och digital delaktighet 25 FÖRÄDLA 26 Etikdelegationen 26 Kvalitetsgruppen 27 Inre demokrati 34 Styrelsens arbete 34 Ordinarie förbundsmöte Extra förbundsmöte Folkbildningsrådet (Medlems- och myndighetsuppdraget) 35 Infonet 36 Webbprojekt med länsbildningsförbunden 37 MusikNet 37 Kulturnätverket 37 Förbundskansli 37 Gustavgruppen 38 Övrigt 39 Nya kanslilokaler 39 Folkbildningsförbundet som mötesplats 39 Organisation 40 Förbundsstyrelse 40 Revisorer 40 Stadgegruppen 40 Datadelegationen 41 Förhandlingsdelegationen 41 Förhandlingsgrupp 41 Etikdelegationen 41 Kvalitetsgruppen (fr.o.m ) 41 Infonet 42 Internationella nätverket 42 Kulturnätverket 42 Musiknätverket 42 Gustavansvariga 42 Regionala organ 43 Medlemskap 44 Representation 45 Ekonomi och bokslut Samverkan 29 Arbetsrättslig förhandlingsverksamhet 29 Övrig förhandlingsverksamhet 29 Internationellt 29 Gustav - dataverksamheten 31 Kulturprogrambidrag 31 Regional och lokal samverkan 32 E-demokratiprojekt Kalmar och Stockholm 32 Frukostmöte om social ekonomi 33 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 4 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

5 FÖRORD Under de drygt 100 år som Folkbildningsförbundet verkat har organisationen förändrats i takt med samhället. Likaså har antalet medlemmar varierat. Vid ingången av 2007 hade förbundet nio medlemmar, vid slutet åtta och i januari 2008 välkomnar vi ett nytt studieförbund som medlem, Ibn Rushd. De har nu blivit godkända som statsbidragsberättigat studieförbund. Styrelsen har även beslutat adjungera Kulturens Bildningsverksamhet till styrelsen under kvalificeringsperioden för statsbidrag. Frågan om vad ett medlemskap i Folkbildningsförbundet innebär kom i ljuset då riksdagen, år 2006, beslutade att SISU Idrottsutbildarna skulle få sitt statsbidrag i annan ordning, det vill säga inte från folkbildningsanslaget och att de därmed har ett eget regelverk. Vid Folkbildningsförbundets extra förbundsmöte i september konstaterades därför att SISU Idrottsutbildarna inte längre uppfyllde kraven för medlemskap. Enligt organisationens stadgar är Folkbildningsförbundet en intresseorganisation för studieförbund med folkbildningsanslag via Folkbildningsrådet. Årets stadgeändring, som just konstaterade ovanstående, innebar ett viktigt steg för att åstadkomma ett tydligare Folkbildningsförbund. En annan fråga som hamnade i blickpunkten under året var kvalitetsfrågan. Studieförbunden höjde ambitionsnivån, vilket väckte behov av samråd inom Folkbildningsförbundet och därför inrättades en kvalitetsgrupp. Den har inledningsvis i uppgift att arbeta för att mångfalden i folkbildningen och studieförbundens olika profiler synliggörs i den nationella redovisning som Folkbildningsrådet ska sammanställa till regeringen. Anslagsgivarna har höjt kvalitetskraven och efterfrågar nu systematiserade kvalitetsredovisningar. Folkbildningen har förmågan att spegla samtiden att lyfta frågor som engagerar. Men hur ska man bära sig åt för att se den goda verksamheten vid genomlysningarna av studieförbunden? Det har länge saknats ett komplement till den administrativa kontrollen. Etikdelegationen initierade därför i höstas, i samverkan med Bildningsförbundet Mittnorrland, ett pilotprojekt Projekt Mittnorrland. Det är en fördjupad uppföljning av lokal studieförbundsverksamhet ur anordnarens perspektiv och med den etiska plattformen som utgångspunkt. Resultatet kommer att vara ett viktigt underlag i arbetet med att beskriva kvalitéer i folkbildningen. Vi har all anledning att sträcka på ryggen - vi som arbetar i studieförbundsvärlden. Med vårt gemensamma folkbildningsarbete åstadkommer vi kunskapsutbyte, engagemang och möten mellan människor - en förutsättning för att både individ och samhälle ska vara välmående. Åke Gustavsson ordförande FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - STUDIEFÖRBUNDENS INTRESSEORGANISATION FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6 Medlemsorganisationer: Arbetarnas Bildningsförbund, ABF Studieförbundet Bilda Folkuniversitetet Studieförbundet Medborgarskolan Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV Sensus studieförbund Studiefrämjandet SV, Studieförbundet Vuxenskolan 6 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

7 FOLKBILDNING - MÖTEN SOM UTVECKLAR SVERIGE Sverige är bäst i EU när det gäller hur stor del av befolkningen som deltar i livslångt lärande. Det visar EU-kommissionens färska statistik. Studieförbunden kan vara stolta. Vi som jobbar med folkbildning är långt ifrån ensamma om att tycka att folkbildningen är till stor nytta för individ och samhälle. Enligt Folkbildningsförbundets undersökning bland allmänheten är 63 procent ganska eller mycket positiva till folkbildning. 85 procent tycker att studieförbunden är ganska eller mycket viktiga. Vi är emellertid också många som tycker att folkbildningen kan vara svår att kommunicera. Det har därför funnits ett behov av ett studieförbundsgemensamt svar på frågan vad är folkbildning?. I år har Folkbildningsförbundet tillsammans med studieförbunden mejslat fram ett svar. Folkbildning är kunskapsutbyte, engagemang och möten mellan människor, och en förutsättning för att både individ och samhälle ska vara välmående. Studieförbunden är den främsta aktören för att upprätthålla och utveckla folkbildningen i Sverige. Genom just kunskapsutbyte, engagemang och möten mellan människor spelar studieförbunden en central och unik roll när det gäller medborgarnas möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Folkbildningen fungerar som en bro mellan folk och folkvalda genom att studieförbunden kan kanalisera medborgarnas behov och synpunkter till politiska beslutsfattare och myndigheter och de kan fungera som en demokratisk resurs när beslutsfattare önskar informera medborgarna och få deras åsikter. Eftersom ungefär 60 procent av de beslut som processas i Sveriges fullmäktigesalar påverkas av EU i någon form, behövs nya verktyg för att människor ska kunna känna sig delaktiga i samhällsbygget. Studieförbunden som en bro mellan folk och folkvalda är steg på vägen mot en ökad folklig förankring av EU-frågorna. Nu när EU-frågorna integrerats i såväl den nationella, regionala som lokala politiken har Folkbildningsförbundet breddat sin opinionsbildande verksamhet i syfte att synliggöra folkbildningen i relevanta EU-sammanhang. Även den internationella verksamheten i stort har fått större fokus. Det har inneburit en omsvängning i vårt arbetssätt. Nu har vi siktet inställt på hösten 2009, när Sverige är ordförandeland i EU. Då planerar Folkbildningsförbundet att tillsammans med andra arrangörer anordna en konferens om folkbildning och aktivt EU-medborgarskap. Folkbildningen är Sveriges största mötesplats för människor som vill utvecklas. Smaka på det! Jag är glad över att Folkbildningsförbundet, i och med flytten i augusti till nya kommunikativa lokaler på Wallingatan 38, kan bidra till många möten här. Vi har redan hunnit med en lång rad spännande och innehållsrika möten såväl inom studieförbundsfamiljen som med utomstående. Välkommen hit till nya möten under 2008! Maicen Ekman generalsekreterare FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8 8 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

9 OMVÄRLDSANALYS Verksamhetsplan 2007 aktiviteter: Mediebevakning av traditionella och digitala medier. Sammanställning och analys av pressklipp för att stödja och styra opinionsbildningen. Utveckla analysmetoden för den samlade mediebevakningen. Göra mediebevakning och analys tillgängliga via Folkbildningsförbundets hemsida. Följa relevant forskning och använda resultaten som stöd i opinionsbildningen. Genomföra avgränsade studier/undersökningar som grund för opinionsbildningen. Mediebevakning och pressklipp Folkbildningsförbundets mediebevakning baseras på tidningsklipp via Cision (f.d. Observer) och elektroniska klipp via företaget Meltwater News (f.d. Magenta News). I samband med Folkbildningsförbundets flytt tecknade förbundet ett eget avtal med Cision och lämnade därmed den tidigare samordningen med Folkbildningsrådet. Det gör att det kan finnas brister i pressklippen, särskilt under perioden juli till september. I verksamhetsberättelsen redovisas enbart tidningsklippen från Observer, då de elektroniska klippen främst används i syfte att löpande vara uppdaterad på händelser och debatt i landet. För första gången sedan 2002 minskar andelen debattartiklar och utgjorde 36,7 procent av det totala antalet klipp. Motsvarande siffror för 2006, 2005, 2004 och 2003 var 66,8, 63,6, 52,7 respektive 47,1 procent. Det totala antalet klipp med anknytning till folkbildning och studieförbund minskade jämfört med föregående år. För 2007 var de 275 jämfört med 437 för Det totala antalet debattklipp var 101 stycken. Folkbildningsförbundet var omnämnt i 26 redaktionella artiklar. De flesta handlade om SISU Idrottsutbildarnas uteslutning ur Folkbildningsförbundet i september och om utmärkelsen Årets Folkbildningskommun som genererade nio omnämnanden. Andra artiklar handlade om den digitala klyftan och om resor till Europaparlamentet i Bryssel. Folkbildningsförbundet stod för 27 av de 101 debattartiklarna, vilket motsvarar 26,7 procent. Förbundet hade debattartiklar publicerade i svenska dagstidningar under åtta av årets tolv månader. Folkbildningsförbundets har under året på den egna webbplatsen presenterat egna debattartiklar, både på press- och förstasidan, samt andra folkbildningsrelaterade artiklar i nyhetsrulle och via länkar till andra hemsidors pressmaterial. Attitydundersökningar om folkbildning I början av året ställde Folkbildningsförbundet frågan Vad är din inställning till folkbildning till tusen personer. Resultatet visade på tydliga skillnader mellan de båda blockens sympatisörer, där de borgerliga väljarna hade en mer positiv syn på folkbildning än de rödgröna. 71 procent av I början av 2007 ställde Folkbildningsförbundet frågan Vad är din inställning till folkbildning till tusen personer. Resultatet visade på tydliga skillnader mellan de båda blockens sympatisörer, där de borgerliga väljarna hade en mer positiv syn på folkbildning än de rödgröna. 71 procent av de moderata väljarna hade en positiv inställning till folkbildning, jämfört med 62 procent av de socialdemokratiska sympatisörerna. FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 de moderata väljarna hade en positiv inställning till folkbildning, jämfört med 62 procent av de socialdemokratiska sympatisörerna. Folkbildningsförbundet gjorde också en motsvarande undersökning bland 100 kommunala nämndordföranden med ansvar för studieförbundsfrågor. Resultatet visade att väljare och politiker går i otakt med varandra. När det gäller de kommunala nämndordförandena var de rödgröna politikerna mest positivt inställda till folkbildning. Moderata politiker uppvisade en mindre positiv syn på folkbildning än övriga partier. Omprioritering till fördel för kulturområdet Folkbildningsförbundets omvärldsanalys ledde till att förbundet omprioriterade verksamheten och höjde ambitionsnivån när det gäller kulturområdet (se rubriken Kultur ). Därmed avstod förbundet från att göra egna studier/undersökningar som grund för opinionsbildningen. VP 2007 utvärderingar: Utvärdering av 2003 års stadgeändring. Utvärdering av de lokala samrådens/lokalavdelningarnas arbete med valsatsningen (hösten 2007). Utvärdering av länsbildningsförbundens olika modeller för det gemensamma kommunikationsarbetet. Utvärdering av annonssatsning i Kommun-Aktuellt. Utvärdering av 2003 års stadgeändring En utvärdering av 2003 års stadgar presenterades och godkändes av förbundsmötet i april. Den externa utvärderarens tolkning av sina intervjuer med styrelseledamöterna är att det finns olika bilder av styrelsens syfte och uppdrag. Två bilder dominerar. Den ena är att styrelsens uppgift är att vara styrande organ för en intresseorganisation eller branschförening med uppgiften att företräda branschens intresse på olika områden. Den andra är att styrelsen ska vara ett samarbetsorgan för studieförbunden i frågor som berör alla studieförbund. Allmänt är bilden att styrelsen fungerar bra främst genom en bra ordförande och ett bra kansliarbete. Angelägna frågor drivs mer aktivt i dag och mycket har förändrats till det bättre men det beror inte så mycket på stadgeändringarna. Utifrån utvärderingen beslöt styrelsen att utse en stadgegrupp med uppdraget att göra en mer genomgripande översyn av stadgarna. Annonsutvärdering I februari gjorde Folkbildningsförbundet en utvärdering av den annonskampanj som förbundet genomförde i tidningen Dagens Samhälle under 2005/ ordföranden i de kommunala nämnder som hanterar studieförbunden intervjuades per telefon. Av de politiker som regelbundet läser Dagens Samhälle uppgav 30 procent att de lagt märke till Folkbildningsförbundets annonser. Det måste anses vara ett bra resultat och det stärker bilden av Dagens Samhälle som ett bra annonsmedium för förbundet. Länsbildningsförbunden Den planerade utvärderingen av länsbildningsförbundens olika modeller för det gemensamma kommunikationsarbetet har ersatts av en dialog som samverksansformer mellan länsbildningsförbunden och Folkbildningsförbundet (se rubriken Regional och lokal samverkan / Dialog med Länsbildningsförbunden ). Utvärdering valundersökningen Mot slutet av 2007 gjorde Folkbildningsförbundet en utvärdering av 2006 års valundersökning. Utvärderingen bestod av en kvantitativ del med 100 webbenkäter och en kvalitativ del med telefonintervjuer med tolv representanter för länsbildningsförbunden och studieförbunden. Knappt 39 procent av dem som svarade på webbenkäten uppger att de har använt sig av valundersökningen. För länsbildningsförbunden är siffran högre, knappt 65 procent. Tidsbrist anges som anledning till att undersökningen resulterat i så få konkreta aktiviteter. 10 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

11 Vid intervjuerna svarade många att undersökningen huvudsakligen använts som ett bakgrundsmaterial vid träffar med politiker. Frågan om valundersökningen ska göras igen är inte helt lätt att besvara. I webbenkäten säger 46 procent ja, medan hela 48 procent inte vet. Bland länsbildningsförbunden vill 60 procent göra om undersökningen. Bland de intervjuade säger fyra ja, två nej och sex vet inte. Utvärderingen visar att i princip inga medieaktiviteter i anslutning till valundersökningen har ägt rum. 48 procent av studieförbunden och 67 procent av länsbildningsförbunden anser att de har stor nytta av Folkbildningsförbundets underlag i det lokala lobbyarbetet. FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 OPINIONSBILDNING OCH LOBBNING AGERA Verksamhetsplan 2007 aktiviteter: Skriva och distribuera debattartiklar och pressmeddelanden. Följa upp och kommunicera valundersökningens resultat. Gemensam fakta och argumentbank kring folkbildningens värde och betydelse. Utse årets folkbildningskommun till förbundsmötet i april Folkbildningsnytt. Externt nyhetsbrev från Folkbildningsförbundet. Förse riksdagsledamöter med information och underlag till skriftliga frågor, interpellationer, motioner, muntliga frågor och hearingar. Framställa sakpolitiska rapporter utifrån Folkbildningspropositionen. Presentera sakpolitiska rapporter i Almedalen. Arrangera folkbildningspolitiska lunchseminarier. Medverka när länsbildningsförbunden träffar sina respektive riksdagsledamöter. Identifiera nya vänner och utveckla kontakterna med dessa. Opinions- och lobbningsarbete kring resultaten av FBR: s kartläggning av utvecklingen av kommun- och landstingsanslagen. Initiera, stödja och sprida erfarenheter från utvecklingsprojekt för lokal och regional opinionsbildning. Sammanfattningsvis kan konstateras att Folkbildningsförbundet genomfört den planerade verksamheten. Som ett resultat av förbundets löpande omvärldsbevakning och styrelsens beslut har förbundet därutöver arbetat med arbetsområdena Kultur och Internationellt. Folkbildningsrådet har inte genomfört sin planerade kartläggning av utvecklingen av kommunoch landstingsanslagen, vilket innebär att förbundet inte har haft möjlighet att opinionsbilda kring resultaten. Folkbildningsförbundets debattartiklar och pressmeddelanden Under 2007 har Folkbildningsförbundet distribuerat fem debattartiklar, med totalt 30 publiceringar, i dagspress. Dessutom har Folkbildningsförbundet skickat ut två pressmeddelanden under året. Debattartiklar Moderat krokben för kreativ kulturnäring Vårt tips till kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth är att sluta prata om vuxnas hobbyverksamhet och istället, i ord och handling stödja den svenska breddkulturen. Då lovar vi att det kommer fram fler Josefs, Ninas och Efvas. Publicerad: Vimmerby Tidning, Norrländska Socialdemokraten, HöglandsNytt, Ljusdalsposten, Västervikstidningen, Norrköpings Tidningar, Barometern, Oskarshamnstidningen, GT Folkbildningen vill motverka främlingsfi entlighet Vi är alla studieförbund som verkar i olika delar av samhället, vi har var sin historia och profil. Trots det har vi mycket gemensamt. Vi ser det som vår uppgift att försvara demokratin, att reagera och agera när demokratin hotas. Publicerad: Bohuslänningen, HöglandsNytt, Kristianstadsbladet, Dalademokraten, Blekinge läns Tidning Svenska seniorer surfar i cirklar Internets spridning startade ungefär samtidigt i de flesta industrialiserade länderna, men snart drog Sverige ifrån. Hur kommer det sig? En anledning är att den äldre befolkningen började 12 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

13 använda tekniken. Årligen lär sig cirka pensionärer att använda den moderna tekniken i studiecirklar. Publicerad: Blekinge läns Tidning, HöglandsNytt, Västervikstidningen, Värmlands Folkblad Stärk integrationen genom folkbildning och föreningsliv Huvudmålet för regeringens nya integrationspolitik är att bryta den passivitet som för många präglar den första tiden i Sverige. Kommunerna får ett stimulansbidrag på 600 miljoner kronor om kommunen är redo att satsa på jobb och utbildning för nyanlända invandrare. Det skriver Lars Leijonborg, Tobias Billström och Nyamko Sabuni på DN Debatt 5 april. Att introducera nyanlända invandrare i det svenska föreningslivet är en kostnadseffektiv insats för att tidigt bryta nyanländas passivitet och skapa goda förutsättningar för den enskilde individen att komma in i samhället. Folkbildningsförbundet föreslår att regeringen kompletterar sitt förslag med ett kommunalt stimulansbidrag till de föreningar som lyckas skapa engagemang bland nyanlända invandrare. Publicerad: Motala & Vadstena Tidning, Västervikstidningen, HöglandsNytt Digital kompetens - grund för entreprenörskap I invandrartäta områden ligger ofta pizzerior, internationella livsmedelbutiker och hantverksbutiker vägg i vägg. På torgen säljs färska frukter och grönsaker vid sidan om årstidens blommor. Allt är ett uttryck för kreativitet och företagsanda. Publicerad: Bohuslänningen, Katrineholmskuriren, Höglandsnytt, Borås Tidning Pressmeddelanden Kumla blir Årets folkbildningskommun Kumla kommun tar i dag emot utmärkelsen Årets folkbildningskommun av studieförbundens intresseorganisation Folkbildningsförbundet. Kumla kommun får priset bland annat för att de i en allmän nedskärningstrend fortsatt att ge studieförbunden starkt stöd. Moderata väljare mer positiva till folkbildning än socialdemokratiska procent av de moderata väljarna har en positiv inställning till folkbildning, jämfört med 62 procent av de socialdemokratiska sympatisörerna. Det visar en ny SIFO-undersökning som Folkbildningsförbundet låtit göra. FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 Max Bohman utbildnings- och kulturchef Norsjö kommun, Margareta Werke kulturchef Klippans kommun och Dan-Åke Moberg kommunstyrelsens ordförande i Kumla kommun. Kumla Årets folkbildningskommun Vartannat år delar Folkbildningsförbundet ut utmärkelsen Årets folkbildningskommun till en kommun som på olika sätt visar att folkbildning är en prioriterad verksamhet. Kumla kommun fick ta emot utmärkelsen för år 2007 vid Folkbildningsförbundets ordinarie förbundsmöte. Folkbildningsförbundets motivering: Kumla får utmärkelsen för sitt goda och öppna samarbete med studieförbunden. Kommunen har visat sig respektera och uppskatta studieförbundens roll som självständiga organisationer med olika idébakgrund och verksamhetsinriktningar. Genom att fortsatt ge starkt stöd till studieförbunden, när grannkommunerna drog ner anslagen, visade Kumla i praktisk handling sin insikt om att alla de möten som sker genom studieförbunden ger kraft och liv till kommunen. Folkbildningsmingel i Almedalen I juli, under Almedalsveckan, arrangerade Folkbildningsförbundet ett mingel i Visby. Ett antal samtalsinspiratörer hade bjudits in för att kort berätta om sina egna erfarenheter kring arbetet med att motverka utanförskap. Frilandsjournalisten Nisha Besara, författaren Qaisar Mahmood, och den samhällspolitiska chefen på Akademikerförbundet Ursula Berge valde att reflektera kring det etniska utanförskapet. Humanisternas ordförande Christer Sturmark och Utbildningsradions VD Christina Björk talade om det digitala samhällets möjligheter och utmaningar. Talarna inspirerade till en livlig debatt i vilken bland annat kommunalrådet Ilmar Reepalu och folkbildningsminister Jan Björklunds stabschef Amelie von Zweigbergk deltog. Ett av syftena med minglet var att visa på folkbildningens betydelse som mötesplats, vilket arrangemanget i sig illustrerade. Cirka 70 personer från cirka 25 olika organisationer deltog. Till minglet hade Folkbildningsförbundet tagit fram en lobbningsbroschyr om hur studieförbunden kan motverka digitalt utanförskap och stödja nyanlända invandrares etablering i samhället. 14 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

15 FolkbildningsNytt FolkbildningsNytt är Folkbildningsförbundets digitala nyhetsbrev med aktuell information och debatt som rör studieförbunden och dess villkor. FolkbildningsNytt går till intresserade inom riksdag, regering, myndigheter och organisationer. Under 2007 kom Folkbildnings- Nytt ut fem gånger. Underlag till motion Under den allmänna motionstiden i riksdagen lämnade en centerpartistisk ledamot in en motion om folkbildningens och studieförbundens roll vid introduktion av nyanlända flyktingar i samhället. Folkbildningsförbundet bistod med underlag till den motionen. E-demokrati Verksamhetsplan 2007: En aktuell och angelägen aspekt av folkbildningens demokratiuppdrag är att främja e-demokratin. Folkbildningen har även fått ett särskilt regeringsuppdrag att minska den digitala klyftan. Folkbildningsförbundet ska synliggöra studieförbunden som en central samhällsresurs på det här området. Under våren -07 kommer Folkbildningsförbundet att anordna ett lunchseminarium i riksdagen på temat Vad är en e-medborgare?. Detta för att inhämta underlag till den e-demokratirapport som ska presenteras under Almedalsveckan i juli -07. Till hösten -07 ska förbundet även ta fram en intern rapport om e-demokrati, i syfte att informera och motivera de egna leden. Vid regeringens IT-politiska strategigrupps mingel i slutet av 2006 uppvaktade Folkbildningsförbundet infrastrukturminister Åsa Torstensson i syfte att informera om hur folkbildningen verkar för att minsta den digitala klyftan. Mötet följdes upp genom att Folkbildningsförbundet träffade statssekreterare Leif Zetterberg och hans medarbetare Lena Hägglöf och Henrik Hansson i januari Mötet resulterade i att Zetterberg föreslog att Folkbildningsförbundet skulle lobba för en folkbildningssatsning, med syftet att söka upp, motivera och utbilda kvinnor i utsatta bostadsområden och därmed göra dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. Folkbildningsförbundet sammanställde ett förslag på en folkbildningssatsning som skickades till Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Någon återkoppling på förslaget har inte lämnats. Som en uppföljning på mötet med statssekreterare Leif Zetterberg, träffade Folkbildningsförbundet i mars Martina Holmgren, departementssekreterare, och Charlotta Wikman, biträdande enhetschef, på demokratienheten på Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Diskussionerna rörde studieförbundens roll när det gäller att höja den digitala kompetensen hos personer med invandrarbakgrund samt på vilket sätt e-demokratifrågan kommer att behandlas under Sveriges ordförandeskap i EU Folkbildningsförbundet inbjöds också att medverka vid regeringskansliets konferens En utvecklad e-demokrati i Vara i maj. Folkbildningsförbundets huvudbudskap i Vara var att den digitala klyftan är en av vår tids största demokratiutmaningar och att studieförbunden har erfarenhet, kompetens och styrka när det gäller att utveckla demokratin och därför en självklar roll när det gäller digital delaktighet. Dessutom utvecklade förbundet kopplingen mellan digital delaktighet och integration. Folkbildningsförbundet deltog även på konferensen Offentliga rummet i Örebro i maj. Den digitala klyftan är en av vår tids största demokratiutmaningar och studieförbunden har erfarenhet, kompetens och styrka när det gäller att utveckla demokratin - och därför en självklar roll när det gäller digital delaktighet. FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 Förutom att omvärldsbevaka området e-demokrati informerade förbundet om de egna e-demokratiundersökningarna (inför valet 2006) och om studieförbundens arbete för att uppnå digital delaktighet. I september anordnade Folkbildningsförbundet ett lunchseminarium om digital delaktighet i Riksdagen. Värd var Anders Åkesson (c). Deltog gjorde även Sven Bergström (c), Torbjörn Björlund (v), Helene Petersson (s), Ulrika Carlsson (c) och Åke Sandström (c). Maicen Ekman problematiserade kring den digitala klyftans påverkan på demokratin och berättade om studieförbundens arbete för att åstadkomma digital delaktighet. Christine Cars-Ingels redogjorde för hur ett möte med Anders Åkesson ett år tidigare lett till ett studieförbundsgemensamt e-demokratiprojekt i Kalmar län. Anders Gustafsson, regionchef på Medborgarskolan Sydost, berättade mer ingående om Kalmarprojektet och Maria Asplund Sandell, från Arbetarnas Bildningsförbund Stockholm, redogjorde för samarbetsprojektet i Stockholms stad mellan Folkbildningsförbundet, Arbetarnas Bildningsförbund, Studieförbundet Vuxenskolan och Runö Folkhögskola. Riksdagsledamöterna uttryckte önskemål om en uppföljande lunch hösten 2008 med rapportering från de två projekten. Särskilt regeringsuppdrag Folkbildningsförbundet har under 2007 ingått i Folkbildningsrådets referensgrupp för regeringens särskilda uppdrag gällande den digitala klyftan. Debatt Folkbildningsförbundet har under året blivit publicerade med två debattartiklar om digital delaktighet. I mars skickade förbundet ut artikeln Digital kompetens - grund för entreprenörskap, som handlade om på vilket sätt den kreativitet och företagsanda som ofta präglar invandrartäta områden förutsätter digital kompetens. Artikeln Svenska seniorer surfar i cirklar publicerades i juni och berörde det faktum att spridningen av internet startade ungefär samtidigt i de flesta industrialiserade länderna. Snart drog emellertid Sverige ifrån. Hur kommer det sig? En anledning är att den äldre befolkningen började använda tekniken. Årligen lär sig cirka pensionärer att använda den moderna tekniken i studiecirklar. EU Verkamhetsplan 2007: EU har som målsättning att bygga en demokratisk infrastruktur för att utveckla folkets dialog. Studieförbunden har en demokratimetod som kan förbättra den demokratiska dialogen inom unionen. När folkbildningens roll i det livslånga lärandet inom EU stärks, gynnas även varumärket folkbildning i Sverige. Folkbildningsförbundet avser att genom kontakter med bland annat statsrådsberedningen, EU-parlamentet och EU-kommissionen söka sälja in folkbildningen som idé. Studieförbunden har många belysande exempel att bistå med. Som ett svar på Folkbildningsförbundets brev till EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström (i december 2006) bjöd Anders Henriksson, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, in Folkbildningsförbundet för ett möte i början av mars. Diskussionerna rörde det faktum att studieförbunden kan inta en konkret demokratiroll i förhållande till samhällsbygget. De kan dels kanalisera medborgarnas behov och synpunkter till beslutsfattare och dels fungera som en demokratisk resurs när beslutsfattare önskar medborgarnas åsikter i ett ärende. Anders Henriksson efterfrågade en demokratimodell med alla aktörers roller tydligt definierade. I april deltog Folkbildningsförbundet vid ett rundabordssamtal med EU-minister Cecilia Malmström. Syftet med mötet var bland annat att diskutera hur EU-medlemskapet kan förankras bland folket. Förbundet informerade om studieförbundens respektive Folkbildningsförbundets 16 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

17 roll i arbetet med EU-frågor och redogjorde för demokratimodellen, Bron mellan folk och folkvalda. I september besökte Folkbildningsförbundets styrelse Bryssel. Vid sidan om ett styrelsemöte på Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhets kontor träffade ledamöterna följande personer; Karin Henriksson, Utbildnings- och forskningsråd vid Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen, ms Margarida Gameiro, chef för kabinettet på generaldirektoratet som hanterar frågor om livslångt lärande, Pelle Hilmersson, politisk rådgivare hos kommissionens vice ordförande Margot Wallström samt director Tony Venables på lobbningsorganisationen European Citizen Action Service. Dessutom bjöd Folkbildningsförbundet på en lunch i Europaparlamentet. Värd från parlamentet var Eva-Britt Svensson (v). Åtta personer från parlamentet och åtta personer från Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhets medlemsorganisationer deltog vid sidan om styrelsen. Bland gästerna kan särskilt nämnas socialdemokratiska parlamentarikern Anna Hedh och Elvy Svennerstål, Head of Unit Secretariat - Committee on Women s Rights and Gender Equality. Vid mötena framkom ett behov av att i EU ytterligare tydliggöra vad folkbildning är. Sverige ligger inom EU bäst till när det gäller hur stor andel av befolkningen som deltar i livslångt lärande, vilket naturligtvis folkbildningen kan ta åt sig en stor ära för, men i EU ses folkbildningen som en organisationsform. Styrelsen utanför Europakommissionen FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18 Som ett resultat av Folkbildningsförbundets lunch i Europaparlamentet bjöd europaparlamentarikern Anna Ibrisagic ner 22 folkbildare (förtroendevalda, cirkelledare och tjänstemän) till Bryssel i november. Hon hade anordnat ett gediget program i parlamentet. Vid sidan om Anna Ibrisagic fick gruppen träffa Tunne Kelam, estländsk ledamot och medlem av regional- och försvarsutskotten, Per Heister, presschef för Moderaternas partigrupp i parlamentet och tidigare presschef under Bildt-regeringen, Olaf Pries, svensk ansvarig på besöksavdelningen, György Schöpflin, ungersk ledamot och medlem av utrikesutskottet samt Christoffer Fjellner, moderat ledamot. Parlamentarikerna delade generöst med sig av sina personliga berättelser och reflektioner kring EU-projektet. I fokus stod budskapet om att EU i första hand är ett fredsprojekt. Under besöket i Bryssel besökte folkbildarna även Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhets kontor där Jeanette Ahlgren presenterade studieförbundets verksamhet i Bryssel och Folkbildningsförbundet informerade om kommunikationsplattformen. På eftermiddagen träffade gruppen Gina Ebner, European Association for Education of Adults nya generalsekreterare, som informerade om sin verksamhet, vilket naturligtvis var extra intressant för Folkbildningsförbundet som nyss ansökt om medlemskap. Folkbildare i Bryssel I oktober skickade Folkbildningsförbundet ett brev till EU-minister Cecilia Malmström i syfte att få regeringen att samarrangera en folkbildningskonferens under det svenska ordförandeskapet hösten Vårt förslag är att konferensen ska bli en plattform för erfarenhetsutbyte mellan civilsamhället och beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Genom att skilda aktörer från EU:s alla hörn berättar om hur de t ex skapar debatt kring de många lokalfrågor som påverkas av EU-beslut lär vi - och inspireras av varandra helt i linje med studiecirkelpedagogiken. Studieförbunden skulle gärna vilja berätta om Bron mellan folk och folkvalda och ge konkreta exempel på vårt förankringsarbete som ofta sker i samarbete med någon av våra ca 200 medlemsorganisationer. I november besökte Folkbildningsförbundet statsrådsberedningen för ett samtal med Oscar Wåglund Söderström, politiskt sakkunnig hos Cecilia Malmström. Folkbildningsförbundet presenterade idén om en Folkbildningskonferens om aktivt EU-medborgarskap under det 18 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

19 svenska ordförandeskapet i EU. Oscar Wåglund Söderström visade ett klart intresse för idén och sa att han under vårt möte fick klart för sig att folkbildningen just är det redskap som samhället behöver för att förankra/diskutera EU-frågor. Han skulle förankra frågan hos ministern och återkomma i januari I december skickade Folkbildningsförbundet en inbjudan till studieförbunden och länsbildningsförbunden att vara med i pilotprojekt om folkbildning och aktivt EU-medborgarskap. Integration Verksamhetsplan 2007: Genom att ta fram en rapport och genom en aktiv opinionsbildning och lobbning ska Folkbildningsförbundet visa på den viktiga roll som studieförbunden kan spela i ett arbete för att mobilisera människor in på de centrala samhällsområdena och därmed bryta utanförskapet. Vi tar avstamp i Malmöprojektets erfarenheter för att dels etablera studieförbunden som en strategisk resurs i arbetet mot utanförskap, dels bidra till att stärka studieförbundens arbete i utanförskapsområden. Kartläggning av studieförbundens verksamhet i storstadsområden I början av året genomförde Folkbildningsförbundet en kartläggning av studieförbundens verksamhet för integration i de sju kommuner som ingått i den så kallade Storstadssatsningen. Samtliga studieförbund i de sju kommunerna fick en enkät att besvara. Syftet var att få en generell bild av i hur stor omfattning som studieförbunden bedrivit verksamhet med integrationssyfte i de kommuner som omfattats av storstadsarbetet, men också att få kunskap om hur studieförbunden bemötts och agerat inom Storstadssatsningens ram. Det var en svarsprocent på 41 procent (26/63). Av dem som svarade var det 22 som uppgav att man haft verksamhet med integrationssyfte de senaste tre åren. Verksamheterna bestod i allt från någon enstaka samtalscirkel till utbildningar som nådde flera tusen. Det allra mesta genomfördes helt oberoende av Storstadssatsningen och få av studieförbunden var överhuvudtaget involverade i planering och genomförande av Storstadssatsningen. En reflektion som kunde göras utifrån kartläggningen var att de integrerande verksamheterna till liten del genomfördes inom ramen för folkbildningsanslaget. Istället var många av verksamheterna finansierade med projektmedel eller via uppdrag. Kartläggningen gjordes för att kunna användas som underlag i Folkbildningsförbundets lobbning och inledningsvis bedömdes Storstadssatsningen vara en bra ram att bedriva lobbning inom. Under året stod det dock klart att Storstadssatsningen skulle fasas ut och därmed försvann det tydliga politiska ramverket. Studieförbundens insatser i introduktionsprogrammen Under våren valde Folkbildningsförbundet istället att fokusera sin lobbning inom integrationsområdet på studieförbundens insatser för introduktion av nyanlända flyktingar. Beslutet fattades utifrån bedömningen att det är ett område som är, och kommer vara under debatt. Det är ett område som är starkt kritiserat i sin nuvarande utformning, vilket gör att det finns utrymme för Folkbildningsförbundet och studieförbunden att komma in som aktörer, såväl i debatten som i själva verksamheten. Folkbildningsförbundet utarbetade en modell för studieförbundens roll i introduktionsprogrammen. Modellen bygger på att studieförbunden kan bedriva verksamhet utifrån den nyanländes erfarenheter och nära vardagen. I den beskrivande modellen fokuserar Folkbildningsförbundet på språkutveckling, samhällsorientering och kontaktskapande och att verksamheten bygger på samverkan med studieförbundens medlemsorganisationer. FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20 Folkbildningsförbundet har inlett samtal med Sveriges Kommuner och Landsting om studieförbundens roll i introduktionsprogrammen. De är positiva till en ökad samverkan med ideella organisationer och folkbildningen kring introduktionsprogrammen. Kontakter har också etablerats med den statliga utredningen som ska se över introduktionen och komma med förslag till hur den kan effektiviseras (IJ 2007:02)). Utredningen ska presentera sitt betänkande i juni Folkbildningsförbundet har under året påbörjat planeringen av en konferens kring introduktion av nyanlända flyktingar för att samla de viktigaste aktörerna och lyfta in folkbildningen som en samverkanspart. Gräv där du inte står - särskild insats för ökad jämställdhet, integration och arbete med hbtfrågor Våren 07 lämnade Folkbildningsrådet och dess medlemmar in ett övergripande förslag till Utbildningsdepartementet om en folkbildningsinsats för ökad jämställdhet, integration och arbete med hbt-frågor. Skrivelsen var ett svar på Amelie von Zweigbergks utmaning vid Folkbildningsförbundets förbundsmöte i april. Någon återkoppling på förslaget har inte lämnats. Internationell solidaritet och hållbar utveckling Verksamhetsplan 2007: Folkhälsa, internationell solidaritet och hållbar utveckling är ett av sju prioriterade verksamhetsområden i folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra. Folkbildningen har dessutom fått ett särskilt regeringsuppdrag att stimulera och utveckla folkbildningens arbete med frågor som rör internationell solidaritet och samhällets omställning till hållbar utveckling. Det är därför naturligt att även Folkbildningsförbundet prioriterar dessa frågor i sitt opinionsoch lobbningsarbete. Ett nätverk för internationella frågor har bildats med företrädare för studieförbunden. Särskilt regeringsuppdrag Folkbildningsförbundet har ingått i såväl styrgrupp som referensgrupp för de särskilda regeringsuppdrag kring internationell solidaritet och hållbar utveckling som Folkbildningsrådet genomfört i projektform under I projektet har man arbetat med en grupp eldsjälar, som i sin tur ska fungera som inspiratörer för andra intresserade inom folkbildningen. Syftet har varit att stimulera till mer aktivitet och fler insatser för internationell solidaritet och hållbar utveckling inom folkbildningen. Internationellt nätverk och Folkbildningsförbundets lobbning Folkbildningsförbundet har under fyra tillfällen under året samordnat ett internationellt nätverk, bestående av representanter från samtliga studieförbund. Nätverket gav Folkbildningsförbundet i uppdrag att bedriva lobbningsarbete kring Sidas regler och villkor för att erhålla bidrag för informationsinsatser om globala frågor i Sverige. När Folkbildningsförbundet antog en ny plattform för det internationella arbetet (se rubrik Internationellt ) fastställdes det att förbundets lobbningsarbete skulle ha en internationell dimension och särskilt en EU-dimension då beslut som fattas i EU tydligt påverkar alla beslutsnivåer i Sverige. Därmed kom det internationella nätverket att förändras till att särskilt fokusera på Europa. I samband med detta beslutades det också att studieförbunden själva skulle arbeta vidare med lobbning kring Sida-bidragen. Kultur Folkbildningsförbundet hade inte planerat att göra kulturfrågorna till ett prioriterat område för opinionsbildning och lobbning under 2007, men med anledning av ett starkt önskemål från studieförbundens kulturansvariga om en studieförbundsgemensam broschyr som beskriver kulturen i studieförbunden och mot bakgrund av att regeringen tillsatte en utredning med uppgift att göra en bred översyn av kulturpolitiken så hamnade kulturfrågorna i fokus. 20 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007