FOLKBILDNINGSFÖRBUNDETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsbokslut 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKBILDNINGSFÖRBUNDETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsbokslut 2007"

Transkript

1 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsbokslut 2007 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2 2 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Medlemsorganisationer i december Folkbildning möten som utvecklar Sverige 7 Omvärldsanalys 9 Mediebevakning och pressklipp 9 Attitydundersökningar om folkbildning 9 Omprioritering till fördel för kulturområdet 10 Utvärdering av 2003 års stadgeändring 10 Annonsutvärdering 10 Länsbildningsförbunden 10 Utvärdering valundersökningen 10 Opinionsbildning och lobbning 12 AGERA 12 Folkbildningsförbundets debattartiklar och pressmeddelanden 12 Kumla Årets folkbildningskommun 14 Folkbildningsmingel i Almedalen 14 FolkbildningsNytt 15 Underlag till motion 15 E-demokrati 15 EU 16 Integration 19 Internationell solidaritet och hållbar utveckling 20 Kultur 20 REAGERA 22 Remisser och reaktioner på utredningar 22 FÖRMEDLA 23 Tvåårig handlingsplan för kommunikation 23 Kommunikationsplattform 23 Gemensam mediastrategi 24 Folkbildningsförbundets webbplatser 24 Workshop om etisk plattform och kommunikation 24 E-nytt 25 Kulturbroschyr 25 Konferens om demokrati och digital delaktighet 25 FÖRÄDLA 26 Etikdelegationen 26 Kvalitetsgruppen 27 Inre demokrati 34 Styrelsens arbete 34 Ordinarie förbundsmöte Extra förbundsmöte Folkbildningsrådet (Medlems- och myndighetsuppdraget) 35 Infonet 36 Webbprojekt med länsbildningsförbunden 37 MusikNet 37 Kulturnätverket 37 Förbundskansli 37 Gustavgruppen 38 Övrigt 39 Nya kanslilokaler 39 Folkbildningsförbundet som mötesplats 39 Organisation 40 Förbundsstyrelse 40 Revisorer 40 Stadgegruppen 40 Datadelegationen 41 Förhandlingsdelegationen 41 Förhandlingsgrupp 41 Etikdelegationen 41 Kvalitetsgruppen (fr.o.m ) 41 Infonet 42 Internationella nätverket 42 Kulturnätverket 42 Musiknätverket 42 Gustavansvariga 42 Regionala organ 43 Medlemskap 44 Representation 45 Ekonomi och bokslut Samverkan 29 Arbetsrättslig förhandlingsverksamhet 29 Övrig förhandlingsverksamhet 29 Internationellt 29 Gustav - dataverksamheten 31 Kulturprogrambidrag 31 Regional och lokal samverkan 32 E-demokratiprojekt Kalmar och Stockholm 32 Frukostmöte om social ekonomi 33 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 4 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

5 FÖRORD Under de drygt 100 år som Folkbildningsförbundet verkat har organisationen förändrats i takt med samhället. Likaså har antalet medlemmar varierat. Vid ingången av 2007 hade förbundet nio medlemmar, vid slutet åtta och i januari 2008 välkomnar vi ett nytt studieförbund som medlem, Ibn Rushd. De har nu blivit godkända som statsbidragsberättigat studieförbund. Styrelsen har även beslutat adjungera Kulturens Bildningsverksamhet till styrelsen under kvalificeringsperioden för statsbidrag. Frågan om vad ett medlemskap i Folkbildningsförbundet innebär kom i ljuset då riksdagen, år 2006, beslutade att SISU Idrottsutbildarna skulle få sitt statsbidrag i annan ordning, det vill säga inte från folkbildningsanslaget och att de därmed har ett eget regelverk. Vid Folkbildningsförbundets extra förbundsmöte i september konstaterades därför att SISU Idrottsutbildarna inte längre uppfyllde kraven för medlemskap. Enligt organisationens stadgar är Folkbildningsförbundet en intresseorganisation för studieförbund med folkbildningsanslag via Folkbildningsrådet. Årets stadgeändring, som just konstaterade ovanstående, innebar ett viktigt steg för att åstadkomma ett tydligare Folkbildningsförbund. En annan fråga som hamnade i blickpunkten under året var kvalitetsfrågan. Studieförbunden höjde ambitionsnivån, vilket väckte behov av samråd inom Folkbildningsförbundet och därför inrättades en kvalitetsgrupp. Den har inledningsvis i uppgift att arbeta för att mångfalden i folkbildningen och studieförbundens olika profiler synliggörs i den nationella redovisning som Folkbildningsrådet ska sammanställa till regeringen. Anslagsgivarna har höjt kvalitetskraven och efterfrågar nu systematiserade kvalitetsredovisningar. Folkbildningen har förmågan att spegla samtiden att lyfta frågor som engagerar. Men hur ska man bära sig åt för att se den goda verksamheten vid genomlysningarna av studieförbunden? Det har länge saknats ett komplement till den administrativa kontrollen. Etikdelegationen initierade därför i höstas, i samverkan med Bildningsförbundet Mittnorrland, ett pilotprojekt Projekt Mittnorrland. Det är en fördjupad uppföljning av lokal studieförbundsverksamhet ur anordnarens perspektiv och med den etiska plattformen som utgångspunkt. Resultatet kommer att vara ett viktigt underlag i arbetet med att beskriva kvalitéer i folkbildningen. Vi har all anledning att sträcka på ryggen - vi som arbetar i studieförbundsvärlden. Med vårt gemensamma folkbildningsarbete åstadkommer vi kunskapsutbyte, engagemang och möten mellan människor - en förutsättning för att både individ och samhälle ska vara välmående. Åke Gustavsson ordförande FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - STUDIEFÖRBUNDENS INTRESSEORGANISATION FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6 Medlemsorganisationer: Arbetarnas Bildningsförbund, ABF Studieförbundet Bilda Folkuniversitetet Studieförbundet Medborgarskolan Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV Sensus studieförbund Studiefrämjandet SV, Studieförbundet Vuxenskolan 6 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

7 FOLKBILDNING - MÖTEN SOM UTVECKLAR SVERIGE Sverige är bäst i EU när det gäller hur stor del av befolkningen som deltar i livslångt lärande. Det visar EU-kommissionens färska statistik. Studieförbunden kan vara stolta. Vi som jobbar med folkbildning är långt ifrån ensamma om att tycka att folkbildningen är till stor nytta för individ och samhälle. Enligt Folkbildningsförbundets undersökning bland allmänheten är 63 procent ganska eller mycket positiva till folkbildning. 85 procent tycker att studieförbunden är ganska eller mycket viktiga. Vi är emellertid också många som tycker att folkbildningen kan vara svår att kommunicera. Det har därför funnits ett behov av ett studieförbundsgemensamt svar på frågan vad är folkbildning?. I år har Folkbildningsförbundet tillsammans med studieförbunden mejslat fram ett svar. Folkbildning är kunskapsutbyte, engagemang och möten mellan människor, och en förutsättning för att både individ och samhälle ska vara välmående. Studieförbunden är den främsta aktören för att upprätthålla och utveckla folkbildningen i Sverige. Genom just kunskapsutbyte, engagemang och möten mellan människor spelar studieförbunden en central och unik roll när det gäller medborgarnas möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Folkbildningen fungerar som en bro mellan folk och folkvalda genom att studieförbunden kan kanalisera medborgarnas behov och synpunkter till politiska beslutsfattare och myndigheter och de kan fungera som en demokratisk resurs när beslutsfattare önskar informera medborgarna och få deras åsikter. Eftersom ungefär 60 procent av de beslut som processas i Sveriges fullmäktigesalar påverkas av EU i någon form, behövs nya verktyg för att människor ska kunna känna sig delaktiga i samhällsbygget. Studieförbunden som en bro mellan folk och folkvalda är steg på vägen mot en ökad folklig förankring av EU-frågorna. Nu när EU-frågorna integrerats i såväl den nationella, regionala som lokala politiken har Folkbildningsförbundet breddat sin opinionsbildande verksamhet i syfte att synliggöra folkbildningen i relevanta EU-sammanhang. Även den internationella verksamheten i stort har fått större fokus. Det har inneburit en omsvängning i vårt arbetssätt. Nu har vi siktet inställt på hösten 2009, när Sverige är ordförandeland i EU. Då planerar Folkbildningsförbundet att tillsammans med andra arrangörer anordna en konferens om folkbildning och aktivt EU-medborgarskap. Folkbildningen är Sveriges största mötesplats för människor som vill utvecklas. Smaka på det! Jag är glad över att Folkbildningsförbundet, i och med flytten i augusti till nya kommunikativa lokaler på Wallingatan 38, kan bidra till många möten här. Vi har redan hunnit med en lång rad spännande och innehållsrika möten såväl inom studieförbundsfamiljen som med utomstående. Välkommen hit till nya möten under 2008! Maicen Ekman generalsekreterare FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8 8 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

9 OMVÄRLDSANALYS Verksamhetsplan 2007 aktiviteter: Mediebevakning av traditionella och digitala medier. Sammanställning och analys av pressklipp för att stödja och styra opinionsbildningen. Utveckla analysmetoden för den samlade mediebevakningen. Göra mediebevakning och analys tillgängliga via Folkbildningsförbundets hemsida. Följa relevant forskning och använda resultaten som stöd i opinionsbildningen. Genomföra avgränsade studier/undersökningar som grund för opinionsbildningen. Mediebevakning och pressklipp Folkbildningsförbundets mediebevakning baseras på tidningsklipp via Cision (f.d. Observer) och elektroniska klipp via företaget Meltwater News (f.d. Magenta News). I samband med Folkbildningsförbundets flytt tecknade förbundet ett eget avtal med Cision och lämnade därmed den tidigare samordningen med Folkbildningsrådet. Det gör att det kan finnas brister i pressklippen, särskilt under perioden juli till september. I verksamhetsberättelsen redovisas enbart tidningsklippen från Observer, då de elektroniska klippen främst används i syfte att löpande vara uppdaterad på händelser och debatt i landet. För första gången sedan 2002 minskar andelen debattartiklar och utgjorde 36,7 procent av det totala antalet klipp. Motsvarande siffror för 2006, 2005, 2004 och 2003 var 66,8, 63,6, 52,7 respektive 47,1 procent. Det totala antalet klipp med anknytning till folkbildning och studieförbund minskade jämfört med föregående år. För 2007 var de 275 jämfört med 437 för Det totala antalet debattklipp var 101 stycken. Folkbildningsförbundet var omnämnt i 26 redaktionella artiklar. De flesta handlade om SISU Idrottsutbildarnas uteslutning ur Folkbildningsförbundet i september och om utmärkelsen Årets Folkbildningskommun som genererade nio omnämnanden. Andra artiklar handlade om den digitala klyftan och om resor till Europaparlamentet i Bryssel. Folkbildningsförbundet stod för 27 av de 101 debattartiklarna, vilket motsvarar 26,7 procent. Förbundet hade debattartiklar publicerade i svenska dagstidningar under åtta av årets tolv månader. Folkbildningsförbundets har under året på den egna webbplatsen presenterat egna debattartiklar, både på press- och förstasidan, samt andra folkbildningsrelaterade artiklar i nyhetsrulle och via länkar till andra hemsidors pressmaterial. Attitydundersökningar om folkbildning I början av året ställde Folkbildningsförbundet frågan Vad är din inställning till folkbildning till tusen personer. Resultatet visade på tydliga skillnader mellan de båda blockens sympatisörer, där de borgerliga väljarna hade en mer positiv syn på folkbildning än de rödgröna. 71 procent av I början av 2007 ställde Folkbildningsförbundet frågan Vad är din inställning till folkbildning till tusen personer. Resultatet visade på tydliga skillnader mellan de båda blockens sympatisörer, där de borgerliga väljarna hade en mer positiv syn på folkbildning än de rödgröna. 71 procent av de moderata väljarna hade en positiv inställning till folkbildning, jämfört med 62 procent av de socialdemokratiska sympatisörerna. FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 de moderata väljarna hade en positiv inställning till folkbildning, jämfört med 62 procent av de socialdemokratiska sympatisörerna. Folkbildningsförbundet gjorde också en motsvarande undersökning bland 100 kommunala nämndordföranden med ansvar för studieförbundsfrågor. Resultatet visade att väljare och politiker går i otakt med varandra. När det gäller de kommunala nämndordförandena var de rödgröna politikerna mest positivt inställda till folkbildning. Moderata politiker uppvisade en mindre positiv syn på folkbildning än övriga partier. Omprioritering till fördel för kulturområdet Folkbildningsförbundets omvärldsanalys ledde till att förbundet omprioriterade verksamheten och höjde ambitionsnivån när det gäller kulturområdet (se rubriken Kultur ). Därmed avstod förbundet från att göra egna studier/undersökningar som grund för opinionsbildningen. VP 2007 utvärderingar: Utvärdering av 2003 års stadgeändring. Utvärdering av de lokala samrådens/lokalavdelningarnas arbete med valsatsningen (hösten 2007). Utvärdering av länsbildningsförbundens olika modeller för det gemensamma kommunikationsarbetet. Utvärdering av annonssatsning i Kommun-Aktuellt. Utvärdering av 2003 års stadgeändring En utvärdering av 2003 års stadgar presenterades och godkändes av förbundsmötet i april. Den externa utvärderarens tolkning av sina intervjuer med styrelseledamöterna är att det finns olika bilder av styrelsens syfte och uppdrag. Två bilder dominerar. Den ena är att styrelsens uppgift är att vara styrande organ för en intresseorganisation eller branschförening med uppgiften att företräda branschens intresse på olika områden. Den andra är att styrelsen ska vara ett samarbetsorgan för studieförbunden i frågor som berör alla studieförbund. Allmänt är bilden att styrelsen fungerar bra främst genom en bra ordförande och ett bra kansliarbete. Angelägna frågor drivs mer aktivt i dag och mycket har förändrats till det bättre men det beror inte så mycket på stadgeändringarna. Utifrån utvärderingen beslöt styrelsen att utse en stadgegrupp med uppdraget att göra en mer genomgripande översyn av stadgarna. Annonsutvärdering I februari gjorde Folkbildningsförbundet en utvärdering av den annonskampanj som förbundet genomförde i tidningen Dagens Samhälle under 2005/ ordföranden i de kommunala nämnder som hanterar studieförbunden intervjuades per telefon. Av de politiker som regelbundet läser Dagens Samhälle uppgav 30 procent att de lagt märke till Folkbildningsförbundets annonser. Det måste anses vara ett bra resultat och det stärker bilden av Dagens Samhälle som ett bra annonsmedium för förbundet. Länsbildningsförbunden Den planerade utvärderingen av länsbildningsförbundens olika modeller för det gemensamma kommunikationsarbetet har ersatts av en dialog som samverksansformer mellan länsbildningsförbunden och Folkbildningsförbundet (se rubriken Regional och lokal samverkan / Dialog med Länsbildningsförbunden ). Utvärdering valundersökningen Mot slutet av 2007 gjorde Folkbildningsförbundet en utvärdering av 2006 års valundersökning. Utvärderingen bestod av en kvantitativ del med 100 webbenkäter och en kvalitativ del med telefonintervjuer med tolv representanter för länsbildningsförbunden och studieförbunden. Knappt 39 procent av dem som svarade på webbenkäten uppger att de har använt sig av valundersökningen. För länsbildningsförbunden är siffran högre, knappt 65 procent. Tidsbrist anges som anledning till att undersökningen resulterat i så få konkreta aktiviteter. 10 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

11 Vid intervjuerna svarade många att undersökningen huvudsakligen använts som ett bakgrundsmaterial vid träffar med politiker. Frågan om valundersökningen ska göras igen är inte helt lätt att besvara. I webbenkäten säger 46 procent ja, medan hela 48 procent inte vet. Bland länsbildningsförbunden vill 60 procent göra om undersökningen. Bland de intervjuade säger fyra ja, två nej och sex vet inte. Utvärderingen visar att i princip inga medieaktiviteter i anslutning till valundersökningen har ägt rum. 48 procent av studieförbunden och 67 procent av länsbildningsförbunden anser att de har stor nytta av Folkbildningsförbundets underlag i det lokala lobbyarbetet. FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 OPINIONSBILDNING OCH LOBBNING AGERA Verksamhetsplan 2007 aktiviteter: Skriva och distribuera debattartiklar och pressmeddelanden. Följa upp och kommunicera valundersökningens resultat. Gemensam fakta och argumentbank kring folkbildningens värde och betydelse. Utse årets folkbildningskommun till förbundsmötet i april Folkbildningsnytt. Externt nyhetsbrev från Folkbildningsförbundet. Förse riksdagsledamöter med information och underlag till skriftliga frågor, interpellationer, motioner, muntliga frågor och hearingar. Framställa sakpolitiska rapporter utifrån Folkbildningspropositionen. Presentera sakpolitiska rapporter i Almedalen. Arrangera folkbildningspolitiska lunchseminarier. Medverka när länsbildningsförbunden träffar sina respektive riksdagsledamöter. Identifiera nya vänner och utveckla kontakterna med dessa. Opinions- och lobbningsarbete kring resultaten av FBR: s kartläggning av utvecklingen av kommun- och landstingsanslagen. Initiera, stödja och sprida erfarenheter från utvecklingsprojekt för lokal och regional opinionsbildning. Sammanfattningsvis kan konstateras att Folkbildningsförbundet genomfört den planerade verksamheten. Som ett resultat av förbundets löpande omvärldsbevakning och styrelsens beslut har förbundet därutöver arbetat med arbetsområdena Kultur och Internationellt. Folkbildningsrådet har inte genomfört sin planerade kartläggning av utvecklingen av kommunoch landstingsanslagen, vilket innebär att förbundet inte har haft möjlighet att opinionsbilda kring resultaten. Folkbildningsförbundets debattartiklar och pressmeddelanden Under 2007 har Folkbildningsförbundet distribuerat fem debattartiklar, med totalt 30 publiceringar, i dagspress. Dessutom har Folkbildningsförbundet skickat ut två pressmeddelanden under året. Debattartiklar Moderat krokben för kreativ kulturnäring Vårt tips till kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth är att sluta prata om vuxnas hobbyverksamhet och istället, i ord och handling stödja den svenska breddkulturen. Då lovar vi att det kommer fram fler Josefs, Ninas och Efvas. Publicerad: Vimmerby Tidning, Norrländska Socialdemokraten, HöglandsNytt, Ljusdalsposten, Västervikstidningen, Norrköpings Tidningar, Barometern, Oskarshamnstidningen, GT Folkbildningen vill motverka främlingsfi entlighet Vi är alla studieförbund som verkar i olika delar av samhället, vi har var sin historia och profil. Trots det har vi mycket gemensamt. Vi ser det som vår uppgift att försvara demokratin, att reagera och agera när demokratin hotas. Publicerad: Bohuslänningen, HöglandsNytt, Kristianstadsbladet, Dalademokraten, Blekinge läns Tidning Svenska seniorer surfar i cirklar Internets spridning startade ungefär samtidigt i de flesta industrialiserade länderna, men snart drog Sverige ifrån. Hur kommer det sig? En anledning är att den äldre befolkningen började 12 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

13 använda tekniken. Årligen lär sig cirka pensionärer att använda den moderna tekniken i studiecirklar. Publicerad: Blekinge läns Tidning, HöglandsNytt, Västervikstidningen, Värmlands Folkblad Stärk integrationen genom folkbildning och föreningsliv Huvudmålet för regeringens nya integrationspolitik är att bryta den passivitet som för många präglar den första tiden i Sverige. Kommunerna får ett stimulansbidrag på 600 miljoner kronor om kommunen är redo att satsa på jobb och utbildning för nyanlända invandrare. Det skriver Lars Leijonborg, Tobias Billström och Nyamko Sabuni på DN Debatt 5 april. Att introducera nyanlända invandrare i det svenska föreningslivet är en kostnadseffektiv insats för att tidigt bryta nyanländas passivitet och skapa goda förutsättningar för den enskilde individen att komma in i samhället. Folkbildningsförbundet föreslår att regeringen kompletterar sitt förslag med ett kommunalt stimulansbidrag till de föreningar som lyckas skapa engagemang bland nyanlända invandrare. Publicerad: Motala & Vadstena Tidning, Västervikstidningen, HöglandsNytt Digital kompetens - grund för entreprenörskap I invandrartäta områden ligger ofta pizzerior, internationella livsmedelbutiker och hantverksbutiker vägg i vägg. På torgen säljs färska frukter och grönsaker vid sidan om årstidens blommor. Allt är ett uttryck för kreativitet och företagsanda. Publicerad: Bohuslänningen, Katrineholmskuriren, Höglandsnytt, Borås Tidning Pressmeddelanden Kumla blir Årets folkbildningskommun Kumla kommun tar i dag emot utmärkelsen Årets folkbildningskommun av studieförbundens intresseorganisation Folkbildningsförbundet. Kumla kommun får priset bland annat för att de i en allmän nedskärningstrend fortsatt att ge studieförbunden starkt stöd. Moderata väljare mer positiva till folkbildning än socialdemokratiska procent av de moderata väljarna har en positiv inställning till folkbildning, jämfört med 62 procent av de socialdemokratiska sympatisörerna. Det visar en ny SIFO-undersökning som Folkbildningsförbundet låtit göra. FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 Max Bohman utbildnings- och kulturchef Norsjö kommun, Margareta Werke kulturchef Klippans kommun och Dan-Åke Moberg kommunstyrelsens ordförande i Kumla kommun. Kumla Årets folkbildningskommun Vartannat år delar Folkbildningsförbundet ut utmärkelsen Årets folkbildningskommun till en kommun som på olika sätt visar att folkbildning är en prioriterad verksamhet. Kumla kommun fick ta emot utmärkelsen för år 2007 vid Folkbildningsförbundets ordinarie förbundsmöte. Folkbildningsförbundets motivering: Kumla får utmärkelsen för sitt goda och öppna samarbete med studieförbunden. Kommunen har visat sig respektera och uppskatta studieförbundens roll som självständiga organisationer med olika idébakgrund och verksamhetsinriktningar. Genom att fortsatt ge starkt stöd till studieförbunden, när grannkommunerna drog ner anslagen, visade Kumla i praktisk handling sin insikt om att alla de möten som sker genom studieförbunden ger kraft och liv till kommunen. Folkbildningsmingel i Almedalen I juli, under Almedalsveckan, arrangerade Folkbildningsförbundet ett mingel i Visby. Ett antal samtalsinspiratörer hade bjudits in för att kort berätta om sina egna erfarenheter kring arbetet med att motverka utanförskap. Frilandsjournalisten Nisha Besara, författaren Qaisar Mahmood, och den samhällspolitiska chefen på Akademikerförbundet Ursula Berge valde att reflektera kring det etniska utanförskapet. Humanisternas ordförande Christer Sturmark och Utbildningsradions VD Christina Björk talade om det digitala samhällets möjligheter och utmaningar. Talarna inspirerade till en livlig debatt i vilken bland annat kommunalrådet Ilmar Reepalu och folkbildningsminister Jan Björklunds stabschef Amelie von Zweigbergk deltog. Ett av syftena med minglet var att visa på folkbildningens betydelse som mötesplats, vilket arrangemanget i sig illustrerade. Cirka 70 personer från cirka 25 olika organisationer deltog. Till minglet hade Folkbildningsförbundet tagit fram en lobbningsbroschyr om hur studieförbunden kan motverka digitalt utanförskap och stödja nyanlända invandrares etablering i samhället. 14 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

15 FolkbildningsNytt FolkbildningsNytt är Folkbildningsförbundets digitala nyhetsbrev med aktuell information och debatt som rör studieförbunden och dess villkor. FolkbildningsNytt går till intresserade inom riksdag, regering, myndigheter och organisationer. Under 2007 kom Folkbildnings- Nytt ut fem gånger. Underlag till motion Under den allmänna motionstiden i riksdagen lämnade en centerpartistisk ledamot in en motion om folkbildningens och studieförbundens roll vid introduktion av nyanlända flyktingar i samhället. Folkbildningsförbundet bistod med underlag till den motionen. E-demokrati Verksamhetsplan 2007: En aktuell och angelägen aspekt av folkbildningens demokratiuppdrag är att främja e-demokratin. Folkbildningen har även fått ett särskilt regeringsuppdrag att minska den digitala klyftan. Folkbildningsförbundet ska synliggöra studieförbunden som en central samhällsresurs på det här området. Under våren -07 kommer Folkbildningsförbundet att anordna ett lunchseminarium i riksdagen på temat Vad är en e-medborgare?. Detta för att inhämta underlag till den e-demokratirapport som ska presenteras under Almedalsveckan i juli -07. Till hösten -07 ska förbundet även ta fram en intern rapport om e-demokrati, i syfte att informera och motivera de egna leden. Vid regeringens IT-politiska strategigrupps mingel i slutet av 2006 uppvaktade Folkbildningsförbundet infrastrukturminister Åsa Torstensson i syfte att informera om hur folkbildningen verkar för att minsta den digitala klyftan. Mötet följdes upp genom att Folkbildningsförbundet träffade statssekreterare Leif Zetterberg och hans medarbetare Lena Hägglöf och Henrik Hansson i januari Mötet resulterade i att Zetterberg föreslog att Folkbildningsförbundet skulle lobba för en folkbildningssatsning, med syftet att söka upp, motivera och utbilda kvinnor i utsatta bostadsområden och därmed göra dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. Folkbildningsförbundet sammanställde ett förslag på en folkbildningssatsning som skickades till Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Någon återkoppling på förslaget har inte lämnats. Som en uppföljning på mötet med statssekreterare Leif Zetterberg, träffade Folkbildningsförbundet i mars Martina Holmgren, departementssekreterare, och Charlotta Wikman, biträdande enhetschef, på demokratienheten på Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Diskussionerna rörde studieförbundens roll när det gäller att höja den digitala kompetensen hos personer med invandrarbakgrund samt på vilket sätt e-demokratifrågan kommer att behandlas under Sveriges ordförandeskap i EU Folkbildningsförbundet inbjöds också att medverka vid regeringskansliets konferens En utvecklad e-demokrati i Vara i maj. Folkbildningsförbundets huvudbudskap i Vara var att den digitala klyftan är en av vår tids största demokratiutmaningar och att studieförbunden har erfarenhet, kompetens och styrka när det gäller att utveckla demokratin och därför en självklar roll när det gäller digital delaktighet. Dessutom utvecklade förbundet kopplingen mellan digital delaktighet och integration. Folkbildningsförbundet deltog även på konferensen Offentliga rummet i Örebro i maj. Den digitala klyftan är en av vår tids största demokratiutmaningar och studieförbunden har erfarenhet, kompetens och styrka när det gäller att utveckla demokratin - och därför en självklar roll när det gäller digital delaktighet. FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 Förutom att omvärldsbevaka området e-demokrati informerade förbundet om de egna e-demokratiundersökningarna (inför valet 2006) och om studieförbundens arbete för att uppnå digital delaktighet. I september anordnade Folkbildningsförbundet ett lunchseminarium om digital delaktighet i Riksdagen. Värd var Anders Åkesson (c). Deltog gjorde även Sven Bergström (c), Torbjörn Björlund (v), Helene Petersson (s), Ulrika Carlsson (c) och Åke Sandström (c). Maicen Ekman problematiserade kring den digitala klyftans påverkan på demokratin och berättade om studieförbundens arbete för att åstadkomma digital delaktighet. Christine Cars-Ingels redogjorde för hur ett möte med Anders Åkesson ett år tidigare lett till ett studieförbundsgemensamt e-demokratiprojekt i Kalmar län. Anders Gustafsson, regionchef på Medborgarskolan Sydost, berättade mer ingående om Kalmarprojektet och Maria Asplund Sandell, från Arbetarnas Bildningsförbund Stockholm, redogjorde för samarbetsprojektet i Stockholms stad mellan Folkbildningsförbundet, Arbetarnas Bildningsförbund, Studieförbundet Vuxenskolan och Runö Folkhögskola. Riksdagsledamöterna uttryckte önskemål om en uppföljande lunch hösten 2008 med rapportering från de två projekten. Särskilt regeringsuppdrag Folkbildningsförbundet har under 2007 ingått i Folkbildningsrådets referensgrupp för regeringens särskilda uppdrag gällande den digitala klyftan. Debatt Folkbildningsförbundet har under året blivit publicerade med två debattartiklar om digital delaktighet. I mars skickade förbundet ut artikeln Digital kompetens - grund för entreprenörskap, som handlade om på vilket sätt den kreativitet och företagsanda som ofta präglar invandrartäta områden förutsätter digital kompetens. Artikeln Svenska seniorer surfar i cirklar publicerades i juni och berörde det faktum att spridningen av internet startade ungefär samtidigt i de flesta industrialiserade länderna. Snart drog emellertid Sverige ifrån. Hur kommer det sig? En anledning är att den äldre befolkningen började använda tekniken. Årligen lär sig cirka pensionärer att använda den moderna tekniken i studiecirklar. EU Verkamhetsplan 2007: EU har som målsättning att bygga en demokratisk infrastruktur för att utveckla folkets dialog. Studieförbunden har en demokratimetod som kan förbättra den demokratiska dialogen inom unionen. När folkbildningens roll i det livslånga lärandet inom EU stärks, gynnas även varumärket folkbildning i Sverige. Folkbildningsförbundet avser att genom kontakter med bland annat statsrådsberedningen, EU-parlamentet och EU-kommissionen söka sälja in folkbildningen som idé. Studieförbunden har många belysande exempel att bistå med. Som ett svar på Folkbildningsförbundets brev till EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström (i december 2006) bjöd Anders Henriksson, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, in Folkbildningsförbundet för ett möte i början av mars. Diskussionerna rörde det faktum att studieförbunden kan inta en konkret demokratiroll i förhållande till samhällsbygget. De kan dels kanalisera medborgarnas behov och synpunkter till beslutsfattare och dels fungera som en demokratisk resurs när beslutsfattare önskar medborgarnas åsikter i ett ärende. Anders Henriksson efterfrågade en demokratimodell med alla aktörers roller tydligt definierade. I april deltog Folkbildningsförbundet vid ett rundabordssamtal med EU-minister Cecilia Malmström. Syftet med mötet var bland annat att diskutera hur EU-medlemskapet kan förankras bland folket. Förbundet informerade om studieförbundens respektive Folkbildningsförbundets 16 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

17 roll i arbetet med EU-frågor och redogjorde för demokratimodellen, Bron mellan folk och folkvalda. I september besökte Folkbildningsförbundets styrelse Bryssel. Vid sidan om ett styrelsemöte på Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhets kontor träffade ledamöterna följande personer; Karin Henriksson, Utbildnings- och forskningsråd vid Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen, ms Margarida Gameiro, chef för kabinettet på generaldirektoratet som hanterar frågor om livslångt lärande, Pelle Hilmersson, politisk rådgivare hos kommissionens vice ordförande Margot Wallström samt director Tony Venables på lobbningsorganisationen European Citizen Action Service. Dessutom bjöd Folkbildningsförbundet på en lunch i Europaparlamentet. Värd från parlamentet var Eva-Britt Svensson (v). Åtta personer från parlamentet och åtta personer från Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhets medlemsorganisationer deltog vid sidan om styrelsen. Bland gästerna kan särskilt nämnas socialdemokratiska parlamentarikern Anna Hedh och Elvy Svennerstål, Head of Unit Secretariat - Committee on Women s Rights and Gender Equality. Vid mötena framkom ett behov av att i EU ytterligare tydliggöra vad folkbildning är. Sverige ligger inom EU bäst till när det gäller hur stor andel av befolkningen som deltar i livslångt lärande, vilket naturligtvis folkbildningen kan ta åt sig en stor ära för, men i EU ses folkbildningen som en organisationsform. Styrelsen utanför Europakommissionen FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18 Som ett resultat av Folkbildningsförbundets lunch i Europaparlamentet bjöd europaparlamentarikern Anna Ibrisagic ner 22 folkbildare (förtroendevalda, cirkelledare och tjänstemän) till Bryssel i november. Hon hade anordnat ett gediget program i parlamentet. Vid sidan om Anna Ibrisagic fick gruppen träffa Tunne Kelam, estländsk ledamot och medlem av regional- och försvarsutskotten, Per Heister, presschef för Moderaternas partigrupp i parlamentet och tidigare presschef under Bildt-regeringen, Olaf Pries, svensk ansvarig på besöksavdelningen, György Schöpflin, ungersk ledamot och medlem av utrikesutskottet samt Christoffer Fjellner, moderat ledamot. Parlamentarikerna delade generöst med sig av sina personliga berättelser och reflektioner kring EU-projektet. I fokus stod budskapet om att EU i första hand är ett fredsprojekt. Under besöket i Bryssel besökte folkbildarna även Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhets kontor där Jeanette Ahlgren presenterade studieförbundets verksamhet i Bryssel och Folkbildningsförbundet informerade om kommunikationsplattformen. På eftermiddagen träffade gruppen Gina Ebner, European Association for Education of Adults nya generalsekreterare, som informerade om sin verksamhet, vilket naturligtvis var extra intressant för Folkbildningsförbundet som nyss ansökt om medlemskap. Folkbildare i Bryssel I oktober skickade Folkbildningsförbundet ett brev till EU-minister Cecilia Malmström i syfte att få regeringen att samarrangera en folkbildningskonferens under det svenska ordförandeskapet hösten Vårt förslag är att konferensen ska bli en plattform för erfarenhetsutbyte mellan civilsamhället och beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Genom att skilda aktörer från EU:s alla hörn berättar om hur de t ex skapar debatt kring de många lokalfrågor som påverkas av EU-beslut lär vi - och inspireras av varandra helt i linje med studiecirkelpedagogiken. Studieförbunden skulle gärna vilja berätta om Bron mellan folk och folkvalda och ge konkreta exempel på vårt förankringsarbete som ofta sker i samarbete med någon av våra ca 200 medlemsorganisationer. I november besökte Folkbildningsförbundet statsrådsberedningen för ett samtal med Oscar Wåglund Söderström, politiskt sakkunnig hos Cecilia Malmström. Folkbildningsförbundet presenterade idén om en Folkbildningskonferens om aktivt EU-medborgarskap under det 18 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

19 svenska ordförandeskapet i EU. Oscar Wåglund Söderström visade ett klart intresse för idén och sa att han under vårt möte fick klart för sig att folkbildningen just är det redskap som samhället behöver för att förankra/diskutera EU-frågor. Han skulle förankra frågan hos ministern och återkomma i januari I december skickade Folkbildningsförbundet en inbjudan till studieförbunden och länsbildningsförbunden att vara med i pilotprojekt om folkbildning och aktivt EU-medborgarskap. Integration Verksamhetsplan 2007: Genom att ta fram en rapport och genom en aktiv opinionsbildning och lobbning ska Folkbildningsförbundet visa på den viktiga roll som studieförbunden kan spela i ett arbete för att mobilisera människor in på de centrala samhällsområdena och därmed bryta utanförskapet. Vi tar avstamp i Malmöprojektets erfarenheter för att dels etablera studieförbunden som en strategisk resurs i arbetet mot utanförskap, dels bidra till att stärka studieförbundens arbete i utanförskapsområden. Kartläggning av studieförbundens verksamhet i storstadsområden I början av året genomförde Folkbildningsförbundet en kartläggning av studieförbundens verksamhet för integration i de sju kommuner som ingått i den så kallade Storstadssatsningen. Samtliga studieförbund i de sju kommunerna fick en enkät att besvara. Syftet var att få en generell bild av i hur stor omfattning som studieförbunden bedrivit verksamhet med integrationssyfte i de kommuner som omfattats av storstadsarbetet, men också att få kunskap om hur studieförbunden bemötts och agerat inom Storstadssatsningens ram. Det var en svarsprocent på 41 procent (26/63). Av dem som svarade var det 22 som uppgav att man haft verksamhet med integrationssyfte de senaste tre åren. Verksamheterna bestod i allt från någon enstaka samtalscirkel till utbildningar som nådde flera tusen. Det allra mesta genomfördes helt oberoende av Storstadssatsningen och få av studieförbunden var överhuvudtaget involverade i planering och genomförande av Storstadssatsningen. En reflektion som kunde göras utifrån kartläggningen var att de integrerande verksamheterna till liten del genomfördes inom ramen för folkbildningsanslaget. Istället var många av verksamheterna finansierade med projektmedel eller via uppdrag. Kartläggningen gjordes för att kunna användas som underlag i Folkbildningsförbundets lobbning och inledningsvis bedömdes Storstadssatsningen vara en bra ram att bedriva lobbning inom. Under året stod det dock klart att Storstadssatsningen skulle fasas ut och därmed försvann det tydliga politiska ramverket. Studieförbundens insatser i introduktionsprogrammen Under våren valde Folkbildningsförbundet istället att fokusera sin lobbning inom integrationsområdet på studieförbundens insatser för introduktion av nyanlända flyktingar. Beslutet fattades utifrån bedömningen att det är ett område som är, och kommer vara under debatt. Det är ett område som är starkt kritiserat i sin nuvarande utformning, vilket gör att det finns utrymme för Folkbildningsförbundet och studieförbunden att komma in som aktörer, såväl i debatten som i själva verksamheten. Folkbildningsförbundet utarbetade en modell för studieförbundens roll i introduktionsprogrammen. Modellen bygger på att studieförbunden kan bedriva verksamhet utifrån den nyanländes erfarenheter och nära vardagen. I den beskrivande modellen fokuserar Folkbildningsförbundet på språkutveckling, samhällsorientering och kontaktskapande och att verksamheten bygger på samverkan med studieförbundens medlemsorganisationer. FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20 Folkbildningsförbundet har inlett samtal med Sveriges Kommuner och Landsting om studieförbundens roll i introduktionsprogrammen. De är positiva till en ökad samverkan med ideella organisationer och folkbildningen kring introduktionsprogrammen. Kontakter har också etablerats med den statliga utredningen som ska se över introduktionen och komma med förslag till hur den kan effektiviseras (IJ 2007:02)). Utredningen ska presentera sitt betänkande i juni Folkbildningsförbundet har under året påbörjat planeringen av en konferens kring introduktion av nyanlända flyktingar för att samla de viktigaste aktörerna och lyfta in folkbildningen som en samverkanspart. Gräv där du inte står - särskild insats för ökad jämställdhet, integration och arbete med hbtfrågor Våren 07 lämnade Folkbildningsrådet och dess medlemmar in ett övergripande förslag till Utbildningsdepartementet om en folkbildningsinsats för ökad jämställdhet, integration och arbete med hbt-frågor. Skrivelsen var ett svar på Amelie von Zweigbergks utmaning vid Folkbildningsförbundets förbundsmöte i april. Någon återkoppling på förslaget har inte lämnats. Internationell solidaritet och hållbar utveckling Verksamhetsplan 2007: Folkhälsa, internationell solidaritet och hållbar utveckling är ett av sju prioriterade verksamhetsområden i folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra. Folkbildningen har dessutom fått ett särskilt regeringsuppdrag att stimulera och utveckla folkbildningens arbete med frågor som rör internationell solidaritet och samhällets omställning till hållbar utveckling. Det är därför naturligt att även Folkbildningsförbundet prioriterar dessa frågor i sitt opinionsoch lobbningsarbete. Ett nätverk för internationella frågor har bildats med företrädare för studieförbunden. Särskilt regeringsuppdrag Folkbildningsförbundet har ingått i såväl styrgrupp som referensgrupp för de särskilda regeringsuppdrag kring internationell solidaritet och hållbar utveckling som Folkbildningsrådet genomfört i projektform under I projektet har man arbetat med en grupp eldsjälar, som i sin tur ska fungera som inspiratörer för andra intresserade inom folkbildningen. Syftet har varit att stimulera till mer aktivitet och fler insatser för internationell solidaritet och hållbar utveckling inom folkbildningen. Internationellt nätverk och Folkbildningsförbundets lobbning Folkbildningsförbundet har under fyra tillfällen under året samordnat ett internationellt nätverk, bestående av representanter från samtliga studieförbund. Nätverket gav Folkbildningsförbundet i uppdrag att bedriva lobbningsarbete kring Sidas regler och villkor för att erhålla bidrag för informationsinsatser om globala frågor i Sverige. När Folkbildningsförbundet antog en ny plattform för det internationella arbetet (se rubrik Internationellt ) fastställdes det att förbundets lobbningsarbete skulle ha en internationell dimension och särskilt en EU-dimension då beslut som fattas i EU tydligt påverkar alla beslutsnivåer i Sverige. Därmed kom det internationella nätverket att förändras till att särskilt fokusera på Europa. I samband med detta beslutades det också att studieförbunden själva skulle arbeta vidare med lobbning kring Sida-bidragen. Kultur Folkbildningsförbundet hade inte planerat att göra kulturfrågorna till ett prioriterat område för opinionsbildning och lobbning under 2007, men med anledning av ett starkt önskemål från studieförbundens kulturansvariga om en studieförbundsgemensam broschyr som beskriver kulturen i studieförbunden och mot bakgrund av att regeringen tillsatte en utredning med uppgift att göra en bred översyn av kulturpolitiken så hamnade kulturfrågorna i fokus. 20 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI

VERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI VERKSAMHETSPLAN 2012 Folkbildninssstudieförbundens fnrhlltlhpt intresseorganisation Ivl MUIIVIWI 1. Inledning Tio studieförbund med över tio miljoner studietimmar och 1,8 miljoner deltagare samlas i Folkbildningsförbundet

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2014 1. Inledning 2014 blir ett händelserikt år; det är val till europaparlamentet och till riksdag, landsting och kommuner i Sverige. Studieförbunden kommer på

Läs mer

Folkbildningen och framtiden

Folkbildningen och framtiden Folkbildningen och framtiden SFK Erfarenhetskonferens 5 februari 2015 Folkbildningsförbundet - Göran Hellmalm Sveriges Kommuner och Landsting - Göran Roos --------------------------------- Hur kan vi utveckla

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet 2014-2018 Beslutad av förbundsstyrelsen i november 2014. Kommunikationsstrategin gäller förtroendevalda och medarbetare i Vårdförbundet. Kommunikationsstrategin

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Stadgar för FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET Beslutade av Förbundsmötet 2015-04-15

Stadgar för FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET Beslutade av Förbundsmötet 2015-04-15 Stadgar för FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET Beslutade av Förbundsmötet 2015-04-15 1 Namn och syfte Förbundets namn är Studieförbunden i samverkan 1, i dagligt tal Studieförbunden (The Swedish Adult Education Association)

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Studieförbundens remissyttrande på En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Studieförbundens remissyttrande på En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Dnr 17, u2017, 6/ds 2017-03-15 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Studieförbundens remissyttrande på En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Om Studieförbundens remissvar Branschorganisationen

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag nr

Förbundsstyrelsens förslag nr Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Förslag på Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 avser mellanperioden i strategi 2016 2021. Förslaget innehåller färre

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor

att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor Medlemsavgifter Förslag till avgifter 2016 Styrelsen föreslår stämman att fastställa de anslutna hembygdsföreningarnas medlemsavgifter till SHF till 13 kronor per medlem i de till de regionala hembygdsförbunden

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

VLBF:s styrelses verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2012

VLBF:s styrelses verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2012 VLBF:s styrelses verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2012 Inledning ställningstagande om folkbildning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för kvalitetsfyllda möten mellan människor med

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun

Internationell strategi för Ronneby kommun Internationell strategi för Ronneby kommun 2016-2017 Antagen av KF 2015-12-10 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsidé: tar tillvara och driver den svenska museisektorns gemensamma intressen. Vision:

Läs mer

Verksamhet. 1 Samverkansaktiviteter

Verksamhet. 1 Samverkansaktiviteter Verksamhet HSO Blekinge är en partipolitisk och religiöst obunden samverkansorganisation för länsövergripande medlemsföreningar, som i sin verksamhet organiserar personer med funktionshinder och/eller

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

YTTRANDE. Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

YTTRANDE. Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) YTTRANDE Dnr Ku2016/00504/D Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 13 juli 2016 Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Sammanfattning SPF Seniorerna

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Digital delaktighet - En inspirationsbok

Digital delaktighet - En inspirationsbok Digital delaktighet - En inspirationsbok FÖR DIGITAL DELAKTIGHET Den digitala utvecklingen ställer vårt samhälle inför fantastiska möjligheter men också stora utmaningar. En stor andel av befolkningen

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

RESULTAT - dialogmöte. Sammanförfattat på Vårsta diakonigård Härnösand den 26 mars 2014 av parterna i Länsöverenskommelsen

RESULTAT - dialogmöte. Sammanförfattat på Vårsta diakonigård Härnösand den 26 mars 2014 av parterna i Länsöverenskommelsen RESULTAT - dialogmöte Sammanförfattat på Vårsta diakonigård Härnösand den 26 mars 2014 av parterna i Länsöverenskommelsen FÖRORD För drygt två år sedan togs det första steget på vägen mot en överenskommelse

Läs mer

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10

Läs mer

FOLKBILDNINGSFÖRBUNDETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsbokslut 2006

FOLKBILDNINGSFÖRBUNDETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsbokslut 2006 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsbokslut 2006 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Medlemsorganisationer 6 Inledning - Folkbildningspolitiska utmaningar 7 OMVÄRLDSANALYS 9 Utveckling av

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2011-2012

Verksamhetsinriktning 2011-2012 Verksamhetsinriktning 2011-2012 Örebro Läns Skolidrottsförbund Innehåll Förord Skolidrottsförbundets profil Inriktnings- och resultatmål Föreningen Organisationsutvecklingen Utbildningsverksamhet Breddverksamhet

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008 Innehåll Förord s 3 Kommunikationsarbetet s 4 Övergripande riktlinjer för intern och

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektplan med kommunikationsplan för Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektägare Genomförs i Projektets syfte Region Värmland/Kulturcentrum, Biblioteksutveckling i

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med

Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med 2013-02-19 Föreningar i Örebro län Det finns drygt 3 100 föreningar i Örebro län. Nästan hälften av alla vuxna är aktiva i en förening. Största engagemanget

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Kent Johansson, 11-18a, 19-21

Kent Johansson, 11-18a, 19-21 FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 2007:5 Datum 15-16 maj 2007 Plats Steningevik konferens, Märsta Närvarande Torsten Friberg, ordförande ledamöter Marie Linder, vice ordförande, 11-18a, 19-21 Walter

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2012 Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer