BIBLIOTEK OCH LÄRANDE EN HET KOMBINATION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIBLIOTEK OCH LÄRANDE EN HET KOMBINATION"

Transkript

1 BIBLIOTEK OCH LÄRANDE EN HET KOMBINATION Louise Limberg Abstract I artikeln illustreras kopplingar mellan bibliotek och lärande med exempel från svensk forskning om samspel mellan informationssökning och lärande, studier av informationskompetens och studier av hur digitala medier och informations- och kommunikationstekniska redskap förändrar villkor för lärande i det postmoderna samhället. De olika studierna fogas samman genom ett sociokulturellt perspektiv på lärande som betonar betydelsen av människors användning av kulturella redskap i sitt lärande liksom att lärande sker genom kommunikativt samspel. Slutsatser är att forskning om bibliotek och lärande är i spännande utveckling, att forskningen genererat resultat som är relevanta för yrkesverksamheten på området och att forskningspraktiken och bibliotekspraktiken skulle gagnas av närmare erfarenhetsutbyte. INTRODUKTION Det är tydligt att pedagogiska aspekter på biblioteksverksamhet numera, i december 2008, är ett hett område. I denna artikel vill jag illustrera hur bibliotek och lärande kan kopplas samman genom att presentera aktuell empirisk forskning med utgångspunkt i teorier om lärande. Den geografiska basen för forskningen finns i Sverige. OMVÄRLDSPERSPEKTIV Frågor om undervisning i informationssökning, om vem som ansvarar för arbete med informationskompetens och om bibliotek som arenor för lärande diskuteras vid konferenser och i olika medier som tidskrifter, bloggar och böcker. Bibliotekarier kan glädja sig åt och förhoppningsvis som profession dra nytta av att bibliotek och bibliotekariers specifika kompetens uppmärksammas och diskuteras i vida kretsar. Vi kan fråga oss vad detta innebär för bibliotekarier; och vi kan också fråga oss varför detta ämne blivit en het fråga just nu. Det finns säkert många bidragande orsaker och jag menar att dessa främst får sökas i samhällsförändringar kopplade till omständigheter som ligger utanför biblioteken själva och som kan knytas till utvecklingen av digitala medier och informations- och kommunikationsteknologier (IKT) samt till ekonomisk och politisk globalisering. IKTutvecklingen har bland annat lett till att bibliotek kan erbjuda fantastiska redskap för informationssökning. En ökande andel av bibliotekariers verksamhet ägnas åt att orientera och 1

2 undervisa användare i konsten att utnyttja de alltmer sofistikerade redskapen. Detta har bidragit till ett vidgat och intensifierat intresse för begreppet informationskompetens, i första hand på det biblioteks- och informationsvetenskapliga fältet, men i viss mån nu också inom pedagogik. I såväl nationella som internationella sammanhang framförs argument för att IKT på ett avgörande sätt förändrar utbildningsväsendet i stort. Här lanseras olika termer som mediakompetens, digital kompetens eller informationskompetens för att beteckna förmågor som elever och studenter behöver tillägna sig för att lyckas i sina fortsatta karriärer och bli fullvärdiga samhällsmedborgare. Frågorna om varför bibliotek och lärande uppmärksammas aktivt sedan det sena 1900-talet kan också kopplas till förändrade synsätt på undervisning, grundade i konstruktivistiska teorier om lärande. Förändringen innebär en förskjutning från lärarstyrd undervisning till elevcentrerade arbetssätt. Sådana arbetssätt omtalas som elevers egen forskning, eller undersökande arbetssätt. Inom högskolestudier talar man om problembaserat lärande. Arbetssätten grundas i antaganden om undervisning som bygger på elevers självständiga kunskapssökande, ansvarstagande, planering av eget arbete och tidsplanering. I sådant arbete framstår informationssökning och informationsanvändning som centrala delar, dvs. aktiviteter som hör till bibliotekariers yrkeskunskap och därmed ger bibliotekarier en vidgad roll i undervisning på alla nivåer i utbildningssystemet. Det är tydligt att här kombineras de politiska och ekonomiska intressena för teknikutvecklingen med de förändrade pedagogiska synsätten. I denna korsväg finns biblioteken med erbjudanden om ändamålsenliga redskap och kvalificerad expertis. Detta är ett spännande och laddat läge för bibliotekarier med intresse för bibliotek och lärande. FORSKNING OM INFORMATIONSSÖKNING OCH LÄRANDE Själv har jag erfarenhet från området bibliotek och lärande sedan snart fyra decennier och från olika positioner: bibliotekarie, lärare och forskare. Under de senaste 20 åren har jag forskat om samspel mellan informationssökning och lärande och om bibliotekets pedagogiska roll. Under hela 1970-talet var jag gymnasiebibliotekarie på en modern och tekniskt välutrustad skola med många lärare som betraktade biblioteket som ett viktigt redskap för undervisning och lärande och som gärna samarbetade med bibliotekarien. Sedan tidigt 1980-tal är jag lärare 2

3 vid den största bibliotekarieutbildningen i Sverige vid Högskolan i Borås och har sålunda mött tusentals studenter som så småningom blivit verksamma som bibliotekarier. I resten av artikeln skall jag försöka ge min bild av det aktuella läget genom att beskriva något av den forskning jag bedriver tillsammans med kolleger inom både biblioteks- och informationsvetenskap och utbildningsvetenskap. I en större översiktsartikel finns mera utvecklade resonemang om samspel mellan lärande och informationssökning (Limberg & Alexandersson, forthcoming). Ett tidigt forskningsresultat är att kvaliteten på elevers informationssökning hänger nära samman med kvaliteten på deras kunskapsresultat. I arbetet med en kontroversiell politisk fråga visade det sig att gymnasieelever som såg informationssökning som faktasökning nådde ett svagt inlärningsresultat, medan elever som såg informationssökning som att granska och analysera information, att bedöma olika källors trovärdighet, liksom bakomliggande motiv och intressen, nådde en mycket kvalificerad förståelse för den fråga de arbetade med (Limberg 1998). Detta betyder givetvis inte att faktasökning är fel, men det betyder att idén att informationssökning går ut på att söka fakta eller söka svaren på en fråga är alltför begränsad i förhållande till en sådan komplex uppgift. I Sverige är det vanligt att både lärare och elever talar om att gå till biblioteket för att söka fakta. Språkbruket i skolan kan på så sätt forma en förståelse av informationssökning som att söka fakta, vilket sällan är ändamålsenligt i förhållande till den typ av komplexa frågor som elever ofta arbetar med; t.ex. Går det att rädda torsken i Östersjön? Varför har homosexualitet betraktats som en sjukdom? Hur påverkar terrorism vårt samhälle? Detta är exempel på frågor vi stött på i olika klassrum, där vi genomfört studier av skolbibliotekets roll för lärandet i projektet Lärande via skolbibliotek (LÄSK) (Alexandersson och Limberg 2004). Ett huvudresultat från LÄSK-projektet tyder på att i stället för att IKT reformerat skolan, så som retoriken förutspådde, så har användningen av IKT omformats av skolans diskursiva praktik. I skolans praktik går arbetet ut på att uppgifter skall bli färdiga och inlämnade, rätta svar skall levereras. Följden blir att informationssökning ofta genomförs för att hitta sådana färdiga svar, att ställa samman dem och att lämna in uppgiften på rätt dag. Det visade sig också att användningen av information ofta innebar att eleverna flyttade text från sina källor till sina egna rapporter, gärna med vissa omformuleringar för att göra texten till sin egen. Vi ser inte detta som plagiat utan snarare som villrådighet från elevernas sida. De får som regel 3

4 mycket knapphändig ledning eller undervisning i konsten att skapa egen text med hjälp av andras texter, vilket är vad som förväntas av dem vid denna typ av arbete (jfr Nilsson 2002). Här ser vi ett område som behöver förstärkas och utvecklas i undervisningen (Alexandersson & Limberg 2004, s ). ETT SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE Dessa resultat grundas i att vi i LÄSK-projektet arbetade med ett sociokulturellt perspektiv på lärande som ram för studien. Det sociokulturella perspektivet tar sin utgångspunkt i Lev Vygotskijs ( ) författarskap och betydelsen av människors användning av kulturella redskap i sitt lärande liksom att lärande sker genom kommunikativt samspel. På svenska har det sociokulturella perspektivet främst formulerats av Roger Säljö i två böcker (2000; 2005). På senare år har ett sociokulturellt perspektiv på lärande fått en stark ställning inom utbildningsvetenskap, särskilt i Norden. Lärande kan ur detta perspektiv beskrivas som deltagande i sociala praktiker och språket och kommunikationen med andra människor är de viktigaste komponenterna som formar lärandet. Det sociokulturella perspektivet på lärande betonar att individer alltid är relaterade till olika former av kollektiva verksamheter. En forskare är verksam i ett forskningsfält som i sin tur är en del av universitetsväsendet, en bibliotekarie är verksam på en arbetsplats samt medlem i en yrkesgrupp. Det sociokulturella perspektivet framhäver de redskap som människan har konstruerat och kan vara allt från en penna eller en tång till avancerade tekniska hjälpmedel. Vid exempelvis informationssökning använder vi Google, databaser, Wikipedia, bibliotekskataloger, böcker, etc. Informationssökning går inte att föreställa sig utan de redskap som aktiviteterna är bundna till. Redskapen ses inte som neutrala; de erbjuder både möjligheter och begränsningar, dvs. de formar villkoren för informationssökningen och lärandet. När elever möter redskap när de forskar med stöd av skolans bibliotek så samspelar det inte bara med ett neutralt ting - t ex en bok eller en dator - utan också indirekt med kultur, historia och ideologi. I lärandet tillägnar de sig inte bara bestämda kunskaper utan också förmåga att använda redskap, utveckla värderingar om såväl kunskap som samhället. Redskapen medierar vissa synsätt på världen och meningsskapande sker i mötet mellan människa och redskap. Betydelsen av meningsskapande via medierande redskap har visat sig relevant för studier av aktiviteter kopplade till informationskompetens. 4

5 STUDIER AV INFORMATIONSKOMPETENS Som jag ser det befinner sig termen informationskompetens i skärningspunkten mellan informationssökning och lärande. Informationskompetens omtalas både som objekt för undervisning och som objekt för lärande. I biblioteks- och informationsvetenskapliga sammanhang betecknar termen informationskompetens särskilt ofta något man undervisar om och informationskompetens beskrivs ofta som listor över generiska färdigheter att söka, finna och kritiskt värdera information. Intressenter och aktörer på detta område är främst bibliotekarier knutna till utbildningsinstitutioner, dvs. högskolebibliotek och skolbibliotek. Det är sålunda inom den professionella praktiken som frågor om informationskompetens först uppmärksammats och drivits. Under senare år har forskares intresse för fenomenet informationskompetens utvecklats och numera finns en rad studier som använt teorier om lärande för att belysa eller kritiskt granska vad termen står för. Fenomenografiska studier med syftet att utforska och beskriva variation utmanar synen på informationskompetens som generisk och överförbar mellan olika ämnen, situationer och problem (t ex Bruce 1997). Bruce (2008) formulerar informationskompetens som ett sätt att lära och använder uttrycket informed learning. Studier med sociokulturellt perspektiv framhäver informationskompetensers situerade karaktär och ser informationskompetenser som inbäddade i och formade av olika kulturella praktiker (t ex Sundin 2008). I det nyss avslutade forskningsprojektet Bibliotek, IKT och lärande (BIKT 1 ) har en forskargrupp vid BHS 2 undersökt bibliotekens roll för lärande med särskild inriktning på de förändrade villkor som skapas genom de redskap som erbjuds via IKT-utvecklingen under senare år. Bland annat har informationssökning i övergången från utbildnings- till yrkespraktik studerats. Här visar det sig att den informationssökning som studenter lär sig i högskoleutbildning är formad av den akademiska kontexten och därmed inte förbereder studenterna för deras kommande yrkesliv (Lundh & Sundin 2006; Sundin, Limberg, Lundh 2008). I en delstudie utforskades 31 nordiska högskolebiblioteks webbaserade användarundervisning. Studien visar hur den webbaserade användarundervisningen har ett 1 Projektet har finansierats med medel från KK-stiftelsen via det nationella forskningsprogrammet LearnIT. 2 Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan (BHS) vid Högskolan i Borås 5

6 fokus på sökbeteenden och tekniska färdigheter, medan mer sociokulturella aspekter sällan ges utrymme. Sammantaget visar projektet hur informationskompetens som en generisk kompetens kan ifrågasättas. Istället betonas kritiska förhållningssätt och kontextualisering genom att informationskompetens ses i relation till de redskap som används samt de institutionsbaserade praktiker där människor verkar. Att mera uppmärksamma varierade praktiker och sammanhang vid undervisning i informationskompetens skulle innebära rätt omfattande förändringar av användarundervisning så som den bedrivs enligt resultaten från vår forskning (Limberg & Sundin 2006). Analysen visar också att informationskompetens som företeelse har givits en betydelse i bibliotekariers professionella projekt. Detta innebär att bibliotekarier hävdar informationskompetens som en del av sin expertis och strävar efter att utvidga sitt professionsområde från service till att ta ansvar för undervisning i informationskompetens och därmed ta på sig uppgifter som pedagoger (Sundin 2008). Forskningen inom projekt BIKT har resulterat i en antologi om informationskompetenser som kommer att publiceras nästa år (Hedman & Lund, kommande). BIBLIOTEK OCH NYA LANDSKAP FÖR LÄRANDE Ett sociokulturellt perspektiv på lärande utgör den teoretiska basen för den forskning som bedrivs vid det s.k. Linnécentret (The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society, LinCS) med långsiktigt stöd för starka forskningsmiljöer från Vetenskapsrådet. Forskningsprogrammet bedrivs i samarbete mellan Göteborgs universitet, IT-universitet och Högskolan i Borås. I fokus för LinCS står frågor om hur kunskaper och färdigheter skapas och återskapas i det komplexa samhället. I första hand ägnas forskningen åt skola och utbildning, men även frågor om lärande i arbetslivet är centrala. De digitala mediernas roll för lärande och för cirkulationen av information och kunskap i samhället är centralt inom LinCS. Vad händer med våra grundläggande färdigheter i läsning, skrivning, matematik och andra fält när vi i ökande utsträckning använder oss av digital teknik? Hur utvecklar vi kompetenser som gör människor rustade att på ett självständigt sätt förhålla sig till och värdera den flod av information som vi utsätts för? Här finns informationskompetens som ett intressant begrepp. I LinCS betraktas bibliotek och de redskap som bibliotek erbjuder som infrastrukturer för lärande. I ett nyligen påbörjat LinCS-projekt (Expertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT) utforskar vi hur villkor 6

7 för bedömning av trovärdighet och auktoritet i information förändras i nya s.k. Webb 2.0- miljöer, där gränserna mellan producenter och konsumenter av information tenderar att upplösas (EXAKT). AVSLUTANDE KOMMENTAR Som framgår av dessa exempel på aktuell forskning om informationssökning, bibliotek och lärande utgör frågor om bibliotek och lärande ett forskningsområde i spännande utveckling. Som jag ser det ger forskningsresultaten redskap för att utveckla metoder i biblioteksarbete liksom biblioteksverksamhet på detta område är ett fruktbart fält för vidare forskning. Min önskan vore att utveckla och fördjupa kontakterna mellan bibliotekspraktiken och forskningspraktiken via fler mötesplatser i form av gemensamma projekt och konferenser för tätare erfarenhetsutbyte mellan våra olika verksamheter. Louise Limberg, Göteborg i december 2008 REFERENSER Alexandersson, M., & Limberg, L. (2004). Textflytt och sökslump. Informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Liber. Bruce, C.S. (1997). The Seven Faces of Information Literacy. Adelaide: Auslib Press. Bruce, C.S. (2008). Informed Learning. Chicago: Association of College and Research Libraries. EXAKT. Hedman, J., & Lundh, A. (red.) (kommande). Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära. En studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Borås: Valfrid. Diss. Göteborgs universitet. Limberg, L., & Alexandersson, M. (forthcoming). Learning and Information Seeking. In M. Bates & M. N. Maack, (Eds.). Encyclopedia of Library and Information Sciences. (3 rd rev. ed.). New York, Taylor & Francis Group, LLC. 7

8 Limberg, L., & Sundin, O. (2006). Teaching information seeking: relating information literacy education to theories of information behaviour. Information Research, 12(1) paper 280. [Available at LinCS. Lundh, A. & Sundin, O. (2006). Lärare och informationskompetens: Från utbildningspraktik till yrkespraktik. [Teachers and information literacy: From education to occupational practice.] Dansk Biblioteksforskning, vol. 2, no. 3, pp Available at: [ ]. Nilsson, N-E. (2002). Skriv med egna ord. En studie av läroporcesser när elever i grundskolans senare år skriver forskingsrapporter. Diss. Malmö högskola. Sundin, O. (2008). Negotiations on Information Seeking Expertise: A Study of Web-based Tutorials for Information Literacy. Journal of Documentation, 64(1), Sundin, O., Limberg, L., & Lundh, A. (2008). Constructing librarians information literacy expertise in the domain of nursing. Journal of Librarianship and Information Science, 40 (1), Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. 8

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

Bild Engelska Idrott

Bild Engelska Idrott Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011

Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Arbetsplats: Annebo förskola avd. Ekebo Arbetslag: Sara Lindström, Lena Narvefors och Johanna Karlsson Annebos gemensamma pedagogiska utgångspunkt På vår förskola vill

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål NO Fysik Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik 5 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT05 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 5 Skriftligt prov, 4h Teoretiskt prov Bifogas Provet består av två delar.

Läs mer

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs. I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som följde på första mötet, och inspirationsmaterial i

Läs mer

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger

Läs mer

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att

Läs mer

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, 1 KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Skolplan för Svedala kommun 2012 2015

Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén

Läs mer

Artikel/reportage år 9

Artikel/reportage år 9 7 9 LGR11 SvA Sv Artikel/reportage år 9 1 av 10 Artikel/reportage år 9 2 av 10 Planeringen gäller vecka 37-40 Pedagog: Katja Hellsten Ämne: svenska/svenska som andra språk Aktivitet under perioden: Veta

Läs mer

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

LATIN SPRÅK OCH KULTUR LATIN SPRÅK OCH KULTUR Ämnet latin språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Latinet har varit modersmål och kommunikationsspråk för en stor del

Läs mer

Världshandel och industrialisering

Världshandel och industrialisering Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka

Läs mer

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 10 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap 1. Inledning Inriktningen

Läs mer

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före

Läs mer

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal

Läs mer

Barn- och Utbildning Skolbiblioteksplan 2015-2016

Barn- och Utbildning Skolbiblioteksplan 2015-2016 Barn- och Utbildning Skolbiblioteksplan 2015-2016 Beslutad av barn- och utbildningsnämnden februari 2015 Nästa revidering december 2016 1 Skolbiblioteksplan 1. Bakgrund Att kunna läsa, förstå och göra

Läs mer

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen

Läs mer

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.

Läs mer

Kollegiala observationer 2016-01-19 Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.

Kollegiala observationer 2016-01-19 Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång. 1 Innehållsförteckning... 1 Kollegiala observationer på... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Gemensamt ansvar... 3 Kollegialt lärande... 3

Läs mer

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!

Läs mer

Vad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39

Vad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39 Vad är Skrivrummet? Skrivrummet är utarbetat för att hjälpa elever i åk 4, 5 och 6 att utveckla sitt skrivande så att de kan nå kunskapskraven för skrivande. I kursplanerna för ämnet svenska och svenska

Läs mer

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn

Läs mer

Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall

Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall Innehåll Karriärtjänster: reformen med exempel från Sundsvalls

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun. Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Läs mer

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad säger omvärlden? Youtube? Bra brandman? Google? Bra brandman? Varför bedömning som lärande? Många föreställningar och erfarenheter Inget är så dåligt

Läs mer

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN! KURSPLAN, KUNSKAPSKRAV och exempel på ELEVARBETEN KURSPLAN enligt Lgr11 I undervisningen skall du få möjlighet att uttrycka tankar och idéer med hjälp bilder, du skall få möjlighet att skapa egna bilder

Läs mer

Ämne - Fysik. Ämnets syfte

Ämne - Fysik. Ämnets syfte Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 1: Vad är, och hur bedriver man politisk teori? Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 1: Vad är, och hur bedriver man politisk teori? Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 1: Vad är, och hur bedriver man politisk teori? Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är politisk teori? Den politiska teorin en del av vår vardag! Den politiska teorin är

Läs mer

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Information till elever och föräldrar i skolår 5 Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka

Läs mer

BIBLIOTEK OCH LÄRANDE

BIBLIOTEK OCH LÄRANDE BIBLIOTEK OCH LÄRANDE Föreläsning vid Svensk Biblioteksföreningens forskardag 12 september 2012 Louise Limberg FRÅGOR och TEMAN Vad utforskas om bibliotek och lärande? Vad vet vi om bibliotekens betydelse

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015

Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015 Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015 Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) BESLUT 2015-12-16 Dnr SU FV-3.2.5-1993-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Sociologi Sociology Sociologi är vetenskapen om samhället. Mer specifikt är det ett huvudområde

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: En forskningsantologi

Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: En forskningsantologi Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: En forskningsantologi En konferens till minne av och i Malin Koldenius anda Dagens schema 10 11 Vad kännetecknar ett skolbibliotek? Det svenska skolbibliotekslandskapet.

Läs mer

Introduktion till Open 2012

Introduktion till Open 2012 Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),

Läs mer

Nyanlända elever i skolan

Nyanlända elever i skolan Nyanlända elever i skolan Flera språk och mer än så Skolan missar ofta att se hur mycket ett enskilt barn faktiskt kan, särskilt om hen inte kan uttrycka sina kunskaper på svenska. De barn som går i skolan

Läs mer

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Vad menas med delaktighet i forskning?

Vad menas med delaktighet i forskning? Vad menas med delaktighet i forskning? I forskarvärlden talas det mer och mer om vikten av delaktighet i forskningen eller, med ett annat ord, brukarmedverkan. Det kan gälla olika grupper av medborgare,

Läs mer

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Vetenskapliga begrepp Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem,

Läs mer

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir. Kommittédirektiv Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Dir. 2011:102 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori Möten i det mångkulturella Etnografi (2002-2004) i ett sysselsättningsprojekt

Läs mer

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Vilka är Pysslingen Förskolor? Vilka är Pysslingen Förskolor? Pysslingen startar 1986 Finns 2015/2016 i Stockholms Län Knivsta Enköping Västerås Kristianstad Lund Höganäs Helsingborg 89 förskolor 1 förskola 1 förskola 3 förskolor 2

Läs mer

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring Vägledning De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring 10 maj 2016. Översättning till svenska. Innehållsförteckning

Läs mer

Pedagogisk planering och dokumentation i småbarnspedagogik och förskola Hösten 2015

Pedagogisk planering och dokumentation i småbarnspedagogik och förskola Hösten 2015 Pedagogisk planering och dokumentation i småbarnspedagogik och förskola Hösten 2015 Johanna Still, PeD Mikaela Svanbäck-Laaksonen, PeM Åbo Akademi Storgatan 7 68600 Jakobstad 12.10.2015 1 Värdegrund Privata

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion Göteborg, 2 november 2011 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com 070-5548568 1 Egencentrerat förhållningssätt

Läs mer

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR Lärgruppsplan Lärgruppsplan Hur mycket, och vad, du äter spelar en stor roll för förmågan att prestera, såväl fysiskt som psykiskt. Vill du optimera din prestation kan det till och

Läs mer

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016 IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016 Reviderad februari 2016 Tallbackens vison med IKT Nyckelord Nyfikenhet Delaktighet Medvetenhet Kompetens Organisation Teknik 1. Nyfikenhet: På Tallbackens förskola uppmuntras

Läs mer

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-1492-11 Sid 1 (5) HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: ELEKTRONIK OCH DATORTEKNIK SPECIALISATION: ELECTRONIC AND COMPUTER ENGINEERING

Läs mer

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Lathund för pedagoger Grundskola med: Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma

Läs mer

Syftet med en personlig handlingsplan

Syftet med en personlig handlingsplan Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om

Läs mer

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat. I N T E R V J U G U I D E Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat. Syftet med den här guiden är att ge dig de bästa råden så

Läs mer

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp Education BA (C) Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng PE014G Pedagogik Grundnivå (C)

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Rapport 2015:04 Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, erhöll endast 67 procent en examen vårterminen

Läs mer

Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga

Läs mer

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat

Läs mer

Bedömning för lärande. Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-09-12

Bedömning för lärande. Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-09-12 Bedömning för lärande Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-09-12 Workshop 2013 är elevens år eleverna ska känna sig förtrogna med formativ bedömning... de ska i alla fall veta skillnaden

Läs mer

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Regel 1 - Ökad medvetenhet Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra

Läs mer

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Föräldrabroschyr Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Vad ska barnen lära sig i skolan? Tanken med den här broschyren är att ge Er föräldrar en bild av

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva efter

Läs mer

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie

Läs mer

Omfattning: 2 + 2 heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.

Omfattning: 2 + 2 heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation. SHIFT 1 Vänder sig till dig som samarbetar med människor. SHIFT 1 är en utbildning i det coachande förhållningssättet och grundläggande kunskaper i coaching som metod. Du får praktiska verktyg baserade

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen

Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor

Läs mer

och avancerad nivå 2015-2020

och avancerad nivå 2015-2020 Samhällsvetenskapliga Strategi för utbildning fakultetens på grundutbildningsstrategi och avancerad nivå 2015-2020 LUNDS UNIVERSITET SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET 1 BESLUT Dnr STYR

Läs mer

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer

Läs mer

Kiwiböckerna metod och begrepp

Kiwiböckerna metod och begrepp Kiwiböckerna metod och begrepp kiwiböckerna nyckeln till livslångt lärande Läsa för, tillsammans med och självständigt. Grunden för läsinlärning är att läsa för barnet, tillsammans med barnet och vara

Läs mer

Det flexibla arbetslivet

Det flexibla arbetslivet Statistik Det flexibla arbetslivet Nya lösningar i det flexibla arbetslivet Det flexibla arbetslivets möjligheter och utmaningar Arbetslivet utvecklas ständigt. Den kanske mest påtagliga förändringen för

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde. 2014-02-24 Reviderad 2016-02-29

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde. 2014-02-24 Reviderad 2016-02-29 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Reviderad 2016-02-29 Innehåll BIBLIOTEKETS ANSVAR FÖR HÖGSKOLANS INFORMATIONSFÖRSÖRJNING... 1 BIBLIOTEKETS MEDIEPLAN... 1 FÖRVÄRVSPRINCIPER... 1 VAD

Läs mer

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C) Barn- och utbildningsförvaltningen Per Olof Sahlberg Ärendenr BUN 2014/568 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 29 oktober 2014 Barn- och utbildningsnämnden Remiss - Promemoria En bättre skolstart

Läs mer

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRAFIKTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRAFIKTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRAFIKTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Forskning och utbildning är inriktade mot lokalisering, planering, utformning, drift och underhåll

Läs mer

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll 1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera

Läs mer

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP Bli ditt bästa jag GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP ANDREAS ODHAGE Innehåll Bli ditt bästa jag 5 Reflektera mera 9 Varför ska jag reflektera? 10 Meditation gör dig fokuserad 14 Balans i livet 17 Vad gör du egentligen?

Läs mer

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik, fil. mag.

Läs mer

Dagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73

Dagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 7 Bloggare vilka är de? Annika Berg tröm s 8 Bloggarna Bloggare vilka är de? De senaste åren har bloggen

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete

Läs mer

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism. REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan 3.20 Teknik har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan

Läs mer

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas

Läs mer

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De tolv år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från

Läs mer

Två konstiga klockor

Två konstiga klockor strävorna C Två konstiga klockor resonemang geometri Avsikt och matematikinnehåll Det som kan göra det svårt för barn att avläsa en analog klocka är att förstå att den består av två skalor som är beroende

Läs mer