Giftskador. Slarvig renovering av vattenrör kan ge. Bostadsbolag kan tvingas låna till vinstutdelningar. Barn särskilt utsatta:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Giftskador. Slarvig renovering av vattenrör kan ge. Bostadsbolag kan tvingas låna till vinstutdelningar. Barn särskilt utsatta:"

Transkript

1 Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan pris 59 kr nummer 1/2010 Bostadsbolag kan tvingas låna till vinstutdelningar Barn särskilt utsatta: Tapetextra: Från kommunalgrått till vitt och färgstarkt Slarvig renovering av vattenrör kan ge Giftskador n y h e t e r p o l i t i k e k o n o m i a r b e t s m i l j ö t e k n i k d e b at t

2 FÖRE Stort behov av fasad renovering. Bergen, antal balkonger: 588 st Alternativ till traditionell fasadrenovering Trygg och stabil partner genom hela byggprocessen Sänker fastighetens uppvärmningskostnader Snabbt montagearbete Minskad omflyttning EN MÖJLIGHET FÖR MILJON PROGRAMMET störst på balkonger i skandinavien P ss t... Nu kan du få ut det mesta och det bästa av våra måleriföretag. Beställ gratis på balkongsystem & inglasningar w w w.balco.se

3 februari nr innehåll Relining kan göra barnen sterila Krokodiler blev hermafroditer 8 10 ULRIKA MAJSTROVIC HANSÉN 14 helena shutrick Få giftmätningar av dricksvatten 12 Remiss-oro efter regeringsförslag 14 Trappa införs för stora hyreshöjningar 16 Nya besked från EU-kommissionen Väggpapper med lång och stolt historia Ordningsregler för kontorsfolk Arne köpte kabel-tv till huset från Canal Digital. Vi som säljer kabel-tv hos Canal Digital har Sveriges lättaste jobb, helt enkelt för att vi har mest att erbjuda våra kunder. Vi är nämligen en digital-tv-operatör som erbjuder en fullständig digital spegling av det analoga basutbudet. De analoga kanalerna kommer då via digitalboxen istället och ger en betydligt förbättrad bild- och ljudupplevelse i de platta apparaterna. För 35 kr/månad! Valfrihet är ett allt vanligare krav idag. Därför erbjuder vi dina boende att lägga till ytterligare fyra, sex eller åtta favoritkanaler. Allt, lite till eller bara det bästa, vi har något för alla smaker. Med en HD Ready TV, HD-box och kanaler i HD-kvalitet blir bild och ljud bättre än du kan föreställa dig, och vill du erbjuda dina boende ett stort utbud av HD-kanaler så finns det bara en sak att göra, och bara en operatör värd namnet. Ring Alondra, Lennart, Jonas, Vicktoria, Stefan, Magnus, Per, Måns, Marcus eller Yvonne på så hjälper de dig. De är också HD-Ready. Prenumerationsärenden Titeldata, Kundtjänst, Stockholm Telefon Du kan även gå in på och ändra din adress och andra prenumerationsärenden. Pris 395 kronor/år, plus eventuell moms Repro och tryck Lenanders Grafiska AB Annonser Sten-Åke Rydén mer i Bofast Ledare 7 Debatt 26 Korsord Riksrundan På nya jobb Produktnytt ULRIKA MAJSTROVIC HANSÉN Från och med nu måste energianvändningen halveras i 15 miljoner kvadratmeter per år 20 Arne Elmroth, professor emeritus i byggnadsfysik vid Lunds tekniska högskola (se sid 27). 28 Christian Lacotte VD/chefredaktör ansvarig utgivare Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Efter tryck av text och bild får inte ske utan redak tionens medgivande. Omslagsfoto: Helena Shutrick ges ut av Sabo Förlags AB Redaktion Vasagatan 8 10, Box 474, Stockholm Telefon Fax Hemsida E-post Helene Ahlberg reporter/redaktör Eva Blomberg reporter Anita Snis redaktör Helena Shutrick AD/ illustratör Sanita Burdzovic ekonomiansvarig Trycksak Bofast 1/2010 5

4 håalla nya produkter är märkta med vår nyckel lssymbol. se GÅR BARA ATT GÖRA MED ARDEX! håalla nya produkter är märkta med vår nyckel lssymbol. Svårt få entydigt besked från EU ledare i förra utgåvan av Bofast skrev vi att Fastighetsägarnas anmälan till EU-kommissionen om snedvridande statsstöd inte kunde dras tillbaka på det enkla sätt som sagts, främst av Fastighetsägarnas förre vd Per-Åke Eriksson. Undertecknad skrev att detta var uppåt väggarna fel. Per-Åke Eriksson har i ett mejl påpekat att de påståenden som framfördes i ledaren inte var korrekta och att en förnyad förfrågan hos kommissionens tjänstemän skulle kunna lägga saker till rätta. Den utsaga som legat till grund för Bofasts texter härrör från Jonathan Todd, kommissionens taleman för konkurrensfrågor. På frågan om en anmälan gjord till kommissionen kan dras tillbaka svarade han kort och gott nej. Det fanns ingen anledning för Bofast att tvivla på hans uttalanden. Saken visade sig inte vara riktigt så enkel. för att få klarhet i om Bofast fått inkorrekta uppgifter har vi därför ånyo tagit kontakt med kommissionen. Till vår häpnad visar det sig då att vi denna gång får ett annat svar. Om det beror på att frågan den första gången inte varit tillräckligt precist formulerad, eller om det är för komplicerad materia för att kunna ge några enkla och entydiga svar på, är svårt att veta. Vi har publicerat de svar vi fått från EU-kommissionen. Det står dock klart att det som Bofast skrivit inte är helt korrekt. Vi beklagar detta, redaktionen sätter heder i att möjligaste mån kontrollera uppgifter innan de publiceras. Främst är tidningen och undertecknad som ansvarig utgivare och som chefredaktör skyldig Per-Åke Eriksson en ursäkt. PORTTELEFON MED LÄSARE OCH DISPLAY_RINGA 1707 Stamrenovera på fem dagar! fler exempel ardex.se/unik ändå väcker detta ytterligare frågor. Hur kan det vara så att EU:s regelverk är så kolossalt komplicerat att inte ens chefstjänstemän kan ge korrekta svar? Vad gör det med allmänhetens förtroende för Brysselbyråkratin om inte ens vana och kritiska frågeställare som journalister kan få förståeliga svar på trots allt relativt okomplicerade frågor? Låt oss för en stund hypotetiskt säga att felet låg i frågan, att den helt enkelt inte var korrekt ställd och därmed inte kunde få ett korrekt svar. Då blottas i alla fall en problematik som manar till eftertanke. Bofasts redaktion har skrivit om EU-relaterade spörsmål i flera år, ett par redaktionsmedlemmar har varit i Bryssel på olika utbildningsprogram. Och ändå skulle inte dessa välutbildade människor förmå ställa en korrekt fråga. Vilken slutsats ska man dra av detta? Hur ska den genomsnittlige medborgaren kunna förhålla sig till EU:s regelkomplex om den är behäftad med denna typ av svårigenomtränglighet? Christian Lacotte chefredaktör Bofast 1/2010 7

5 R e l i n i n g e n h ä l s o f a r a? R e l i n i n g e n h ä l s o f a r a? Felrenoverade rör kan göra barn sterila att klä in rör med plast så kallad relining blir allt vanligare. Både för avlopp och tappvatten. Men om plasten inte härdar ordentligt kan det skadliga ämnet bisfenol läcka ut. Det misstänks kunna orsaka både hormonstörningar och hjärnskador. Vi måste vara försiktiga med reliningmetoderna. Annars kanske vi snart står inför en ny neurosedynkatastrof, säger renoveringskonsulten Stefan Eurén. Text helene ahlberg Foto HELENA SHUTRICK att renovera slitna rör genom att klä dem i ett eller flera lager plast på insidan i stället för att byta ut dem mot nya har blivit en storindustri. Det relinas svenska rör för över en halv miljard kronor om året. Detta trots att det råder osäkerhet kring hur bra reliningmetoderna egentligen fungerar och hur länge de håller bland annat för att det saknas enhetliga tester. Detta skrev Bofast om i förra numret. Men det finns även stora frågetecken kring vilka effekter denna relativt nya renoveringsmetod kan ha på hälsa och miljö. Metoden har funnits i Sverige i drygt 15 år vilket anses som en kort tid i byggsammanhang. Och det finns så gott som inga djupgående långtidsstudier kring vilka ämnen som kan tänkas sippra ut ur rören. En komplikation är att det finns nästan lika många varianter av relining som det finns reliningföretag alltså ett hundratal, bara i Sverige. Det slarvas oerhört mycket. Och det finns mycket okunskap. De flesta reliningmetoder går ut på att flytande plast sprutas in i rören, stelnar och bildar en hinna på rörets insida. Det finns också en variant som går ut på att en plastindränkt långstrumpa krängs in i röret. Och antalet plastblandningar som kan användas i de olika metoderna är mycket stort. några reliningföretag använder polyesterplast polyester är inte giftig, men har generellt inte ansetts klara lika höga temperaturer, eller vara lika vattentät. Men de flesta reliningföretag använder en så kallad härdplast, som består av två komponenter. Härdplast ger nämligen bra hållfasthet, vattentäthet och värmetålighet. Problemet är att denna tvåkomponentsplast (som också kallas epoxi) är uppbyggd av giftiga kemikalier. En av komponenterna i epoxi är bisfenol A. Det är ett ämne som på senare år blivit hett omdebatterat. Allt fler internationella forskningsstudier visar nämligen att bisfenol, som liknar hormonet östrogen, skulle kunna skada möjligheten att skaffa barn, ge inlärningssvårigheter och orsaka hjärt- och kärlsjukdomar. Värst anses påverkan bli på barn (se artikel på nästa uppslag). bisfenol a sattes redan för över sju år sedan upp på den avvecklingslista över skadliga ämnen som togs fram inom Avgifta byggandet, ett samarbetsprojekt mellan bland andra Fastighetsägarna, Sabo, HSB och Kommunförbundet. När de tre större allmännyttiga bostadsföretagen i Göteborg sedan tog fram en egen gemensam avvecklinglista utgick de bland annat från åtgärdsprogrammet i Avgifta byggandet. Bisfenol A hamnade därför på Göteborgslistan över icke önskvärda ingredienser. Familjebostäder gjorde för ett drygt år sedan en särskild bedömning av reliningprodukter. Vi valde ut några av de större reliningföretagen och begärde in produktinformation från dem, berättar Mia Wheeler, miljösamordnare på Familjebostäder i Göteborg och den som arbetade fram rapporten. Eftersom det inte finns några kemiska förteckningar över den massa som bildas när plasterna blandats, fick hon nöja sig med att göra en bedömning av innehållet i de ingående produkterna. Alla reliningprodukter som innehöll mer än 0,5 viktprocent bisfenol A vilket gällde alla epoxi-produkter fick stämpeln ej godkänd. Bara två metoder fick godkänt de polyesterbaserade. Fast även de produkterna innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen även om de mest farliga inte ingår, konstaterar rapporten. Familjebostäders svarta lista spreds och fick inverkan på produktvalen även utanför Göteborg det verkade finnas ett sug efter vägledning bland bostadsföretag och andra reliningbeställare. Det blev ett helt annat intresse för rapporten än vad jag hade trott, det var ju egentligen en internutredning för Familjebostäder, säger Mia Wheeler. De utpekade reliningföretagen tyckte att de blev orättvist utdömda (eftersom det inte var slutprodukten som bedömts) och flera fick bråda dagar med att försöka ta fram prover för att visa att deras metod inte orsakade urlakning av bisfenol (se nästa uppslag). Bisfenol A anses bara vara farligt om molekylerna är fria. För att bisfenol inte ska kunna frigöras ur epoxin behöver plastblandningen härda ordentligt. Härdningen, alltså när plasten hårdnar, är den springande punkten i processen. Bäst blir härdningen om den pågår långsamt och länge. Och när man väl en gång har härdat plasten, då sitter bisfenolen där, säger Ulf Rick, plastexpert på Kemikalieinspektionen. Men om härdningen går alltför långsamt förloras en del av poängen med relining att det går fort. ett annat aber är att plasterna oftast blandas ihop på plats, alltså ute i den fastighet som ska få sina rör relinade. Det betyder att det kan finnas ett visst utrymme för den så kallade mänskliga faktorn om rörinfordraren slarvar eller har en dålig dag kanske mängderna inte blandas ihop exakt enligt instruktionen. Det kan då ta längre tid för plasten att härda än vad som står i instruktionen. EPOXIPLAST ÄVEN I NYA GJUTJÄRNSRÖR Nytillverkade gjutjärnsrör beläggs också med epoxi på insidan, så även den fastighetsägare som byter till nya rör får in epoxi i sina system. Asbjörn Austlid, ordförande i reliningföreningen Rif, tycker att det även borde redas ut vad som kommer ur dessa rör. Men enligt Rolf Kling på VVS- Företagen finns ingen anledning till oro. Nya rör är tillverkade enligt en europastandard. Dessutom provas de av utomstående organ som kommer ut till fabrikerna. Inte heller reliningkonsulten Stefan Eurén tycker att utredningskraft ska läggas på nya rör. De görs i industrier, och det ställs väldigt starka och detaljerade krav på hur rören ska beläggas. Enligt Stefan Björling på Om vattnet ändå släpps på enligt ursprungsplaneringen finns risk att bisfenol lakas ur. Det går inte att se med ögat när en epoxi har härdat färdigt, den ser inte annorlunda ut. Och man får absolut inte peta på den med fingret. Det enda sättet är att följa härdningstiderna från plasttillverkaren, säger Ulf Rick. Men om proportionerna har förändrats stämmer ju inte längre härdningstiderna på instruktionerna. Just att blandningen sker ute på plats var också en av anledning för Stockholm Vatten att rekommendera en restriktiv hållning till relining (se även sidan 11). stefan eurén, renoveringskonsult med en bakgrund som fysiker och elektroingenjör, är mycket kritisk till det som han uppfattar som bristande seriositet i reliningbranschen. Det slarvas oerhört mycket. Och det finns mycket okunskap, tekniken används inte rätt. Dessutom saknas det helt regler för hur en bra relining ska utföras. Men han betonar att det också finns reliningföretag som har både bra teknik, ambitiös dokumentation och använder sig av industriellt framställd härdplast, som ger mindre risk för dålig härdning. Tillsammans med en konsultkollega håller han på att ta fram ett förslag till regelverk och råd om vilka krav beställarna ska ställa vid en upphandling. Med alla de brister som nu finns vid utförandet av relining riskerar vi att det frigörs mängder av bisfenol. Flickor och pojkar som växer upp ska inte få i sig en massa östrogenlika substanser. Vi riskerar att få en generation av hermafroditer, säger Stefan Eurén. Men vi vill inte kasta ut barnet med badvattnet och säga att all relining är dålig. Vi vill i stället ha en dialog med branschen, så att metoderna kan förbättras. Sabo kommer nya avloppsrör inte att ingå i den planerade reliningstudien det finns inga tecken på hälsorisker med nya rör och dessutom skulle det kräva ett alltför annorlunda upplägg på testerna. De flesta nya rör för fastigheter tillverkas numer av polyeten eller polypropen-plaster. Läs mer på nästa sida och på 8 Bofast 1/2010 Bofast 1/2010 9

6 R e l i n i n g e n h ä l s o f a r a? n y h e t e r Krokodiler blev hermafroditer Bisfenol A kopplas samman med en lång rad allvarliga sjukdomar. Men skadorna märks först efter lång tid. Om det vatten barnen dricker i dag innehåller bisfenol kanske konsekvenserna inte visar sig förrän 25 år senare när de själva vill skaffa barn. bisfenol a är ett hormonstörande ämne. Djurstudier visar att det stör utvecklingen av reproduktionsorgan och foster. Det kan också störa utvecklingen av hjärnan, med inlärningssvårigheter och beteenderubbningar som följd, enligt andra studier. Ökad risk för fetma och cancer har också rapporterats. Under senare år har det också kommit studier på människor, som relaterar halter av bisfenol A i urin till hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och ökad risk för missfall. Nu finns studier som visar på hälsorisker vid väldigt låga doser Det finns en studie om vad som hände med alligatorer i Florida som bodde nedanför en plastfabrik. Helt plötsligt fanns det nästan inga kvar. De hade blivit hermafroditer, säger Stefan Eurén, förvaltningskonsult som nu jobbar enbart med reliningfrågor. Men EU har hittills inte velat förbjuda ämnet. Kanske för att det är en av världens vanligaste kemikalier det produceras över ton bisfenol A inom EU varje år. bisfenol a används för att tillverka bland annat plastlådor för matförvaring, vattenflaskor och nappflaskor. Därför rekommenderar Livsmedelsverket numer att man inte värmer den typen av plast i mikrovågsugnen uppvärmning ökar risken för att bisfenol ska frigöras. Bisfenol A finns också på insidan av konservburkar och läskburkar. Och i till exempel tandfyllnadsmaterial. Och det är ett av de vanligaste miljöfarliga ämnena inom byggsektorn. Det finns i lim, färg, lack och reliningprodukter. Gränsvärdet för tolerabelt dagligt intag, som den europeiska livsmedelsmyndigheten satt, ligger på 50 mikrogram bisfenol A per kilo kroppsvikt. Sverige har velat ha ett lägre gränsvärde. Lagstiftningen på kemikalieområdet i EU är ju harmoniserad, så allt vi gör är samarbeten. De riskbedömningar som finns i dag är ju resultatet av det samarbetet och lite kompromisser, konstaterar Bert-Ove Lund, toxikolog på Kemikalieinspektionen. Men i andra delar av världen görs riskbedömningar som visar på betydande hälsorisker, speciellt för barn. Det säger Annika Hanberg, som är toxikologiforskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska sjukhuset. exempelvis har Kanada förbjudit användning av bisfenol A i nappflaskor. I Kalifornien har frågan om förbud av bisfenol A i alla mat- och dryckesförpackningar avsedda för små barn varit uppe för omröstning i delstatsparlamentet men förbudsförespråkarna förlorade den gången med fyra röster. Och i den amerikanska livsmedelsmyndigheten diskuteras ett nationellt förbud liksom även i vårt grannland Danmark. De flesta riskbedömningar som gjorts drar slutsatsen att det inte är någon hälsorisk för människor. Men på senare tid har det publicerats många studier som visar på hälsorisker redan vid väldigt låga doser, kanske tusen gånger lägre doser än dem man hittills har använt vid riskbedömningarna, säger Annika Hanberg. hon handleder sedan 1,5 år ett forskningsprojekt som ska försöka analysera varför studierna kommer till så olika slutsatser om bisfenolens hälsofarlighet. Med den här osäkerheten kring hälsoläget kan man agera på olika sätt. Antingen vill man vara på den säkra sidan, eller så tycker man att det inte finns några tydliga bevis ännu. Det är väl därför olika länder och myndigheter agerar på olika sätt. Efter de många nya rönen om risker vid låga doser gör många bedömningen att EU snart tar upp bisfenol A för omvärdering, kanske med en sänkning av gränsvärdet som följd. för om forskarnas misstankar om effekterna av bisfenol A skulle visa sig vara riktiga är det absolut en allvarlig fråga, betonar Annika Hanberg. Före och efter reliningen inspekteras rören med hjälp av en liten kamera, som här förs ned i avloppsledningen. Görs reliningen med epoxiplast gäller det att härdningen blir bra annars finns risk att bisfenol frigörs ur plastmassan. Bisfenol har bland annat kopplats till missbildningar av könsorgan. Så i värsta fall kan en ny neurosedynkatastrof vara i antågande? Det får man hoppas att vi inte får se igen. Problemet, som gör bisfenol svårstuderat, är att effekterna är ganska subtila, både på hjärnans utveckling och på könshormoner. Det är inte så uppenbart som med neurosedynskador, som ju syntes så snart barnen föddes. det kan ta lång tid innan skadorna av bisfenol A visar sig och det tar tid att fastställa vad som orsakar förändringarna. Om till exempel inlärningsförmågan påverkas lite är det inget man kan se på det enskilda barnet, men det kan få stor betydelse i en hel befolkning, säger Annika Hanberg. Vad händer om man stoppar epoxi på insidan av alla vattenrör, men kanske inte ser resultatet förrän om 25 år? Man måste ju absolut ta reda på om det påverkar halten av bisfenol A, framför allt i dricksvatten. Dricksvatten är ju problematiskt, eftersom alla exponeras för det. Man kan välja bort plastlådor, men inte att dricka vatten. Fotnot: Neurosedyn var ett sömnmedel som användes under 1960-talet. Det visade sig ge svåra fosterskador om det togs av gravida kvinnor. Barnen föddes utan till exempel armar eller fötter. I Sverige föddes barn med neurosedynskador. Över en tredjedel avled vid födseln. Epoxiplast blandas ihop av två olika komponenter, bisfenol och epiklorhydrin, som båda är giftiga. Polyesterplast däremot (som på bilden) levereras i en enda hink. Få giftprover tagna Trots att dricksvattenledningar Pålsundet i Stockholm. Reliningen gjordes i över lägenheter har enligt strumpmetoden, med en epoxidränkt relinats har få prover tagits för polyesterfilt. Efter avslutad relining och tio minuters renspolning fylldes röret med vatten som fick stå i 72 timmar. Tre olika prover att mäta bisfenol A. De mätningar som ändå togs på det vattnet. gjorts visar på låga värden. Men Något bisfenol A kunde inte uppmätas, i Stockholm Vatten har ansett alla fall inte som låg över gränsen 0,05 mikrogram per liter, vilket var det minsta som analysmetoderna så dåliga att gick att mäta. man sagt nej till relining i sina ledningar. hittills har relining mest gjorts på avlopps- och spillvattenrör. Men nu blir det allt vanligare att även relina tappvattenledningar. De senaste åren har över lägenheter fått sina tappvattenledningar relinade. Det innebär att bisfenol A som läcker ut skulle hamna i vårt dricksvatten. Stellan Fischer, miljökemist på Kemikalieinspektionen, blir förvånad när han hör att relining inte bara används i avloppsrör utan även i tappvattenrör. Jaha, då är det ju annorlunda, då tycker jag att man ska vara mer försiktig. Det finns ju komponenter som är hälsofarliga, i alla fall i början. Men det finns ytterst få studier kring vilka mängder bisfenol som kan uppmätas efter en relining. den mest noggranna mätningen gjordes för några år sedan av Stockholm Vatten, huvudstadens kommunala vattenbolag. Stockholm Vatten relinade på prov en 180 meter lång dricksvattenledning under däremot hittade man bisfenol A diglycidyleter, även kallat Badge. Badge är inte egentligt bisfenol, utan ett så kallat derivat men kan så att säga återbildas till bisfenol A. Det största bekymret är att Badge kan ge upphov till bisfenol A, säger Bert-Ove Lund på Kemikalieinspektionen. Badge står på avvecklingslistan för Avgifta byggandet-projektet (se föregående uppslag). Det är också klassificerat som irriterande och allergent. när ledningen varit i bruk i ett halvår togs nya prover. Då uppmättes inga mätbara halter av Badge. Men efter ytterligare ett halvår hade halterna av Badge stigit igen. Även om halterna av Badge (kring 1 mikrogram per liter) låg på en tusendel av gränsvärdet sågs det som en allvarlig varningssignal inte minst eftersom spår av Badge hittades ännu ett år efter att ledningen tagits i bruk. Om de hittade Badge kan epoxin inte ha härdat ordentligt, säger Ulf Rick, plastexpert på Kemikalieinspektionen. Den tolkningen gjorde också Stockholm Vatten. Och orsaken bedömdes vara det utrymme för misstag och oprecishet som uppstår när plastmaterialen ska blandas och härdas på plats (se sidan 9). Risken för påverkan på vattenkvaliteten är större med denna renoveringsmetod eftersom den innebär att materialet måste härdas ute i fält, skrev bolaget i sin utvärdering. Allt som ska härdas på plats är så beroende av att härdningsprocessen fungerar ordentligt. Annars finns det ju en massa substanser kvar som kan läcka ut i dricksvattnet. Därför är det så viktigt att L i t e n o r d l i s ta Vatten och rör Vad är det för skillnad på......dricksvatten och tappvatten? Egentligen ingen. När färskvattnet kommer rinnande från vattenbolaget brukar rören kallas dricksvattenledningar. När samma vatten kommer in i fastigheter kallas rören tappvattenledningar. När vattnet slutligen har landat i vårt glas kallas det åter dricksvatten. Vad är spillvatten? Vatten som rinner ut från duschar, handfat och kökshoar. Samt från toaletter. Renas i reningsverk. avloppsvatten? Egentligen ett samlingsnamn för spillvatten, dagvatten och kylvatten från till exempel industrier. dagvatten? Regn- och smältvatten från till exempel tak, gårdar och gator. Leds vanligen tillbaka till naturen utan rening. 10 Bofast 1/2010 Bofast 1/

7 V I N S T S O M E U - V A P E N R e l i n i n g e n h ä l s o f a r a? Det vore tråkigt om vi fick en ny asbestskandal FÖNSTER INGLASNINGAR de som jobbar med det här verkligen kan sin sak ordentligt, säger Cajsa Wahlberg, miljökemist på Stockholm Vatten och en av dem som skrev bolagets reliningrapport. Osäkerheterna är för stora kring de här kemikalierna vattenbolagets slutsats blev att inta en försiktig och restriktiv hållning till relining av sina dricksvattenledningar. Den hållningen gäller än Stockholm Vatten har ännu inte gjort några fler reliningar av dricksvattenledningar. Hittills har vi sagt nej. Osäkerheterna är för stora kring vad de här kemikalierna innehåller och vad de kan släppa ifrån sig. Analysmetoderna har också varit för dåliga, säger Cajsa Wahlberg. Analyssvårigheter gjorde nämligen att det inte gick att mäta spår av epiklorhydrin, som är den ena beståndsdelen i epoxi (bisfenol är den andra). Epiklorhydrin är giftigt och klassificerat som cancer- och allergiframkallande. Att inte kunna utesluta att detta giftiga ämne kom ut i dricksvattnet blev därför ännu ett tungt skäl till den restriktiva hållningen. Och Cajsa Wahlberg skulle absolut inte vilja att vattenledningarna relinades i hennes hus. Om man börjar använda relining i rör för vatten som ska drickas är det väldigt viktigt att veta vad man håller på med. Det finns absolut anledning att undersöka de här metoderna närmare. i dag finns i stort sett bara två företag i Sverige som ägnar sig åt tappvattenrenovering: Nordic Relining, som är äldst, och det relativt nystartade HWQ. Nordic Relining, som renoverat tappvattenledningar i Sverige i 3,5 år, gjorde sin första bisfenolmätning för ett drygt år sedan som en konsekvens av Familjebostäders svartlistning. Vattnet kontrollerades både direkt efter reliningen och efter fem minuters spolning. Inget bisfenol A hittades, varken vid det första eller andra provet. Gränsen för vilka nivåer som kunde uppmätas låg på 0,10 mikrogram per liter, alltså något högre än hos Stockholm Vatten som kunde mäta ända ner till 0,05 mikrogram. Mätningen visar att man måste dricka absurda mängder vatten för att komma upp till EU:s gränsvärde. En vuxen man behöver dricka minst liter vatten om dagen, säger Markus Ström, marknadschef på Nordic Relining. I alla fall om mannen inte samtidigt får i sig bisfenol från andra håll eller om gränsvärdet sänks. däremot har nordic relining inte gjort någon mätning av Badge. Det är hittills ingen som har frågat efter det, säger Markus Ström. Han hänvisar till att Nordic Relining bygger på ett schweiziskt system som varit i Avloppsröret på bilden finns i ett äldre flerfamiljshus och har relinats två gånger. Det väntar nu på att bli inspekterat med kamera för att sedan få sitt tredje och sista lager plastmassa. bruk i över 25 år och använts i över lägenheter, framför allt i Schweiz och Tyskland. Där har också gjorts mätningar av bisfenol A och Badge, som i samtliga fall låg under mätvärdet (vilket för bisfenol A var 0,3 mikrogram per liter, alltså högre än i Sverige, och 0,5 mikrogram per liter för Badge). reliningkonkurrenten HWQ har utvecklat en ny metod där en fabriksblandad härdplast används. Genom att blåsa ner varm luft i rören och hela tiden mäta och datorstyra temperaturen ska epoxin bli helt härdad på två timmar. Det är en dyrare metod, plasten kostar fyra gånger mer och teknikerna måste vara med hela tiden, men härdningen blir mycket bättre, menar HWQ:s vd Stefan Håkansson. HWQ har låtit ett testlaboratorium mäta halten av bisfenol A. Då uppmättes 0,38 mikrogram per liter direkt efter reliningen och mindre än 0,1 mikrogram efter en genomsköljning. Inte heller HWQ har mätt halten av Badge. Men nu har vi just bestämt att vi ska göra en mätning av Badge, säger Stefan Håkansson. Sabo och Fastighetsägarna planerar sedan länge att undersöka hur rör relinade enligt olika metoder ser ut när de suttit till exempel ett, fem och tio år i en fastighet. Och att ta reda på vilka miljö- och hälsorisker som kan finnas. Tänk om det skulle visa sig att det vatten som rinner ner i våra magar och ut i våra sjöar har blivit giftigt. Det vore tråkigt om vi fick en ny asbestskandal, säger Stefan Björling, ansvarig för renoveringsfrågor på Sabo. Och ordföranden för reliningföreningen, Asbjörn Austlid, är positiv till att miljö- och hälsoaspekterna av relining utreds. Det är en god tanke att försöka kolla upp vad som komma ur rören över tid, säger han. Än så länge saknas pengar för sätta igång utredningen att ta prover är dyrt och man inväntar prisuppgifter från provningsinstituten. Men nu har utredningen fått en representant från försäkringsbolagen, som ska bidra med statistik och lite pengar. VAD HÄNDER MED BISFENOL I AVLOPPET? Om bisfenol A skulle lakas ut i avloppet hamnar det så småningom i reningsverken. Tack och lov är bisfenol ganska lättnedbrytbart, så de mikroorganismer som finns i reningsverken klarar av att bryta När Naturvårdsverket lät mäta halten bisfenol A i fisk påträffades på en del håll höga värden. Verkets slutsats är att låga nivåer bisfenol A inte blir kvar i miljön länge. Men vid höga utsläppsnivåer kan ämnet lagras i naturen, med ökad risk för människor och djur. Vi hoppas ändå att utredningen ska vara klar före sommaren, säger Stefan Björling. Han ser i dag varken anledning att mana till försiktighet när det gäller relining av tappvatten eller att uppmuntra användning av metoden. För snart två år sedan gav Sabos branschsammansatta jury i tävlingen Utmärkt renovering ett hedersomnämnande till det största tappvatten-reliningföretaget i Sverige vilket det nominerade företaget använder i sin marknadsföring. Men att Sabo bidrar till marknadsföringen av vattenledningsrelining ser Stefan Björling inte som något problem. Vi på Sabo uppmuntrar nytänkande i branschen. Stefan Björling Det är bra med nya metoder som sparar pengar. ned substansen på den tid det tar för vattnet att passera igenom. Det är nog ytterst lite av det bisfenol som kommer in i ett reningsverk som tar sig igenom opåverkat, säger Bert-Ove Lund, som är toxikolog på Kemikalieinspektionen. Och det är tur för fiskarna, för substansen skulle störa deras reproduktionsförmåga. Fast enligt en rapport från Naturvårdsverket hittades bisfenol A i mer än hälften av de prover som tagits från spill- och dagvatten samt slam från reningsverk i tolv län i Sverige. Verkets slutsats är att utsläppsmängderna är för höga för att ämnet ska brytas ned snabbt och att det därmed finns en risk för påverkan på miljön. Fönsterrenoveringar och nya fönster. Beklädnads- och utbytessystem. BALKONGER Kompletta system för renovering nybyggnation. Kompletta lösningar till fristående fastigheter och hyresfastigheter. VASABPRODUKTER Kompletta system för renovering av våtrum. Teknova Byggsystem AB Box Vadstena Tel: Fax: Geoenergi - ren naturenergi! Lita på naturkrafterna! Geoenergi är solenergi som lagras i jord och berg. Geoenergi finns tillgänglig precis där du bor både sommar och vinter, kräver inga långa transporter och inte heller förorenar vår jord. Med en geoenergianläggning kan du spara upp till 70% av uppvärmningskostnaden för din fastighet. Du kan också kyla fastigheten till en mycket låg kostnad. En geoenergianläggning fungerar lika bra för bostadshus, affärscentra, varuhus och industrier. Och då har vi inte nämnt något om driftsäkerheten, inte heller något om de stora vinsterna för miljön när utsläppen minskar radikalt. Så... hur mycket vill du spara och hur mycket bryr du dig om miljön? För närmare information kontakta din lokala Geotecentreprenör eller hör av dig till vårt branschkontor. RG GEOENERG GEOENERGI? R GEOENERGI e-post: 12 Bofast 1/2010

8 n y h e t e r n y h e t e r Oro för bolag med svag ekonomi Vinstkrav och utdelningsregler får både ros och ris av remissvarare regeringen lade i november fram ett förslag till nya villkor för allmännyttan. Men flera remissinstanser saknar en grundlig konsekvensbeskrivning. Hur påverkar vinstkravet bolag på bostadsmarknader med dålig efterfrågan? Och hindrar det samhällsnyttiga insatser? frågar kritikerna. Texter EVA BLOMBERG Foto HELENA SHUTRICK fram till den 13 januari hade remissinstanserna på sig att komma in med synpunkter på finansdepartementets förslag till nya villkor för allmännyttan. När det datumet passerat hade drygt 60 yttranden kommit in till departementets bostadsenhet. Departementsförslaget har fått ett blandat mottagande, enligt K A Stefan Svensson, ämnesråd vid finansdepartementet och den som tagit emot remissvaren. Konsekvensutredningen redovisar inte de ekonomiska effekterna för bostadsbolagen Instanserna har starka och skiftande uppfattningar, konstaterar han. Men det vore väl konstigt om förslaget inte fick någon kritik. Sammanfattningsvis har det inkommit många synpunkter på utdelningsbegränsningens vara eller icke vara. Det påpekas också från många håll, bland annat av Boverket och Bostadskreditnämnden, att det nya regeringsförslaget brister i analysen av vad förslaget kommer att innebära för bostadsbolag som verkar på svaga marknader. I detta instämmer många kommuner. en fråga som Tekniska Högskolan i Stockholm framhåller, genom professorerna Hans Lind och Stellan Lundström, är hur kravet på affärsmässighet inom bostadsbolagen påverkar kommunernas utveckling. Bolagen tar i dag risker som inte många privata aktörer är beredda att ta. Kommer samhällsekonomiskt viktiga uppdrag framöver inte att genomföras alls, då de enligt det nya regeringsförslaget inte kan anses affärsmässiga? undrar professorerna. Regelrådet, den statliga kommitté som granskar utformningen av förslag till nya och ändrade regler, konstaterar kort att konsekvensutredningen är bristfällig. Den redovisar, enligt rådet, inte de ekonomiska effekter för bostadsbolagen som kravet på marknadsmässig avkastning och begränsningar av värdeöverföringar skulle innebära. Utredningen uppfyller därmed inte de krav som finns för regelgivning och rådet saknar möjlighet att bedöma om en lämplig lösning valts. Regelrådet avstyrker därför förslagen i departementspromemorian. sveriges kommuner och landsting, SKL, avstyrker förslaget i sin helhet (se artikel nedan). Organisationen får medhåll av flertalet av de kommuner som yttrat sig. För SKL handlar det framför allt om utdelningsbegränsningen, som många kommuner anser är oförenlig med kommunalt självstyre, och det krav på affärsmässighet som det framöver är tänkt ska ställas på de kommunala bostadsbolagen. Hyresgästföreningen, HGF, privatvärdarnas organisation Fastighetsägarna och allmännyttans intresseorganisation Sabo, som flankerade bostadsminister Mats Odell då han presenterade förslaget, är kanske inte helt oväntat positiva, men har synpunkter på vissa delar av departementspromemorian. Hyresgästföreningen framhåller vikten av att de kommunala bostadsbolagens ansvar och affärsmässighet förtydligas i förslaget. Där står att bolagens verksamhet ska bedrivas på "affärsmässiga grunder". Detta vänder sig HGF emot och vill i stället ha formuleringen "affärsmässiga principer". Verksamheten i ett kommunalt bostadsbolag bör, enligt organisationen, beskrivas på ett annat sätt än annan affärsmässig kommunal verksamhet. De kommunala bostadsföretagen har ett uttalat allmännyttigt syfte och ett samhällsuppdrag, vilket särskiljer dem från andra bostadsföretag. Det motiverar att deras villkor regleras i en särskild lag, säger Barbro Engman, Hyresgästföreningens förbundsordförande. Hon menar vidare att affärsmässigheten måste ställas i relation till det samhälleliga uppdraget. Likaså anser HGF att bolagen inte ska åläggas marknadsmässiga avkastningskrav. Däremot bör de ha en vinstmarginal och stå på egna ben. Hyresgästföreningen är, liksom Sabo (se artikel nedan) också kritisk till den undantagsregel för värdeöverföring som regeringen föreslår. Den gäller i de fall kommunen vill använda pengarna till det som benämns som bostadsförsörjningsändamål exempelvis för åtgärder som främjar integration och social sammanhållning bland samtliga kommuninnevånare. Hyresgästföreningen menar att åtgärder som inte ryms i det kommunala bostadsföretagets ordinarie verksamhet ska finansieras av alla kommunmedlemmar gemensamt, inte bara av de kommunala bostadsbolagen och deras hyresgäster. I den delen innebär inte förslaget någon begränsning. Ägarna, det vill säga kommunerna, får därför möjlighet att ta ut hela bolagens vinster, om förslaget antas. Både Hyresgästföreningen och Sabo förordar i stället att sådana värdeöverföringar begränsas till högst fjolårets vinst. Fastighetsägarna ställer sig kritiska till att över huvud taget begränsa utdelningen. I förslaget för utdelningsbegränsning, som regeringen lagt fram, står att kommunerna inte ska kunna ta ut mer av bolagens Bolagen kan tvingas ta lån för att klara vinstutdelningar Regeringens förslag till nya regler för kommunala bostadsbolag är bra, anser Sabo. Men organisationen är kritisk till att kommunerna i vissa fall kan ta ut hela bolagens vinster. Sabo är positiv till stora delar av regeringens förslag för allmännyttan. Däremot ställer sig intresseorganisationen kritisk till den undantagsregel för värdeöverföringar som regeringen föreslagit. Den utdelningsbegränsning som finns i förslaget, som Sabo anser rimlig, är att kommunerna inte ska kunna ta ut mer av bolagens vinst än statslåneräntan med tillägg av en procentenhet, dock högst halva vinsten från föregående år. Och högst hälften av reavinster från försäljningar kommer kunna tas ut, om regeringen får som den vill. Undantaget är i de fall kommunen vill använda pengarna till så kalllade bostadsförsörjningsändamål. Då kan hela det som benämns som bolagets fria, egna kapital föras över till ägaren, kommunen. Det kravet är orimligt, anser Sabo, som menar att bostadsföretagen kan tvingas ta lån för att klara sådana utdelningar. Detta eftersom vinsterna från drift och reavinster från försäljningar investeras direkt i nya eller befintliga fastigheter, bland annat genom att lösa lån. Några kontanta medel som kan föras över till kommunen skulle således inte finnas. Kurt Eliasson, Sabos vd, pekar på att en fri utdelningsrätt därmed riskerar att försämra möjligheterna att renovera miljonprogrammets bostäder. Det föreslagna undantaget från utdelningsbegränsning för bostadsförsörjningsändamål borde enligt Sabo inte kunna bli större än fjolårets vinst. Enligt regeringens förslag är kravet att pengarna används till sådana åtgärder som, bland samtliga kommuninnevånare, främjar integration och social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Det måste, enligt organisationen, bli väsentligt tydligare vilken typ av åtgärder det handlar om. Därtill anser Sabo att det måste tydliggöras vad som menas med begreppen affärsmässig och allmännyttig, för att undvika tolkningsfel. Sveriges kommuner och landsting säger nej till tak för vinstutdelning Sveriges kommuner och landsting avstyrker regeringens förslag i sin helhet. Organisationen vill inte att det ska finnas någon övre gräns för hur mycket pengar bolagen ska kunna dela ut till sina kommuner. Sveriges kommuner och landsting, SKL, är inledningsvis kritisk till att man inte varit med i det samarbete regering haft med de hyresförhandlande parterna. SKL riktar också kritik mot den föreslagna utdelningsbegränsningen, som man anser måste tas bort helt. Regleringen är enligt organisationen varken förenlig med principen om kommunalt självstyre eller kravet om affärsmässighet. SKL anser inte att förslaget kommer att främja bostadsförsörjningen i kommunerna, eftersom möjligheten att använda ägande av ett kommunalt bostadsföretag som ett instrument inom bostadsförsörjningen minskar. Många kommuner tvingas då att omvärdera sitt engagemang i bostadsbolagen, tror Sveriges kommuner och landsting. Att de kommunala bostadsbolagen nu ska drivas affärsmässigt innebär, enligt SKL, inskränkningar i kommunernas möjligheter att äga och driva allmännyttiga bostadsbolag på svaga bostadsmarknader, där efterfrågan på bostäder är låg. Läs mer på nästa sida och på Där ett bostadsbolag inte kan generera en marknadsmässig vinst finns risk att hela bolagets existens ifrågasätts och nyproduktion av lägenheter blir då helt utesluten, enligt SKL. I ett remissvar som organisationen lämnat på den statliga utredaren Michaël Kochs betänkande våren 2008 förordades en affärsmässighet med en annan innebörd än i regeringens förslag. I den modell Sveriges kommuner och landsting då utvecklade skulle bostadsbolagen drivas utan vinstsyfte. Enligt SKL kan man därför inte hävda, som det står i promemorian, att regeringsförslaget bland annat bygger på SKL-modellen. 14 Bofast 1/2010 Bofast 1/

9 n y h e t e r n y h e t e r vinst än statslåneräntan med tillägg av en procentenhet, dock högst halva vinsten från föregående år. Detta anser Fastighetsägarna vara ologiskt, både i förhållande till kravet på affärsmässighet och till den kommunala självbestämmanderätten. Fastighetsägarna är också kritiska till att kravet på affärsmässighet endast omfattar aktiebolag. Organisationen anser att även kommunala bostadsstiftelser, och likaså då kommunen hyr ut bostäder genom den egna förvaltningen, ska omfattas av kravet att stefan nilsson Reinhold Lennebo verksamheten drivs på affärsmässig grund. I detta får Fastighetsägarna stöd av den rikstäckande organisationen för bostadsrättsföreningar, SBC. I övrigt välkomnar Fastighetsägarna regeringens förslag. Sammantaget är det här ett steg i alldeles rätt riktning, säger Fastighetsägarnas vd Reinhold Lennebo i en kommentar. när regeringen i november presenterade sitt förslag aviserades även förändringar i det nuvarande hyressättningssystemet. Bostadsminister Mats Odell meddelade då att dagens hyrestak kommer att försvinna. Det innebär att att allmännyttan inte längre får en hyresnormerande roll. Däremot, underströk Mats Odell, behålls bruksvärdessystemet och marknadshyror kommer inte att införas (se även debattartikel på sidan 26). Argument och synpunkter från remissinstanserna sammanställs nu av ämnesrådet K A Stefan Svensson, som även preciserar på vilka punkter han anser att förslaget kan förändras och förbättras. Därefter sammanförs resultatet med hyressättningsförslagen från justitiedepartementet till en gemensam lagrådsremiss. När lagrådet sagt sitt läggs en proposition fram till riksdagen senast i slutet av mars. Stor hyreshöjning ska införas stegvis I dag får hyresvärdar genomföra stora hyreshöjningar från en månad till en annan förutsatt att hyresnämnden anser att den nya hyran är skälig. Nu vill regeringen skydda hyresgästerna från sådana snabba höjningar. när regeringen i november presenterade innehållet i sitt förslag till allmännyttans nya villkor aviserade bostadsminister Mats Odell samtidigt förändringar i dagens hyressättningssystem. Hyrestaket föreslås försvinna, vilket innebär att allmännyttan inte längre blir hyresnormerande. I stället blir samtliga förhandlade hyror normgivande även de privata fastighetsägarnas. Samtidigt vill regeringen införa en ny skyddsregel som ska förhindra att hyrorna höjs i en alltför snabb takt. i hyreslagen finns i dag ingen särskild regel som begränsar hur snabbt eller med hur mycket en hyra får stiga. I betänkandet EU, allmännyttan och hyrorna, som utredaren Michaël Koch la fram för snart två år sedan, förslogs en sådan regel. Den skyddsregel som justitiedepartementet nu föreslår avviker från Michaël Kochs förslag på flera punkter och därför finns enligt departementet anledning till en ny remissrunda. Michaël Koch föreslog att hyrorna fick höjas upp till fem procent per år, om inflationen låg på 2-3 procent. Alltså kunde höjningen bli ungefär tre procent utöver inflationen utan att någon skyddsregel trädde in. Den nya skyddsregel regeringen nu föreslår är inte begränsad till någon procentsats utan ska gälla när hyran fastställs till ett väsentligt högre" belopp än den tidigare hyran. Vad väsentligt högre betyder i kronor och ören definieras inte i förslaget, utan ska avgöras från fall till fall av hyresnämnden. Om nämnden anser att den nya hyran är väsentligt högre kan hyran i stället höjas i flera steg under "en skälig tid". Även vad skälig tid är ska bedömas efter omständigheterna i det enskilda fallet och det allmänna läget på hyresmarknaden. Hyresgästföreningen är ändå i stort sett positiv till förslaget. Det här innebär en trygghet för hyresgästerna, att man vet att det är besittningsskyddet som står i fokus om det skulle bli kraftiga höjningar. Då ska det finnas en upptrappning, säger Barbro Engman, Hyresgästföreningens förbundsordförande. Skyddsregeln ska även gälla vid ombyggnader och så kallade standardhöjande Det här innebär en trygghet för hyresgästerna åtgärder, vilket också det skiljer sig från det Kochska förslaget. Men ett visst utrymme ges ändå för att kunna ta ut en stor höjning direkt, till exempel vid en ombyggnad eller fördyringar i fastighetsförvaltningen. Detta vänder sig Hyresgästföreningen emot och menar att skyddsregeln ska gälla i samtliga fall där hyran blir väsentligt högre, oavsett orsak. Att de föreslagna formuleringarna om väsentliga höjningar och skälig tid ger utrymme för olika tolkningar har föreningen inte kommenterat i sitt remissvar. Det är svårt att vara specifik när man inte vet vilka hyresskillnader man ska hantera. Skillnaden mellan nuvarande hyra och den som kommer kan vara så olika och därför behövs trappor med olika belopp och under olika lång tid, säger Barbro Engman. Hon framhåller också att hyresnämnderna är vana att hantera begrepp som "väsentligt" och "skäligt". Som ett slags riktmärke nämns i förslaget att ett par procents höjning av hyran inte kan anses vara väsentlig, medan en tioprocentig höjning är det. Och antalet år som en stegvis höjning ska fördelas på bör helst inte vara mer än ett par år och maximalt tio, enligt förslaget. Höjningarna bör begränsas till en om året. allmännyttans intresseorganisation Sabo har i princip samma synpunkter på det nya förslaget till skyddsregel som Hyresgästföreningen. För bostadsbolagen kommer inte regeln innebära så stor skillnad, anser Jörgen Mark-Nielsen, utredningsansvarig på Sabo. Den träder in först om man hamnar i hyresnämnden och det är inte så ofta våra företag är där, säger han. Jörgen Mark-Nielsen framhåller att skyddsregeln främst behövs om det beslutas att allmännyttan inte längre ska ha en hyresnormerande roll, eftersom regeln ersätter det extra skydd för hyresgästerna som allmännyttans tak inneburit. Därtill anser Sabo att den stegvisa höjningen inte bara "bör" utan "ska" begränsas till en om året. enligt regeringsförslaget ska skyddsregeln inte gälla nybyggda hyreslägenheter. Detta eftersom hyrorna för nya hyreslägenheter sedan den 1 juli 2006 kan undantas från bruksvärdesreglerna i hyresförhandlingarna. Hyresnivån i de nya lägenheterna, där några hyresgäster ännu inte flyttat in, bestäms då på förhand och kan inte ändras genom en prövning i hyresnämnden. Detta gäller under en period av tio år, men hyrorna för dessa lägenheter ska sedan bestämmas utifrån de vanliga bruksvärdesreglerna. Den skyddsregel som justitiedepartementet nu föreslår ska även gälla då en ny hyresgäst tar över en lägenhet. Motivet till det är att man på så sätt undviker inlåsningseffekter som minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Annars riskerar man helt enkelt att hyresgäster låter bli att byta lägenhet, eftersom de då i många fall skulle få högre hyra. Även andrahandshyror påverkas av skyddsregeln. Om förstahandshyresgästen genom regeln har fått en successiv hyreshöjning, ligger det till grund även för andrahandshyresgästens skäliga hyra. Om den nya skyddsregeln antas innebär det att likhetsprincipen i viss mån sätts ur spel. Åtminstone i de fall en hyresgäst utnyttjar rätten att pröva om regeln ska gälla Regeringens förslag innebär att en kraftig höjning av hyran komma att delas upp på flera olika avier. i hans eller hennes fall. Likhetsprincipen i hyresförhandlingslagen innebär att lägenheter som är bruksvärdesmässigt lika ska ha samma hyra. I förslaget framhålls att departementet inte anser att likhetsprincipen ska hindra att skyddsregeln används. av de förändringar som regeringen kommer att föreslå i en ny hyressättningsmodell är det alltså bara denna nya regel som justitiedepartementet anser kräver en ny remissomgång. Departementet bjöd därför in ett drygt tiotal remissinstanser till ett så kallat remissmöte i januari, ett förfarande som är möjligt när det anses vara ont om tid. Instanserna får då lägga fram sina synpunkter vid mötet men kan också skicka skriftliga synpunkter inom en vecka. NYTT KÖK HELT ENKELT! Måttbeställda köksluckor, insatshurtsar, bänkskivor, hyllor m. m. Montage ingår. Leveranser över hela landet. Beställ kostnadsfri info. Box 80, Dalsjöfors Tel Fax E-post: Hela stommar; standardmått/ måttanpassade Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd för ett tryggt och problemfritt boende. De är effektivt energioch ljudisolerade och bland de mest inbrottssäkra på marknaden. H-Fönstret AB Gåseberg Lysekil Tel Fax UTBILDNINGAR FÖR FASTIGHETSBRANSCHEN Vårt kursutbud finns på 25 ÅR Bofast 1/2010 Bofast 1/

10 n y h e t e r helena shutrick SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, är bransch- och intresseorganisation för cirka 300 allmännyttiga bostadsföretag. SABO-företagen finns över hela Sverige och är av mycket skiftande storlek, med allt från 34 till lägenheter. Kan du nyproduktion? EU-kommissionens Stockholmskontor på Regeringsgatan, centralt i huvudstaden. Nya besked från EU-kommissionen En anmälan kan inte dras tillbaka och utredningen pågår. Så kommenterade EUkommissionen beskedet att Fastighetsägarna tänker dra tillbaka sin EU-anmälan. Nu gör man en kovändning och kommer med motsatt besked. Och någon utredning har inte ens påbörjats. fastighetsägarna sverige gjorde 2005 en anmälan till EU-kommissionen. De menade att de svenska bostadsbolagen får otilllåtet och konkurrenssnedvridande stöd från sina kommuner. Men om regeringens förslag till nya villkor för allmännyttan (se Bofast 8/2009) blir verklighet, har organisationen deklarerat att man tar tillbaka sin anmälan. På en rak fråga från Bofast till EUkommissionen blev dock svaret att detta inte är möjligt. Kommissionens talesman i konkurrensärenden, Jonathan Todd, lät meddela att om "en anmälan riktar kommissionens uppmärksamhet på att en eventuell överträdelse av EU:s regler pågår" så är kommissionen, enligt EU:s fördrag, skyldig att kontrollera att så inte är fallet. Och även om den som lämnat in klagomålet tar tillbaka sin anmälan vill kommissionen själv kontrollera om förhållandena har ändrats så att otillåtet stöd inte längre förekommer. Därtill meddelade kommissionen att utredningen om det svenska stödet fortfarande pågår. Men nu kommer EU-kommissionen med nya besked. Man kan ta tillbaka ett klagomål som lämnats in till kommissionen, säger nu Eric Degerbeck, chef för medieavdelningen vid EU-kommissionens Stockholmskontor. Men det betyder inte per automatik att kommissionen lägger ner en utredning. Han säger att ett återtagande alltså inte påverkar kommissionens plikt att övervaka att EU-rätten följs. Eric Degerbeck framhåller också att EU-kommissionen mycket väl kan granska ett ärende även utan att något klagomål kommit in. Men det är i praktiken ofta väldigt svårt att driva ett ärende utan att man har med sig den som klagat, eftersom en anmälare ofta kan redogöra för omständigheter som man annars har svårt att få reda på, tillägger han. När en anmälan kommer in gör EUkommissionen en första bedömning om det finns anledning att granska eller inte. Den bedömningen är i fallet med Fastighetsägarnas anmälan ännu inte avslutad. Orsaken är, enligt Jonathan Todd, att kommissionen känner till att det pågår en politisk process i Sverige för att få fram en lösning. Eftersom man avvaktar den lösningen har kommissionen heller inte öppnat ett så kallat formellt ärende för fallet. kommissionen har dock varken varit involverad i några diskussioner med Sveriges regering eller ombetts titta på något förslag. Jag har fått uppfattningen att man från svensk sida egentligen inte vill att kommissionen ska avgöra den här frågan utan att man, om möjligt, vill lösa det inom landet, säger Eric Degerbeck. Men räcker det då att anmälaren meddelar att diskussioner om en lösning har inletts för att kommissionen ska avvakta med en formell utredning? EU-kommissionen är tacksam för att man försöker hitta en lösning inom landet. Som läget är nu saknas incitament att gå vidare. Kommissionen avvaktar resultatet av de nationella förhandlingarna. Innan dess gör man ingenting. enligt eric degerbeck ser EU-kommissionen helst att medlemsländerna kommer överens utan inblandning från kommissionens sida. Av de fler än tusen ärenden som skickas till kommissionen varje år löses ungefär 90 procent av klagomålen utan att de går vidare till EU:s domstol. Skulle det inte fungera att komma överens kommer saken i ett annat läge och anmälaren kan då begära kommissionens hjälp. Först då skulle det alltså kunna bli aktuellt för kommissionen att gå vidare med frågan. Men nu är alltså det svenska ärendet inte formellt öppnat av kommissionen. Därför krävs det, som Fastighetsägarnas förre vd Per-Åke Eriksson tidigare påpekat i Bofast, bara ett mejl för att det ska läggas ner. För att ett formellt ärende ska läggas ned fordras däremot ofta exempelvis en lagändring som rättar till förhållandena. Hur kan EU-kommissionen vara säker på att förhållandena i Sverige ändrats på ett tillfredsställande sätt om ingen granskning görs? I det här fallet kan man utgå ifrån att kommissionen blir informerad om hur ärendet kommer att lösas och därmed säkras att kommissionen kan göra en egen bedömning av om EU-rätten följs eller inte, säger Eric Degerbeck. Bedow.se På enheten för Fastighetsutveckling på SABO arbetar en handfull sakkunniga inom drift-, underhåll, ny- och ombyggnation av hyresfastigheter. Nu ska en av våra mest erfarna medarbetare gå i pension och vi söker någon som kan ta över några av de allra viktigaste frågorna som t ex nyproduktion, kvalitetsfrågor i byggprocessen, beställarrollen vid entreprenader etc. Kontakta Ulrika Jardfelt, , eller besök Lediga tjänster för mer information. En klassiker i första rummet. En solig vårdag i maj ringde telefonen hos metallgjuteriet i Anderstorp. Året var 1958 och när fabrikör Gunnar Bolin lyfte luren var det en märkbart irriterad man som bröt tystnaden i andra ändan. Mannen, som var tandläkare, ringde från Malmö och berättade att han precis skickat hem ännu en patient med bandage runt huvudet. Orsaken var de vassa hörnen på hatthyllan i väntrummet och tandläkaren undrade nu om Bolin kunde rita en hatthylla som skonade patienternas huvuden. Året därpå lanserades hatthyllan Classic och än idag är dess runda former lika populära. Läs mer om hyllan Classic och annan klassisk hall interiör på 18 Bofast 1/2010 Bofast 1/

11 Tapeter, tapeter! Papperstapeten var lite av en kulturrevolution Moderna vävtapeter ersätter allt oftare allmännyttans traditionella papperstapet. En väggbeklädnad som från borgarhemmens sirliga, djupmönstrade 1800-tal fram till kulmen i miljonprogrammets kommunalgrå tapeter blev en självklar del av inredningen i alla svenska hem. Papperstapeten var lite av en kulturrevolution. Kanske det största som hänt i vår inredningshistoria, säger Ingela Broström, antikvarie och, tillsammans med Elisabet Stavenow-Hidemark, författare till standardverket Tapetboken. Ingela Broström ser dagens trendiga vävtapeter som sätts kant i kant som en materialutveckling och modernisering av papperstapeten. Fast för de flesta svenskar är nog ändå den typiska papperstapeten den där kommunalgrå versionen som tapetseras överlappande och som under miljonprogrammets 1960-tal gick under namnet byggtapet. Papperstapeten har alltid spelat en stor roll i bostadsbyggandet. Särskilt i allmännyttan som vänder sig till människor som inte köper sig en egen bostadsrätt eller villa, säger Ingela Broström. 3 4 Från sirligt 1800-tal via kommunalgrått folkhem till vitt och färgstarkt 2000-tal. men låt oss ta det hela från början. Den äldsta kända papperstapeten i Sverige är med viss osäkerhet daterad till 1570-talet. Tapeten hittades 1951 i Rosenvingeska huset i Malmö. Den är tryckt med bokpress på små pappersark. Bandornament i svart ramar in stiliserade rosor och marqueriter. Från Läckö slott i Västergötland kommer ett par tryckta och handmålade tapetfragment från början av 1600-talet. Precis som i Rosenvingeska huset handlar det om importerade tapeter från kontinenten, antagligen Tyskland. >> Text thomas andersson Foto ulrika majstrovic hansén Papperstapeter snart ett minne blott? 3. Tapet med originalförlaga från 1860-talet och som nyproducerats i samarbete med Kristianstads museum talstapet på Kristinebergs slott (se Bofast 8/2009). 5. Nyproducerad tapet med förlaga från en handmålad 1700-talstapet. 1. Storblommig 1970-talstapet, okänd tillverkare. Den lilla gula tapetbiten är från samma period. 20 Bofast 1/2010 Bofast 1/

12 8 1 2 >> I början av 1700-talet börjar den svenska tapettillverkningen komma i gång lite smått, främst i Stockholm. Vid mitten av århundradet är papperstapeter vanliga på herrgårdar och i bättre borgarhem. Från Frankrike tidens trendsättare i inredningskonst varifrån det mesta trots allt importeras kommer rokokon med ljusa färger, blommor och kinesiska motiv. Även framåtsyftande och alerta bönder kunde ha papperstapeter. I alla fall i festsalen, tillägger Ingela Broström. Till en början har papperstapeten lite svårt att konkurrera med siden i de allra finaste salongerna, andra textilier och målade väggar. Så småningom förekommer dock papperstapeter även på Drottningholm, Svartsjö och andra kungliga lustslott. Vid sidan av upprepningsmönster blir det i början av 1800-talet populärt med panorama-tapeter. Franska tapeter som i bildserier gärna illustrerar litterära och bibliska motiv, naturscener och fältslag. I dag är bland annat bristande kvalitet och slitstyrka orsaken till att papperstapeten är på väg ut som standard i svenska hem. På 1870-talet var det däremot just papperets egenskaper som möjliggjorde industriell masstillverkning till för gemene man överkomliga priser. Papperstapeten blir då obligatorisk heminredning hos alla samhällsklasser och kommer upp på väggarna i såväl städernas arbetarbostäder som hos de egendomslösa på landsbygden. Till och med i köken. ny maskinteknik med tryck i få färger på ofärgad botten ger kapacitet för större kollektioner och lägre priser. Importen minskar i betydelse och en svensk tapetindustri växer fram med fabriker i städer som Norrköping och Göteborg. Mode och stilideal växlar. Från franskinspirerade medaljongmönster med djupverkan, till ytmässiga, stiliserade blommor och blad i engelsk stil. Det allra enklaste och billigaste tapeterna är maskintryckta i ultramarin på färglös botten. Massproduktion och billig pappersmassa gör att tapeterna blir spröda och snabbt gulnar. Å andra sidan medför det låga priset att folk har råd att tapetsera om kanske vart tredje eller vart fjärde år. Omtapetsering görs gärna till jul och inför bröllop eller andra familjehögtider. Tapetlagren på väggarna i en liten ryggåsstuga på Tjörn visar att torparen och fiskaren Anders Andreasson decennierna runt förra sekelskiftet tapetserar om ungefär vartannat år. Kläderna slets ut tills de föll av kroppen. Möbler köptes när man satt bo och var inget som förnyades. De billiga papperstapeterna blev det sätt som gemene man kunde uttrycka sin personliga smak och stil på. Jugendtapeternas eleganta 1910-tal, funkisens, ljusa sparsmakade 1930-tal och det tidiga 1940-talets försök att stänga ute världskrigets ondska med romantiska, rödrosa blomrankor. Tapetvalet kommunicerar med rådande estetiska ideal och tidens sociala och politiska svängningar. Det betyder inte att folket alltid följer smakråden och pekpinnarna från dem som i det moderna svenska hemmets koltålder anser sig veta vad god smak är för något. Få, om ens några, lyder väl Ellen Keys råd att köpa otryckta tapeter utan mönster. Eller helt enkelt vända på de enkelt tryckta, sena 1800-talstapeterna. Godkänd av Svenska Slöjdföreningen/SFF löd stämpeln som föreningen på 1920-talet satte på de tapeter som motsvarade de stränga kraven på ljusa, enkla mönster av svenska konstnärer. En smakcertifiering som bara hittas på ett enda av de tapetprover från svenska hem som tidningen Land samlar in på 1970-talet och som sparats på Gävleborgs länsmuseum. Och trots funkisideologernas påbud om ljus enkelhet hänger de dova, brunmurriga tapeterna kvar i många hem långt in på 1930-talet. Och kanske ännu längre. sedan kommer då 1950-talet med sina djärva fondtapeter i kök och matplatser. Ofta med abstrakta, geometriska former eller dekorerade med kannor, vinflaskor och grönsaker, ibland till och med på svart botten. Men det är också nu, på det optimistiska, expansiva 1950-talet som nyproduktionen av bostäder sätter fart och de första kommunalgrå tapeterna ser dagens ljus. >> Sedan kommer då 1950-talet med sina djärva fondtapeter i kök och matplatser 3 1. Tapetmönster som efterliknar naturmaterial (som marmor, träpanel och tegelsten) är en motivgenre som funnits så länge tapeter tillverkats talstapet. 3. Antikvarie Ingela Broström talstapet De flesta tapeter levererades fram till 1960-talet med oskurna kanter. På bilden syns färg- och mönsterpassningssymboler på kant remsan som ska skäras bort. Att skära kanterna raka var ett tidskrävande hantverk som senare prefabricerades. Tapeten på bilden är från 1960-talet. 7. Tidstypiska tapeter i 1950-talshem Motiven på 1950-talets fondtapeter kunde vara allt från mat till äventyrsgestaltningar. 5. Interiör från förra sekelskiftet med en ljus och småmönstrad tapet Bofast 1/2010 Bofast 1/

13 >> När miljonprogrammet sjösätts på 1960-talet får den så kallade byggtapeten sitt verkliga genombrott. Färgskalan spänner från ljust grått till ljus beige. För det mesta har byggtapeten en rödgrå ton. De mycket små mönstren består av streck, rutor, punkter eller till synes slumpmässigt placerade fläckar. Mönstringen gör de plastbehandlade, och i viss mån avtorkbara tapeterna, mindre smutskänsliga. På lite håll ger de ett enfärgat intryck. Kort sagt neutrala tapeter som ingen hyresgäst ska kunna haka upp sig på så att man inte behöver tapetsera om så ofta. 6 Windoor koncernen Skandinaviens smartaste inglasningssystem. Nu ännu smartare! På 1970-talet kom de stormönstrade tapeterna tillbaka, gärna medaljongmönstrade med floss, ett slags sammetsliknande yta, i relief. 2. Den alla kategorier vanligaste tapeten i hyreshus på 1970-talet var dock en grå diffusrutig papperstapet. 3. Papperstapet med simulerad målad yta, från formgivaren Tricia Guild, 1990-tal. 4. Vinyltapet från 1970-talet. 5. Mönster med natur- och djurmotiv började dyka upp i början på 2000-talet. Här ett djungelmönster av grafiska designern Hanna Werning. Källor: Tapetboken. Ingela Broström och Elisabet Stavenow- Hidemark Tapeter, Tapeter! Elisabet Stavenow-Hidemark och Maria Maxén. Katalog från tapetutställningen på Nordiska muséet. 3 bygg 7:an, den allra billigaste byggtapeten i prisklass 7, är av tillräckligt tjockt papper och mönstrad på ett sätt som döljer ojämnheter och bristfälligt underarbete på betongväggarna i miljonprogrammets rekordbyggen. Den väldiga nyproduktionen på och 1960-talen gör med största säkerhet den typiska kommunalgrå byggtapeten till den genom tiderna vanligaste svenska tapeten. Störst tillverkare är Borås tapetfabrik med tapeten Borosan och den för betongväggar specialgjorda Boroton. Tapeter som såldes i enorma mängder. Tapetseringen med Boroton i hela 1960-talsområdet Kronprinsen i Malmö är bara ett exempel. Allt skulle vara rationellt. Det skapades speciella tapetseringsmaskiner. Fanns inte det stod målare på bottenvåningen och strök på Allt skulle vara rationellt lim, medan andra sprang upp till lägenheterna med våderna i en resväska och smetade upp dem på väggarna, säger Ingela Broström. De neutrala byggtapeterna förekom dock inte bara i hyreshus utan användes även flitigt på kontor och i privatvillor. Ingela Broström tycker sig se att tapetmodet under nästan hela 1900-talet bytt spår ungefär varje decennium. Ofta i form av reaktioner och motreaktioner. På 1970-talet får mycket riktigt de kommunalgrå väggarna sällskap av storblommiga och färgglada mönster. Fast Gunilla Axéns klassiska vita Moln på blå botten från 10-gruppen fanns som textil redan på 1960-talet. På 1990-talet blir terrakotta, gult och blått populära färger på tapeter som i sin strävan mot levande, naturliga väggar ofta imiterar måleriteknik. Fast, som sagt, sedan 1980 någon gång har vita, färglösa, inte sällan målade väggar, varit ett osedvanligt seglivat ideal. Jag har förvånats över att vi fastnade i den trenden. Nu ser jag det jag väntat på. Folk vill äntligen ha form och färg på väggarna igen. Inget kan leverera det som papperstapeter, avslutar Tapetboksförfattaren Ingela Broström förtjust Den digitala trycktekniken skapar nya möjligheter. Här ett tapetmönster av Bofasts egen formgivare Ulrika Majstrovic Hansén. En tapet där rapportens höjd är lika med väggens egen höjd. På sätt och vis är utvecklingen därmed tillbaka där allt började med unika tapeter avpassade till en speciell vägg som på 1600-talet. Visste du att......världens äldsta, kända papperstapet är från Christ s College i Cambridge. Den är med viss osäkerhet daterad till år 1509 och avbildar ett känt sammetsmönster....rökrummet på slottet Nääs i Västergötland är tapetserat med en tapet av 1800-talets skickligaste materialimitatör, fransmannen Paul Balin. Ett unikt exempel på de mest luxuösa tapeter som någonsin tillverkats och som normalt bara kan beskådas i utländska museisamlingar. Tapeten på Nääs efterbildar gyllenläder från 1500-talet....den första vinyltapeten såg dagens ljus i Amerika år Med dittills oöverträffad såväl tvättbarhet som hållbarhet. Den första svenska vinyltapeten tillverkades i den gamla tändstickfabriken i Anneberg. Den gick under namnet Wall-Rit och året var nu Andra tidiga svenska vinylfabrikat var Vymura från Borås tapetfabrik och Sanitas från Duro....att ny digital tryckteknik möjliggör fyrfärgstryck på tapetvåder, vilket innebär att det går lika bra att trycka foton som abstrakta mönster. Vi har utvecklat öppningsfunktionen, renodlat designen och integrerat ännu fler funktioner i systemet. Däribland flyttbara jalusier, fönsterbänkar och blomlådor för att förstärka rumskänslan, och ventilationslösningar som förbättrar klimat. Vår inglasningssystem er smidigt att montera, i det närmaste underhållsfritt och oerhört flexibelt. Skandinaviens smartaste inglasningssystem, som en arkitekt uttryckte det. Finns även för inglasning av enskilda balkonger. Kom ihåg att du alltid har möjlighet att ringa oss för gratis och oförpliktigande rådgivning på just Ert projekt på tel. +46 (0) , och fråga efter en av våra konsulenter. Windoor Sverige AB Tel.: +46 (0) B a l k o n g e r o c h f ö n s t e r 24 Bofast 1/2010 Bofast 1/ Besök oss i monter C19:30 på Nordbygg i Stockholm. Nya fönster monterat & klart Hög standard, stor variation och många tillval kännetecknar våra fönster. Fönster från Wisy representerar också den bästa tekniken, kvalitén, miljön och totalekonomin. Ett samtal, en kontakt ett modernt sätt att köpa fönster Kontakta oss på eller besök oss på

14 debatt Utsikten är med ortens mått mätt hänförande Helsingborgs Dagblads lokalredaktör beskriver vyn från Örkelljungabostäders nya höghus Debattera i Bofast Skriv till: Bofast, Box 474, Stockholm Redaktör: Christian Lacotte tel , e-post: Med undantag ifall hon blir sjuk, semestrar eller resignerar En städfirma lovar på svengelska samma städerska varje gång om hon inte till exempel säger upp sig. WEBB-FRÅGAN Är regeringens bostadspolitik bra för allmännyttan? Få av Bofasts webbröstare anser att alliansens politik är av godo för allmännyttan. Rösta gärna på nästa fråga: "Bör kommunerna själva få bestämma hur mycket vinst de vill ta ut från sina bostadsbolag?" Det har regnat pengar över villaägarna under 2000-talet Fastighetsprofessorn Stellan Lundström konstaterar i Svenska Dagbladet att räntan varit låg, att fastighetsskatten slopats och att det funnits möjlighet till ränteavdrag. Mats Odell svarar på kritiken: Marknadshyror är uteslutna I förra utgåvan av Bofast kritiserade den tillförordnade ordföranden i civilutskottet, Johan Löfstrand (s), regeringen och menade bostadspolitiken var djupt oansvarig och under all kritik. Ansvarig minister Mats Odell svarar på kritiken. den 14 december gick Johan Löfstrand (s) i denna tidning till hårt angrepp på regeringens bostadspolitik och kallar den oansvarig. Det finns minst sagt skäl att analysera Löfstrands påståenden. För det första tillgriper Löfstrand ett klassiskt retoriskt och mindre hederligt knep genom att först uppfinna sin motståndares ståndpunkt för att därefter hårt angripa den. I det här fallet handlar det om att alliansen skulle vilja införa marknadshyror. Det har inget alliansparti haft som förslag på många år, om ens någonsin. Ändå påstår Löfstrand det. I alla händelser är marknadshyror uteslutet. Även de förslag i Michaël Kochs utredning som syftade till något ökad efterfrågestyrning i hyrorna har vi kommit överens med parterna om ska strykas från det kommande förslaget. Hela bostadsmarknaden får den skjuts framåt som den så väl behöver i stället borde Johan Löfstrand glädjas åt den historiska överenskommelse mellan Hyresgästföreningen, Sabo, Fastighetsägarna och regeringen som nu uppnåtts och som ger hyresmarknaden för såväl kommunala som privata hyresvärdar stabila spelregler under lång tid framöver. Under socialdemokraternas långa regeringsinnehav har inga motsvarande överenskommelser nåtts utan snarare har man passivt sett på hur hyresmarknaden sakta men säkert försämrats vilket slutligen ledde till Fastighetsägarnas anmälan till EU-kommissionen Den försämrade hyresmarknaden under socialdemokraterna gjorde att antalet hyresrätter mellan 1990 och 2006 ökade med endast 4 procent medan antalet bostadsrätter ökade med 34 procent. Med de nya spelreglerna tror vi att hela bostadsmarknaden får den skjuts framåt som den så väl behöver. Slutligen kritiserar Johan Löfstrand regeringen för det låga bostadsbyggandet. Han jämför de tre första kvartalen 2006 och 2009 helt utan att ta hänsyn till andra ekonomiska faktorer vilket är djupt missvisande med tanke på den globala finanskrisen och efterkommande lågkonjunkturen som utbröt hösten Men trots den ekonomiska krisen behöver man inte gå längre än till slutet av 1990-talet för att hitta bostadsbyggande i nivå med 2009 vilket borde föranleda Johan Löfstrand eftertanke. johan löfstrand borde i stället kunna glädja sig med oss alla att bostadsbyggandet nu tycks vara inne i en återhämtning om än från en mycket låg nivå. Enligt Sveriges byggindustrier i december ökade bostadsbyggandet med 22 procent i september 2009 jämfört med september Antalet bostäder som bygglovades ökade med 38 procent mellan september 2008 och september Om denna förbättring håller i sig kommer vi under 2010 ha ett bostadsbyggande som står sig riktigt väl jämfört med tidigare. Men för att det ska bli så krävs fasta spelregler för bostadsmarknadens parter vilket regeringen nu levererar. Mats Odell (kd) kommun- och finansmarknadsminister Nya hus räddar inte klimatet kraftfulla energiåtgärder krävs i befintliga hus Regering och riksdag måste ge myndigheterna tydliga styrmedel som sporrar fastighetsägare till bättre energieffektivitet. Och byggsektorn måste själv vakna och kraftfullt driva på utvecklingen, skriver Arne Elmroth, professor emeritus i byggnadsfysik. vi står inför ett gigantiskt renoveringsprojekt av våra byggnader, om vi ska nå Sveriges och EU:s klimatmål. Från och med nu måste energianvändningen halveras i 15 miljoner kvadratmeter varje år fram till 2050 för att nå riksdagens klimatmål. Det handlar om en rejäl utmaning, som nog inte ägnas det intresse som dess magnitud motiverar. Sverige har satt upp som mål att energianvändningen i byggnadsbeståndet ska minska med 20 procent till 2020 och 50 procent till EU-kommissionen har i november 2009 beslutat att alla nybyggda hus uppförda efter 2020 ska vara lågenergihus och endast använda förnybar energi. Det ställs dessutom krav på att befintliga Fram till 2050 finns för varje hus bara ett enda tillfälle byggnaders energiprestanda ska förbättras kraftigt i samband med renoveringar och ombyggnader. Nybyggnationen motsvarar cirka en procent per år av de befintliga husen. Det betyder att 70 procent av det totala byggnadsbeståndet 2050 utgörs av hus som finns redan i dag. Varje tillskott av nya hus innebär i princip en ökning av energianvändningen i bebyggelsen. Hur lågt energibehov nya hus än kan komma att ha, kommer vi inte i närheten av det satta målet för 2050 genom att enbart satsa på energieffektivitet i nya byggnader. slutsatsen är snarare att en minskning av energianvändningen måste ske genom kraftfulla åtgärder i våra befintliga byggnader. De måste helt enkelt energieffektiviseras radikalt. Bygg- och fastighetssektorn står inför en utmaning som hittills inte tagits riktigt på allvar. Detta kräver en rejäl omskakning av befintliga strukturer, regelverk och attityder i byggbranschen. Kunskap, teknik och nödvändiga produkter och material finns. Det som saknas är ett helhetsperspektiv och ett systemgrepp. Enstaka lösryckta och kortsiktigt lönsamma åtgärder som att justera ventilations- och värmesystem eller byta energikälla är visserligen nödvändiga, men det kommer inte på långt när att räcka till. Vi har byggnader som helt enkelt inte är konstruerade för att vara tillräckligt energieffektiva. Långsiktigt är det av största betydelse att först välja åtgärder som leder till att byggnaden behöver mindre värme och el för att åstadkomma ett bra inomhusklimat. Det innebär kraftiga förbättringar av byggnadens golv-, vägg- och takisolering, fönster och dörrar, det så kallade klimatskalet. Det är också nödvändigt med ett bra ventilationssystem för att säkerställa att man får ett mycket bra inomhusklimat och mycket effektiv värmeåtervinning. Man måste därefter anpassa värmesystem, styr- och reglersystem till husets lägre värmebehov. Därefter kan man välja lämpliga miljövänliga energikällor för att täcka kvarvarande el- och värmebehov. Husens energibehov bör sänkas så långt det är möjligt, oberoende av energikällan. Energibehovet är en känd faktor, medan framtidens energikällor ter sig högst föränderliga. halverad energianvändning på 15 miljoner kvadratmeter boyta per år fram till 2050 det är en siffra som inger respekt. Som jag ser det måste fastighetsbolagen snarast inrikta sig på att för det första ha en betydligt högre ambition än dagens vid all renovering av byggnader. För det andra måste man snarast införa minst så kallade passivhusteknik som standard vid nyproduktion. Passivhus innebär att byggnaden i princip är i det närmaste självförsörjande på värme. Merkostnaden jämfört med dagens byggstandard är marginell. Flera länder i EU, till Alingsåshem hör till dem som byggt om miljonprogramslägenheter för att spara energi. exempel Österrike, Danmark, Frankrike, Tyskland, Holland och Storbritannien, har redan beslutat om att successivt införa nya byggregler som kräver så kallad passivhusstandard. Den svenska regeringen måste agera nu och följa i dessa länders spår och se till att få tydliga styrmedel om vi ska vara trovärdiga i klimatarbetet. Byggsektorn måste förvisso vakna och själv kraftfullt driva på utvecklingen. All erfarenhet visar att den också behöver allt stöd den kan få från politiskt håll. Ambitionen att genomföra kraftfull energieffektivisering vid renovering måste också stöttas av regering och riksdag. Ge myndigheter styrmedel som sporrar fastighetsägare att efterfråga betydligt bättre energieffektivitet än dagens byggstandard. Eller rentav ålägg dem att uppnå detta. Vi har ett stort byggnadsbestånd som står i tur för omfattande renovering. Fram till 2050 finns för varje hus i princip bara ett enda tillfälle när omfattande energieffektivisering är ekonomisk. Det är när andra större renoveringsbehov uppstår, något som endast inträffar var 40 50:e år. Då, endast då, finns chansen att halvera husens energianvändning. Och tas den inte tillvara kommer vi inte ha en chans att nå målet att minska energianvändningen med 50 procent till Arne Elmroth professor emeritus i byggnadsfysik vid Lunds Tekniska Högskola 26 Bofast 1/2010 Bofast 1/

15 o r d n i n g p å k o n t o r e t o r d n i n g p å k o n t o r e t Rensa i röran på skriv bordet Det är lätt att säga att man ska rensa i röran och få bättre ordning i vardagen. Men för den som har svårt att slänga papper kan det kännas näst intill oöverstigligt. Så hur gör man rent konkret? Nina Strandbergs tips på prylar för roligare ordning 1. Skapa plats för småsaker. Vacker förvaring gör det roligare att hålla ordning. Ett fint glas- eller keramikfat för småsaker som gem, snoddar, suddgummin och en rejält tilltagen snygg kruka eller glas att ha pennor i. 2. Använd anteckningsböcker och block med pärmar och blad efter egen smak, klassiskt elegant eller gammaldags gultonat, pärlemorskimrande mönster eller färgglatt. 3. Det finns praktiska expanderbara plastfickor i handeln, som slukar mycket papper och har en plasttunga som täpper till öppningen. De rymmer exempelvis en hel årgång deklarationspapper. 4. I stället för att ha en skrivbordshurts med hängmappar kan mapparna placeras i lådor som finns att köpa för det ändamålet, tänkta att ha lättillgängligt, stående på skrivbordet. Texter EVA BLOMBERG Illustration Helena shutrick bofast har frågat Nina Strandberg som arbetar som professionell organisationskonsult sedan tre år. Som sådan skapar hon handgripligen ordning hemma hos människor eller på deras företag. Personer som har svårt för att slänga papper kan tänkas lägga alla papper i en enda hög. Och så finns de som har svårt för att sortera. De kan i stället vilja slänga allt utan att ens titta igenom papperen, säger Nina Strandberg. "Man måste träna på allt det här och avsätta tid för det. Särskilt den som inte är van" När det gäller att få ordning på skrivbordspapperen tycker Nina Strandberg att man kan börja med att kategorisera dem i olika högar: "spara och arkivera", "slänga direkt", "information som kan vara bra att ha" och så vidare. Om det är svårt att veta om informationen verkligen är värd att spara, kan det vara en bra idé att googla eller använda biblioteken. Finns den på internet eller bibliotek: släng! Folk sparar av något slags framtidsångest: de kan ju behöva det där papperet någon gång. Men ofta finns informationen att hämta när man behöver den. när man kommit så långt sorterar Nina Strandberg in högarna i plastfickor, arkiveringsmappar eller annan förvaring. Men det är viktigt att tydligt skriva på vad de innehåller. Inte bara slänga ner allt i en hög. För då är jobbet förgäves, säger hon. Nina Strandbergs råd kan för somliga verka helt självklara. Men så är det inte, i alla fall inte enligt henne själv. De som kontaktar mig har ju problem med just det här, så uppenbarligen är det inte självklart för alla. Man bör fundera över vad som fungerar bäst för en själv, råder Nina Strandberg. En del är hängmappspersoner, andra pärmpersoner. Brevkorgar fungerar för många, men det är enligt henne en plats för "aktiva papper". Det ska vara lite fart på de papper som läggs där. Om de är sådana som aldrig används så ska de i stället arkiveras. Min erfarenhet är att brevkorgen lätt blir en slutstation. Man luras att tro att papperen har placerats där de ska vara, fast de i själva verket är osorterade. Nina Strandberg är heller ingen vän av post-it-lappar. Hon tycker att de ramlar ner och påminner om saker vid fel tidpunkt. Den som är väldigt svag för dem kan, i stället för att kassera lapparna helt, fästa dem i ett behändigt A5-block. Inte A4-storlek, eftersom det blir för otympligt. Det bästa, enligt Nina Strandberg, är dock att skriva in vad som ska göras direkt i blocket så blir det dessutom inte så tjockt. ett annat tips från Nina Strandberg är att, i stället för att spara en hel tidning för att där finns en artikel värd att läsa, riva ur artikeln och lägga i en plastficka. Den kan sedan tas med och läsas när tillfälle ges. Man måste träna på allt det här och avsätta tid för det. Särskilt den som inte är van. Lägg in en påminnelse i mobilen om att det är dags att sortera, det är mitt tips. En gång om dagen rekommenderar hon att man tar sina papper och sorterar in och kastar. Eller lägger ner i portföljen det som behöver tas med hem efter arbetsdagens slut. En annan viktig sak är att andra på arbetsplatsen ska kunna hitta i ens papper om man skulle bli sjuk eller är bortrest. av alla råd som Nina Strandberg ger tror hon att det viktigaste är att sträva efter en ordning som är personlig. Vi fungerar så olika, så tänk igenom vad som fungerar bäst för dig. Man måste underlätta genom att gå med sin natur och inte emot den, så långt det är möjligt. Och hon betonar: Ge det tid! En dålig vana ska brytas och ersättas av en ny, bättre. Och det måste få ta tid. Organisationskonsulten Nina Strandberg startade sitt företag för tre år sedan efter ett tips från en kusin i USA. michal fifowski 28 Bofast 1/2010 Bofast 1/

16 ordn i n g på kontoret Kaos på skrivbordet? bofasts bostadskryss CHANS TILL STORVINST! Fem krysslösare får tre trisslotter var Här är organisationskonsultens råd, steg för steg 1. Skilj mellan aktiva och passiva papper. Aktiva papper är sådana man arbetar med just nu eller kommer att behöva ganska snart. Passiva är sådana som kan arkiveras eller förvaras i en pärm eller papperssamlare på en hylla högt upp. 2. Skrivbordet är en arbetsplats, ingen för- varingsyta. Hitta ett system att sortera in papperen i, till exempel hängmappar eller pärmar etiketterade med "att åtgärda i dag" eller "väntar på svar". Längst bak kan en mapp få etiketten "att arkivera". När den blir tjock är det dags att arkivera innehållet i en pärm för sig. 3. Kasta det mesta av papperen. Informationen finns oftast någon annanstans, till exempel på internet. Om du inte vill slänga, skanna in dem och spara i datorn så tar de mindre plats. 4. Skapa en "treenighet" mellan almanackan (alternativt mobilens kalender), hängmappsystemet och papperet. I stället för att låta papperet ligga på skrivbordet: skriv in informationen om exempelvis en kurs eller ett möte i almanackan. Sortera sedan in papperet i hängmappsystemet under fliken "kommande händelser". När det är dags att gå på mötet plockas papperet fram. 5. Släng post-it-blocken! Många sätter upp post-it-lappar på skärmen eller på skrivbordet. Men de ramlar ner, fastnar i andra papper och påminner om saker vid fel tidpunkt. Skriv listor i stället som förslagsvis sätts i en A5-mapp eller ett block, helst inte A4-storlek, eftersom det är för otympligt. På så vis blir det överskådligt och listorna kan delas upp i olika göromål: "att ringa", "att mejla" eller "ärenden på stan". Eller, sortera in dem efter veckodagar, ämne eller till exempel stadsdel. n LÖS KORSORDET OCH VINN TRISSLOTTER! När du löst korsordet skicka ditt namn, din adress och meningarna i de färgade fälten till Bofast Box STOCKHOLM Du kan även e-posta till Effektiva system inom orderhantering och energiuppföljning! Momentum kan erbjuda innovativa och moderna system för både orderhantering och energiuppföljning. Fastighetssystemet Husar erbjuder ett brett portaltänk och effektiviserad orderhantering med mobila lösningar. Energiuppföljningssystemet Momentum RC hjälper dig få full kontroll på energiförbrukningen genom enkla analysmöjligheter och uppföljning av energisparprogram. Kontakta oss om du vill veta mera om hur ni kan effektivisera er verksamhet! Maila oss på eller ring Bofast 1/2010 Fem av dem som skickat in rätt lösningar vinner tre trisslotter var. Senast den 25 februari vill vi ha ditt svar. De rätta meningarna till kors ordet i förra numret av Bofast var "Här är jultomten på gång, Går djupt in för snöskottningen och Småroligt i juletid. Hela lösningen återfinns på sidan 36. och vinnarna blev Gerd Eriksson, Avesta Margaretha Karlsson, Källby Marianne Pettersson, Trelleborg Britt Åkesson, Ystad Roland Älander, Järvsö Bofast 1/

17 Step 60 Silent Kraftigt och ljudreducerande elslutbleck Det unika i STEP 60 Silent är två patenterade tekniska lösningar som både fastighetsägaren och de boende drar nytta av. Listtryckstekniken ser till att dörren alltid kan öppnas utan att fastna och Silent-tekniken får dörren att öppna lätt och nästan helt utan ljud. Vid stängning ser Silent-tekniken till så att dörren går säkrare i lås och detta sker nästan helt ljudlöst. Öppnar trots tryck från tätningslister Säker Tyst Brandgodkänd A60/E60/EI60 Stendal El. AB Signalistgatan Västerås Tel Fax skanark arkitektbyrå riksrundan något informera på gång? oss Skriv om till: era Bofast, personalnyheter! Box 474, Stockholm Skriv till: Eva Bofast, Blomberg Box 474, tel Stockholm 81 e-post: e-post: Nytt flyt för hus på is KARLSTAD. Det kommunala bostadsbolaget Karlstad Bostads AB lade för något år att de därför får en högre hyra än övriga lägenheterna blir lägesmässigt exklusiva och sedan projektet Sjögången, med 140 lägenheter, på is. Detta på grund av det rådande tydligt i intresseförfrågan som gick ut. genheter i området. Och hyrorna framgick ekonomiska läget. En flytande bostad, som har två och ett Nu återupptas planerna för de sjönära halvt rum om 62 kvadratmeter, kommer att hyresrätterna, varav tolv kommer att ligga ligga på cirka kronor i månaden. bokstavligen i vattnet. De byggs nämligen Men den som lätt blir sjösjuk göre sig icke på flytande pontoner. besvär. För när det blåser ordentligt kommer Det är ett väldigt bra läge, centralt i det nog att kännas. Karlstad, nära vatten och i bästa västerläge. Kanske kommer man att vaggas till Vi såg redan 2008 ett stort intresse för de sömns, säger Mats Enmark skämtsamt, men här bostäderna. Särskilt de flytande, säger betonar att det normalt inte kommer att Mats Enmark, vd för Karlstads Bostads AB. gunga någonting alls. Bara när det stormar. Då, 2008, fick man in cirka 300 intresseanmälningar när en förfrågan skickades ut i moderbolaget Karlstads Stadshus styrelse Om beslut fattas om att börja bygga, först till Karlstadborna. och sedan i fullmäktige, kan första inflyttning bli Mats Enmark berättar att de flytande lä- Miljonregn i snöigt Umeå UMEÅ. En välkommen julklapp blev det när Umeå kommun, Umeå energi och det kommunala bostadsbolaget Bostaden i december fick dela på 33 miljoner kronor i stödpengar från regeringen. Pengarna ska gå till miljonprogramsområdet Ålidhem och projektet att göra det till "den hållbara kulturstadsdelen". Bland annat ska bidraget finansiera lågenergihus med solceller och små lokala vindkraftverk. Visionen om ett grönare Umeå som ska Ett av Bostadens hus i Ålidhem. vara "ett nordligt nav för modern miljöteknik" ställer krav på samtliga involverade, enligt Ann-Sofi Tapani, vd för Bostaden. Alla vi som är inblandade, byggherrar såväl som leverantörer och konstruktörer, behöver lära oss hur vi kan bygga med en bättre helhetssyn. Därför är ett stöd som detta oerhört viktigt för att vi ska kunna ta större steg än vi annars hade kunnat göra. Investeringsstödet på totalt 119 miljoner kronor delades ut av Delegationen för hållbara städer, och gick förutom till Umeå även till Malmö och Stockholm. Satsningen i Ålidhem omfattar cirka 500 lägenheter varav 130 i nybyggnation. ulrika majstrovic hansén Vanliga villor väl värda att vårda SVERIGE. Nu har de gjort det igen. Författarna till Så byggdes staden, som kom år 2000, har åter skrivit en bok om svensk arkitektur. Så byggdes villan heter boken som kom i höstas, skriven av Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen. Trots att Sverige har cirka två miljoner småhus, varav drygt inom allmännyttan, har det "saknats tillgänglig kunskap om den svenska villaarkitekturen", anser författarna i förordet. För att råda bot på det skrev de denna nya bok om svensk villaarkitektur från 1890 till Spektakulär arkitektur har i alla tider omskrivits och diskuterats. Vardagsarkitekturen, däremot, har inte ägnats många spaltrader, tycker författarna, som även är arkitekter. I boken visas tidstypiska villor och karaktäristiska byggnadsdetaljer från de första villorna byggda på 1890-talet, genom decennierna, och fram till i dag. Varje kapitel sätter fokus på det tidstypiska med hjälp av periodens arkitektur; entréer, fönster, planlösningar och stadsplanering. För den fastighetsägare som vill renovera sitt hus finns också en ritningsdel med Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen. skalangivelser för lister, socklar, fönster, dörrar och trappräcken med mera. Så byggdes villan var en av de nominerade böckerna till Augustpriset 2009, men tog inte hem något pris. formas Bofast 1/

18 på nya jobb på nya jobb informera oss om era personalnyheter! Skriv till: Bofast, Box 474, Stockholm e-post: informera oss om era personalnyheter! Skriv till: Bofast, Box 474, Stockholm e-post: FJÄRRVÄRMECHEF leder stiftelse i hallsberg Ny vd för Hallsbergs kommunala bostadsstiftelse Hallbo är Astridh Fredriksson. Hon har tidigare arbetat som planeringschef på Eon Värme i Örebro och efterträder Anne- Lie Carlos Jeansson som gått till tjänsten som ny central chef för Swedbank i samma stad. Astridh Fredriksson började sin nya tjänst på deltid i januari och tillträdde på heltid i februari. från Mimer i Västerås till Platen i Motala Den kommunala bostadsstiftelsen Platen i Motala får i juni en ny vd efter Kenneth Söderman, som går i pension. Det blir Peter Sjerling som tar över vdstolen. Han kommer närmast från Bostads AB Mimer där han varit distriktschef i drygt två år. Peter Sjerling har tidigare även arbetat hos kommunägda Örebrobostäder och som förvaltningschef inom samma kommun. ställningsbyggar-vd börjar på Einar mattsson I mars tillträder Peter Andersson som vd för bygg- och förvaltningsföretaget Einar Mattsson Byggnads AB. Närmast kommer han från det tyska ställningsbyggarföretaget Layhers skandinaviska bolag, där han varit vd de senaste sju åren. Peter Andersson efterträder Mikael Hallengren som varit tillförordnad vd sedan årsskiftet. ny emmaboda-vd tar över fastigheter och flygbana Ivan Lindmark blir ny vd för Emmaboda Bostads AB. Han tillträdde sin nya tjänst i december och efterträder Tommy Blomster, som går i pension. Ivan Lindmark kommer närmast från maskin- och verktygsleverantören Jon Stenberg AB i Lindås där han varit vd, men han har också lång erfarenhet från flera befattningar inom pumptillverkaren ITT Flygt, numera ITT Water & Wastewater. 25 procent av sin arbetstid ska han även ägna kommunägda Emmaboda Fastighets AB och dess delägda dotterbolag Emmaboda Flygbana Fastighetsförvaltning, även i dessa bolag som vd. VD I VARA BLIR DITO I LIDKÖPING Jörgen Ehn, nuvarande vd för västgötska kommunägda Varabostäder, blir ny vd för likaledes kommunala bostadsbolaget AB Bostäder i Lidköping. Han efterträder Mats Boström som i många år varit vd för Lidköpingsbolaget. Mats Boström kommer att jobba kvar i företaget, bland annat med nybyggnad. Berätta om ditt nya jobb för andra! Skicka gärna text och bild till Kunskap, erfarenhet och trygghet På hittar du ca 250 konsultföretag med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjörer som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt. han blir ny chef FÖR STATLIGA BYGGPROJEKT Projektenheten på Statens fastighetsverk har en ny chef. Stefan Eriksson, som tillträdde tjänsten som enhetschef redan i oktober, kommer närmast från Stockholm stad där han arbetat som utredare, projektledare och chef i närmare tjugo år. Han efterträder Lars Åke Sandin som gått vidare till en tjänst som fastighetschef inom fastighetsverket. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader, såsom slott, teatrar, museer och ambassader, samt statens skog och mark, som totalt utgör en sjundedel av Sveriges yta. FRÅN LUFTFART TILL SAMHÄLLSBYGGNAD Konsultföretaget WSP har utsett Jan-Erik Larsson till avdelningschef för WSP Samhällsbyggnad i Uppsala. Han tillträdde sin nya tjänst i december, då företrädaren Anders Dahlin gick vidare till tjänsten som teknisk chef på transportkonsultföretaget Vectura. Jan-Erik Larsson kommer närmast från Luftfartsverkets teknikavdelning där han arbetat som kontorsansvarig och projektledare för ett antal stora projekt på Arlanda. peter knutson Göran Wendel, vd för nybildade fastighetsbolaget Tornet. För drygt ett år sedan lämnade han vd-posten på Sveriges största bostadsbolag, allmännyttiga Svenska Bostäder. Som vd för ett helt nytt privat fastighetsbolag satsar Göran Wendel nu på att bygga hyresrätter varje år. förre vd:n för svenska bostäder, Göran Wendel, har precis börjat arbeta som ny vd för det privata fastighetsbolaget Tornet när Bofast ringer. Han lämnade allmännyttan för lite drygt ett år sedan och har under tiden som gått, fram till årsskiftet, arbetat som konsult. Ganska tidigt började jag jobba med att undersöka förutsättningarna för att dra igång ett sådant här bolag, som Tornet. Jag fick en fråga från Erik Paulsson (se fotnot), som hade en idé, och det här blev resultatet, säger Göran Wendel. Tornet har tre ägare: fastighetsbolagen Fabege och Brinova Fastigheter samt bygg- och anläggningsföretaget Peab. I början av året tillsköt ägarna totalt hyresrätter i det nybildade bolaget. I gengäld fick de Tornet-aktier. Därtill har Tornets likaledes nybildade dotterbolag Tornet Bostadsproduktion för avsikt att bygga mellan 500 och hyresrätter varje år. Vi kommer att bli en tung aktör på det här området, säger Göran Wendel med övertygelse. det var möjligheten att bygga hyresrätter med den ägarstruktur som Tornet har inom den privata sfären som lockade honom att tacka ja till att leda företaget. Dock har han inte arbetat där tillräckligt länge för att kunna peka på några stora skillnader jämfört med att jobba med allmännyttiga hyresrätter. Det är lite tidigt att säga ännu. Och jag har inte jobbat inom den privata världen tidigare, framhåller Göran Wendel. Affären är dock densamma, påpekar han, även om man har tydligare fokus på avkastning på kapitalet inom privata verksamheter. "Vi vill, inom ramen för ett affärsmässigt tänkande, ta ett samhällsansvar och medverka till att rörligheten på bostadsmarknaden kan öka" säger Göran Wendel i ett pressmeddelande om de nybildade bolagen. Många andra privata byggare tycker att det blir för dyrt att bygga hyresrätter. Kan då Tornet bygga billigare? Vi måste förstås också ha avkastning i kalkylerna, och kalkyler som håller över tiden. Annars stupar projekten redan vid finansieringen. Däremot har vi i ägarbilden ett stort kunnande. På så sätt tror vi att vi kan hålla nere kostnaderna, Det blir spännande att bygga upp ett nytt företag från grunden hålla bostadsproduktionen igång och därigenom få en utveckling i samhället, säger Göran Wendel. Tornet Bostadsproduktion ägs, förutom av Tornet, även av Folksam och Riksbyggen, till 19 procent vardera. Bolaget kommer framför allt att bygga i regionerna Stockholm, Mälardalen, Göteborg och svenska sidan av Öresund. Moderbolaget Tornet har sitt säte i Skåne och dotterbolaget i Stockholm. Själv kommer Göran Wendel att dela sin tid mellan orterna. Det är inget nytt för mig att pendla, och jag tycker att det fungerar. Kommunikationerna är ju bra. Men jag bor i Stockholm nu och kommer fortsätta med det. Svenska Bostäder har i dagsläget hyresrätter. Så det kommer förstås att bli annorlunda att leda ett bolag som till en början endast har ett par tusen lägenheter, tillstår Göran Wendel. Det är en helt annan storlek än jag jobbat med tidigare, men det här är ett annat slags utmaning: att få bygga upp ett nytt företag från grunden. Det ska bli spännande. Fotnot: Erik Paulsson är en av grundarna till byggföretaget Peab, och håller numera i styrelseordförandeklubban bland annat i fastighetsbolagen Fabege, Wihlborgs och Diös. 34 Bofast 1/2010 Bofast 1/

19 Här skulle ditt företag ha kunnat synas! Du vet väl att tidningen Bofasts läsare: omsätter 50 miljarder kronor. använder tidningen som ett verktyg i sitt dagliga arbete. bygger nytt och ständigt renoverar och förbättrar sina hus. förvaltar lägenheter och 8 miljoner kvadratmeter lokaler. Ring så berättar jag mer Sten-Åke Rydén, tel Branschtidningen Bofast kommer ut med 8 nummer per år, ofta med temaämnen inom bygg och fastighet. Lösning korsord nr 8/09 SABONYTT SABOnytt ingår som en självständig del i tidningen Bofast och innehåller information och nyheter från SABOs kansli. Redaktör Nina Rådström-Oldertz, SABO, Box 474, Stockholm, , TVÅ VIKTIGA FRÅGOR PÅ FÖRTROENDEMANNAKONFERENSERNA I april ordnas regionala förtroendemannakonferenser på fem platser i landet. Två viktiga frågor står på dagordningen. Den ena frågan gäller regeringens proposition om allmännyttans villkor och hyressättningen. Vad innebär förslagen och vilka blir konsekvenserna? Detta belyser vi i en föreläsning och i ett panelsamtal med lokala aktörer. Den andra frågan gäller hur arbetet som förtroendevald i styrelsen för ett SABO-företag kan utvecklas. Vad kan göras för att förbättra NYA VILLKOR FÖR KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG I mitten av mars lägger regeringen fram sin proposition om allmännyttans villkor och hyressättningen. Veckan efter ordnar SABO en konferens för att informera om förslaget och konsekvenserna för bostadsföretagen. På konferensen kommer vi även att fördjupa oss i vad affärsmässighet innebär i praktiken och hur det kan kombineras med samhällsansvar. Företrädare för regeringen, Hyresgästföreningen, SKL och Konkurrensverket kommer att ge sin syn på de aktuella frågeställningarna. Konferensen riktar sig till VDar och ledningsgrupper i SABO-företagen och genomförs den mars i Stockholm. Information Jörgen Mark-Nielsen eller Gunilla Wikman Arnberg, , ÄR NI BÄST I NORDEN PÅ FÖRNYELSE AV BOSTADSOMRÅDEN? Nu är det dags att söka det pris som Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsföretags organisation (NBO) delar ut. NBO, som SABO är medlemmar i, delar vartannat år ut ett pris till nordens bästa bostadsföretag inom ett visst tema. Årets tema är förnyelse och modernisering av bostäder och bostadsområden. Projekten ska röra bostäder som är minst 20 år gamla och som har tillförts nya kvalitéer så de är bättre rustade att möta framtidens bostadsbehov. Sista ansökningsdag är 1 maj och underlätta detta arbete? På vilket sätt kan SABO bidra? Konferenserna vänder sig till alla förtroendevalda i SABO-företagen och genomförs i Lycksele den april, i Umeå den 14 april, i Stockholm den 15 april, i Malmö den 20 april samt i Göteborg den 21 april. Information Jörgen Mark-Nielsen Gunilla Wikman Arnberg, , eller Marika Lundin, , PAWEL FLATO NR ATT UPPHANDLA OCH KONTROLLERA MÅLERITJÄNSTER För dig som vill bli en skickligare beställare av måleritjänster erbjuder vi en endagsutbildning den 16 mars i Stockholm eller den 13 april i Göteborg. Kursledare är Gösta Gustavsson, SABO, nätverksansvarig och Ove Forslund, tidigare måleriansvarig på Svenska Bostäder. Vi går igenom hur man upprättar förfrågningsunderlag och studerar och jämför olika sätt att upphandla på. Du får en inblick hur man kan utnyttja referens ytor samt information om hur måleriavtalet är uppbyggt. Vi diskuterar även valet mellan pappertapet, Non-Wowen och målad väv. Du får också lära dig hur du bäst utnyttjar det omfattande material som Nätverket för måleriupphandlare har samlat på SABOs hemsida. Information Gösta Gustavsson, VÅGA FRÅGA! UTBILDNING OM VÅLD I NÄRA RELATIONER Studier visar att många medarbetare i bostadsföretag någon gång har misstänkt att hyresgäster utsätts för våld i sina bostäder. Vad kan man då göra om man inte vet var hjälp finns att få, om man inte förstår våldets mönster eller har insikt i vad det innebär att vara utsatt? Det är några av de frågeställningar som tas upp i denna utbildning. Gemensamt arbetar vi fram strategier för hur vardagliga situationer kan hanteras genom ökad kunskap och kompetens. dag för dag SABO sprider kunskap 2010 Förvaltningsträffar februari i Malmö 9 10 mars i Stockholm Miljörevision februari i Stockholm Utbildning för ordförande och vice ordförande Fullsatt! februari i Stockholm/Bro Hyresjuridik uppdatering 18 februari i Stockholm Utbildning för ombyggnadssamordnare februari, 17 mars i Stockholm Kundserviceutbildning hyresjuridik 3 4 mars i Stockholm Fokus: Nycklar till friska företag 9 mars i Stockholm Flygande Start på Jobbet mars i Stockholm Att upphandla och kontrollera måleritjänster 16 mars i Stockholm, 13 april i Göteborg Bovärdsutbildning Vardagsjuridik mars i Stockholm Trygghetsbostäder och trygghetsboende mars i Stockholm Språk/studieresa Bostadsengelska april Cambridgeshire Förlängd anmälningstid 12 februari Våga fråga! 13 april i Stockholm Kundserviceutbildning kommunikation april i Stockholm Trycksaker från SABO Hem för miljoner Förutsättningar för upprustning av rekordårens bostäder Hur finansieras upprustningar idag och vilka ekonomiska förutsättningar finns det för att genomföra upprustningar framöver? Ska vi lyckas med att rusta upp fastigheterna som byggdes under miljonprogrammet krävs det en bred och hållbar överenskommelse där staten tillsammans med företrädare för de kommunala bostadsföretagen, de privata hyresvärdarna, hyresgästerna och byggindustrin enas om spelreglerna och där var och en tar sin del av ansvaret. 24 sidor. Tryckår: Pris: 75 kronor. Beställ via Alla trycksaker kan beställas från SABOs hem sida under fl iken trycksaker. Det är svårt att få till behövlig nyproduktion när kommunerna tar sådan lång tid på sig att processa planer A K T U E L L I N F O R M AT I O N F R Å N S A B O 36 Bofast 1/2010 Information Johanna Ode Information Lena Johansson, SABOs VD Kurt Eliasson bloggar på

20 Produktnytt renovering BOFAST PRESENTERAR NYHETER UR PRODUKTFLÖDET Sverige världsbäst på återvinning av mattspill 20 procent av allt svenskt mattspill, 300 ton, återvinns och går åter i produktion. Företaget Tarkett trappar nu upp ambitionen och har för avsikt att återvinna hela 500 ton per år. Varje år läggs nästan fem miljoner kvadratmeter plastgolv i Sverige. Av detta går en halv miljon kvadratmeter till spillo. Återvinningsprojektet är ett led i en satsning som bygger på ett helhetsperspektiv där människa, natur och ekonomi hänger ihop, säger Magnus Lindholm, nordisk marknadsföringschef på Tarkett. Ny soffbordsbok om renovering Renoveringshandboken för hus byggda har utkommit. Den tar ett helhetsgrepp på renoveringsfrågorna och försöker ge beslutsfattare i bostadsförvaltande företag ett bra underlag när de ska ta fram strategier för husrenovering. Vi har fokuserat på själva husen och strategier för att samordna olika åtgärder och processer när det är dags för stambyte och badrumsrenovering. Det gäller att få med alla aspekter och välja hållbara strategier som är kostnadseffektiva på lång sikt, säger Rolf Kling, VVS-Företagen. Boken tar upp inventering, besiktning och boendesamverkan för flerbostadshus. Den handlar också om upphandling och bland annat val av teknik när det gäller återvinning och energieffektivisering. ALLT DU BEHÖVER FÖR FASTIGHETSUNDERHÅLL! Vi erbjuder bland annat: Ljuskällor Elartiklar Beslag och lås Städredskap och rengöringsmedel Redskap Fläkt och spis VVS-artiklar Verktyg För att hitta ditt närmaste DahlCenter gå in på dahl.se Ring oss gärna på eller maila på 38 Bofast 1/2010

Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185

Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185 1 (8) Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185 Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsföretag 1. Är förändringarna genomgripande? De förändringar som sker i reglerna för de allmännyttiga

Läs mer

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253

Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253 Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253 15 NWT åp Til B Yttrande till Förvaltningsrätten i Stockholm, i mål nr 13833-15, angående laglighetsprövning enligt kommunallagen

Läs mer

STAMSTRIDEN. Vinstkrav på alla bolag. Snart kan det bli fred i. EU-kommissionen fortsätter granska allmännyttan. Nästan bara nollhöjningar

STAMSTRIDEN. Vinstkrav på alla bolag. Snart kan det bli fred i. EU-kommissionen fortsätter granska allmännyttan. Nästan bara nollhöjningar Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan pris 59 kr nummer 8/20 09 Vinstkrav på alla bolag Nästan bara nollhöjningar EU-kommissionen fortsätter granska allmännyttan Sverige följer inte WHO:s radonråd

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Debatten om hyressättningen i Stockholms stad har intensifierats under de två år som har gått sedan den första utgåvan

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

Till: Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE. Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag överväganden och förslag (Ds 2009:60)

Till: Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE. Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag överväganden och förslag (Ds 2009:60) Till: Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag överväganden och förslag (Ds 2009:60) Innehållsförteckning Allmänt... 4 SABOs synpunkter i sammandrag...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet SABO har vid ett remissmöte den 26 augusti muntligen lämnat synpunkter på förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Rapport efter informationsmöten om köksrenoveringen i Rinkeby

Rapport efter informationsmöten om köksrenoveringen i Rinkeby Rapport efter informationsmöten om köksrenoveringen i Rinkeby Den 3 oktober 2015 höll vi på Stockholmshem informationsmöten för våra hyresgäster som bor vid Mjölbyplan, Axbyplan och Ljungbyplan. Här kommer

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Gustav Holst 2011-09-01

Gustav Holst 2011-09-01 Gustav Holst 2011-09-01 Utredning av relining 2010-2011 Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Byggvetenskap I samarbete med: Brandkontoret Fastighetsägarna Länsförsäkringar Sabo HSB VVS-Företagen Familjebostäder

Läs mer

YTTRANDE. EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38) Dnr 37/2008 Stockholm den 8 september 2008

YTTRANDE. EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38) Dnr 37/2008 Stockholm den 8 september 2008 YTTRANDE Dnr 37/2008 Stockholm den 8 september 2008 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2008/2861/OFA/BO EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38) Sieps har ombetts yttra sig över betänkandet EU,

Läs mer

Anslag / Bevis Justeringen har tillkännagetts genom anslag

Anslag / Bevis Justeringen har tillkännagetts genom anslag Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens ekonomiutskott - delegering 2011-02-02 1 Plats och tid Förvaltningsbyggnaden Arvidsjaur klockan 08.30-12.15. Beslutande Jerry Johansson (s),

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

Analysunderlag utdelning Örebrobostäder AB

Analysunderlag utdelning Örebrobostäder AB 1 (14) Handläggare Diarienummer Datum Marcus Kjellin FSG-Mars-2015 2015-03-29 Analysunderlag utdelning Örebrobostäder AB 1. Inledning Arbetsgruppen som arbetar med utdelningsproblematiken kring Örebrobostäder

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Motion 15 Motion 16. med utlåtanden

Motion 15 Motion 16. med utlåtanden Motion 15 Motion 16 med utlåtanden 44 Motion 15 Ombildningar av allmännyttans hyresrätter/ Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter Ombildningen av allmännyttans lägenheter fortsätter. Nu med ännu

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor

Läs mer

Rapport 2011:21 REGERINGSUPPDRAG. De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden

Rapport 2011:21 REGERINGSUPPDRAG. De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden Rapport 2011:21 REGERINGSUPPDRAG De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden Boverket december

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Värdefull information för Dig som skall köpa bostad.

Värdefull information för Dig som skall köpa bostad. Värdefull information för Dig som skall köpa bostad. I detta häftet finner Du information som kan vara bra att känna till när det är dags att köpa bostad. BUDGIVNING Den allmänna utgångspunkten för budgivning

Läs mer

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Hyresbostadsmarknaden i Tyskland Hyresrätt är den vanligaste boendeformen De flesta hyresbostäderna ägs av privatpersoner Hyresrätten

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22

Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm E-postadress JU.L1@justice.ministry.se Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22 Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna) har tagit del av Justitiedepartementets

Läs mer

Arbeta säkert med relining. Risker, regler och skyddsåtgärder

Arbeta säkert med relining. Risker, regler och skyddsåtgärder Ett faktablad från Centrum för arbets- och miljömedicin 2014 Arbeta säkert med relining Risker, regler och skyddsåtgärder Vanliga riskområden vid arbete med relining Ögon Helmask eller halvmask med ögonskydd

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Checklista för val och installation av återströmningsskydd

Checklista för val och installation av återströmningsskydd Checklista för val och installation av återströmningsskydd Samtliga fastighetsägare i Borgholms kommun som är anslutna till den allmänna dricksvattenanläggningen skall förse inkommande dricksvattenledning

Läs mer

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se CHECKLISTA För uppsägning av lokalhyresavtal www.svenskhandeljuridik.se 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Det indirekta besittningsskyddet...3 Hyresvärdens uppsägning för villkorsändring...3

Läs mer

Stambyte och nytt badrum

Stambyte och nytt badrum Stambyte och nytt badrum 1 2 Vad händer vid stambytet? I huset du bor i eller är på väg att flytta till så börjar rörstammar och vattenledningar bli gamla. De har slitits under årens lopp och måste nu

Läs mer

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:

Läs mer

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 13 juni 2011 1 (11) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdes kl 13.30-16.

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 13 juni 2011 1 (11) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdes kl 13.30-16. Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 13 juni 2011 1 (11) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdes kl 13.30-16.35 Beslutande: Per Gruvberger, ordf Ulf Söhrman Urban Granfeldt Annika

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Syftet med riktlinjerna Ett centralt inslag i de rättigheter som hyresgästerna har enligt hyreslagen är rätten att byta bostad med

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

Info! Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars. Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10

Info! Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars. Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10 April 2014 Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10 Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars I mars bjöd vi in till ett möte där du fick komma med önskemål och förslag inför

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

56s Ägardirektiv AB Össebyhus (KS 20tI.082)

56s Ägardirektiv AB Össebyhus (KS 20tI.082) Kom munstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 2012-05-03 12 (16) 56s Ägardirektiv AB Össebyhus (KS 20tI.082) Beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att fastställa

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas.

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. 1 ETT FÖRSLAG TILL EN NY BOSTADSPOLITIK INNEHÅLL Hyresgästföreningens mål 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Den stora kassaskrotningen - så slår den

Den stora kassaskrotningen - så slår den Den stora kassaskrotningen - så slår den november 2009 Nya regler gör det tufft för säsongsbranscherna Den 12 januari i år klubbades slutgiltigt de nya reglerna om krav på kassaregister igenom. Det betyder

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Inred med Svenska Bostäders stilval och tillval

Inred med Svenska Bostäders stilval och tillval Personligare hem Inred med Svenska Bostäders stilval och tillval Nu gör vi det enklare för dig att sätta din personliga prägel på din lägenhet. Genom Svenska Bostäders stilval och tillval kan du inreda

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Granska ombildningen till bostadsrätt

Granska ombildningen till bostadsrätt Granska ombildningen till bostadsrätt När en ombildningsprocess drar igång finns det anledning att särskilt granska några saker för att försäkra sig om att man inte blir vilseledd. Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Att tänka på vid andrahandsuthyrning

Att tänka på vid andrahandsuthyrning Att tänka på vid andrahandsuthyrning Hyresvärdens samtycke krävs För att få hyra ut sin lägenhet i andra hand krävs samtycke från hyresvärden. Förstahandshyresgästen skall göra en skriftlig ansökan till

Läs mer

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Experter gör trolig koppling av kemikalien BPA till fetma, diabetes och en rad psykiska sjukdomar

Experter gör trolig koppling av kemikalien BPA till fetma, diabetes och en rad psykiska sjukdomar Bra att veta att: Vanlig plast kan leda till sjukdom Experter gör trolig koppling av kemikalien BPA till fetma, diabetes och en rad psykiska sjukdomar Artikeln är från Svenska Dagbladet Forskare i USA

Läs mer

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun orebro.se 1 Varje invånare i vår kommun använder ca 100 liter vatten varje dag. Det är dels dricksvatten,

Läs mer

REMISSYTTRANDE. Ökad privatuthyrning av bostäder. SABOs synpunkter. Allmänt

REMISSYTTRANDE. Ökad privatuthyrning av bostäder. SABOs synpunkter. Allmänt Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Ökad privatuthyrning av bostäder SABOs synpunkter Allmänt SABO instämmer i bedömningen att en väl fungerande bostadsmarknad är viktig för Sveriges

Läs mer

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas Förslag till en ny bostadspolitik ett förslag Innehåll Hyresgästföreningens mål... 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag... 5 Bruksvärdessystemet

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Ei R2014:07 Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:07 Författare: Johan Carlsson Copyright:

Läs mer

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER FÖRORD Sverige sägs vara ett av länderna i Europa som urbaniseras i snabbast takt. Det är på många sätt en positiv utveckling. I städerna

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Allmn. miljöspark. Allmn. miljöspark. Yttre miljö. 2014: Allmännyttans energisparkampanj. Vet Du om att VSBo deltar? 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1

Allmn. miljöspark. Allmn. miljöspark. Yttre miljö. 2014: Allmännyttans energisparkampanj. Vet Du om att VSBo deltar? 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 214: Allmännyttans energisparkampanj Vet Du om att VSBo deltar?,8,7,6,5,4,3,2,1 Allmn. miljöspark. % Ja % Nej Hur fick Du reda på det? 6 Allmn. miljöspark. 5 4 3 2 1 Utskick VSBo % Hemsida % Annat % Ej

Läs mer

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att hyra ny bostad är en stor händelse, speciellt om det är den första egna lägenheten. Här finns lite användar information: Innehåll 1. Avtal 2. Besittningsskydd

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

Till dig som bor på Vasagatan 9

Till dig som bor på Vasagatan 9 Juni 2012 Till dig som bor på Vasagatan 9 Snart är det dags att bygga om huset på Vasagatan 9. Sedan årsskiftet har vi genom nyhetsbrev informerat dig och dina grannar om planerna och hur de kommer att

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer