NATURSKYDDSFÖRENINGEN I VÄSTERBOTTEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NATURSKYDDSFÖRENINGEN I VÄSTERBOTTEN"

Transkript

1 NATURSKYDDSFÖRENINGEN I VÄSTERBOTTEN Länsstyrelsen Norrbottens län Samrådssvar dnr Att: Vattenmyndigheten LULEÅ Ärende: Yttrande över samrådshandlingar; förslag på Förvaltningsplan, Åtgärdsplan, Miljökvalitetsnormerna, för Bottenvikens vattendistrik år Inledning/sammanfattning En ny förvaltningscykel ska nu inledas. De flesta av Riksdagens miljömål har fortfarande inte uppnåtts eller kommer att uppnås inom generationsmålet. Vi kan konstatera att det går för sakta och att det saknas tydliga åtgärder, prioriteringar, lagregler, kostnadstäckningar m.m i många led inom flera sakområden. FN:s och EU:s intentioner med Polluter Pays Principle verkar har gått i stå. Miljöbalken har försvagats i vissa delar. Vissa förbättringar har dock skett under förra förvaltningsperioden men mycket återstår. Många råd och riktlinjer är dock fortfarande inte utformade. Ekonomiska resurser, samordningar och tid för arbete med vägledningar och tillsyn saknas inom flera myndighetsområden. Ansatsen med förtydligande redovisning av de samhällsekonomiska konsekvenserna är nödvändigt. Det saknas dock en tydligare konsekvensanalys ur ett folkhälsoperspektiv. Folkhälsomyndigheten samt någon eller några av de miljömedicinska centran förutsättes bli involverade i detta viktiga arbete. Detta för att förtydliga behovet och nyttan av kraftfulla insatser, från hela samhället, i arbetet för en hållbar framtid. Förändringar sker snabbt i vår omvärld som även påverkar norra Sverige. Riskerna med klimatförändringen har tydliggjorts mer än väl, med översvämningar och ras i norra delen av landet. Ny kunskap om bakgrundsförhållanden, brister i teknik och redskap uppdagas samt att förändringar sker i konsument- och varu-utbudsledet. Nya miljöfarliga ämnen och kemikalier tillförs i samhället och sprids ut i vår miljön bl.a via avloppsvatten samt via brister i avfallshantering- och återvinningsystemen. Ett nytt problem som Naturskyddsföreningen har uppmärksammat (källa1.) är bl.a microplaster som nu används i ökande utsträckning, helt onödigt, i hudvårds- och kosmetikprodukter, ex. raklödder, deodoranter m.m. Detta går ut via avloppsreningsverken till vattendrag och ut i det marina livet. Olika miljögifter, som även finns i de prioriterade ämnena, finns med i plasterna. Med all annan plast som hamnar i vattnet så drabbas många organismer, fisk och fåglar, i vatten och vid vattnen. Anrikning sker i näringskedjorna. Till komplettering i MKN bör under särskilt förorenade ämnen tilläggas microplaster och/eller plaster. ( källa 1: Rapport: Raklödder till fiskarna, Naturskyddsföreningen år ) 1 (7 )

2 Fiskevandringshinder och uträtade vattendrag, utdikade strandängar, skadad strandvegetation, är fortfarande en verklighet. Detta leder också till en snabbare vattenavrinning. De areella näringarna fortsätter att negativt påverka utläckagen av slam, näringsämnen och kvicksilver till våra vattendrag. Otillräcklig hänsyn till strandzoner och vatten förekommer i bebyggelsen av bostadsområden och fritidshusbebyggelse. Brister finns i den fysisk planeringen på läns- o kommunal nivå i skydd och hänsyn till vattenförekomst. Ett tydligare helhetsgrepp måste tas nu där Miljöbalkens intentioner, om allas ansvar, ska gälla i kommande regelverk, råd och anvisningar. Skogsbrukets stora påverkan i ett landskapsperspektiv måste tydligare uppmärksammas. Vattenavrinningen från stora kalhyggen och hårt dikade markområden med bristande hänsyn för erforderliga strandzoner leder till större vattenflöden och i skenet med större nederbördsmängder så är det läge att snarast i samverkan och med reella åtgärder agera. Gruvnäringens och vattenkraftsägarnas ansvar bör också uppmärksammas. Skonsammare fiske och riskerna med fiskodling må noteras ( källa 2. 3.). Det blir allt tydligare att en kraftig ekosystemansats måste till för att det ska bli en tillräckligt bra förvaltning av våra vattenresurser. (Källa 2. Rapport Hotade hav, Naturskyddsföreningen Källa 3. Rapport Miljöanpassat vattenbruk i Sverige Naturskyddsföreningen ) Synpunkter och frågor/ otydligheter i Programdelarna: Åtgärdsprogram Sid 3, 4 Utmaningar för Bottenvikens vattendistrikt; Läckage av metaller; här må gruvdammarnas sämre dammsäkerhetskonstruktion tas upp. Sid 9 Energimyndigheten; Var kommer den ökade nederbördsmängden och därmed ökande vattenflödena, mera vattenkraft, in här? Sid 13, HaV; åtgärd 1; andra miljögifter, plaster, avfall, rester av fiskeutrustning m.m. sid 17, åtgärd 6; regelverken är för svaga, det går för långsamt, bristerna har funnits i många år. Sid 29, Kemikalieinsp: åtgärd 1; få åtgärder, under särskilt förorenande ämnen kan varje land ta in flera ämnen ex; microplaster. Alltså förbättra MKN med nytillkomna ämnen. Sid 33. Läkemedelsverket; var kommer läkemedelsrester, hormonstörande ämnen in? Sid 45 50, Skogsstyrelsen; åtgärd 1; kommer det privata skogsbruket in här? Skogsvårdslagens svaghet/skillnad mot Miljöbalken är något som måste åtgärdas/moderniseras. Naturskyddsföreningen önskar att den inarbetas i MB. Åtgärd 2; Nuvarande regelverk hindrar Sks arbete. Åtgärd 4: Skogsbrukets landskapspåverkan på vattenavrinningen måste uppmärksammas. I kombination med stora hyggen, många diken, körskador i mark med högt grundvatten eller siltiga moräner, komprimering av marken, framför allt i de lägre terrängavsnitten samt de små eller obefintliga skyddszonerna mot vattendrag, myrmark, vattenkällor, markberedning ca 90 grader mot höjdkurvorna leder till fortsatt snabb avrinning av vatten, erosion av markslänter, slam och miljögifter till vattendragen. Komprimeringen, pga tunga fordon, av mark leder till att markens vattenhållande förmåga snabbt avtar. Dessutom med vetskap om klimatförändringens effekter med ökande nederbördsmängder är det av största angelägenhet att det skyndsamt sker åtgärder. Möjligheter till sanktioner borde finnas för Sks. Slammet kommer även ned till älvarna och det leder till minskade fallhöjder. Den komplicerade bilden borde ge incitament till samarbete. Verksamhetsutövarens ansvar enligt PPP borde gälla. Åtgärd 6; se ovan. Kostnaderna för skador på fisket måste tydligare tas med i beräkningen, samt samhällskostnaderna för sämre folkhälsa. Sid 53, Trafikverket: vi kan konstatera att dikestrummor fortfarande lägs fel. Sid 74, Kommunerna; åtgärd 7; den fysiska planeringen behöver tydligt förbättras vad gäller hänsyn till vatten. Exploaterings-intressen ges ibland för stort utrymme på bekostnad av strandskydd och skydd till vatten. 2 ( 7 )

3 Åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt. Inriktning på åtgärder i och nära våra kustvatten Kort sammanfattade Fysiska förändringar Bebyggelse och infrastruktur längs kusterna måste läggas så att begränsad påverkan sker nära stränderna och i mindre vattendrag. Detta innebär att en kanzon på minst m med träd, buskar och annan vegetation bör sparas närmast stranden/vattnet. Vidare bör muddring begränsas och båtbryggor anläggas gemensamt för större bostads- och fritidsområden. Båttrafiken bör begränsas och fler områden med rikt djurliv, t.ex fåglar under häckningstid, bör få utökat skydd. Åtgärder måste vidare till för att minska spridningen av främmande arter i våra kustvatten främst knutet till fartygstransporter. Avlopps- och dagvatten Allt avloppsvatten skall renas vilket också gäller det mesta av dagvattnet från bebyggda områden. Lokalt omhändertagande med någon form av rening är en viktig åtgärd för främst dag- och dräneringsvatten bebyggda områden och större vägar. Läckage av försurande ämnen och metaller från sulfidjordar Särskilt uppväxtområden som grunda havsvikar med begränsat vattenutbyte måste uppmärksammas och om möjligt åtgärdas. Ett antal förebyggande åtgärder är finns framtagna för att minska spridningen av surt vatten till våra mynningsområden. Storskalig påverkan av areella näringar. Här uppe i norr gäller detta i först hand skogsbruket där avverkning, utdikning och körsskador osv måste förebyggas och i förkommande fall åtgärdas. Viktigt är också att skogbruket vid avverkning lämnar erforderliga skyddzoner mot alla öppna vatten och även våtmarker. Vidare bör inte dikning för avvattning ske mot grunda havsvikar. Utsläppen av främst fosfor och kväve måste också begränsas från jordbruksmark. Skyddzoner är även här behövliga. Planer för markavattning och bevattningsuttag måste upprättas. Bekämpningsmedel bör helst undvikas både i jordbruk, trädgårdar och på stora gräsytor Gruvverksamhet, mineraluttag samt energianläggningar Gruvverksamhet bör noga övervägas och begränsas och mer återvunnet material successivt användas för att minska riskerna för långsiktig påverkan. Utsläppen från äldre gruvor måste vidare miljösäkras. Planerna på nya energianläggningar i eller vid Bottniska viken måste noga prövas enligt Miljöbalken och EU-s miljölagstiftning särskilt i så känsligt innanhav som Östersjön är. Ytterst handlar det om att skydda Bottniska viken och hela Östersjön från ytterligare påverkan av metaller, radioaktiva ämnen och andra miljögifter. Dricksvatten Endast en begränsad del (ca 10%) av de allmänna vattentäkterna har fullgott skydd. Förbättrade och utökade skyddsområden måste komma till för att minska riskerna för spridning av metaller och andra miljögifter. Generellt måste kunskapen hos den som använder mark och vatten förbättras och egenkontrollen utvecklas. Generellt är oftast förebyggande åtgärder de som ger bäst resultat. Myndighetstillsynen behöver också samordnas bättre mellan olika inblandade myndigheter. 3 ( 7 )

4 Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt Inriktning kustvatten särskilt kustområden i södra Bottenviken och hela Norra Kvarken En förvaltningsplan behövs för att samordna och effektivisera vattenförvaltningen även längs Bottenvikens kuster. Planen skall leda till ständiga förbättringar av både den ekologiska och den kemiska stausen i våra kustvatten. Viktigt är att den också är lokalt förankrad har som mål att uppnå miljökvalitetsnormerna utifrån det uppsatta åtgärdsprogrammet. De lokala samverkansgrupperna i form av vattenråd är förutom verksamhetsutövare och myndigheter viktiga i detta plan- och åtgärdsarbete. Den ekologiska statusen i södra Bottenvikens kustområden är god utom i den nordligaste delen och i några mindre områden längre söderut. Den kemiska statusen, utom kvicksilver, är god utom i några mindre kustområden. De kustområden som för närvarande inte uppnått god ekologisk och kemisk status måste prioriteras i vattenvårdsarbetet de närmaste 6 åren. Vi vill betona några punkter på sid 2 till 4. Resultat kan bara nås om ett utvecklat system där förorenaren/användaren skapar medel för åtgärder och att det finns en tät koppling mellan forskning och tillämpning med i första hand inriktning mot förebyggande åtgärder. Vi vill alltså starkt betona att det skall vara användaren/förorenaren som skall stå för kostnaden för de åtgärder som behövs i enlighet med PPP. Detta innebär också att användaren också måste skaffa sig de kunskaper som behövs. Tillsynsmyndigherna måste också få utökade resurser för utöka tillsynen av kustnära vatten. Vattenmyndigheternas nya strategi för miljövakningen tar (sid 5) upp ett antal viktiga punkter som behövs för att uppfylla vattendirektivets krav. Vi instämmer i dessa och vill betona övervakningen av särskilt de biologiska parametrarna och övervakningen av både gamla och ny miljögifter. Slutligen är det viktigt att vattenförvaltningen kopplas till nationella miljömålsarbetet. I detta fall främst till Hav i balans samt levande kust och skärgård och givetvis till de juridiskt bindande Miljökvalitetsnormerna (MKN). Större skyddade områden För att bevara normal ekosystemfunktion och den biologiska mångfalden är det bästa sättet ofta att skydda större sammanhängande områden från exploatering. Bottniska viken med Norra Kvarken är ett grunt unikt vattenområde för både vattenlevande och landlevande organismer. Andelen skyddad areal inom Bottniska viken är endast ca 6 %. Målet är att minst 10 % borde skyddas. Ett utökat skydd av Norra Kvarken har diskuterats vid ett fler tal tillfällen det senaste halvseklet. I de kommande förvaltningsplanerna för både kust och hav i Bottniska viken borde denna diskussion och planering få ett avsevärt utökat utrymme. Ett viktigt mål är att arbeta för ett långsiktigt skydd av hela Norra kvarkens brackvattenområde. Det allra bästa vore att planera för en nationalpark eller ett större sammanhängande Natura 2000 av Norra kvarkenområdet i samarbete med Finland. Ett närmare utvecklat samarbete med Finland behövs även inom andra områden av Bottniska viken för att planer och åtgärdsprogram skall få den verkan som efterstävas i hela havsområdet. 4 ( 7 )

5 Fysisk påverkan (utom vattenkraft) samråd vattenförvaltningen Allmänna funderingar: Vad har det beslutade åtgärdsprogrammet för laglig kraft? Det finns många åtgärder om att öka tillsyn från olika myndigheter, men är åtgärderna bara rekommendationer eller har de faktisk laglig kraft? Väldigt mycket i åtgärdsprogrammet hänger på att det faktiskt blir en rejäl ökning av tillsyn inom många områden. Finns det någon deadline för berörda myndigheter när det gäller att ta fram vägledningar och nationella strategier som ska hjälpa andra myndigheter i sitt tillsyns- och prövningsarbete? Inbördes prioriteringsordning för åtgärderna till myndigheterna, ex till HaV eller Länsstyrelserna? Eller är det 2021 som är deadline? I så fall kan vi inte vänta oss så stora effekter/många åtgärder gjorda under den här vattencykeln i de områden där vägledningar och nationella strategier ska tas fram först. Det finns grova uppskattningar om vad olika åtgärder kostar, men var ska pengarna tas ifrån? Grundregeln är att verksamhetsutövaren betalar men i en del fall måste staten gå in och finansiera, ex när det gäller flottlämningar och herrelösa dammar som inte längre har någon verksamhetsutövare. Bra att staten tar på sig ägandet där, men fortfarande oklart var pengarna till att åtgärda problemen ska tas ifrån. Vad händer om en myndighet inte följer/genomför en åtgärd som de fått tilldelat sig? Det är fastslaget att åtgärdstakten måste öka, men åtgärdsprogrammet blir lite tandlöst när man inte kan/får visa var pengarna till åtgärder ska tas ifrån. När vattenmyndigheten inte får rikta några åtgärder till verksamhetsutövare (som ju är de som ska betala för åtgärder på problem som deras verksamhet orsakar) blir det extremt viktigt att förslagen om ökad tillsyn för ärenden enligt 11 kap MB blir av och att ansvariga myndigheter (ffa länsstyrelserna) får de ekonomiska resurser som krävs för att kunna ställa krav på verksamhetsutövare. Fysiska förändringar: Konnektivitetsförändringar/Vandringshinder: Vägpassager med fellagda vägtrummor som utgör vandringshinder är den vanligaste orsaken till att vattenförekomster inte uppnår god status. Med dagens åtgärdstakt ta det ca 180 år innan alla vandringshinder är åtgärdade! Trafikverket tillsammans med Länsstyrelserna och kommunerna ska inventera, planera och åtgärda vägtrummor som är vandringshinder. - Visst fanns det en liknande åtgärd förra cykeln? Men det finns fortfarande ett nästan lika stor behov som för 6 år sedan. Hur ska man få mer slagkraft i åtgärden? Ett alternativ kan vara att trafikverket eller underentrepenören blir bötfälld om en vägtrumma blir vandringshinder när man bygger en ny väg och lägger dit trumman för första gången. Ett annat alternativ är att ha en utbildad "vandringshinder-ansvarig" med i varje projekt där vägtrummor ska läggas för första gången eller där trummor ska åtgärdas för att undvika att en enda vägtrumma som läggs från och med 2015 blir vandringshinder. Herrelösa dammar från flottningen eller annan verksamhet får nu staten på sitt ansvar. Bra så jämfört med tidigare när markgaren där dammen legat varit ansvarig. Men fortfarande svårt att hitta finansiering för utrivning av dammar. Morfologiska förändringar /Rensningar, rätningar och kanaliseringar från flottningen: Många av Bottenvikens vattendrag är åtgärdskarterade och specifika åtgärder finns förslagna, nu behöver vi ta nästa steg och faktiskt åtgärda alla problem som vi nu vet om och få finansiering till det. Kostnaden för flottledsåterställning och restaurering av rensade eller rätade vattendrag beräknas till ca 28,6 miljoner kronor/år i Bottenvikens vattendistrikt. HaV får som uppgift (åtgärd 5) att ta fram en nationell strategi för hur dessa restaureringar/verksamheter ska hanteras och förslås göra staten ansvarig för underhåll av dessa. 5 ( 7 )

6 Finansieringen föreslås utformas som bidrag på 35 miljoner kronor/år som kommuner ska kunna söka pengar från för att flottledsåterställa och restaurera vattendrag. - Det vore en bra start med bidrag för 35 miljoner att söka från men det kräver en hel del administration från kommunernas sida för att kunna hålla i sådana restaureringsprojekt vilket kan vara svårt, särskilt för mindre kommuner. Det skulle vara bra om det fanns en gemensam administrationsresurs som kan hålla i administrationen för flera restareringsprojekt samtidigt så man slipper lägga så mycket tid och pengar på det i varje enskilt projekt. Kanske en eller två sådana administrationsresurser i varje län i Bottenvikens vattendistrikt. Morfologiska förändringar/markavvattning: Markavvattning innefattar dikning, täckdikning, ytvattensänkning, invallning och sjösänkning. Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, HaV, Kammarkollegiet och Jordbruksverket har fått i uppdrag att ta fram nationella strategier och vägledningar för hur markavvattningar ska hanteras. Särskilt inom jordbruket behövs åtgärder och Jordbruksverket ska vägleda och rådgiva jordbrukare så att påverkan från markavvattningar minskar. Ekologiskt funktionella kantzoner är en åtgärd som kan minska problem anknutna till dikningar. Naturvårdsverket får i uppgift att se över lagstiftningen och se om det behöver införas generella föreskrifter för markavvattningar. Tillsyn och prövning av länsstyrelserna tillsammans med vägledning från myndigheter till verksamhetsutövaren är det som är tänkt att driva åtgärdsprocessen. - Här är tillsynen väldigt viktig eftersom det finns en otrolig mängd diken idag som påverkar vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. Många av de gamla dikena bör läggas igen eftersom de inte fyller någon funktion längre (ex våtmarker som dikats ut för att odlas på men inte odlas numera) och det bör utredas hur styrmedel eller uppmuntran/finansiering till markägaren kan leda till igenläggning av diken utan sin ursprungliga funktion. Morfologiska förändringar/ Ekologiskt funktionella kantzoner: Ekologiska kantzoner är en för platsen tillräckligt bred kantzon för att skapa goda ekologiska förutsättningar för ekosystemet i vatten, på stranden och en bit upp på land. Ekologiskt funktionella kantzoner är en bra åtgärd dels mot fysiska förändringar som exempelvis dikning och dels mot övergödning och problem med tillförsel av miljögifter till vattendrag. Behovet av ekologiskt funktionella kantzoner finns i ca 3000 vattenförekomster i Sverige och omfattar ca hektar. Siffrorna är uppskattade och kan komma att höjas i och med kvalitetssäkring av uppskattningen. HaV har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner och utreda styrmedel som ska reglera anläggandet av kantzonerna. Ett förslag är att med föreskrifter utöka den obrukade delen av jordbruksmarken nära vattnet (dock ej så långt som 30 m från vattnet) och därefter använda sig av skyddszoner där verksamhetsutövaren kan söka bidrag från EUs landsbygdsprogram. Verksamhetsutövare kan söka bidrag för skyddszoner från EUs landsbygdsprogram, men det finns regler där om hur många träd osv en sådan skyddszon får innehålla och är därför inget bra sätt att helt finansiera ekologiskt funktionella kantzoner på eftersom fler träd än vad som är tillåtet ofta behövs för att skyddszinerna ska vara ekologiskt funktionella. - Krav på plantering av naturligt förekommande träd eller buskar bör ingå när man lämnar ny mark obrukad i kantzonen nära vattendrag eftersom dessa fyller en viktig roll när det gäller skuggning och temperatur i vattnet samt är en källa till död ved. Träd och buskar kommer att komma upp naturligt i kantzonen men det tar många år innan de blir så stora att de fyller sin funktion fullt ut. När HaV utreder styrmedel för ekologiskt funktionella kantziner borde man utreda om man kan baka in markanvändning såsom jordbruk och skogsbruk i strandskyddet eller om man kan försärka skyddet ytterligare av de m närmast sjöar och vattendrag och avsätta den marken som skyddszoner. Även när det gäller ekologiskt funktionella kantzoner är tillsyn viktigt eftersom det på många ställen längs vattendrag och sjöar idag inte alls är bra ställt med kantzoner. 6 ( 7)

7 Vattenkraften Vi är eniga i att vi ska göra mer åtgärder i den småskaliga, för energisystemet oviktiga, vattenkraften, och mindre i den storskaliga som är nödvändig för energisystemet. Men sedan att det är 1,5 TWh förlust som kan accepteras är vi kritiska till. Det innebär att Ångermanälven och Luleälven och några till norrländska älvar helt ska lämnas åt sitt öde, inte ens fiskvägar föreslås i nationella strategin. I nationella strategin har man inte heller tagit hänsyn till rapporter från SMHI och norska Sintef om 5-6 TWh mer vattenkraft pga ökad nederbörd fram till år Det betyder att det föreslås att vi ska göra åtgärder för 1,5 TWh, framförallt i den små- och medelstora vattenkraften men lämna den storskaliga helt utan åtgärder, samtidigt som kraftbolagen kommer i åtnjutande av 5-6 TWh mer, förutom de vinster som kan komma av effektiviseringar, kanske 0,5-1,5 TWh ytterligare. Det är absurt. Det är absolut inte i vattendirektivets anda och Naturskyddsföreningen motsätter sig denna tolkning av direktivet Staffan Landström, Robertsfors, ordf i Länsförbundet Bertil Brånin, Umeå, Umeå kretsen Torgny Forsgren, Lycksele, Lycksele kretsen och ledamot i Länsförbundet Malin Isaksson, Skellefteå, Skellefteå kretsen Ingegerd Saarinen, Skellefteå, ledamot i Länsförbundet 7 ( 7 )

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Bakgrundsinformation vattendirektivet 100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell

Läs mer

Vattenskyddsområden. Monica Andersson

Vattenskyddsområden. Monica Andersson Vattenskyddsområden Monica Andersson Skydda dricksvatten Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden Tillstånd

Läs mer

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015 Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Vattenmyndighetens samrådsmöte i Stockholm 3 feb 2014 Foto: Fotoakuten.se Vattenförvaltning = Sveriges genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten från

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) 1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön

Läs mer

LUND REMISSVAR

LUND REMISSVAR LUND 2015-05-04 REMISSVAR Kävlingeåns vattenråd lämnar härmed sina synpunkter på Vattenmyndighetens samråd beträffande Åtgärdsprogram, Miljökvalitetsnormer och Förvaltningsplan för 2015-2021 Vattenrådets

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet för vatten Vatten

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos.

Läs mer

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Siljans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområde

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Ramdirektivet för vatten

Ramdirektivet för vatten Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet för vatten Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett

Läs mer

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen LRF:s syn på åtgärdsprogrammen Kristianstad den 11 November, 2015 Göran Kihlstrand, LRF Skåne Tankegångar hos LRF Fortsätta att medverka till renare vatten samtidigt med en ökad produktion. Lönsamhet måste

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 1 2014-03-27 Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2018 Dnr 2013/bmn 0518 Torsås Kustmiljögrupp har beretts

Läs mer

Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige

Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT Vattenhantering i Sverige Svensk vattenförvaltning Havs- och vattenmyndigheten är förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering

Läs mer

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 City Konferens, Örebro Minnesanteckningar Deltagare: 16 personer Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Malin Andersson, Sara Frödin Nyman Länsstyrelsen Örebro: Peder Eriksson,

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

VA-planering i brett perspektiv?

VA-planering i brett perspektiv? VA-planering i brett perspektiv? Mats Johansson Ecoloop Vattendagarna Kristianstad 26 november 2014 1 1. Inledning 2. Vad är VA-planering? - Vägledning och Kommunexempel 3. Vad är vattenplanering? - Definition

Läs mer

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Mats Wallin Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningscykeln 1 Tidplan 2013 Långsiktig

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Martin Larsson vattensamordnare Vattenmyndigheten Norra Östersjön Seminarie: Rent vatten och biologisk mångfald Odling i balans

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Skövde kommun / kommunstyrelsen@skovde.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02

Läs mer

Kammarkollegiet. Grundat 1539

Kammarkollegiet. Grundat 1539 Kammarkollegiet Grundat 1539 Kammarkollegiets uppgift är att bevaka allmänna miljö- och naturvårdintressen enligt miljöbalken från juridiska utgångspunkter Föra talan som motpart vid tillståndsprövningar

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte!

Välkommen till samrådsmöte! Välkommen till samrådsmöte! Arbetsprogram och översikt väsentliga frågor Arbetsprogram med tidtabell (3 år innan fastställande av FP) Preliminär översikt av väsentliga frågor för vattenförvaltningen (2

Läs mer

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde

Läs mer

Yttrande över åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande över åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samhällsbyggnadskontoret Dnr SBN/2015:343-032 Strategienheten 2015-04-15 1/6 Handläggare Riikka Vilkuna Tel. 0152-290 41 Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer