SKILLNAD. nytt SVERIGE TÄNJ GRÄNSERNA I VIRTUELLT LABB. Glasklart koncept. Soki Choi vill göra FÖRDEL

Transkript

1 FORSKNING o INNOVATION o TILLVÄXT No 5 DECEMBER 2011 nytt FÖRDEL SVERIGE Glasklart koncept TÄNJ GRÄNSERNA I VIRTUELLT LABB Soki Choi vill göra SKILLNAD

2 LEDARE Produktion är ett allt mer prioriterat område för satsningar på forskning och innovation, inte bara i Sverige utan även inom EU. Produktion i världsklass VÅR SVENSKA PRODUCERANDE industri, som är en viktig bas för svenskt exportvärde och sysselsättning, måste hela tiden utvecklas för att möta framtida utmaningar och en global konkurrens. Kunder och individer efterfrågar allt mer individualiserade produkter. Konsumentkrav och producentansvar på miljö- och uthållighetsaspekter driver dessutom efterfrågan av nya teknologier och produkter med förnyelsebara material. Konkurrensen ökar fokuseringen på kundnyttan, förmågan att tillfredsställa kundernas uttalade och outtalade behov, till exempel genom mer avancerade produkter av nya material, fler funktioner och ett accelererande tjänsteinnehåll. Produktion i världsklass är en förutsättning för att svenska producerande företag ska kunna vara framgångsrika och lönsamma på en global marknad. Alla delar av kedjan måste arbeta samtidigt och koordinerat. De ska vara lätta att omvandla, anpassa och byta ut om så krävs. Konkurrenskraftig produktion ställer därför höga krav på effektiva processer, hållbar utveckling och produktförnyelse. De företag som dessutom kan minska tiden från kundbehov till leverans vinner stora konkurrensfördelar. Det gäller för AB Volvo likaväl som för Ikea och Ericsson. Produktion är ett allt mer prioriterat område för satsningar på forskning och innovation, inte bara i Sverige utan även inom EU. Vid den förra finanskrisen satsade EU särskilt på att stärka produktionen, i vetskap om att det ger effekt på sysselsättning och konkurrenskraft. Även i EU:s kommande ramprogram Horizon 2020 prioriteras produktion. vinnova har en viktig roll som mötesplats för olika sektorer och branscher som gemensamt kan driva utveckling inom produktion. vinnova tar därför nu ett nationellt initiativ genom att satsa på Konkurrenskraftig produktion som är en av fyra utmaningar inom vårt nya arbetssätt Utmaningsdriven innovation. Tillsammans med övriga satsningar som till exempel Produktionslyftet ser vi att initiativet kommer att stärka svensk industri och forskning. Utan stark produktion blir det ingen forskning och tvärtom. I det här numret av vinnova-nytt berättar vi även om Robotdalen där innovatörer kan pröva sina produkter. Med förnyelse och innovation i åtanke bör ett rutinerat öga kunna läsa av vad som händer på produktionsområdet redan innan det inträffar. Kan vi dra nytta av det och snabbt kommersialisera nya upptäckter gör vi inom kort ett nytt avtryck: Innovated in Sweden. Charlotte Brogren, generaldirektör, VINNOVA REDAKTIONEN Ansvarig utgivare Charlotte Brogren, VINNOVA Redaktion Anna Cory, VINNOVA samt Karin Wandrell och Monica Walldén, Snick-Snack Art Director Kim Sonntag, Snick-Snack Tryck Edita Västra Aros För prenumeration Papper Artic Volume VINNOVAnytt@VINNOVA.se Omslagsfoto Lars Wallin Tidningen ges ut fem gånger per år. 2 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2011

3 Innehåll KORT & KONCIST Förslag för stärkt innovationsklimat. Nytt projekt ska stötta byggandet. 100 viktigaste innovationerna. sid 3 Kort & Koncist FOTO: COLOURBOX TEMA KONKURRENSKRAFTIG PRODUKTION Genom att sammanföra kompetens från olika sektorer får Sverige förutsättningar till en konkurrenskraftig produktion. sid 6 BÄTTRE FÖRSVAR MOT VINTERKRÄKSJUKAN En ny metod för att identifiera virus och hämma deras framfart kan få stor betydelse för att förhindra större utbrott. sid 11 PROFILEN Soki Choi visar i sin forskning hur komplex den offentliga sjukvården är och vilka utmaningar som finns i framtiden. sid PROJEKT FÅR 68 MILJONER FÖR UTMANINGSDRIVEN INNOVATION TRYGG MED MOBIL ROBOT Svenska Robotdalen lockar till sig lovande svenska och utländska entreprenörer som här får möjlighet att utveckla sina produkter. sid 14 GLASKLART KONCEPT Glafo vill bereda vägen för svensk tillverkning av internationellt konkurrenskraftiga byggsystem med glaspelare och balkar. sid 15 LÄSTIPS Publikationer från VINNOVA och kalendarium. Utblick ÅRSKONFERENS 2011 Innovationer inom hälsa och sjukvård ger både stor samhällsnytta och öppnar affärsmöjligheter inom många olika områden. sid 16 sid 19 Textilier från trä, framtidens hemtjänst, effektivare bilköer och rätt vård vid rätt tillfälle är några av de projekt som finansieras av VINNOVA i utlysningen Utmaningsdriven innovation. Sammanlagt kommer 94 projekt att finansieras med 68 miljoner kronor i en första omgång. En stor del av ansökningarna har fokuserat på problem som rör en åldrande befolkning som till exempel förebyggande vård och hjälp till självhjälp. Andra ansökningar har tagit sikte på infrastruktur och logistik som exempelvis effektivare beslutssystem, organisationsuppbyggnad och vårdkedjor. Några ansökningar innefattar innovativa lösningar när det gäller informationsöverföring och IT-system för att säkerställa patientsäkerheten och öka effektiviteten. Utlysningen är ett led i VINNOVAs nya arbetssätt som innebär att uppmuntra ämnesöverskridande samarbeten där akademi, näringsliv och offentlig sektor samverkar på ett tidigt stadium för att lösa framtidens globala utmaningar. De närmaste tre åren satsar VINNOVA 260 miljoner kronor på projekt inom områdena hälsa och sjukvård, hållbara städer, informationssamhället samt produktion. I den första ansökningsomgången kom det in 635 ansökningar, vilket är det största antalet i en enskild utlysning. Hela listan med beviljade projekt finns på VINNOVA-NYTT DECEMBER

4 Kort & Koncist FOTO: COLOURBOX EU:s nya ramprogram Horizon 2020 Den 30 november ska EU-kommissionen presentera förslaget till det nya ramprogrammet för forskning och innovation Horizon 2020 the Framework Programme for Research and Innovation. Det nya ramprogrammet är en sammanslagning av det pågående sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling, FP7, delar av Konkurrenskraft och Innovationsprogrammet, CIP, och de initiativ som administreras av European Institute of Technology, EIT. Som namnet antyder kommer tonvikten på innovation att bli ännu starkare och forskningens roll för att bidra till lösningen av de europeiska och globala utmaningarna som samhället står inför kommer att klargöras ytterligare. Den första ansökningsomgången lanseras tidigast under hösten 2013 och det nya ramprogrammet träder i kraft i januari FÖRSLAG FÖR STÄRKT INNOVATIONSKLIMAT I IVA:s rapport Innovationsplan Sverige, som lagts fram för näringsminister Annie Lööf, presenteras ett antal konkreta förslag som ska öka innovationskraften i Sverige. Syftet är att genom ett bättre innovationsklimat skapa välstånd och arbeten. För att nå dit föreslår arbetsgruppen bakom planen ett antal konkreta förslag. Bland annat betonar rapporten vikten av att Nytt projekt ska stötta se över arbetsmarknadspolitiska insatser för att hitta nya former av åtgärder för långtidsarbetslösa. Ett exempel är kompletterande utbildningar för att möta arbetsmarknadens behov. För att kunna öka enskildas möjligheter att styra sin egen kompetensutveckling och kunna välja nya yrkesval under arbetslivet skulle ett system med kompetenskonton kunna skapas. Här kan skatteregler stimulera den anställde att spara till sin kompetensutveckling. Rapporten föreslår även att regeringen satsar på SFI-checkar för utbildning och integration. Bakom förslaget står Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), i samverkan med VINNOVA, Svenskt Näringsliv och Tillväxtverket. Nu startar uppföljningsprojektet som har fokus på implementering av förslagen. BYGGANDET VINNOVA har startat ett helt nytt program som ska stimulera innovationskraften inom svensk byggsektor. Målet är att svensk byggsektor ska få bättre produktivitet, skapa mer kund- och samhällsnytta samt genom grön tillväxt generera mätbara sysselsättnings- och omsättningsökningar. Programmet ska även stimulera sökande att utnyttja kompetenser hos forskare vid högskolor och universitet för att driva utvecklingsarbetet. Programmet heter Nationellt innovationsprogram Bygginnovationen och bygger på ett nära samarbete mellan VINNOVA och byggbranschens medlemsorganisation. Totalt bidrar VINNOVA med 21 miljoner kronor miljarder kronor kvar att hämta i FP7 Årets utlysning av EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling, FP7, har starkare fokus på innovation än tidigare. Totalt handlar det om 7 miljarder euro i stöd till forskning och innovation för hållbar sysselsättning och tillväxt i Europa. Fram till ramprogrammets slut 2013 finns det närmare 200 miljarder kronor kvar. Årets utlysning innebär tydligare fokus på innovation och forskning som tar itu med de stora samhälleliga utmaningarna, i synnerhet klimatförändringar, energi- och livsmedelsförsörjning, behovet av ökad resurseffektivitet, hälsa och en åldrande befolkning. Fram till 2013 finns det närmare 200 miljarder kronor kvar till finansiering av forsknings- och samarbetsprojekt. Ta kontakt med VINNOVAs kontaktpersoner för FP7 om du vill veta mer. FOTO: COLOURBOX 4 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2011

5 viktigaste innovationerna I februari 2012 öppnar Tekniska museet utställningen 100 innovationer, den största utställningen i museets historia. Utställningen bygger på en undersökning som gjorts bland vuxna och skolelever där man frågat vilka de 100 viktigaste innovationerna är. Folkets val visas i en kvadratmeter stor utställning där innovationerna visualiseras på nya och spännande sätt. Där finns gamla, bekanta uppfinningar men också nästa generations innovationer. Utställningen stöds av VINNOVA. VINNOVA får nyckelroll inom innovations upphandling VINNOVA får regeringens uppdrag att arbeta med offent lig innovationsupphandling. Tanken är att hitta nya lösningar kring hantering av upphandlingar som både kan fylla sam hällets behov bättre, skapa nya jobb och ge nya export möjligheter. Statliga och kommunala upphandlingar är ofta utformade på ett sätt som gör det svårt för offentliga aktörer att hitta nya effektiva lösningar på problem, eller som adresserar organisationens behov. Varje år upphandlar offentliga organisatio- ner till ett värde av miljarder kronor som finansieras med skattebetalarnas pengar. För att använda dessa pengar bättre ger regeringen VINNOVA ett tydligt uppdrag att se över hur offentliga aktörer i Sverige kan bli bättre på att efterfråga nya lösningar vid upphandlingar. VINNOVA kommer att bygga upp ett kompetenscenter dit upphandlande myndigheter kan vända sig när de ska upphandla innovationer. Pris för nyttiggörande Julia Hermansson och Emma Lindberg från Lunds universitet knep förstapriset i VINNOVAs och ESBRIs uppsatstävling Nytt & Nyttigt. Syftet med tävlingen är att uppmuntra studenter vid svenska universitet och högskolor att skriva uppsatser om innovation, kommersialisering och nyttiggörande. Uppsatsen som beskriver hur medicinska företag kan organisera och öppna upp sina innovationsprocesser belönades med ett resestipendium på kronor. Andra pris gick till Eftychia Gkanidou, Handelshögskolan i Stockholm, och tredje pris till Behbood Borghei och Saeed Khanagha, Linköpings universitet. FOTO: COLOURBOX FOTO: COLOURBOX 100 FOTO: COLOURBOX Näringsdepartementet bloggar om innovationer Pris för metod som omvandlar luft till vatten Jonas Wamstad och Fredrik Edström från Uppsala har belönats med stipendiet SKAPA Framtidens innovatör. De har utvecklat en metod som kondenserar dricksvatten från luft, helt utan att behöva använda elektricitet. Uppfinningen gör det möjligt för människor att på ett billigt och energisnålt sätt få tillgång till rent vatten. Med Airwaterwell går det att omvandla luft till vatten var som helst med hjälp av solen. Innovatörernas långsiktiga mål är att bygga upp omfattande vattenparker utanför storstadsområden som Kairo och Shanghai. Utmärkelsen är en del av regeringens satsning Ungas Innovationskraft som drivs av Tillväxtverket och VINNOVA. Bakom initiativet står Stiftelsen SKAPA. Näringsdepartementet har startat en Innovationsblogg. Via den kan man följa arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi för Sverige. Bloggen drivs av medlemmar ur projektgruppen för strategin men kommer också att ha gästbloggare. Läsarna har möjlighet att bidra med erfarenheter och synpunkter. innovation/ VINNOVA-NYTT DECEMBER

6 TEMA // Konkurrenskraftig produktion FÖRDEL Sverige 6 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2011

7 Världen står inför en rad samhällsutmaningar. Genom att sammanföra kompetens från olika sektorer för att lösa konkreta behov vill vinnova ge Sverige förutsättningar till en konkurrenskraftig produktion. TEXT MONICA WALLDÉN FOTO COLOURBOX KONKURRENSKRAFTIG produktion är en oerhört viktig utmaning eftersom den skapar förutsättningar för både exportvärden och tillväxt. Det menar Ulf Holmgren, chefsstrateg Produktion. För Sverige, som är ett litet land, gäller det att ta tillvara på sina konkurrensfördelar, säger han. Vi måste vidareutveckla det som är unikt för oss men även våga ta nya initiativ. Ulf Holmgren betonar att även om tillgång till naturresurser som skog, malm och vattenkraft under senare år blivit allt viktigare så måste vi kontinuerligt utveckla både nya produkter och tjänster. När världen förändras måste vi hitta nya sätt att förädla våra tillgångar. I sökandet efter ett substitut till oljebaserade material har skogen en väldig potential. Kläder från förädlad skogsråvara är ett exempel. Samverkande kompetens Enligt Cecilia Sjöberg, chefsstrateg Tjänster, finns en marknad för innovationer som utgår från lösningarna på de behov som finns i samhället. Eftersom många av dessa behov är globala finns det potential att exportera lösningarna utanför Sverige. På så sätt förenar vi samhällsnytta med tillväxt och konkurrenskraft i Sverige. Tidigare riktade vinnova sina insatser mer sektoriellt. Genom att tillämpa en utmaningsbaserad utgångspunkt ökar förutsättningarna för att skapa nya lösningar. Hur ska vi förnya produktion i Sverige? Det är en utmaning, säger Cecilia Sjöberg. För lösningar på en sådan utmaning behövs samverkan mellan sektorer och olika typer av aktörer. Cecilia Sjöberg ser därför behov av att vinnova stödjer universitet och högskolor för att bättre nyttiggöra den kunskap som redan finns. Konkurrenskraftig produktion handlar även mycket om att kombinera varor och tjänster till ett erbjudande och att addera nya tjänster till fysiska produkter. Då uppnår man en ökad kundnytta som ger ett mervärde för kunden. Om vinnova kan bidra till att bilda grupperingar som kan sälja mer helhetsbaserade lösningar kommer det att skapa både hållbar tillväxt och konkurrenskraft, säger Cecilia Sjöberg. Nya konsumtionsmönster I dag är det till stor del konsumentbehov som driver utvecklingen. Trender leder oss bort från det masstillverkade mot unika, individualiserade och hållbara produkter och tjänster. Här kan Sverige vara konkurrenskraftigt, menar Ulf Holmgren. Våra platta organisationer gör att vi bättre kan utnyttja kreativiteten i organisationen när kraven från konsumenterna ökar. Det gör också att vi blir snabbare eftersom våra beslutsvägar är kortare, säger han. Hemmamarknaden som testplattform Den svenska hemmamarknaden är begränsad, men eftersom den är både kräsen och miljömedveten kan vi ha nytta av den. Cecilia S jöberg talar varmt om möjligheten att använda test- och demonstrationsmiljöer. På så sätt kan man visa att varor och tjänster utvecklas och verkligen fungerar. De kan utveckla dem i samspel med kunderna. VINNOVAs vision Internationellt sett är Sverige tidigt ute med att sjösätta ett utmaningsbaserat arbetssätt. Vi är inte ensamma om att försöka lösa dessa utmaningar. För att kunna lyckas kommer det att krävas breda övergripande samarbeten. Det är det vinnova vill hjälpa till att skapa förutsättningar för, avslutar Ulf Holmgren. n 4 UTMANINGAR SKA STIMULERA FORSKNINGEN VINNOVA har identifierat fyra områden, så kallade utmaningar, som utgångspunkt för framtida insatser. De fyra utmaningarna ska fungera som viktiga drivkrafter för innovation och hållbar tillväxt: 1 Framtidens hälsa och sjukvård 2 Konkurrenskraftig produktion 3 Hållbara attraktiva städer 4 Informationssamhället 3.0. Utmaningarna är formulerade utifrån samhällsbehov och efterfrågan. De är gränsöverskridande mellan flera branscher, sektorer och forskningsområden, med syfte att upptäcka ny tillväxtpotential. Insatserna ska uppmuntra bransch- och sektorsövergripande samverkan mellan olika aktörer. De ska även ge en bredare syn på innovation och tillväxt som innefattar sociala, miljörelaterade, politiska, kommersiella och tekniska aspekter. VINNOVA-NYTT DECEMBER

8 TEMA // Konkurrenskraftig produktion Bilar med nya egenskaper eller innovativa sätt att krossa sten för att utvinna mineral i Chalmers virtuella utvecklingslaboratorium går det mesta att testa. TEXT LOTTA FREDHOLM BILD ROLF BERLIN I det virtuella laboratoriet kan GRÄNSERNA TÄNJAS FOTO: JAN-OLOF YXELL LABORATORIET INVIGDES den 12 september i år och här kan Chalmers styrkeområde Produktion knyta samman grundforskning med det innovationsarbete som bedrivs inom näringslivet. För att bli mer hållbara och konkurrenskraftiga på en global marknad behöver morgondagens industrier använda flera virtuella utvärderingar än i dag när de utvecklar nya produkter eller produktionskoncept. Det virtuella utvecklingslaboratoriet kommer att stötta både forskare och industri i att få till denna förändring, säger Nina Silow, kommunikationsansvarig vid Chalmers styrkeområde Produktion. Tack vara den strategiska satsningen på produktionsrelaterad forskning på Chalmers har vi fått en plattform att utgå från i ett mer långsiktigt arbete, fortsätter hon. En sådan plattform behöver fyllas med innehåll i form av projekt, många av dem stödda av vinnova, och trots att det virtuella Nina Silow är kommunikationsansvarig vid Chalmers styrkeområde Produktion. utvecklingslaboratoriet nyligen invigts pågår redan några sådana. Ett exempel är ett projekt inom stenkrossningsindustrin. Tanken är att prova olika tekniker för att krossa bergmaterial och då försöka optimera utvinningen av värdefulla mineraler. Laboratoriet ger möjlighet för en större projektgrupp att tillsammans studera resultatet i 3D på en större skärm. Då framgår detaljer tydligt och att betrakta processen tillsammans ger upphov till nya idéer och infallsvinklar. Även ett företag som Volvo Aero skulle kunna ha stor nytta av labbet men också mindre företag som inte har råd med egen visualiseringsutrustning. Vi välkomnar alla, säger Nina Silow. Hjärnan bakom laboratoriet är professor Rikard Söderberg. Enligt honom finns en del liknande laboratorier, både på industriföretag och vid andra universitet. Lärdomen vi har dragit från dem är att de ofta är väldigt dyra i drift och så tekniskt komplicerade att de lätt blir stående, utan att komma till användning. När vi byggde vårt labb valde vi därför riktigt modern teknik men med användarvänlighet i fokus. Idéer och samarbete ska vara kärnan inte hur du hanterar projektorer och tekniska apparater, säger han. Ökad frihet En samarbetspartner är Volvo Personvagnar. I arbetet på bilfabriken är det alltid skarpt läge, men i det virtuella laboratoriet ryms fler frihetsgrader. Rikard Söderberg är professor och hjärnan bakom laboratoriet. Laboratoriet ger oss chans att testa innovativa idéer, säger Anders Carlsson, forskningsansvarig på produktion vid Volvo Personvagnar. Liksom Rikard Söderberg betonar han vikten av samarbete. Det är värdefullt för oss att våra tekniker får chans att jobba nära forskarna. I det virtuella labbet kan vi förhoppningsvis gå längre I stället för att studera enskilda aktiviteter kan vi bygga upp och testa komplexa miljöer. ANDERS CARLSSON, forskningsansvarig på produktion vid Volvo Personvagnar. FOTO: NINA SILOW 8 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2011

9 I bilden motsvarar varje bildpunkt, pixel, en mätpunkt som lätt kan bytas ut. Då går det att med denna så kallade punktmolnsteknik exempelvis testa om en ny robot passar in i fabriken. än i dagens samarbete. I stället för att studera enskilda aktiviteter kan vi bygga upp och testa komplexa miljöer, säger han. När en ny bilmodell tas fram sker mycket av utvecklingsarbetet virtuellt. Redan på ritbordet går det att få svar på frågor om vad viss design har för konsekvenser. Kan den nuvarande fabriken bygga bilen om den har en viss front, en ny form på lampor eller lite oväntad vinkel på rutan? Det går också att på ett tidigt stadium visualisera den nya designen. Då är det möjligt att presentera en tydlig produkt och med en knapptryckning kan karossen lackas om i beslutsfattarens favoritnyans. En annan viktig del är att tidigt i processen kunna undersöka hur ny formgivning påverkar hållfasthet och säkerhet. I det virtuella laboratoriet kan även produktionssystem studeras. Med en speciell slags kamera går det att göra en exakt avbild av en stor yta, exempelvis en hel fabrik, där varje bildpunkt motsvarar en mätpunkt. I den virtuella miljön är det också lätt att byta ut vissa mätpunkter. Exempelvis går det då att testa om en ny robot passar in i kedjan, hur stor räckvidd den har och om den kan arbeta på en viss plats utan att krocka med sina robotgrannar. Det är en fantastisk teknologi som ger oss chansen att driva den innovativa produktionsprocessen framåt. Genom att dokumentera vår fabrik får vi svar på om en kommande bilmodell går att tillverka och kan på ett tidigt stadium ta ställning till om vi ska ändra på produkten eller på fabriken, säger Anders Carlsson. Virtuella arbetare I ett projekt kallat Intelligently Moving Manikin, imma (ungefär intelligenta, rörliga dockor) har figurer programmerats att ha mänskliga egenskaper vad gäller hur muskler och skelett fungerar och hur leder kan belastas. Ett sätt att använda denna teknik är att låta figurerna agera virtuella fabriksarbetare och se hur produktionsprocessen kan optimeras. Även ergonomi och arbetsmiljö kan undersökas är det exempelvis fysiologiskt möjligt att sträcka sig in i karossen och skruva fast en takdetalj? Virtuell utveckling används av många och det ger oss enorm konkurrenskraft att kunna detaljstudera produktionen. Målet är för oss att få ut mer produktion med de resurser vi har, säger Anders Carlsson. Att kunna effektivisera produktionsprocessen spelar också avgörande roll för att det ska gå att korta ledtiden, den tid det tar att utveckla en ny bilmodell. I dag tar det någonstans mellan tre och fyra år, men målet är att Anders Carlsson, forskningsansvarig på produktion vid Volvo Personvagnar. vi ska kunna halvera den tiden till år För att nå detta, måste vår förmåga att utnyttja den virtuella tekniken öka väsentligt, säger Anders Carlsson. n FINANSIERING Riksdag och regering beslutade år 2008 att stärka vissa forskningsområden. Via VINNOVA får Chalmers styrkeområde Produktion 122 miljoner på fem år. VINNOVA-NYTT DECEMBER

10 TEMA // Konkurrenskraftig produktion Morgondagens gruvarbetare kommer till större delen att befinna sig ovan jord i stället för under. Det visar idéstudien Framtidsgruvan, ett samarbete mellan den svenska gruveliten, globala leverantörer och Luleå tekniska universitet. TEXT KARIN WANDRELL FOTO COLOURBOX Framtidens gruva GRUVINDUSTRIN BEHÖVER attrahera och rekrytera fler unga. Ett sätt att göra detta är att skapa attraktiva arbetsplatser som engagerar och motiverar. Idéstudien Smart Mines of the Future, som delvis har finansierats av vinnova, har definierat de viktigaste områdena inom forskning, utveckling och innovation. Vi har haft tydliga avgränsningar i projektet och tittat på värdekedjan efter prospektering fram till produktifiering av djupa gruvor, säger Göran Bäckblom, Vice President Public Affairs, lkab. Tanken är att få bort människor ur gruvorna och satsa mer på fjärrkontroll och automatisering. I visionen ingår också en nollvision för olyckor. Gruvindustrin har gjort en fantastisk resa de senaste decennierna när det gäller bland annat säkerhet, men för att nå nollvisionen gäller det att ta nya tag, säger Göran Bäckblom. Vi behöver ett kunskapslyft hos individen, ett nytt tekniklyft och nya sätt att organisera arbetet internt och med leverantörer. Här kan vi använda oss av mto-perspektivet (Människa-Teknik-Organisation). Vissa risker går att förebygga tekniskt. För att lyckas med visionen måste vi även arbeta med våra värderingar. Fler kvinnor till gruvan En stor utmaning är att rekrytera fler kvinnor till den mansdominerade gruvbranschen. För att lyckas krävs attraktiva arbetsplatser och man måste även utmana den rådande machokulturen, säger professor Jan Johansson vid Luleå tekniska universitet. De nya arbetsuppgifterna inom gruvindustrin kommer att kräva en annan sorts kompetens. Med en ökande grad av fjärrstyrning från produktionscentraler och så kallade collaborative visualisation rooms, som kan vara placerade i lokala närsamhällen eller i andra världsdelar, kommer det att krävas operatörer som kan övervaka och koordinera arbetsuppgifter längs hela värdekedjan. Operatörerna stöds av intelligenta automatiserade beslutssystem för global kommunikation, informationssökning och lärande. Morgondagens gruvarbetare måste, förutom att kunna hantera avancerad datateknik, också kunna samarbeta med specialistteam bestående av gruvtekniker, anrikningsanalytiker med flera. Globalt samarbete Gruvföretagen kommer alltmer att övergå till en platt och lean organisation med multikompetenta medarbetare som kan verka inom flera områden och funktioner inom företaget. I och med att produktionsfunktioner som till exempel planering, gruvdrift och miljöövervakning kopplas ihop till en värdekedja där alla delar samma mål och syn på helheten blir det möjligt för alla att optimera hela kedjan i stället för delar av den. Det globala samarbetet kommer att sträcka sig över företagets gränser, både internt och externt. Gruvbranschen kommer också att behöva utöka sitt samarbete med andra branscher som rymd, flyg och telekom för att lära av deras kunskaper. Samarbete och partnerskap mellan många aktörer inom branschen blir allt viktigare eftersom utvecklingsprojekt blir stora, dyra och komplexa och därmed också svåra, eller omöjliga, att klara på egen hand. n Smart Mine of the Future Syfte: Idéstudien Framtidsgruvan för samman de stora gruvföretagen i Sverige med flera stora, globala leverantörer och akademin, för att utveckla en gemensam vision om framtida gruvverksamhet.visionen används för att identifiera de viktigaste strategiska problemen som behöver bearbetas och lösas för att även fortsättningsvis vara i världsklass när det gäller produktivitet och i nivå med tillverkande industri i andra sektorer. Medverkande: Nordic Rock Tech Centre, Boliden, KGHM, LKAB, NCC, Georange, Luleå tekniska högskola, ABB, Atlas Copco, Metso, Sandvik och ÅF. Tidsperiod: VINNOVA bidrar med kronor. 10 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2011

11 Virus // MEDICIN Bättre försvar mot vinterkräksjukan TEXT MONICA WALLDÉN ILLUSTRATION FREDRIK SAARKOPPEL NU FINNS HOPP om att tidigt få kontroll över vinterkräksjukan och på sikt även andra virusbaserade sjukdomar. Forskare på Chalmers och Sahlgrenska akademin har tillsammans utvecklat en metod för att identifiera virus och hämma deras framfart. Genom att förstå hur viruset binder till cellen kan vi identifiera viruspartiklarna på ett tidigare stadium. På så sätt hoppas vi kunna förhindra större utbrott, säger professor Fredrik Höök på Chalmers. På Sahlgrenska akademin har Göran Larson identifierat sockermolekyler som binder till detta virus. Den kunskapen har nu kombinerats med forskningen på Chalmers och gjort det möjligt att studera den allra första kontakten mellan ett virus och cellens yta. Vi har kunnat föra ihop kompetens på ett unikt sätt genom samarbetet med Sahlgrens ka, något som har varit en viktig komponent för oss, berättar Fredrik Höök. Projektet finansieras av VINNOVA inom utlysningen Innovationer för framtidens hälsa.

12 PROFILEN // Soki Choi Personalia Namn Soki Choi Ålder 37 år (fyller år på Nobeldagen den 10 december). Bor Lägenhet i Stockholm. Jobb Konsertpianist, startade år 2000 telekomföretaget BlueFactory som var bland de första att utforma appar till mobiler, nu senast forskare. Utbildning Handelshögskolan i Stockholm, nyligen disputerat vid Medical Management Center, Karolinska institutet, med en internationellt prisbelönad avhandling om sjukhusfusioner. Läst senast Tidskriften The Economist Livsfilosofi Jag vill göra en god skillnad för många. Det här driver mig Lust, kreativitet och nu även sjukvårdsexcellens. SOKI CHOI VILL GÖRA SKILLNAD 12 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2011

13 Den offentliga sjukvården står inför stora utmaningar och i sin forskning visar Soki Choi hur komplex denna sektor är. Om målet är en effektivare vård måste flera perspektiv än det rent ekonomiska få ta plats. TEXT LOTTA FREDHOLM FOTO LARS WALLIN Hur väcktes ditt intresse för forskning om sjukvården? För vinnovas räkning kartlade jag hur IT användes i vården. Det gjorde mig mörkrädd! Landstingen samarbetade inte. Hade man inom ett landsting tagit fram en lösning, kunde denna inte anammas av andra utan de skulle i stället uppfinna sin egen. Vid kravställningen i upphandlingar bortsåg man från användarperspektivet. Därför stod dyra system och dammade, då de inte var vad läkarna och sjuksköterskorna behövde. Det var en ögonöppnare för mig som kom från näringslivet. Varför studerade du sammanslagningar inom vården? Jag har alltid varit intresserad av komplexa frågeställningar och min handledare föreslog först olika IT-relaterade projekt. Men det var inte förrän han föreslog att jag skulle beforska fusionen mellan universitetssjukhusen Karolinska och Huddinge som pulsen steg - det ville jag gärna undersöka! Vilka av dina resultat är mest användbara? En insikt är hur otroligt komplext ett univer sitetssjukhus är jämfört med ett indu- striföretag. Något som till exempel orsakar friktion i systemet är de två kontrasterande religioner som finns i sjukhusvärlden, managerialism respektive professionalism. Det förstnämnda speglar en ekonomiskt inriktad verksamhetslogik, vanligt förekommande i näringslivet, men även bland politiker och hos sjukhusledningen. Professionalism återspeglar Något som till exempel orsakar friktion i systemet är de två kontrasterande religioner som finns i sjukhusvärlden, managerialism respektive professionalism. i stället den logik som återfinns bland läkare och sjuksköterskor, där det som räknas är medicinskt yrkeskunnande. För att ett förändringsarbete ska lyckas måste hänsyn tas till dessa, men även till den akademiska och politiska logiken. Det fungerar till exempel inte att ledningen försöker tvinga på professionen top-down förändringar, utan professionen måste få möjlighet att ge- nerera egna lösningar bottom-up, men inom tydligt givna ramar från ledningen. Att ha professionen med sig är en grundläggande förutsättning för att en förändring ska utvecklas i önskvärd riktning. En annan lärdom är att delat ledarskap verkar kunna hantera motstridiga krav och tryck ovanifrån från ledningen och nedifrån från professionen bättre än en chef. Vad vill du med din forskning? Jag är i grunden intresserad av att förbättra sjukvården i praktiken. Därför jobbar jag hårt med att föra ut samlad internationell forskning till beslutsfattare i vården, för att på så vis underlätta stora och komplexa förändringsprocesser. Jag vill också öka medvetenheten hos allmänheten om att den svenska vården redan i dag står inför stora utmaningar. På en internationell konferens om sjukvårdsforskning utbrast en minister Jag ser tsunamin komma! och pekade på den ohållbara ekvationen mellan vårdens växande behov och den växande äldre befolkningen, medan skattepengarna är ändliga. Du talade på VINNOVAs årskonferens, varför fick du den chansen? Jag tror att det beror på att jag har tillägnat mig flera perspektiv: jag har arbetat som entreprenör inom innovationsbranschen, jag har studerat den offentliga vården och även bedrivit akademisk forskning. Vad är ditt råd till unga som liksom du vill göra skillnad? Jag har verkat inom olika fält, men jag ser det inte som att jag lämnat en bana, utan snarare som om jag har lagt till ytterligare delar till min kunskapsportfölj. Det ger mig unika verktyg att på ett mer mångfacetterat och flexibelt sätt kunna angripa komplexa problem och se nya och förhoppningsvis bättre lösningar i tid. n SOKI CHOI OM SVENSKT FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSKLIMAT: Även om Sverige är känt för höga skatter och rigid anställningslagstiftning som anses motverka entreprenörskap, finns i grunden en bra mentalitet och en öppen och kreativ anda som gjort att vårt lilla land ändå kommit LÅNGT med IT-innovationer, exempelvis Skype och Spotify. Jag ska inte gå så långt som att säga att det är tur att vi inte har någon olja, men knappa resurser tvingar fram internationellt konkurrenskraftiga innovationer. Forskningsklimat: I USA, där jag gästforskat vid Harvard, har man en lång historik av att attrahera de bästa forskarna och skapa världsledande kluster. Dessutom är man duktigare på att attrahera långsiktig finansiering, ofta från privata aktörer. Det är därför en utmaning för politiker att artificiellt designa fram ett svenskt Silicon Valley. Det kommer att krävas resurser och samverkan mellan många aktörer över längre tid. VINNOVA-NYTT DECEMBER