När eleverna vet mest

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När eleverna vet mest"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur, språk, medier Examensarbete 15 högskolepoäng När eleverna vet mest When pupils know more than the pedagogues Mari Johansson Katarina Gråhamn Lärarexamen 270hp Kultur, medier och estetik Slutseminarium Examinator: Bengt Sjöstedt Handledare: Els-Mari Törnquist

2 2

3 Sammandrag Vi intresserar oss för vad som sker när man sätter igång projekt där varken elever eller pedagoger kan förutse vad som kommer att ske. För att undersöka hur både elever och vi som pedagoger förhåller oss till detta genomförde vi en undersökning där vi tillsammans med fyra elever undersökte ett för oss alla okänt program till datorer och spelkonsollen X-box. Under en av träffarna med eleverna var också fyra pedagoger från Pedagogiska centralen i Malmö närvarande. Vi dokumenterade med hjälp av videoinspelning, diktafon och skrivande i dagböcker. Vi genomförde även kvalitativa intervjuer med samtliga elever som deltog i undersökningen. Resultatet visar att det var svårt för pedagogerna att vara öppna med att eleverna så småningom kan mer om programmet än vad de själva kan, vilket till en början hämmar eleverna. De frågar ofta pedagogerna vad de ska göra och är inte intresserade av att dela med sig av sina lösningar. Då pedagogerna istället är öppna med att de inte kan ökar elevernas samarbete och eleverna hemlighåller inte längre sina lösningar. Nyckelord: Tertiärt lärande, radikal estetik, roller 3

4 4

5 Innehållsförteckning Sammandrag 3 1 Inledning 7 2 Boku 8 3 Syfte Frågeställning 9 4 Litteraturgenomgång och teoretiska begrepp Tertiärt lärande Regression och progression Radikal och modest estetik Roller Styrdokument 15 5 Metod Urval Pedagogerna Observation Videoupptagning Dagboksanteckningar Ljudupptagning Kvalitativ intervju Retrospektiv intervju Forskningsetik Förberedelser Intervjutillfället 23 6 Resultat Dag 1 Sammanfattning av dagboksanteckningar Observation med videoinspelning Dag 2 Sammanfattning av dagboksanteckningar Observation med videoinspelning 26 7 Analys Hur hanterar pedagogerna att de inte vet mer än eleverna? Vad säger eleverna om att de vet mer än pedagogerna om programmet, och hur hanterar de detta? 32 8 Slutsats och diskussion Slutsats Diskussion Tertiärt lärande Roller Regression och progression Radikal och modest estetik 40 9 Referenser Bilaga 43 5

6 6

7 1 Inledning När vi gick i grundskolan på 1990-talet stod en av våra lärare framme vid sin kateder som brukligt, men denna dag berättade hon om pojkarnas omskärelseritual inom judendomen. Ett ämne som upplevdes som lätt pinsamt för eleverna, som inte hade haft sexualundervisning ännu. En elev räcker så småningom upp handen och berättar att i vissa länder blir även flickor omskurna och det kallas könsstympning. Nu verkar det bli pinsamt även för fröken. Hon hävdar bestämt att det inte är sant. Var har du läst det?. Det vet eleven inte riktigt. Ämnet faller. Några dagar senare visar det sig att eleven hade rätt, i en tidningsartikel tar man upp problemet. Triumfen är total. Eleven visste mer än läraren! Det är värt att nämna att det inte är någon av oss som är eleven i berättelsen, men ändå finns minnet kvar som en känsla av triumf. Det säger en del. Det visar att det inte kan ha varit vanligt att lärarna erkände att eleverna ibland kunde mer, men också vilken underbar känsla det är att veta mer än den som alla tror vet mest. Att plötsligt se att det finns något mer än vad både eleverna och lärarna vet. Vi har länge intresserat oss för vad som sker när man sätter igång arbeten och projekt tillsammans med elever, där pedagogerna är öppna med att de inte vet vad som kommer att ske. Mycket beror det på våra erfarenheter från ett projekt, Identitet, Lika Olika, som vi genomförde tillsammans med två niondeklasser från olika skolor i Malmö och Unga Riksteatern i Stockholm då vi gick termin fem på lärarutbildningen. Projektet innebar mycket för oss på olika sätt, och skiljde sig också på många sätt från de föregående terminerna på högskolan. En av de skillnader, som vi efter hand insett den stora betydelsen av, är att våra lärarutbildare under projektets gång var öppna med att de visste lika mycket eller lite som vi studenter om vilka vägar projektet skulle ta, och att de hade saker att lära precis som vi. Vilket naturligtvis är självklart. Ändå händer det inte särskilt ofta att det är något man är öppen med enligt vår erfarenhet. Därför tyckte vi att det skulle vara intressant att se vad som sker, om vi sätter igång ett arbete där vi som pedagoger och eleverna gemensamt ska undersöka ett program till datorer och spelkonsollen X-box där man lär sig programmera egna spel. Programmet heter Boku, och vi beskriver det närmre under nästa rubrik. Det intressanta i just denna undersökning är dock inte att det handlar om just Boku, eller ens att Boku är ett datorprogram. Boku blev det på grund av att det är ett spel som ännu inte är 7

8 släppt på marknaden, varken vi eller eleverna hade alltså spelat det tidigare. Det var förutsättningen för vår undersökning, att det handlade om något för oss alla nytt. 2 Boku Boku är ett program för datorer och spelkonsollen X-box som riktar sig till 5-11-åringar. Programmet är utformat så att man kan tillverka egna spel utan att innan ha kunskap i de koder och språk som används inom programmering. Dessa tillverkade spel kan sparas/ändras och sedan läggas ut på nätet och spelas och kommenteras av andra barn och vuxna. Det språk som används i programmet är engelska men på grund av att spelet riktar sig till 5-11-åringar behöver man inte kunna behärska det engelska språket så väl för att kunna använda och förstå Boku. Boku är en slags flygande oval gubbe/gumma som man använder för att spela de olika spelen. Det är genom Boku man ser hur världarna ser ut. I spelet ligger där redan ett antal färdiga spel som både går att spela och ändra i. Där finns en värld som, förutom ett träd, är helt tom. Denna tomma värld är enligt oss lättast att använda när man vill bygga sin egen värld. På grund av att denna värld är tom ser man vad man har byggt. De andra världarna har en massa olika saker som redan ligger inne i dem och vill man bygga i dessa är det svårt att urskilja vad man själv egentligen har lagt dit. När eleverna är klara med sina spel sparas de och eleverna kan ge namn åt spelet och skriva en kort beskrivning om vad spelet handlar om och går ut på. Att spara spelen är inte obligatoriskt utan helt upp till eleven själv. Sparar man inte spelet försvinner det så fort man stänger ner programmet Boku. 8

9 3 Syfte Då vi intresserar oss för barns och ungas egna erfarenheter och tankar, och på allvar vill att dessa ska få ta plats i skolan, menar vi att man som pedagog måste vara beredd att erkänna att man inte kan förutse vad som kommer att ske. Man kan inte heller räkna med att man som pedagog kommer att vara den som vet mest. Vår undersökning syftar till att se hur man kan hantera de insikterna. 3.1 Frågeställningar Vad säger eleverna om att de vet mer än pedagogerna om programmet, och hur hanterar de detta? Hur hanterar pedagogerna att de inte vet mer än eleverna? 9

10 4 Litteraturgenomgång och teoretiska begrepp Här kommer vi att gå igenom litteratur och begrepp som vi har använt oss av både under vår undersökning och senare då vi analyserade denna. Eftersom vi i vår undersökning inte fokuserar på att Boku är just ett datorprogram har vi valt att inte använda oss av tidigare forskning kring just spel och datorer, utan valt att använda oss av teorier om hur skolans kunskapssyn har varit och hur den är på väg att förändras. 4.1 Tertiärt lärande Vi intresserar oss alltså för vad som sker då man sätter igång projekt och arbeten där man inte vet vad som kommer att ske, utan istället är öppen för vad som faktiskt sker i stunden, och beredd att utgå från de nya lägen som dyker upp. Enligt många forskare är det tvärtemot den tradition som finns i skolan. Enligt Bauman (2002) har skolan och utbildning setts som en mycket strukturerad miljö där man kan styra lärandet och där pedagogerna uteslutande är de som vet mest (s 155). Han menar också att lärarna länge har haft en rätt att utforma det som han kallar lärandets logik, det vill säga i vilken ordning eleverna ska få ta del av olika kunskaper. Allt det här är på väg att förändras, menar en del forskare. I rapporten Den fria tidens pedagogik av bland andra Annika Kraft (2004), står det att en del forskare idag menar att man har gått från ett modernt samhälle till ett postmodernt. Det moderna samhället beskrivs i rapporten som ett samhälle som utmärktes av tron på en sann, objektiv kunskap där struktur, planering och reproduktion av dessa sanna kunskaper skulle leda till att man fattade rätt beslut. I det postmoderna samhället talar man istället om sanningar som kontextberoende och tidsbegränsade (s 8). Zygmunt Bauman (2002) beskriver i sin bok Det individualiserade samhället det postmoderna samhället som en situation utan struktur, eller en annan situation med lika förvirrande konsekvenser en situation präglad av ett överflöd av strukturer, överlappande och korsande, oberoende och okoordinerade strukturer[ ] (s 154). Skolan präglas även idag enligt Jan Thavenius (2004) i Skolan och den radikala estetiken av en syn där teoretiska ämnen har företräde framför de praktiska, vilket han menar verkar gynna motsägelsefri kunskap och bäddar för detaljplanerad och förutsägbar kunskap (s 120). Detta kanske kan jämföras med den syn på kunskap som Bauman och Kraft beskriver att man hade i det moderna samhället där sanning och kunskap sågs som något objektivt. Att det trots allt börjar förändras beror enligt Bauman bland annat på den stora informationsmotorvägen (s 159), till exempel tillgången till internet, där plötsligt allt fler kan ta del av allt mer. Detta, 10

11 menar han, har gjort att man insett att lärares auktoritet främst vilade på deras kollektivt utövade exklusiva kontroll över kunskapskällorna och den oöverklagbara övervakningen av alla de vägar som leder till sådana källor (s 159). Idag ses det inte som självklart att kunskap tar vägen från pedagog till elev. Den oförutsägbarhet och ovisshet som det postmoderna samhället innebär är något vi måste lära oss att leva ifred med, enligt Bauman. Att lära sig detta kallar han för det tertiära lärandet, ett begrepp som han har hämtat från forskarna Margaret Mead och Gregory Bateson. Från början använde de sig av två begrepp som de kopplade till lärande, protolärande och deutorolärande. Protolärandet beskrivs som något som kan kontrolleras, planeras och mätas. Kanske skolans blindkartor kan vara ett exempel, kartor med prickar utan namn där eleven ska sätta in rätt huvudstad på rätt plats. Deutorolärandet handlar om att lära sig att lära, och är enligt Bauman en process som de lärande inte alltid lägger märke till. Mead och Bateson menade att det är just under deutorolärandet och inte under det kontrollerbara protolärandet som de lärande skaffar sig de viktigaste färdigheterna för det framtida livet. Deutorolärandet handlar om att leta efter sammanhang och samband, och senare menade Mead och Bateson att allt lärande var beroende av detta (s 152). Om lärandet av andra graden, alltså deutorolärandet, skriver Bauman: Deutorolärandet behåller sitt adaptiva värde och gör sin nödvändiga nytta bara så länge eleverna har anledning att räkna med att de tillfälligheter de möter verkligen bildar ett visst stabilt mönster. Eller annorlunda uttryckt: nyttan eller skadan av de vanor som förvärvas under deutorolärandet beror inte så mycket på fliten och begåvningen hos eleverna och kompetensen och nitet hos deras lärare som på egenskaperna hos den värld i vilken de före detta eleverna måste leva sina liv (s 153). Detta förstår vi som att eftersom man under deutorolärandet lär sig att lära, kanske på ett visst sätt, så blir det lärandet kanske inte användbart förlorar sitt adaptiva värde - beroende på vilken verklighet man möter. Eftersom de stabila mönster man lär sig känna igen kanske inte finns i det fortsatta livet behövs alltså också en annan form av lärande, det som Mead och Bateson alltså kallar det tertiära lärandet. Detta lärande innebär att de som mottar undervisning skaffar sig förmågan att modifiera den samling alternativ som de har lärt sig att räkna med och hantera under deuterolärandet (s. 152). Det tertiära lärandet handlar alltså om att lära sig att stå ut med en föränderlig värld eller som Bauman skriver: Att förbereda för 11

12 livet denna eviga, oföränderliga uppgift för all utbildning måste först och främst betyda att man odlar förmågan att leva dagligen och i fred med ovissheten och ambivalensen [ ] (s 168). Om man som pedagog menar allvar med att vara nyfiken på det som sker i stunden, och de tankar och erfarenheter som eleverna har, innebär det att pedagogerna måste finna sätt att hantera ovissheten på. 4.2 Regression och progression Att vara nyfiken på elevernas erfarenheter och intressen kanske kan skapa en oro för att man stryker dem medhårs och att de aldrig utmanas. Thomas Ziehe (1982) skriver i sin bok Ny ungdom om ovanliga läroprocesser om två begrepp, intresset för regression och progression. Han menar att regressionsintresset och progressionsintresset är två motsatta strävanden som samtidigt verkar inom oss alla (s 123). Regressionsintresset beskriver han som ett lustinriktat intresse, man återvänder till något som redan är känt för en och därför känns tryggt. Han menar att regressionsintresset följer en säkerhetsprincip, som han beskriver: Man vet vad man har men inte vad man får (s 123). Om man uteslutande skulle hålla sig till regressionsintresset så menar Ziehe dock att det skulle det uppstå en ångest eftersom man efterhand upplever det som alltför stillastående. Progressionsintresset beskriver Ziehe som ett intresse inriktat på förändring och framsteg. Istället för att följa en säkerhetsprincip som han beskriver att regressionsintresset gör, så följer progressionsintresset en riskprincip. I regressionsintresset finns en ångest för att genom stillastående inte komma från utgångspunkten, och i progressionsintresset finns en ångest för att misslyckas och på så sätt falla tillbaka till utgångspunkten. Detta med att falla tillbaka till utgångspunkten är något man kan ifrågasätta. Är det verkligen utgångsläget man kommer tillbaka till? Man har ju alltid nya erfarenheter och hamnar på så sätt i ett annat läge än där man började. Dock kan man ju fortfarande ha känslan av att vara tillbaka i utgångsläget och det kan vara detta Ziehe också menar. Regressionsintresset och progressionsintresset är lika viktiga menar Ziehe. Att dra sig tillbaka till det man kan, menar han är nödvändigt för att kunna avlasta sig, hämta ny kraft, men också för att njuta (s 124). Däremot har progressionen i skolans värld avsevärt högre status än 12

13 regressionen. Regressionen betraktas nämligen enligt Ziehe ofta som illegitim och avfärdas ofta som en störning, eller så tolereras den, men ses inte som viktig utan snarare som ett förment improduktivt avbrott (s 124), alltså något som ändå inte leder någonstans. Han menar att genom att skolan så ensidigt betonar progressionsintresset så jagas lustkomponenterna undan och skiljs från undervisningen. Man har en syn som beskrivs som att Tillägnandet av kompetensen ska följa lärarnas planering istället för att läraren ska göra det möjligt att uppfatta lustkomponenten i behärskandet av realiteten (s 124). Att ha detta synsätt och ge uttryck för det menar Ziehe slår tillbaka genom att den illegaliserade regressiviteten istället blir till vad Ziehe kallar infantilitet och skapar en lust hos eleverna att sabotera och sätta sig på tvären. 4.3 Radikal och modest estetik Som vi tidigare har nämnt så menar Jan Thavenius (2004) i Skolan och den radikala estetiken att skolan idag domineras av en syn där teoretiska praktiker har företräde. Detta menar han, som vi tidigare nämnt, verkar gynna motsägelsefri kunskap och bäddar för detaljplanerad och förutsägbar kunskap. Thavenius menar också att kunskapsförmedlingen dessutom verkar ha mycket lite med elevernas egna kulturer att göra (s 120). Han menar att de arbeten man ser i skolan som är kopplade till kultur ofta känns otidsenliga och sker utan reflektion. Antingen bjuder man in populärkulturen, som en Disneyfilm en fredagseftermiddag - en rolig motvikt till det tunga skolarbetet - eller så förhåller sig skolan helt avståndstagande. Vad som är god kultur är på förhand bestämt och ska förmedlas till eleverna. Estetiken i skolan handlar till stor del om en modest estetik, menar Jan Thavenius och hans medförfattare Lena Aulin Gråhamn och Magnus Persson, en estetik som handlar om att ta till vara ett kulturarv och lära sig olika tekniker, men inte så mycket om innehållet. Mattis Gustavsson (2006) skriver i sin rapport KME!? Estetiska läroprocesser på Segevångskolan att det centrala i den modesta estetiken verkar vara själva görandet, men att det är svårt att hitta något som engagerar utöver själva aktiviteten. Han menar att det handlar om ren esteticism, som han uttrycker det, att göra vackra saker som är sköna att se på eller höra på, men att det inte i första hand handlar om att kommunicera ett innehåll (s 24 ff). Något som skulle kunna vara en motvikt till detta är det som Thavenius, Aulin Gråhamn och Persson (2004) kallar den radikala estetiken. Där den modesta estetiken handlar om att det ska vara vackert handlar den radikala estetiken om att kommunicera ett innehåll. Styrkan hos det 13

14 estetiska menar författarna är att nyfikenheten motsägelser, frågor och osäkerhet får finnas (s 120). Gustavsson (2006) beskriver den radikala estetiken som att gestalta tankar, åsikter och kunskap utifrån ett personligt perspektiv (s 25). Han menar också att det är viktigt att påpeka att den radikala estetiken inte bara handlar om att gestalta och ge uttryck för sina tankar, utan att det också handlar om hur det som uttrycks mottas. Om man inte skapar forum för de som eleverna uttrycker så blir de inte lyssnade på, deras förståelse av världen blir inte tagen på allvar och deras tolkningar blir inte utmanade (s 27). Den radikala estetiken måste alltså handla lika mycket om reception, hur något tas emot, som om produktion menar Gustavsson. I vår undersökning ville vi att eleverna hela tiden skulle få ta del av varandras skapade världar i Boku, och att samtal skulle ske om innehållet. Vi ville inte att skapandet skulle stanna i att bara bli något vackert att titta på. 4.4 Roller Då vi gick igenom vårt empiriska material lade vi märke till hur stor betydelse våra och elevernas olika roller kom att ha. Roller är ett begrepp vi har hämtat från Erving Goffman (1959) som använder begreppet för att förklara hur man som individ framställer sig i mötet med andra. Goffman menar att individen i mötet med en annan person snabbt försöker få upplysningar om denna. Individen försöker definiera situationen för att komma underfund med vad personen har för förväntningar och vad individen själv kan förvänta sig av denna. Detta går enligt Goffman till på det sättet att om individen redan har upplysningar om den man möter, så försöker man tillämpa dessa. Då individen inte har några upplysningar från början försöker man genast skaffa det genom att tillämpa erfarenheter av andra personer, som på något sätt påminner om den nya, och genom att utgå från att en viss typ av individer påträffas i en viss bestämd miljö (s 11). Individen vill ta reda på hur man lämpligast ska bete sig, hur man ska spela sin roll, för att locka fram de reaktioner man vill ha hos den andre. Ibland är detta beteende högst medvetet, enligt Goffman, men det kan också vara så att man inte är medveten om sitt handlande. Ibland kommer han [individen] avsiktligt och medvetet uttrycka sig på ett speciellt sätt, men huvudsakligen därför att traditionen inom hans grupp eller sociala status 14

15 kräver den formen av uttryck och inte för att uppnå någon speciell respons (annat än vagt accepterande eller gillande) hos de närvarande (s 15). 4.5 Styrdokument Under rubriken uppdrag kan man i Lpo 94 läsa att skolan ska överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället (s 9). Vad menar Skolverket krävs för att leva och verka i samhället? Lpo94 nämner man att skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver (s 9). Dessa mer beständiga kunskaper som ska förmedlas är enligt Lpo94 bland andra människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Det vill säga det som benämns som vår värdegrund. Det radas inte ytterligare upp exakt vilka dessa beständiga kunskaper är i Lpo94. Snarare menar Skolverket att det är viktigt att eleverna får utveckla metoder för att kunna tillägna sig och använda sig av ny kunskap. Detta kan vi se står i konstrast till det Bauman (2002) kallar protolärande, alltså rena faktakunskaper. Vi utläser att det snarare handlar om deutorolärande, alltså att kunna se mönster och sammanhang för att kunna tillägna sig ny kunskap. Detta menar man att eleverna ska träna på eftersom de möter en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt (s 9). Det kan tyckas en aning motsägelsefullt om vi ska gå tillbaka till Baumans teorier. I en komplex värld med en snabb förändringstakt blir det paradoxalt att lära sig metoder för att hantera detta. Metoden kanske bara fungerar i ett visst sammanhang vid ett visst tillfälle. Om inte metoden handlar om just att hantera oförutsägbarheten, alltså att det innebär ett tertiärt lärande. Detta kan vi dock inte utläsa något om i styrdokumenten. 15

16 5 Metod I detta kapitel kommer vi att presentera vilka olika metoder vi har använt och vilka som har deltagit i undersökningen. Den litteratur vi har använt är framför allt Pål Repstad (1999) Närhet och distans och Bo Johansson och Per Olov Svedner (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen. Det som vi lägger störst tyngd på är den kvalitativa intervjuformen och den öppna observationen på grund av att det var dessa två metoder som vi använde oss mest av under vårt arbete. Vårt syfte till valet av intervju och observationsformer var att vi ville att eleverna skulle ha vetskap om vad vi gjorde tillsammans med dem och det får eleverna veta om man använder dessa metoder. 5.1 Urval I vår undersökning deltog fyra elever i årskurs 2, två pojkar som vi har gett namnen Ali och Ahmed och två flickor som vi namngett Melika och Mona, från en skola i Malmö. Valet av de antal elever vi önskade gjordes på grund av de antal datorer vi hade tillgång till och att vi ansåg att eleverna skulle få större utrymme till att testa spelet på egna villkor om de satt enbart en elev per dator. Vi bad elevernas lärare att välja ut vilka elever vi skulle få arbeta med. Hon valde de elever som enligt henne var ganska starka och inte skulle hamna efter i de ordinarie lektionerna till följd av att de skulle missa några av dem. De kriterier vi hade gällande valet av eleverna var att vi ville ha två flickor och två pojkar. Denna begäran hade vi inte för att vi skulle undersöka det kvinnliga respektive det manliga beteendet utan vi ville bara vara rättvisa. Annars hade vi inga krav gällande till exempel vilken kunskap eleverna skulle besitta. Vi poängterade även för läraren att de elever vi skulle arbeta med inte behövde ha datorvana sen innan. Detta på grund av att vi ansåg att det inte spelade någon roll om eleverna hade datorkunskap eller inte sen innan, för detta spel var nytt för dem alla och skulle kunna spelas av alla oberoende av vilka kunskaper man besitter inom datorvärlden. Under det första passet vi hade med eleverna fick vi med hjälp av samtal reda på att alla fyra elever, någon mer än någon annan, ibland spelar olika datorspel hemma. Det första passet med eleverna var den första gången vi och eleverna träffades. Repstad (1999) varnar för att man inte ska vara för närstående den eller de personer man ska arbeta 16

17 med. Repstad menar att det lätt kan bli favorisering om man känner en av, i detta fall eleverna, mer en den andre, och att man som observatör pratar mer med den man känner bäst. Det kan även bli så att den eleven observatören känner sedan innan kan ge skeva svar på grund av att eleven vill att undersökningen ska bli så bra som möjligt (s 45). Med hjälp av två olika namnövningar, som kommer att beskrivas närmre under kapitel 7, lärde vi snabbt känna varandra. Enligt Repstad är det viktigt att lägga vikt vid att få en god kontakt och tillit med, som i vårt fall, eleverna. Det Repstad rekommenderar för att uppnå denna kontakt är att prata om något som bryter isen, till exempel om vad eleverna tycker om (s 41). Vi ansåg att med hjälp av vår övning uppnådde en bra kontakt med eleverna och de med oss. 5.2 Pedagogerna De pedagoger som deltog i studien var mestadels vi två. Vi är medvetna om att det innebär en del problem att det är vi som är pedagogerna, alltså att vi forskar omkring våra egna val och roller. Vi har under arbetets gång pendlat mellan att å ena sidan vara rädda att ses som mycket egocentrerade och å andra sidan anse att det säger en hel del om man granskar vad man gör, åtminstone om man gör det kritiskt och inte är intresserad av att skriva en framgångssaga. Vi anser att det är lättare att skriva kritiskt om sig själv än om man hade observerat någon annan lärare, vare sig man känner denna eller inte. Det är inte heller intressant för att det handlar om just oss, för det är inte intressant att det är just Katarina och Mari som tar de olika besluten, utan det intressanta är att de tas, varför de tas och vilka konsekvenser de får. De beslut vi tog och de konsekvenser de fick är ju inte på något sätt helt igenom unika utan kan säkert kännas igen, även om ingenting sker likadant två gånger. Under en av träffarna med eleverna medverkade också fyra pedagoger från Pedagogiska centralen i Malmö. Det var Pedagogiska centralen som tog kontakt med oss och ville ha information om Boku. De berättade att de enbart hade tittat väldigt snabbt på Boku och de var nyfikna på att få mer kunskap om Boku. Vi ansåg detta som en utmärkt idé att låta eleverna visa programmet. Detta gav även utrymme för de fyra pedagogerna att ställa frågor och se hur elever hanterar Boku praktiskt. 5.3 Observation Pål Repstad (1999) tar upp två olika observationsformer i sin bok Närhet och distans, den öppna observationsformen och den dolda observationsformen. Den öppna observationsformen 17

18 innebär att man som observatör informerar aktören om att denna ska bli observerad. Observatören informerar även aktören syftet till att man vill observera denna person. Som observatör inom denna observationsform behöver man inte i detalj berätta sitt syfte eller sin/sina frågeställningar (s 30ff). Den dolda observationsformen är motsatsen till den öppna observationsformen gällande hur öppen observatören är gentemot aktören. Observatören berättar alltså inte i den dolda intervjuformen att man observerar personen (s 28). Repstad (1999) tar även upp problem som kan uppstå när man använder sig av öppen observationsform, forskningseffekten. Forskningseffekten innebär att aktörerna kan bete sig annorlunda när denna person har vetskapen om att den blir observerade. Även om forskningseffekten inte förekommer i den dolda observationsformen kan det ändå uppstå problem när till exempel en okänd person sitter i rummet och observationspersonerna inte har någon kännedom om vem personen är. Även i detta läge kan observationspersonens beteende ändras. 5.4 Videoupptagning Under våra observationstillfällen använde vi oss av videouttagning på grund av att vi ville ha ett så brett forskningsunderlag som möjligt. Det är även enligt Repstad (1999) olämpligt att göra anteckningar eller använda bandupptagning under observationstillfället för detta kan anses störande och observatören kan ses som oengagerad av det observationspersonen gör (s 49). Det är även lätt att missa viktiga händelser under ett observationstillfälle och minnet kan man inte alltid lita på så därför är videoupptagning en utmärkt idé. Då vi dessutom skulle undersöka hur vi hanterar att eleverna vet mer än oss, såg vi det som en bra idé att spela in på video så att vi kunde se vårt agerande utifrån. Under de två passen med eleverna hade vi placerat videokameran i ett hörn av klassrummet. Videokameran stod vinklad så att den fokuserade på de fyra eleverna, deras datorer och oss. Under det första passet satt eleverna närmre kameran och videoupptagningen fick med allt prat. Vid det andra tillfället satt eleverna en bit bort, bilden blev den samma men videoupptagningens ljud blev sämre. Detta berodde även på att vi under detta pass var fler 18

19 människor i rummet, och det uppstod mycket mummel som gjorde det svårt att urskilja allt vad eleverna, vi och pedagogiska centralen sade. Varje film varade i ungefär 1 ½ timme och vi tittade på båda filmerna två gånger vid två olika tillfällen. Den första filmen tittade vi på direkt efter det första passet. Den andra filmen tittade vi på direkt efter det andra passet. Under tiden vi tittade på filmerna skrev vi båda enskilt ner vad vi såg på filmerna och sedan diskuterade vi det vi hade sett. En vecka efter den tredje träffen med eleverna tittade vi på båda filmerna igen. Alla dessa tillfällen, när vi gick igenom filmerna, gjorde vi tillsammans. 5.5 Dagboksanteckningar Förutom videoupptagning använde vi även oss av dagboksanteckningar. Johansson och Svedner (2001) skriver att dagboksanteckningar är en av de observationsmetoder som man kan använda sig av (s 31). Dagbokanteckningarna skrivs ned direkt efter observationstillfällena för att man ska komma ihåg viktiga händelser eller bara en känsla. Detta gjorde vi inte enbart efter träffarna med eleverna utan även under hela processen, alltså varenda dag. Syftet med dagboksanteckningarna var för att få syn på våra reflektioner genom hela arbetet. Vi hade även funderingar om att låta eleverna skriva dagböcker men vi beslöt oss istället för att fånga deras reflektioner genom samtal under träfftillfällena. 5.6 Ljudupptagning Under de intervjuer vi genomförde med eleverna använde vi oss av ljudupptagning som enligt Johansson och Svedner (2001) är det rätta att använda när man använder sig av den kvalitativa intervjuformen. Johansson och Svedner menar att intervjupersonens pauser, tonfall och avbrutna meningar har en viktig innebörd i det personen vill förmedla till intervjuaren. Som intervjuare koncentrerar man sig även mer när man slipper sitta och anteckna under intervjun. Ögonkontakt och intresse för intervjupersonens svar är lättare att visa. Det är även lättare att se personens kroppsspråk och avgöra om någon fråga är för känslig för personen. Nackdelen med att använda ljudupptagning är att både intervjupersonen och intervjuaren kan känna sig illa till mods för att de blir inspelade. Intervjupersonen kan även bli reserverad och inte vara ärlig. För att eleverna skulle känna sig trygga med ljudupptagningen informerade vi tydligt att det bara var vi intervjuare som kommer att lyssna på inspelningarna (s 71). 19

20 Efter intervjutillfället lyssnade vi tillsammans igenom alla fyra intervjuerna en gång. På grund av att Mari hade intervjuat två av eleverna och Katarina de andra två eleverna transkriberade vi de intervjuer vi själva hade gjort. Det transkriberade materialet skickade vi sedan till varandra. 5.7 Kvalitativ intervju För att få så bra information till vår undersökning som möjligt så intervjuade vi de fyra eleverna som vi hade observerat. Enligt Johansson och Svedner (2001) använder man oftast, när man skriver ett sådant här examensarbete, den öppna observationsformen tillsammans med den kvalitativa intervjuformen på grund av att de kompletterar varandra och att det är lättast att samla in sitt material om man kombinerar dessa två (s 34). Repstad (1999) säger även att det är bra att kombinera olika metoder på grund av att observatören får ett bredare utbud av information och även ett säkrare underlag (s 21). I den kvalitativa intervjuformen har man enligt Johansson och Svedner (2001) inte fasta frågor utan intervjuaren har ett tydligt frågeområde som gör att frågorna varierar beroende på intervjupersonen (s 24). Motsatsen till den kvalitativa intervjuformen är den kvantitativa intervjuformen eller även enligt Johansson och Svedner kallad strukturerade intervjuformen (s 24). Inom denna form har man fasta frågor som ställs till alla intervjupersoner och dessa följs slaviskt, oberoende av elevernas svar. Under den kvalitativa intervjuformen är det istället lätt att det utvecklas ett samtal mellan parterna. Enligt Repstad (1999) ska denna form vara helhetsorienterande men också målinriktad även om den ska vara ledig som ett samtal kan vara (s 65). Johansson och Svedner (2001) skriver i Examensarbete i lärarutbildningen, att den kvalitativa intervjuformen är den vanligaste intervjuform man använder när man vill undersöka elevens attityder, förkunskaper, värderingar och intressen (s 24). Johansson och Svedner fortsätter med att skriva att syftet med den kvalitativa intervjun är att få den intervjuade att ge så uttömmande svar som möjligt om det intervjun behandlar (s 25). 20

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Jim Højberg Vad handlar boken om? Alex har alltid varit klassens nörd, men nu har det plötsligt vänt. Både Mia och Asmila är kära i honom, och ikväll ska han på bio med Asmila. Alex

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Hemsidans betydelse inom förskolan

Hemsidans betydelse inom förskolan Hemsidans betydelse inom förskolan VFU-rapport Författares för- och efternamn: Fatima Landstedt och Wanvisa Khakhammay Pedagogiska Institutionen kurs- eller utbildningsnamn: Pedagogik och utbildning 1,

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Lärarutbildningen Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Bobby Wester Grupp: B6 2011-01-08 Examinator: Bengt Cederberg Individuell uppgift i kursen Det pedagogiska ledarskapet Ht-10 CV

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter 1 Börja samtalet med tjejerna idag! Starta samtalet en kort introduktion Denna bok är skrivit med ett syfte. Syftet är att ge dig de redskapen som krävs, för att träffa människor. Varken mer eller mindre.

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 3 Det vardagliga vansinnet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

Vilken version av Dreamweaver använder du?

Vilken version av Dreamweaver använder du? Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Jessica Ekdahl Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Examinator:

Läs mer

Kommunikation. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del I. Moa Malmén. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier.

Kommunikation. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del I. Moa Malmén. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier. Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Kommunikation Moa Malmén Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: 2011-03-28

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46

Läs mer

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING VT 2013 Fady Jabour Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Programkod: LGFRY, distans Del Ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning, 15Hp Kurskod: UB201Z LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 5 i Engelska skolan norr i Stockholm hösten 2012

Enkätresultat för elever i åk 5 i Engelska skolan norr i Stockholm hösten 2012 Enkätresultat för elever i åk 5 i Engelska skolan norr i Stockholm hösten 2012 Antal elever: 49 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 93,9% Klasser: 5a, 5b Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning

Läs mer

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

Marie Oskarsson Helena Bergendahl Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Guide Studieteknik. Tips för lättare studier!

Guide Studieteknik. Tips för lättare studier! Guide Studieteknik Tips för lättare studier! 1 Läs- och anteckningsteknik Att läsa och att anteckna Det finns goda skäl till att göra anteckningar när du läser en text, lyssnar på en föreläsning, förbereder

Läs mer

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer