När eleverna vet mest

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När eleverna vet mest"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur, språk, medier Examensarbete 15 högskolepoäng När eleverna vet mest When pupils know more than the pedagogues Mari Johansson Katarina Gråhamn Lärarexamen 270hp Kultur, medier och estetik Slutseminarium Examinator: Bengt Sjöstedt Handledare: Els-Mari Törnquist

2 2

3 Sammandrag Vi intresserar oss för vad som sker när man sätter igång projekt där varken elever eller pedagoger kan förutse vad som kommer att ske. För att undersöka hur både elever och vi som pedagoger förhåller oss till detta genomförde vi en undersökning där vi tillsammans med fyra elever undersökte ett för oss alla okänt program till datorer och spelkonsollen X-box. Under en av träffarna med eleverna var också fyra pedagoger från Pedagogiska centralen i Malmö närvarande. Vi dokumenterade med hjälp av videoinspelning, diktafon och skrivande i dagböcker. Vi genomförde även kvalitativa intervjuer med samtliga elever som deltog i undersökningen. Resultatet visar att det var svårt för pedagogerna att vara öppna med att eleverna så småningom kan mer om programmet än vad de själva kan, vilket till en början hämmar eleverna. De frågar ofta pedagogerna vad de ska göra och är inte intresserade av att dela med sig av sina lösningar. Då pedagogerna istället är öppna med att de inte kan ökar elevernas samarbete och eleverna hemlighåller inte längre sina lösningar. Nyckelord: Tertiärt lärande, radikal estetik, roller 3

4 4

5 Innehållsförteckning Sammandrag 3 1 Inledning 7 2 Boku 8 3 Syfte Frågeställning 9 4 Litteraturgenomgång och teoretiska begrepp Tertiärt lärande Regression och progression Radikal och modest estetik Roller Styrdokument 15 5 Metod Urval Pedagogerna Observation Videoupptagning Dagboksanteckningar Ljudupptagning Kvalitativ intervju Retrospektiv intervju Forskningsetik Förberedelser Intervjutillfället 23 6 Resultat Dag 1 Sammanfattning av dagboksanteckningar Observation med videoinspelning Dag 2 Sammanfattning av dagboksanteckningar Observation med videoinspelning 26 7 Analys Hur hanterar pedagogerna att de inte vet mer än eleverna? Vad säger eleverna om att de vet mer än pedagogerna om programmet, och hur hanterar de detta? 32 8 Slutsats och diskussion Slutsats Diskussion Tertiärt lärande Roller Regression och progression Radikal och modest estetik 40 9 Referenser Bilaga 43 5

6 6

7 1 Inledning När vi gick i grundskolan på 1990-talet stod en av våra lärare framme vid sin kateder som brukligt, men denna dag berättade hon om pojkarnas omskärelseritual inom judendomen. Ett ämne som upplevdes som lätt pinsamt för eleverna, som inte hade haft sexualundervisning ännu. En elev räcker så småningom upp handen och berättar att i vissa länder blir även flickor omskurna och det kallas könsstympning. Nu verkar det bli pinsamt även för fröken. Hon hävdar bestämt att det inte är sant. Var har du läst det?. Det vet eleven inte riktigt. Ämnet faller. Några dagar senare visar det sig att eleven hade rätt, i en tidningsartikel tar man upp problemet. Triumfen är total. Eleven visste mer än läraren! Det är värt att nämna att det inte är någon av oss som är eleven i berättelsen, men ändå finns minnet kvar som en känsla av triumf. Det säger en del. Det visar att det inte kan ha varit vanligt att lärarna erkände att eleverna ibland kunde mer, men också vilken underbar känsla det är att veta mer än den som alla tror vet mest. Att plötsligt se att det finns något mer än vad både eleverna och lärarna vet. Vi har länge intresserat oss för vad som sker när man sätter igång arbeten och projekt tillsammans med elever, där pedagogerna är öppna med att de inte vet vad som kommer att ske. Mycket beror det på våra erfarenheter från ett projekt, Identitet, Lika Olika, som vi genomförde tillsammans med två niondeklasser från olika skolor i Malmö och Unga Riksteatern i Stockholm då vi gick termin fem på lärarutbildningen. Projektet innebar mycket för oss på olika sätt, och skiljde sig också på många sätt från de föregående terminerna på högskolan. En av de skillnader, som vi efter hand insett den stora betydelsen av, är att våra lärarutbildare under projektets gång var öppna med att de visste lika mycket eller lite som vi studenter om vilka vägar projektet skulle ta, och att de hade saker att lära precis som vi. Vilket naturligtvis är självklart. Ändå händer det inte särskilt ofta att det är något man är öppen med enligt vår erfarenhet. Därför tyckte vi att det skulle vara intressant att se vad som sker, om vi sätter igång ett arbete där vi som pedagoger och eleverna gemensamt ska undersöka ett program till datorer och spelkonsollen X-box där man lär sig programmera egna spel. Programmet heter Boku, och vi beskriver det närmre under nästa rubrik. Det intressanta i just denna undersökning är dock inte att det handlar om just Boku, eller ens att Boku är ett datorprogram. Boku blev det på grund av att det är ett spel som ännu inte är 7

8 släppt på marknaden, varken vi eller eleverna hade alltså spelat det tidigare. Det var förutsättningen för vår undersökning, att det handlade om något för oss alla nytt. 2 Boku Boku är ett program för datorer och spelkonsollen X-box som riktar sig till 5-11-åringar. Programmet är utformat så att man kan tillverka egna spel utan att innan ha kunskap i de koder och språk som används inom programmering. Dessa tillverkade spel kan sparas/ändras och sedan läggas ut på nätet och spelas och kommenteras av andra barn och vuxna. Det språk som används i programmet är engelska men på grund av att spelet riktar sig till 5-11-åringar behöver man inte kunna behärska det engelska språket så väl för att kunna använda och förstå Boku. Boku är en slags flygande oval gubbe/gumma som man använder för att spela de olika spelen. Det är genom Boku man ser hur världarna ser ut. I spelet ligger där redan ett antal färdiga spel som både går att spela och ändra i. Där finns en värld som, förutom ett träd, är helt tom. Denna tomma värld är enligt oss lättast att använda när man vill bygga sin egen värld. På grund av att denna värld är tom ser man vad man har byggt. De andra världarna har en massa olika saker som redan ligger inne i dem och vill man bygga i dessa är det svårt att urskilja vad man själv egentligen har lagt dit. När eleverna är klara med sina spel sparas de och eleverna kan ge namn åt spelet och skriva en kort beskrivning om vad spelet handlar om och går ut på. Att spara spelen är inte obligatoriskt utan helt upp till eleven själv. Sparar man inte spelet försvinner det så fort man stänger ner programmet Boku. 8

9 3 Syfte Då vi intresserar oss för barns och ungas egna erfarenheter och tankar, och på allvar vill att dessa ska få ta plats i skolan, menar vi att man som pedagog måste vara beredd att erkänna att man inte kan förutse vad som kommer att ske. Man kan inte heller räkna med att man som pedagog kommer att vara den som vet mest. Vår undersökning syftar till att se hur man kan hantera de insikterna. 3.1 Frågeställningar Vad säger eleverna om att de vet mer än pedagogerna om programmet, och hur hanterar de detta? Hur hanterar pedagogerna att de inte vet mer än eleverna? 9

10 4 Litteraturgenomgång och teoretiska begrepp Här kommer vi att gå igenom litteratur och begrepp som vi har använt oss av både under vår undersökning och senare då vi analyserade denna. Eftersom vi i vår undersökning inte fokuserar på att Boku är just ett datorprogram har vi valt att inte använda oss av tidigare forskning kring just spel och datorer, utan valt att använda oss av teorier om hur skolans kunskapssyn har varit och hur den är på väg att förändras. 4.1 Tertiärt lärande Vi intresserar oss alltså för vad som sker då man sätter igång projekt och arbeten där man inte vet vad som kommer att ske, utan istället är öppen för vad som faktiskt sker i stunden, och beredd att utgå från de nya lägen som dyker upp. Enligt många forskare är det tvärtemot den tradition som finns i skolan. Enligt Bauman (2002) har skolan och utbildning setts som en mycket strukturerad miljö där man kan styra lärandet och där pedagogerna uteslutande är de som vet mest (s 155). Han menar också att lärarna länge har haft en rätt att utforma det som han kallar lärandets logik, det vill säga i vilken ordning eleverna ska få ta del av olika kunskaper. Allt det här är på väg att förändras, menar en del forskare. I rapporten Den fria tidens pedagogik av bland andra Annika Kraft (2004), står det att en del forskare idag menar att man har gått från ett modernt samhälle till ett postmodernt. Det moderna samhället beskrivs i rapporten som ett samhälle som utmärktes av tron på en sann, objektiv kunskap där struktur, planering och reproduktion av dessa sanna kunskaper skulle leda till att man fattade rätt beslut. I det postmoderna samhället talar man istället om sanningar som kontextberoende och tidsbegränsade (s 8). Zygmunt Bauman (2002) beskriver i sin bok Det individualiserade samhället det postmoderna samhället som en situation utan struktur, eller en annan situation med lika förvirrande konsekvenser en situation präglad av ett överflöd av strukturer, överlappande och korsande, oberoende och okoordinerade strukturer[ ] (s 154). Skolan präglas även idag enligt Jan Thavenius (2004) i Skolan och den radikala estetiken av en syn där teoretiska ämnen har företräde framför de praktiska, vilket han menar verkar gynna motsägelsefri kunskap och bäddar för detaljplanerad och förutsägbar kunskap (s 120). Detta kanske kan jämföras med den syn på kunskap som Bauman och Kraft beskriver att man hade i det moderna samhället där sanning och kunskap sågs som något objektivt. Att det trots allt börjar förändras beror enligt Bauman bland annat på den stora informationsmotorvägen (s 159), till exempel tillgången till internet, där plötsligt allt fler kan ta del av allt mer. Detta, 10

11 menar han, har gjort att man insett att lärares auktoritet främst vilade på deras kollektivt utövade exklusiva kontroll över kunskapskällorna och den oöverklagbara övervakningen av alla de vägar som leder till sådana källor (s 159). Idag ses det inte som självklart att kunskap tar vägen från pedagog till elev. Den oförutsägbarhet och ovisshet som det postmoderna samhället innebär är något vi måste lära oss att leva ifred med, enligt Bauman. Att lära sig detta kallar han för det tertiära lärandet, ett begrepp som han har hämtat från forskarna Margaret Mead och Gregory Bateson. Från början använde de sig av två begrepp som de kopplade till lärande, protolärande och deutorolärande. Protolärandet beskrivs som något som kan kontrolleras, planeras och mätas. Kanske skolans blindkartor kan vara ett exempel, kartor med prickar utan namn där eleven ska sätta in rätt huvudstad på rätt plats. Deutorolärandet handlar om att lära sig att lära, och är enligt Bauman en process som de lärande inte alltid lägger märke till. Mead och Bateson menade att det är just under deutorolärandet och inte under det kontrollerbara protolärandet som de lärande skaffar sig de viktigaste färdigheterna för det framtida livet. Deutorolärandet handlar om att leta efter sammanhang och samband, och senare menade Mead och Bateson att allt lärande var beroende av detta (s 152). Om lärandet av andra graden, alltså deutorolärandet, skriver Bauman: Deutorolärandet behåller sitt adaptiva värde och gör sin nödvändiga nytta bara så länge eleverna har anledning att räkna med att de tillfälligheter de möter verkligen bildar ett visst stabilt mönster. Eller annorlunda uttryckt: nyttan eller skadan av de vanor som förvärvas under deutorolärandet beror inte så mycket på fliten och begåvningen hos eleverna och kompetensen och nitet hos deras lärare som på egenskaperna hos den värld i vilken de före detta eleverna måste leva sina liv (s 153). Detta förstår vi som att eftersom man under deutorolärandet lär sig att lära, kanske på ett visst sätt, så blir det lärandet kanske inte användbart förlorar sitt adaptiva värde - beroende på vilken verklighet man möter. Eftersom de stabila mönster man lär sig känna igen kanske inte finns i det fortsatta livet behövs alltså också en annan form av lärande, det som Mead och Bateson alltså kallar det tertiära lärandet. Detta lärande innebär att de som mottar undervisning skaffar sig förmågan att modifiera den samling alternativ som de har lärt sig att räkna med och hantera under deuterolärandet (s. 152). Det tertiära lärandet handlar alltså om att lära sig att stå ut med en föränderlig värld eller som Bauman skriver: Att förbereda för 11

12 livet denna eviga, oföränderliga uppgift för all utbildning måste först och främst betyda att man odlar förmågan att leva dagligen och i fred med ovissheten och ambivalensen [ ] (s 168). Om man som pedagog menar allvar med att vara nyfiken på det som sker i stunden, och de tankar och erfarenheter som eleverna har, innebär det att pedagogerna måste finna sätt att hantera ovissheten på. 4.2 Regression och progression Att vara nyfiken på elevernas erfarenheter och intressen kanske kan skapa en oro för att man stryker dem medhårs och att de aldrig utmanas. Thomas Ziehe (1982) skriver i sin bok Ny ungdom om ovanliga läroprocesser om två begrepp, intresset för regression och progression. Han menar att regressionsintresset och progressionsintresset är två motsatta strävanden som samtidigt verkar inom oss alla (s 123). Regressionsintresset beskriver han som ett lustinriktat intresse, man återvänder till något som redan är känt för en och därför känns tryggt. Han menar att regressionsintresset följer en säkerhetsprincip, som han beskriver: Man vet vad man har men inte vad man får (s 123). Om man uteslutande skulle hålla sig till regressionsintresset så menar Ziehe dock att det skulle det uppstå en ångest eftersom man efterhand upplever det som alltför stillastående. Progressionsintresset beskriver Ziehe som ett intresse inriktat på förändring och framsteg. Istället för att följa en säkerhetsprincip som han beskriver att regressionsintresset gör, så följer progressionsintresset en riskprincip. I regressionsintresset finns en ångest för att genom stillastående inte komma från utgångspunkten, och i progressionsintresset finns en ångest för att misslyckas och på så sätt falla tillbaka till utgångspunkten. Detta med att falla tillbaka till utgångspunkten är något man kan ifrågasätta. Är det verkligen utgångsläget man kommer tillbaka till? Man har ju alltid nya erfarenheter och hamnar på så sätt i ett annat läge än där man började. Dock kan man ju fortfarande ha känslan av att vara tillbaka i utgångsläget och det kan vara detta Ziehe också menar. Regressionsintresset och progressionsintresset är lika viktiga menar Ziehe. Att dra sig tillbaka till det man kan, menar han är nödvändigt för att kunna avlasta sig, hämta ny kraft, men också för att njuta (s 124). Däremot har progressionen i skolans värld avsevärt högre status än 12

13 regressionen. Regressionen betraktas nämligen enligt Ziehe ofta som illegitim och avfärdas ofta som en störning, eller så tolereras den, men ses inte som viktig utan snarare som ett förment improduktivt avbrott (s 124), alltså något som ändå inte leder någonstans. Han menar att genom att skolan så ensidigt betonar progressionsintresset så jagas lustkomponenterna undan och skiljs från undervisningen. Man har en syn som beskrivs som att Tillägnandet av kompetensen ska följa lärarnas planering istället för att läraren ska göra det möjligt att uppfatta lustkomponenten i behärskandet av realiteten (s 124). Att ha detta synsätt och ge uttryck för det menar Ziehe slår tillbaka genom att den illegaliserade regressiviteten istället blir till vad Ziehe kallar infantilitet och skapar en lust hos eleverna att sabotera och sätta sig på tvären. 4.3 Radikal och modest estetik Som vi tidigare har nämnt så menar Jan Thavenius (2004) i Skolan och den radikala estetiken att skolan idag domineras av en syn där teoretiska praktiker har företräde. Detta menar han, som vi tidigare nämnt, verkar gynna motsägelsefri kunskap och bäddar för detaljplanerad och förutsägbar kunskap. Thavenius menar också att kunskapsförmedlingen dessutom verkar ha mycket lite med elevernas egna kulturer att göra (s 120). Han menar att de arbeten man ser i skolan som är kopplade till kultur ofta känns otidsenliga och sker utan reflektion. Antingen bjuder man in populärkulturen, som en Disneyfilm en fredagseftermiddag - en rolig motvikt till det tunga skolarbetet - eller så förhåller sig skolan helt avståndstagande. Vad som är god kultur är på förhand bestämt och ska förmedlas till eleverna. Estetiken i skolan handlar till stor del om en modest estetik, menar Jan Thavenius och hans medförfattare Lena Aulin Gråhamn och Magnus Persson, en estetik som handlar om att ta till vara ett kulturarv och lära sig olika tekniker, men inte så mycket om innehållet. Mattis Gustavsson (2006) skriver i sin rapport KME!? Estetiska läroprocesser på Segevångskolan att det centrala i den modesta estetiken verkar vara själva görandet, men att det är svårt att hitta något som engagerar utöver själva aktiviteten. Han menar att det handlar om ren esteticism, som han uttrycker det, att göra vackra saker som är sköna att se på eller höra på, men att det inte i första hand handlar om att kommunicera ett innehåll (s 24 ff). Något som skulle kunna vara en motvikt till detta är det som Thavenius, Aulin Gråhamn och Persson (2004) kallar den radikala estetiken. Där den modesta estetiken handlar om att det ska vara vackert handlar den radikala estetiken om att kommunicera ett innehåll. Styrkan hos det 13

14 estetiska menar författarna är att nyfikenheten motsägelser, frågor och osäkerhet får finnas (s 120). Gustavsson (2006) beskriver den radikala estetiken som att gestalta tankar, åsikter och kunskap utifrån ett personligt perspektiv (s 25). Han menar också att det är viktigt att påpeka att den radikala estetiken inte bara handlar om att gestalta och ge uttryck för sina tankar, utan att det också handlar om hur det som uttrycks mottas. Om man inte skapar forum för de som eleverna uttrycker så blir de inte lyssnade på, deras förståelse av världen blir inte tagen på allvar och deras tolkningar blir inte utmanade (s 27). Den radikala estetiken måste alltså handla lika mycket om reception, hur något tas emot, som om produktion menar Gustavsson. I vår undersökning ville vi att eleverna hela tiden skulle få ta del av varandras skapade världar i Boku, och att samtal skulle ske om innehållet. Vi ville inte att skapandet skulle stanna i att bara bli något vackert att titta på. 4.4 Roller Då vi gick igenom vårt empiriska material lade vi märke till hur stor betydelse våra och elevernas olika roller kom att ha. Roller är ett begrepp vi har hämtat från Erving Goffman (1959) som använder begreppet för att förklara hur man som individ framställer sig i mötet med andra. Goffman menar att individen i mötet med en annan person snabbt försöker få upplysningar om denna. Individen försöker definiera situationen för att komma underfund med vad personen har för förväntningar och vad individen själv kan förvänta sig av denna. Detta går enligt Goffman till på det sättet att om individen redan har upplysningar om den man möter, så försöker man tillämpa dessa. Då individen inte har några upplysningar från början försöker man genast skaffa det genom att tillämpa erfarenheter av andra personer, som på något sätt påminner om den nya, och genom att utgå från att en viss typ av individer påträffas i en viss bestämd miljö (s 11). Individen vill ta reda på hur man lämpligast ska bete sig, hur man ska spela sin roll, för att locka fram de reaktioner man vill ha hos den andre. Ibland är detta beteende högst medvetet, enligt Goffman, men det kan också vara så att man inte är medveten om sitt handlande. Ibland kommer han [individen] avsiktligt och medvetet uttrycka sig på ett speciellt sätt, men huvudsakligen därför att traditionen inom hans grupp eller sociala status 14

15 kräver den formen av uttryck och inte för att uppnå någon speciell respons (annat än vagt accepterande eller gillande) hos de närvarande (s 15). 4.5 Styrdokument Under rubriken uppdrag kan man i Lpo 94 läsa att skolan ska överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället (s 9). Vad menar Skolverket krävs för att leva och verka i samhället? Lpo94 nämner man att skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver (s 9). Dessa mer beständiga kunskaper som ska förmedlas är enligt Lpo94 bland andra människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Det vill säga det som benämns som vår värdegrund. Det radas inte ytterligare upp exakt vilka dessa beständiga kunskaper är i Lpo94. Snarare menar Skolverket att det är viktigt att eleverna får utveckla metoder för att kunna tillägna sig och använda sig av ny kunskap. Detta kan vi se står i konstrast till det Bauman (2002) kallar protolärande, alltså rena faktakunskaper. Vi utläser att det snarare handlar om deutorolärande, alltså att kunna se mönster och sammanhang för att kunna tillägna sig ny kunskap. Detta menar man att eleverna ska träna på eftersom de möter en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt (s 9). Det kan tyckas en aning motsägelsefullt om vi ska gå tillbaka till Baumans teorier. I en komplex värld med en snabb förändringstakt blir det paradoxalt att lära sig metoder för att hantera detta. Metoden kanske bara fungerar i ett visst sammanhang vid ett visst tillfälle. Om inte metoden handlar om just att hantera oförutsägbarheten, alltså att det innebär ett tertiärt lärande. Detta kan vi dock inte utläsa något om i styrdokumenten. 15

16 5 Metod I detta kapitel kommer vi att presentera vilka olika metoder vi har använt och vilka som har deltagit i undersökningen. Den litteratur vi har använt är framför allt Pål Repstad (1999) Närhet och distans och Bo Johansson och Per Olov Svedner (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen. Det som vi lägger störst tyngd på är den kvalitativa intervjuformen och den öppna observationen på grund av att det var dessa två metoder som vi använde oss mest av under vårt arbete. Vårt syfte till valet av intervju och observationsformer var att vi ville att eleverna skulle ha vetskap om vad vi gjorde tillsammans med dem och det får eleverna veta om man använder dessa metoder. 5.1 Urval I vår undersökning deltog fyra elever i årskurs 2, två pojkar som vi har gett namnen Ali och Ahmed och två flickor som vi namngett Melika och Mona, från en skola i Malmö. Valet av de antal elever vi önskade gjordes på grund av de antal datorer vi hade tillgång till och att vi ansåg att eleverna skulle få större utrymme till att testa spelet på egna villkor om de satt enbart en elev per dator. Vi bad elevernas lärare att välja ut vilka elever vi skulle få arbeta med. Hon valde de elever som enligt henne var ganska starka och inte skulle hamna efter i de ordinarie lektionerna till följd av att de skulle missa några av dem. De kriterier vi hade gällande valet av eleverna var att vi ville ha två flickor och två pojkar. Denna begäran hade vi inte för att vi skulle undersöka det kvinnliga respektive det manliga beteendet utan vi ville bara vara rättvisa. Annars hade vi inga krav gällande till exempel vilken kunskap eleverna skulle besitta. Vi poängterade även för läraren att de elever vi skulle arbeta med inte behövde ha datorvana sen innan. Detta på grund av att vi ansåg att det inte spelade någon roll om eleverna hade datorkunskap eller inte sen innan, för detta spel var nytt för dem alla och skulle kunna spelas av alla oberoende av vilka kunskaper man besitter inom datorvärlden. Under det första passet vi hade med eleverna fick vi med hjälp av samtal reda på att alla fyra elever, någon mer än någon annan, ibland spelar olika datorspel hemma. Det första passet med eleverna var den första gången vi och eleverna träffades. Repstad (1999) varnar för att man inte ska vara för närstående den eller de personer man ska arbeta 16

17 med. Repstad menar att det lätt kan bli favorisering om man känner en av, i detta fall eleverna, mer en den andre, och att man som observatör pratar mer med den man känner bäst. Det kan även bli så att den eleven observatören känner sedan innan kan ge skeva svar på grund av att eleven vill att undersökningen ska bli så bra som möjligt (s 45). Med hjälp av två olika namnövningar, som kommer att beskrivas närmre under kapitel 7, lärde vi snabbt känna varandra. Enligt Repstad är det viktigt att lägga vikt vid att få en god kontakt och tillit med, som i vårt fall, eleverna. Det Repstad rekommenderar för att uppnå denna kontakt är att prata om något som bryter isen, till exempel om vad eleverna tycker om (s 41). Vi ansåg att med hjälp av vår övning uppnådde en bra kontakt med eleverna och de med oss. 5.2 Pedagogerna De pedagoger som deltog i studien var mestadels vi två. Vi är medvetna om att det innebär en del problem att det är vi som är pedagogerna, alltså att vi forskar omkring våra egna val och roller. Vi har under arbetets gång pendlat mellan att å ena sidan vara rädda att ses som mycket egocentrerade och å andra sidan anse att det säger en hel del om man granskar vad man gör, åtminstone om man gör det kritiskt och inte är intresserad av att skriva en framgångssaga. Vi anser att det är lättare att skriva kritiskt om sig själv än om man hade observerat någon annan lärare, vare sig man känner denna eller inte. Det är inte heller intressant för att det handlar om just oss, för det är inte intressant att det är just Katarina och Mari som tar de olika besluten, utan det intressanta är att de tas, varför de tas och vilka konsekvenser de får. De beslut vi tog och de konsekvenser de fick är ju inte på något sätt helt igenom unika utan kan säkert kännas igen, även om ingenting sker likadant två gånger. Under en av träffarna med eleverna medverkade också fyra pedagoger från Pedagogiska centralen i Malmö. Det var Pedagogiska centralen som tog kontakt med oss och ville ha information om Boku. De berättade att de enbart hade tittat väldigt snabbt på Boku och de var nyfikna på att få mer kunskap om Boku. Vi ansåg detta som en utmärkt idé att låta eleverna visa programmet. Detta gav även utrymme för de fyra pedagogerna att ställa frågor och se hur elever hanterar Boku praktiskt. 5.3 Observation Pål Repstad (1999) tar upp två olika observationsformer i sin bok Närhet och distans, den öppna observationsformen och den dolda observationsformen. Den öppna observationsformen 17

18 innebär att man som observatör informerar aktören om att denna ska bli observerad. Observatören informerar även aktören syftet till att man vill observera denna person. Som observatör inom denna observationsform behöver man inte i detalj berätta sitt syfte eller sin/sina frågeställningar (s 30ff). Den dolda observationsformen är motsatsen till den öppna observationsformen gällande hur öppen observatören är gentemot aktören. Observatören berättar alltså inte i den dolda intervjuformen att man observerar personen (s 28). Repstad (1999) tar även upp problem som kan uppstå när man använder sig av öppen observationsform, forskningseffekten. Forskningseffekten innebär att aktörerna kan bete sig annorlunda när denna person har vetskapen om att den blir observerade. Även om forskningseffekten inte förekommer i den dolda observationsformen kan det ändå uppstå problem när till exempel en okänd person sitter i rummet och observationspersonerna inte har någon kännedom om vem personen är. Även i detta läge kan observationspersonens beteende ändras. 5.4 Videoupptagning Under våra observationstillfällen använde vi oss av videouttagning på grund av att vi ville ha ett så brett forskningsunderlag som möjligt. Det är även enligt Repstad (1999) olämpligt att göra anteckningar eller använda bandupptagning under observationstillfället för detta kan anses störande och observatören kan ses som oengagerad av det observationspersonen gör (s 49). Det är även lätt att missa viktiga händelser under ett observationstillfälle och minnet kan man inte alltid lita på så därför är videoupptagning en utmärkt idé. Då vi dessutom skulle undersöka hur vi hanterar att eleverna vet mer än oss, såg vi det som en bra idé att spela in på video så att vi kunde se vårt agerande utifrån. Under de två passen med eleverna hade vi placerat videokameran i ett hörn av klassrummet. Videokameran stod vinklad så att den fokuserade på de fyra eleverna, deras datorer och oss. Under det första passet satt eleverna närmre kameran och videoupptagningen fick med allt prat. Vid det andra tillfället satt eleverna en bit bort, bilden blev den samma men videoupptagningens ljud blev sämre. Detta berodde även på att vi under detta pass var fler 18

19 människor i rummet, och det uppstod mycket mummel som gjorde det svårt att urskilja allt vad eleverna, vi och pedagogiska centralen sade. Varje film varade i ungefär 1 ½ timme och vi tittade på båda filmerna två gånger vid två olika tillfällen. Den första filmen tittade vi på direkt efter det första passet. Den andra filmen tittade vi på direkt efter det andra passet. Under tiden vi tittade på filmerna skrev vi båda enskilt ner vad vi såg på filmerna och sedan diskuterade vi det vi hade sett. En vecka efter den tredje träffen med eleverna tittade vi på båda filmerna igen. Alla dessa tillfällen, när vi gick igenom filmerna, gjorde vi tillsammans. 5.5 Dagboksanteckningar Förutom videoupptagning använde vi även oss av dagboksanteckningar. Johansson och Svedner (2001) skriver att dagboksanteckningar är en av de observationsmetoder som man kan använda sig av (s 31). Dagbokanteckningarna skrivs ned direkt efter observationstillfällena för att man ska komma ihåg viktiga händelser eller bara en känsla. Detta gjorde vi inte enbart efter träffarna med eleverna utan även under hela processen, alltså varenda dag. Syftet med dagboksanteckningarna var för att få syn på våra reflektioner genom hela arbetet. Vi hade även funderingar om att låta eleverna skriva dagböcker men vi beslöt oss istället för att fånga deras reflektioner genom samtal under träfftillfällena. 5.6 Ljudupptagning Under de intervjuer vi genomförde med eleverna använde vi oss av ljudupptagning som enligt Johansson och Svedner (2001) är det rätta att använda när man använder sig av den kvalitativa intervjuformen. Johansson och Svedner menar att intervjupersonens pauser, tonfall och avbrutna meningar har en viktig innebörd i det personen vill förmedla till intervjuaren. Som intervjuare koncentrerar man sig även mer när man slipper sitta och anteckna under intervjun. Ögonkontakt och intresse för intervjupersonens svar är lättare att visa. Det är även lättare att se personens kroppsspråk och avgöra om någon fråga är för känslig för personen. Nackdelen med att använda ljudupptagning är att både intervjupersonen och intervjuaren kan känna sig illa till mods för att de blir inspelade. Intervjupersonen kan även bli reserverad och inte vara ärlig. För att eleverna skulle känna sig trygga med ljudupptagningen informerade vi tydligt att det bara var vi intervjuare som kommer att lyssna på inspelningarna (s 71). 19

20 Efter intervjutillfället lyssnade vi tillsammans igenom alla fyra intervjuerna en gång. På grund av att Mari hade intervjuat två av eleverna och Katarina de andra två eleverna transkriberade vi de intervjuer vi själva hade gjort. Det transkriberade materialet skickade vi sedan till varandra. 5.7 Kvalitativ intervju För att få så bra information till vår undersökning som möjligt så intervjuade vi de fyra eleverna som vi hade observerat. Enligt Johansson och Svedner (2001) använder man oftast, när man skriver ett sådant här examensarbete, den öppna observationsformen tillsammans med den kvalitativa intervjuformen på grund av att de kompletterar varandra och att det är lättast att samla in sitt material om man kombinerar dessa två (s 34). Repstad (1999) säger även att det är bra att kombinera olika metoder på grund av att observatören får ett bredare utbud av information och även ett säkrare underlag (s 21). I den kvalitativa intervjuformen har man enligt Johansson och Svedner (2001) inte fasta frågor utan intervjuaren har ett tydligt frågeområde som gör att frågorna varierar beroende på intervjupersonen (s 24). Motsatsen till den kvalitativa intervjuformen är den kvantitativa intervjuformen eller även enligt Johansson och Svedner kallad strukturerade intervjuformen (s 24). Inom denna form har man fasta frågor som ställs till alla intervjupersoner och dessa följs slaviskt, oberoende av elevernas svar. Under den kvalitativa intervjuformen är det istället lätt att det utvecklas ett samtal mellan parterna. Enligt Repstad (1999) ska denna form vara helhetsorienterande men också målinriktad även om den ska vara ledig som ett samtal kan vara (s 65). Johansson och Svedner (2001) skriver i Examensarbete i lärarutbildningen, att den kvalitativa intervjuformen är den vanligaste intervjuform man använder när man vill undersöka elevens attityder, förkunskaper, värderingar och intressen (s 24). Johansson och Svedner fortsätter med att skriva att syftet med den kvalitativa intervjun är att få den intervjuade att ge så uttömmande svar som möjligt om det intervjun behandlar (s 25). 20

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Lärarutbildningen Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Bobby Wester Grupp: B6 2011-01-08 Examinator: Bengt Cederberg Individuell uppgift i kursen Det pedagogiska ledarskapet Ht-10 CV

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier i Kenya sommaren 2013 Kristina, Logopedprogrammet

Reserapport efter utbytesstudier i Kenya sommaren 2013 Kristina, Logopedprogrammet Reserapport efter utbytesstudier i Kenya sommaren 2013 Kristina, Logopedprogrammet 1. Vilket program läser du på? Logopedprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? Moi University i staden

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Tips om tillsynsmetodik

Tips om tillsynsmetodik MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) TILLS Frida Billström 010-2405453 frida.billstrom@msb.se Tips om tillsynsmetodik Detta PM är en sammanställning av generella tips, som kan

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum www.ungscen.se HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att vi får spela Sexigt - på riktigt för dig och din elevgrupp. Sexigt - på

Läs mer

RESULTAT - MÅLUPPFYLLELSE

RESULTAT - MÅLUPPFYLLELSE Som absolut nybörjare i programmering och utan att ha några handledarpass: Mycket tufft, låg bokstavligen talat i fosterställning varannan vecka... Den gav en bra grund till fortsatta egenstudier i C++.

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer