Advokatprofessionens kommersialisering

Transkript

1 Advokatprofessionens kommersialisering Advokat, Senior Partner Johan Aalto, Finland Professor, dr.jur. Mads Bryde Andersen har skrivit ett förtjänstfullt referat om advokatprofessionens kommersialisering. Det är inte svårt att förena sig i referentens allmänna slutsatser och teser. Advokatprofessionen har genom samhällets internationalisering och framförallt näringslivets globalisering förändrats i flere grundläggande hänseenden. Advokatbyråerna utgör idag en drivande kraft för den ekonomiska tillväxten på många marknader. Akira Kawamura, ordförande för International Bar Association konstaterade nyligen: Thus, the legal service is no longer the infrastructure of the economy or peripherals of the business, but the main stream of the economic growth in the advanced countries. 1 Advokatverksamheten förändras så småningom från en yrkesverksamhet (profession) till en affärsverksamhet (business). 2 Utgångspunkten i referatet är en förhållandevis snäv definition av begreppet kommersialisering i vissa delar behandlas ordet snarast synonymt med vinstmaximering. Korreferenten anser kommersialisering innehålla många ytterligare aspekter och har behandlat frågan mera vidsträckt. Ett sunt kommersiellt tänkande utesluter på intet sätt en stark värdegrund för verksamheten. Referenten drar en rätt skarp gräns mellan stora och små advokatbyråer. Denna gränsdragning är inte särdeles motiverad. Den enskilda advokatbyråns inriktning och klientfokus kan i många fall vara mycket mera relevant. Klienternas ökade krav på tillgänglighet och specialisering riktas mot hela advokatkåren. Advokatbranschen står inför stora utmaningar bättre ledarskap, större lyhördhet för klienternas krav och säkerställandet av byråernas konkurrenskraft. Här har även de nationella advokatsamfunden ett stort ansvar. Över tiden kommer den klassiska advokatidentiteten att suddas ut och skillnaderna mot övriga tjänsteproducerande företag att minska. Å andra sidan kommer klienterna även i fortsättningen att förutsätta en hög etisk standard hos advokaterna. Korreferenten är en aktiv advokat på en byrå som i ett internationellt perspektiv är liten men som på det nationella planet kan anses stor. Korreferatet utgör närmast en practitioner s view och baserar sig på egna erfarenheter snarare än vetenskapliga fakta. 1 Översikt Korreferenten har valt att kommentera var och en av referentens teser och har tillämpat hans numrering av teserna. Kommentarerna skall läsas parallellt med själva referatet. Varje tes kompletteras med korreferentens egen antites. 1 Tal inför St. Petersburg International Legal Forum Se t.ex. The Economist 13 maj 2011 A less glided future där det bland annat konstateras: Ultimately, lawyering is becoming more of a business than a profession. Some lawyers decry this. Others welcome it. Few deny it. 487

2 Johan Aalto 2 Advokatprofessionens förändring 2.1 Tes 1 Antites 1: Ett kommersiellt tänkande innebär att man driver advokatbyrån professionellt och lönsamt i syfte att utveckla verksamheten på lång sikt. Referenten noterar å ena sidan att det är helt legitimt att tjäna pengar på advokatrådgivning men att det å andra sidan på advokatyrket finns en förväntning på att yrket inte endast kan bedrivas av önskan att tjäna pengar, eftersom verksamheten är en vad referenten kallar en liberal affärsverksamhet. Här pekar referenten på en central del av referatets rubrik: vad avses egentligen med kommersialisering? Innebär ett ökat kommersiellt tänkande att man koncentrerar sig uteslutande på en vinstmaximering på bekostnad av integritet, kontroll baserat på självreglering, oavhängighet och klientens allmänna intresse? Korreferenten skulle vara benägen att svara ett klart nej på den frågan. Såsom referenten konstaterar har utvecklingen lett till större advokatbyråer med flere delägare och kontor, eventuellt i flere olika länder. Utvecklingen har i de flesta fall styrts av klienternas ökade behov av juridisk rådgivning både nationellt och internationellt. De professionella kraven på den enskilda advokaten har ökat markant liksom även konkurrensen om skickliga medarbetare. Advokatbyråerna är mera än summan av sina delägare och har ett ansvar mot sina anställda: både ett operativt ansvar (utveckla verksamheten, arbetsförhållandena och -metoderna, ledarskapet) och ett ekonomiskt ansvar (upprätthållande av lönsamhet). Därutöver har advokaterna ett allmänt samhälleligt ansvar. Advokatbyråns arbetsgivaransvar avviker inte i sig från andra arbetsgivares ansvar. Ett kommersiellt tänkande innebär enligt mitt förmenande att man driver advokatbyrån professionellt och lönsamt i syfte att utveckla verksamheten på lång sikt. I takt med att advokatbyråerna har utvecklats har även regelverken för nationella och internationella etiska principer (reglerna för god advokatsed mm) reviderats. Ambitionsnivån till exempel i Norden har i detta hänseende varit hög. Att regelverken anpassats till förändrade förhållanden, inklusive en högre grad av kommersiellt tänkande, torde inte ha lett till generella avsteg från advokatyrkets traditionella, grundläggande värderingar snarare tvärtom. Referenten pekar på motsättningen mellan advokatens kommersiella intressen och klientintresset i samband med fastställande av arvoden. Denna motsättning föreligger i och för sig mellan de flesta professioner och deras klienter/kunder. Generellt bör en advokat ha rätt att avgöra om han/hon tar emot ett uppdrag eller inte. Härvid kan även kommersiella avväganden spela en roll. Har advokaten däremot tagit emot uppdraget skall tröskeln för att avstå från det vara hög och basera sig på andra än ekonomiska överväganden. 2.2 Tes 2 Antites 2: Etik och kommersiellt tänkande skall ingå i all affärsverksamhet och yrkesutövning. Advokatprofessionen skiljer sig inte (heller) i detta hänseende från övriga professioner. 488

3 Advokatyrkets kommersialisering Referenten noterar att advokatprofessionen kommer att likna andra liberala förvärvsprofessioner genom att advokaterna förlorat vissa av sina domstolsprivilegier och distanserats från domstolsarbetet. Detta har enligt referenten bland annat lett till en större oenighet bland advokater om vad som skall anses vara god advokatsed och hur intressekonflikter skall regleras. Det kommer med tiden att vara svårt att upprätthålla föreställningen om advokatprofessionen som något särskilt. Det är säkert i sig korrekt att säga att åtminstone vissa av advokatyrkets grundläggande principer har sin förankring i domstolskulturen. Det är också riktigt att även processrätten idag utgör en form av specialisering. Däremot tror korreferenten att förändringarna i synen på intressekonflikter och advokatetik generellt har flere andra orsaker. Ärendenas storlek och typen av klienter har även spelat en avgörande roll. Privata klienter är sällan professionella uppköpare av juridiska tjänster medan chefsjurister på större bolag mycket väl kan vara det. Ju svagare ställning en klient har i förhållandet till advokaten desto viktigare roll spelar de advokatetiska reglerna. Omvänt gäller att ju starkare position klienten har desto större betydelse kan ges åt klientens egna överväganden, inklusive samtycke till avsteg från principer gällande till exempel intressekonflikter. Slutligen kan man fråga sig varför det skulle vara viktigt att advokatverksamheten verkligen anses utgöra något särskilt. Balansen mellan etiska och kommersiella överväganden kan ju inte basera sig på att advokaterna skulle vara annorlunda - än mindre moraliskt mera högtstående - än andra yrkesutövare, utan på det faktum att etik och kommersiellt tänkande är två delar (som inte står i motsatsförhållande till varandra) av en helhet som bör ingå i all affärsverksamhet och yrkesutövning. 2.3 Tes 3 Antites 3: Kravet på specialisering kommer primärt från klienterna. Det finns fortfarande ett behov av generalister. Referenten har alldeles rätt när han noterar att det skett en övergång inom advokatkåren från generalister till specialister. Inte heller här skiljer sig advokaterna från övriga yrkesutövare. I synnerhet privatpersoner men även till och med stora bolags juridiska avdelningar har idag svårt att följa med rättsutvecklingen (innefattande en strid ström av nya lagar, förordningar, myndighets- och domstolsbeslut mm både på nationellt och överstatligt plan). Denna utveckling kan på många sätt anses skapa utmaningar för rättssäkerheten men har samtidigt markant ökat behovet av juridiska tjänster. Det är alltså klienternas behov som lett till ökad specialisering och därigenom en ökad kommersialisering av advokatbranschen. I klientundersökningar i Norden ligger juristens (special)kompetens bland de allra vikigaste kriterierna vid val av juridisk rådgivare. En strävan mot större specialisering har även resulterat i vissa strukturella förändringar. Att upprätthålla en trovärdig full service praktik är idag betydligt mycket svårare än för 5-10 år sedan och kräver större helheter och flere anställda. Å andra sidan finns det ett uttalat behov hos yngre jurister att få en så bred utbildning 489

4 Johan Aalto som möjligt under sin tid på advokatbyrån vilket ställer krav på effektiv organisering och möjligheter till rotation inom byrån. Specialisering kan dock inte helt kompensera behovet av generalister. I synnerhet i mera omfattande uppdrag (till exempel stora företagstransaktioner eller komplexa processer) krävs medverkan av advokater med kännedom om uppdraget som helhet en person som koordinerar de olika specialisterna och ger råd i allmänna uppdragsstrategiska frågor. Slutligen kan man konstatera att kunskap om den enskilda marknadens lagstiftning (och språk) även utgör en form av specialisering, vilket ger de lokala byråerna en fördel fram om de internationella (utan lokalt kontor). Att de lokala byråernas uppdragsinnehåll och roll och därigenom sannolikt även arvodet i internationella uppdrag kan bli blygsam i förhållande till de internationella byråernas utgör å andra sidan en icke-önskad utveckling. 2.4 Tes 4 Antites 4: Klienternas behov, förändringarna på marknaden samt advokatbyråernas delägarmodell och vinstfördelningsprinciper har varit centrala faktorer för byråernas tillväxt. Såväl små som stora advokatbyråer genomgår en professionalisering och kommersialisering. Referenten analyserar varför de nationella advokatbyråerna vuxit och anger såsom den viktigaste orsaken den internationella konkurrenssituationen. Typiskt för den nordiska advokatmarknaden är ett antal, ofta 2 4, ledande advokatbyråer i varje land. Utmärkande för dessa är att de har en hög marknadsandel i sitt hemland och (med några få undantag) rätt begränsad verksamhet (dvs. få eller inga utlandskontor) utanför landets gränser. Konkurrensen med de internationella advokatbyråerna sker därför i första hand på hemmamarknaden i gränsöverskridande uppdrag. Att dessa nationella byråer vuxit så kraftigt beror alltså inte primärt på den internationella konkurrensen. Korreferenten tror att tillväxten berott på åtminstone två andra orsaker än den referenten anger: (i) marknadens utveckling och klienternas behov samt (ii) advokatbyråernas delägarmodell. Såsom tidigare konstaterats har klienternas behov och därmed marknaden för juridiska tjänster vuxit kraftigt. Uppdragen även nationellt har blivit mera komplexa och kräver större advokatteam. Här har onekligen påverkan från internationella byråer haft betydelse i gränsöverskridande uppdrag har klienterna accepterat att även de lokala byråerna använder större team. De lokala byråerna har dessutom rätt snabbt anammat ett internationellt (ofta anglosaxiskt) sätt att arbeta. Dokumentationen har blivit mera omfattande och engelska används ofta även i helt lokala uppdrag. Klienterna har redan under många år accepterat att lokala byråer tar ett koordineringsansvar och sköter uppdrag utanför det egna landets gränser (till exempel internationella skiljeförfaranden, gränsöverskridande företagstransaktioner och anmälningar till konkurrensmyndigheterna i olika länder). Härigenom har de lokala byråerna lyckats bredda sin marknad. En stor del av de nordiska advokatbyråernas delägarmodell är baserad på lock-step där inträde som delägare sker på en lägre nivå (= lägre vinstandel) varefter 490

5 Advokatyrkets kommersialisering delägaren avancerar under årens lopp till högre nivåer (= högre vinstandel). I den renodlade lock-step -modellen förflyttas majoriteten av delägare upp i systemet varje år, vilket medför ett ökande antal utestående vinstandelar. Yngre biträdande jurister har en förväntan på delägarskap inom 6 10 år från inträde i byrån. En aktiv delägarpolitik är kärnan för att rekrytera och hålla kvar skickliga medarbetare. Eftersom advokatbyråns fasta kostnader är rätt statiska kan lönsamheten i första hand ökas endast genom tillväxt. Utan tillväxt minskar möjligheterna att uppta nya delägare och verkställa lock-step -modellen. Även om denna modell under årens lopp modifierats i många byråer har den klart bidragit till kravet på tillväxt. Referenten anger även ett flertal faktorer som han anser vara karakteristiska för större advokatbyråer: timdebitering och därmed förknippad målsättning för delägare på årsbasis; true partnership (= lika fördelning av vinsten); branding; utvecklade stabsfunktioner och corporate governance modeller. Korreferenten tror att hela advokatbranschen utvecklats i en sådan riktning att ovanstående faktorer blir aktuella även för medelstora och till och med små byråer. Timdebiteringen är fortfarande den vanligaste grunden för fastställande av arvode, oavsett byråns inriktning eller storlek. Professionellt ledarskap med effektiva corporate governance -strukturer, genomtänkt marknadsföring och branding är typiskt för alla dynamiska och välskötta företag idag. Skillnaden mellan stora och små advokatbyråer håller snabbt på att suddas ut i detta hänseende. Hela advokatbranschen genomgår därigenom en professionalisering och kommersialisering. 2.5 Tes 5 Antites 5: Även små och medelstora advokatbyråer möter allt större krav från klienterna. Ärendets natur påverkar klientens behov mer än klientens storlek. Referenten hävdar att mindre advokatbyråer inte upplevt samma krav på förändringar som de stora byråerna i första hand för att de betjänar små och medelstora klienter. Såsom av ovanstående framgår tror korreferenten att byråer som har samma inriktning (till exempel affärsjuridik) har mött likartade krav på professionalisering oavsett om de betjänar stora eller små klienter. Klienternas behov av juridiska tjänster är inte heller nödvändigtvis beroende av klientens storlek men däremot av uppdragets natur. Behovet av tillgänglighet enligt måttet 24/7 är inte förbehållet börsbolag utan kan likväl gälla ett litet bolag som är föremål för en skattegranskning eller en privatperson med en brådskande rättsprocess. Ofta upplevs små och medelstora byråer vara mera service minded både vad gäller tillgänglighet och till exempel förståelse för klientens behov. Referenten noterar helt riktigt att en enskild advokat inte behöver någon kommersiell affärsmodell. Detta innebär dock inte att de faktorer som karakteriserar ett kommersiellt tänkande inte skulle vara aktuella även för en enskild advokat. Korreferenten hävdar att den största skillnaden mellan en liten och en stor byrå i detta hänseende är beslutsfattandet inte det kommersiella tänkandet. I en liten byrå fattas besluten av en liten delägarkrets ofta instinktivt utgående från klientens och byråns behov (inklusive lönsamhet). Var och en av delägarna sköter uppdrag, marknadsför (= sköter branding och klientförhållanden), utvecklar byråns know-how m.m. utan större byråkrati. Då byrån och antalet delägare växer blir det svårare och i ett visst skede 491

6 Johan Aalto omöjligt att fatta samtliga beslut tillsammans. Delägarna accepterar att besluten fattas i en mindre krets. Byråns storlek möjliggör därutöver anställningen av specialister. De grundläggande funktionerna och framförallt klienternas behov och krav, är dock de samma. Det är slutligen skäl att även notera att det på marknaden uppkommit nya spelare som med bland annat mycket utvecklade IT-system betjänar klienter enligt nya affärsmodeller. Dylika firmor är ofta mycket välorganiserade, effektiva och inriktade på att betjäna just små och medelstora klienter. Advokatbranschen är även i detta hänseende stadd i utveckling. 3 Har förändringen varit positiv eller negativ? 3.1 Tes 6 Antites 6: För att bibehålla sin konkurrenskraft bör advokatbyråerna sträva till en högre förädlingsgrad beträffande uppdragen. Detta förutsätter sannolikt till en revidering av byråernas affärsmodell. Enligt referenten har advokatkåren under en längre tid tappat marknadsandelar till konkurrerande leverantörer av juridiska tjänster. Härutöver har strukturella förändringar närmast inom konfliktlösningen medfört färre (eller andra) uppgifter än tidigare. Referenten hänvisar även till det minskande antalet privatpersoner som klienter. Korreferenten är inte helt övertygad om hur stor betydelse dessa förändringar de facto har haft för advokatbranschen. Att marknaden för juridiska tjänster vuxit kraftigt under ett stort antal år torde vi vara överens om. Att det skett en specialisering inom advokatbranschen och en fokusering på en viss typ av klienter torde också vara klart. Vad gäller utvecklandet av alternativa konfliktlösningsmodeller (medling) synes många advokater ha tagit en aktiv roll och genom skolning ha breddat sitt utbud av tjänster. Om advokatbyråerna generellt ökat förädlingsgraden av sina tjänster och lämnat direkt löpande konsultering i mindre frågor till andra (till exempel intresseföreningars telefontjänst) är det väl primärt en positiv utveckling och samhällsekonomiskt motiverat. Frågan om förädlingsgraden av tjänster kan dock komma att väsentligen påverka branschen. Vissa typer av mycket resurskrävande tjänster, till exempel genomgången av dokument i s.k. discovery -förfaranden förändras i grunden genom utvecklandet av effektiva IT-program ( e-discovery ) som på kort tid kan ersätta hela juristavdelningar. Utlokaliseringen (s.k. Legal Process Outsourcing ) av mera rutinartade åtgärder (framtagande av standardavtal mm) till länder med billigare arbetskraft (till exempel Indien) är redan en realitet. Denna utveckling leder sannolikt till ett behov av en revidering av advokatbyråernas i synnerhet de stora byråernas traditionella affärsmodell. 3.2 Tes 7 Antites 7: Priskonkurrens är en del av ett fungerande näringsliv och tvingar advokatbyråerna att tänka mera kommersiellt. 492

7 Advokatyrkets kommersialisering Det är helt riktigt som referenten konstaterar att klienterna i allt högre grad väljer advokater för enskilda uppdrag och utgående från advokatens kvalifikationer för det specifika uppdraget. Rörligheten på marknaden har medfört att såväl klienter som advokatbyråer är mindre lojala än tidigare (vad gäller advokaterna dock med beaktande av de advokatetiska principerna om tystnadsplikt och intressekonflikter). Detta har otvivelaktigt lett till en högre priskonkurrens på marknaden. Det finns väl inget som motiverar att advokatbyråer inte kan ge en offert på sina tjänster och förbinda sig till ett fast pris. Enskilda advokater och mindre byråer med privata klienter ombeds oftare än stora byråer fastställa sitt arvode på förhand. Det är inte helt adekvat att påstå att stora advokatbyråer är mera kommersiella än de små just i detta hänseende. Från ett klientperspektiv är det naturligt att även i detta hänseende behandla advokaterna på samma sätt som övriga producenter av tjänster. Utgångspunkten för advokater (och deras klienter) är ju att arvodet skall vara skäligt och förutsebart. Att det sedan kan vara svårt att på förhand förutse uppdragets omfattning och utveckling bör beaktas i offertens villkor. Advokatbyråerna har tyvärr rätt outvecklade instrument och metoder för att svara på klienternas krav gällande offerter, uppskattning av arvode och beräknandet av fasta priser. Också i detta hänseende måste advokaterna bli bättre - genom att tänka mera kommersiellt. Priset är dock inte det enda kriteriet vid valet av advokatbyrå. Ett flertal klienter väljer att koncentrera sina uppdrag till ett litet antal byråer för att säkerställa att samarbetsparten verkligen känner till klientens behov och affärsverksamhet men också för att byråerna skall vara lojala mot klienten genom en tillräckligt stor uppdragsvolym. I all högre grad ingås idag ramavtal med olika klienter innehållande olika prissättningsmodeller och rabatter. 3.3 Tes 8 Antites 8: Ett gott ledarskap är en förutsättning för att driva framgångsrika advokatbyråer både stora och små på lång sikt. Till advokatyrkets grundvärderingar hör att advokaten skall vara oberoende. Advokaten är i regel är expert på ett eller flere områden och har en yrkesmässig självständighet. Delägaradvokaten kan dessutom ha tre olika roller: ägarens, ledarens och yrkesutövarens. Alla dessa karakteristika medför att det är en utmaning att leda advokater, vilket även referenten noterar. I regel kan inte professionella tjänsteföretag (Professional Services Firms eller PSF ) inklusive advokatbyråer ledas som börsbolag - det är i första hand fråga om att motivera delägarna att agera på ett visst sätt, inte att bestämma över dem. Leadership in PSFs is less about grandiose visions or rousing speeches than it is about motivating others to behave in the best interests of the firm. 3 En förutsättning för att tjänsteföretag, oavsett om de är stora eller små, skall vara framgångsrika är att de genomsyras av ett gott ledarskap som skall bottna i företagets värderingar. They [the leaders] are deeply grounded in their firm s values 3 Aligning the Stars (Lorsch, Tierney), 2002 Harvard Business School Press, sid

8 Johan Aalto and beliefs, and they are genuinely oriented toward helping other professionals succeed. 4 Häri ligger en av de stora utmaningarna för den moderna advokatbyrån. Det är knappast gott ledarskap som får delägare att lämna sin byrå för en annan byrå utan snarare motsatsen. Det är inte heller ovanligt att delägare lämnar sin byrå för en mindre just på grund av kommersiella avvägningar en mindre byrå kan vara betydligt mycket mer lönsam än en stor. 3.4 Tes 9 Antites 9: Advokatbranschen står inför betydande resursutmaningar. I sin sista tes tecknar referenten en rätt svart-vit bild av skillnaderna mellan stora och små advokatbyråer: på stora byråer tjänar man mycket pengar men är i regel olycklig medan advokaterna på de små byråerna har en större livskvalitet men får nöja sig med lägre intjäning. Han pekar även på flere mycket relevanta utmaningar inom branschen: hur locka unga jurister i allmänhet och kvinnliga jurister i synnerhet att stanna i branschen; hur skapa tillräckligt mångfacetterade och intressanta arbetsuppgifter och en rimlig balans mellan arbete och fritid. Återigen synes problemen enligt referenten hopa sig just i de stora byråerna. Referenten använder generaliseringen som metod för att lyfta fram viktiga problemställningar. Flere av utmaningarna är dock branschspecifika snarare än relaterade till advokatbyråns storlek. Advokatbranschens popularitet bland nyutexaminerade jurister varierar under olika tider. Just de stora advokatbyråerna finns ofta i toppen av de mest eftersökta arbetsplatserna för färska jurister. En allt större del av jurister med 3 5 års erfarenhet väljer att lämna advokatbranschen för industriföretag, banker eller domstolsväsendet - orsaken är sällan avlöningen utan just balansen (eller avsaknaden av densamma) mellan jobb och fritid. För många utgör dock arbetserfarenheten från en stor advokatbyrå språngbrädet till intressanta och utmanande nya arbetstillfällen. Tyvärr har advokatbyråer både stora och små med en viss inriktning misslyckats i att skapa fungerande alternativa karriärmöjligheter för både kvinnor och män i det mest krävande skedet av familjelivet. En klar orsak är uppdragens art: komplexa transaktioner och intensiva rättegångar kräver insatser utöver den normala arbetstiden, vilket kan vara omöjligt att kombinera med familjelivet. Detta är ett av de problem som den moderna advokatbyrån måste lösa. 4 Huvudkonklusioner Antites 10: Advokatyrket kommer i framtiden att allt mindre skilja sig från övriga tjänsteproducerande företag. Referenten drar några intressanta huvudkonklusioner. En fortgående specialisering medför att det blir allt svårare att upprätthålla en och samma advokatkultur. Referenten har åtminstone delvis rätt. Advokaterna förenas ännu av samma grundvärderingar där klientens intressen står i centrum. Däremot kommer i övrigt 4 Ibid sid

9 Advokatyrkets kommersialisering advokatyrket i framtiden att allt mindre skilja sig från övriga tjänsteproducerande företag. Frågan är huruvida de ligger ett egenvärde i att upprätthålla vad referenten hänvisar till som advokaternas klassiska identitet. Svaret är sannolikt nej ifall bibehållandet av identiteten skulle ske på bekostnad av utvecklandet av advokatbyråerna till moderna arbetsplatser baserade på gott ledarskap, klara värderingar och ett sunt kommersiellt tänkande. Att direkt koppla dessa ambitioner till vem som äger advokatbyrån eller vilken verksamhet byrån får driva synes mindre relevant. 5 5 Om debatten om externa ägare i advokatbyråer, se t.ex. advokaten Peter Sjögrens debattinlägg i Dagens Industri den 30 maj 2011 och det svenska Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Rambergs svar i Dagens Industri den 9 juni

10