Thomas Lundqvist. Vägen ut ur haschmissbruket -behandlingen i teori och praktik. Tekniken och behandlaren. Alliansbyggning. Principer.

Transkript

1 Thomas Lundqvist Sören Kierkegaard Samlade verk, Band 18, Synpunkter på min författar verksamhet, andra Vägen ut ur haschmissbruket -behandlingen i teori och praktik avsnittet, kapitel 1 A. 2. Gylendal Om jag vill lyckas med att föra människor mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen är och börja just där. vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra, För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är en vilja att härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra, Stockholm 2016 Lundqvist & Ericssons modell för behandling av cannabisberoende är ett Tekniken och behandlaren Partitur Metoden fungerar därför den är flexibel inom ramarna, eftersom det är cannabisrökarens behov, som styr fokus som per definition är en grundstruktur avsedd att tolkas, improviseras eller fullbordas av någon annan än upphovsmannen. Det förutsätter bokstavligen medskapande. 3 Alliansbyggning Det första mötet, information och kartläggning. Behandlarens förhållningssätt Målet för information/kartläggning. Teman Bruk av bilder och illustrationer Kartläggning Viktiga element i kartläggningen Evaluering av samtalen Principer KorBidsminne Samtal 3 gånger per vecka Fokus enligt fasindelning teman och frågor Igenkänning istället för ihågkomst - hjälpa klienten ab associera Cannabismönstrets automatiska reaktioner och färdiga svar Pedagogisk information om cannabinoidernas verkningmekanismer Användning av teckningar och anekdoter för ab konkret beskriva abstrakta skeenden Repetition: Att vid varje session upprepa de specifika ämnena för fasen 1

2 Cannabismönstret Tre teckningar som tar oss förbi cannabimönstrets checkpoint charlie 100% THC Akut påverkan 50 Eliminering 1/3 till blodbanan 2/3 till urinblåsan Försämring Ny funktion Kronisk Påverkan Språk Logisk Flexibilitet Minne Syntes Orientera Gestalt veckor Försämring Ny funktion Språk Logisk Flexibilitet Minne Syntes Orientera Gestalt 2

3 Manualen är viktig som den röda tråden i behandlingen. Cannabisrökare har svårt att fokusera och bör därför inte styra samtalet. Manualen som hjälpmedel skapar trygghet för patienten/klienten och behandlarna, ingen dold agenda. Klienten vet vad som skall hända och vad som är syftet med behandlingen. Om man ändrar för mycket blir det inte HAP. Det går inte att krympa programmet. Istället så kan man avbryta ett tag för att sedan återuppta programmet. Det är viktigt att hålla de 3 olika faserna. THC! 100! %! Introduktion Fas 1" Medicinskt fokus" 50 %! Motivational sessions x times Motivationssamtal Ångest! känslor! Behandling av cannabismissbruk Phase 1 Sessions 1-6 Fas 2" Psykologiskt" fokus" Sessions 7-10 Original modellen > 24 år HAP-Manualbaserad modell, år, > sex månader regelbundet missbruk Cannabisprogram för ungdomar Kort version < 17 år eller < 6 mån Haschsamtal Introduction 1 + Guiden Ett samtal 2 Alla fem varianterna bygger på de tre faserna Phase 2 Phase 3 Sessions Additional sessions Fas 3" Socialt fokus" Förlängning Sessions for family members Teman och frågor Teman och frågor Teman och frågor Veckor! 1! 2! 3! 4! 5! 14 6! Abstinensperioden Steg 1 innebär Dag 1-12 Identifiering och bearbetning av ångest- och flyktreaktioner som cannabismissbruket har förorsakat. Att träna upp den bristande tankeförmågan så att den kompenserar den dåligt utvecklade inlärningsförmågan. Att för klienten avslöja dennes cannabismönster Steg 2 innebär Dag Att klienten måste kunna se skillnaden mellan vad han är nu och vad han skulle kunna vara, för att hitta en motivation till att fortsätta det mödosamma arbetet med att hitta sig själv. Att klienten måste bli negativ till det han är nu, dvs han måste förstå att det sätt han nu fungerar på är otillfredsställande, och att det är haschet som förorsakar det. Att klienten måste få positiva föreställningar om framtiden Dag 21 Steg 3 innebär A* tänka på Cannabis förstärker känsloupplevelser av ett objekt eller skeende (subjektiv perception). Hjälp till kritisk granskning av det drogrelaterade episodiska minnet. Att hjälpa klienten med att förstå beståndsdelarna i en utvecklingsprocess. Att utreda varför klienten missbrukar. Hjälp med att fokusera uppmärksamheten på relevanta teman Den psykologiska mognaden är ej åldersadekvat. Vem är missbrukaren? Behov av professionell vägledning Att belysa hur det är att byta identitet, från missbrukare till "medelsvensson". Vägen tillbaka - reorienteringsprocessen Förbättra den sociala kompetensen och känsla av sammanhang

4 Teman under Steg 1 (Sessioner 1-5) Hur påverkar cannabis klienten jämfört med andra cannabisrökare som han känner? Hur använder klienten cannabis (missbruksmönster)? Hur upplever klienten begreppet tid? Teman under Steg 2 (Sessioner 6-10) Hur upplever klienten hemsituationen? Kan klienten se någon förändring i sitt sätt att fungera? Kan klienten beskriva hur "dimman lättar"? Teman under steg 3 (Sessioner 11-18) Tycker klienten att han hör hemma i detta samhälle (rotlöshet)? Hur handskas klienten med den ökande känsligheten? Kan han läsa en bok med behållning? Hur ser klienten nu på hur han har levt sitt liv? 19 Varje diskussion bör innehålla att klienten ska lägga märke till det som sker jämföra med tidigare erfarenheter tänka efter och fundera på det som diskuteras 20 Manualen kan bli ett hinder om man följer den för strikt kanske man missar något som är aktuellt för klienten. Flexibiliteten viktig innanför ramarna, där ramarna är det strukturerade programmet. Flexibiliteten som handlar om helheten. Att se klienten där han/ hon är och att hitta en balans Man kan inte följa klienten i alla lägen, vårt arbete att vägleda. Anpassning av behandlingen till olika målgrupper Experimenterande/Riskzonen för social problematik Skola och familj Rådgivning, information- Attityder, värderingar, livsstil Kortare tid i missbruk Kortmanualer, behandling och drogtester, stöd till familj/anhöriga, strategier vid återfall, fritid och skola/arbete De mest utsatta/längre tids missbruk Omfattande behandlingsinsatser, kombination med psykosocialt stöd Inledning enligt HAP och individuell fortsättning Män och kvinnor Samsjuklighet Psykoser, depressioner, ADHD, GAD Obligatoriska inslag i HAP: Programmet pågår 6 veckor Man träffas tre gånger per vecka, åtminstone de första veckorna MI som förhållningssätt Viktig anhörig (kan vara remittent om absolut ingen anhörig, vän eller annan är möjlig) ska delta i början och slutet för info om vad HAP är Använd blädderblock Fortsätter. Forts.. Obligatoriska inslag i HAP: Hemuppgifter varje vecka + helgplanering Följa faserna 1-3; medicinsk, psykologisk, social Fas 1: abstinenssymptomen och faktadel med ångestkurvan, sju punkterna, akut o kroniskt rus, hjärnan och THC Fas 2: Känslosortering Fas 3: Socialorientering och återfallsprevention Tester i början och slutet (KASAM och SCL90) 4

5 Cannabis program bör baseras på följande: en flexibilitet i utbud för att ha något att erbjuda patienter av olika ålder (Dennis 2003; evidensgrad 2) behandlingsmodell av typ kort intervention, då detta är visat effektivt för att reducera cannabisrelaterade problem hos dem med lägst svårighetsgrad av missbruk (Babor, 2003; evidensgrad 2). det är av betydelse att identifiera även subtila försämringar av kognitiva funktioner eftersom dessa påverkar behandlingsresultatet, och metoder för att åstadkomma förbättring bör integreras i behandlingsmodellen (Lundqvist, 1995; evidensgrad 3). fokus på omedelbar avhållsamhet, i praktiken innebärande att möjlighet bör finnas att få urinprov (Copeland, 2001; evidensgrad 2) behandlingsmodell av mer omfattande slag, vilket fungerar bättre för patienter med högre svårighetsgrad av missbruk; minst 14 sessioner över en 4-månadersperiod med uppföljningssessioner, mer frekvent under inledningsfasen av terapin (Stephens, 2000; evidensgrad 2) sessioner för familjemedlemmar och andra betydelsefulla närstående (Azrin, 1994, Joanning, 1992, Hengeler, 1991, Lewis 1990, Szapocznik, 1988; evidensgrad 3) kännedom om att långvarig försämring av kognitiva funktioner påverkar såväl presterande när det gäller komplexa uppgifter som inlärningsförmåga; återvinnande av flexibilitet är ett viktigt behandlings mål (Stephens, 2000; evidensgrad 2) fokus på användandet / missbruket i sig själv samtidigt med hjälpåtgärder inriktade mot drogrelaterade kompetensbrister (Dennis, 2003; evidensgrad 2). strategier för att stärka självkänsla som ej baseras på drogrelaterat episodiskt minne (Budney, 2000; evidensgrad 2). en uppsättning adekvata frågor eller förslag till temata för att åstadkomma adekvat fokus; effektiviteten av ett visst stimulus är avhängigt av dess associativa styrka och relevans (Lundqvist, 1995; evidensgrad 3). behandlingen bör innefatta kritisk undersökning av drogrelaterat episodiskt minne (med syfte att skapa en bas för självkännedom) (Lundqvist, 1995; evidensgrad 3) Till din hjälp har du material för Återfallsproblematik Illustrationer för de 7 kognitiva funktionerna Känsloschema Känslor och inre tillstånd Hemläxor Plus och minus skattning Vi mäter förbättring i psykologisk och social kompetens med Känsla av sammanhang L H Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Kasam och Scl 90 + uträkning av resultatet Och lite till } Symtom check list 90 } 90 frågor } Fem svarsalternativ 0 4 } Symtom senaste veckan } Mäter nio variabler FAS Globalt svårighetsindex (GSI) Nivån av generellt psykiska besvär (Genomsnittssvaret oavsett subskala) Positivt Symtomstörningsindex (PSDI) Djupet av de upplevda problemen (Genomsnittet på ej- 0-svar ) 5

6 Tack för uppmärksamheten 31 6