Att starta en friskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att starta en friskola"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Att starta en friskola En fenomenografisk undersökning av tre friskolor To start an independent school One fenomenografic survey of three independent schools Maria Viklund Lärarexamen 210hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinator: Thom Axelsson Handledare: Johan Söderman

2 2

3 Abstract Syftet med detta projekt är att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. De entreprenörer som redan har startat upp bär på en mängd kunskaper och erfarenheter som är intressanta att belysa och kanske dra lärdom av. För att skaffa sig kunskap om detta område har följande frågeställningar formulerats: Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika bolagsformer förekommer och vilka är, för- och nackdelarna med dessa enligt informanterna? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? I studien framkom att drivkraften bakom startandet av friskolan grundat sig i missnöje. Informanterna gav även uttryck för skilda villkor gentemot kommunen. The aim with this project is to examine how an independent school to be started and independent school entrepreneurs' experiences and experiences concerning the opening. The entrepreneurs that already have started up berries on infinite amount knowledge and experiences that are interesting to elucidate and perhaps to deduct lesson. In order to capture the knowledge if this area the following issues have been formulated: How to start an independent school? Which driving forces were behind the opening of these independent schools? Which different forms of a limited company occur and what is, pre- and the disadvantages with these according to the entrepreneurs'? Which experiences does the entrepreneurs give express for? In the study showed that the driving force behind the opening of the independent school based itself in dissatisfaction. The entrepreneurs gave expressions for divided conditions vis-à-vis the municipality. Nyckelord: Friskola, starta, bolagsformer, 3

4 4

5 5

6 6

7 7

8 Förord Jag vill tacka de friskoleentrepenörer som gav sig tid till att hjälpa mig under mitt examensarbete och jag är evigt glad över deras entusiasm och tips som jag säkerligen kommer få stor nytta av under min fortsatta karriär. Dessutom vill jag tacka min handledare Johan Söderman, för hans råd på vägen. Slutligen vill jag ge en eloge till min tålmodiga familj som fått stå ut med både det ena och det andra under denna slitsamma period. Maria Viklund Staffanstorp,

9 9

10 10

11 Innehållsförteckning 1 Introduktion Syfte och problemprecisering Friskola Vad är det? Friskolornas historia Vad är en friskola? Vem får driva en friskola? Aktiebolag Stiftelse Ideell förening Ekonomiskförening

12 3.4 Ansökan till Skolverket Forskningsöversikt Metodbeskrivning Metodval Fenomenografi Analysbeskrivning Urval Genomförande Forskningsetiska överväganden Resultat och analys Missnöje Förberedelser Ansökningsförfarandet Kommunen som samarbetspartner Val av bolagsform Diskussion Referenslista

13 13

14 14

15 1 Introduktion Jag har valt att undersöka hur man startar upp en friskola. Med friskola menar jag en fristående skola som inte tillhör det offentliga skolväsendet. Huvudmän för skolorna är ofta etniska minoriteter, konfessionella sammanslutningar eller föreningar för främjande av särskilda undervisningssystem, till exempel montessoripedagogik (Jordahl, 2002). Men det kan också vara enskilda personer som startar upp en fristående skola. Jag har i denna studie valt bort skolor med konfessionell inriktning samt de med en styrd pedagogisk inriktning. Eftersom det finns ett stort intresse av att starta friskolor och antalet ansökningar till skolverket stadigt ökar kan det vara intressant att studera en friskolas uppkomst. I detta examensarbete undersöks vilka möjligheter som finns att starta en skola, hur det går till och vilka erfarenheter de som startat friskolor bär på. Arbetet grundar sig på tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet friskolor och därefter har empiri samlats genom kvalitativa intervjuer. Ytterligare en anledning till detta undersökningsområde är att det är ont om lärarjobb på arbetsmarknaden. Blivande lärare kommer kanske vara tvungna i framtiden att skapa sina egna jobb. Efter tre och ett halvt år på lärarutbildningen är vi som nyexaminerade full av visioner och vill mer än gärna börja arbeta inom vårt yrkesområde. 2 Syfte och problemprecisering Intresset för friskolor ökar stadigt och många vill, av många olika anledningar, starta en friskola. Därför är syftet med detta projekt är att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter hos friskoleentreprenörer finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika former av förekommer? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? 15

16 3 Friskola vad är det? Villkoren för friskolorna har ändrats mycket genom åren och dagens skola är färgad av den utveckling som skett. En kort presentation av friskolornas historia kan därför vara intressant. Vidare i arbetet kommer det diskuteras vem som får driva friskolor och vilka bolagsformer som förekommer i dessa sammanhang. Slutligen beskrivs Skolverkets krav och arbetsgång när det gäller ansökningsförfarandet. 3.1 Friskolornas historia Privata eller enskilda, som de även kallats, skolor har funnits i Sverige sedan 1600-talet i olika omfattning. De första enskilda skolorna var dock få förunnat. Det var endast förmögna adelsgrupper som hade möjlighet att skicka sina barn till sådan undervisning. De flesta barn fick nöja sig med den undervisning som de kunde få genom kyrkan. Kyrkan styrde större delen av den undervisning som fanns att tillgå under en lång period (Richardson, 2004) antogs en ny folkskolestadga i Sverige. Genom denna skulle staten ta det yttersta ansvaret för medborgarnas uppfostran och undervisning. Detta blev starten för den allmänna folkskolan. På grund av folkskolans stora brister både pedagogiskt och hygieniskt blev den ofta kallad för fattigskola. Som en protest mot detta skickade välbärgade föräldrar sina barn till privata skolor. Dessa hade pedagogisk förnyelse som grundidé och finansierades genom elevavgifter. Det startades även flickskolor och yrkesskolor, dessa var ett komplement till folkskolan. Under efterkrigstiden gjordes en stor ombildning av det Svenska skolväsendet. Grundskolan öppnades med kommunen som huvudman och nioårig skolplikt infördes (Richardson, 2004). Den allmänna skolpolitiska uppfattningen har ändå varit den, att fristående skolor alltjämt har sitt berättigande. Särskilt har detta gällt skolor som velat utveckla en bestämd pedagogik och metodik, eller som velat ge utbildningen en bestämd språklig, kulturell eller religiös prägel(skolverket, 1994, sid 5). 16

17 Under hela 80-talet fanns debatten om de alternativa skolorna i riksdagen. Men politikerna var fortfarande återhållsamma med ekonomiskt stöd till de enskilda skolorna. Efterhand insåg de att behovet av de fristående skolorna ökade och politikerna började förändra det statliga regelverket. Man ändrade termen privatskola mot fristående (Johansson & Svangren, 1994) eller friskola infördes den så kallade friskolereformen. Det innebar en rad viktiga förändringar inom skolvärlden. Förändringarna gällde särskilt frågor kring skolans styrning, organisation och ekonomiska villkor. Staten gick från ett resurs- och regelstyrt system till ett målstyrt system. Syftet med förnyelsen var att skapa decentralisering och därmed ge möjlighet till konkurrens inom skolvärlden. Önskan var även att det nya systemet skulle ge ökad kvalitet inom hela skolväsendet(skolverket, 2005). Kommunerna övertog ansvaret för skolor och barnomsorg och Skolverket blev den nya tillsynsmyndigheten. Skolverket fick nu ansvar för att alla skolor, såväl kommunala som fristående, följer den nya skollagen. Dessa förändringar gav förbättrade och generösare bestämmelser för friskolorna. Det tidigare stadsbidraget ersattes med ett fast bidrag per elev oavsett vilken skolform eleverna valde. Friskolorna och de kommunala skolorna hade nu samma rättigheter till bidrag (Skolverket, 1993). Efter denna reform ökade antalet friskolor dramatiskt och framförallt då i storstadsregionerna. Under åren ökade de fristående grundskolorna från 90 till 530 i antal (Agnarsson & Stenström, 2003). Idag, alltså läsåret finns det 532 fristående grundskolor. Och inför nästa läsår är det ytterligare 215 skolor som har ansökt om tillstånd att få starta. Av dessa skolor är 38 % med allmän inriktning (Internet, ). 3.2 Vad är en friskola? En friskola är en skola som drivs av en annan ägare eller så kallad huvudman än kommunen. Den fristående skolan kan drivas som en kommunal skola. Skolbarnsomsorgen kan omfatta förskoleklass, fritidshem, grund- och gymnasieskola och även särskola. Alla barn har rätt att gå i en friskola som är godkänd av Skolverket. Det har ingen betydelse i vilken kommun skolan ligger eftersom kommunen är skyldig att betala kommunala bidrag till den skola där eleven är inskriven. Friskolorna får inte ta ut någon elevavgift från föräldrarna utan skolan skall vara avgiftsfri. Om eleven skulle behöva särskilt stöd får friskolan ansöka om extra 17

18 bidrag från kommunen. Kommunen är dock inte skyldig att betala ut extra bidrag om kommunen kan anordna kostnadseffektivt stöd i någon av sina egna skolor. Om kommunen nekar friskolan sådant bidrag får friskolan neka den enskilda eleven plats. Ofta är köerna långa till friskolorna och då får de tillämpa samma regler om förtur som kommunen. Det vill säga att friskolorna får tillämpa de så kallade närhet och syskonförturs principer (Internet, ). 3.3 Vem får driva en friskola? Alla som vill, får och har rätt att ansöka om att starta en friskola, det kan till exempel vara föräldrar, pedagoger eller föreningar. Det vill säga fysiska eller juridiska personer enligt lagens mening. Som fysiska personer räknas myndiga privatpersoner med skyldighet och rättighet samt eget ansvar inför lagen. Detta innebär att denne kan göra affärer, skriva avtal och äga tillgångar och få skulder. Juridiska personer kan vara olika företagsformer. De har samma rättskapacitet som fysiska personer och kan således ha egna fodringar och skulder, sluta avtal, vara part i domstol osv. (Ornbrant Mf. 2001, s 26). Som juridisk person räknas olika slags bolag, stiftelser, föreningar men även stat och kommuner. Oavsett vem det är som ansöker om att få starta skolan kräver det ett stort engagemang för alla inblandade. Den eller de som har fått godkänt, av Skolverket, att starta en friskola, kallas för skolans huvudman. Det är dessa som ansvarar för den verksamhet som bedrivs i skolan och också den som är berättigad till de kommunala bidragen. Om Skolverket har synpunkter på den verksamhet som bedrivs är det huvudmannens skyldighet att åtgärda dessa brister. Skulle inte detta ske har Skolverket rätt att återkalla godkännandet och rätten till bidrag. De vanligast förekommande typerna av huvudmän för friskolor är aktiebolag, stiftelser, ekonomiska eller ideella föreningar samt registrerade trossamfund. Trots dess komplexitet vill jag kort förklara och förtydliga hur dessa olika typer av huvudmän kan se ut Aktiebolag Ett aktiebolag är en juridisk person som har både rättigheter och förpliktelser, dessa regleras i aktiebolagslagen. I ett aktiebolag tillskjuter aktieägarna kapital, det vill säga pengar, genom att köpa aktier i bolaget. Vid bildandet av bolaget krävs det ett kapital på minst

19 kronor. Innan bolaget kan tas i bruk behöver det registreras hos Patent och registreringsverket (Ornbrant et al 2001). Som aktieägare kan man inte bli ersättningsskyldig för bolagets skulder utan du förlorar endast den del du satsat men som aktieägare har du inte heller någon rätt att bestämma hur pengarna skall användas. De pengar som investeras genom aktieköpen ska gå till skolans uppstartande. Aktiebolag ha fyra olika organ. Dessa är: 1. Bolagsstämman, som består av aktieägarna. I stämman väljs styrelse och revisor. Stämman sammanställer även en bolagsordning, i vilken man anger hur bolaget skall skötas. 2. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning men de har även det yttersta ansvaret för bokföring, skatter och avgifter. Styrelsen företräder bolaget utåt och är det organ som fattar de viktigaste besluten. Styrelsen är ansvarig inför bolagsstämman. Styrelsen kan bestå av en till tre såkallade ledamöter, beroende på bolagets storlek. 3. Verkställande direktör, eller VD, ansvarar för den löpande verksamheten. Om bolaget är litet behöver man inte utse någon VD. 4. Revisorn; väljs av stämman och ansvar för redovisningen av verksamheten inför aktieägarna Stiftelse En stiftelse bildas genom att en eller flera personer, fysiska eller juridiska, avsätter pengar eller annan egendom. Dessa har sedan rätt att bestämma om hur kapitalet skall användas och vilket ändamål stiftelsen skall ha. Man kan utgå ifrån tre ting i en stiftelse. Det är syftet med stiftelsen, hur syftet skall uppfyllas och vilken målgrupp man vänder sig till. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och där behöver för stiftelser också registrera sig. Stiftelsen tillsätter en styrelse och denna måste bestå av fler än stiftarna. Sedan är det styrelsen som är stiftelsens ansikte utåt. I detta fall kan det vara en eller flera personer som avsätter pengar eller en fastighet för att starta upp en skola. Dessa personer bildar då en stiftelse och bestämmer hur skolan skall drivas och i vilket syfte den ska bedrivas (Ornbrant et al 2001). 19

20 3.4.3 Ideell förening En ideellförening är en förening som bedrivs i ett ideellt syfte, det vill säga de främjar sina medlemmars ekonomiska intressen utan att bedriva vinststyrd verksamhet. För att bilda en ideell förening krävs det att medlemmarna antar stadgar, det vill säga regler för hur föreningen skall drivas, och utser en styrelse. Stadgarna skall innehålla föreningens namn, syfte och hur föreningen skall ledas. Styrelsen är ansvarig och medlemmarna har ett personligt ansvar för verksamheten. Till skillnad från de två tidigare bolagsformerna så behöver inte en ideell förening registreras eller godkännas av någon myndighet. En ideell förening, till exempel en idrottsförening, kan besluta sig för att starta en skola och sedan som huvudman ansöka till skolverket (Ornbrant et al 2001) Ekonomisk förening En ekonomisk förening kännetecknas av att den främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. I en skola kan detta yttra sig i att föräldrar eller personal bidrar med arbete på skolan. Dessa föreningar brukar kallas föräldra- eller personalkooperativ. Alltså föreningens medlemmar arbetar åt eller på annat sätt aktivt deltar i den förening de är medlemmar i. Föreningen skall registreras hos Patent- och registreringsverket för att kunna bli en juridisk person. Är föreningen inte en juridisk person kan medlemmarna personligen bli ersättningsskyldiga vid konkurs. I likhet med aktiebolag har den ekonomiska föreningen stämman som högsta beslutande organ, där medlemmarna beslutar om övergripande ekonomiska frågor och stadgar. Under stämman utses en styrelse som sedan förvaltar föreningen (Ornbrant et al 2001). Vidare vill jag även förtydliga att det även finns andra former av huvudmän som kan bedriva skolor till exempel registrerade trossamfund. De som jag har redogjort för här är de mest vanligt förekommande driftsformer för friskolor i Sverige. Fördelningen ser ut så här: 1. Aktiebolag 52 % 2. Ideell förening 15 % 3. Ekonomisk förening 14 % 4. Stiftelse 14 % 20

21 Övriga 4 % drivs i annan form (Internet, ). 3.4 Ansökan till Skolverket För att starta en fristående skola behövs en ansökan till Skolverket. Beroende på vilken skolform som ska startas finns det fyra olika ansökningsblanketter, dessa finns att hämta på Skolverkets hemsida. Från och med 2008 skall det även gå att fylla i en elektronisk blankett allt för att underlätta både ansökan och handläggningen. Viktigt är att tydligt visa att eleverna kommer att få en utbildning som bygger på skollagens och läroplanens värden och mål (www.skolverket.se, ). Ansökan skall lämnas in till Skolverket före den 1 april året före den tänkta starten. Ansökan skall innehålla: Hur skolans läroplan, kurs- och timplan och kvalitetsredovisning ska se ut. Vilka urvalsprinciper som gäller för de tänkta eleverna och för vem skolan är öppen. Ledningens organisation samt krav för rektors kompetens. Anspråk för de tänkta lärarnas kvalifikationer. Upplysningar om elevunderlag och framtida prognoser. Uppgifter om vilka lokaler som ska användas för skolverksamheten. En beskrivning över skolans ekonomi det första året samt en överskådlig likviditetsbudget, det vill säga en sammanställning av en organisations eller individs förväntade framtida in- och utbetalningar (www.ne.se, ). Handläggningen sker på Enheten för tillståndsprövning. Handläggaren går igenom ansökan och begär, vid behov, kompletterande uppgifter. När skolverket erhållit alla begärda uppgifter skickas en begäran om yttrande till den berörda kommunen, det vill säga till den kommun där skolan ska placeras. Kommunen får en möjlighet att uttala sig om vilka konsekvenser den tänkta friskolan kan föra med sig, med tanke på kommunens befintliga verksamhet. Sedan granskas ansökan i enlighet med skollagen, förordningen för friskolor och de krav som finns för bidragsberättigande (www.skolverket.se, ). 21

22 Ansökans handläggare utarbetar ett beslutsunderlag som sedan lämnas till chefen på Enheten för tillståndsprövning. Det är denne som sedan beslutar om ansökan skall få godkänt och rätt till bidrag. Vid godkännande skickas beslutsunderlag och beslut ut till de sökande, berörda kommuner, Utbildningsdepartementet och Statistiska Centralbyrån (www.skolverket.se, ). 3.5 Forskningsöversikt Hedman & Lundgren har granskat debatten om friskolorna i media eftersom de anser att den bild som framkommer i media starkt påverkar allmänhetens attityder mot friskolor. De menar att det skett en plötslig acceptans gentemot friskolor och att detta kan bero på att public good perspektivet har börjat försvagas. Med public good menas alla medborgares rätt till lika utbildning och formen bör fastställas i kollektiv demokratisk ordning. De menar att denna acceptans kan härledas i media debatten eftersom få negativa uttalande gjorts. Medan friskolorna starkt argumenterar för allt det positiva med privatisering och de kommunala skolorna varit passiva i försvarsställning är övervägande uttalande private good. Det som varit negativt i debatten om friskolorna har oftast rört de konfessionella skolorna eftersom det finns en rädsla att värdegrunden och läroplanen skall gå förlorad (Hedman & Lundgren, 2007). Vi har funnit att ett flertal debattörer inte anser att skolformen är viktig utan menar att svenskar vill ha en bra skola oavsett skolform. Vi anser dock att allmänna och akademiska debatten pekar på att vad som är privat och vad som är offentligt påverkar värden som de flesta av oss anser har betydelse, till exempel kvalitet på undervisningen och mångfald inom skolan (Hedman & Lundgren, 2007, sid 25). Albrektsson, Bravell & Mattisson har studerat styrning inom de fristående och de kommunala skolorna och gjort en jämförelse mellan dem båda. I sin undersökning har de kommit fram till att styrningen inte skiljer sig särskilt mycket. Bland annat framkom det att friskolorna överlag har fler obehöriga lärare, lägre löner och mindre lokaler (Albrektsson, Bravell & Mattisson, 2004, sid 91). De anser att en av anledningarna till detta kan vara att de fristående skolorna är mer kostnadseffektiva och att det kan bero på att ledningen i friskolorna är personligt ansvariga och mer engagerade. De menar även att kommunerna borde granska sin 22

23 verksamhet för att synliggöra de områden där effektivisering är möjlig. Albrektsson, Bravell & Mattisson anser att de fristående skolorna inte kan ses som en privat aktör eftersom friskolans uppdrag är av en offentlig karaktär. Detta eftersom friskolorna bekostas med statliga resurser och att de har kravet att vara öppet för alla (Albrektsson, Bravell & Mattisson, 2004). Jaldestad & Johansson har forskat i friskolornas och de kommunala skolornas elevrekrytering, det vill säga hur skolorna lockar till sig nya elever, och gjort en jämförelse mellan dessa två. Undersökningen konstaterar ett konkurrensförhållande mellan friskolor och kommunala skolor, den konstaterar även att de konkurrerar inbördes (Jaldestad & Johansson, 2005, sid 86). Detta betyder att skolorna måste utarbeta strategier för att dra till sig elever till skolan. Friskolorna försöker särskilja sig gentemot kommunen genom att påvisa fördelar med bland annat behörig personal, pedagogiska arbetssätt friskolorna marknadsför sig genom hemsidor med information till både elever och föräldrar. Den kommunala skolan ska vara en skola för alla och har en snävare lagstiftning vilket gör det svårt att differentiera sig. Istället påvisar de kommunala skolorna fördelen och tryggheten med att vara en stor organisation. Arbetet med marknadsföring för skolorna har blivit viktigare allt eftersom konkurrensen om eleverna ökar och effekterna av ett lågt elevantal medför ett hot mot skolans fortsatta existens (Jaldestad & Johansson, 2005). Jag har valt att endast titta på den forskning som bedrivits i Sverige eftersom villkoren för uppstartandet av skolor skiljer sig markant mellan olika länder. Det har bedrivits en del forskning kring friskolor sedan reformen på 90-talet. Denna forskning har riktat in sig på debatten om friskolor och vad detta fört med sig, skolornas styrning och elevrekrytering. Utgångspunkterna har varit att jämföra friskolorna med de kommunala skolorna och sedan diskutera olikheterna mellan dem. Alla dessa infallsvinklar är intressanta och dagsaktuella men jag saknade en bild av skolledarnas syn på arbetet runt en skolstart, det hoppas jag att mitt arbeta skall tillföra. 23

24 4 Metodbeskrivning 4.1 Metodval Eftersom det ska undersökas hur en privat huvudman kan gå tillväga för att starta upp en friskola, där fokus ligger på den enskilde individens upplevelser kring denna tid har jag valt att använda mig en kvalitativ metod i form av fenomenografin (Andersson, 1994). 4.2 Fenomenografi Den fenomenografiska metoden beskriver hur människor uppfattar olika företeelser. Metoden utarbetades under 70-talet av den svenske pedagogen Ference Marton och avser att beskriva hur något uppfattas vara, i motsats till hur verkligheten faktiskt är (Patel & Davidsson, 2003). Genom det fenomenografiska synsättet är upplevelsen det som är sant och meningsskapande. En forskare som använder sig av ett fenomenografiskt tillvägagångssätt arbetar med kvalitativa intervjuer. Att använda kvantitativa metoder med till exempel enkätintervjuer är svårt, eftersom sådana svar tenderar till att bli opersonliga och styrda och den faktiska upplevelsen uteblir (Holme & Solvang, 1997). Avsikten är att fånga upp nyanserade upplevelser och erfarenheter som grundarna har stött på och detta sker genom kvalitativa intervjuer. Enligt Repstad är kvantitativa undersökningar snäva och de svarskategorier som anges ofta ger fyrkantiga svar. Eftersom en bred förståelse om händelseförloppet före och efter uppstartandet av skolorna önskas är det lämpligt att göra personliga intervjuer med de berörda (Repstad, 1999). Friskoleentrepenörernas upplevelser är det som är intressant och vid intervjutillfällena arbetar jag med öppna frågor. Detta eftersom informanterna skall ges tillfälle att fundera igenom sina svar och det finns möjlighet att vara flexibel och anpassa frågor men även eventuella följdfrågor. Allt för att få ett flytande samtal och ett naturligt klimat vid intervjuerna. Det är viktigt att respondenten känner sig trygg för att kunna ge sanningsenliga svar (Trost, 2005). Inom fenomenografin används inte förbestämda tolkningsteorier eftersom det intervjumaterialet då kan översättas till andra innebörder än avsett (Larsson, 1986). 24

25 Vid intervjutillfällena ska en bandspelare användas, dels för att kunna lyssna aktivt och sedan ställa relevanta och uttömmande följdfrågor men också för att dokumentera intervjun. Om koncentrationen ligger på att anteckna kan viktiga detaljer i kroppsspråk och nyanseringar i rösten missas, detta kan vara värdefull information under analysera arbetet (Johansson & Svedner, 2001). 4.3 Analysbeskrivning Min avsikt är att undersöka och analysera uppfattningar genom djupintervjuer, utan att dra generella slutsatser utifrån dem. För att kunna påbörja analysen behöver jag först transkribera mitt inspelade material. Den fenomenografiska arbetsgången kan sedan beskrivas genom fyra olika steg: 1. Forskaren bekantar sig med materialet och skapar sig ett helhetsintryck. 2. Forskaren observerar skillnader och likheter mellan de olika intervjuerna. 3. Forskaren kategoriserar de olika uppfattningarna och sorterar in dem i olika kategorier 4. Forskaren studerar det underliggande mönstret (Patel & Davidsson, 2003). Under dessa fyra arbetssteg kan forskaren börja urskilja olika mönster och dessa kan sedan organiseras i förhållande till varandra. Genom denna organisation och kategorisering blir uppfattningarna om ett fenomen synliggjort och detta utgör resultatet av analysen (Patel & Davidsson, 2003). 4.4 Urval För att kunna genomföra och begränsa studien krävs ett urval. Detta gjorde jag genom att först ringa runt till de befintliga friskolorna i området. Under det första samtalet undersöktes skolans profil, eftersom mitt syfte är att undersöka de skolor likvärdiga den kommunala skolan, och intresse för att medverka i studien. Enligt Repstad är det viktigt att ta reda på vem som kan svara på vad innan man sätter sig i en intervju för att undvika pinsamma situationer. 25

26 Det är även viktigt för mig som forskare att skapa förförståelse inför det som ska ske. Har de aktuella personerna de kunskaper jag behöver för att kunna besvara mina frågeställningar (Repstad, 1999). De informanter som var intresserade visade på stor kompetens och lång erfarenhet inom skolentreprenörskap. Alla tre skolledare är kvinnor men de har olika bakgrund. Informant nummer ett är lärare och har arbetat många år på en stor skola i kommunen. Hon, tillsammans med en kollega från den kommunala skolan, startade en skola Skolan har en matte och naturorienterad profil. På skolan är ca 140 elever inskrivna i årskurserna förskoleklass till nionde klass. Hädanefter kommer jag att kalla henne Gunilla. Informant nummer två är utbildad informationsmäklare och startade, tillsammans med sin man och en grupp föräldrar, en skola Skolans har språk och etik som profil. På skolan går det ca 170 elever fördelat på årskurserna förskoleklass sjätte klass. Hädanefter kommer jag att kalla henne Mona. Informant nummer 3 är utbildad förskollärare med lång erfarenhet och hon har arbetat som föreståndare för en kommunal förskola. Hon startade först en förskola men utvidgade verksamheten till skola Skolan har engelska som profil. Det är ca 100 elever inskrivna på skolan och dessa är fördelade mellan årskurserna förskoleklass till och med år nio. Hädanefter kommer jag att kalla henne Irene. På grund av lågt deltagarintresse och tidsbrist för de skolledare som anträffats per telefon, så blev min urvalsgrupp koncentrerad till en kommun. En skola har skiftat bolagsform sedan starten men nu drivs alla de berörda skolorna om aktiebolag. De tre skolor som var intresserade ligger i en stad och har startats upp under perioden Genomförande Under studiens början söktes information om de befintliga friskolorna över internet. Detta för att bilda mig en uppfattning om deras antal, inriktning och lokalisation. Det var svårt att finna information om friskolorna på de vanligt förekommande söksidorna. Därför letades det på de olika kommunernas hemsidor, men inte heller där fanns det information som ledde mig till de 26

27 aktuella friskolorna i området. Slutligen fick jag kontakt med Friskolornas Riksförbund och där fann de aktuella uppgifter och telefonnummer. Sedan ringdes alla skolor, med de kriterier som eftersöktes i studien, i området. Jag presenterade mig som student på Malmö Högskola och informerade om syftet för arbetet och bad om att få tala med den eller de som grundat respektive skola. Mina förhoppningar var, att undersöka om villkoren för att starta en skola skiljer sig åt i olika kommuner, men dessa tankar grusades på grund av det låga deltagandet. Förhoppningar om att undersöka vilka olika bolagsformer som förekommer inom skolsammanhang, fanns också, detta för att få bredd i urvalet, men även det var det svårt att undersöka på grund av tidsbristen hos informanterna. Genom ett kort samtal med de berörda fann jag några som var intresserade och hade tid med en längre intervju. Under samtalen undersöktes informanternas kompetens vad det gäller den faktiska skolstarten. Slutligen presenterades återigen syftet med intervjun och jag bad även tillstånd att använda mig av en diktafon. Vi de tre intervjutillfällena besöktes respektive skola där jag mötte de som varit med och startat respektive skola. Intervjuerna startades med en kort rundvisning på skolorna som entreprenörerna visade upp med stolthet. Vi satte oss ner i enskilda rum och genomförde intervjun. Jag använde mig inte av några förskrivna frågor utan lät respektive informant börja berätta om hur deras skola ser ut idag, detta för att inte styra eller färga deras berättelser med mina föreställningar. Vidare bads dem att beskriva hur de gått tillväga och vilka tankar de haft när de startade sin skola. Detta tillvägagångssätt fungerade ypperligt och jag upplevde det som om informanterna kände sig väl till mods och det öppnade upp för ett gott samtalsklimat. Respektive intervju varade i cirka två timmar och resulterade i 30 sidor transkriberat material. 4.6 Forskningsetiska överväganden Syftet med forskningsetiska regler är att sätta upp riktlinjer för hur forskaren bör förhålla sig i relationen mellan forskare och informant. Det finns fyra allmänna huvudkrav för att säkerställa personskyddet. 1. Informationskravet. Forskaren är ålagd att informera alla berörda parter om forskningens syfte. 27

Underlag för ansökan om att bedriva fristående förskola eller annan pedagogisk verksamhet i Täby kommun

Underlag för ansökan om att bedriva fristående förskola eller annan pedagogisk verksamhet i Täby kommun Underlag för ansökan om att bedriva fristående förskola eller annan pedagogisk verksamhet i Täby kommun Utredningsenheten 2014-03-01 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET 1. Inledning... 2 1.1 Ansökan och godkännande...

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer

Läs mer

ANSÖKNINGSHANDLINGAR

ANSÖKNINGSHANDLINGAR ANSÖKNINGSHANDLINGAR Eleven Elevens fullständiga namn (stryk under tilltalsnamn) Personnummer (ÅÅMMDD-XXXX) Adress Mailadress Postadress Telefon Söker till Sävsjö Kristna Skola läsåret (exempelvis 2012/2013)

Läs mer

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

1. Möjligheter och hinder inom utbildningsområdet

1. Möjligheter och hinder inom utbildningsområdet 1 (8) 1. Möjligheter och hinder inom utbildningsområdet I denna PM uppehåller vi oss huvudsakligen kring enskild bidragsberättigad verksamhet och talar om den främst i termer av fristående förskolor och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:1206) om fristående skolor; SFS 2002:395 Utkom från trycket den 7 juni 2002 Omtryck utfärdad den 23 maj 2002. Regeringen föreskriver

Läs mer

Uppgifterna används för administrativa ändamål och behandlas enligt Personuppgiftslagen (PuL).

Uppgifterna används för administrativa ändamål och behandlas enligt Personuppgiftslagen (PuL). 1 ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE OCH BIDRAG AV FRISTÅENDE FÖRSKOLA, FRITIDSHEM ELER PEDAGOGISK VERKSAMHET Denna blankett kan inte fyllas i elektroniskt utan måste skrivas ut Diarienummer Ansökan avser: Förskola

Läs mer

Beslut Dnr :4175. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro

Beslut Dnr :4175. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro Beslut 2011-03-17 Dnr 44-2010:4175 Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro Beslut Tillsyn i Hannaskolan 2011-03-17 2 (7) Dnr 44-2010:4175 Stiftelsen Hannaskolan Tillsyn

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag om ändring i Skolverket föreskrifter (SKOLFS 2011:35) om ansökan om legitimation för lärare och förskollärare

Konsekvensutredning avseende förslag om ändring i Skolverket föreskrifter (SKOLFS 2011:35) om ansökan om legitimation för lärare och förskollärare Rättssekretariatet Elin Brunell Konsekvensutredning Dnr: 2013:903. 1 (8) Konsekvensutredning avseende förslag om ändring i Skolverket föreskrifter (SKOLFS 2011:35) om ansökan om legitimation för lärare

Läs mer

Konsekvensutredning. Konsekvensutredning

Konsekvensutredning. Konsekvensutredning Rättssekretariatet Elin Brunell Dnr: 2013:1116 1 (6) Med stöd av bemyndigande i 3 kap. 2 och 4 kap. 13 förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen)

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10 skollagen

ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10 skollagen 1 Ansökan med bilagor skickas till: Härjedalens kommun Bildning, fritid och kultur Medborgarhuset 842 80 Sveg ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Dnr 43-2014:8682 Åmåls kommun bam.utbildning@amal.se Beslut för fritidshem efter tillsyn i Åmåls kommun Box 2320, 403 15 Göteborg 2(10) Tillsyn av fritidshemsverksamheten i Åmåls kommun har genomfört tillsyn

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Ansökan om godkännande av köregler

Ansökan om godkännande av köregler 2017-01-30 Handläggare Anna Boman Kultur- och utbildningssektorn/avd styrning och kvalitet 2017UTN/0003 Utbildningsnämnden Ansökan om godkännande av köregler Förslag till beslut - Förskolan Lärs anslutning

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1686. Friskolor och friskoleetableringar. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:1686. Friskolor och friskoleetableringar. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1686 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Friskolor och friskoleetableringar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Godkännande av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Godkännande av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Godkännande av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2011-08-17 av Kommunstyrelsen 114 Senast reviderad - Detta dokument gäller för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2006:1447 Utkom från trycket den 22 december 2006 utfärdad den 14 december 2006. Genom riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40)

Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40) 2014-04-25 IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40) IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND

Läs mer

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet YTTRANDE 28 april 2014 Dnr 62-2013:801 Skolverket att: Bengt Thorngren Förskole- och grundskoleenheten 106 20 Stockholm Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet Lärarförbundet

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun.

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun. Dnr 43-2014:8572 Tidaholms kommun tidaholms.kommun@tidaholm.se Beslut för förskola efter tillsyn i Tidaholms kommun 13eslut 2 (10) Tillsyn av förskolan i Tidaholms kommun har genomfört tillsyn av förskolan

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Ort och datum Den pedagogiska omsorgens namn Underskrift av firmatecknare/behörig företrädare för sökande Namnförtydligande Ort

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

REGLER OCH INFORMATION FÖR VAL AV SKOLA LÄSÅRET 2010/11. Perioden för skolval är den 12 januari till den 7 februari 2010.

REGLER OCH INFORMATION FÖR VAL AV SKOLA LÄSÅRET 2010/11. Perioden för skolval är den 12 januari till den 7 februari 2010. januari 2010 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2 186 21 VALLENTUNA TELEFON VX 08-587 850 00 FAX 08-587 849 10 buf.@vallentuna.se www.vallentuna.se buf@vallentuna.se REGLER OCH INFORMATION FÖR VAL

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Utbildningsnämnden ISSN 2000-043X HebyFS 2015:31 Infördes i författningssamlingen den10 juni 2015 Riktlinjer för godkännande av och bidrag till fristående förskolor Utbildningsnämnden

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut Orsa kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Orsa kommun Tillsyn i Orsa kommun Beslut 2 (9) har genomfört tillsyn av Orsa kommun under januari 2017. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Dnr : Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Vegeriets mat- och hälsogymnasium i Helsingborgs kommun

Dnr : Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Vegeriets mat- och hälsogymnasium i Helsingborgs kommun Dnr 44-2010:6019 2011-02-09 Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Vegeriets mat- och hälsogymnasium i Helsingborgs kommun Beslut Dnr 44-2010:6019 1 (3) 2011-02-09 Huvudman för och Rektorn

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2943 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Friskolor och friskoleetableringar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Älvdalens kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Älvdalens kommun 2 (7) Tillsyn i Älvdalens kommun har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Ornäs fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation...

Läs mer

Statsbidrag till ämneslärarorganisationer bidragsåret 2016

Statsbidrag till ämneslärarorganisationer bidragsåret 2016 Statsbidragsenheten 1 (6) Statsbidrag till ämneslärarorganisationer bidragsåret 2016 Det här dokumentet innehåller information om statsbidrag till ämneslärarorganisationer för bidragsåret 2016. Statsbidraget

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Nationell kunskapsskola

Nationell kunskapsskola Tio argument för en Nationell kunskapsskola 2 Internationella undersökningar, nationella kunskapsutvärderingar och den allmänna opinionen säger samma sak den svenska skolan ger inte elever likvärdiga möjligheter

Läs mer

Kommunens tolkning av god kvalitet och säkerhet förtydligas under rubrik 3. Kvalitet.

Kommunens tolkning av god kvalitet och säkerhet förtydligas under rubrik 3. Kvalitet. 2015-05-19 Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskilda förskolor och fritidshem 1. Godkännande Enligt 2 kap. 5 och 7 skollagen ska den som vill driva en förskola eller ett fritidshem som

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för förskola fritidshem - pedagogisk omsorg med enskild huvudman Antagen av: Kommunstyrelsen 2013-05-08; Ks 134 Innehåll A. Inledning...3 B. Godkännande

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

Beslut Dnr :2510. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Europaportens grundskola i Malmö kommun

Beslut Dnr :2510. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Europaportens grundskola i Malmö kommun Beslut 2011-03-04 Dnr 44-2010:2510 Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Europaportens grundskola i Malmö kommun Beslut Tillsyn i Europaportens grundskola 2011-03-04 1 (2) Dnr 44-2010:2510

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

enskild barnomsorg Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för Förskola Fritidshem - Pedagogisk omsorg Upprättad: 2009-12-18

enskild barnomsorg Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för Förskola Fritidshem - Pedagogisk omsorg Upprättad: 2009-12-18 Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild barnomsorg Förskola Fritidshem - Pedagogisk omsorg Upprättad: 2009-12-18 Handläggare: Anders Widestrand Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

ANSÖKNINGSHANDLINGAR. Eleven. Föräldrar. Syskon. Beskriv kort ditt barns personlighet. Söker till Sävsjö Kristna Skola läsåret

ANSÖKNINGSHANDLINGAR. Eleven. Föräldrar. Syskon. Beskriv kort ditt barns personlighet. Söker till Sävsjö Kristna Skola läsåret ANSÖKNINGSHANDLINGAR Eleven Elevens fullständiga namn (stryk under tilltalsnamn) (10 siffror) Adress Mailadress Postadress Telefon Söker till Sävsjö Kristna Skola läsåret Klass Tidigare familjehem/förskola/skola

Läs mer

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola en Beslut Tyska Skolföreningen Org.nr. 802005-6530 Beslut för Grundskola och Gymnasieskola efter tillsyn i Tyska skolan belägen i Stockholms kommun Beslut 2 (7) Dnr 44-2015:4028 Tillsyn i Tyska skolan

Läs mer

Lärarlönelyftet. Riktlinjer för lärarlönelyftet inom Norrköpings kommun. Skolverket skriver

Lärarlönelyftet. Riktlinjer för lärarlönelyftet inom Norrköpings kommun. Skolverket skriver Lärarlönelyftet 2016-09-15 Riktlinjer för lärarlönelyftet inom Norrköpings kommun Dessa riktlinjer är framtagna av Utbildningskontorets ledningsgrupp i samarbete med Personalkontoret. De är baserade på

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Köpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Köpings kommun Tillsyn i Köpings kommun Beslut 2 (9) har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett

Läs mer

Tilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem

Tilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem 2017-2018 The Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Källor Skollagen 3 kap. 5 a 10, 9 kap. 17, 21,10 kap. 35, 39, 14 kap. 17 Förarbeten

Läs mer

Fristående skolor. Gymnasieskolor Gymnasiesärskolor. En information från Information från Skolverket - Februari Dnr 00:683

Fristående skolor. Gymnasieskolor Gymnasiesärskolor. En information från Information från Skolverket - Februari Dnr 00:683 Fristående skolor Gymnasieskolor Gymnasiesärskolor En information från Information från Skolverket - Februari 2003. Dnr 00:683 2 Förord Denna skrift är en reviderad upplaga av den tidigare informationsbroschyr

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Ryska Skolan i Göteborg Aktiebolag Org.nr. 556851-5372 etikhonova3@hotmail.com Beslut för fritidshem efter tillsyn av Ryska Skolan i Göteborg Aktiebolag 2 (7) Tillsyn av Ryska Skolan i Göteborg Aktiebolag

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun. Beslut. Kils kommun

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun. Beslut. Kils kommun Dnr 43-2014:7993 Kils kommun kommun@kil.se Beslut för förskola efter tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun 2(10) Dnr 43-2014:7993 Tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun har genomfört tillsyn

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Köpings kommun 2(6) Tillsyn i Köpings kommun har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BIDRAG TILL ENSKILD PEDAGOGISK OMSORG

RIKTLINJER FÖR BIDRAG TILL ENSKILD PEDAGOGISK OMSORG RIKTLINJER FÖR BIDRAG TILL ENSKILD PEDAGOGISK OMSORG Riktlinjer för bidrag till enskild pedagogisk omsorg fastställs av Barn- och ungdomsnämnden, e-post: barnochungdomsnamnden@linkoping.se Beslutad 2011-06-22,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV ENSKILD VERKSAMHET I VINGÅKERS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV ENSKILD VERKSAMHET I VINGÅKERS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV ENSKILD VERKSAMHET I VINGÅKERS KOMMUN GODKÄNNANDE För att få godkännande att bedriva förskola, skolbarnsomsorg och pedagogisk omsorg (tex familjedaghem) och få kommunala bidrag

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg 2015-05-19 Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som inte är

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kursplan Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialt arbete med inriktning mot social omsorg-

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Forssaängskolans fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 3 2.3. Personal...

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skoli.nspektionen Gotlands kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Gotlands kommun 2 (7) Tillsyn i Gotlands kommun har genomfört tillsyn av Gotlands kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett

Läs mer

Riktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m. 2012-07-01

Riktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m. 2012-07-01 Reviderad KUN 2012-05-15 65 KF 2012-06-18 109 Riktlinjer för förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun Fr. o m. 2012-07-01 2 1. Allmänt Dessa riktlinjer har fastställts av Kommunfullmäktige för

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Information för val av skola ht 2014

Information för val av skola ht 2014 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Information för val av skola ht 2014 Innehåll 1. Val av skola i korthet... 2 2. Vilka ska välja skola?... 2 2.1 Förskoleklass... 2 2.2 Elever som ska börja årskurs 7 och

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:8255 Norrtälje kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Norrtälje kommun 2 (9) Tillsyn i Norrtälje kommun har genomfört tillsyn av Norrtälje kommun under våren 2015. Tillsynen har

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Skolinspektionen Jönköpings kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola

Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola Regelbunden tillsyn i Lunds kommun Lunds Montessorigrundskola Dnr: 44-2009:1675 Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola Förskoleklass Grundskolan årskurserna 1 9 Inledning

Läs mer

Policy för föreningsbidrag. Policy för föreningsbidrag

Policy för föreningsbidrag. Policy för föreningsbidrag Policy för föreningsbidrag Innehåll Policy för föreningsbidrag 3 Syfte 3 Definition av föreningsbidrag 3 Omfattning och beslutsstruktur 3 Bidragsberättigad förening 4 Grundläggande principer 4 Ansökningsförfarande

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem n Beslut Huddinge kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Huddinge kommun Tillsyn i Huddinge kommun Beslut 2(5) har genomfört tillsyn av Huddinge kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Beslut om ansökningar att starta eller utöka fristående skola

Beslut om ansökningar att starta eller utöka fristående skola Publiceringsår 216 Beslut om ansökningar att starta eller utöka fristående skola - läsåret 217/18 2 (9) Tillståndsstatistik 216 Diarienummer: 3-216:8591 Foto: Anges av kommunikationssekretariatet 3 (9)

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:127 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Bes lut S kolrapport Beslut Mona Hurtig Skol AB Solskiftegatan 4 442 53

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Datum 2014-10-10. Remiss: Yttrande av Utbildningsdepartementets promemoria Internationella skolor (Dnr U2014/5177/S)

Datum 2014-10-10. Remiss: Yttrande av Utbildningsdepartementets promemoria Internationella skolor (Dnr U2014/5177/S) SUN 2i>(4. ((> ~ Uppsala " KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Märit Gunneriusson Karlström Datum 2014-10-10 Diarienummer BUN-2014-1407 Barn- och ungdomsnämnden Remiss: Yttrande

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Dnr 44-2015:9775 Centrina utbildning Aktiebolag Org.nr. 556757-2234 info@centrina.se Beslut för grundskola efter tillsyn i Centrina Kviberg belägen i Göteborgs kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9775 Tillsyn i Centrina

Läs mer

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 1(6) Barn- och utbildningsnämnden Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 Ärendet Förvaltningen föreslår att regler för skolpeng utomlands fastställs. s förslag till beslut Barn-

Läs mer

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka. Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.se Fakta om Botkyrka 87 600 innevånare 22 kommunala grundskolor

Läs mer

Analys och eftertanke vid företagsköp. Kunskaps- och arbetsmaterial inför köp av företag

Analys och eftertanke vid företagsköp. Kunskaps- och arbetsmaterial inför köp av företag Analys och eftertanke vid företagsköp Kunskaps- och arbetsmaterial inför köp av företag Skicka gärna synpunkter på detta arbetsmaterial till ake.olsson@almi.se Innehåll Analys och eftertanke vid företagsköp

Läs mer