Att starta en friskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att starta en friskola"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Att starta en friskola En fenomenografisk undersökning av tre friskolor To start an independent school One fenomenografic survey of three independent schools Maria Viklund Lärarexamen 210hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinator: Thom Axelsson Handledare: Johan Söderman

2 2

3 Abstract Syftet med detta projekt är att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. De entreprenörer som redan har startat upp bär på en mängd kunskaper och erfarenheter som är intressanta att belysa och kanske dra lärdom av. För att skaffa sig kunskap om detta område har följande frågeställningar formulerats: Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika bolagsformer förekommer och vilka är, för- och nackdelarna med dessa enligt informanterna? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? I studien framkom att drivkraften bakom startandet av friskolan grundat sig i missnöje. Informanterna gav även uttryck för skilda villkor gentemot kommunen. The aim with this project is to examine how an independent school to be started and independent school entrepreneurs' experiences and experiences concerning the opening. The entrepreneurs that already have started up berries on infinite amount knowledge and experiences that are interesting to elucidate and perhaps to deduct lesson. In order to capture the knowledge if this area the following issues have been formulated: How to start an independent school? Which driving forces were behind the opening of these independent schools? Which different forms of a limited company occur and what is, pre- and the disadvantages with these according to the entrepreneurs'? Which experiences does the entrepreneurs give express for? In the study showed that the driving force behind the opening of the independent school based itself in dissatisfaction. The entrepreneurs gave expressions for divided conditions vis-à-vis the municipality. Nyckelord: Friskola, starta, bolagsformer, 3

4 4

5 5

6 6

7 7

8 Förord Jag vill tacka de friskoleentrepenörer som gav sig tid till att hjälpa mig under mitt examensarbete och jag är evigt glad över deras entusiasm och tips som jag säkerligen kommer få stor nytta av under min fortsatta karriär. Dessutom vill jag tacka min handledare Johan Söderman, för hans råd på vägen. Slutligen vill jag ge en eloge till min tålmodiga familj som fått stå ut med både det ena och det andra under denna slitsamma period. Maria Viklund Staffanstorp,

9 9

10 10

11 Innehållsförteckning 1 Introduktion Syfte och problemprecisering Friskola Vad är det? Friskolornas historia Vad är en friskola? Vem får driva en friskola? Aktiebolag Stiftelse Ideell förening Ekonomiskförening

12 3.4 Ansökan till Skolverket Forskningsöversikt Metodbeskrivning Metodval Fenomenografi Analysbeskrivning Urval Genomförande Forskningsetiska överväganden Resultat och analys Missnöje Förberedelser Ansökningsförfarandet Kommunen som samarbetspartner Val av bolagsform Diskussion Referenslista

13 13

14 14

15 1 Introduktion Jag har valt att undersöka hur man startar upp en friskola. Med friskola menar jag en fristående skola som inte tillhör det offentliga skolväsendet. Huvudmän för skolorna är ofta etniska minoriteter, konfessionella sammanslutningar eller föreningar för främjande av särskilda undervisningssystem, till exempel montessoripedagogik (Jordahl, 2002). Men det kan också vara enskilda personer som startar upp en fristående skola. Jag har i denna studie valt bort skolor med konfessionell inriktning samt de med en styrd pedagogisk inriktning. Eftersom det finns ett stort intresse av att starta friskolor och antalet ansökningar till skolverket stadigt ökar kan det vara intressant att studera en friskolas uppkomst. I detta examensarbete undersöks vilka möjligheter som finns att starta en skola, hur det går till och vilka erfarenheter de som startat friskolor bär på. Arbetet grundar sig på tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet friskolor och därefter har empiri samlats genom kvalitativa intervjuer. Ytterligare en anledning till detta undersökningsområde är att det är ont om lärarjobb på arbetsmarknaden. Blivande lärare kommer kanske vara tvungna i framtiden att skapa sina egna jobb. Efter tre och ett halvt år på lärarutbildningen är vi som nyexaminerade full av visioner och vill mer än gärna börja arbeta inom vårt yrkesområde. 2 Syfte och problemprecisering Intresset för friskolor ökar stadigt och många vill, av många olika anledningar, starta en friskola. Därför är syftet med detta projekt är att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter hos friskoleentreprenörer finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika former av förekommer? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? 15

16 3 Friskola vad är det? Villkoren för friskolorna har ändrats mycket genom åren och dagens skola är färgad av den utveckling som skett. En kort presentation av friskolornas historia kan därför vara intressant. Vidare i arbetet kommer det diskuteras vem som får driva friskolor och vilka bolagsformer som förekommer i dessa sammanhang. Slutligen beskrivs Skolverkets krav och arbetsgång när det gäller ansökningsförfarandet. 3.1 Friskolornas historia Privata eller enskilda, som de även kallats, skolor har funnits i Sverige sedan 1600-talet i olika omfattning. De första enskilda skolorna var dock få förunnat. Det var endast förmögna adelsgrupper som hade möjlighet att skicka sina barn till sådan undervisning. De flesta barn fick nöja sig med den undervisning som de kunde få genom kyrkan. Kyrkan styrde större delen av den undervisning som fanns att tillgå under en lång period (Richardson, 2004) antogs en ny folkskolestadga i Sverige. Genom denna skulle staten ta det yttersta ansvaret för medborgarnas uppfostran och undervisning. Detta blev starten för den allmänna folkskolan. På grund av folkskolans stora brister både pedagogiskt och hygieniskt blev den ofta kallad för fattigskola. Som en protest mot detta skickade välbärgade föräldrar sina barn till privata skolor. Dessa hade pedagogisk förnyelse som grundidé och finansierades genom elevavgifter. Det startades även flickskolor och yrkesskolor, dessa var ett komplement till folkskolan. Under efterkrigstiden gjordes en stor ombildning av det Svenska skolväsendet. Grundskolan öppnades med kommunen som huvudman och nioårig skolplikt infördes (Richardson, 2004). Den allmänna skolpolitiska uppfattningen har ändå varit den, att fristående skolor alltjämt har sitt berättigande. Särskilt har detta gällt skolor som velat utveckla en bestämd pedagogik och metodik, eller som velat ge utbildningen en bestämd språklig, kulturell eller religiös prägel(skolverket, 1994, sid 5). 16

17 Under hela 80-talet fanns debatten om de alternativa skolorna i riksdagen. Men politikerna var fortfarande återhållsamma med ekonomiskt stöd till de enskilda skolorna. Efterhand insåg de att behovet av de fristående skolorna ökade och politikerna började förändra det statliga regelverket. Man ändrade termen privatskola mot fristående (Johansson & Svangren, 1994) eller friskola infördes den så kallade friskolereformen. Det innebar en rad viktiga förändringar inom skolvärlden. Förändringarna gällde särskilt frågor kring skolans styrning, organisation och ekonomiska villkor. Staten gick från ett resurs- och regelstyrt system till ett målstyrt system. Syftet med förnyelsen var att skapa decentralisering och därmed ge möjlighet till konkurrens inom skolvärlden. Önskan var även att det nya systemet skulle ge ökad kvalitet inom hela skolväsendet(skolverket, 2005). Kommunerna övertog ansvaret för skolor och barnomsorg och Skolverket blev den nya tillsynsmyndigheten. Skolverket fick nu ansvar för att alla skolor, såväl kommunala som fristående, följer den nya skollagen. Dessa förändringar gav förbättrade och generösare bestämmelser för friskolorna. Det tidigare stadsbidraget ersattes med ett fast bidrag per elev oavsett vilken skolform eleverna valde. Friskolorna och de kommunala skolorna hade nu samma rättigheter till bidrag (Skolverket, 1993). Efter denna reform ökade antalet friskolor dramatiskt och framförallt då i storstadsregionerna. Under åren ökade de fristående grundskolorna från 90 till 530 i antal (Agnarsson & Stenström, 2003). Idag, alltså läsåret finns det 532 fristående grundskolor. Och inför nästa läsår är det ytterligare 215 skolor som har ansökt om tillstånd att få starta. Av dessa skolor är 38 % med allmän inriktning (Internet, ). 3.2 Vad är en friskola? En friskola är en skola som drivs av en annan ägare eller så kallad huvudman än kommunen. Den fristående skolan kan drivas som en kommunal skola. Skolbarnsomsorgen kan omfatta förskoleklass, fritidshem, grund- och gymnasieskola och även särskola. Alla barn har rätt att gå i en friskola som är godkänd av Skolverket. Det har ingen betydelse i vilken kommun skolan ligger eftersom kommunen är skyldig att betala kommunala bidrag till den skola där eleven är inskriven. Friskolorna får inte ta ut någon elevavgift från föräldrarna utan skolan skall vara avgiftsfri. Om eleven skulle behöva särskilt stöd får friskolan ansöka om extra 17

18 bidrag från kommunen. Kommunen är dock inte skyldig att betala ut extra bidrag om kommunen kan anordna kostnadseffektivt stöd i någon av sina egna skolor. Om kommunen nekar friskolan sådant bidrag får friskolan neka den enskilda eleven plats. Ofta är köerna långa till friskolorna och då får de tillämpa samma regler om förtur som kommunen. Det vill säga att friskolorna får tillämpa de så kallade närhet och syskonförturs principer (Internet, ). 3.3 Vem får driva en friskola? Alla som vill, får och har rätt att ansöka om att starta en friskola, det kan till exempel vara föräldrar, pedagoger eller föreningar. Det vill säga fysiska eller juridiska personer enligt lagens mening. Som fysiska personer räknas myndiga privatpersoner med skyldighet och rättighet samt eget ansvar inför lagen. Detta innebär att denne kan göra affärer, skriva avtal och äga tillgångar och få skulder. Juridiska personer kan vara olika företagsformer. De har samma rättskapacitet som fysiska personer och kan således ha egna fodringar och skulder, sluta avtal, vara part i domstol osv. (Ornbrant Mf. 2001, s 26). Som juridisk person räknas olika slags bolag, stiftelser, föreningar men även stat och kommuner. Oavsett vem det är som ansöker om att få starta skolan kräver det ett stort engagemang för alla inblandade. Den eller de som har fått godkänt, av Skolverket, att starta en friskola, kallas för skolans huvudman. Det är dessa som ansvarar för den verksamhet som bedrivs i skolan och också den som är berättigad till de kommunala bidragen. Om Skolverket har synpunkter på den verksamhet som bedrivs är det huvudmannens skyldighet att åtgärda dessa brister. Skulle inte detta ske har Skolverket rätt att återkalla godkännandet och rätten till bidrag. De vanligast förekommande typerna av huvudmän för friskolor är aktiebolag, stiftelser, ekonomiska eller ideella föreningar samt registrerade trossamfund. Trots dess komplexitet vill jag kort förklara och förtydliga hur dessa olika typer av huvudmän kan se ut Aktiebolag Ett aktiebolag är en juridisk person som har både rättigheter och förpliktelser, dessa regleras i aktiebolagslagen. I ett aktiebolag tillskjuter aktieägarna kapital, det vill säga pengar, genom att köpa aktier i bolaget. Vid bildandet av bolaget krävs det ett kapital på minst

19 kronor. Innan bolaget kan tas i bruk behöver det registreras hos Patent och registreringsverket (Ornbrant et al 2001). Som aktieägare kan man inte bli ersättningsskyldig för bolagets skulder utan du förlorar endast den del du satsat men som aktieägare har du inte heller någon rätt att bestämma hur pengarna skall användas. De pengar som investeras genom aktieköpen ska gå till skolans uppstartande. Aktiebolag ha fyra olika organ. Dessa är: 1. Bolagsstämman, som består av aktieägarna. I stämman väljs styrelse och revisor. Stämman sammanställer även en bolagsordning, i vilken man anger hur bolaget skall skötas. 2. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning men de har även det yttersta ansvaret för bokföring, skatter och avgifter. Styrelsen företräder bolaget utåt och är det organ som fattar de viktigaste besluten. Styrelsen är ansvarig inför bolagsstämman. Styrelsen kan bestå av en till tre såkallade ledamöter, beroende på bolagets storlek. 3. Verkställande direktör, eller VD, ansvarar för den löpande verksamheten. Om bolaget är litet behöver man inte utse någon VD. 4. Revisorn; väljs av stämman och ansvar för redovisningen av verksamheten inför aktieägarna Stiftelse En stiftelse bildas genom att en eller flera personer, fysiska eller juridiska, avsätter pengar eller annan egendom. Dessa har sedan rätt att bestämma om hur kapitalet skall användas och vilket ändamål stiftelsen skall ha. Man kan utgå ifrån tre ting i en stiftelse. Det är syftet med stiftelsen, hur syftet skall uppfyllas och vilken målgrupp man vänder sig till. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och där behöver för stiftelser också registrera sig. Stiftelsen tillsätter en styrelse och denna måste bestå av fler än stiftarna. Sedan är det styrelsen som är stiftelsens ansikte utåt. I detta fall kan det vara en eller flera personer som avsätter pengar eller en fastighet för att starta upp en skola. Dessa personer bildar då en stiftelse och bestämmer hur skolan skall drivas och i vilket syfte den ska bedrivas (Ornbrant et al 2001). 19

20 3.4.3 Ideell förening En ideellförening är en förening som bedrivs i ett ideellt syfte, det vill säga de främjar sina medlemmars ekonomiska intressen utan att bedriva vinststyrd verksamhet. För att bilda en ideell förening krävs det att medlemmarna antar stadgar, det vill säga regler för hur föreningen skall drivas, och utser en styrelse. Stadgarna skall innehålla föreningens namn, syfte och hur föreningen skall ledas. Styrelsen är ansvarig och medlemmarna har ett personligt ansvar för verksamheten. Till skillnad från de två tidigare bolagsformerna så behöver inte en ideell förening registreras eller godkännas av någon myndighet. En ideell förening, till exempel en idrottsförening, kan besluta sig för att starta en skola och sedan som huvudman ansöka till skolverket (Ornbrant et al 2001) Ekonomisk förening En ekonomisk förening kännetecknas av att den främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. I en skola kan detta yttra sig i att föräldrar eller personal bidrar med arbete på skolan. Dessa föreningar brukar kallas föräldra- eller personalkooperativ. Alltså föreningens medlemmar arbetar åt eller på annat sätt aktivt deltar i den förening de är medlemmar i. Föreningen skall registreras hos Patent- och registreringsverket för att kunna bli en juridisk person. Är föreningen inte en juridisk person kan medlemmarna personligen bli ersättningsskyldiga vid konkurs. I likhet med aktiebolag har den ekonomiska föreningen stämman som högsta beslutande organ, där medlemmarna beslutar om övergripande ekonomiska frågor och stadgar. Under stämman utses en styrelse som sedan förvaltar föreningen (Ornbrant et al 2001). Vidare vill jag även förtydliga att det även finns andra former av huvudmän som kan bedriva skolor till exempel registrerade trossamfund. De som jag har redogjort för här är de mest vanligt förekommande driftsformer för friskolor i Sverige. Fördelningen ser ut så här: 1. Aktiebolag 52 % 2. Ideell förening 15 % 3. Ekonomisk förening 14 % 4. Stiftelse 14 % 20

21 Övriga 4 % drivs i annan form (Internet, ). 3.4 Ansökan till Skolverket För att starta en fristående skola behövs en ansökan till Skolverket. Beroende på vilken skolform som ska startas finns det fyra olika ansökningsblanketter, dessa finns att hämta på Skolverkets hemsida. Från och med 2008 skall det även gå att fylla i en elektronisk blankett allt för att underlätta både ansökan och handläggningen. Viktigt är att tydligt visa att eleverna kommer att få en utbildning som bygger på skollagens och läroplanens värden och mål (www.skolverket.se, ). Ansökan skall lämnas in till Skolverket före den 1 april året före den tänkta starten. Ansökan skall innehålla: Hur skolans läroplan, kurs- och timplan och kvalitetsredovisning ska se ut. Vilka urvalsprinciper som gäller för de tänkta eleverna och för vem skolan är öppen. Ledningens organisation samt krav för rektors kompetens. Anspråk för de tänkta lärarnas kvalifikationer. Upplysningar om elevunderlag och framtida prognoser. Uppgifter om vilka lokaler som ska användas för skolverksamheten. En beskrivning över skolans ekonomi det första året samt en överskådlig likviditetsbudget, det vill säga en sammanställning av en organisations eller individs förväntade framtida in- och utbetalningar (www.ne.se, ). Handläggningen sker på Enheten för tillståndsprövning. Handläggaren går igenom ansökan och begär, vid behov, kompletterande uppgifter. När skolverket erhållit alla begärda uppgifter skickas en begäran om yttrande till den berörda kommunen, det vill säga till den kommun där skolan ska placeras. Kommunen får en möjlighet att uttala sig om vilka konsekvenser den tänkta friskolan kan föra med sig, med tanke på kommunens befintliga verksamhet. Sedan granskas ansökan i enlighet med skollagen, förordningen för friskolor och de krav som finns för bidragsberättigande (www.skolverket.se, ). 21

22 Ansökans handläggare utarbetar ett beslutsunderlag som sedan lämnas till chefen på Enheten för tillståndsprövning. Det är denne som sedan beslutar om ansökan skall få godkänt och rätt till bidrag. Vid godkännande skickas beslutsunderlag och beslut ut till de sökande, berörda kommuner, Utbildningsdepartementet och Statistiska Centralbyrån (www.skolverket.se, ). 3.5 Forskningsöversikt Hedman & Lundgren har granskat debatten om friskolorna i media eftersom de anser att den bild som framkommer i media starkt påverkar allmänhetens attityder mot friskolor. De menar att det skett en plötslig acceptans gentemot friskolor och att detta kan bero på att public good perspektivet har börjat försvagas. Med public good menas alla medborgares rätt till lika utbildning och formen bör fastställas i kollektiv demokratisk ordning. De menar att denna acceptans kan härledas i media debatten eftersom få negativa uttalande gjorts. Medan friskolorna starkt argumenterar för allt det positiva med privatisering och de kommunala skolorna varit passiva i försvarsställning är övervägande uttalande private good. Det som varit negativt i debatten om friskolorna har oftast rört de konfessionella skolorna eftersom det finns en rädsla att värdegrunden och läroplanen skall gå förlorad (Hedman & Lundgren, 2007). Vi har funnit att ett flertal debattörer inte anser att skolformen är viktig utan menar att svenskar vill ha en bra skola oavsett skolform. Vi anser dock att allmänna och akademiska debatten pekar på att vad som är privat och vad som är offentligt påverkar värden som de flesta av oss anser har betydelse, till exempel kvalitet på undervisningen och mångfald inom skolan (Hedman & Lundgren, 2007, sid 25). Albrektsson, Bravell & Mattisson har studerat styrning inom de fristående och de kommunala skolorna och gjort en jämförelse mellan dem båda. I sin undersökning har de kommit fram till att styrningen inte skiljer sig särskilt mycket. Bland annat framkom det att friskolorna överlag har fler obehöriga lärare, lägre löner och mindre lokaler (Albrektsson, Bravell & Mattisson, 2004, sid 91). De anser att en av anledningarna till detta kan vara att de fristående skolorna är mer kostnadseffektiva och att det kan bero på att ledningen i friskolorna är personligt ansvariga och mer engagerade. De menar även att kommunerna borde granska sin 22

23 verksamhet för att synliggöra de områden där effektivisering är möjlig. Albrektsson, Bravell & Mattisson anser att de fristående skolorna inte kan ses som en privat aktör eftersom friskolans uppdrag är av en offentlig karaktär. Detta eftersom friskolorna bekostas med statliga resurser och att de har kravet att vara öppet för alla (Albrektsson, Bravell & Mattisson, 2004). Jaldestad & Johansson har forskat i friskolornas och de kommunala skolornas elevrekrytering, det vill säga hur skolorna lockar till sig nya elever, och gjort en jämförelse mellan dessa två. Undersökningen konstaterar ett konkurrensförhållande mellan friskolor och kommunala skolor, den konstaterar även att de konkurrerar inbördes (Jaldestad & Johansson, 2005, sid 86). Detta betyder att skolorna måste utarbeta strategier för att dra till sig elever till skolan. Friskolorna försöker särskilja sig gentemot kommunen genom att påvisa fördelar med bland annat behörig personal, pedagogiska arbetssätt friskolorna marknadsför sig genom hemsidor med information till både elever och föräldrar. Den kommunala skolan ska vara en skola för alla och har en snävare lagstiftning vilket gör det svårt att differentiera sig. Istället påvisar de kommunala skolorna fördelen och tryggheten med att vara en stor organisation. Arbetet med marknadsföring för skolorna har blivit viktigare allt eftersom konkurrensen om eleverna ökar och effekterna av ett lågt elevantal medför ett hot mot skolans fortsatta existens (Jaldestad & Johansson, 2005). Jag har valt att endast titta på den forskning som bedrivits i Sverige eftersom villkoren för uppstartandet av skolor skiljer sig markant mellan olika länder. Det har bedrivits en del forskning kring friskolor sedan reformen på 90-talet. Denna forskning har riktat in sig på debatten om friskolor och vad detta fört med sig, skolornas styrning och elevrekrytering. Utgångspunkterna har varit att jämföra friskolorna med de kommunala skolorna och sedan diskutera olikheterna mellan dem. Alla dessa infallsvinklar är intressanta och dagsaktuella men jag saknade en bild av skolledarnas syn på arbetet runt en skolstart, det hoppas jag att mitt arbeta skall tillföra. 23

24 4 Metodbeskrivning 4.1 Metodval Eftersom det ska undersökas hur en privat huvudman kan gå tillväga för att starta upp en friskola, där fokus ligger på den enskilde individens upplevelser kring denna tid har jag valt att använda mig en kvalitativ metod i form av fenomenografin (Andersson, 1994). 4.2 Fenomenografi Den fenomenografiska metoden beskriver hur människor uppfattar olika företeelser. Metoden utarbetades under 70-talet av den svenske pedagogen Ference Marton och avser att beskriva hur något uppfattas vara, i motsats till hur verkligheten faktiskt är (Patel & Davidsson, 2003). Genom det fenomenografiska synsättet är upplevelsen det som är sant och meningsskapande. En forskare som använder sig av ett fenomenografiskt tillvägagångssätt arbetar med kvalitativa intervjuer. Att använda kvantitativa metoder med till exempel enkätintervjuer är svårt, eftersom sådana svar tenderar till att bli opersonliga och styrda och den faktiska upplevelsen uteblir (Holme & Solvang, 1997). Avsikten är att fånga upp nyanserade upplevelser och erfarenheter som grundarna har stött på och detta sker genom kvalitativa intervjuer. Enligt Repstad är kvantitativa undersökningar snäva och de svarskategorier som anges ofta ger fyrkantiga svar. Eftersom en bred förståelse om händelseförloppet före och efter uppstartandet av skolorna önskas är det lämpligt att göra personliga intervjuer med de berörda (Repstad, 1999). Friskoleentrepenörernas upplevelser är det som är intressant och vid intervjutillfällena arbetar jag med öppna frågor. Detta eftersom informanterna skall ges tillfälle att fundera igenom sina svar och det finns möjlighet att vara flexibel och anpassa frågor men även eventuella följdfrågor. Allt för att få ett flytande samtal och ett naturligt klimat vid intervjuerna. Det är viktigt att respondenten känner sig trygg för att kunna ge sanningsenliga svar (Trost, 2005). Inom fenomenografin används inte förbestämda tolkningsteorier eftersom det intervjumaterialet då kan översättas till andra innebörder än avsett (Larsson, 1986). 24

25 Vid intervjutillfällena ska en bandspelare användas, dels för att kunna lyssna aktivt och sedan ställa relevanta och uttömmande följdfrågor men också för att dokumentera intervjun. Om koncentrationen ligger på att anteckna kan viktiga detaljer i kroppsspråk och nyanseringar i rösten missas, detta kan vara värdefull information under analysera arbetet (Johansson & Svedner, 2001). 4.3 Analysbeskrivning Min avsikt är att undersöka och analysera uppfattningar genom djupintervjuer, utan att dra generella slutsatser utifrån dem. För att kunna påbörja analysen behöver jag först transkribera mitt inspelade material. Den fenomenografiska arbetsgången kan sedan beskrivas genom fyra olika steg: 1. Forskaren bekantar sig med materialet och skapar sig ett helhetsintryck. 2. Forskaren observerar skillnader och likheter mellan de olika intervjuerna. 3. Forskaren kategoriserar de olika uppfattningarna och sorterar in dem i olika kategorier 4. Forskaren studerar det underliggande mönstret (Patel & Davidsson, 2003). Under dessa fyra arbetssteg kan forskaren börja urskilja olika mönster och dessa kan sedan organiseras i förhållande till varandra. Genom denna organisation och kategorisering blir uppfattningarna om ett fenomen synliggjort och detta utgör resultatet av analysen (Patel & Davidsson, 2003). 4.4 Urval För att kunna genomföra och begränsa studien krävs ett urval. Detta gjorde jag genom att först ringa runt till de befintliga friskolorna i området. Under det första samtalet undersöktes skolans profil, eftersom mitt syfte är att undersöka de skolor likvärdiga den kommunala skolan, och intresse för att medverka i studien. Enligt Repstad är det viktigt att ta reda på vem som kan svara på vad innan man sätter sig i en intervju för att undvika pinsamma situationer. 25

26 Det är även viktigt för mig som forskare att skapa förförståelse inför det som ska ske. Har de aktuella personerna de kunskaper jag behöver för att kunna besvara mina frågeställningar (Repstad, 1999). De informanter som var intresserade visade på stor kompetens och lång erfarenhet inom skolentreprenörskap. Alla tre skolledare är kvinnor men de har olika bakgrund. Informant nummer ett är lärare och har arbetat många år på en stor skola i kommunen. Hon, tillsammans med en kollega från den kommunala skolan, startade en skola Skolan har en matte och naturorienterad profil. På skolan är ca 140 elever inskrivna i årskurserna förskoleklass till nionde klass. Hädanefter kommer jag att kalla henne Gunilla. Informant nummer två är utbildad informationsmäklare och startade, tillsammans med sin man och en grupp föräldrar, en skola Skolans har språk och etik som profil. På skolan går det ca 170 elever fördelat på årskurserna förskoleklass sjätte klass. Hädanefter kommer jag att kalla henne Mona. Informant nummer 3 är utbildad förskollärare med lång erfarenhet och hon har arbetat som föreståndare för en kommunal förskola. Hon startade först en förskola men utvidgade verksamheten till skola Skolan har engelska som profil. Det är ca 100 elever inskrivna på skolan och dessa är fördelade mellan årskurserna förskoleklass till och med år nio. Hädanefter kommer jag att kalla henne Irene. På grund av lågt deltagarintresse och tidsbrist för de skolledare som anträffats per telefon, så blev min urvalsgrupp koncentrerad till en kommun. En skola har skiftat bolagsform sedan starten men nu drivs alla de berörda skolorna om aktiebolag. De tre skolor som var intresserade ligger i en stad och har startats upp under perioden Genomförande Under studiens början söktes information om de befintliga friskolorna över internet. Detta för att bilda mig en uppfattning om deras antal, inriktning och lokalisation. Det var svårt att finna information om friskolorna på de vanligt förekommande söksidorna. Därför letades det på de olika kommunernas hemsidor, men inte heller där fanns det information som ledde mig till de 26

27 aktuella friskolorna i området. Slutligen fick jag kontakt med Friskolornas Riksförbund och där fann de aktuella uppgifter och telefonnummer. Sedan ringdes alla skolor, med de kriterier som eftersöktes i studien, i området. Jag presenterade mig som student på Malmö Högskola och informerade om syftet för arbetet och bad om att få tala med den eller de som grundat respektive skola. Mina förhoppningar var, att undersöka om villkoren för att starta en skola skiljer sig åt i olika kommuner, men dessa tankar grusades på grund av det låga deltagandet. Förhoppningar om att undersöka vilka olika bolagsformer som förekommer inom skolsammanhang, fanns också, detta för att få bredd i urvalet, men även det var det svårt att undersöka på grund av tidsbristen hos informanterna. Genom ett kort samtal med de berörda fann jag några som var intresserade och hade tid med en längre intervju. Under samtalen undersöktes informanternas kompetens vad det gäller den faktiska skolstarten. Slutligen presenterades återigen syftet med intervjun och jag bad även tillstånd att använda mig av en diktafon. Vi de tre intervjutillfällena besöktes respektive skola där jag mötte de som varit med och startat respektive skola. Intervjuerna startades med en kort rundvisning på skolorna som entreprenörerna visade upp med stolthet. Vi satte oss ner i enskilda rum och genomförde intervjun. Jag använde mig inte av några förskrivna frågor utan lät respektive informant börja berätta om hur deras skola ser ut idag, detta för att inte styra eller färga deras berättelser med mina föreställningar. Vidare bads dem att beskriva hur de gått tillväga och vilka tankar de haft när de startade sin skola. Detta tillvägagångssätt fungerade ypperligt och jag upplevde det som om informanterna kände sig väl till mods och det öppnade upp för ett gott samtalsklimat. Respektive intervju varade i cirka två timmar och resulterade i 30 sidor transkriberat material. 4.6 Forskningsetiska överväganden Syftet med forskningsetiska regler är att sätta upp riktlinjer för hur forskaren bör förhålla sig i relationen mellan forskare och informant. Det finns fyra allmänna huvudkrav för att säkerställa personskyddet. 1. Informationskravet. Forskaren är ålagd att informera alla berörda parter om forskningens syfte. 27

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Utbildningsnämnden ISSN 2000-043X HebyFS 2015:31 Infördes i författningssamlingen den10 juni 2015 Riktlinjer för godkännande av och bidrag till fristående förskolor Utbildningsnämnden

Läs mer

ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10 skollagen

ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10 skollagen 1 Ansökan med bilagor skickas till: Härjedalens kommun Bildning, fritid och kultur Medborgarhuset 842 80 Sveg ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer

Läs mer

Uppgifterna används för administrativa ändamål och behandlas enligt Personuppgiftslagen (PuL).

Uppgifterna används för administrativa ändamål och behandlas enligt Personuppgiftslagen (PuL). 1 ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE OCH BIDRAG AV FRISTÅENDE FÖRSKOLA, FRITIDSHEM ELER PEDAGOGISK VERKSAMHET Denna blankett kan inte fyllas i elektroniskt utan måste skrivas ut Diarienummer Ansökan avser: Förskola

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Ort och datum Den pedagogiska omsorgens namn Underskrift av firmatecknare/behörig företrädare för sökande Namnförtydligande Ort

Läs mer

Stockholm, juni 2005. Tomas Johansson Ordförande i Friskolornas riksförbund

Stockholm, juni 2005. Tomas Johansson Ordförande i Friskolornas riksförbund Myter om friskolor Myter är fantasier, påhittade historier, missuppfattningar. Så säger ordboken. Myter om friskolor finns det många. Vandringssägner kan man också kalla dem. 1 Förord Myter är fantasier,

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 1(6) Barn- och utbildningsnämnden Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 Ärendet Förvaltningen föreslår att regler för skolpeng utomlands fastställs. s förslag till beslut Barn-

Läs mer

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 1(10) Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 2(10) Inledning...3 Vem beslutar om godkännande?...3 Vad krävs för att få ett godkännande?...3 Om

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Internationella skolor

Internationella skolor Promemoria 2014-09-02 U2014/5177/S Utbildningsdepartementet Internationella skolor 2 Förord Den 3 juli 2012 uppdrog Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) åt Ingegärd Hilborn, då rättssakkunnig vid

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kursplan Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialt arbete med inriktning mot social omsorg-

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Riktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m. 2012-07-01

Riktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m. 2012-07-01 Reviderad KUN 2012-05-15 65 KF 2012-06-18 109 Riktlinjer för förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun Fr. o m. 2012-07-01 2 1. Allmänt Dessa riktlinjer har fastställts av Kommunfullmäktige för

Läs mer

Information för val av skola ht 2014

Information för val av skola ht 2014 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Information för val av skola ht 2014 Innehåll 1. Val av skola i korthet... 2 2. Vilka ska välja skola?... 2 2.1 Förskoleklass... 2 2.2 Elever som ska börja årskurs 7 och

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg 2015-05-19 Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som inte är

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun 1 (8) Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun Ansökan inkom den 20 januari 2004. Kompletteringar har inkommit den 13 april, den 25 maj,

Läs mer

Datum 2014-10-10. Remiss: Yttrande av Utbildningsdepartementets promemoria Internationella skolor (Dnr U2014/5177/S)

Datum 2014-10-10. Remiss: Yttrande av Utbildningsdepartementets promemoria Internationella skolor (Dnr U2014/5177/S) SUN 2i>(4. ((> ~ Uppsala " KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Märit Gunneriusson Karlström Datum 2014-10-10 Diarienummer BUN-2014-1407 Barn- och ungdomsnämnden Remiss: Yttrande

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Frånvaro och ledighet

Frånvaro och ledighet Juridisk vägledning Reviderad april 2013 Mer om Frånvaro och ledighet Vårdnadshavaren ska kontaktas samma dag en elev är frånvarande utan giltigt skäl Även elever i frivilliga skolformer som gymnasieskolan

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) 2013-02-26 KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD Utbildningsförvaltningens arbete med att utveckla karriärvägar för lärare utgår från mål

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 661 80 Säffle

SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 661 80 Säffle SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 661 80 Säffle Datum Vårt dnr Ert dnr Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för att bedriva förskola/fritidshem/pedagogisk omsorg (2a kap. 13 och 17

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom förskolor, fritidshem, förskoleklasser, grund- och gymnasieskolor som drivs i enskild

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Remiss från Skolinspektionen - ansökan från Integrations Förening För Framtiden

Remiss från Skolinspektionen - ansökan från Integrations Förening För Framtiden SIGNERAD 2015-03-06 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2015-03-06 Vår referens Jan Walhagen Utredningssekreterare jan.walhagen@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Skolinspektionen - ansökan

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

Anvisningar och mallar för hantering av beslut angående skolskjuts

Anvisningar och mallar för hantering av beslut angående skolskjuts 2012-11-30 1 (7) DELEGATIONSBESLUT 2012/186-003 Rektorer i grundskolor i Nacka Resurssamordnare (särskola och gymnasiesärskola) Rektor i Nackas gymnasieskolor Anvisningar och mallar för hantering av beslut

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Remissvar - angående revidering av allmänna råd med kommentarer om arbete med studie-och yrkesvägledning samt konsekvensutredning

Remissvar - angående revidering av allmänna råd med kommentarer om arbete med studie-och yrkesvägledning samt konsekvensutredning Skolverket Stockholm Uppsala den 8 november 2013 Remissvar - angående revidering av allmänna råd med kommentarer om arbete med studie-och yrkesvägledning samt konsekvensutredning No one can predict the

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag

Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag Kommunen ska sträva efter att istället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus UTBILDNINGSRÅD HT 2012 Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus SCHEMA Lördag 07.30 Frukost 08.30 Mötet inleds, punkt 1-6 Kort bensträckare 10.00 Utvärdering med prorektor 11.00 Fika 11.15 Intern kommunikation-

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer Offertförfrågan Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270 Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer (Förskolelyftet II) Skolverket avser med denna förfrågan

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) C 2.1 VIDAREDELEGATION FÖR FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID SKOLA/FÖRSKOLA Övergripande ärenden 1 1:1 Beslut i fall som är så brådskande att nämndens beslut

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (5) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02 Delegationsordning för barn- och utbildnings Antagen av barn- och utbildnings 2011-10-26. Tillägg 2012-04-25, kommunal vuxenutbildning om nationella kurser. Denna delegationsordning ersätter tidigare delegationer

Läs mer

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut Sammanhållen hantering En ansökan och ett beslut Bakgrund och syfte När det nuvarande studiestödssystemet infördes år 2001, valde CSN att varje studiestödsform skulle hanteras som separata ärenden (ärendeklasser).

Läs mer

Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB)

Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB) Växjö kommun Skol och barnomsorgsnämnden Omsorgsnämnden Box 1222 351 12 Växjö 1 (10) Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB) Skolinspektionen

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum Tjänsteskrivelse 2014-02-28 Vår referens Kerstin Servin Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd GrF-2014/2469 Sammanfattning Grundskolenämnden

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Med anledning av den nya skollagen (2010:800) har Skolverket beslutat att ta

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Enskild skolbarnsomsorg

Enskild skolbarnsomsorg Villkor och rätt till bidrag för Enskild skolbarnsomsorg Beslutade av Barn- och utbildningsnämnden 2009-11-19 105 Postadress Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon dir 0431-872

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15

Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15 Dnr 30-2013:1933 Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Dnr 31-2010-2157. Förskoleklass vid redan godkänd fristående grundskola. Grundskola. Förskoleklass och grundskola. I kommun. Katrineholms kommun

Dnr 31-2010-2157. Förskoleklass vid redan godkänd fristående grundskola. Grundskola. Förskoleklass och grundskola. I kommun. Katrineholms kommun Dnr 31-2010-2157 Förskoleklass vid redan godkänd fristående grundskola Grundskola Förskoleklass och grundskola I kommun Katrineholms kommun Ort och datum Norrköping 2010-03-30 Skolans namn Lärandeskolan

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg?

1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg? Innehållsförteckning 1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg? 2. Vem beslutar om att godkännande av fristående sid 3 3. Vad krävs för att få ett godkännande

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Referenslista Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Brodin, Jane & Lindstrand, Peg. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund AB: Studentlitteratur.

Läs mer

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD Lärarlönelyftet Nyckeln för att vända utvecklingen i den svenska skolan är skickliga och engagerade lärare. Regeringen kommer därför att investera 3 miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Syftet är

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Stadsledningsstaben Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Claes Strand Telefon 031-368 02 92 E-post: claes.strand@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Rutin för skolpliktsbevakning

Rutin för skolpliktsbevakning Datum Diarienummer 2015-02 UBN- 2015 Rutin för skolpliktsbevakning Lagrum för skolplikt Skolplikt fastställs i 7 kap. skollagen där det framgår att skolplikt gäller alla barn från hösten det kalenderår

Läs mer