Skola utan timplan om lärares tolkning av uppdraget i en mål- och resultatstyrd skola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skola utan timplan om lärares tolkning av uppdraget i en mål- och resultatstyrd skola"

Transkript

1 1 Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E-tidskrift 2004:1 Inger Eriksson, FD Lärarhögskolan i Stockholm Marie Jedemark, doktorand Lunds universitet Abstract The issue of this article is the direction of the Swedish compulsory school. The article is based upon the results of a longitudinal study of four schools participating in a trial initiated by the Swedish government, where they are allowed to work without national time regulations. What regulates school activity when there is no timetable that prescribes the amount of time for each subject? What are the consequences of the abolition of a regulation like this? To what extent can the abolition of the timetable contribute to new ways of interpreting the object for the school? The consequences for the task of the school, to offer an equal education for all, are also discussed. The results show that what directs how the activities in school are planned and carried through is the teachers striving for all students to achieve the grade passed. According to the teachers, the abolition of the timetable improves the opportunities for this. An equal education is interpreted as all students achieving the grade passed. Skola utan timplan om lärares tolkning av uppdraget i en mål- och resultatstyrd skola Bakgrund I den här artikeln avser vi att diskutera frågor som rör skolans styrning. Hur förändras verksamheten i grundskolans senare år när ett så centralt styrredskap som den nationella timplanen tas bort? Och i vilken mån kan borttagandet av timplanen medverka till att lärarnas tolkning av uppdraget förändras eller ges nya innebörder? Till sist diskuterar vi vad slopandet av timplanen kan betyda för skolans uppdrag att erbjuda likvärdig utbildning till alla elever. Skolan och lärarna har under lång tid beskrivits som trög och förändringsobenägen. Samtidigt har det funnits en skolpolitisk strävan att förnya och utveckla skolan. Under och 1980-talen utvecklades nya organisationsformer, stimulansmedel m.m. som delvis kom att förändra förutsättningarna för skolverksamheten men som endast i obetydlig utsträckning föreföll ha berört själva kärnan i verksamheten: undervisningens innehåll och lärande. I slutet av denna period ifrågasattes de styrmedel som vilade på detaljreglering och en stark statlig-centralistisk tradition. Systemet sågs inte längre som framgångsrikt utan beskrevs snarare utgöra ett hinder för strävandena att utveckla och förnya skolan.

2 2 Hela skolsystemet har från slutet av 1980 decentraliserats och nya styrsystem har utvecklats. Idag börjar ett annat sätt att tala om skolan ta form (Carlgren & Hörnqvist, 1999; Klette, 2000; Lindblad, 1997; Wallin, 2002). Den statliga detaljstyrningen gavs upp till förmån för kommunala och lokala krafter. Genom sina insikter i skolverksamheten och dess villkor ses nu lärarna som nyckelaktörer i arbetet med att utveckla skolans verksamhet. Läro- och kursplaner anger inte längre stoff och metoder utan istället förväntas lärarna utifrån sin professionella bas tolka uppdraget och välja innehåll och metoder (Carlgren & Hörnqvist, 1999). Betygssystemet har förändrats genom att den relativa bedömningen har ersatts med ett kunskapsrelaterat system och man har återinfört en godkäntgräns (Lindberg, 2002). Detta är exempel på faktorer som utifrån, eller snarare uppifrån, har skapat ett förändringstryck på lärarna och skolans verksamhet. Det finns även andra tids- och samhällsbundna faktorer som utövar ett tryck på att skolans verksamhet ska utvecklas och i vilken riktning detta borde ske. Ett sådant exempel är samtidens ökade betoning på individen (jfr. t.ex. Bauman, 2001/2002; Giddens, 1990/1996). I skolsammanhang syns denna trend bland annat som en ökad förekomst av eget arbete 1, egen planering, individuella planer och elevens val (Carlgren, 1994; Eriksson, 1999; Granström, 2003; Österlind, 1998). I läroplanen anges att eleverna så småningom ska kunna ge sitt bästa i ansvarig frihet (Lpo 94, s.14). Elevansvar omtalas som något viktigt och något som ska utvecklas så att eleverna kan bli ansvariga för hela lärandeprocessen med planering, arbete och utvärdering. Både lärare och elever förutsätts ta ansvar för att en sådan utveckling kommer till stånd. Att bidra till att konstruera ansvarskännande individer framställs alltså som något centralt för skolan. Genom utvecklingssamtal och egen planering förväntas eleven själv ta ansvar för sitt lärande och för sin tillvaro. Förverkligandet av principerna för livslångt lärande ses som beroende av individen och individens motivation och förmåga att söka upp och tillgodogöra sig möjligheter i lärandelandskapet (Skolverket, 1999, s 11). Om engagemanget och förmågan saknas, inrättas vägledning och stöd av skiftande slag. Genom att individen sätts i centrum har den gamla skolans gemenskapsideal fått reducerad emfas (Hultqvist, 2000). Det kollektiva lärarledda arbetet i helklass har i flera sammanhang på motsvarande sätt beskrivits som mindre önskvärt och har också minskat i omfattning sedan 1960-talet (Granström, 2003). Det är inte bara den ökade betoning på individen i det senmoderna samhället som ställer krav på hur skolans verksamhet borde utvecklas. I olika styrdokument och i propositioner anges en riktning för skolans utveckling som bryter med den skoltradition som formats under många år. Utvecklingen bör föras över till ett helt nytt spår och detta gäller framförallt det inre arbetet med dess traditionella inriktning på ämnesorganiserad klass- och katederundervisning där läraren och läroboken står i centrum snarare än eleven. Skoldebatten under 1900-talets senare del, som i hög grad präglats av olika progressivistiska tankar, har vid sidan om frågor om individualisering bland annat betonat vikten av att skolan behöver en starkare verklighetsanknytning. 2 Så har t.ex. den ämnesorganiserade undervisningen kritiserats utifrån uppfattningen att eftersom verkligheten inte är indelad i olika ämnen så borde inte heller undervisningen i skolan vara det (Sjøberg, 1990). Elevens förhållande till kunskaper

3 3 betonas, att ha förmåga att hantera kunskap, orientera sig i en komplex verklighet och att kritiskt kunna granska fakta och förhållanden. Eleven ska övas att ta initiativ och ansvar, att arbeta självständigt och lösa problem. Idag är det möjligt att säga att de flesta av skolans aktörer skolmyndigheter, skolutvecklare, skolledare och lärare är överens om att skolan behöver utvecklas. Även bland lärare förefaller det i stor utsträckning råda konsensus om att skolan behöver utveckla former för individualisering och ämnesintegrering (Carlgren & Hörnqvist, 1999). Ovanstående ger en grov bild av det förändringstryck lärarna är utsatta för. För att studera förändringar i skolan behöver man också förstå de betingelser, både faktiska och upplevda, som präglar skolan som institution och som kan sägas bildar ett mottryck (Carlgren & Marton, 2000; Lundgren, 1999). Regelverk som t.ex. tjänstefördelning, arbetstidsavtal och den nationella timplanen skapar vissa förutsättningar. Fysiska och ekonomiska resurser skapar begränsningar. Elevgruppernas storlek, lärartätheten, lokalerna och tillgången på specialsalar, förekomsten av så kallade små ämnen och ett-ämneslärare skapar andra begränsningar. Även historiskt formade traditioner, som indelningen av arbetsdagen i 40 minuters lektioner och en lärare per klass, har i många fall kommit att uppfattas som fasta ramar. På samma sätt har rågången mellan de tidigare och senare skolåren formats av tidigare utbildningstraditioner i form av en seminarie- och läroverkstradition. Även om uppdelningen i högstadium å ena sidan och låg- och mellanstadium å den andra formellt är avskaffad fungerar uppdelningen fortfarande som organiserande princip i många skolor 3. Timplaner som styrredskap för skolans verksamhet Historiskt har timplanen haft till uppgift att skapa balans mellan grundskolans olika ämnesmässiga uppdrag. Timplanen har då fungerat som ett styrredskap för enhetlighet i en obligatorisk skolform som tidigare varierat både till form och till innehåll. Timplanen kan därmed ses som bärare av handlingsmönster som genererats under skolans historia. Den nationella timplanen har inte bara reglerat antalet timmar för olika ämnen, i flera avseenden har timplanen även utgjort grunden för andra strukturerande faktorer. Så har timplanen indirekt gett olika ämnen olika status där en del ämnen har kommit att betraktas som små ämnen vilket ibland också gett dessa ämnen en lägre status. Ämnen som tilldelats många timmar har på motsvarande sätt tillskrivits högre status. Timplanen har även påverkat den historiskt präglade traditionen med ämnesorganiserad undervisning. Vidare har lärarutbildningarna på olika sätt historiskt påverkats av den timplanestyrda skolan. Likaså har utvecklandet av nya läroplaner och kursplaner inte skett frikopplat från timplaner. Timplanen har i hög grad medverkat till en föreställning om vad som är möjligt att genomföra tidsmässigt och organisatoriskt inom ramen för skolans undervisning. När försöksverksamheten Utan timplan oförändrat uppdrag initierades, skedde det utifrån en uttalad önskan om att öka förutsättningarna för en aktiv lokal skolutveckling. Genom att ta bort timplanen skulle lärarna få andra förutsättningar för att fokusera kvalitetsfrågor och ge skolor incitament att pröva nya sätt att arbeta med måltolkning, uppföljning och utvärdering. Att ämnesövergripande undervisning som ses som önskvärd blir tydligt genom det sätt att tala om skolutveckling i termer av ämnesövergripande undervisning och tim-

4 4 planen ses här som ett hinder för att skapa denna typ av undervisning (Ds 1999:1). 4 Timplanen beskrivs som en kvarleva från den tid då skolan styrdes av centralt uppgjorda regelverk. Att timplanen finns kvar i en mål- och resultatstyrd verksamhet framställs som motstridig ambitionerna med det nya systemet (SOU, 1997:121). Man anser att den har förlorat sin avgörande betydelse för kvalitet och likvärdighet t.ex. i form av allsidighet och bredd genom att alternativa kvalitetsinstrument har utvecklats på nationell nivå, i kommunerna och i skolorna (Ds 1999:1). 5 När timplanen inte styr Det projekt som ligger till grund för denna artikel går under benämningen Timplanelösa skolors miljöer för lärande 6 och avser bl.a. att studera konsekvenserna för lärarnas arbete (http://www.timplanedelegationen.gov.se). Studien bygger på ett etnografiskt datamaterial bestående av bandade arbetslagmöten, gruppintervjuer av lärare och insamling av skolornas lokala dokument 7. Datamaterialet har vi analyserat utifrån ett verksamhetsteoretiskt perspektiv (Engeström, 1987; Leont ev, 1977/1986) med fokus på vad som framstår som verksamhetens objekt, d.v.s. det lärarna uppfattar som skolans huvudsakliga uppgift (uppdrag). Vidare har vi analyserat vilka handlingsmönster/strategier som lärarna använder (strävar att använda) för att kunna uppfylla uppdraget. Eftersom vi följer olika arbetslag har vi även genomfört jämförande analyser. Sammantaget följer vi under tre år verksamheten i fem arbetslag (fördelade på fyra skolor) verksamma i grundskolans senare år. Arbetslagen varierar i storlek från 7 till 10 lärare. I två av skolorna utgörs andelen elever med annat modersmål än svenska 35-45%. I de två andra skolorna är motsvarande andel 7-11%. I en nationell jämförelse ligger den ena skolan det så kallade meritvärdet ( betygsmedeltal) klart över rikssnittet, i den andra klart under rikssnittet och i de två återstående skolorna ligger det i linje med rikssnittet. Två sätt att organisera timplanelös verksamhet I tre av de fem arbetslagen, Nord, Öst och Väst, talar lärarna om och organiserar timplanelös verksamhet som en skild del av den i övrigt traditionellt ämnesorganiserade schemastyrda skolverksamheten. Timplanelösheten organiseras antingen som en utbruten dag i veckan eller som ett par utbrutna veckor under terminen. För att skapa den utbrutna tiden används i Nord och Öst timplanen som beräkningsgrund och varje ämne skattas med ca. 20%. I Väst genomförs timplanelösheten som en särskild verksamhet under en till två veckor per termin, ibland som temaveckor då lärarna styr innehållet och ibland som veckor då eleverna förväntas arbeta för att nå målen. Under de veckor som ska användas för att nå målen säger lärarna att de fryser tiden. Och dessutom varje torsdag finns det möjlighet för en årskurs varje vecka att ha någonting som heter elevval i idrott /.../ Dom ska ju prioritera då som vi sa basämnena matte, svenska och engelska, men sen så ska det alltid finnas möjlighet att kunna jobba med dom andra, ja praktiska ämnen också. (Nord, )

5 5 Gemensamt för den utbrutna timplanelösa tid skolorna organiserar är att eleverna förväntas planera och utforma ett personligt schema 8. En bärande tanke är att eleverna under den utbrutna tiden ska arbeta med sådana ämnen/uppgifter som de behöver mera tid för. Graden av valfrihet varierar mellan de tre arbetslagen men i alla tre bestämmer eller rekommenderar lärarna vad de elever som riskerar att inte uppnå godkändnivå i något ämne ska välja. För de elever som lätt klarar av skolarbetet innebär den utbrutna tiden möjligheter att i större utsträckning fritt välja vad de vill arbeta med. På detta sätt får valfrihet en varierande innebörd för olika elevgrupper men också det ämnesinnehåll eleverna arbetar med kan påverkas. Annikki: /.../ De får inte välja bild fyra lektioner även om de skulle tycka att det var en jättegrej och lektionerna underbara. De måste göra engelska och matte. Christer: Sen ska vi inte hårdra det för mycket heller för då gör vi det ju bara trist för dem. Men man kan ha det som en utgångspunkt och tala om för dem vad som gäller, att skärpa upp sig. (Öst, ) De övriga två arbetslagen arbetslag Sydost och Sydväst har tolkat möjligheterna med timplanelösheten på ett annat sätt. På ett övergripande plan säger lärarna att de har slutat räkna timmar. I Sydskolan som helhet har vissa ämnen fasta schemapositioner som läggs centralt. Båda arbetslagen uppfattar att timplanelösheten ska utnyttjas för att genomföra tematisk eller ämnesintegrerad undervisning. På detta sätt kan man säga att hela verksamheten påverkas på ett sätt som gör det svårt att särskilja timplanelösheten som en skild del. Timplanen blir då ett tankeredskap som lärarna använder för att kontrollera rimligheter något att luta sig mot. I arbetslag Sydost, där man satsar på tematisk undervisning, innebär det att lärarna har upphört att kontrollera huruvida en lektion, som av en eller annan andledning faller bort, tas igen eller inte. Likaså kontrollerar lärarna i detta arbetslag inte på samma sätt som förr att varje ämne får rätt antal timmar i de olika teman som genomförs under terminen. I det andra arbetslaget Sydväst skapar lärarna olika ämnesintegrerande projekt utan att systematiskt kontrollera i vilken omfattning olika ämnen deltar. Arbetslag Sydost talar om timplanelöshet främst i relation till den återkommande tematiska undervisningen de genomför under läsåret. Temastudierna planeras och schemaläggs i arbetslaget och genomförs under vissa schemalagda lektionspass. Tematiden och den övriga schemaplaneringen sker med den nationella timplanen som tankeredskap. Även om man säger att man slutat räkna timmar förs argument för ett visst tema eller för antalet timmar på schemat för ett visst ämne med hänvisning till den nationella timplanen. Barbro: Kan vi inte ha lika timmar på båda sidorna? Kan vi inte vara överens om det? Mona: Nä, det tycker jag inte. Hanna: Har So färre timmar? Barbro: Ja, So har mindre. Men jag tycker att det kunde vara lika. Titta på biologi, kemi och fysik. Dom får lika mycket timmar som So. Hanna: Som fyra So-ämnen? Mona: Barbro vill gå in och ändra på detta. Du är fortfarande avundsjuk att man ändrade på den nationella timplanen för några år sedan.

6 6 Barbro: Nä, det är jag inte. Vi har ju ingen timplan! Eller så drar vi ner på So:n. Hanna: Vad är det för prioriteringar? Varför ska No:n har mer? Barbro: Ni har ju ändå gjort en vinst där. Tre ämnen mot fyra. Mona: Biologi är väl ett av de ämnena som i så fall står i tur att på att bli ett kärnämne. Barbro: Nej, det är samhällskunskap / / Hanna: Jag fattar inte varför No ska ha mer än So. Jag kan inte se det. Janne: Därför att det var ett nationellt påbud från ovan. (Arbetslag Sydost, ) Arbetslaget Sydväst skapar ett schema där flera av lektionspassen enbart benämns med AP (arbetspass) för att öka förutsättningarna för ämnesintegrering. Av schemat kan man endast utläsa en traditionellt ämnesorganiserad undervisning i relation till de ämnen som schemaläggs centralt och för ämnena engelska och matematik. De övriga ämnena ligger inbakade i de så kallade arbetspassen som främst är avsedda för olika projekt. En del av projekten är sådana som prövats tidigare, andra planeras efterhand under pågående termin. Vilket innehåll arbetspassen får avgörs således antingen utifrån aktuellt projekt eller av den lärare som ansvarar för ifrågavarande arbetspass. Detta innebär att varje lärare själv måste ta ansvar för att det egna ämnet får tillräckligt med tid, därför används vid behov en del arbetspassen för ämnesundervisning i traditionell bemärkelse även då ett projekt pågår. Lena: Allt är ju inte positivt med det här, det ska vi ju inte sticka under stol med. Jag kan ju sakna Det känns ju som man för fram någon annans Det är kanske inte så att man hade valt det här själv. Men ibland får man bryta och köra sitt eget. Det är ju trots allt så att vissa saker vill man ha med, som svensklärare, som man tycker är svenska och som man vill ha med. (Arbetslag Sydväst, ) Sammantaget kan vi säga att i de skolor vi följer hanteras timfördelningen inom ramen för årskurserna 6-9 eller 7-9 oavsett om de presenterar sig som f-9 eller 4-9 skolor. Hur det totala antalet timmar ska fördelas över de nio åren diskuteras inte. Det förefaller snarare vara traditioner som styr hur många timmar som tilldelas olika årskurser (Eriksson, Jedemark, Arvola, manus). Idén om att det skulle kunna föras diskussioner om fördelningen av det totala antalet timmar i relation till måluppfyllelse har vi inte mött (jfr. SOU 1997:121). Den verksamhet lärarna i Nord, Öst och Väst talar om som timplanelös ryms väl inom ramen för den nationella timplanen 9. Det finns fog för att säga att timplanelösheten i dessa arbetslag överhuvudtaget inte utnyttjas utöver gällande de möjligheter som ges i form av skolans/elevens val. Båda arbetslagen i Syd säger att den tematiska/ämnesintegrerade undervisningen principiellt är möjlig att bedriva inom ramen för den nationella timplanen, men att det skulle kräva ett merarbete i form av räknande och kontroll. För deras del fungerar befrielsen från timplanen som en motor för att utveckla tematiska eller projektorganiserade arbetssätt. Det förutsätter dock en ökad samverkan mellan lärare som kan diskutera och kommunicera kunskapsinnehåll och mål för verksamheten.

7 7 Att få alla elever godkända Vår studie visar, så här långt, att lärarna tolkar kravet på att alla elever ska nå uppnåendemålen för olika ämnen (klara godkäntgränsen) som den centrala uppgiften för skolan. Kravet formuleras dels i läroplanen men också i olika kommunala direktiv. När eleverna slutar grundskolan ska de ha godkända betyg i minst svenska, engelska och matematik för att tas in på ett nationellt program i gymnasieskolan. Genom olika statistiska mätningar kan skolorna jämföras med varandra och en enskilds skolas genomsnittliga meritvärde och andelen elever som nått godkäntnivån kan användas som argument för att locka elever till skolan. Detta sammantaget ger en grund för att förstå varför uppnåendemålen kommit att få en så central plats i lärarnas tolkning av uppdraget. Införande av det nya betygssystemet och då speciellt införandet av en godkäntgräns kan sägas ha påverkat lärarnas arbete, från att ha handlat om att ge (god) undervisning till att handla om att få alla elever godkända (jfr. även Carlgren & Marton, 2000). Det ser således ut som om borttagandet av timplanen griper in i en verksamhet som i hög grad styrs av uppfattningen att uppgiften gäller att få eleverna att klara denna gräns (jfr. även Lindberg 2002). Christer: Nej men timplanelöst ska det inte vara. Det måste vara en timplan någonstans i botten. Vi är skyldiga att ge en minimikunskap. Det betyder att vi måste dela resurser och timmar efter elevens behov i första hand. Då får man ju se hur mycket och hur lite var och en ska ha så att säga. Målet är att ge alla så bra utbildning som möjligt, alla ska vara godkända i kärnämnen, det är tanken. (Öst, ) Lennart: Alla elever och föräldrar ska hjälpa eleverna att nå deras högsta möjliga i alla ämnen, hela tiden. Det måste man sträva efter. Sen vad de når, om man når G, VG, MVG det borde vara tydligare, men sen blir det ju praktik Jag kan lika gärna dra ner på takten lite grann i No ämnen för att jag vet att de flesta når i alla fall inte MVG det är bättre att jag [hörs inte] det handlar om att komma in på gymnasiet. (Väst, ) Att uppdraget främst avser att få alla elever att klara godkäntgränsen framträder i alla arbetslag oberoende av om skolan har få eller många elever som riskerar att inte bli godkända i något ämne/några ämnen. Sättet att tala om skolans uppgift förefaller inte heller påverkas av hur väl eleverna klarar sig betygsmässigt i en nationell jämförelse. Flera lärare talar dessutom om att det i praktiken handlar om att förverkliga en treämnesskola, d.v.s. de ämnen som krävs för gymnasieskolan. I datamaterialet förefaller detta uppfattas som oproblematiskt av lärarna. Det är inte enbart i relation till de elever som ses som svaga som lärarna talar om en treämnesskola där uppnåendemålen utgör ribban. Istället förefaller uppnåendemålen och betygskriterierna inte strävansmålen och bedömningens inriktning utgöra grunden för undervisningen som helhet. (jfr. Kroksmark 2002; Skolverket 2001). Vad det innebär att ha kunskaper som kan godkännas förefaller däremot inte att diskuteras. Man talar om vad eleverna behöver göra och vilka uppgifter de ska klara av. På detta sätt framstår det som om arbetslagens diskussioner inte fokusera på innehållsliga aspekter; att göra blir det samma som att kunna. Men om man nu gör mål, för det gjorde vi ju i 7:an. Vi gjorde upp en planering med hela klassen, hur mycket tid det skulle ta och söka information, hur mycket

8 8 tid det skulle ta att skriva arbetena / / Ja, målet var ju att vi skulle ha ett prov på det till slut. Att dom skulle göra egna frågor på sina egna arbeten som dom andra i klassen skulle få arbeta med för att dom skulle se att dom inte gjorde någonting som bara lämnades in till en lärare för att bedömas utan dom verkligen gjorde något som faktiskt skulle användas till någonting. (Arbetslag Sydväst, ) Magnus: Jag hade ett gäng uppgifter. Låt oss säga att de hade 30 arbetsuppgifter som de fick välja emellan. Då satte jag upp ett kvantitativt och ett kvalitativt mål. Om ni satsar på, om ni har ambitionen att bli godkända i engelska så tycker jag att utifrån de här 30 så gör ni 60% av de här uppgifterna, ca 18, det är minimum. Håller en nivå som, och här kommer det luddiga in, som jag tycker är godkänt. Jag kan ju inte få till mer än så? Jag menar att då får man gå in och peta på läroplanen. Det som står där är inte tydligt, det är inte konkret. Sen är det då väldigt så där matematiskt 80 % VG, MVG rubbet [av uppgifterna]. Där emellan det är inte sanningen det som är då, ska vara VG är så pass på språklig nivå att jag kan bedöma att det är VG.(Väst, ) De duktiga eleverna förväntas däremot kunna nå strävansmålen, vilka då förstås motsvara ett högre omdöme, något utöver godkänt. Detta är dock något som eleverna själva förväntas klara av, t.ex. genom att välja andra uppgifter, göra mera eller i högre grad arbeta självständigt, eftersom undervisningen primärt är inriktad på uppnåendemålen. Uppnåendemålen utgör således de främsta utgångspunkterna för hur undervisningen planeras och utformas. Berit: Ja, fördjupning har det ju inte blivit utan det [elevens val] har blivit stöd. De som kunde ha tagit emot fördjupning, de har inte fattat det där. De som kunde ha fått ännu mer och ha blivit ännu duktigare har inte valt de ämnen. Som Dick har suttit och klagat varannan fredag, att han ingenting har att göra, för han har gjort allting. Jag har sagt att du kan ju lära dig någonting nytt. Det har han inte förstått. Det tror jag inte att någon annan heller har gjort det. Men vi har ju haft stöd, engelsk stöd och matte elever. Svenska har vi haft för lite lärartimmar. (Öst, ) Vägar till godkänt Individualisering och ämnesintegrering/tematisk undervisning framstår i lärarnas diskussioner som strategier som de antingen strävar efter att utveckla eller något som de anser borde utvecklas i högre utsträckning. Individualisering ses uppenbarligen av lärarna som den mest framkomliga vägen för att få alla elever att klara godkäntgränsen. Individualisering framstår dock inte som detsamma för alla arbetslag. Individualisering I Öst talar lärarna om individualisering i termer av att ge eleverna möjlighet att arbeta på sin egen nivå samtidigt som de elever som behöver ägna mera tid för ett ämne också ska ges möjlighet till det. I Väst talar lärarna främst om individualisering i termer av mera tid. Individualisering betyder att eleverna ska ges olika mycket tid eller få arbeta på sin nivå. Vi är proffs, vi måste diskutera innan någon byter, det är vi som tar beslutet. Någon har använt uttrycket bästa-sämsta om nivåerna men det handlar ju om de den snabba och den långsamma gruppen.

9 9 - Man behöver inte vara sämst fast man är i den långsamma gruppen. Ta upp i föräldramötet vad nivågruppering är. - Vi tog ju bort ordet nivågruppering. Nu har det smugit sig in igen. Vi ger eleverna det bästa utifrån var och ens förutsättningar. (Öst, ) Magnus: Jag hade mest individualiserat undervisningen. Det var jätteolika [vad eleverna arbetade med]. För vissa var det fördjupningar i grammatik, för andra fonetik. Observatören: Valde de själva vad de skulle individualisera eller var det du som sade att du ska jobba med det..? Magnus: Jag sade. Vissa har brister. Observatören: Vet de själva vad de har brister i? Har du någon bild av det? Magnus: Jag tror att en inte visste, men de andra visste. Observatören: Så det var det som man hade brister i som man skulle jobba med? Magnus: Ja, det var det. Jag tyckte det var väldigt bra. (Väst, ) Individualisering kan också betyda att eleverna ska tränas att planera sitt arbete själv kunna bedöma vad de klarar av och hur mycket tid de behöver för detta. I Nord och i de båda arbetslagen i Syd innebär individualiseringen att eleverna arbetar utifrån egen planering, tar ansvar för att göra det som krävs av dem och beroende på intresse väljer att fördjupa sig i. Vid behov får eleverna mera tid. Petter: Om du lägger upp moment för moment och de får jobba med det som de själv känner för. Sen när man har gjort det få de på något sätt visa att de har lärt det här. Sen är det bara att bocka av. (Väst, ) Det har funnits sådant behov av att ha någon timme där man får ställa frågor på sådant man inte har gjort färdigt, det där arbetet man inte hann. Och det har fungerat ganska bra när man gett elever den tiden att själva planera vad dom vill göra. (Arbetslag Sydväst ) - När dom ska planera checkar vi bara vad dom har kvarstående i matte, NO, svenska, engelska, SO, t.ex. språkval och skriver på tavlan vad som finns, vad dom kan göra till exempel. Så kan dom välja. - Men sen är det också så att om man ser att någon behöver träna något extra eller att engelskläraren kommer och säger att den och den eleven måste göra engelska så ser vi till att ett pass ska vara engelska. Så det är väl en kombination av att välja och att rekommendera. - Och sen sägs det att dom ska prioritera svenska, engelska och matte också. När dom nu fått den tid som dom behöver och ingen går ut utan att vara godkänd. (Nord ) Individualisering i form av mera tid eller som nivåanpassning utgör lärarnas bedömning och ansvar medan individualisering i form av egen planering snarare bygger på elevernas bedömning och ambitionsnivå. Intervjuare: Vad blir nästa steg? Barbro: Det blir individuella studieplaner. / / Vi har ett ansvar och man ska kunna höja sina grundskolebetyg. Tänker man på studiemotiverade barn och dom inte har MVG i alla ämnen så ska dom kunna komma till oss och höja sina betyg. Intervjuare: Men frågan är om det ska vara en plan vart dom ska gå eller en plan som beskriver var dom har nått?

10 10 Mona: Det är nog så att det behövs båda delar. En individuell studieplan måste ju beskriva vart dom ska gå men samtidigt lämna spår efter sig. På något sätt redovisa för föräldrarna hur det gick. Den måste finnas tillgänglig för elever och föräldrar.(arbetslag Sydost, ) Ämnesintegrering/tematisk undervisning Ämnesintegrerad och/eller tematisk undervisning talas vanligen om som ett ideal och något alla arbetslagen, förutom i Öst, i varierad utsträckning strävar efter att genomföra. I Nord och Väst förekommer ibland ämnesintegrerad/tematisk undervisning. I Syd är däremot ämnesintegrerad undervisning och tematisk undervisning vanligt förekommande. Arbetslaget Sydväst representerar en ytterlighet i studien genom sin strävan mot en omfattande ämnesintegrerad undervisning. Den undervisning som sker i arbetslagen är i grunden organiserad utifrån ämnen och det gäller i stort sett alla arbetslagen utom arbetslag Sydväst. Den ämnesorganiserade verksamheten förstärks av strävan att upprätthålla en ämnesgrundad arbetsfördelning. Det betyder att man som lärare inte går in på det som uppfattas som någon annans kompetensområde. Kring dessa principer om arbetsfördelningen ser det ut att råda konsensus. I arbetslag Sydväst överskrider däremot lärarna denna arbetsfördelning genom att de hjälper till under andras lektioner som extra resurs och genom att handleda eleverna i samband med olika ämnesintegrerade projekt. I detta lag, som är nybildat sedan hösten 2000, ingår med ett undantag nyutbildade lärare eller lärare som deltar i utbildning parallellt med arbetet. De nyutbildade och de som deltar i utbildningen utbildas till s.k. 4-9 lärare med breda ämneskombinationer. I de övriga arbetslagen som ingår i studien har flera lärare en äldre utbildning. Lärarna upplever flera svårigheter med att utforma en mera ämnesintegrerad undervisning. Skolbyggnaderna för grundskolans senare årskurserna är av tradition planerade för ämnesorganiserad undervisning vilket bl.a. innebär att en del av skolans utrymmen utgörs av specialsalar. Skolorna låter därför ämnen som behöver specialsalar få fasta positioner på schemat. På samma sätt får ämnen som t.ex. språk ofta fasta schemapositioner. De arbetslag som eftersträvar en mera ämnesintegrerad eller tematisk undervisning upplever de låsta schemapositionerna som begränsande faktorer. Traditionen med ämnesorganiserad undervisning och s.k. ämneslärare styr med andra ord skolans verksamhet även om timplanen tas bort. Ser man timplanen som skolans skelett kan man se att det, historiskt sett, inom skolan finns olika traditioner som stelnat på ett sätt som gör att borttagandet av timplanen inte (åtminstone till en början) kommer att märkas. Om nu lärarna ser individualisering som en viktig strategi för att alla ska nå godkäntgränsen uppfattar de snarare ämnesintegrering som något man borde utveckla för att förbättra undervisningen. Lärarnas diskussioner ger en bild av att de uppfattar att ämnesintegrerad/tematisk undervisning bidrar till att eleverna får en helhetssyn/en verklighetsanknytning. - Just nu kör vi ett projekt No, svenska och So på något vis. Hur mycket är det? Det blir ju fullständigt oöverblickbart. Nästa vecka kör man tre veckor ett annat projekt. Jag tror inte att det är praktiskt möjligt att verkligen ha koll på hur mycket det ingår av dom olika ämnena. Finessen med att ha det så här är ju att man inte ens behöver bry sig. Utan man säger är det här ett bra projekt som ger

11 11 eleverna en helhetssyn? Ja, det är det. Då kör vi det. (arbetslag Sydväst, ) Intervjuare: Men på vilket sätt blir det tydligt för eleverna att det blir ett tema? Mona: Det säger vi ju hela tiden att vi arbetar i tema. Att vi pratar utifrån tema vatten. Intervjuare: Men det är inte något speciellt projekt ni gör kring det här? Mona: Vi gör exkursioner, vi har varit vid havet och kikat på vatten och pratat om stranden och djurlivet där. Vi har ju hela tiden gjort det utifrån vattnets betydelse för allting. Jag tror att dom är rätt så medvetna om att det är vatten som är tema. Vilka timmar som ingår i temat. Alla anteckningar utgår från vattnet. (arbetslag Sydost, ) Med en sådan förståelse av individualisering och ämnesintegrering som eftersträvansvärda strategier får individualiseringen funktionen att hjälpa alla till godkänt betyg medan ämnesintegreringen får funktionen att skapa en alternativ motivationsstruktur. Detta är förstås en förenklad förklaring. I de fall någon elev, trots de former av individualisering som genomförs inom klassens ram, har svårt att nå godkäntgränsen i något ämne väljer man att lyfta ut denna elev ur klassen. Eleven får då en särskild slags undervisning som bygger på enkelhet och repetition. Dessa elever riskerar med andra ord få en begränsad bildningsgång i ett eller flera ämnen. Lokala traditioner präglar sättet att utnyttja timplanelösheten De traditioner som bl.a. format respektive arbetslags lokala historia förefaller ha betydelse för hur de olika arbetslagen hittills har tolkat möjligheterna och idéerna med en timplanelös skola. Även här framträder skillnader mellan arbetslagen. I det följande ger vi några exempel på tidigare traditioner som verkar ha format hur timplanelösheten genomförs. I Nord, som är en av de två skolorna där timplanelösheten genomförs genom att man under en dag har ett avvikande schema, införde skolan långt före försöksverksamheten en uppföljningsdag var tredje eller var fjärde vecka. Detta utvecklades senare till en schemafri uppföljningsdag i veckan under vilken eleverna skulle göra färdigt olika moment eller beting. I Öst infördes för ca 15 år sedan mer eller mindre fasta nivågrupperingar. Det ser ut att finnas en viss koppling mellan dessa nivågrupperingar och skolans sätt att organisera en schemafri dag i veckan. Inrättandet av denna schemafria dag skedde med motiveringen att en del elever skulle ges ökade möjligheter att arbeta med de ämnen de behövde mera tid för. Dessa elever återfinns vanligen i den grupp elever som lärarna ser som långsamma och för dem innebär fredagarna få valmöjligheter. För de andra eleverna, de som uppfattas som snabba, skapades en större valfrihet under fredagarna. På detta sätt påverkar nivågrupperingen skolans sätt att organisera den verksamhet som ses som timplanelös. I arbetslag Sydost, som ser en möjlighet att öka inslagen av tematisk undervisning, har flera lärare funnits länge på skolan och de uppger att redan när skolan startade var tematiskt arbete vanligt.

12 12 Behövs ett förändrat uppdrag? I det massiva förändringstryck som skolan och lärarna är utsatta för idag uppfattar lärarna att deras primära uppgift är att alla elever ska nå nivån för godkänt. Vi kan konstatera att denna uppfattning påverkar, inte bara undervisningens innehåll, utan också hur lärarna väljer att organisera skolverksamheten och vilka resurser de tar i anspråk. Det uppdrag som framträder i denna studie förefaller ha utvecklats som ett svar på de nya uppnåendemålen i läroplanen och införandet av ett nytt bedömnings- och betygssystem. Lärarna uppfattar att de, genom att den nationella timplanen tas bort, är friare att utforma skolverksamheten på ett sådant sätt att det uppfattade uppdraget kan fullföljas. Att ta bort timplanen beskrivs i olika sammanhang som en förutsättning för att verksamheten i skolan ska kunna förändras. Med tanke på att det finns en lång tradition då lärare försågs med detaljerade föreskrifter för innehållet och metoderna, kan man fundera över vilken erfarenhet och beredskap lärare idag har att uttolka mål, välja innehåll och utforma verksamheten på alternativa sätt. Frågan är således i vilken mån lärares professionella kompetens korresponderar med det som efterfrågas idag i form av att lokalt kunna formulera och kommunicera läroplansmål. I det datamaterial som vi baserar denna artikel på ser vi att de argument som berör behovet av en förändrad verksamhet (t.ex. individualisering / ämnesintegrering) förs fram i likalydande ordalag av både lärarna och myndigheterna (SOU 1997:121; Ds 1999:1). Lärarna kan således inte ses som ovilliga eller bakåtsträvande, de fokuserar uppnåendemålen som den centrala uppgiften och driver skolutvecklingen i relation till detta. Vissa delar av skolans styrning slår igenom på ett mer kraftfullt sätt jämfört med andra former av styrning. Resultatstyrningen påverkar således i hög utsträckning vad lärarna ser som möjligt och intressant att utveckla och får på detta sätt stor genomslag för hur lärare formar sitt uppdrag. Det som lärarna uppfattar som den centrala uppgiften kan inte enkelt ändras bara för att timplanen inte längre gäller som lagstadgat styrredskap. Frågan är på vilket sätt diskussioner lokalt kan komma till stånd kring innebörden av målstyrningen av skolan och vad som ska utgöra skolans övergripande uppdrag och i vilken mån kursplaner och läroplaner på ett annat sätt behöver tydliggöra vilka mål som föreligger för skolan (Skolverket, 2001)? Av timplanedelegationens uppdrag Utan timplan oförändrat uppdrag utgör likvärdigheten en aspekt som hör till det oförändrade uppdraget. De skolor som deltar i försöksverksamheten ska med andra ord i samma utsträckning eller bättre kunna driva en verksamhet där likvärdigheten kan garanteras. Som vi tidigare konstaterat präglar det uppdrag lärarna uppfattar att de har också undervisningen: vilket innehåll som väljs och vilka arbetsformer som används. Undervisningen tycks alltså primärt ta sin utgångspunkt i uppnåendemålen och betygskriterierna för godkänt. Det sätt som strävansmålen uppfattas innebär att de reserveras för de duktiga eleverna, de som hinner med och har förutsättningar att själva lotsa sig igenom, en på många sätt individualiserad undervisning. Likvärdigheten förefaller få en annan innebörd när kravet på allsidighet och bredd som en aspekt av likvärdighet ställs mot kravet på att alla ska klara

13 13 godkäntgränsen. Likvärdighet innebär då att alla ges möjlighet att uppnå en miniminivå av kunskaper, främst vad gäller svenska, matematik och engelska. Strävansmålen som uttrycker den inriktning undervisningen ska ha vad avser elevens utveckling av insikter, färdigheter, förståelse, erfarenheter o.s.v. erbjuds främst de elever som själva förmår ta initiativ till fördjupning och bredd. Om myndigheterna betonar strävansmålen som grund för skolans utvecklingsarbete och lärarna ser uppnåendemålen som sin uppgift uppstår ett glapp som återigen kan leda till en tolkning av lärarna som förändringsovilliga. Utifrån våra resultat kan vi anta att om skolans verksamhet mera radikalt ska förändras krävs att lärarna uppfattar att de har ett annat uppdrag, snarare format av strävansmålen och allsidig utbildning än uppnåendemålen och en treämnesskola. Om uppdraget om allsidighet och likvärdighet inte uppfattas som centralt av lärare kanske en del ämnen en tid framöver behöver skyddas genom en viss tidstilldelning. Inger Eriksson är fil dr i pedagogik och projektledare för forskningsprojektet Timplanelösa skolors miljöer för lärande vid LHS. Hon är även koordinator för Centrum för pedagogiska verksamheters kunskapsinnehåll vid LHS. Hennes forskningsintresse omfattar klassrumsforskning och lärande och kunskapsbildning i olika pedagogiska verksamheter. Marie Jedemark är doktorand i pedagogik vid Lunds universitet. Hennes forskningsintresse omfattar frågor som rör decentralisering av skolan och dess påverkan på lärarprofessionen och hur dessa förändrade villkor för skolverksamhet påverkar skolans professionella kunskapskultur. 1 Arbetssätt som eget arbete har utvecklats av verksamma lärare från 1970-talet och framåt (Österlind, 1998). De centralt drivna reformerna på 1990-talet har tagit tillvara och eventuellt förstärkt utvecklingstendenser som redan påbörjats lokalt. 2 Den dominerande ämnesorganiserade undervisningen har under hela 1900-talet problematiserats. Redan i Undervisningsplan för rikets folkskolor (U 19) diskuteras en helhetsbetonad undervisning i syfte att skapa förutsättningar för ett friare och mer undersökande arbetssätt som samtidigt underlättar för ämnessamverkan. I olika läroplaner från grundskolans införande har det funnits skrivningar som visar att timplanen inte ska ses som ett hinder för en helhetsbetonad eller integrerad undervisning. Samtidigt har det visat sig vara svårt att förverkliga dessa idéer i den ämnesindelade timplanestyrda skolan (Englund, 1995; Sjøberg, 1990; SOU 1997:121). 3 De fyra skolor vi följer har alla denna indelning även de som presenterar sig som f-9 skolor eller 4-9 skolor. Däremot har tre av dessa skolor inkluderat årskurs 6. 4 Att timplanen ses som ett hinder för såväl en målstyrd verksamhet som för utvecklingen av t.ex. ämnesintegrering framgår av de ansökningar om deltagande i försöksverksamheten som kommunerna riktade till Timplanedelegationen. 5 Att timplanen ses som ett hinder för såväl en målstyrd verksamhet som utvecklingen av t.ex. ämnesintegrering framgår också av de ansökningar om deltagande i försöksverksamheten som kommunerna riktade till Timplanedelegationen.

14 14 6 Timplanedelegationen finansierar i anslutning till försöksverksamheten sex olika forskningsprojekt och projektet Timplanelösa skolors miljöer för lärande utgör ett av dessa sex och är förlagt till Lärarhögskolan i Stockholm. 7 Eftersom datainsamlingen pågår fram till hösten 2004 används endast det material som producerats under perioden hösten våren I Väst gäller inte detta traditionella temaveckor som t.ex. sex och samlevnad. 9 I den nationella timplanen anges att vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent (SFS 1997:1212) Referenser Alexandersson, M. 1999: Reflekterad praktik som styrform. I M. Alexandersson (red.). Styrning på villovägar. Lund: Studentlitteratur. Bauman, Z. 2002: Det individualiserade samhället. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. (original work published 2001) Carlgren, I. 1994: Från klassundervisning till eget arbete. Praxis. Kunskap om undervisning och utbildning. 2 sid Carlgren, I. & Hörnqvist, B. 1999: När inget facit finns. Stockholm: Statens skolverk, Liber distribution. Carlgren, I. & Marton, F. 2000: Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Ds 1999:1 Utan timplan med oförändrat uppdrag. Stockholm: Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet. Engeström, Y. 1987: Learning by expanding: an activity-theoretical approach to developmental research. Helsinki: Orienta-konsultit. Englund, T. 1995: Utbildning som public good eller private good? I: T. Englund (red.) Utbildningspolitiskt systemskifte? Stockholm: HLS Förlag. Eriksson, I. 1999: Lärares pedagogiska handlingar: en studie av lärares uppfattningar av att vara pedagogisk i klassrumsarbetet. Uppsala: Uppsala Studies in Education, 82. Eriksson, I., Jedemark, M. & Arvola, A. Att arbeta för godkänt. LHS-förlag (in press) Giddens, A. 1990/1996: Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur. Granström, K. 2003: Arbetsformer och dynamik I klassrummet. Ingår i S. Selander (Red.) Kobran, nallen och majjen: Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, Liber Distribution. Hirst, P. 1974: Knowledge and the curriculum. A collection of philosophical papers. Routledge & Kegan Paul: London/Boston. Hultqvist, K. 2000: Hermes, skolbarnet och gudarna. En modern pedagogisk saga om den måttfulla måttlösheten. I: I. Johansson & I. Holmbäck Rolander (red.) Vägar till pedagogiken i förskola och fritidshem. Stockholm: Liber. Klette, K. mfl. (Eds.) 2000: Restructuring Nordic Teachers: An Analysis of Policy Texts from Finland, Denmark, Sweden and Norway. Report nr. 10:2000, University of Oslo, Institute for Educational Research.

15 15 Kroksmark, T. 2002: En tankes fall i praktiken då den målrationella styrningen möter skolan. I Skolverket: Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygsättning (sid ). Stockholm: Skolverket. Leontie v, A. 1986: Verksamhet, personlighet och medvetenhet. Moskva: Progress Moskva / Fram Göteborg. (original work published 1977) Lindberg, V. 2002: Införandet av godkäntgränsen konsekvenser för lärare och elever. Ingår i Skolverket: Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygsättning (sid ). Stockholm: Skolverket. Lindblad, S. 1997: Bilden av skolan på väg att förändras? Krut. (85.) nr. 1 (s. 2-5). Lpo : Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Lundgren, U. P. 2000: Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk Forskning i Sverige. 2000, årg. 4, nr. 1 (31-42). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik. SFS 1997:1212: Lag om ändring i skollagen (1985:1100). Rixlex. Sjøberg, S. 1990: Kunskapssyn och ämnesövergripande arbete i skolan. Didactica Minima. (13). nr. 2 (s. 6-17). Skolverket. 1999: Det livslånga och livsvida lärandet. Stockholm: Liber distribution. Skolverket. 2001: Att organisera kunskap: om skolans kunskapsuppdrag i teorin, i praktiken och i framtiden: en idéskrift från Seminariegruppen för läroplaner och organisering av kunskap. Stockholm: Statens skolverk: Liber distribution. SOU 1997:121. Skolfrågor: om skola i en ny tid: slutbetänkande av Skolkommittén. Stockholm: Fritzes. Wallin, E. 2002: Att utveckla skolan: En fråga om att lyfta sig själv i håret eller vad? Pedagogisk Forskning i Sverige. 2002, årg. 7, nr. 2 (99-129). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik. Österlind, E. 1998: Disciplinering via frihet: elevers planering av sitt eget arbete. Uppsala: Uppsala Studies in Education, 75. Texten får fritt kopieras för icke kommersiella ändamål under förutsättning att fullständig referens anges. Eriksson, Inger och Jedemark, Marie. 2004: Skola utan timplan om lärares tolkning av uppdraget i en mål- och resultatstyrd skola. I Studies in Educational Policy and Educational Philosophy: E-tidskrift, 2004:1. <http://www.upi.artisan.se>.

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt! RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska frågor våren 2015 Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende elever, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Mål, friutrymme, process

Mål, friutrymme, process Mål, friutrymme, process - Lgr 11 och några idéer kring lokal pedagogisk planering Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Innehåll Pendling mellan mål och process Resultat av en studie Två historielärares

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas PM 2013: RIV (Dnr 001-687/2013) Tid för undervisning - lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (DS 2013:23) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 24 juli 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola ein Beslut Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Dnr 43-2015:10009 Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Kungsängsskolan. Arbetsplan 2012-09-18 Kungsängsskolan Rambodal 3-6, Smedby F-3, Bitbocken F-2, Bjärby F-2 Arbetsplan Läsåret 2012/2013/(2014) KUNGSÄNGSSKOLAN, RAMBOGATAN 246, 60371 NORRKÖPING, 011-15 34 34, 15 3241 Kommunala utvecklingsområden

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke! Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Dnr 43-2015:9126 Kävlinge kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Rinnebäcksskolan belägen i Kävlinge kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Styrning och uppföljning inom Bildningsutskottets verksamhetsområde

Styrning och uppföljning inom Bildningsutskottets verksamhetsområde Kommunstyrelsen Styrning och uppföljning inom s verksamhetsområde KPMG AB Datum Antal sidor: 6 2012 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet ulf.lundstrom@edusci.umu.se Disposition Om projektet Syfte

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Timplaner. en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan

Timplaner. en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan Timplaner en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan En rapport från Lärarnas Riksförbund Timplaner en relik eller

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola

Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola Regelbunden tillsyn i Lunds kommun Lunds Montessorigrundskola Dnr: 44-2009:1675 Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola Förskoleklass Grundskolan årskurserna 1 9 Inledning

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för lärarutbildning Dnr 512-2003-4151 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS Kurskod: LNY Kursplanen är godkänd och

Läs mer

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning 1 Utgångspunkt Egen skolform sedan 1998 Ettårig frivillig skolform (ca 95% av alla sexåringar deltar) Förskoleklassen omfattas av de två första delarna

Läs mer

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet YTTRANDE 28 april 2014 Dnr 62-2013:801 Skolverket att: Bengt Thorngren Förskole- och grundskoleenheten 106 20 Stockholm Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet Lärarförbundet

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan Dir. 2015:36 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de

Läs mer

Utbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m.

Utbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m. Utbildningsdepartementet Departementspromemoria Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Fler obligatoriska nationella ämnesprov

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Skolverket publicerade i november 2014 resultat från de nationella proven för grundskolans årskurs 9. Nationella

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP 2013-10-30 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/211-619 Utbildningsnämnden Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

i skolan och i fritidshemmet

i skolan och i fritidshemmet KALMAR Rättigheter och skyldigheter i skolan och i fritidshemmet Om dina rättigheter och skyldigheter Skolan ska upplysa dig och dina föräldrar om vilka rättigheter och skyldigheter ni har, vilka krav

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Segrande Liv Grundskola Org.nr. 843001-7593 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Segrande Liv Grundskola belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan. 1 (5) VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING MED ÄMNESDIDAKTIK I, INRIKTNING GYMNASIET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG TEACHING PRACTICE WITH DIDACTICS I, IN UPPER SECONDARY SCHOOL, 15 CREDITS Basdata Kursen ingår i verksamhetsförlagd

Läs mer

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola 2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten.

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER (Spridda utdrag ur Lpfö-98 som är baserad på SKOLFS 1998:16. Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22) - Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp

Läs mer

Satsa på förskoleklassen! Villkoren för lärarna måste bli bättre

Satsa på förskoleklassen! Villkoren för lärarna måste bli bättre Satsa på förskoleklassen! Villkoren för lärarna måste bli bättre Rapport från Lärarförbundet 2013-04-22 2013 Forskningen visar att ett tidigt lärande på lekens grund är positivt för resultaten i skolan.

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Varför stödmaterial för förskoleklassen? Ny skollag och ny läroplan Förbättra likvärdigheten Tydliggöra rektorns ansvar Bidra till kompetensutveckling diskussionsfrågor

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Plan för matematikutvecklingen

Plan för matematikutvecklingen Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Pedagogik AV, Mål- och resultatstyrning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp

Pedagogik AV, Mål- och resultatstyrning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp 1 (6) Kursplan för: Pedagogik AV, Mål- och resultatstyrning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp Educational Sciences, MA, Steering towards Goals and Results, 10 Credits Allmänna data om kursen

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk Vad eleverna behöver Publicerad här den 4 januari 2016 hur jag tycker att den goda skolan skulle se ut. Ingen liten fråga. Men jag kan nysta lite i den med utgångspunkt från det som jag har funnit att

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Backens skola och Strömsbruks skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

De nationella provens effekter på skolan och lärares arbete i åk 6 och 9

De nationella provens effekter på skolan och lärares arbete i åk 6 och 9 De nationella provens effekter på skolan och lärares arbete i åk 6 och 9 21/9 2016 2016-09-22 1 - Validitetsbegreppets 1900-tal en lång historia kort - Upplägget på vår studie - Lärarröster om proven -

Läs mer

Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden

Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden Revisionsrapport Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden Arboga kommun December 2008 Marie Lindblad 2008-12-03 Marie Lindblad Namnförtydligande Gun-Britt Alnefelt Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer