Olika villkor. olika hälsa. Impact of Multicultural Health Advisors. Rapport från IMHAd: s nationella spridningskonferens - referat och kommentarer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Olika villkor. olika hälsa. Impact of Multicultural Health Advisors. Rapport från IMHAd: s nationella spridningskonferens - referat och kommentarer"

Transkript

1 Impact of Multicultural Health Advisors IMHAd II A research project funded by The European Refugee Fund MPACT OF MULTICULTURAL HEALTH ADVISORS Olika villkor olika hälsa Rapport från IMHAd: s nationella spridningskonferens - referat och kommentarer Inledning Konferensen öppnades av dagens moderator Christan Foster, Utvecklingsledare inom området Integration på Länsstyrelsen i Stockholms län. Christian Foster inledde med att berätta om det besök i flyktinglägret Dadaab i Norra Kenya som han just kommit hem ifrån. Där på gränsen till Somalia har ca flyktingar sin tillflykt. Hans beskrivningar fick behovet av och syftet med IMHAd: s forskning att framstå klart och tydligt. Migration är en påfrestande process, den påverkar hälsan och hälsa är en mänsklig rättighet. Därför behövs forskning som belyser hälsosituationen och som kan användas som underlag i planeringen av mottagning och introduktion i det nya landet. Forskningsprojektet IMHAd anordnade en spridnings- och påverkanskonferens på Nyloftet på Skansen i Stockholm den 14 oktober personer från hela Sverige tog del av forskning inom området Migration och hälsa. Av namnen på deltagarlistorna att döma hade ca 31 % av deltagarna utomnordisk härstamning. Därmed avspeglade deltagarna sammansättningen den totala svenska befolkningen rätt väl. Christian Foster öppnar konferensen Deltagarna tar plats på Högloftet Under en innehållsrik dag presenterades IMHAd: s rön rörande irakiska nyanlända migranters hälsa och livsvillkor av Achraf Daryani, Uppsala universitet och Susanne Sundell Lecerof, Lunds universitet. Övriga medverkande i programmet professorerna Björn Fryklund, MIM, Malmö högskola, Per-Olof Östergren, Lunds universitet och Ragnar Westerling, Uppsala universitet samt Gunnar Wetterberg SACO gav perspektiv på IMHAd: s resultat utifrån att hälsa är en mänsklig rättighet och en tillväxtfaktor. Björn Fryklund, professor och chef på MIM, Malmö Institute for Studies of Migration, Welfare and Migration, vid Malmö högskola inledde dagen med att välkomna deltagarna. Björn Fryklund problematiserade flyktingfrågan genom att ställa två frågor Vilken rätt har vi att avvisa flyktingar? och Varför har vi rätt att utestänga människor från att röra sig fritt över jorden? Som svar på frågorna redogjorde han för tre olika typer av invandring: Arbetskraftsinvandringen som behövs för den ekonomiska tillväxten, flykting- och asylinvandringen som kan betraktas som en internationell humanitär insats och kvotinvandringen som organiseras via FN-organet UNHCR och bygger på en renodlad humanitetsprincip. Björn Fryklund framhöll att så som Sveriges ekonomi ser ut idag så har vi råd att ta emot invandrare. Men fråga är vad som kan hända om vi helt plötsligt inte har den nationella ekonomiska situationen att vi har råd att ta emot flyktingar? Vad gör vi då? Argumenten såväl för som emot flyktinginvandring är inte lätta att ta ställning till, eftersom verkligheten är mer komplicerad än debatten.

2 2 Björn Fryklund Björn Fryklund kommenterade sedan den politiska situationen i landet med Sverigedemokraterna i riksdagen och konstaterade att detta även lett till något bra. De övriga partierna har aldrig tidigare haft så mycket positivt att säga om invandring, som efter att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen. Eftersom temat för dagen var Olika villkor olika hälsa så avslutade Björn Fryklund med att ställa frågan: Vilka åtgärder krävs för att hälsan skall bli jämn i samhället? Migranters hälsa och folkhälsans sociala determinanter IMHAd: s samlar in folkhälsodata från nyanlända irakier och analyserar dem utifrån folkhälsans determinanter. Dessa faktorer påverkar hälsan i en befolkning. De flesta faktorer står utanför individens direkta påverkan, varför det på samhällsnivån måste göras insatser som medför att människor kan göra kloka och väl underbyggda val i ett samhälle som skapar förutsättningar för en god folkhälsa. Per-Olof Östergren, professor i socialmedicin och global hälsa, Lund Universitet, fortsatte dagens program med att tala utifrån rubriken Migranters hälsa och sociala determinanter. Per-Olof Östergren inledde med att tala om att besvikelse och ilska över orättvis behandling och upplevelse av negativa attityder i sig kan orsaka ohälsa. Studier på apor bekräftar detta. Detta konstaterande föranleder följande frågor; När kan vi göra något åt ohälsa? Vad kan vi göra? Hur ska vi göra det? och Måste vi göra något? Ojämlikhet kan vara accepterat i vissa fall, t ex när det gäller pengar men inte då det handlar om människors hälsa. Migration är en realitet i samhället och människors hälsa måste vara en del av jämlikhetsdiskussionen av två skäl av moraliska och av samhällsekonomiska. Enligt olika hälsoekonomiska och nationalekonomiska beräkningar tjänar samhället kr per år på att en människa är frisk. Det nationella folkhälsoarbetet behöver ändra strategi bland annat för att bidra till större jämlikhet generellt i samhället. Per-Olov Östergren redogjorde för tre faktorer som påverkar migranternas hälsa: För det första; Levnadsförhållanden i hemlandet. Var där krig? Förekom övergrepp? Hur såg de hygieniska förhållandena ut? Vilka men efter tidigare sjukdomar finns hos migranterna då de kommer till Sverige? Utbildning är den enskilt största faktorn för en förbättrad hälsa. Hur såg möjligheterna till utbildning ut i det land migranten lämnade? Har det varit möjligt att ta del i utbildning om migranten varit på flykt tidigt i livet och under en längre tid? Ett exempel på utbildningens betydelse för hälsa är att nästan inga högutbildade kvinnor röker under graviditeten medan många lågutbildade fortfarande gör det. Arbete och arbetsförhållanden i det land migranten lämnat påverkar också hälsan. På samma sätt påverkas också migrantens hälsa av arbetslivet och villkoren efter ankomst till Sverige. Vantrivs en person på sitt arbete leder det till ohälsa. Bristen på arbete, avsaknaden av möjlighet att försörja sig själv och saknaden av att tillhöra en arbetsgemenskap påverkar hälsan. Sist men inte minst påverkar jämställdhet mellan könen hälsan. Per-Olof Östergren försäkrade att han skulle kunna tala om endast denna sista punkt i timmar, varför han valde att inte kommentera den vidare. Den andra faktorn som påverkar migranters hälsa är Epigenisk programmering. För ca 10 år sedan kartlades människans genom och genomet såg till en början enkelt ut. Men det visade sig att olika gener är på- respektive avslagna vid olika tillfällen och av olika orsaker. Detta faktum medför att effekten av människans genom är mycket komplex. Ett exempel är att en gravid kvinna kan ha påslagna gener, som styr fettlagring. Ett energilager kan behövas om det skulle komma perioder av svält under graviditeten. Problemet i västvärlden är att vi numera har obegränsat med mat och det påslagna genomet för fettlagring medför att kvinnan lätt går upp i vikt. Det har visat sig att detta kan påverka fostret så att genen ärvs ständigt påslagen och barnet får ett liv bestående av en kamp mot fetma. Egenskapen kan ärvas i flera generationer. Insatser som medför att genen slår av behövs för att bryta fetmakedjan. Olika förutsättningar för hälsa i ursprungslandet, under

3 3 flykten och i det nya landet är den tredje faktorn som påverkar hälsan. Hälsopåverkan under migrationsprocessen; Hur har personen haft det på vägen hit? Har de basala resurserna funnits, som mat, möjlighet att sköta sin hygien, tillgång till rent vatten och sjukvård? Hälsopåverkan i det nya landet; Hur är levnadsförhållandena här? Ny livsmiljö, livsvillkor och livssituation. Hur fungerar det att utveckla nya levnadsvanor och hur fungerar det om individen inte gör det? Vågar man t ex gå ut på kvällen? Har personen de ekonomiska resurserna för att leva som han vill? Vilka är effekterna av förändrad social status? Hälsopåverkan av tillgång till nödvändig information är den tredje faktorn. Får den nyanlände nödvändig information om exempelvis hälso- och sjukvård? Hur kommar man i kontakt med hälso- och sjukvård? Utnyttjas hälsovården när det behövs? tid. Om detta inte sker kan det lätt leda till en negativ spiral som kan leda till onödig både somatisk och psykisk sjukdom. Det viktiga för att nå hälsa är att en sådan negativ spiral bryts. Ragnar Westerling om effekten av att vara född i olika länder Hälso- och sjukvårdens mål är att kunna ge vård på lika villkor och bidra till en god hälsa i befolkningen som helhet. Alla söker inte sjukvård trots att behovet finns. Det kan bero på att tidiga tecken på psykisk ohälsa eller tidiga tecken på fysiska besvär ignoreras. Anledningen är ofta att människor inte tror att de ska få någon hjälp, att vårdsökarens ekonomi brister eller att personer har dåliga erfarenheter av hälsooch sjukvården sedan tidigare. Det hela mynnar ut i en förtroendekris, som leder till obehandlad ohälsa, vilken i sin tur orsakar än mer ohälsa. Per-Olov Östergren talar om olika kapital som påverkar hälsan Frågorna är många då man försöker förstå sambandet mellan migration och hälsa. Människans olika kapital ålder, utbildning, familj, arbete, ekonomi, sociala nätverk är olika slags kapital och samspelet mellan olika kapital påverkar hälsokapitalet. Missköts hälsokapitalet blir det en ekonomisk katastrof, avslutade professor Per-Olof Östergren. Ragnar Westerling, professor i folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, var näste talare under denna rubrik. Hans tema var psykosocial hälsa. Inledningsvis fastslog Ragnar Westerling att i ett land där alla mår bra, där höjs ribban för vad som är god hälsa. Frågorna om varför människor drabbas av ohälsa och vilka komplikationer ohälsan medför måste analyseras. Svaren talar om betydelsen av det sociala livet. Det sociala sammanhanget är av stor betydelse för och påverkar hälsan. Alla behöver ett socialt stöd. Alla behöver socialt deltagande och tillit. Alla behöver ett emotionellt stöd. Brister i något av dessa behov påverkar hälsan negativt. Sjukvården spelar också roll för folkhälsan. Ett problem är att vården inte utnyttjas på rätt sätt. Det är viktigt att personen som behöver vård kommer vid rätt tillfälle och i Risken för att ej återgå i arbete efter ett års arbetslöshet är förhöjd 2,6 ggr för personer med invandrarbakgrund 2,1 ggr för personer med långvarig sjukdom 1,7 ggr för personer med nedsatt psykisk hälsa Har en person dessutom en kombination av dessa tre, vilket varken är ovanligt eller konstigt, så blir det multipler av faktorerna. De tre professorernas anföranden gav auditoriet en god grund för att förstå resultatet av de undersökningar som Achraf Daryani och Susanne Sundell Lecerof genomfört bland nyanlända irakier i Malmö Stad och i åtta av landets län. De uppgifter om folkhälsan i de irakiska grupperna har Achraf Daryani och Susanne Sundell Lecerof jämfört med resultaten av folkhälsoundersökningarna i den totala befolkningen i Sverige.

4 4 Olika villkor olika hälsa, en jämförelse mellan resultaten i IMHAd: s undersökningar och de nationella folkhälsoundersökningarna Susanne Sundell Lecerof, doktorand vid Socialmedicin och global hälsa på Lunds universitet talade om perspektiv på etniskt betingad ojämlikhet i hälsa. Tidigare forskning om migranters hälsa, publicerad av bl. a Statens folkhälsoinstitut visar att migranter har sämre självskattad hälsa, mer psykisk ohälsa, högre förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar och högre grad av otillfredsställda vårdbehov. De människor som upplever att de har en dålig hälsa riskerar att bli sjuka och dö i förtid, även objektivt sett. Konsekvensen av att invandrare, som behöver hälso- och sjukvårdens tjänster men inte söker dem eller inte får tillgång till dem, är att integrationen drar ut på tiden, fler blir sjuka och dör i förtid helt i onödan. Dessutom kränks de mänskliga rättigheterna som det uttrycks i FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna i den 25:te artikeln. Susanne Sundell Lecerof talade om att ojämlikhet i hälsa mellan olika etniska grupper kan betraktas ur olika perspektiv. Ojämlikheten kan sägas ha socioekonomiska orsaker som beror på exempelvis svag förankring på arbetsmarknaden, låg utbildningsnivå, svagt socialt stöd och brister i de sociala nätverken. En annan förklaring handlar om bristande tillgänglighet exempelvis på grund av språksvårigheter eller brist på information. Ohälsan kan medföra att integrationsprocessen både försvåras och drar ut på tiden. Fler kan dö eller bli sjuka i onödan. Susanne Sundell Lecerof utgångspunkt är hälsans determinanter Susanne Sundell Lecerof talade om olika åtgärder för att påverka nyanlända invandrares hälsa. En insats är att etablera internationella (samhälls- och) hälsokommunikatörer. Hälsokommunikatörer började arbeta i Malmö för ca 10 år sedan. Verksamheten har förändrats och sedan 2009 arbetar samhälls- och hälsokommunikatörer i cirka 11 kommuner i Skåne län. Verksamheten bygger på att lika utbildar lika, så kallad Peer education, och bedrivs på de stora invandrargruppernas modersmål och på svenska. Också i Östergötland finns hälsokommunikatörer. Syftet är att underlätta för invandrare att förstå hur de själva kan påverka sin hälsa och hur hälso- och sjukvården fungerar i Sverige. Också på andra håll pågår olika slag av aktiviteter för att främja hälsan bland invandrare. Dessa aktiviteter betraktas som Good eller Best Practice. Men det finns ingen undersökning som styrker aktiviteternas effekter. IMHAd, Impact of Multicultural Health Advisors, studerar effekter av (internationella) hälsokommunikatörer genom en longitudinell studie som startade september 2007 och pågår till och med december Baslinjestudien gjordes våren 2008 då en folkhälsoenkät, i princip identisk med den nationella. Några förändringar har gjorts med anledningen av att studien avser att ta reda på effekter av en intervention, hälsokommunikatörer. Enkäten skickades av SCB till 1213 irakier i åtta av landets län. Svarsfrekvensen var 51 %. 58 % av respondenterna var kvinnor och 42 % var män. Resultatet analyserades. De drygt 700 personer som svarat på baslinjeundersökningen fick en uppföljningsenkät Svarsfrekvensen var 72 %. Resultaten jämfördes med folkhälsoinstitutets folkhälsoundersökning. Även i de nationella folkhälsoenkäterna, som mäter hälsan i totalbefolkningen, ingår personer med utländsk härkomst. Total andel svarande i den nationella folkhälsoenkäten 2009 var 52 %. Dock är andel svarande med utländsk bakgrund vanligtvis betydligt lägre. Målet i den svenska folkhälsopolitiken är jämlik hälsa för hela befolkningen på lika villkor. En persons ekonomiska situation påverkar hälsan som professor Per-Olof Östergren sa i sitt anförande. I undersökningen var andelen irakier med ekonomisk kris cirka 45 % i undersökningen 2008 och hade sjunkit med ca 5 procentenheter då uppföljningsundersökningen gjordes Ekonomisk kris innebär att personerna flera gånger det senaste året har haft svårt att betala löpande utgifter. Andelen i den totala svenska befolkningen med ekonomisk kris är drygt 15 %. Män rapporterar ekonomisk kris i något högre grad än kvinnor. Andra områden där irakierna i studien skiljer sig från svenskar, vilket indikerar ojämlik hälsa, är otillfredsställda vårdbehov, övervikt och fetma, stillasittande fritid, rökning, dålig tandhälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande. I baslinjestudien 2008 uppgav drygt 50 % av kvinnorna och drygt 60 % av männen att deras vårdbehov var otillfredsställda. Motsvarande andel hade två år senare i uppföljningsenkäten sjunkit med 20 respektive 30 procentenheter. Frågan är vad som lett till att de hittat till hälso-och sjukvården Övervikt och fetma är andra tydliga ohälsoproblem. Mellan undersökningarna 2008 och 2010 ser det ut som om kvinnor med övervikt minskat marginellt, medan andelen män med övervikt ökat något. Skillnaden mot andelen med övervikt i den svenska befolkningen är inte särskilt stor. Dock har andelen som rapporterar fetma ökat mellan mättillfällena hos både män och kvinnor och mest hos kvinnor.

5 5 Att vi människor inte rör på oss tillräckligt för att folkhälsan ska betraktas som god påpekas ständigt. På samma sätt framhålls att mycket av riskfaktorerna för ohälsa skulle minska om vi alla var fysiskt mer aktiva. Andel av den svenska befolkningen som rapporterat att de har en stillasittande fritid uppgår 2009 till ca 10 % för både män och kvinnor. Andel nyanlända irakier som uppger att de har en stillasittande fritid är enligt 2008 års mätning ca 70 % för kvinnor och ser ut att sjunka marginellt i den andra mätningen För männen gäller att drygt 40 % uppgav stillasittande fritid 2008 men 2010 hade andelen ökat med ca 10 procentenheter. Den information som mätningarna ger bör vara en väckarklocka för folkhälsoplanerarna och alla som arbetar med interventioner riktade till nyanlända invandrare. De båda mätningarna visar att andelen irakiska kvinnor som röker är betydligt lägre än andelen i den svenska befolkningen. Dock ser det sämre ut för männen uppgav drygt 35 % att de röker dagligen men i 2010 års mätning hade andelen sjunkit med drygt 10 procentenheter. Tandhälsan i den svenska befolkningen är generellt god. Endast 5 % av kvinnorna och 10 % av männen anger att de har dålig eller mycket dålig tandhälsa. I den undersökta gruppen irakier står det betydligt sämre till. Drygt 40 % av både män och kvinnor rapporterade dålig eller mycket dålig tandhälsa. I uppföljningsenkäten hade dock andelarna sjunkit med ca 10 procentenheter. Nyanlända irakier rapporterar hög grad av nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen för kvinnorna var ca 35 % i den första mätningen och ökade marginellt i den andra. För männen var situationen den omvända. Skillnaden mellan mätningarna innebär att rapporterad nedsatt psykiskt välbefinnande sjunkit med ca 5 procentenheter från 2008 till En jämförelse med totalbefolkningen i Sverige visar att tre gånger fler irakiska män rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande medan skillnaden för kvinnor är att dubbelt så många i den irakiska gruppen rapporterar nedsatt psykisk ohälsa. Sociala nätverk är skyddsfaktorer för hälsan. I undersökningen är kanske bristen på sociala nätverk det med iögonenfallande och oroande. Cirka 50 % av alla som svarade 2008 uppger att de saknar emotionellt stöd. Det betyder att de anser att de inte har någon nära vän eller släkting att anförtro sig åt. Andelen sjunker något i mätningen 2010 men skillnaden är ändå alarmerande stor i relation till den totala befolkningen av vilken cirka 10 % uppger att de saknar emotionellt stöd. Sociala nätverk fyller en väsentlig praktisk funktion. Ca 30 %, något högre för kvinnor än för män, uppger att de saknar praktiskt stöd. Det betyder att de saknar praktiskt stöd som kan avlasta i vardagen, t ex ta hand om eller titta till barnen en timme, för att kunna ta en promenad eller gå och handla i lugn och ro. Motsvarande för personer i den totala befolkningen är ca 5 %. Det kan bli mycket påfrestande att inte ha tillgång till hjälp med små praktiska saker i vardagen eller att uppleva sig ensam och utelämnad då man behöver dryfta sina bekymmer med någon. Att lätta sitt hjärta brukar reducerar den psykiska stressen. Kan mer kunskaper, mer kännedom om kost och motion och hälsofrämjande livsstil generellt påverka hälsan? I undersökningen har frågor ställts om respondenterna fått information om hälsofrämjande livsstil. Av svaren framgår att ca 40 % av kvinnorna inte fått information om kost och i undersökningen 2008 uppgav 70 % av kvinnorna att de inte fått information om motion. Andelen i 2010 års mätning hade sjunkit med ca 10 procentenheter. Bristen på kostinformation var densamma för männen men i 2010 års mätning sjönk andelen män som inte fått information. Bland männen var det något färre som uppgav att de inte fått information om motion. I undersökningen uppgav nästan hälften av kvinnorna att de behövde stöd för att ändra sina levnadsvanor, för att minska i vikt, förbättra sina matvanor och öka sin fysiska aktivitet. Bland männen var det bara cirka en fjärdedel som ansåg sig behöva stöd. Dock uppgav 59 % av alla rökare att de behövde stöd för att sluta röka Deltagarna lyssnade koncentrerat på Susanne Sundell Lecerof Susanne Sundell Lecerof sammanfattade sin presentation på följande sätt; Drygt 2 år efter uppehållstillstånd är de hälsorelaterade behoven fortfarande mycket större hos irakiska migranter än hos befolkningen i sin övrigt. De mest markanta skillnaderna mellan könen bland irakiska migranter är på områdena rökning, fysisk aktivitet och hälsoinformation. De mest markanta förändringarna bland irakiska migranter 2010 jämfört med 2008 är förbättring av tandhälsa, minskning av otillfredsställda tandvårdsbehov, och minskning av otillfredsställda vårdbehov. Det finns ett objektivt och ett upplevt behov av viktminskning, ökad fysisk aktivitet, förbättrade matvanor och rökavvänjning. Achraf Daryani sociolog, dietist och fil.dr. vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet inledde med att konstatera att hälsan är ojämlik, att hälsan är ojämlikt fördelad både i världen och i Sverige och att skillnaderna är störst utifrån kön, etnicitet, socioekonomiska tillhörighet, religion, ålder och sexuell läggning.

6 6 Hösten 2007 genomförde Achraf Daryani en folkhälsostudie bland irakier som var nyfolkbokförda i Malmö 2005, 2006 och första halvåret Resultaten i denna undersökning jämförde hon med hälsan i befolkningen Resultaten är också jämförbara med resultaten i Susanne Sundell Lecerofs studie. Undersökningen visar tydliga skillnader mellan nyanlända irakier och befolkningen i riket vad avser livsvillkor - utbildning, boende, sysselsättning, ekonomi och sociala relationer som tar sig uttryck i sämre ekonomi, sämre socialt stöd, högre arbetslöshet hälsa och livskvalitet - allmänt hälsotillstånd, psykisk hälsa och långvarig sjukdom vilket manifesteras i att de i enkäten rapporterar sämre självskattad hälsa, hög grad av nedsatt psykiskt välbefinnande, rapporterar hög andel långvarig somatisk sjukdom och ofta söker akut vård levnadsvanor - mat, motion, tobak - och riskabla alkoholvanor, hög andel av respondenterna rapporterar fysisk inaktivitet, och en stor andel av männen röker dagligen, och slutligen rapporterar något fler i den irakiska gruppen övervikt och fetma. Achraf Daryani avslutade denna del av sitt anförande med att framhålla att det behövs en god bild av befolkningens livsvillkor, hälsa, och levnadsvanor dels för att ge underlag för hälso- och socialpolitiken och dels för att anpassa utvecklingen av hälso- och sjukvård och kommunal service till framtida behov hos befolkningen med utländska rötter. Achraf Daryani berättade om hälsan bland irakier i Malmö Gör hälsokommunikatörerna någon skillnad? Projektnamnet IMHAd betyder Impact of Multicultural Health Advisors. Projektet vill försöka ta reda på om Hälsokommunikatörernas/samhälls- och hälsokommunikatörernas arbete har någon effekt på nyanländas hälsa. Achraf Daryanis studie ger en ögonblicksbild av hälsan hos nyanlända irakier i Malmö. Susanne Sundell Lecerofs två enkäter ger två ögonblicksbilder. Genom Susanne Sundell Lecerofs jämförelser av resultaten i mätningarna 2008 och 2010 så har förändringar under de två år, som förflutit mellan mätningarna, blivit synliga. Målen för hälsokommunikatörerna har formulerats enligt följande: genom informationsinsatser ska ohälsa förebyggas metoder för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete ska utvecklas målgruppernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande ska främjas. I Achraf Daryanis så väl som i Susanne Sundell Lecerofs undersökning har frågan ställts om var respondenterna fått information, av vem, när och hur många gånger. Utifrån svaren kan samband undersökas. Påverkas kunskaperna om hälsofrågor av det antal gånger respondenterna träffat hälsokommunikatörerna? Svaret i Achraf Daryanis studie är att det inte finns några tydliga skillnader i kunskaper mellan dem som har träffat hälsokommunikatörerna 1-3 gånger och dem som inte har träffat hälsokommunikatörerna alls. Men det finns kunskapsskillnader hos dem som har träffat hälsokommunikatörerna fyra gånger eller fler och dem som inte alls har träffat hälsokommunikatörerna. En slutsats är att respondenternas förståelse för hälsofrågor kan öka genom flera kontinuerliga informationsinsatser och aktiviteter, som skräddarsys för olika grupper. Dessutom att det är endast med långsiktiga, förebyggande åtgärder i form av upplysning och utbildning samt hjälp och stöd som ohälsotalen kan påverkas i gynnsam riktning. Hälsofrämjande arbete påverka livsstilen Aristoteles sa: En människa är inte klok enbart i kraft av sitt vetande utan för att hon också är i stånd att förverkliga detta vetande i praktiken Detta gäller alla människor - för nyanlända invandrare, såväl som för hälso- och sjukvårdens personal och för alla som arbetar med aktiviteter som rör integration och folkhälsa. Folkhälsoinstitutet har konstaterat att den samlade sjukvården kan påverka vår folkhälsa med bara 25 % och att individens egna levnadsvanor påverkar hälsan till mer än 60 %. Därför behövs stora satsningar mot ohälsosamma levnadsvanor. Ohälsosamma levnadsvanor är ett utbrett problem i befolkningen. Var annan svensk kvinna och två av tre män mellan 16 och 84 år uppger själva att de har ohälsosamma levnadsvanor skriver Socialstyrelsen i ett pressmeddelande den 12 oktober Hur anpassas olika insatser efter olika behov? Planering, genomförande, och utvärdering är viktigt och det är viktigt att ha med representanter för den specifika målgrupp man planerar för. Nationell och internationell forskning visar att förändrad livsstil har betydelse för hälsan. Kost- och motionsvanor, förmåga att hantera stress etc. påverkar hälsa och välbefinnande i mycket hög grad. Genom att fler personer får kunskap om sunda levnadsvanor samt hjälp och stöd att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor kan ojämlikheten i hälsa påverkas och minska. Achraf Daryani fortsätter att tala om hur generella insatser kan anpassas till specifika behov. Utgångspunkt är kunskap om målgrupperna, en kommunikationsplan innehållande bl. a idéer om hur man når ut till målgrupperna. Därför måsta man ta reda på; vilka invandrargrupperna är, var de bor, hur många de är, vilka kunskaper de har om ohälsosamma levnadsvanor, vilka normer, värderingar och attityder de har till hälsa och ohälsa, deras kunskaper om förhållandena i

7 7 Sverige och hur man navigerar i det svenska samhället. En del av dessa kunskaper har IMHAd samlat in. Mer finns att göra men här finns en god början. Lunch Då man skapar en kommunikationsplan behöver man ta ställning till vilka man vill nå, vad de man vill nå behöver veta och ta del av och varför och hur man paketerar budskapet för att uppställda mål ska nås. I kommunikationsplanens hur finns också ett vem. Vem kan nå fram med budskapet på ett trovärdigt sätt? Var ska budskapet framföras, vilka kanaler ska användas och när är det lämpligt. Det är viktigt att sändaren uppfattas som trovärdig och har god status bland mottagarna. Det behövs också en plan för i vilken ordning olika kunskapsbitar och värderings- och attitydfrågor kan behandlas. Några arenor som Achraf Daryani nämnde när det gäller nyanlända irakier är SFI-utbildningen och moskéer. Mödraoch barnavårdscentraler har prövats liksom särskilda diabetes-, hjärt-kärl- och ortopedmottagningar. En förankringsprocess hos nyckelpersoner i målgruppen kan påverka framgången, liksom möjligheten att förmedla budskapet på målgruppernas modersmål. Achraf Daryani avslutade med några konkreta förslag på åtgärder som kan förbättra hälsan på ett individuellt plan och därmed folkhälsan i Sverige: Kartlägg målgruppens behov Utveckla metoder så att de är anpassade till målgruppen Främja sociala relationer Främja fysisk aktivitet vuxna 30 min/dag och barn 60 min/dag Använd föreningslivet och studiecirkeln som organisationsform vilket Achraf betonar att hon själv tror mycket på. Främja sociala närverk För att nå större effekt behövs nationella nätverk vars uppgift är att arbeta med specifika målgrupper. Möten mellan professionella i olika organisationer som arbetar med samma målgrupp behövs för att skapa en gemensam bild av vad som kan och behöver göras och en fördelning av arbetsuppgifter för ett effektivt förebyggande hälsofrämjande arbete. Achraf Daryani sammanfattade sina erfarenheter från sin studie och andra studier rörande migration och hälsa med följande tankar; För att angripa ojämlikhet i hälsa så måste man beakta Den intensiva och innehållsrika förmiddagen avlöstes av lunch på Solidens restaurang. Ångad sejrygg, med pepparrot och persiljekräm, serverad med potatispuré och sockerärtsbönor stillade hungern hos de 120 deltagarna. Kaffet på maten hjälpte till att skärpa sinnena inför eftermiddagens programpunkter. att skillnader i hälsa mellan nyanlända invandrare och befolkningen i Sverige delvis beror på bristande eller felaktiga insatser vid mottagande och introduktion och att förutsättningar för framgång med introduktionsinsatser för och integration av nyanlända måste hanteras av flera myndigheter och organisationer i samverkan.

8 8 Migranters hälsa en tillväxtfaktor! Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO, Stockholm, mötte en mättad skara och tog sig an uppgiften att hålla publikens uppmärksamhet på topp. Gunnar Wetterberg och födelsetalen i Sverige under 100 år Gunnar Wetterberg underhöll auditoriet med hjälp av en graf som beskriver födelsetalen i Sverige under hundra år. Utifrån denna graf berättade han om demografins effekter på ekonomin. Åhörarnas engagemang var inte att ta fel på många aha! och hjärtliga igenkännande skratt. Gunnar Wetterberg inledde med att konstatera att ett lands ekonomi beror väldigt mycket på människors levnadsvanor och hälsa. Ett exempel är att Englands befolkning är väldigt glad för socker. Det har lett till att de blivit mycket duktiga på att baka kakor, vilket i sin tur lett till en lysande export av just kakor och kex, vilket bidragit till landets välstånd. Förr var närheten till råvaran det viktiga för ekonomin men idag är det i stort sett bara gruvindustrin som lever efter den principen. Företagens produktion har förändrats mycket och parametrar som tillgång på arbetskraft, know how, utbildning, löner, transporter och ekonomisk politik både nationellt och internationellt spelar stor roll. Svensken flyttar i genomsnitt 1,8 gånger över kommungränsen under sin livstid. Detta är inte mycket men tyskar och fransmän är ännu sämre på att röra på sig. Befolkningen är det ALLRA viktigaste för ett lands ekonomi. Under krisen på 90-talet rasade ekonomin så enormt på grund av att befolkningen slutade konsumera och paniksparade sina pengar, vilket ledde till att arbetstillfällena försvann. När nästa stora kris kom 2008 blev det inte så illa som många befarat tack vare att befolkningen agerade annorlunda. Regeringen har också gjort ett bra arbete med att hålla ekonomin i balans. För att hålla ekonomin i balans behövs långsiktiga ekonomiska analyser och bedömningar. Mycket i ekonomin styrs av hur många som föds. Vi behöver alla vård och omsorg och sjukvård både de första månaderna av vårt liv och även de sista åren. Det är svårt att komma in på arbetsmarknaden som invandrare samt om du är en skoltrött åring. Det finns ingen ingång utan utbildning längre. Förr kunde man bli anställd och gå utbildning under anställningen, ett sorts lärlingssystem. På 50- och 60-talen erbjöd ofta sjukhusen ungdomar en första arbetslivserfarenhet. Där fanns många okvalificerade jobb och unga fick en inskolning i att arbeta. Idag finns inte dessa jobb. I den mån de utförs så är de professionaliserade. De personer som är födda på 40-talet har format vårt land på många sätt. Svenskarna vågade skaffa barn så snart krigsslutet närmade sig och barnafödandet kulminerade 1945, det år då det i Sverige föddes flest barn någonsin. Ökningen av födelsetalen i övriga Europa kom senare. Effekten blev att den svenska ekonomin fick en skjuts tidigare i efterkrigsåren än andra länder i Europa. När 40- talisterna skulle flytta hemifrån visade det sig vara 10 års bostadskö för att få en hyresrätt. Detta ledde till att miljonprogrammet satte igång och massor med hyreshus byggdes. Alla dessa ungdomar var tvungna att möblera och då var det mycket bra att Ingvar Kamprad hade kommit på idén att sälja möbler i platta paket, som kunden själv kunde sätta ihop och därmed få ett bra pris. IKEA blev enormt och gav massor med arbete. Efter några år blev lägenheterna lite trånga och alla 40-talisterna ville ner på marken. Då spred sig 1,5-plansvillorna över landet. Nu, 30 år senare, går Svenssons i Lammhult bättre än någonsin och Gunnar Wetterberg ringde och undrade om det berodde på att 40- talisterna nu behöver lägga sina pengar på något nytt och byter ut sina IKEA-möbler, och det stämde. Gunnar Wetterberg i full aktion Gunnar Wetterberg talade även om hur de små kullarna som fötts efter denna 40-talets baby boom gör det lätt för politiker att t ex lova fri vård åt alla pensionärer. Det kan de göra om pensionärerna är födda på 50-talet då väldigt få barn föddes. Men problem kan uppstå då kullarna från 60- talet uppnår pensionsålder, eftersom de är betydligt större, medelåldern ökar, sjukvården utvecklas och därmed ökar behovet av pensionsmedel och vård. Panelen En panel med dagens presentatörer och några deltagare bänkade sig för att ta sig an auditoriets frågor och diskutera dagens tema Olika villkor - olika hälsa. Panelen presenterade sig - Robert Jonzon, Smittskyddsinstitutet, Per- Olov Östergren, Lilian Ralphsson, ansvarig för hälsokommunikatörsverksamheten i Östergötland, Katarina Carlzén, Länsstyrelsen i Skåne län och paraplyprojektet Partnerskap Skåne. Björn Fryklund, Ragnar Westerling, Gunnar

9 9 Wetterberg, Haibe Hussein, Jordanos Tewelde hälsokommunikatörer i Stockholms läns landsting och Marina Hultkvist från Arbetsförmedlingen. Christian Foster ledde samtalet Panelen på plats. Innan panelen tog till orda talade Mohammed Al-Askeri, som invandrat från Irak och numera är bosatt i Kisa i Östergötland, om irakiers psykiska ohälsa. Han berättade att irakiers kunskaper om och attityder till problem av psykologisk karaktär och psykisk ohälsa ställer till med stora svårigheter beroende på hur människorna förhåller sig till att begära hjälp för sina problem. I Irak är uppfattningen att den som går till en psykolog eller psykiatriker är komplett galen och den uppfattningen finns givetvis kvar hos irakier när de kommer till Sverige. Det medför att de inte eller mycket ogärna uppsöker vården för att få hjälp med att bearbeta sina traumatiska upplevelser. Mohammad Al-Askeri, irakier numera bosatt i Kinda kommun Auditoriets första fråga handlade om möjligheten att påverka politiska beslut rörande migration. Gunnar Wetterberg framhöll att om man lyckas få medias uppmärksamhet kring den fråga man vill påverka, så förefaller politikerna också att uppmärksamma frågan i högre grad. På det svaret följde frågan om hur man kan intressera journalister för sina frågor. Gunnar Wetterberg öste ur sina erfarenheter och betonade vikten av att skriva om det vi arbetar med artiklar, insändare, pressmeddelanden. Folkrörelserna och föreningslivet är andra gångbara kanaler för påverkan. Det gäller att vara uthållig och tjata. Andra frågor handlade om hur ohälsan kan minskas och det hälsofrämjande arbetet öka. Vad behöver göras, hur blir fler delaktiga i samhället och hur kommer fler i arbete. Marina Hultkvist, Af, framhöll vikten av att samarbeta. Ingen är rustad att göra allt men tillsammans kan vi göra något. Jordanos Tewelde, hälsokommunikatör i Stockholm, framhöll vikten av samarbete mellan organisationer. Habibe Hussein, hälsokommunikatör i Stockholm ville lyfta fram aktuella forskningsresultat kring migration och hälsa. Ragnar Westerling framhöll att huvudansvaret finns hos olika aktörer och det lätt leder till att ingen tar ansvar, eftersom ingen ensam äger frågan. Hälsorelaterat utanförskap måste uppmärksammas. Samverkan måste organiseras och det måste få kosta att samverka tid och pengar. Chaterine Szabo poängterade att kunskaper finns men om de används är tveksamt. Alla olika aktörer måste samla sina krafter istället för att tänka hur drabbar detta mig? I Östergötland lyckades vi starta hälsokommunikatörsverksamhet i ett samarbete mellan kommuner och landstinget inom ramen för Regionförbundet Östsam. Vi var samordnade, vi hade kontakt med politikerna och vi lyckades få genomslag i media. Ett annat tips var att man kan skriva på regionens hemsida, kontakta enskilda politiker. Vi som arbetar med marginaliserade människor kan lätt bli marginaliserade och därför måste vi lägga kraft på att uppmärksamma dem vi arbetar för. Per-Olof Östergren menade att det fanns stora vinster att hämta hem på folkhälsoområdet. Den idéburna sektorn, folkrörelserna kan både mobilisera opinion och ställa krav. Robert Jonzon, talade om att andelen asylsökande som genomgår hälsoundersökningar nu uppgår till ca 60 % och faktiskt ökat de senaste åren. Sämre är det med dem som kommer som anhöriga och endast 20 % av de asylsökande barnen hälsoundersöks. Enligt regelboken ska hälsoundersökningen göras inom en månad. Genom att få fler att delta i hälsoundersökning skulle hälso- och sjukvården nå fler med information om vad den kan bistå med. Ett förslag från panelen var att det i alla utredningar och skrivelser ska finnas ett integrationsperspektiv. Det är viktigt att de projekt som bedrivs för att etablera hälsokommunikativ verksamhet, som en aktivitet för sig eller i samarbete med samhällsinformationen till nyanlända, arbetar för att säkerställa verksamhetens varaktighet på lång sikt var en annan kommentar. Gunnar Wetterberg påtalar att läkarförbundet kompetensutvecklar olika grupper av läkare och där kunde metodstöd för att fastställa ohälsa ingå. (Man upptäcker inte det man inte vet att man skulle kunna upptäcka.)

10 10 Marina Hultkvist, Arbetsförmedlingen, Integration och Etablering Marina Hultkvist framhöll vikten av att marknadsföra invandrares kompetens och inte framför allt framhäva personens etnicitet t ex att det är en irakier, somalier och så vidare. Per Sörensen, Migrationsverket Mottagningen, berättade att av de asylsökande som bodde i anläggningsboende var det ytterst få som arbetade, medan asylsökande i eget boende arbetar i högre grad, vilket förmodligen beror på att deras sociala nätverk är bättre. Attityderna till arbete är viktiga. framhöll också att en initial hälsoundersökning är viktig även om personerna är till synes friska. Ytterligare en kommentar påtalade att det är ett stort problem att en del aldrig blir inskrivna hos försäkringskassan, utan blir ett fall hos socialen, som remitterar till sjukvården, som sjukskriver dem, vilket gör att de hamnar utanför systemet och det kan leda till att de pensioneras i förtid. En kvinna poängterade med eftertryck att om vi inte har näringslivet med oss, där jobben finns, spelar det ingen roll vad vi gör! Den avslutande kommentaren från paneldiskussionen var ett besked från en av deltagarna: Det positiva är att en tendens visar att storföretagarna har öppnat ögonen och börjat rekrytera invandrare. Avslutning Konferensen avslutades med att Katarina Löthberg framhöll vikten av att vara civilt lydig, att arbeta för sina medmänniskor i syfte att påverka beslut som leder till något gott för alla. Här gäller det specifikt att arbeta vidare för en jämlik hälsa. Maline Fälth Lazic engagerad i migrationshälsa i Västerås Maline Fälth Lazic, som arbetar med hälsokommunikation i Västerås och Västmanland, framhöll vikten av att sjukvården samarbetar med socialtjänsten. Förtroendeskapande hälsosamtal, hälsofrämjande aktiviteter och fokus på friskfaktorer kan påverka hälsan. Om nyanlända söker sjukvården endast pga. akuta hälsoproblem så är risken för passivisering stor, eftersom fokus läggs på det sjuka för att lindra och bota. På SACOS hemsida skall det öppnas en portal där invandrares arbetssituation skall belysas och behandlas. Där kommer också att finnas beskrivningar av vad olika typer av arbeten i andra länder har för motsvarigheter i Sverige. Portalen kommer att heta Omstart respektive Restart och öppnas i februari En av deltagarna framhöll att invandrare kommer hit ganska friska men efter ett antal år är de sjuka. Vad händer på vägen? Här finns behov av en studie. En annan deltagare ansåg det vara viktigt att förstå vilka hinder som finns för motion och bättre livskvalitet och Katarina Löthberg, projektledare IMHAd Ett stort tack riktades till alla deltagare som av kommentarer att döma, de livliga samtalen i pauserna och det aktiva lyssnandet som avspeglats i både ögon och kroppshållning funnit dagen givande. Alla medverkande tackades med en liten bok av Bertil Martinsson som skrivit bland annat om Konsten att ända andra och om Konsten att älska andra. Till Länsstyrelsen i Stockholms län gick ett särskilt tack för att de lånat ut Christian Foster att agera moderator för konferensen. Slutligen lovade IMHAd att återkomma med mer resultat under hösten För denna rapport svarar Katarina Löthberg, projektledare och Karin Christiansson, som också tagit alla bilderna.

Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration!

Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration! Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration! tema Flera aktörer kring hälsa och integration för invandrare En allt större del av den svenska befolkningen består av människor med

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Migrationens relation till hälsa integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Katarina Carlzén INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

Hälsokommunikation på modersmål gör den någon skillnad? Etablering, utveckling och utvärdering

Hälsokommunikation på modersmål gör den någon skillnad? Etablering, utveckling och utvärdering Hälsokommunikation på modersmål gör den någon skillnad? Etablering, utveckling och utvärdering tema Katarina Löthberg 1 Björn Fryklund 2 Ragnar Westerling 3 Achraf Daryani 4 Martin Stafström 5 1 Projektledare,

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne

Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne Välkommen! Projektet Partnerskap Skåne är en motor som samlar alla de goda krafterna i Skåne för ett så inkluderande mottagande av nyanlända som möjligt. Målet

Läs mer

Integration. Samma innehåll men förändrat utseende. Ökat antal nyanlända under 2012. Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor.

Integration. Samma innehåll men förändrat utseende. Ökat antal nyanlända under 2012. Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor. Integration Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor Nummer 1-2012 Innehåll - Ökat antal nyanlända 2012 - Samhälls- och hälsokommunikatörer - Ett anpassat mottagande för ensamkommande barn - Möjlighet

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN. Hälsa Etablering - Arbete. Samordningsförbundet Välfärd i Nacka

Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN. Hälsa Etablering - Arbete. Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN Hälsa Etablering - Arbete Samordningsförbundet Välfärd i Nacka 1 Innehållsförteckning 2 Inledning och bakgrund... 3 3 Mål och delmål... 4 4 Förväntat resultat... 5

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

3-4 juni 2015. Samhällsorientering och Hälsokommunikation. Välkommen på en konferens om. Garnisonen konferens Karlavägen 100 i Stockholm

3-4 juni 2015. Samhällsorientering och Hälsokommunikation. Välkommen på en konferens om. Garnisonen konferens Karlavägen 100 i Stockholm Välkommen på en konferens om Samhällsorientering och Hälsokommunikation 3-4 juni 2015 Garnisonen konferens Karlavägen 100 i Stockholm Konferensen genomförs i samarbete mellan länsstyrelserna och projekt

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Flyktingsituationen erfarenheter från nationell nivå på FOHM Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Portalparagraf Folkhälsomyndighetens instruktion SFS 2013:1020 Allmänt: 1 Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Transkulturellt Centrum

Transkulturellt Centrum Transkulturellt Centrum Stockholms läns landstings kunskapscentrum i transkulturell psykiatri asylsjukvård och munhälsa nyanlända flyktingars hälsa hälsokommunikation Lika eller olika? Vad kan ha betydelse

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2 2010-09-06 Resultat av enkät till 20 29-åringar våren 2010 Unga vuxna om sin munhälsa Sammanfattning Resultatet av enkäten indikerar att det finns unga vuxna som inte har tillräcklig kunskap om hur de

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer