Vem har makten att berätta? Välkommen Märta Molin Konferensserien Vem har makten att berätta? Anna Molin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem har makten att berätta? Välkommen Märta Molin Konferensserien Vem har makten att berätta? Anna Molin"

Transkript

1 Vem har makten att berätta? En konferens om normer och föreställningar om homogenitet anordnades den 16 september 2014 i Söråkers folkets hus av Länsstyrelsen Västernorrland, Murberget Länsmuseet Västernorrland, Landstinget Västernorrland och ABM Resurs. Söråkers Folkets hus Märta Molin Välkommen Dagen inleddes av att kulturchefen på landstinget Märta Molin hälsade varmt välkomna och betonade att denna dag känns mer angelägen än någonsin, med det valresultat vi just fått att förhålla oss till. Inom länet har vi en styrka i att vi träffas, byter erfarenheter, stärker varandra och blir starka tillsammans. Märta lyfte fram folkbildningen och länsbiblioteket som goda exempel. De arbetar redan på med frågorna om allas delaktighet och om hur vi ska få en helhet och en gemenskap för alla i det här landet. Hon fortsatte att berätta att landstinget precis har processat fram en ny kulturplan och att jämlikhet och jämställdhet skrivs tydligt fram i planen. Detta är inte bara ord utan det förpliktigar alla inom den regionala kulturen att arbeta med dessa frågor. Den här dagen kan däri ses som en avspark framåt. Konferensserien Vem har makten att berätta? Dagens moderator Anna Molin från länsstyrelsen tog därefter ordet. Hon arbetar med projektet Kulturarv i utveckling, som drivs av länsstyrelsen, landstinget och länsmuseet. Projektet har sin utgångspunkt i länets kulturarvsprogram med samma namn och syftar till att skapa förutsättningar för ett demokratiskt, tillgängligt och attraktivt kulturarv samt bidra till att kulturarv fungerar som en resurs för besöksnäring, företagande och entreprenörskap i Västernorrland.

2 Anna Molin För några år sedan anordnade länsstyrelsen konferensen Att störa homogenitet i Sundsvall. Det blev en lyckad konferens som sedan togs upp både i Stockholm och Västra Götaland. Man ville gärna fortsätta att lyfta samma frågor och i projektet Kulturarv i utveckling har man därför dragit igång konferensserien Vem har makten att berätta, som startar idag. Första träffen har fokus på normer och föreställningar om homogenitet. Nästa tillfälle blir den 11 november på Murberget i Härnösand i samband med att utställningen Queering Sápmi invigs. Därefter följer två tillfällen under Utställningen Novolanda - historiesamlarna Bettan Edberg och Cia Andersson arbetar på det kommunala museet Örnsköldsviks museum och konsthall. De var på plats för att berätta om ett arbete med en basutställning. Uppdraget man fått var att göra en basutställning för barn om barn förr. Den arbetsgrupp som tillsattes för att arbeta med utställningen bestod till stor del av erfaren personal som är duktiga på att diskutera och inte duckar för svåra frågor. Man har som museum redan tidigare engagerat sig i frågor som hbtq, mångfald osv. Arbetsgruppen tänkte att man måste ha kul annars blir det tråkigt! Om man inte själva kan tycka att det är roligt att arbeta med utställningen (eller vad det nu är man jobbar med) så blir det inte roligt att besöka den. Man ville också satsa på att få in olika lärstilar samtidigt som man bestämde att inte satsa på att nå skola, utan bygga för barnet och dess vuxna. Tillgänglighet var också en viktig ingång, inte bara fysisk tillgänglighet (även om den är mycket viktig) utan även att göra det lätt och självklart vad man ska göra i utställningen även för dem som aldrig tidigare har varit på ett museum. Man bestämde sig också för att alla etniciteter ska lyftas fram utan att det ska bli utpekande. Alla som har bott här under historien ska finnas med på ett naturligt sätt och inte bara i en specialutställning om den etniska gruppen. Basutställningen består av fem utställningsrum med olika teman och olika tider under och 1900-tal. För att binda rummen samman uppfann man Nolavonda, en

3 planet långt, långt borta. Nolavondierna har landat med sitt rymdskepp på museet och man kommer in i utställningen genom deras skepp. Nolavondas livkartläggare vill se hur vi lever, särskilt hur barnen har det. I sitt stora rymdskepp har de samlat ihop lite av varje. Nolavondier har kopierat rum från olika platser och tider och stoppat in i sina containers. I rummen finns också ett barn från den tiden och miljön, inte ett levande barn, ett avtryck. Det finns inga texter med information i rummen, men barnen som finns där berättar om sina liv. Varje container har en kontrollpanel där man, om man skriver in det årtal rummet kommer från, får fram nycklar till Nolavondiernas alfabet så att man kan läsa deras skrifter. Cia Andersson Bettan Edberg Hela utställningen är till för barn och det är fritt att röra och leka med allt. För de vetgiriga finns mer information på läsplattor som är placerade i en soffa, där man kan sätta sig och läsa mer. Material om sverigefinnar och samer är framtaget i samarbete med, och faktagranskat av, föreningarna för samer och sverigefinnar i Örnsköldsviks kommun. Det har däremot varit svårare att få till samarbetet med den romska gruppen, eftersom det där inte finns någon tydlig samarbetspart. Bettan konstaterade att vi, som kunniga kulturarvsarbetare, måste våga berätta även där vi inte har alla fakta och prata om det vi bara vet lite grann. Annars fortsätter mångas kulturarv att vara tysta. Man har därför även tagit med romernas historia i utställningen. Utställningen invigdes i maj 2014 och besöksantalet har varit bra och ökat under sommaren, trots det vackra vädret. Även de äldre besökarna uppskattar utställningen, ofta ur ett igenkännande perspektiv. Basutställningen hade inte varit möjlig att genomföra om man inte besuttit de kompetenser som behövs i arbetslaget. Kunskap och trygghet i fältet gör att man vågar öppna samtalet och låta andra vara med och berätta.

4 Kulturarv, svenskhet och mångfald Efter en kort bensträckare välkomnades Charlotte Hyltén-Cavallius att prata om kulturarv, svenskhet och mångfald. Hon arbetar som forskningsledare på Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Charlotte Hyltén-Cavallius Charlotte började med att visa bilder på vad som lyfts fram som kulturarv. På Andaman-öarna utanför Indien fanns under den Brittiska tiden en Brittisk fångkoloni och centralfängelse för indiska fångar. Ön övergavs av britterna på 1940-talet. På en av öarna i ögruppen, Ross-Island, står de brittiska byggnaderna (till exempel en anglikansk kyrka, en tennisplan och en handelsbod) helt övergivna och överväxta. Varför har dessa byggnader inte bevarats? Vad är värt att bevara och varför? Det är en fråga om plats och politik. Den indiska staten är inte intresserad av att bevara dessa brittiska lämningar. Däremot vårdas och visas centralfängelset på samma ögrupp, som en symbol för den indiska frihetskampen. Att bevara kulturarv är en fråga om val. Händelser, föremål och monument ordnas i sekvens och skildrar berättelser om hur det var eller är. Man kan därigenom påstå att kulturarvsinstitutionerna inte bevarar kulturarv, de skapar kulturarv genom sina val. I Sverige har det alltid funnits ett flertal minoriteter (tornedalingar, samer, finnar, romer, judar). Det har alltid funnits invandring och utvandring och varit ett mångkulturellt samhälle, men det är först efter 1940-talet som invandringen varit större än utvandringen. Idag sker migrationen över större områden och invandrarna kommer från längre bort ifrån än förut. Sverige har fått en ny befolkningssammansättning, men den har inte påverkat landets själbild som understrukit kulturell homogenitet. Invandrare och minoriteter har inte inkluderats i den svenska historieskrivningen och i den beskrivning som kulturarvsinstitutionerna erbjudit. Den etniska mångfalden har

5 ökat från efterkrigstiden och framåt men samtidigt har bilden av att vi varit homogena i historien ökat. Idéerna om kulturell homogenitet får konsekvenser, inte bara i högerextremistiska kretsar. De får människor att känna sig antingen innanför eller utanför i många delar av samhället, inte bara kulturellt och historiskt. Med kulturarv som redskap kan vissa grupper i samhället skapa splittring, dela in människor i de som hör hemma och de som inte gör det. Många försök att bemöta diskussioner om det svenska kulturarvet hamnar ofta i homogenitetsfällan. Det innebär att man bekräftar frågeställningar och agendor genom att argumentera emot dem. Ett exempel som Charlotte gav var åsikten att julgranen inte är en svensk tradition utan den kommer från tyskland. Är det inte en svensk tradition när den används i Sverige? Homogeniserar man inte om vad olika kulturarv är när man säger att den är tysk? Vi måste klara av att förmedla kunskapen om att kulturer och kulturarv finns och görs samtidigt. Sedan pratade Charlotte om stadsplaneringen i Fitja. När Fitja byggdes på 1970-talet planerades bara en samlingslokal och den skulle ägas av svenska kyrkan. Man tänkte då inte på vilka som skulle bo i stadsdelen och vilka behov de skulle ha. Nu finns en moské, en katolsk kyrka, en syrisk ortodox kyrka med flera. År 2013 lyftes en fråga till kommun och polis om att hålla böneutrop från moskén. Myndigheterna fann inget som talade emot det och tillstånds gavs om 3-5 minuter böneutrop en gång i veckan, fredagar mellan kl. 12 och 13. Det blev den första moské i Sverige som fick tillstånd. Sverigedemokraterna och andra har protesterat mot beslutet och uppmanat medborgare att överklaga det. Det har bildats Facebookgrupper och hållits protester. De som är emot böneutropen menar att de stör ljudbilden och inte är en del av det svenska kulturarvet. Charlotte menade att det egentligen inte finns någon homogenitet att störa! Sverige är och har alltid varit präglat av mångfald. Det finns de som för fram idéer om homogenitet och om vad som är svenskt och inte är det. Därför är det viktigt att utveckla synliggörandet av mångfald och störa homogenitetsidén. Det är viktigt för oss som arbetar med kulturarvsfrågor att använda omvärldsanalys och hålla koll på aktuella frågor. Vi får inte bara trampa på i samma gamla spår, vi måste uppdatera svenskheten. Våga fråga och borra i frågan om vad som stör och varför. Ta in information från andra sektorer än kulturarvssektorn. Lyft upp det osynliggjorda och bryt upp homogenitetstänkandet. Kulturarvssektorn bör enligt Charlotte jobba med inreach istället för outreach, se publiken som en aktiv medproducent som kan bidra med kunskaper som institutionerna inte har. Men arbetet med medborgarna måste få varaktiga konsekvenser. Det får inte bara vara projekt som inte påverkar linjeverksamheten. Det är också viktigt att vi arbetar med självreflexion och främjar interagerande. Se över sådant som personalens sammansättning. Vilka är vi som gör saker inom kulturarvssektorn? Ofta är det en väldigt homogen grupp och för att bryta detta måste man arbeta proaktivt.

6 Myten om den gyllene tidsåldern Efter en god lunch med många givande diskussioner om både det ena och det andra var det dags för Heléne Lööw, docent vid Uppsala universitet att tala om myten om den gyllene tidsåldern. Heléne Lööw Heléne inledde med att prata om att det handlar om hur vi gestaltar en nations historia och om hur människor uppfattar det. Vi har alla en period i våra liv då allt bara flyter på, en tid man kan blicka tillbaka till, då livet var som bäst, en gyllene tidsålder. Detta är något mycket centralt som alla bär med sig och som vi sällan reflekterar över. Det är en tröstande nostalgi, det fanns i alla fall en tid då allt var bra. Innehåller också ibland en vrede över att någon har berövat oss denna tid och en längtan tillbaka. Samma föreställning finns också på ett lokalt, regionalt och nationellt plan. Det handlar då ofta om att någon yttre kraft har tagit ifrån oss det som varit väsentligt. Kan föreställas vara inflyttade människor, en centralmakt, huvudstaden, ett ekonomiskt system, eller en kombination av flera av dessa. Föreställningen manifesteras ofta i sådant som vi gör; utställningar, skrifter, stadsvandringar och så vidarekring denna gyllene tidsålder. Man vill skapa sig en plats i historiens rum, en plats att visa upp och känna stolthet över som gör att man blir en del av den stora berättelsen. Vad som lyfts fram som den gyllene tidsåldern varierar genom tiderna. Historien förskjuts hela tiden och därmed vad som är värt at berätta, vem man reser statyer över etcetera. Men vad som är en gyllene epok för majoriteten är det naturligtvis inte för alla. Det finns alltid grupper som betalar framgångens pris och som är exkluderade ur samtiden. Det finns ofta en nedärvd myt om hur den centrala händelsen och tidsåldern egentligen var. När man börjar gräva i arkiven ser man ofta

7 att det kanske inte var riktigt som man trodde, utan man får fram en mer diversifierad bild. Man kan aldrig komma ifrån myterna, de är en central del, men den stora utmaningen är att inkludera hela historien där alla får plats. I den stora historien får ofta de marginaliserade grupperna inte plats, utan de får vara med i en egen utställning eller i en specialbok. Det är sannerligen utmanande att berätta en historia där alla är inkluderade och vad den gyllne tidsåldern innebar för olika människor. I dagens Europa frodas en dröm om en återkomst av föreställning om de gyllene tidsåldrarna. Det finn en längtan tillbaka till urhemmet och tiden innan urkatastrofen första världskriget. Man längtar efter återkomst av det gamla Europa på tvärs med de gränser och stater som finns idag och som ritades efter första världskriget. Detta syns bland annat i att religiösa manifestationer, pilgrimsvandringar och så vidare som plötsligt lockar hundratusentals människor. Separatistiska rörelser, där man vill bryta sig loss från en centralstat, har återvänt. I de processer som äger rum i Europa nu finns många sådana strömningar. I denna mytologi finns en enorm kraft. Vi tror ofta att vi jobbar med en avslutad historia, men det gör vi inte, det är ett ständigt pågående skede. Vi tror ofta att vi har nått historiens slutpunkt och att vi är de mest toleranta och upplysta människorna någonsin. Så är det naturligtvis inte, men det har vi svårt att acceptera. I Sverige finns en stark föreställning om Sverige som det goda landet och svensken som den goda människan. Denna föreställning började konstrueras Man intalade sig att det som hade hänt i övriga Europa aldrig hade kunna hända här. Svenskarna hade aldrig gått med på folkmordet och aldrig angett våra grannar. Vi kan säga så för att vi aldrig blev prövade. När vi medvetet låter oss inlemmas i dessa föreställningar börjar vi förskjuta det faktum att antisemitism och rasism var en naturlig del av vårt samhälle innan Vi skapar oss en uppfattning om att det bara var samhällets extremer som hade sådana åsikter; överklassens dekadenta medlemmar eller arbetslösa outbildade slagskämpar. En bild byggs upp att 50- och 60-talets Sverige var en gyllene tidsålder. Men det var det naturligtvis inte för alla. Sverige ses som det toleranta och solidariska samhället med företrädare som Olof Palme. I realiteten handlar det främst om en abstrakt solidaritet inte en praktisk. Heléne menar att man börjar se ett uppvaknande och en insikt om att detta bara är förställingar, men vi har inte riktigt vaknat än. Svenskarna måste inse att vi är som alla andra européer och inte hade agerat annorlunda under världskrigen om vi prövats. När man ska gestalta exkluderingens process så har vi problem att göra det, för då ska vi gestalta oss själva. Det är lättare att gestalta skurkarna, de andra. En favoritskurk som ofta får gestalta de rasistiska strömningarna i Sverige är Rasbiologiska institutet. Men man måste inse att det är ett politiskt system och inte en institution som implementerar tvångssterilisering, registrerar människor och att det är ortens läkare och socialsekreterare som genomför det. Det är inget avlägset och abstrakt utan nära och vanligt. Hur väver vi in alla delar och gör det i samma berättelse? En grundläggande bild av främlingsfientlighet är att det onda kommer utifrån och det bestyrker vi när vi målar upp att de intoleranta är de andra. Det är ett skydd, för vi vill inte att det oönskade ska komma från oss själva. Vi måste gestalta de gyllene tidsåldrarna för de för med sig en positiv kraft, men kom ihåg att det finns många gyllene tidsåldrarna och att ingen tidsålder är gyllene för alla.

8 Den dolda staden Dagens sista föreläsare var Malin Palmkvist som fanns på plats för att berätta om sitt projekt Den dolda staden. Malin började jobba med projektet 2009 i Östersund. Idén var att samla in minnen från medborgarna, minnen starkt kopplade till en plats. De satte upp affischer i staden för att be om folks minnen och spred också information via sociala medier. De flesta minnena har kommit in via mail eller den blogg som projektet använder, men också via handskrivna brev. Av de insamlade minnena från Östersund gjordes en guidebok som gavs ut i december 2013 under namnet Den dolda staden. I år har man börjat jobba med att samla in minnen om Sundsvall och kommer så småningom att ge ut en guidebok även där. Sociala medier har viktigt för insamlandet. Här når man ut till många människor på ett smidigt sätt. Man har också samarbetar med lokaltidningar som har uppmanat sina läsare att lämna in minnen. En del av de minnen som kommer in publiceras också på kultursidorna i tidningarna. P4 har också medverkat till att sprida information om insamlandet och ett samarbete har också funnits med Jamtli och Sundsvalls museum. Minnena som samlas in läggs ut på projektets blogg. Minneslämnarna får välja om de vill vara anonyma eller inte. Andra personer får kommentera minnena på bloggen och ofta triggar ett minne andra att lämna in sina minnen om samma plats eller tid. Man försöker vara med och träffa människor för att inspirera fler att dela med sig av sina minnen. Man vill gärna blanda nya minnen med gamla minnen från samma platser för att få in tidslager som finns på samma plats. Malin Palmkvist

9 Malin berättade att man också vill nå de som inte är bekväma att själva skriva sina minnen. I dessa fall kan projektet skriva åt dem och läsa upp det för att kolla att det stämmer. Under sommaren har man hållit stadsvandringar i Östersund utifrån guideboken och de inlämnade minnena. Ofta resulterar det i att de som går med på stadsvandringen delar med sig av sina minnen och det blir mer som en dialog än som en guidning. Malin konstaterar i sitt slutord att man självklart inte fångar hela sanningen med denna bok, men att den i alla fall ger plats åt fler röster och olika personers minnen. Är det ett nostalgiprojekt? Visst blir det nostalgiskt, men man försöker få med alla slags minnen, inte bara de om en gyllene tid utan även fula minnen och tråkiga händelser. Projektet vill gärna fortsätta samla in minnen från andra städer eller landskap. Gå gärna in på för att läsa mer. Refletioner i slutet av dagen Dagen avslutades med reflektioner i dialogform av Anna Molin, Märta Molin och Assar Häggbladh, utvecklare integration på länsstyrelsen. Assar Häggbladh Assar inledde med frågan: Hur sammanfattar man en sån här dag? Den har varit fantastiskt intressant, djuplodande och berörande på många plan. Uppfodrande till hur vi ska förhålla oss och uppmuntrande och inspirerande. Det handlar om människor först som sist och om information, kommunikation och relation människor emellan. Vi vill så väl, men är inte så sällan ängsliga att inte göra rätt. När en människas berättelse möter en annans berättelse blir det två människor som möter varandra. Det handlar ganska ofta om vad man gör i vardagen. Våga! Märta valde att förhålla sig kring perspektivet som kulturbyråkrat. Det finns en frustration för de som jobbar med kulturarvsfrågor att de inte hinner med att

10 reflektera. Tacksamma att vi kan få ta del av många års forskning och erfarenhet i ett koncentrat som denna dag erbjudit. Hur ska vi gå vidare? Det här perspektivet och inkluderande tankesättet är otroligt viktigt. Problemet är bara att det är så många perspektiv inom vår verksamhet och i våra styrdokument som är otroligt viktiga. En grundbult är att om kulturen ska vara till för alla så måste vi tänka till så att den blir det. Vi behöver få perspektiv på den här dagen och få tid att reflektera och se på problemen, men framförallt lösningarna. Anna avslutade dagen med att tacka alla som deltagit och bjuda in till att fortsätta arbeta ihop med frågorna. Nästa konferens på temat äger rum den 11 november i Härnösand. Antecknat av Lina Marklund

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

BILAGA. Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte

BILAGA. Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte Kulturnämnden BILAGA 1 (3) Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte Region Skånes inträde i samverkansmodellen innebar ett större ansvar för övergripande kulturarvsfrågor. Samråd med de regionala

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala.

DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala. 1 DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala. Omkring femton kvinnor från sju lokalavdelningar och kretsar, riksstyrelsen och enskilda medlemmar inom Kvinnor för mission deltog

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Backstugans förskola

Backstugans förskola Backstugans förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för att nå målen och

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.)

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) Sverige i tiden Historier om ett levande land Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) författarna och Historiska museet 2015 Tryck: Taberg Media Group Grafisk form:

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kulturarvsdag 10 december 2013

Kulturarvsdag 10 december 2013 Kulturarvsdag 10 december 2013 Ett femtiotal kulturarbetare från länet samlades på Murberget i snön för att tillsammans uppleva en kulturarvsdag. Tomas Eriksson, ny enhetschef för enheten medarbetarstöd

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315 POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar

Läs mer

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN en workshop om tillgänglighet, mångfald och representation FUISM, Fokus på mångfald 2015-03-09 Anna Karlsson & Elinore Lindén Strand, ReVamp AB Sammanfattning: Detta är ett

Läs mer

Ölands Historiska Museum (ÖHM)

Ölands Historiska Museum (ÖHM) Ölands Historiska Museum (ÖHM) Länsstyrelsen i Kalmar län, dnr 430-6125-13 Innehåll 1. Förord 2. Varför en förstudie? Om bakgrunden 3. Bevara, använda, utveckla. Om kultur- och regionalpolitiska utgångspunkter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra

Läs mer

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Bon Voice samtalsmetod?

Bon Voice samtalsmetod? Bon Voice samtalsmetod? Bakgrund Denna samtalsidé är inspirerad av Café Philo, ett samtals-café för vardags-filosofiska frågor. Idén till lärande dialoger härstammar redan från Sokrates. Hans idé var att

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

Oppeby, Harg, Råby förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Oppeby, Harg, Råby förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-10-16 Oppeby, Harg, Råby förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ansvariga för planen: Eva Öijer, förskolechef, Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2014-09-01 Planen

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012

Kvalitetsredovisning 2012 2013-03-20 Kvalitetsredovisning 2012 Flyinge-Harlösa förskolors rektorsområde Bakgrund Flyinge-Harlösa rektorsområde består av 4 förskolor. Två förskolor ligger i Harlösa, Gladbacken och Birkebo, med vardera

Läs mer

Anna Molin hälsade välkommen varefter samtliga presenterade sig.

Anna Molin hälsade välkommen varefter samtliga presenterade sig. ABM Kulturarv Möte i Kulturmagasinet, Sundsvall den 13 mars 2014 Närvarande: Catarina Möllerberg, Lena Nygren, Pia Hoxell, Johanna Ulfsdotter, Karin Sundell och Sven Nordström, Sundsvalls museum; Maggis

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

Att vara internationellt ombud

Att vara internationellt ombud Att vara internationellt ombud Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM!

VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM! VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM! Kultur i tiden Upplevelsebaserat lärande Unikt industrilandskap Ditt utvidgade klassrum Gratis för förskola och grundskola i Marks kommun VI ÄR EN ARENA FÖR DIG! Vi kan erbjuda

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Bostäder och framtidens Väsby

Bostäder och framtidens Väsby Väsbymoderaten Tidning från Moderaterna i Upplands Väsby, #1, 2014 Ansvarig utgivare: Christer Derger Bostäder och framtidens Väsby I vårt Väsby ska alla ha möjlighet att förverkliga drömmen vi vill bygga

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer