Vem har makten att berätta? Välkommen Märta Molin Konferensserien Vem har makten att berätta? Anna Molin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem har makten att berätta? Välkommen Märta Molin Konferensserien Vem har makten att berätta? Anna Molin"

Transkript

1 Vem har makten att berätta? En konferens om normer och föreställningar om homogenitet anordnades den 16 september 2014 i Söråkers folkets hus av Länsstyrelsen Västernorrland, Murberget Länsmuseet Västernorrland, Landstinget Västernorrland och ABM Resurs. Söråkers Folkets hus Märta Molin Välkommen Dagen inleddes av att kulturchefen på landstinget Märta Molin hälsade varmt välkomna och betonade att denna dag känns mer angelägen än någonsin, med det valresultat vi just fått att förhålla oss till. Inom länet har vi en styrka i att vi träffas, byter erfarenheter, stärker varandra och blir starka tillsammans. Märta lyfte fram folkbildningen och länsbiblioteket som goda exempel. De arbetar redan på med frågorna om allas delaktighet och om hur vi ska få en helhet och en gemenskap för alla i det här landet. Hon fortsatte att berätta att landstinget precis har processat fram en ny kulturplan och att jämlikhet och jämställdhet skrivs tydligt fram i planen. Detta är inte bara ord utan det förpliktigar alla inom den regionala kulturen att arbeta med dessa frågor. Den här dagen kan däri ses som en avspark framåt. Konferensserien Vem har makten att berätta? Dagens moderator Anna Molin från länsstyrelsen tog därefter ordet. Hon arbetar med projektet Kulturarv i utveckling, som drivs av länsstyrelsen, landstinget och länsmuseet. Projektet har sin utgångspunkt i länets kulturarvsprogram med samma namn och syftar till att skapa förutsättningar för ett demokratiskt, tillgängligt och attraktivt kulturarv samt bidra till att kulturarv fungerar som en resurs för besöksnäring, företagande och entreprenörskap i Västernorrland.

2 Anna Molin För några år sedan anordnade länsstyrelsen konferensen Att störa homogenitet i Sundsvall. Det blev en lyckad konferens som sedan togs upp både i Stockholm och Västra Götaland. Man ville gärna fortsätta att lyfta samma frågor och i projektet Kulturarv i utveckling har man därför dragit igång konferensserien Vem har makten att berätta, som startar idag. Första träffen har fokus på normer och föreställningar om homogenitet. Nästa tillfälle blir den 11 november på Murberget i Härnösand i samband med att utställningen Queering Sápmi invigs. Därefter följer två tillfällen under Utställningen Novolanda - historiesamlarna Bettan Edberg och Cia Andersson arbetar på det kommunala museet Örnsköldsviks museum och konsthall. De var på plats för att berätta om ett arbete med en basutställning. Uppdraget man fått var att göra en basutställning för barn om barn förr. Den arbetsgrupp som tillsattes för att arbeta med utställningen bestod till stor del av erfaren personal som är duktiga på att diskutera och inte duckar för svåra frågor. Man har som museum redan tidigare engagerat sig i frågor som hbtq, mångfald osv. Arbetsgruppen tänkte att man måste ha kul annars blir det tråkigt! Om man inte själva kan tycka att det är roligt att arbeta med utställningen (eller vad det nu är man jobbar med) så blir det inte roligt att besöka den. Man ville också satsa på att få in olika lärstilar samtidigt som man bestämde att inte satsa på att nå skola, utan bygga för barnet och dess vuxna. Tillgänglighet var också en viktig ingång, inte bara fysisk tillgänglighet (även om den är mycket viktig) utan även att göra det lätt och självklart vad man ska göra i utställningen även för dem som aldrig tidigare har varit på ett museum. Man bestämde sig också för att alla etniciteter ska lyftas fram utan att det ska bli utpekande. Alla som har bott här under historien ska finnas med på ett naturligt sätt och inte bara i en specialutställning om den etniska gruppen. Basutställningen består av fem utställningsrum med olika teman och olika tider under och 1900-tal. För att binda rummen samman uppfann man Nolavonda, en

3 planet långt, långt borta. Nolavondierna har landat med sitt rymdskepp på museet och man kommer in i utställningen genom deras skepp. Nolavondas livkartläggare vill se hur vi lever, särskilt hur barnen har det. I sitt stora rymdskepp har de samlat ihop lite av varje. Nolavondier har kopierat rum från olika platser och tider och stoppat in i sina containers. I rummen finns också ett barn från den tiden och miljön, inte ett levande barn, ett avtryck. Det finns inga texter med information i rummen, men barnen som finns där berättar om sina liv. Varje container har en kontrollpanel där man, om man skriver in det årtal rummet kommer från, får fram nycklar till Nolavondiernas alfabet så att man kan läsa deras skrifter. Cia Andersson Bettan Edberg Hela utställningen är till för barn och det är fritt att röra och leka med allt. För de vetgiriga finns mer information på läsplattor som är placerade i en soffa, där man kan sätta sig och läsa mer. Material om sverigefinnar och samer är framtaget i samarbete med, och faktagranskat av, föreningarna för samer och sverigefinnar i Örnsköldsviks kommun. Det har däremot varit svårare att få till samarbetet med den romska gruppen, eftersom det där inte finns någon tydlig samarbetspart. Bettan konstaterade att vi, som kunniga kulturarvsarbetare, måste våga berätta även där vi inte har alla fakta och prata om det vi bara vet lite grann. Annars fortsätter mångas kulturarv att vara tysta. Man har därför även tagit med romernas historia i utställningen. Utställningen invigdes i maj 2014 och besöksantalet har varit bra och ökat under sommaren, trots det vackra vädret. Även de äldre besökarna uppskattar utställningen, ofta ur ett igenkännande perspektiv. Basutställningen hade inte varit möjlig att genomföra om man inte besuttit de kompetenser som behövs i arbetslaget. Kunskap och trygghet i fältet gör att man vågar öppna samtalet och låta andra vara med och berätta.

4 Kulturarv, svenskhet och mångfald Efter en kort bensträckare välkomnades Charlotte Hyltén-Cavallius att prata om kulturarv, svenskhet och mångfald. Hon arbetar som forskningsledare på Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Charlotte Hyltén-Cavallius Charlotte började med att visa bilder på vad som lyfts fram som kulturarv. På Andaman-öarna utanför Indien fanns under den Brittiska tiden en Brittisk fångkoloni och centralfängelse för indiska fångar. Ön övergavs av britterna på 1940-talet. På en av öarna i ögruppen, Ross-Island, står de brittiska byggnaderna (till exempel en anglikansk kyrka, en tennisplan och en handelsbod) helt övergivna och överväxta. Varför har dessa byggnader inte bevarats? Vad är värt att bevara och varför? Det är en fråga om plats och politik. Den indiska staten är inte intresserad av att bevara dessa brittiska lämningar. Däremot vårdas och visas centralfängelset på samma ögrupp, som en symbol för den indiska frihetskampen. Att bevara kulturarv är en fråga om val. Händelser, föremål och monument ordnas i sekvens och skildrar berättelser om hur det var eller är. Man kan därigenom påstå att kulturarvsinstitutionerna inte bevarar kulturarv, de skapar kulturarv genom sina val. I Sverige har det alltid funnits ett flertal minoriteter (tornedalingar, samer, finnar, romer, judar). Det har alltid funnits invandring och utvandring och varit ett mångkulturellt samhälle, men det är först efter 1940-talet som invandringen varit större än utvandringen. Idag sker migrationen över större områden och invandrarna kommer från längre bort ifrån än förut. Sverige har fått en ny befolkningssammansättning, men den har inte påverkat landets själbild som understrukit kulturell homogenitet. Invandrare och minoriteter har inte inkluderats i den svenska historieskrivningen och i den beskrivning som kulturarvsinstitutionerna erbjudit. Den etniska mångfalden har

5 ökat från efterkrigstiden och framåt men samtidigt har bilden av att vi varit homogena i historien ökat. Idéerna om kulturell homogenitet får konsekvenser, inte bara i högerextremistiska kretsar. De får människor att känna sig antingen innanför eller utanför i många delar av samhället, inte bara kulturellt och historiskt. Med kulturarv som redskap kan vissa grupper i samhället skapa splittring, dela in människor i de som hör hemma och de som inte gör det. Många försök att bemöta diskussioner om det svenska kulturarvet hamnar ofta i homogenitetsfällan. Det innebär att man bekräftar frågeställningar och agendor genom att argumentera emot dem. Ett exempel som Charlotte gav var åsikten att julgranen inte är en svensk tradition utan den kommer från tyskland. Är det inte en svensk tradition när den används i Sverige? Homogeniserar man inte om vad olika kulturarv är när man säger att den är tysk? Vi måste klara av att förmedla kunskapen om att kulturer och kulturarv finns och görs samtidigt. Sedan pratade Charlotte om stadsplaneringen i Fitja. När Fitja byggdes på 1970-talet planerades bara en samlingslokal och den skulle ägas av svenska kyrkan. Man tänkte då inte på vilka som skulle bo i stadsdelen och vilka behov de skulle ha. Nu finns en moské, en katolsk kyrka, en syrisk ortodox kyrka med flera. År 2013 lyftes en fråga till kommun och polis om att hålla böneutrop från moskén. Myndigheterna fann inget som talade emot det och tillstånds gavs om 3-5 minuter böneutrop en gång i veckan, fredagar mellan kl. 12 och 13. Det blev den första moské i Sverige som fick tillstånd. Sverigedemokraterna och andra har protesterat mot beslutet och uppmanat medborgare att överklaga det. Det har bildats Facebookgrupper och hållits protester. De som är emot böneutropen menar att de stör ljudbilden och inte är en del av det svenska kulturarvet. Charlotte menade att det egentligen inte finns någon homogenitet att störa! Sverige är och har alltid varit präglat av mångfald. Det finns de som för fram idéer om homogenitet och om vad som är svenskt och inte är det. Därför är det viktigt att utveckla synliggörandet av mångfald och störa homogenitetsidén. Det är viktigt för oss som arbetar med kulturarvsfrågor att använda omvärldsanalys och hålla koll på aktuella frågor. Vi får inte bara trampa på i samma gamla spår, vi måste uppdatera svenskheten. Våga fråga och borra i frågan om vad som stör och varför. Ta in information från andra sektorer än kulturarvssektorn. Lyft upp det osynliggjorda och bryt upp homogenitetstänkandet. Kulturarvssektorn bör enligt Charlotte jobba med inreach istället för outreach, se publiken som en aktiv medproducent som kan bidra med kunskaper som institutionerna inte har. Men arbetet med medborgarna måste få varaktiga konsekvenser. Det får inte bara vara projekt som inte påverkar linjeverksamheten. Det är också viktigt att vi arbetar med självreflexion och främjar interagerande. Se över sådant som personalens sammansättning. Vilka är vi som gör saker inom kulturarvssektorn? Ofta är det en väldigt homogen grupp och för att bryta detta måste man arbeta proaktivt.

6 Myten om den gyllene tidsåldern Efter en god lunch med många givande diskussioner om både det ena och det andra var det dags för Heléne Lööw, docent vid Uppsala universitet att tala om myten om den gyllene tidsåldern. Heléne Lööw Heléne inledde med att prata om att det handlar om hur vi gestaltar en nations historia och om hur människor uppfattar det. Vi har alla en period i våra liv då allt bara flyter på, en tid man kan blicka tillbaka till, då livet var som bäst, en gyllene tidsålder. Detta är något mycket centralt som alla bär med sig och som vi sällan reflekterar över. Det är en tröstande nostalgi, det fanns i alla fall en tid då allt var bra. Innehåller också ibland en vrede över att någon har berövat oss denna tid och en längtan tillbaka. Samma föreställning finns också på ett lokalt, regionalt och nationellt plan. Det handlar då ofta om att någon yttre kraft har tagit ifrån oss det som varit väsentligt. Kan föreställas vara inflyttade människor, en centralmakt, huvudstaden, ett ekonomiskt system, eller en kombination av flera av dessa. Föreställningen manifesteras ofta i sådant som vi gör; utställningar, skrifter, stadsvandringar och så vidarekring denna gyllene tidsålder. Man vill skapa sig en plats i historiens rum, en plats att visa upp och känna stolthet över som gör att man blir en del av den stora berättelsen. Vad som lyfts fram som den gyllene tidsåldern varierar genom tiderna. Historien förskjuts hela tiden och därmed vad som är värt at berätta, vem man reser statyer över etcetera. Men vad som är en gyllene epok för majoriteten är det naturligtvis inte för alla. Det finns alltid grupper som betalar framgångens pris och som är exkluderade ur samtiden. Det finns ofta en nedärvd myt om hur den centrala händelsen och tidsåldern egentligen var. När man börjar gräva i arkiven ser man ofta

7 att det kanske inte var riktigt som man trodde, utan man får fram en mer diversifierad bild. Man kan aldrig komma ifrån myterna, de är en central del, men den stora utmaningen är att inkludera hela historien där alla får plats. I den stora historien får ofta de marginaliserade grupperna inte plats, utan de får vara med i en egen utställning eller i en specialbok. Det är sannerligen utmanande att berätta en historia där alla är inkluderade och vad den gyllne tidsåldern innebar för olika människor. I dagens Europa frodas en dröm om en återkomst av föreställning om de gyllene tidsåldrarna. Det finn en längtan tillbaka till urhemmet och tiden innan urkatastrofen första världskriget. Man längtar efter återkomst av det gamla Europa på tvärs med de gränser och stater som finns idag och som ritades efter första världskriget. Detta syns bland annat i att religiösa manifestationer, pilgrimsvandringar och så vidare som plötsligt lockar hundratusentals människor. Separatistiska rörelser, där man vill bryta sig loss från en centralstat, har återvänt. I de processer som äger rum i Europa nu finns många sådana strömningar. I denna mytologi finns en enorm kraft. Vi tror ofta att vi jobbar med en avslutad historia, men det gör vi inte, det är ett ständigt pågående skede. Vi tror ofta att vi har nått historiens slutpunkt och att vi är de mest toleranta och upplysta människorna någonsin. Så är det naturligtvis inte, men det har vi svårt att acceptera. I Sverige finns en stark föreställning om Sverige som det goda landet och svensken som den goda människan. Denna föreställning började konstrueras Man intalade sig att det som hade hänt i övriga Europa aldrig hade kunna hända här. Svenskarna hade aldrig gått med på folkmordet och aldrig angett våra grannar. Vi kan säga så för att vi aldrig blev prövade. När vi medvetet låter oss inlemmas i dessa föreställningar börjar vi förskjuta det faktum att antisemitism och rasism var en naturlig del av vårt samhälle innan Vi skapar oss en uppfattning om att det bara var samhällets extremer som hade sådana åsikter; överklassens dekadenta medlemmar eller arbetslösa outbildade slagskämpar. En bild byggs upp att 50- och 60-talets Sverige var en gyllene tidsålder. Men det var det naturligtvis inte för alla. Sverige ses som det toleranta och solidariska samhället med företrädare som Olof Palme. I realiteten handlar det främst om en abstrakt solidaritet inte en praktisk. Heléne menar att man börjar se ett uppvaknande och en insikt om att detta bara är förställingar, men vi har inte riktigt vaknat än. Svenskarna måste inse att vi är som alla andra européer och inte hade agerat annorlunda under världskrigen om vi prövats. När man ska gestalta exkluderingens process så har vi problem att göra det, för då ska vi gestalta oss själva. Det är lättare att gestalta skurkarna, de andra. En favoritskurk som ofta får gestalta de rasistiska strömningarna i Sverige är Rasbiologiska institutet. Men man måste inse att det är ett politiskt system och inte en institution som implementerar tvångssterilisering, registrerar människor och att det är ortens läkare och socialsekreterare som genomför det. Det är inget avlägset och abstrakt utan nära och vanligt. Hur väver vi in alla delar och gör det i samma berättelse? En grundläggande bild av främlingsfientlighet är att det onda kommer utifrån och det bestyrker vi när vi målar upp att de intoleranta är de andra. Det är ett skydd, för vi vill inte att det oönskade ska komma från oss själva. Vi måste gestalta de gyllene tidsåldrarna för de för med sig en positiv kraft, men kom ihåg att det finns många gyllene tidsåldrarna och att ingen tidsålder är gyllene för alla.

8 Den dolda staden Dagens sista föreläsare var Malin Palmkvist som fanns på plats för att berätta om sitt projekt Den dolda staden. Malin började jobba med projektet 2009 i Östersund. Idén var att samla in minnen från medborgarna, minnen starkt kopplade till en plats. De satte upp affischer i staden för att be om folks minnen och spred också information via sociala medier. De flesta minnena har kommit in via mail eller den blogg som projektet använder, men också via handskrivna brev. Av de insamlade minnena från Östersund gjordes en guidebok som gavs ut i december 2013 under namnet Den dolda staden. I år har man börjat jobba med att samla in minnen om Sundsvall och kommer så småningom att ge ut en guidebok även där. Sociala medier har viktigt för insamlandet. Här når man ut till många människor på ett smidigt sätt. Man har också samarbetar med lokaltidningar som har uppmanat sina läsare att lämna in minnen. En del av de minnen som kommer in publiceras också på kultursidorna i tidningarna. P4 har också medverkat till att sprida information om insamlandet och ett samarbete har också funnits med Jamtli och Sundsvalls museum. Minnena som samlas in läggs ut på projektets blogg. Minneslämnarna får välja om de vill vara anonyma eller inte. Andra personer får kommentera minnena på bloggen och ofta triggar ett minne andra att lämna in sina minnen om samma plats eller tid. Man försöker vara med och träffa människor för att inspirera fler att dela med sig av sina minnen. Man vill gärna blanda nya minnen med gamla minnen från samma platser för att få in tidslager som finns på samma plats. Malin Palmkvist

9 Malin berättade att man också vill nå de som inte är bekväma att själva skriva sina minnen. I dessa fall kan projektet skriva åt dem och läsa upp det för att kolla att det stämmer. Under sommaren har man hållit stadsvandringar i Östersund utifrån guideboken och de inlämnade minnena. Ofta resulterar det i att de som går med på stadsvandringen delar med sig av sina minnen och det blir mer som en dialog än som en guidning. Malin konstaterar i sitt slutord att man självklart inte fångar hela sanningen med denna bok, men att den i alla fall ger plats åt fler röster och olika personers minnen. Är det ett nostalgiprojekt? Visst blir det nostalgiskt, men man försöker få med alla slags minnen, inte bara de om en gyllene tid utan även fula minnen och tråkiga händelser. Projektet vill gärna fortsätta samla in minnen från andra städer eller landskap. Gå gärna in på för att läsa mer. Refletioner i slutet av dagen Dagen avslutades med reflektioner i dialogform av Anna Molin, Märta Molin och Assar Häggbladh, utvecklare integration på länsstyrelsen. Assar Häggbladh Assar inledde med frågan: Hur sammanfattar man en sån här dag? Den har varit fantastiskt intressant, djuplodande och berörande på många plan. Uppfodrande till hur vi ska förhålla oss och uppmuntrande och inspirerande. Det handlar om människor först som sist och om information, kommunikation och relation människor emellan. Vi vill så väl, men är inte så sällan ängsliga att inte göra rätt. När en människas berättelse möter en annans berättelse blir det två människor som möter varandra. Det handlar ganska ofta om vad man gör i vardagen. Våga! Märta valde att förhålla sig kring perspektivet som kulturbyråkrat. Det finns en frustration för de som jobbar med kulturarvsfrågor att de inte hinner med att

10 reflektera. Tacksamma att vi kan få ta del av många års forskning och erfarenhet i ett koncentrat som denna dag erbjudit. Hur ska vi gå vidare? Det här perspektivet och inkluderande tankesättet är otroligt viktigt. Problemet är bara att det är så många perspektiv inom vår verksamhet och i våra styrdokument som är otroligt viktiga. En grundbult är att om kulturen ska vara till för alla så måste vi tänka till så att den blir det. Vi behöver få perspektiv på den här dagen och få tid att reflektera och se på problemen, men framförallt lösningarna. Anna avslutade dagen med att tacka alla som deltagit och bjuda in till att fortsätta arbeta ihop med frågorna. Nästa konferens på temat äger rum den 11 november i Härnösand. Antecknat av Lina Marklund

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN en workshop om tillgänglighet, mångfald och representation FUISM, Fokus på mångfald 2015-03-09 Anna Karlsson & Elinore Lindén Strand, ReVamp AB Sammanfattning: Detta är ett

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Kulturarvsdagen i Västernorrland 2014-06-03

Kulturarvsdagen i Västernorrland 2014-06-03 Kulturarvsdagen i Västernorrland 2014-06-03 Den 3 juni samlades ett 40-tal personer i solskenet på Hola folkhögskola för att lyssna till och prata om kulturarv. Dagens moderator var Anna Molin från Länsstyrelsen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Syftet är att öka kompetensen om likabehandling och motverka diskriminering.

Syftet är att öka kompetensen om likabehandling och motverka diskriminering. Syftet är att öka kompetensen om likabehandling och motverka diskriminering. En god kommunikatör kan sätta sig in i andra människors världsbild. GILLIS HERLITZ MDSS Mångfaldsforum UMEÅ 7-8 MAJ Under två

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället

Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Per Eliasson Malmö högskola Maria Johansson Globala gymnasiet Kenneth Nordgren Karlstads universitet Nationalstats projekt Mångkulturellt

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 År 2006 har av regeringen utsetts till Mångkulturåret. Man menar att det offentliga kulturlivet måste bli bättre på att spegla och ta tillvara medborgarnas

Läs mer

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan Antagen 2013-12-10 Tillgänglighetsplan Murberget Länsmuseet Västernorrland 2014-2016 INLEDNING Murberget Länsmuseet Västernorrlands tillgänglighetsplan tar sin utgångspunkt i kulturrådets delmål i funktionshinderspolitiken,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Vahák erbjuder helande rum för dubbla minoriteter

Vahák erbjuder helande rum för dubbla minoriteter FOTO: SARA LINDQUIST Vahák erbjuder helande rum för dubbla minoriteter PUBLICERAD: ONSDAG 16 SEPTEMBER 2015, 8:20 UPPDATERAD: TORSDAG 17 SEPTEMBER 2015, 9:34 Vahák betyder våld på samiska och scenkonstverket

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Murberget Länsmuseet Västernorrland

Murberget Länsmuseet Västernorrland Murberget Länsmuseet Västernorrland Årsberättelse 2014 1 Inledning För 20 år sedan invigdes Murberget Länsmuseet Västernorrlands nya museibyggnad. Detta har under året uppmärksammats genom tillbakablickar

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM!

VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM! VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM! Kultur i tiden Upplevelsebaserat lärande Unikt industrilandskap Ditt utvidgade klassrum Gratis för förskola och grundskola i Marks kommun VI ÄR EN ARENA FÖR DIG! Vi kan erbjuda

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL SOCIALTJÄNSTEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-719-0 OMSLAGSFOTO: Sara

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

UPPLEV Öckeröarnas kulturarv!

UPPLEV Öckeröarnas kulturarv! UPPLEV Öckeröarnas kulturarv! Vägledning och inspiration för de förskolor och skolor som vill upptäcka Öckeröarnas kulturarv. Är du pedagog och intresserad av att genomföra någon av aktiviteterna med din

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Björnen 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Björnen 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Björnen 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 EFFEKTER OCH ANALYSER AV STADENS STYRANDE POLICYS... 4 Demokratipolicy...

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Jag vill inte Lärarmaterial

Jag vill inte Lärarmaterial sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Anna Molin, Länsstyrelsen, hälsade välkommen och inbjöd till en presentationsrunda.

Anna Molin, Länsstyrelsen, hälsade välkommen och inbjöd till en presentationsrunda. ABM Kulturarv den 3 november 2014, på Merlo slott, Timrå Anteckningar Monica Jonsson, arkivchef vid SCA:s arkiv och Merlo Arkiv & Kultur, hälsade välkommen och höll en stunds presentation och en guidad

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget:

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: CHECKLISTA TIPS Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: Finns det en ansvarig för varje sak? Hur ser vår organisation ut? Är alla med? Känns det bra? Vet alla vad de ska göra? Överhuvudtaget

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer