En rapport från Världsdiabetesdagen 2012 och den nationella konferensen Hur tar vi initiativet i kampen mot diabetes? i Stockholm den 14 november

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En rapport från Världsdiabetesdagen 2012 och den nationella konferensen Hur tar vi initiativet i kampen mot diabetes? i Stockholm den 14 november"

Transkript

1 En rapport från Världsdiabetesdagen 2012 och den nationella konferensen Hur tar vi initiativet i kampen mot diabetes? i Stockholm den 14 november Mötet arrangerades av det Nationella Diabetesteamet och Dagens Medicin.

2 Över 120 deltagare hade samlats på Nalen i Stockholm för att diskutera vilka åtgärder som behövs för bättre prevention och behandling av diabetes. Diabetes kräver ett Rapporten från den nationella konferensen på Världsdiabetesdagen har producerats av Dagens Medicin Agenda. Texter: Carina J Hansson. Foto: Niklas Larsson, Bildbyrån. Layout: Erika Jonés, Bokstavstyp AB. Produktionsansvarig: Maja Florin, Dagens Medicin Agenda. Rapporten har tagits fram med stöd från Novo Nordisk. Världsdiabetesdagen instiftades 1991 av WHO och International Diabetes Federation då man noterade en snabbt stigande incidens av diabetes i världen. Det valda datumet den 14 november sammanfaller med Frederick Bantings födelsedag, en av de forskare som 1921 lyckades rena insulin så att det blev möjligt att behandla patienter med typ 1 diabetes. Diabetessjukdomarna fortsätter att öka och i tredje världen räknar man med en nära nog fördubbling under de kommande decennierna medan vi i Europa förväntar en ökning på 20 procent. Förutom livsstilsförändringar beror ökningen på att människor blir äldre och att sjukdomspanoramat ändras från behandlingsbara infektionssjukdomar till metabola sjukdomar. Av dessa faktorer kan livsstil med dåliga kostvanor och fysisk inaktivitet ledande till fetma och tidigare insjuknade i diabetes, påverkas med primärpreventiva åtgärder. Den höga och stigande sjukligheten bland unga arbetsföra individer och kostnaderna för sjukvård

3 Ett steg för att ta initiativet i kampen mot diabetes På Världsdiabetesdagen den 14 november 2012 bjöd det Nationella Diabetesteamet och Dagens Medicin in till en nationell konferens med rubriken Hur tar vi initiativet i kampen mot diabetes? Syftet med konferensen var att på nationell nivå diskutera behovet av en kraft samling i kampen mot diabetes. Över en miljon svenskar har i dag diabetes eller är i riskzonen för att utveckla sjukdomen. Ökningen av fetma och diabetes är den i dag allvarligaste utmaningen för folkhälsan patienter med diabetes har en hög samsjuklighet med andra kroniska sjukdomar. Gör vi inte något åt problemet nu kommer en allt större del av hälso- och sjukvårdsbudgeten att belastas av kroniska sjukdomar, där diabetes står för den största bördan. Under dagen diskuterades en rad angelägna frågeställningar: Vilka åtgärder krävs i folkhälsoarbetet för att vända trenden? Vad kan vi uträtta gemensamt för att förhindra att fler insjuknar i diabetes. Vilka mål ska vi ha för diabetesvården i Sverige när är vi nöjda? Vad kan regioner och landsting gemensamt uträtta med sitt nya initiativ med ett nationellt programråd? Vilka strategier behövs för att återta initiativet i förbättringen av diabetikernas hälsa? I denna rapport från konferensen presenterar vi ett sammandrag av dagens program för att ge en inblick i diskussionerna och slutsatserna om hur vi tar initiativet i kampen mot diabetes. samlat grepp från hela samhället och socialförsäkring riskerar inte bara välfärden utan hela det ekonomiska systemet. De utmaningar som de kroniska sjukdomarna ställer kräver ett samlat grepp med engagemang inte bara från sjukvården utan från hela samhället. Mot den bakgrunden tog Danmark i egenskap av värdland för EU initiativ till European Diabetes Leadership Forum i Köpenhamn den april Till detta forum inviterades hälso- och sjukvårdspolitiker från både EU och utanför EU för att diskutera framtida strategi för att med gemensamma krafter möta dagens och morgondagens behov. Årets nationella konferens på Världsdiabetesdagen var en fortsättning på denna diskussion och arrangerades av Nationella Diabetesteamet i samarbete med tidningen Dagens Medicin. Nationella Diabetesteamet är ett gemensamt intresse organ för patienterna (Svenska Diabetesförbundet), vuxen- och barndiabetologer (Svensk Förening för Diabetologi och Barnläkarföreningens sektion för diabetes), Diabetessjuksköterskeföreningen (SFSD) samt dietister inom diabetesvården (DRF). Programmets fokus var prevention i form av folkhälsoåtgärder, optimerad behandling av dem som redan har sjukdom samt hur vi motverkar senkomplikationer. Mötet samlade en diger skara av företrädare för patienter och profession, liksom beslutsfattare inom hälso- och sjukvårdssektorn och ledde till tvärprofessionella diskussioner och förslag till åtgärder. Välkommen att ta del av de viktiga diskussioner som fördes under dagen, där bland andra socialminister Göran Hägglund presenterade en plan för bättre vård åt patienter med kroniska sjukdomar. Mona Landin-Olsson professor och överläkare, en av företrädarna för Nationella Diabetesteamet

4 Socialminister Göran Hägglund kunde i sitt inledningstal berätta att regeringen avsatt pengar i budgeten för ett arbete med att utveckla en nationell strategi för kroniska sjukdomar. Sjukvårdens stamkunder ska få bättre vägar in i systemet, lovade han. Göran Hägglund vill inte låta sig nöjas med att svenskarna har en hyfsad folkhälsa. Satsar på strategi för kroniskt sjuka Om man gått vilse tillräckligt länge är det lätt att känna sig hemma. Vad jag menar med det är att vi inte får vara nöjda och slå oss till ro bara för att vi har en så pass bra folkhälsa i Sverige, sett ur ett internationellt perspektiv. Det finns fortfarande mycket som kan göras för att förbättra det förebyggande arbetet för en ännu bättre folkhälsa, sade Göran Hägglund i sitt inledningstal på den nationella konferensen på Världsdiabetesdagen. För första gången har vi nu en lag om att den skolmat som serveras i grundskolan ska vara näringsriktig. Det är på tiden. Göran Hägglund Alla ska få en bra start Som exempel har regeringen avsatt pengar i budgeten för att nu inleda ett arbete med att utveckla en nationell strategi för kroniska sjukdomar. Regeringen har också nyligen tagit fram en skrivning över hur de vill förnya folkhälso politiken med delvis nya perspektiv. Vi vill självklart att alla barn ska få en bra start i livet och här spelar föräldrarna en stor roll. Men även MVC, BVC, elevhälsan och övrig hälso- och sjukvård har en mycket strategisk och viktig roll för att förebygga utveckling av barnfetma och diabetes. Detsamma gäller idrottsrörelsen, som vi avsätter mycket pengar till, samt att vi har en samhällsplanering som främjar rörelse och aktivitet hos invånarna, sade Göran Hägglund. Tror inte på pekpinnar Han tror inte på pekpinnar när det gäller att försöka förändra människors levnadsvanor. I stället är det av största vikt att patienterna involveras och ses som en samtalspart i vården. Ju mer kunskap och känsla av delaktighet, desto bättre resultat. Här vore det enligt socialministern av stort värde om invånarna, framför allt de med kroniska sjukdomar, fick ett personligt hälsokonto en säker elektronisk plats för personlig vårdinformation. Folkhälsoläget år 2012 visar på många positiva förändringar. Medellivslängden har ökat, tobaksrökning och alkoholkonsumtion har minskat, den sistnämnda för första gången på tio år. Men tyvärr fortsätter svenskarnas medelvikt att öka. Den senaste tiden har vi vidtagit ett flertal åtgärder för att komma till rätta med detta. Som ett exempel har vi för första gången i Sverige nu en lag om att den skolmat som serveras i grundskolan ska vara näringsriktig. Det är på tiden, avslutade Göran Hägglund.

5 Nationella Diabetesteamet: Vad är viktigast att prioritera i kampen mot diabetes? Fredrik Löndahl, ordförande, Svenska diabetesförbundet: Viktigast är att nå ut med information till beslutsfattare, befolkning och vårdpersonal om hur komplex sjukdomen diabetes är. Kunskapen är för låg och regeringen måste nu ta folkhälsosjukdomar på största allvar. Britt Marie Carlsson, ordförande, Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård: Att vi får igång en diskussion om förbättrad folkhälsa för att undvika att fler drabbas av diabetes. Det krävs att regeringen påbörjar ett sådant arbete för att få tillstånd en nationell strategi. En global epidemi med hög dödlighet Om 20 år beräknas antalet personer med diabetes vara uppe i över en halv miljard, enligt professor Claes-Göran Östenson. Gunilla Willsteen, ordförande i referensgruppen för diabetes, Dietisternas Riksförbund: Vikten av preventionsbegreppet. Här finns många och enkla grepp att ta. Till exempel att skolan har tydliga mål för skollunchen, hemkunskapen och idrotten, samt att livsmedelsindustrin samarbetar med Livsmedelsverket om information om hälsosam mat. Svante Norgren, Svenska barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes: Att flagga för och sprida kunskap om typ 1-diabetes som ofta drunknar i uppmärksamheten kring typ 2 diabetes. Patienterna måste få tillgång till de nya arbetssätt och hjälpmedel som finns. Mona Landin-Olsson, ordförande, Svensk förening för diabetologi: Att alla diabetiker i landet får tillgång till de bästa läkemedlen och den bästa tekniska utrustningen. Det vill säga, lika och lika god vård över hela landet. Claes-Göran Östenson, professor i endokrinologi vid Karolinska institutet, gav en snabb och omfattande genomgång av diabetesproblematiken i världen. I dag vet vi att 366 miljoner människor i världen har typ 2-diabetes, en siffra som beräknas öka till 552 miljoner Den största progressen sker i utvecklingsländerna, där Afrikas befolkning kommer att få den största ökningen mer än en fördubbling. Så visst kan man säga att diabetes är en global epidemi med hög dödlighet. Över 4,6 miljoner människor dör i diabetes i världen varje år, konstaterade Claes-Göran Östenson. När det gäller Sverige är det ovanligt att barn drabbas av typ 2-diabetes, vilket tyvärr inte är fallet i utvecklingsländerna. Det är dock betydligt vanligare än vi tror att människor i Sverige har pre-diabetes. Många vet inte om det förrän de drabbats av en hjärtinfarkt och då har de plötsligt att acceptera två diagnoser, berättade Claes-Göran Östenson. Därför är det viktigt att sjukvården i tid hittar dessa personer. Ålder och ärftlighet riskfaktorer Ju äldre vi blir desto fler riskfaktorer. Kanske kan åldrandet i sig leda till en utveckling av diabetes. Vi vet i dag att det är ett 40-tal faktorer som påverkar utvecklingen av diabetes, det vill säga inte bara fetma. I stället är det en kombination av arvsanlag och livsstil, sade Claes-Göran Östenson. Han vill slå ett slag för att satsa mer pengar på livsstilsforskning. Kanske skulle vi kunna utveckla skräddarsydda behandlingar, baserat på kunskap om hur till exempel rökning påverkar en person med samtidig genetisk risk för att utveckla typ 2-diabetes.

6 Ta itu med behandlingsskillnaderna mellan olika delar av landet. Sätt in tidiga insatser i förskola och skola för goda levnadsvanor. Satsa på screening och förebyggande vård. Gör något!, uppmanade företrädare för profession och patienter. En enad front med krav på bättre och likvärdig vård Soffia Gudbjörnsdottir från Nationella diabetesregistret sammanfattar sitt budskap med: Vi vet hur det ser ut. Vi vet hur det ska vara. Ta fram verktygen gör något! De skillnader som i dag råder inom diabetesvården i de olika landstingen är som Postkodlotteriet. Vissa landsting tillstyrker insulinpump, andra inte alls. Hälften av diabetikerna i landet får lipidsänkande läkemedel och de andra hälften inte. Kan någon tycka att detta är acceptabelt? Mona Landin-Olsson, ordförande i Svensk förening för diabetologi, pekade på att en bra diabetesvård måste få kosta, därför att alternativet är dyrare. I dag utgör läkemedel 5 procent och hjälpmedel 2 procent av den totala budgeten för diabetesvården. Visst kan vi lösa svårläkta fotsår med en amputation, men det är knappast vare sig humant eller kostnadseffektivt för samhället. Vem ska screenas och hur? Britt-Marie Carlsson, ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, lyfte den svåra frågan om screening. De skillnader som i dag råder inom diabetesvården är som Postkodlotteriet. Vissa landsting tillstyrker insulinpump, andra inte alls. Soffia gudbjörnsdottir Förr, som ny sjuksköterska i diabetesvården, var det inte ovanligt att vi fick in patienter med tidigare icke känd diabetes som redan hade utvecklat många komplikationer. Så är det tack och lov inte så ofta i dag. Företrädare för patienter och profession hade skarpa budskap till politikerna. Bra diabetesvård kostar pengar, men dålig vård är ännu dyrare. De skillnader som i dag finns mellan olika delar av landet är oacceptabel. Ju tidigare man hittar patienter med diabetes desto bättre. Frågan är om det även gäller pre-diabetiker. Är det rätt att screena även för denna grupp? Jag skulle vilja att vi fick ett konkret och tydligt uppdrag att utreda vilka som ska screenas och hur. Kanske något som skulle kunna ingå i en nationell strategi för diabetesvården, som vi anser behövs, framhöll Britt-Marie Carlsson. Omfördela resurserna Fredrik Löndahl, ordförande i Svenska Diabetesförbundet, riktade ett skarpt budskap till politikerna i auditoriet. Vi vill att resurserna omfördelas när det gäller diabetesvården. Mindre kostnader för amputerade fötter och mer till förebyggande vård och behandling, tack. Britt-Marie Carlsson Fredrik Löndahl Soffia Gudbjörnsdottir Satsa på barnen Gunilla Willsteen, ordförande i referensgruppen för diabetes, Dietisternas riksförbund, och Svante Norgren, ordförande i Svenska barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes, satte fokus på barnen. Med enkla medel går det att intressera barn i förskole åldern för goda kostvanor, genom att låta dem vara med och laga förskolans lunch. I grundskolan finns andra möjligheter, exempelvis att öka kunskapen om kostens betydelse för hälsan hos lärarna. Svante Norgren: Vi måste hjälpas åt och utveckla ett teamarbete. Barn är inte små vuxna. Det finns stora variationer i kunskap och arbetssätt och vi behöver resurser som är utvecklade för barn. Till exempel insulinpumpar anpassade för barn.

7 Englands fight mot diabetes hälsokontroller och livsstilsråd för alla Dr Rowan Hillson, National Clinical Director for Diabetes, Department of Health I England genomför nu regeringen en stor nationell satsning för att försöka stoppa ökningen av typ 2-diabetes. Genom att införa hälsokontroller av alla invånare mellan 40 och 74 år hoppas man kunna hitta dem som är i farozonen och sätta in åtgärder tid. Rowan Hillson, som arbetar på uppdrag av den brittiska hälsoministern som National Clinical Director for Diabetes, var inbjuden till den nationella konferensen på Världsdiabetesdagen för att berätta om satsningen. För att inte belasta primärvården har vi en särskild organisation som ansvarar för hälsokontrollerna. Vi använder oss också av nya grepp för att försöka nå fler, exempelvis genom att låta apoteken göra testerna. Genomslaget ser dock olika ut i olika delar av landet. På vissa ställen har man nått 80 procent av befolkningen, på andra håll mindre än 50 procent. Risken är att vi inte når dem som har störst behov, konstaterade Rowan Hillson. Hon medgav att hon är avundsjuk på det svenska diabetesregistret. Jag kan bara beklaga att vår diabete svård inte varit lika framgångsrik som er. Visst har vi kommit långt i England, men vi har också lång väg kvar att gå, berättade hon. Diabetes ökar snabbast av alla folksjukdomar i England och orsakar fortfarande många komplikationer som blindhet, amputationer och för tidig död. Något som nu ska försöka åtgärdas via olika informationsinsatser, till exempel om vikten av att kontrollera och följa upp förändringar i ögon och fötter. Läs mer på: Rowan Hillson, National Clinical Director for Diabetes Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården Programråd ska samordna och sprida goda exempel Christian Berne (t v), Tony Holm och Sophia Björk berättade om hur det nationella programrådet ska arbeta. Det nationella programrådet är ett initiativ från hälso- och sjukvårdsdirektörerna i regioner och landsting för att ta fram underlag för hur ny kunskap om riktlinjer, vårdprogram och beslutstöd för uppföljning ska införas i den kliniska vardagen. Diabetes är det första pilotprojektet och ordförande för programrådet för diabetes är professor Christian Berne. Han samarbetar med projektledarna Tony Holm och Sophia Björk på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. På Världsdiabetesdagen presenterade de sina prioriteringar för arbetet det närmaste året. Många jobbar med samma sak i dag utan samordning. Vi har räknat till över 100 vårdprogram om diabetes, med ungefär samma innehåll. Behöver vi verkligen uppfinna hjulet om och om igen, sade Christian Berne. Det nationella programrådet vill i stället få till en nationell, bred och bra kvalitets nivå som är byggd på den senaste kunskapen om diabetes. I dag har vi inte en jämlik vård i landet, vilket visar att det inte fungerar att alla driver utvecklingen i sin egen kupé. Vi måste lära av varandra, fortsatte han. 15 experter knutna till rådet Syftet med programrådet är att öka en nationell samverkan för att uppnå en mer jämlik och kunskapsbaserad diabetes vård över hela landet. Programrådet ska bland annat titta på gemensamma förbättringsområden utifrån öppna jämförelser och den nationella utvärderingen av diabetesvården som gjordes För att nå ut till alla landsting och vårdenheter krävs en infrastruktur. Alla landsting har fått nominera kliniska experter till rådet. I dag är 15 experter knutna till rådet.

8 Många med diabetes lider av depression. Eva Melin forskar om orsakerna. Lägg in ännu mer hjärta i behandlingen av diabetes Professor Lars Rydén leder arbetet med de nya europeiska riktlinjerna för behandling av diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Kan vi hjälpa kroppen genom att behandla själen vid diabetes? Eva Melin, doktorand, specialist i allmänmedicin och pediatrik, Vårdcentralen Strandbjörket, Växjö. Kropp och själ hör ihop, därför ska vi behandla båda. Depression är dubbelt så vanligt hos människor som har diabetes och särskilt kvinnor är drabbade. Även ätstörningar som bulimi och anorexi är dubbelt så vanligt förekommande bland tonårstjejer med diabetes, jämfört med dem utan diabetes, berättade Eva Melin, som till vardags arbetar som allmänläkare vid vårdcentralen Strandbjörket i Växjö. Tyvärr är det vanligt att unga tjejer medvetet tar för lite insulin i syfte att gå ner i vikt. Det är allmänläkarna som är framtidens diabetesläkare, fastslog Lars Rydén, senior professor i kardiologi när han på Världsdiabetesdagen diskuterade diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Med det menar han att åtgärder måste starta i tid för att undvika utveckling av diabetes och de följdsjukdomar som sjukdomen för med sig hos dem som redan har drabbats. En samlad bild av risken Intresserade och initierade allmänläkare kan via undersökningar av blodsocker- och blodfettsnivåer, konkreta råd om livsstil med mera, skapa sig en total bild av en individs samlade risk för att utveckla diabetes. Därefter kan de, om behov finns, remittera vidare till andra specialister. Den dominerande orsaken till att diabetiker dör i förtid är på hjärt-kärlkomplikationer. Hjärt-kärlkomplikationer står också för den största delen av kostnaderna när det gäller diabetesvård på sjukhus. Om två år kommer nya europeiska riktlinjer för diabetes och hjärt-kärlsjukdom, ett arbete som Lars Rydén leder. Han konstaterar att dödligheten i hjärtinfarkt har sjunkit även hos personer med diabetes, men fortfarande har de en 30-procentig ökad risk. Det är framför allt kvinnorna som vi ska ge uppmärksamhet och bry oss om! När kvinnor får diabetes är de nämligen mer drabbade av följdsjukdomar jämfört med män. En ond cirkel På Världsdiabetesdagen presenterade Eva Melin forskningsresultat som visar att patienter som både har diabetes och depression, ofta hamnar i en ond cirkel där depressionen ger nedsatt följsamhet till diabetes behandlingen. Hyperglykemin i sig påverkar också humöret. Eva Melin beskriver att man i studier visat på att hyperglykemi är en riskfaktor för att utveckla alexitymi, ett tillstånd där den drabbade har svårt att identifiera och beskriva egna och andras känslor. Därtill har de svårigheter att särskilja känslor och kroppsliga sensationer. Andra riskfaktorer för utvecklande av alexitymi är depression, ångest och stress samt även bukfetma. Patienter med depression har också högre grad av riskbruk, särskilt rökning är en vanligt förekommande riskfaktor. Det ökar i sin tur ytterligare sjukligheten hos våra patienter med samtidig diabetes och depression, berättade Eva Melin.

9 Samtliga deltagare på den nationella konferensen på Världsdiabetesdagen samlades på eftermiddagen för att i rundabordssamtal diskutera hur de gemensamt vill lösa kampen mot folksjukdomen diabetes. Många kreativa förslag presenterades med nationell helhetssyn, samarbete och prevention som en röd tråd. Rundabordsdiskussioner: Många goda förslag på initiativ i kampen mot diabetes Bord 1: Samtalsledare Bo Ahrén, professor i klinisk metabol forskning, Lunds universitet. Primärpreventiva åtgärder är inte en åtgärd som kan lösas på en nivå. Det här är sammankopplat och komplext. Vi gillade socialministerns tankegångar om ett individuellt hälsokonto. Men vi vill gå längre och utvidga idén med hälsokontot på fler nivåer, på vårdcentrals-, klinikoch kommunal nivå. Låt oss kalla det ett folkhälsokonto. Skapa resurser för att utveckla detta. Bord 2: Samtalsledare Lars Rydén, senior professor i kardiologi, Karolinska institutet. Vi har ett enkelt och snabbt genomförbart förslag. Lägg ett screeningformulär i väntrummen på landets vårdcentraler. I dag är kostnaden för prevention 5 procent av den totala kostnaden för diabetesvården. Lägg över 2 procent från de övriga 95 procenten så kommer vi att kunna nå mycket långt. Det är politikerna, som via ekonomiska incitament, har möjligheten att styra. Gör det, och betydligt hårdare än idag. Bord 2 ville satsa på screening."lägg ett screeningforumlär i väntrummet." Bord 3: Samtalsledare Stig Attvall, docent, överläkare Diabetecentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset. I dag har landstingen vitt skilda ekonomiska förutsättningar, vilket tydligt syns på den ojämlikhet som råder för landets diabetiker när det gäller tillgång till nya läkemedel och hjälpmedel. Dagens system är innovationshämmande och därför vill vi ha en statlig finansiering av läkemedel och hjälpmedel. Det ska vara fritt för alla diabetiker och en fri nyttighet för behandlande klinik. Först då kan vi uppnå behandlingsmålen. Bord 4: Samtalsledare Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning, Karolinska institutet. I dag uppnår vi inte de behandlingsmål som vi önskar. Vi måste starta mycket tidigare redan i början av en diabetesutveckling. För detta krävs en ekonomisk ersättning. Vårt förslag är att satsa på betydligt tätare kontroller. Diabetiker mår Bord 3 ansåg att staten måste garantera en god kvalitet i diabetesvården med statlig finansiering. bra av det och att ha en fast kontaktperson i vården. Satsa även på IT-baserad modern patientutbildning, möjligheter till tätare kontakt med dietist, diabetessjuksköterska och kurator. Bord 5: Samtalsledare Anders Forslund, barnläkare, Akademiska sjukhusets överviktsenhet för barn. Vi vet att diabetespatienten behöver känna en ökad delaktighet i vården. Här anser vi att det behöver utvecklas ersättningssystem som möjliggör att vi kan uppnå en mer individualiserad vård. Bord 6: Samtalsledare Tomas Fritz, specialist i allmänmedicin, diabetesforskare, Sickla hälsocenter, Nacka. Grundläggande är att försöka se till att människor inte drabbas av diabetes, det vill säga kraftfulla primärpreventiva åtgärder. Vi måste hitta lösningar på hur vi tidigt ska lyckas påverka människors matvanor till att bli hälsosammare samt

10 Fettskatt, nej tack! Nationell diabetesstrategi, ja tack! att skapa en bostadsmiljö som uppmuntrar till fysisk aktivitet. Här har livsmedelsindustrin ett stort ansvar, till exempel för att undvika tillsättning av socker i våra matvaror med mera. Även stadsplanerarna måste tänka nytt och annorlunda än i dag. Bord 7: Samtalsledare Stefan Jansson, distriktsläkare, diabetesforskare, Brickebackens vårdcentral, Örebro. Den höga förekomsten av depression hos patienter med diabetes har varit en av frågorna vid vårt bord. Vi anser att det finns goda skäl att lägga till patienter med depression till de riskgrupper som bör screenas för diabetes. Bord 8: Samtalsledare Lena Landstedt- Hallin, överläkare, processledare diabetes och endokrinologi, Danderyds sjukhus. Vi måste ställa krav på att vården är jämlik i landet! Det är otillständigt att vården och tillgången till behandling styrs efter i vilket landsting man bor. Vi vill att det införs en kronikergaranti som innefattar minst ett läkarbesök och ett sjuksköterske besök per år! Bord 9: Samtalsledare Stephan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning, Karolinska institutet. Vi har diskuterat runt ett flertal möjliga vägar för att i tid hindra utveckling av fetma och risken att utveckla diabetes. Skatteväxling att som i Danmark beskatta socker och fett? Tveksamt. Att bedriva skräckpropaganda, till exempel skräckbilder på sjuka organ som vissa länder infört på cigarettpaket? Nej! Att kopiera Missing people till Missing calories? Kanske det. Vi tror dock att det krävs en nationell strategi som ska genomsyra samhället i stort. Det måste börja tidigt, redan på mödravården, i skolan, i tandvården med flera inrättningar. Vi måste alla samarbeta och lära av varandra. Bord 10: Samtalsledare Carl-Johan Östgren, professor i allmänmedicin med inriktning på kardiovaskulära riskfaktorer vid typ 2-diabetes, Linköpings universitet. Vi har uppehållit oss kring värdet av den kliniska forskningen i Sverige. Här har vi av tradition varit duktiga i ett internationellt perspektiv, vilket gett spinn off effekt på diabetesbehandlingen. Sam arbetet med läkemedelsindustrin har dock försvårats avsevärt. Vad kan göras för att återskapa en möjlighet till bättre samarbete mellan forskning och industri? Bord 11: Samtalsledare Mona Andersson, verksamhetschef, Solljungahälsans vårdcentral, Örkelljunga. Vi har resonerat kring den debatt artikel som fanns i dagens upplaga av Aftonbladet med krav på en nationell diabetesstrategi. Det finns i dag nationella helhetsgrepp på exempelvis alkohol- och tobaksområdet. Det finns en nationell strategi när det gäller cancer. Det är hög tid att ta ett motsvarande helhetsgrepp för diabetes en av vår tids snabbast växande folksjukdomar. Bord 12: Samtalsledare Janeth Leksell, styrelseledamot i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård. Även vi gillar idén med ett individuellt hälsokonto. Vi vill också få till stånd en specialistutbildning i diabetesvård för sjuksköterskor. Något vi saknat länge. Det är oerhört angeläget. Vi vet att detta förslag ligger på regeringens bord. Det brådskar. Bord 13: Samtalsledare Britt-Marie Carlsson, ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård. Kort och gott kan man säga att målet med diabetesvården är att vi slipper träffa nya patienter med diabetes. Vi vill ha en nationell strategi som främjar goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Är det något som kan bli möjligt tro och om, när? Bord 9 framhöll betydelsen av tidiga åtgärder för goda levnadsvanor, med start redan i mödravården.

11 I panelen ingick, fr v, Mats Eriksson (M), Helene Öberg (MP), Helén Eliasson (S), Anette Jansson, Livsmedelsverket, Josef Milerad, Skolläkarföreningen, Elisabet Rytter, Livsmedelsföretagen (skymd) samt Maja Uebel, Riksidrottsförbundet. Diskussionen leddes av Mikael Nestius, Dagens Medicin. Panel med aha-upplevelser att ta hem Efter rundabordsdiskussionerna fanns en panel med politiker och företrädare för myndigheter och organisationer tillgänglig för att ge svar direkt på frågorna och förslagen från de runda borden. Många av er föreslår olika primärpreventiva insatser som också kräver ökade ekonomiska resurser. Här vill jag framföra att vi inom Miljöpartiet föreslagit en hälsomiljard istället för dagens kömiljard. Vi anser att ersättningen ska utgå och börja på en helt annan vårdnivå jämfört med i dag, sade Helene Öberg (MP). Josef Milerad, skolläkare och styrelseledamot i Skolläkarföreningen, menade att primärpreventiva åtgärder måste starta redan i skolan. Skolhälsovården är den minst utnyttjade resurs vi har i vården. Där vägs, mäts och följs våra barn men ingen samlar ihop och sammanställer dessa data. Rektorerna har ju knappast ett uttalat folkhälso ansvar. Förslaget på ytterligare ersättning för tätare kontroller och fler professioner i diabetesvården, till exempel kuratorer, kommenterades av Helen Eliasson (S), ordförande i sjukvårdsutskottet i Västra Götalandsregionen. I Västra Götalands ersättningsmodell till primärvården ingår krav på att primärvården ska ha en diabetessjuksköterska. Men jag är betänksam när det gäller hur mycket politiker ska gå in och styra vården. Räcker det inte med att vi har styrt via vårdvalsmodellens utformande? Bra förslag med screeningformulär i väntrummet. Jag håller helt med om att resurserna måste öka, det vill säga flyttas från sjukhusvården till mer primärpreventiva insatser och screening. Det är dyrt nedströms och billigt uppströms, sade Mats Eriksson (M), regionråd i Halland och ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation. När det gäller den ojämlika tillgången på insulinpumpar och att vissa landsting gått över till icke godkända läkemedel, så tar jag med mig frågan. För mig var detta en aha-upplevelse Jag håller med om att resurserna måste öka till primärpreventiva insatser. Det är billigt nedströms och dyrt uppströms. mats eriksson som jag ska undersöka vidare, fortsatte Mats Eriksson (M). Mer fokus måste riktas på vinsterna som kan åstadkommas med förebyggande åtgärder. Vi arbetar för att hjälpa de olika idrottsföreningarna i landet, med att behålla de unga kvar i idrotten. Det är tyvärr vanligt att ungdomarna lämnar idrottsföreningarna när de kommit upp i 13-årsåldern,, sade Maja Uebel, verksamhetschef för idrottsutveckling, Riksidrottsförbundet. Anette Jansson, chef för rådgivningsenheten på Livsmedelsverket, välkomnade förslaget om en nationell handlingsplan en plan som kan omfatta flera olika delar i samhället, exempelvis stadsplanering, vård och skola. Vi fick nyligen ett helt nytt uppdrag från socialdepartementet som vi är mycket glada för. Det handlar om att stötta vården i deras förebyggande insatserna för att uppnå hälsosamma matvanor.

12 Novo-Nordisk var en av dagens huvudsponsorer. Rolf Danielsson (t v) och Magnus Barkstedt framhöll vikten av mötesplatser som möjliggör en öppen dialog mellan vårdprofessionen, politiker och tjänstemän. Då skapas en mycket bättre förståelse för varandras situation. Tomas Fritz sti quo te a seque nimporit aces dit Niklas volorat Ekdahl endipsaperro från Tandvårds- elignie och ndicili läkemedelsförmånsverket, est, sed saknade endem esti en diskussion nitatquo quo om optatur vad gendam samhället är sention redo att sequass betala itatem för läkemedel fugit expliquis. och hjälpmedel. Här med kollegan Malin Blixt. Den här dagen visar att det finns en bred insikt om att vi måste samarbeta för att nå bra resultat, sade Mats Eriksson (M), ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation. Jag tycker att dagen har innehållit en mycket bra mix av människor med stort inflytande i vården, sade Carl-Johan Östgren, professor i allmänmedicin, Linköpings universitet, här tillsammans med Morgan Wikström, regional market access manager, Novo nordisk, och Lena Landstedt-Hallin, överläkare, processledare för diabetes, Danderyds sjukhus. Det behövs ett samlat grepp kring folksjukdomarna, inte minst när det gäller primärvården och dess roll, framhöll Håkan Wittgren, vd i Läkarförbundet. Patienternas perspektiv var väl företrätt i diskussionerna under dagen. Här möts Anders Lönnberg (t h), ordförande i Storstockholms diabetesförening, Fredrik Löndahl och Birgitta Kihlberg, ordförande och vice ordförande i Svenska diabetesförbundet. De diskuterade bland annat förslaget att bilda ett Center of excellence för diabetiker i Stockholm.

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

BLÅBOK. för bättre diabetesvård

BLÅBOK. för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård FÖRORD Nationella Diabetesteamet bildades 2002 och är en paraplyorganisation för de riksomfattande intresse- och specialist föreningar som

Läs mer

BLÅBOK för bättre diabetesvård

BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård INNEHÅLL FÖRORD... 4 NATIONELLA DIABETESTEAMET... 5 DIABETES EN UTMANING FÖR SJUKVÅRDEN OCH ETT HOT MOT VÄLFÄRDEN... 10 FRÅGOR OCH SVAR OM

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Center of Excellence. ett centrum för diabeteskompetens. Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet

Center of Excellence. ett centrum för diabeteskompetens. Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet Center of Excellence ett centrum för diabeteskompetens Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet Centrum för diabeteskompetens Centrum för diabeteskompetens Center

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Diabetes. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Diabetes. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Diabetes Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Andersson, Gudrun Diabetes i balans : grundläggande kunskap för ett bra liv med typ-1 diabetes

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes

Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes År 2008 Årg 21 Nr 3 Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes Bästa Diabetes-kollega! Hjärtligt välkomna till vackra Härnösand vid porten till Höga kusten den 15-16 maj 2008. Programmet

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Tillbakablick på Nationella Diabetesregistret

Tillbakablick på Nationella Diabetesregistret Tillbakablick på Nationella Diabetesregistret 15 år med NDR Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR NDR bildades av Svensk Förening för Diabetologi 1996. Bakgrunden var ett behov av

Läs mer

Måndag 11 juni 2012 10.00 16.00 Clarion Hotel Stockholm Söder www.vardajamlikt.se

Måndag 11 juni 2012 10.00 16.00 Clarion Hotel Stockholm Söder www.vardajamlikt.se Måndag 11 juni 2012 10.00 16.00 Clarion Hotel Stockholm Söder www.vardajamlikt.se Vissa grupper står utanför den svenska vården. Bland de medverkande: Socialminister Göran Hägglund, SKL:s ordförande Anders

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Protokoll från möte med Nationellt Programråd Diabetes den 10 september 2014

Protokoll från möte med Nationellt Programråd Diabetes den 10 september 2014 PROTOKOLL 2014-09-10 1 (7) Vård och omsorg Marzena Doberhof Platin Protokoll från möte med Nationellt Programråd Diabetes den 10 september 2014 Tid: onsdagen den 10 september 2014 kl. 10.00 16.00 Plats:

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Förebyggande arbete med kostråd och fysisk aktivitet Viktnedgång med hjälp av KBT

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) I. Första sidan - Diagramförteckning II. III. IV. Fetmaepidemin startade med en knyck med de nya kostråden, först i USA och strax därefter i

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Inspiration mat och motion!

Inspiration mat och motion! Friskvården i Värmland inbjuder till nationell konferens Inspiration mat och motion! Konferensen är en start på Ett friskare Sverige som sätter fokus på goda matvanor, ökad fysisk aktivitet och minskat

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Den sockersjuke Värmlänningen 11 12 september 2014 Sunne

Den sockersjuke Värmlänningen 11 12 september 2014 Sunne Fotograf: Herman Hamnqvist Till: Verksamhetschef/Huvudman och läkemedelskommitté. Kopia av inbjudan skickas till målgrupp angiven i inbjudan. Juni 2014 Inbjudan till terapiinriktad utbildning Den sockersjuke

Läs mer

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Samverkansberedningen

Samverkansberedningen 1 (6) Landstingets kansli 2014-10-20 Kansliavdelningen, Justerat 2014-11-03 SB 6/2014 Samverkansberedningen Tid Måndagen den 20 oktober 2014 kl. 9-11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Sida 1 Ett av Sveriges viktigaste nummer Sida 2 Målet och visionen: 1177 det självklara numret för råd om vård på samma sätt som 112 är numret för

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? 2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

KAS kvalitetsansvarig sjuksköterska

KAS kvalitetsansvarig sjuksköterska KAS kvalitetsansvarig sjuksköterska Helena Johansson Jönköping Annika Pantzar Jönköping Ingvor Andersson Jönköping Mats Ringblom Kalmar Kristina Svensson Kalmar Helen Nilsson Kalmar Anne-Lie Neumann Östergötland

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer