En rapport från Världsdiabetesdagen 2012 och den nationella konferensen Hur tar vi initiativet i kampen mot diabetes? i Stockholm den 14 november

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En rapport från Världsdiabetesdagen 2012 och den nationella konferensen Hur tar vi initiativet i kampen mot diabetes? i Stockholm den 14 november"

Transkript

1 En rapport från Världsdiabetesdagen 2012 och den nationella konferensen Hur tar vi initiativet i kampen mot diabetes? i Stockholm den 14 november Mötet arrangerades av det Nationella Diabetesteamet och Dagens Medicin.

2 Över 120 deltagare hade samlats på Nalen i Stockholm för att diskutera vilka åtgärder som behövs för bättre prevention och behandling av diabetes. Diabetes kräver ett Rapporten från den nationella konferensen på Världsdiabetesdagen har producerats av Dagens Medicin Agenda. Texter: Carina J Hansson. Foto: Niklas Larsson, Bildbyrån. Layout: Erika Jonés, Bokstavstyp AB. Produktionsansvarig: Maja Florin, Dagens Medicin Agenda. Rapporten har tagits fram med stöd från Novo Nordisk. Världsdiabetesdagen instiftades 1991 av WHO och International Diabetes Federation då man noterade en snabbt stigande incidens av diabetes i världen. Det valda datumet den 14 november sammanfaller med Frederick Bantings födelsedag, en av de forskare som 1921 lyckades rena insulin så att det blev möjligt att behandla patienter med typ 1 diabetes. Diabetessjukdomarna fortsätter att öka och i tredje världen räknar man med en nära nog fördubbling under de kommande decennierna medan vi i Europa förväntar en ökning på 20 procent. Förutom livsstilsförändringar beror ökningen på att människor blir äldre och att sjukdomspanoramat ändras från behandlingsbara infektionssjukdomar till metabola sjukdomar. Av dessa faktorer kan livsstil med dåliga kostvanor och fysisk inaktivitet ledande till fetma och tidigare insjuknade i diabetes, påverkas med primärpreventiva åtgärder. Den höga och stigande sjukligheten bland unga arbetsföra individer och kostnaderna för sjukvård

3 Ett steg för att ta initiativet i kampen mot diabetes På Världsdiabetesdagen den 14 november 2012 bjöd det Nationella Diabetesteamet och Dagens Medicin in till en nationell konferens med rubriken Hur tar vi initiativet i kampen mot diabetes? Syftet med konferensen var att på nationell nivå diskutera behovet av en kraft samling i kampen mot diabetes. Över en miljon svenskar har i dag diabetes eller är i riskzonen för att utveckla sjukdomen. Ökningen av fetma och diabetes är den i dag allvarligaste utmaningen för folkhälsan patienter med diabetes har en hög samsjuklighet med andra kroniska sjukdomar. Gör vi inte något åt problemet nu kommer en allt större del av hälso- och sjukvårdsbudgeten att belastas av kroniska sjukdomar, där diabetes står för den största bördan. Under dagen diskuterades en rad angelägna frågeställningar: Vilka åtgärder krävs i folkhälsoarbetet för att vända trenden? Vad kan vi uträtta gemensamt för att förhindra att fler insjuknar i diabetes. Vilka mål ska vi ha för diabetesvården i Sverige när är vi nöjda? Vad kan regioner och landsting gemensamt uträtta med sitt nya initiativ med ett nationellt programråd? Vilka strategier behövs för att återta initiativet i förbättringen av diabetikernas hälsa? I denna rapport från konferensen presenterar vi ett sammandrag av dagens program för att ge en inblick i diskussionerna och slutsatserna om hur vi tar initiativet i kampen mot diabetes. samlat grepp från hela samhället och socialförsäkring riskerar inte bara välfärden utan hela det ekonomiska systemet. De utmaningar som de kroniska sjukdomarna ställer kräver ett samlat grepp med engagemang inte bara från sjukvården utan från hela samhället. Mot den bakgrunden tog Danmark i egenskap av värdland för EU initiativ till European Diabetes Leadership Forum i Köpenhamn den april Till detta forum inviterades hälso- och sjukvårdspolitiker från både EU och utanför EU för att diskutera framtida strategi för att med gemensamma krafter möta dagens och morgondagens behov. Årets nationella konferens på Världsdiabetesdagen var en fortsättning på denna diskussion och arrangerades av Nationella Diabetesteamet i samarbete med tidningen Dagens Medicin. Nationella Diabetesteamet är ett gemensamt intresse organ för patienterna (Svenska Diabetesförbundet), vuxen- och barndiabetologer (Svensk Förening för Diabetologi och Barnläkarföreningens sektion för diabetes), Diabetessjuksköterskeföreningen (SFSD) samt dietister inom diabetesvården (DRF). Programmets fokus var prevention i form av folkhälsoåtgärder, optimerad behandling av dem som redan har sjukdom samt hur vi motverkar senkomplikationer. Mötet samlade en diger skara av företrädare för patienter och profession, liksom beslutsfattare inom hälso- och sjukvårdssektorn och ledde till tvärprofessionella diskussioner och förslag till åtgärder. Välkommen att ta del av de viktiga diskussioner som fördes under dagen, där bland andra socialminister Göran Hägglund presenterade en plan för bättre vård åt patienter med kroniska sjukdomar. Mona Landin-Olsson professor och överläkare, en av företrädarna för Nationella Diabetesteamet

4 Socialminister Göran Hägglund kunde i sitt inledningstal berätta att regeringen avsatt pengar i budgeten för ett arbete med att utveckla en nationell strategi för kroniska sjukdomar. Sjukvårdens stamkunder ska få bättre vägar in i systemet, lovade han. Göran Hägglund vill inte låta sig nöjas med att svenskarna har en hyfsad folkhälsa. Satsar på strategi för kroniskt sjuka Om man gått vilse tillräckligt länge är det lätt att känna sig hemma. Vad jag menar med det är att vi inte får vara nöjda och slå oss till ro bara för att vi har en så pass bra folkhälsa i Sverige, sett ur ett internationellt perspektiv. Det finns fortfarande mycket som kan göras för att förbättra det förebyggande arbetet för en ännu bättre folkhälsa, sade Göran Hägglund i sitt inledningstal på den nationella konferensen på Världsdiabetesdagen. För första gången har vi nu en lag om att den skolmat som serveras i grundskolan ska vara näringsriktig. Det är på tiden. Göran Hägglund Alla ska få en bra start Som exempel har regeringen avsatt pengar i budgeten för att nu inleda ett arbete med att utveckla en nationell strategi för kroniska sjukdomar. Regeringen har också nyligen tagit fram en skrivning över hur de vill förnya folkhälso politiken med delvis nya perspektiv. Vi vill självklart att alla barn ska få en bra start i livet och här spelar föräldrarna en stor roll. Men även MVC, BVC, elevhälsan och övrig hälso- och sjukvård har en mycket strategisk och viktig roll för att förebygga utveckling av barnfetma och diabetes. Detsamma gäller idrottsrörelsen, som vi avsätter mycket pengar till, samt att vi har en samhällsplanering som främjar rörelse och aktivitet hos invånarna, sade Göran Hägglund. Tror inte på pekpinnar Han tror inte på pekpinnar när det gäller att försöka förändra människors levnadsvanor. I stället är det av största vikt att patienterna involveras och ses som en samtalspart i vården. Ju mer kunskap och känsla av delaktighet, desto bättre resultat. Här vore det enligt socialministern av stort värde om invånarna, framför allt de med kroniska sjukdomar, fick ett personligt hälsokonto en säker elektronisk plats för personlig vårdinformation. Folkhälsoläget år 2012 visar på många positiva förändringar. Medellivslängden har ökat, tobaksrökning och alkoholkonsumtion har minskat, den sistnämnda för första gången på tio år. Men tyvärr fortsätter svenskarnas medelvikt att öka. Den senaste tiden har vi vidtagit ett flertal åtgärder för att komma till rätta med detta. Som ett exempel har vi för första gången i Sverige nu en lag om att den skolmat som serveras i grundskolan ska vara näringsriktig. Det är på tiden, avslutade Göran Hägglund.

5 Nationella Diabetesteamet: Vad är viktigast att prioritera i kampen mot diabetes? Fredrik Löndahl, ordförande, Svenska diabetesförbundet: Viktigast är att nå ut med information till beslutsfattare, befolkning och vårdpersonal om hur komplex sjukdomen diabetes är. Kunskapen är för låg och regeringen måste nu ta folkhälsosjukdomar på största allvar. Britt Marie Carlsson, ordförande, Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård: Att vi får igång en diskussion om förbättrad folkhälsa för att undvika att fler drabbas av diabetes. Det krävs att regeringen påbörjar ett sådant arbete för att få tillstånd en nationell strategi. En global epidemi med hög dödlighet Om 20 år beräknas antalet personer med diabetes vara uppe i över en halv miljard, enligt professor Claes-Göran Östenson. Gunilla Willsteen, ordförande i referensgruppen för diabetes, Dietisternas Riksförbund: Vikten av preventionsbegreppet. Här finns många och enkla grepp att ta. Till exempel att skolan har tydliga mål för skollunchen, hemkunskapen och idrotten, samt att livsmedelsindustrin samarbetar med Livsmedelsverket om information om hälsosam mat. Svante Norgren, Svenska barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes: Att flagga för och sprida kunskap om typ 1-diabetes som ofta drunknar i uppmärksamheten kring typ 2 diabetes. Patienterna måste få tillgång till de nya arbetssätt och hjälpmedel som finns. Mona Landin-Olsson, ordförande, Svensk förening för diabetologi: Att alla diabetiker i landet får tillgång till de bästa läkemedlen och den bästa tekniska utrustningen. Det vill säga, lika och lika god vård över hela landet. Claes-Göran Östenson, professor i endokrinologi vid Karolinska institutet, gav en snabb och omfattande genomgång av diabetesproblematiken i världen. I dag vet vi att 366 miljoner människor i världen har typ 2-diabetes, en siffra som beräknas öka till 552 miljoner Den största progressen sker i utvecklingsländerna, där Afrikas befolkning kommer att få den största ökningen mer än en fördubbling. Så visst kan man säga att diabetes är en global epidemi med hög dödlighet. Över 4,6 miljoner människor dör i diabetes i världen varje år, konstaterade Claes-Göran Östenson. När det gäller Sverige är det ovanligt att barn drabbas av typ 2-diabetes, vilket tyvärr inte är fallet i utvecklingsländerna. Det är dock betydligt vanligare än vi tror att människor i Sverige har pre-diabetes. Många vet inte om det förrän de drabbats av en hjärtinfarkt och då har de plötsligt att acceptera två diagnoser, berättade Claes-Göran Östenson. Därför är det viktigt att sjukvården i tid hittar dessa personer. Ålder och ärftlighet riskfaktorer Ju äldre vi blir desto fler riskfaktorer. Kanske kan åldrandet i sig leda till en utveckling av diabetes. Vi vet i dag att det är ett 40-tal faktorer som påverkar utvecklingen av diabetes, det vill säga inte bara fetma. I stället är det en kombination av arvsanlag och livsstil, sade Claes-Göran Östenson. Han vill slå ett slag för att satsa mer pengar på livsstilsforskning. Kanske skulle vi kunna utveckla skräddarsydda behandlingar, baserat på kunskap om hur till exempel rökning påverkar en person med samtidig genetisk risk för att utveckla typ 2-diabetes.

6 Ta itu med behandlingsskillnaderna mellan olika delar av landet. Sätt in tidiga insatser i förskola och skola för goda levnadsvanor. Satsa på screening och förebyggande vård. Gör något!, uppmanade företrädare för profession och patienter. En enad front med krav på bättre och likvärdig vård Soffia Gudbjörnsdottir från Nationella diabetesregistret sammanfattar sitt budskap med: Vi vet hur det ser ut. Vi vet hur det ska vara. Ta fram verktygen gör något! De skillnader som i dag råder inom diabetesvården i de olika landstingen är som Postkodlotteriet. Vissa landsting tillstyrker insulinpump, andra inte alls. Hälften av diabetikerna i landet får lipidsänkande läkemedel och de andra hälften inte. Kan någon tycka att detta är acceptabelt? Mona Landin-Olsson, ordförande i Svensk förening för diabetologi, pekade på att en bra diabetesvård måste få kosta, därför att alternativet är dyrare. I dag utgör läkemedel 5 procent och hjälpmedel 2 procent av den totala budgeten för diabetesvården. Visst kan vi lösa svårläkta fotsår med en amputation, men det är knappast vare sig humant eller kostnadseffektivt för samhället. Vem ska screenas och hur? Britt-Marie Carlsson, ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, lyfte den svåra frågan om screening. De skillnader som i dag råder inom diabetesvården är som Postkodlotteriet. Vissa landsting tillstyrker insulinpump, andra inte alls. Soffia gudbjörnsdottir Förr, som ny sjuksköterska i diabetesvården, var det inte ovanligt att vi fick in patienter med tidigare icke känd diabetes som redan hade utvecklat många komplikationer. Så är det tack och lov inte så ofta i dag. Företrädare för patienter och profession hade skarpa budskap till politikerna. Bra diabetesvård kostar pengar, men dålig vård är ännu dyrare. De skillnader som i dag finns mellan olika delar av landet är oacceptabel. Ju tidigare man hittar patienter med diabetes desto bättre. Frågan är om det även gäller pre-diabetiker. Är det rätt att screena även för denna grupp? Jag skulle vilja att vi fick ett konkret och tydligt uppdrag att utreda vilka som ska screenas och hur. Kanske något som skulle kunna ingå i en nationell strategi för diabetesvården, som vi anser behövs, framhöll Britt-Marie Carlsson. Omfördela resurserna Fredrik Löndahl, ordförande i Svenska Diabetesförbundet, riktade ett skarpt budskap till politikerna i auditoriet. Vi vill att resurserna omfördelas när det gäller diabetesvården. Mindre kostnader för amputerade fötter och mer till förebyggande vård och behandling, tack. Britt-Marie Carlsson Fredrik Löndahl Soffia Gudbjörnsdottir Satsa på barnen Gunilla Willsteen, ordförande i referensgruppen för diabetes, Dietisternas riksförbund, och Svante Norgren, ordförande i Svenska barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes, satte fokus på barnen. Med enkla medel går det att intressera barn i förskole åldern för goda kostvanor, genom att låta dem vara med och laga förskolans lunch. I grundskolan finns andra möjligheter, exempelvis att öka kunskapen om kostens betydelse för hälsan hos lärarna. Svante Norgren: Vi måste hjälpas åt och utveckla ett teamarbete. Barn är inte små vuxna. Det finns stora variationer i kunskap och arbetssätt och vi behöver resurser som är utvecklade för barn. Till exempel insulinpumpar anpassade för barn.

7 Englands fight mot diabetes hälsokontroller och livsstilsråd för alla Dr Rowan Hillson, National Clinical Director for Diabetes, Department of Health I England genomför nu regeringen en stor nationell satsning för att försöka stoppa ökningen av typ 2-diabetes. Genom att införa hälsokontroller av alla invånare mellan 40 och 74 år hoppas man kunna hitta dem som är i farozonen och sätta in åtgärder tid. Rowan Hillson, som arbetar på uppdrag av den brittiska hälsoministern som National Clinical Director for Diabetes, var inbjuden till den nationella konferensen på Världsdiabetesdagen för att berätta om satsningen. För att inte belasta primärvården har vi en särskild organisation som ansvarar för hälsokontrollerna. Vi använder oss också av nya grepp för att försöka nå fler, exempelvis genom att låta apoteken göra testerna. Genomslaget ser dock olika ut i olika delar av landet. På vissa ställen har man nått 80 procent av befolkningen, på andra håll mindre än 50 procent. Risken är att vi inte når dem som har störst behov, konstaterade Rowan Hillson. Hon medgav att hon är avundsjuk på det svenska diabetesregistret. Jag kan bara beklaga att vår diabete svård inte varit lika framgångsrik som er. Visst har vi kommit långt i England, men vi har också lång väg kvar att gå, berättade hon. Diabetes ökar snabbast av alla folksjukdomar i England och orsakar fortfarande många komplikationer som blindhet, amputationer och för tidig död. Något som nu ska försöka åtgärdas via olika informationsinsatser, till exempel om vikten av att kontrollera och följa upp förändringar i ögon och fötter. Läs mer på: Rowan Hillson, National Clinical Director for Diabetes Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården Programråd ska samordna och sprida goda exempel Christian Berne (t v), Tony Holm och Sophia Björk berättade om hur det nationella programrådet ska arbeta. Det nationella programrådet är ett initiativ från hälso- och sjukvårdsdirektörerna i regioner och landsting för att ta fram underlag för hur ny kunskap om riktlinjer, vårdprogram och beslutstöd för uppföljning ska införas i den kliniska vardagen. Diabetes är det första pilotprojektet och ordförande för programrådet för diabetes är professor Christian Berne. Han samarbetar med projektledarna Tony Holm och Sophia Björk på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. På Världsdiabetesdagen presenterade de sina prioriteringar för arbetet det närmaste året. Många jobbar med samma sak i dag utan samordning. Vi har räknat till över 100 vårdprogram om diabetes, med ungefär samma innehåll. Behöver vi verkligen uppfinna hjulet om och om igen, sade Christian Berne. Det nationella programrådet vill i stället få till en nationell, bred och bra kvalitets nivå som är byggd på den senaste kunskapen om diabetes. I dag har vi inte en jämlik vård i landet, vilket visar att det inte fungerar att alla driver utvecklingen i sin egen kupé. Vi måste lära av varandra, fortsatte han. 15 experter knutna till rådet Syftet med programrådet är att öka en nationell samverkan för att uppnå en mer jämlik och kunskapsbaserad diabetes vård över hela landet. Programrådet ska bland annat titta på gemensamma förbättringsområden utifrån öppna jämförelser och den nationella utvärderingen av diabetesvården som gjordes För att nå ut till alla landsting och vårdenheter krävs en infrastruktur. Alla landsting har fått nominera kliniska experter till rådet. I dag är 15 experter knutna till rådet.

8 Många med diabetes lider av depression. Eva Melin forskar om orsakerna. Lägg in ännu mer hjärta i behandlingen av diabetes Professor Lars Rydén leder arbetet med de nya europeiska riktlinjerna för behandling av diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Kan vi hjälpa kroppen genom att behandla själen vid diabetes? Eva Melin, doktorand, specialist i allmänmedicin och pediatrik, Vårdcentralen Strandbjörket, Växjö. Kropp och själ hör ihop, därför ska vi behandla båda. Depression är dubbelt så vanligt hos människor som har diabetes och särskilt kvinnor är drabbade. Även ätstörningar som bulimi och anorexi är dubbelt så vanligt förekommande bland tonårstjejer med diabetes, jämfört med dem utan diabetes, berättade Eva Melin, som till vardags arbetar som allmänläkare vid vårdcentralen Strandbjörket i Växjö. Tyvärr är det vanligt att unga tjejer medvetet tar för lite insulin i syfte att gå ner i vikt. Det är allmänläkarna som är framtidens diabetesläkare, fastslog Lars Rydén, senior professor i kardiologi när han på Världsdiabetesdagen diskuterade diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Med det menar han att åtgärder måste starta i tid för att undvika utveckling av diabetes och de följdsjukdomar som sjukdomen för med sig hos dem som redan har drabbats. En samlad bild av risken Intresserade och initierade allmänläkare kan via undersökningar av blodsocker- och blodfettsnivåer, konkreta råd om livsstil med mera, skapa sig en total bild av en individs samlade risk för att utveckla diabetes. Därefter kan de, om behov finns, remittera vidare till andra specialister. Den dominerande orsaken till att diabetiker dör i förtid är på hjärt-kärlkomplikationer. Hjärt-kärlkomplikationer står också för den största delen av kostnaderna när det gäller diabetesvård på sjukhus. Om två år kommer nya europeiska riktlinjer för diabetes och hjärt-kärlsjukdom, ett arbete som Lars Rydén leder. Han konstaterar att dödligheten i hjärtinfarkt har sjunkit även hos personer med diabetes, men fortfarande har de en 30-procentig ökad risk. Det är framför allt kvinnorna som vi ska ge uppmärksamhet och bry oss om! När kvinnor får diabetes är de nämligen mer drabbade av följdsjukdomar jämfört med män. En ond cirkel På Världsdiabetesdagen presenterade Eva Melin forskningsresultat som visar att patienter som både har diabetes och depression, ofta hamnar i en ond cirkel där depressionen ger nedsatt följsamhet till diabetes behandlingen. Hyperglykemin i sig påverkar också humöret. Eva Melin beskriver att man i studier visat på att hyperglykemi är en riskfaktor för att utveckla alexitymi, ett tillstånd där den drabbade har svårt att identifiera och beskriva egna och andras känslor. Därtill har de svårigheter att särskilja känslor och kroppsliga sensationer. Andra riskfaktorer för utvecklande av alexitymi är depression, ångest och stress samt även bukfetma. Patienter med depression har också högre grad av riskbruk, särskilt rökning är en vanligt förekommande riskfaktor. Det ökar i sin tur ytterligare sjukligheten hos våra patienter med samtidig diabetes och depression, berättade Eva Melin.

9 Samtliga deltagare på den nationella konferensen på Världsdiabetesdagen samlades på eftermiddagen för att i rundabordssamtal diskutera hur de gemensamt vill lösa kampen mot folksjukdomen diabetes. Många kreativa förslag presenterades med nationell helhetssyn, samarbete och prevention som en röd tråd. Rundabordsdiskussioner: Många goda förslag på initiativ i kampen mot diabetes Bord 1: Samtalsledare Bo Ahrén, professor i klinisk metabol forskning, Lunds universitet. Primärpreventiva åtgärder är inte en åtgärd som kan lösas på en nivå. Det här är sammankopplat och komplext. Vi gillade socialministerns tankegångar om ett individuellt hälsokonto. Men vi vill gå längre och utvidga idén med hälsokontot på fler nivåer, på vårdcentrals-, klinikoch kommunal nivå. Låt oss kalla det ett folkhälsokonto. Skapa resurser för att utveckla detta. Bord 2: Samtalsledare Lars Rydén, senior professor i kardiologi, Karolinska institutet. Vi har ett enkelt och snabbt genomförbart förslag. Lägg ett screeningformulär i väntrummen på landets vårdcentraler. I dag är kostnaden för prevention 5 procent av den totala kostnaden för diabetesvården. Lägg över 2 procent från de övriga 95 procenten så kommer vi att kunna nå mycket långt. Det är politikerna, som via ekonomiska incitament, har möjligheten att styra. Gör det, och betydligt hårdare än idag. Bord 2 ville satsa på screening."lägg ett screeningforumlär i väntrummet." Bord 3: Samtalsledare Stig Attvall, docent, överläkare Diabetecentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset. I dag har landstingen vitt skilda ekonomiska förutsättningar, vilket tydligt syns på den ojämlikhet som råder för landets diabetiker när det gäller tillgång till nya läkemedel och hjälpmedel. Dagens system är innovationshämmande och därför vill vi ha en statlig finansiering av läkemedel och hjälpmedel. Det ska vara fritt för alla diabetiker och en fri nyttighet för behandlande klinik. Först då kan vi uppnå behandlingsmålen. Bord 4: Samtalsledare Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning, Karolinska institutet. I dag uppnår vi inte de behandlingsmål som vi önskar. Vi måste starta mycket tidigare redan i början av en diabetesutveckling. För detta krävs en ekonomisk ersättning. Vårt förslag är att satsa på betydligt tätare kontroller. Diabetiker mår Bord 3 ansåg att staten måste garantera en god kvalitet i diabetesvården med statlig finansiering. bra av det och att ha en fast kontaktperson i vården. Satsa även på IT-baserad modern patientutbildning, möjligheter till tätare kontakt med dietist, diabetessjuksköterska och kurator. Bord 5: Samtalsledare Anders Forslund, barnläkare, Akademiska sjukhusets överviktsenhet för barn. Vi vet att diabetespatienten behöver känna en ökad delaktighet i vården. Här anser vi att det behöver utvecklas ersättningssystem som möjliggör att vi kan uppnå en mer individualiserad vård. Bord 6: Samtalsledare Tomas Fritz, specialist i allmänmedicin, diabetesforskare, Sickla hälsocenter, Nacka. Grundläggande är att försöka se till att människor inte drabbas av diabetes, det vill säga kraftfulla primärpreventiva åtgärder. Vi måste hitta lösningar på hur vi tidigt ska lyckas påverka människors matvanor till att bli hälsosammare samt

10 Fettskatt, nej tack! Nationell diabetesstrategi, ja tack! att skapa en bostadsmiljö som uppmuntrar till fysisk aktivitet. Här har livsmedelsindustrin ett stort ansvar, till exempel för att undvika tillsättning av socker i våra matvaror med mera. Även stadsplanerarna måste tänka nytt och annorlunda än i dag. Bord 7: Samtalsledare Stefan Jansson, distriktsläkare, diabetesforskare, Brickebackens vårdcentral, Örebro. Den höga förekomsten av depression hos patienter med diabetes har varit en av frågorna vid vårt bord. Vi anser att det finns goda skäl att lägga till patienter med depression till de riskgrupper som bör screenas för diabetes. Bord 8: Samtalsledare Lena Landstedt- Hallin, överläkare, processledare diabetes och endokrinologi, Danderyds sjukhus. Vi måste ställa krav på att vården är jämlik i landet! Det är otillständigt att vården och tillgången till behandling styrs efter i vilket landsting man bor. Vi vill att det införs en kronikergaranti som innefattar minst ett läkarbesök och ett sjuksköterske besök per år! Bord 9: Samtalsledare Stephan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning, Karolinska institutet. Vi har diskuterat runt ett flertal möjliga vägar för att i tid hindra utveckling av fetma och risken att utveckla diabetes. Skatteväxling att som i Danmark beskatta socker och fett? Tveksamt. Att bedriva skräckpropaganda, till exempel skräckbilder på sjuka organ som vissa länder infört på cigarettpaket? Nej! Att kopiera Missing people till Missing calories? Kanske det. Vi tror dock att det krävs en nationell strategi som ska genomsyra samhället i stort. Det måste börja tidigt, redan på mödravården, i skolan, i tandvården med flera inrättningar. Vi måste alla samarbeta och lära av varandra. Bord 10: Samtalsledare Carl-Johan Östgren, professor i allmänmedicin med inriktning på kardiovaskulära riskfaktorer vid typ 2-diabetes, Linköpings universitet. Vi har uppehållit oss kring värdet av den kliniska forskningen i Sverige. Här har vi av tradition varit duktiga i ett internationellt perspektiv, vilket gett spinn off effekt på diabetesbehandlingen. Sam arbetet med läkemedelsindustrin har dock försvårats avsevärt. Vad kan göras för att återskapa en möjlighet till bättre samarbete mellan forskning och industri? Bord 11: Samtalsledare Mona Andersson, verksamhetschef, Solljungahälsans vårdcentral, Örkelljunga. Vi har resonerat kring den debatt artikel som fanns i dagens upplaga av Aftonbladet med krav på en nationell diabetesstrategi. Det finns i dag nationella helhetsgrepp på exempelvis alkohol- och tobaksområdet. Det finns en nationell strategi när det gäller cancer. Det är hög tid att ta ett motsvarande helhetsgrepp för diabetes en av vår tids snabbast växande folksjukdomar. Bord 12: Samtalsledare Janeth Leksell, styrelseledamot i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård. Även vi gillar idén med ett individuellt hälsokonto. Vi vill också få till stånd en specialistutbildning i diabetesvård för sjuksköterskor. Något vi saknat länge. Det är oerhört angeläget. Vi vet att detta förslag ligger på regeringens bord. Det brådskar. Bord 13: Samtalsledare Britt-Marie Carlsson, ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård. Kort och gott kan man säga att målet med diabetesvården är att vi slipper träffa nya patienter med diabetes. Vi vill ha en nationell strategi som främjar goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Är det något som kan bli möjligt tro och om, när? Bord 9 framhöll betydelsen av tidiga åtgärder för goda levnadsvanor, med start redan i mödravården.

11 I panelen ingick, fr v, Mats Eriksson (M), Helene Öberg (MP), Helén Eliasson (S), Anette Jansson, Livsmedelsverket, Josef Milerad, Skolläkarföreningen, Elisabet Rytter, Livsmedelsföretagen (skymd) samt Maja Uebel, Riksidrottsförbundet. Diskussionen leddes av Mikael Nestius, Dagens Medicin. Panel med aha-upplevelser att ta hem Efter rundabordsdiskussionerna fanns en panel med politiker och företrädare för myndigheter och organisationer tillgänglig för att ge svar direkt på frågorna och förslagen från de runda borden. Många av er föreslår olika primärpreventiva insatser som också kräver ökade ekonomiska resurser. Här vill jag framföra att vi inom Miljöpartiet föreslagit en hälsomiljard istället för dagens kömiljard. Vi anser att ersättningen ska utgå och börja på en helt annan vårdnivå jämfört med i dag, sade Helene Öberg (MP). Josef Milerad, skolläkare och styrelseledamot i Skolläkarföreningen, menade att primärpreventiva åtgärder måste starta redan i skolan. Skolhälsovården är den minst utnyttjade resurs vi har i vården. Där vägs, mäts och följs våra barn men ingen samlar ihop och sammanställer dessa data. Rektorerna har ju knappast ett uttalat folkhälso ansvar. Förslaget på ytterligare ersättning för tätare kontroller och fler professioner i diabetesvården, till exempel kuratorer, kommenterades av Helen Eliasson (S), ordförande i sjukvårdsutskottet i Västra Götalandsregionen. I Västra Götalands ersättningsmodell till primärvården ingår krav på att primärvården ska ha en diabetessjuksköterska. Men jag är betänksam när det gäller hur mycket politiker ska gå in och styra vården. Räcker det inte med att vi har styrt via vårdvalsmodellens utformande? Bra förslag med screeningformulär i väntrummet. Jag håller helt med om att resurserna måste öka, det vill säga flyttas från sjukhusvården till mer primärpreventiva insatser och screening. Det är dyrt nedströms och billigt uppströms, sade Mats Eriksson (M), regionråd i Halland och ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation. När det gäller den ojämlika tillgången på insulinpumpar och att vissa landsting gått över till icke godkända läkemedel, så tar jag med mig frågan. För mig var detta en aha-upplevelse Jag håller med om att resurserna måste öka till primärpreventiva insatser. Det är billigt nedströms och dyrt uppströms. mats eriksson som jag ska undersöka vidare, fortsatte Mats Eriksson (M). Mer fokus måste riktas på vinsterna som kan åstadkommas med förebyggande åtgärder. Vi arbetar för att hjälpa de olika idrottsföreningarna i landet, med att behålla de unga kvar i idrotten. Det är tyvärr vanligt att ungdomarna lämnar idrottsföreningarna när de kommit upp i 13-årsåldern,, sade Maja Uebel, verksamhetschef för idrottsutveckling, Riksidrottsförbundet. Anette Jansson, chef för rådgivningsenheten på Livsmedelsverket, välkomnade förslaget om en nationell handlingsplan en plan som kan omfatta flera olika delar i samhället, exempelvis stadsplanering, vård och skola. Vi fick nyligen ett helt nytt uppdrag från socialdepartementet som vi är mycket glada för. Det handlar om att stötta vården i deras förebyggande insatserna för att uppnå hälsosamma matvanor.

12 Novo-Nordisk var en av dagens huvudsponsorer. Rolf Danielsson (t v) och Magnus Barkstedt framhöll vikten av mötesplatser som möjliggör en öppen dialog mellan vårdprofessionen, politiker och tjänstemän. Då skapas en mycket bättre förståelse för varandras situation. Tomas Fritz sti quo te a seque nimporit aces dit Niklas volorat Ekdahl endipsaperro från Tandvårds- elignie och ndicili läkemedelsförmånsverket, est, sed saknade endem esti en diskussion nitatquo quo om optatur vad gendam samhället är sention redo att sequass betala itatem för läkemedel fugit expliquis. och hjälpmedel. Här med kollegan Malin Blixt. Den här dagen visar att det finns en bred insikt om att vi måste samarbeta för att nå bra resultat, sade Mats Eriksson (M), ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation. Jag tycker att dagen har innehållit en mycket bra mix av människor med stort inflytande i vården, sade Carl-Johan Östgren, professor i allmänmedicin, Linköpings universitet, här tillsammans med Morgan Wikström, regional market access manager, Novo nordisk, och Lena Landstedt-Hallin, överläkare, processledare för diabetes, Danderyds sjukhus. Det behövs ett samlat grepp kring folksjukdomarna, inte minst när det gäller primärvården och dess roll, framhöll Håkan Wittgren, vd i Läkarförbundet. Patienternas perspektiv var väl företrätt i diskussionerna under dagen. Här möts Anders Lönnberg (t h), ordförande i Storstockholms diabetesförening, Fredrik Löndahl och Birgitta Kihlberg, ordförande och vice ordförande i Svenska diabetesförbundet. De diskuterade bland annat förslaget att bilda ett Center of excellence för diabetiker i Stockholm.

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES För en jämlik och kunskapsbaserad vård 1 Mer jämlik och kunskapsbaserad diabetesvård Landsting och regioner har tillsammans etablerat nationella programrådet för diabetes

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Regionala diabetesrådet (RDR)

Regionala diabetesrådet (RDR) Regionala diabetesrådet (RDR) Vad har hänt det första året, (efter två möten)? Stefan Jansson, ordförande, med dr, specialist i allmänmedicin Örebro Representanter Stefan Jansson, ordf Jarl Hellman Lars

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter HSN 2008-10-21 p 15 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Carin Bokedal Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter Ärendet Landstingsstyrelsen har

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

BLÅBOK för bättre diabetesvård

BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård INNEHÅLL FÖRORD... 4 NATIONELLA DIABETESTEAMET... 5 DIABETES EN UTMANING FÖR SJUKVÅRDEN OCH ETT HOT MOT VÄLFÄRDEN... 10 FRÅGOR OCH SVAR OM

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

oktober 2016 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige nyheter och trender

oktober 2016 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige nyheter och trender oktober 2016 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige nyheter och trender Loka Brunn 28-29 november 2016 Hej! Välkommen till årets Diabetesdagar i Mellansverige!

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

BLÅBOK. för bättre diabetesvård

BLÅBOK. för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård FÖRORD Nationella Diabetesteamet bildades 2002 och är en paraplyorganisation för de riksomfattande intresse- och specialist föreningar som

Läs mer

BLÅBOK. för bättre diabetesvård

BLÅBOK. för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård FÖRORD Nationella Diabetesteamet bildades 2002 och är en paraplyorganisation för de riksomfattande intresse- och specialist föreningar som innefattar personer med diabetes

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

Stärk diabetesvården. Motion till riksdagen 2016/17:3220. Förslag till riksdagsbeslut. av Cecilia Widegren m.fl. (M) M188 Kommittémotion

Stärk diabetesvården. Motion till riksdagen 2016/17:3220. Förslag till riksdagsbeslut. av Cecilia Widegren m.fl. (M) M188 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3220 av Cecilia Widegren m.fl. (M) Stärk diabetesvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ta fram en nationell

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? 65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? CANCER HAR BLIVIT EN KRONISK SJUKDOM Politikerveckan i Almedalen är en viktig del av Nätverket mot cancers arbete för

Läs mer

Diabetes 2012. Unik konferens för dig som. diabetessjuksköterska! Moderator: Lena Hannerz, diabetessjuksköterska, Danderyds sjukhus.

Diabetes 2012. Unik konferens för dig som. diabetessjuksköterska! Moderator: Lena Hannerz, diabetessjuksköterska, Danderyds sjukhus. Unik konferens för dig som diabetessjuksköterska! Diabetes 2012 Diabetessjuksköterskans roll i vården! Senaste forskningen så kan du implementera nya rön och råd i ditt vardagliga arbete! Fysisk aktivitet

Läs mer

Center of Excellence. ett centrum för diabeteskompetens. Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet

Center of Excellence. ett centrum för diabeteskompetens. Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet Center of Excellence ett centrum för diabeteskompetens Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet Centrum för diabeteskompetens Centrum för diabeteskompetens Center

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version 1 Datum Vårt diarienummer Handläggare 2014 09 19 72/14 Lena Insulander Till Socialstyrelsen Nr diabetes 2014@socialstyrelsen.se Svenska Diabetesförbundets remissvar angående: Nationella Riktlinjer Diabetesvård

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes

Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes År 2008 Årg 21 Nr 3 Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes Bästa Diabetes-kollega! Hjärtligt välkomna till vackra Härnösand vid porten till Höga kusten den 15-16 maj 2008. Programmet

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

188/16 Motionssvar - Screening för typ 2- diabetes

188/16 Motionssvar - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-09-20 LS-LED15-1651-8 188/16 Motionssvar - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer: LS-LED15-1651 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsen

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

BLÅBOK för bättre diabetesvård

BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård 3:e omarbetade upplagan. Tryckt i juni 2016. INNEHÅLL FÖRORD... 4 DIABETES EN UTMANING FÖR SJUKVÅRDEN OCH ETT HOT MOT VÄLFÄRDEN... 6 VÅRA 10

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2008-12-16 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Överviktiga barn och ungdomar

Överviktiga barn och ungdomar Gruppledarutbildning Nyhet! Överviktiga barn och ungdomar Aktuell forskning om övervikt hos barn Prevention hur fånga upp barn i riskzonen? Behandling och behandlingsansvar inom BVC och skolhälsovården

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Utvecklingen för dem vi är till för Fler äldre Allt fler med långvariga sjukdomar och med flera samtidigt Ojämlik

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Diabetes. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Diabetes. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Diabetes Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Andersson, Gudrun Diabetes i balans : grundläggande kunskap för ett bra liv med typ-1 diabetes

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Jämlik hälsa och vård

Jämlik hälsa och vård Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer