Onkologisk rehabilitering Rapport från Nationella konferensen Hjärntumörer. Årets sjuksköterskor i cancervård: Elisabeth Calme och Pia Alvevik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Onkologisk rehabilitering Rapport från Nationella konferensen Hjärntumörer. Årets sjuksköterskor i cancervård: Elisabeth Calme och Pia Alvevik"

Transkript

1 Nummer Årets sjuksköterskor i cancervård: Elisabeth Calme och Pia Alvevik TEMA: Onkologisk rehabilitering Rapport från Nationella konferensen Hjärntumörer

2 innehåll nr Ledaren 4 Redaktören har ordet 6 Årets sjuksköterska i Cancervård Vårdhunden Livia en vän för livet på Lilla Erstagården 9 17 Porträtt: Gail Dunberger, onkologisjuksköterska, med dr 12 Cancerrehabilitering med patientens behov i centrum 15 Rehabilitering med samtal och yoga i Uppsala 17 Bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen betydelse av arbete och sjukskrivning vid bröstcancer Cancerrehabilitering ett sjukhusövergripande projekt för patientfokuserad och jämlik cancervård 21 Kontaktsjuksköterskan viktig för hjärntumörpatienterna stöd, information och tillgänglighet skapar trygghet och stabilitet 24 Svenska Hjärntumörföreningen Ny behandlingsmetod skonsammare för barn med hjärntumör 27 Ny behandling för äldre med hjärntumör 28 Årsmöte för Sjuksköterskor i Cancervård 24 maj Patientsamverkan i kunskapsutveckling workshop 15 maj i Stockholm Ny avhandling om patient- och vårdrelaterad fördröjning av diagnos vid malignt melanom 32 Cancerdrabbade barn lär sig fotografera i unikt fotoprojekt 34 Bilaga: Rapport 10:e Nationella konferensen i Cancervård Rapport från Den store kule dagen Debatt: Stora satsningar i svensk cancervård används pengarna rätt? 36 Krönika: Anna-Lena Sunesson 38 Nytt inom onkologi 40 Medlemssidor cancervården #

3 ledaren Bäste medlem 10:e Nationella konferensen i Cancervård! Två intensiva dagar i Stockholm med engagerade och nyfikna konferensdeltagare och med sommaren som knackade på dörren. Med den positiva feedback jag fick under konferensen och även efteråt, vill jag tacka alla involverade som gjort ett enormt arbete för att ro evenemanget i hamn och alla samarbetspartners som möjliggjort det arbetet. Temat för konferensen var inspiration, initiativ och innovation i evidensbaserad cancervård. Konferensen är viktig som källa till inspiration och idéer som vi kan ta med oss hem till vår egen vårdverklighet. Jag tror att den kan ge kraft till initiativ för att förbättra och utveckla cancervården med ansats från evidens. I vår iver att förändra, förbättra och strukturera cancervården, får vi inte glömma att skapa strukturer för utveckling och lärande också för oss som vårdar. Hur rustar vi oss själva som ska leverera? Det är och kommer att bli viktigare, med att vi har en struktur i våra organisationer för att säkerställa att sjuksköterskan får möjligheten att utvecklas för att leverera evidensbaserad kunskap och vård. Hur kan vi ge den bästa vården till cancerpatienter och tillfredställa den kvalitet av evidensbaserad vård som efterfrågas, om vi inte har utrymme för sjuksköterskor att utvecklas i sin profession? Det handlar inte om att genomföra vissa enstaka insatser utan att skapa en hållbar och kontinuerlig struktur i den organisation vi arbetar i. Annars kommer mål i till exempel cancerstrategin inte att kunna nås. Hur lyckas vi nå fram med evidensbaserad cancervård till patienterna? Hur lyckas vi med att ny evidens driver och förbättrar cancervården? Hur kan man kapitalisera på det initiativ och den förmågan som jag vet finns hos oss? Hur kan vi tillsammans påverka och driva mot en miljö som gynnar kontinuerlig kompetensutveckling? Hur kan vi i förlängningen skapa förutsättning för att nå målet evidensbaserad cancervård? Här finns inte ett enkelt och entydigt svar. Vi behöver stanna upp och granska den verklighet vi arbetar i och finna en hållbar lösning för att uppnå den kontinuitet i förbättringar och lärande som är nödvändig för att nå den bästa möjliga cancervården för våra patienter. En del i det arbetet kan vara att skapa en årlig nationell multiprofessionell mötesplats för att ta del av och dela med oss av professionernas olika kunskaper, tankar och erfarenheter för att minska sträckan mellan ny kunskap och våra patienter. Under årsmötet valdes Kristina Finnilä och Gail Dunberger in som nya styrelseledamöter. Vi hälsar dem hjärtligt välkomna. Den 11 oktober ordnar Sarkomnätverket Sarkomdagen, och Svenskt nätverk för vårdforskning i cancervård anordnar den 17 oktober en workshop om Patientsamverkan i kunskapsutveckling. Är det något ni vill ta upp på föreningens styrelsemöte eller uppmärksamma e-posta gärna, Vänligen, Per Fessé Per Fessé Ordförande, Sjuksköterskor i cancervård 4 cancervården #4 2012

4 redaktören har ordet Med texter och bilder för läsarnas respekt och intresse! Jag har precis läst en bok som heter Att skriva i tidning. En bok jag fått rekommenderad när jag blev redaktör för Cancervården. Författaren Sören Larsson blev journalist 1949, så en del exempel är väl lite väl mossiga, men i samband med den Nationella konferensen i Cancervård i Stockholm i maj hittade jag ett kapitel som jag tyckte stämde väldigt bra in på att vara konferensdeltagare eller kanske redaktör: Att samla fakta: Konferenser av alla de slag brukar det finnas gott om inom de flesta områden. De som hålls i Sverige bör du försöka delta i. En och annan konferens i utlandet kan också vara värdefull. På konferenser distribueras papper, och dem ska du ta hem. Du ska lyssna på föredragen och skriva rapporter till ditt arkiv. Och så ska du förstås träffa folk. Det är ofta i pauserna, vid kaffet eller lunchen, som du får de informationer som leder till beslutet att det här ämnet ska du ta upp till utförlig behandling i tidningen. Du måste noga följa det som händer och träffa de som verkar inom området. Försummar du detta förlorar du kontakten med utvecklingen, och det leder dig allt längre bort från dagens verklighet och från läsarnas respekt och intresse. Trots Sörens lite äldre sätt att uttrycka sig är jag benägen att hålla med om varje ord! Hela rapporteringen från vår konferens ligger som en bilaga till detta nummer, med texter och bilder för läsarnas respekt och intresse! I denna tidning gratulerar vi året sjuksköterskor i cancervård; Pia Alvevik och Elisabeth Calme och vi tar upp vikten av onkologisk rehabilitering. Bland mycket annat porträtterar vi Gail Dunberger som arbetar med rehabilitering på Jubileumskliniken på Salgrenska i Göteborg. Vi får också möta Cancerrehabteamet i Halmstad och lära oss hur rehabilitering kan gå till med samtal och yoga i Uppsala på RSY. Minitemat har vi vikt åt hjärntumörer. Bland annat skriver Carina Melander Bergström om kontaktsjuksköterskans viktiga roll för hjärntumörpatienter. Missa inte heller vårt reportage om vård hunden Livia som gör en ovärderlig insats på barn- och ungdomshospicet Lilla Erstagården. Detta och mycket mer inne i tidningen. Mycket nöje! Kristina Kristina Granewåg Redaktör, Sjuksköterskor i cancervård Tänkvärt Ju mer jag tänker på saken, dess tydligare tycks det mig att livet, helt enkelt, är till för att levas! Goethe 6 cancervården #4 2012

5 Elisabeth Calme Pia Alvevik Årets sjuksköterska i Cancervård 2012 Utmärkelsen årets sjuksköterska i Cancervård delades i år av två onkologi sjuksköterskor. Pia Alvevik och Elisabeth Calme från Radioterapiavdelningen, Onkologiska kliniken i Stockholm. Nomineringen skickades in av deras kollega Åsa Trogen Berg. Camilla Hultberg, chefsjuksköterska, Radiumhemmet avd P54, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjuhuset, styrelsemedlem i Föreningen sjuksköterskor i cancervård Nomineringen löd: Syster, oh syster, hör mig nu när jag blir stor vill jag bli som du kunna alla saker du kan och gör får jag välja vill jag bli precis som DU På detta enkla sätt önskar jag Åsa Trogen Berg onkologisjuksköterska på Radioterpiavdelningen, Radiumhemmet, i Solna nominera mina kollegor Pia Alvevik och Elisabeth Calme till årets sjuksköterska i cancervård Våren 2011 hände det som bara inte får hända. Jag hittade en knöl i vänster bröst. Knölen var inte av snäll sort utan väldigt elak. Snabba ryck och tre veckor senare lagom till midsommar påbörjas behandling. Sex kurer cytostatika, operation och sist men inte minst strålbehandling. Där stod jag mitt i livet med min livskris, inte längre som professionell sjuksköterska utan nu också som patient på min egen hemavdelning. Vägen genom vården kantades av mänskliga möten, de allra flesta bra sådana, men några helt outstanding! Jag vill på detta sätt belysa vikten av det sjuksköterskor gör varje dag i tysthet, det där som inte ger något extra på lönesamtalet/utvecklingssamtalet, det där som förväntas av oss dagligen men som vissa, och i det här fallet handlar det om mina kollegor Pia och Bettan, fulländat. Det där som får mig att önska att när jag blir stor vill jag vara precis som de är. Det handlar om mänskliga möten och relationer i en högteknologisk vårdmiljö. Ett allomfattande och grundläggande behov hos människan är kontakt och samspel med andra människor. Under livets gång knyter vi band och skapar relationer till människor runt omkring oss. Det gäller alla situationer i livet, både privata och professionella. Relationen mellan sjuksköterska och patient finns alltid omnämnd i litteraturen som del i omvårdnadsarbetet. I en god vårdrelation är sjuksköterskans egenskaper, som kompetens och professionellt förhållningssätt, viktiga och främjar en ömsesidighet i relationen så att trygghet och tillit kan skapas. För mig handlade det om: cancervården #

6 KOMMUNIKATION Redskapet som möj liggör utbyte av känslor. Genom kommunikation förmedlade Pia och Bettan trygghet, de uppfattade mina behov och förebyggde lidande. Inte bara via sin verbala kommunikation utan också via närvaro och kroppspråk. TILLIT Bygger på ömsesidig respekt, ärlighet, kontinuitet, förtroende och personlig integritet. Tillit innebar för mig som patient att få visa/kunna visa min sårbarhet och känna mina kollegors kompetens och medmänsklighet. EMPATI Att de både i ord och handling kunde visa förståelse genom att uppfatta känslor. Känslan av att ha fått bra vård handlar i slutändan om mänskliga relationer och att det finns de som är riktigt duktiga på det <3. Jag möter Pia och Elisabeth några veckor efter prisutdelningen på Marina Tower. Båda berättar hur stort och känslosamt det var att få utmärkelsen Årets sjuksköterska i Cancervård (Pia kunde inte närvara på själva prisutdelningen). Både Pia och Elisabeth berättar att de har fått mycket positiv respons från sina kollegor och även ifrån sina anhöriga och vänner. Det var en speciell situation som de ställdes inför och som inte är helt ovanlig för onkologisjuksköterskor, att under samma vårdtillfälle båda var kollega och sjuksköterska. Jag möter två mycket ödmjuka sjuksköterskor som talar med stor värme om alla sina patienter. Hur viktigt det är att förutom den rent teknisk-onkologiska kompetensen även kunna förmedla trygghet, tillit och alltid vara mentalt närvarande i ett patientmöte. De talar mycket om respekten för patienten och om hur viktigt det är att bibehålla patientens integritet i alla situationer. När vi avslutar intervjun säger Elisabeth Jag har ett helt ljuvligt jobb Pia tittar upp och ler stort ja, det håller jag med om att vi har. n 8 cancervården #4 2012

7 Foto: Ann Edner Livia finns där för alla. Även för de sjukaste barnen som kanske inte själva aktivt kan leka med henne. Vårdhunden Livia en vän för livet på Lilla Erstagården I slutet av 2010 öppnades Lilla Erstagården i Nacka, Sveriges och Nordens första barn- och ungdomshospice. Enheten har 5 7 vårdplatser och ett engagerat, mångprofessionellt, personalteam som sedan starten också består av vårdhunden Livia. Cancervården har besökt det vackert belägna hospicet, träffat Livia och pratat med överläkaren och Livias matte, Ann Edner. Eva Gärdsmo Pettersson journalist, medlem i Cancervårdens redaktion Lilla Erstagården, som drivs av Ersta Diakoni på uppdrag av Stockholms läns landsting, ligger i ett område med gammal villabebyggelse och i närheten av friluftsområden och vatten. Det är lugnt och vackert. På gräsmattan utanför entrén står en liten rutschbana. Annars är det inget som direkt vittnar om att det just nu bor fem mycket sjuka barn och ungdomar i åldern 0 18 år samt deras familjer här. Innanför dörren möter Ann och Livia. Eller snarare, där råkar de stå. Ann är på väg att göra sig en sen lunch. Det har varit en intensiv dag och Cancervårdens besök hade för stunden fallit lite i glömska. Med det är inga problem. Intervjun ordnas under lunchen. Livia hälsar glatt men mjukt och försiktigt. Hon är en tvåårig labradoodle, det vill säga en blandning av labrador och pudel, med cremefärgad lockig päls och iförd en sele som det står Vårdhund på. När den är på betyder det att hon är i arbete, berättar Ann. För stunden bär hon dessutom i sin mun en stor mjuk hundleksak med en lång svans som piper när man tar i den. cancervården #

8 Foto: Ann Edner Livia sprider glädje och närhet. Här tillsammans med ett syskon till ett sjukt barn. Ann Edner, överläkare och sektionschef för Lilla Erstagården och privat Livias matte. Bara för några dagar sedan blev hon färdig utbildad vårdhund. Den första i Sverige att arbeta med barn och ungdomar, berättar Ann Edner medan hon leder oss bort mot det stora öppna köket, gemensamt för personal och familjer: Vi är mycket stolta. Hon klarade alla moment trots att hon bara är två år. Men så har hon bra anlag också. Både hennes mamma och pappa är meriterade vårdhundar i fjärde generationen. Hon är ungefär jämngammal med verksamheten här så hon har arbetat och utbildats här under nästan hela sin valp- och unghundstid. En vårdhundsinstruktör har kommit hit två gånger i veckan och jag tränar henne dagligen däremellan. Det är mycket hon ska kunna. Utöver ren lydnad som att aldrig gå före i trappan eller dra i kopplet, ska hon alltid kunna centrera den hon träffar även om Ann står bredvid. Hon ska kunna hämta saker, tåla all möjlig behandling och, förstås, kunna alla tänkbara tricks och lekar. Att Lilla Erstagården skulle ha en vårdhund, var Anns egen idé. Hon har själv alltid haft hund och sett vad den betyder för familjemedlemmarna hemma. När hon blev erbjuden jobbet som överläkare och medicinskt ansvarig läkare för verksamheten (hon kommer från över 20 års arbete på Astrid Lindgrens barnsjukhus) kände hon att nästa hund hon skaffade skulle vara en vårdhund. Verksamhetschefen Georg Engel och övrig personal gav sitt samtycke. Hon tog kontakt med Vårdhundskolan och på den vägen är det. Ljust och hemlikt Interiören på Lilla Erstagården är vit och ljus med stora fönster. Direkt vid entrén står ett stort akvarium, fullt med färgglada fiskar. Möbler, gardiner och utsmyckning på väggarna ger färg och värme. Möbleringen är medvetet gjord för att kännas hemlik. Förutom köket finns ett vardagsrum som är gemensamt för alla familjer som bor här. Familjernas rum; tre stora och fyra något mindre, är deras privata område. Det finns också ett behandlingsrum och en expedition. Och i ett litet rum i bottenvåningen, intill en separat utgång, har Ann och Livia ett eget arbets- och vilorum. Rummet är försett med dusch så att Livia inte riskerar att lämna andra avtryck är känslomässiga, när hon kommer in från sina små promenader. Dörren till ett av familjerummen på vår väg mot köket öppnas. Livia får av Ann tillstånd att gå in i rummet och det hörs ett glatt rop inifrån barnsängen. Det är uppenbart att hon är en glädjekälla för de allra flesta, stora som små. Ännu har det inte hänt att någon varit allergisk, men när det händer kommer det också att lösa sig. Dels har Livias päls ingen underfäll där proteinerna annars sitter som man kan vara allergisk mot, dels skulle Livia inte få vara i närheten av den aktuella familjen (hundfria zoner). Med vårdhund ställer vi inte olika människors behov mot varandra, utan söker lösningar som blir bra för var och en. Därför har all verksamhet med vårdhundar stöd av Astma- och Allergiförbundet, påpekar Ann, som börjar bli klar med tillredningen av lunchen. Vi börjar gå mot kontoret när vi på nytt får bevittna Livias förmåga att ge tröst och sprida glädje. I all enkelhet. Livia har gått fram till en mamma som sitter i köket, tyst och i egna tankar och som tidigare inte riktigt velat börja konversera Ann. Hunden buffar vänligt på henne. Och snart ser vi mamman gosa och leka med henne, skrattande och småpratande. Avancerad medicinsk vård Vi håller en mångfacetterad komplementär omvårdnadsnivå här, där lek, konst, musik och inte minst Livia spelar en stor roll. Men vi har samtidigt en mycket avancerad medicinsk kompetens, snäppet under intensivvård, påpekar Ann Edner. 10 cancervården #4 2012

9 Foto: Ann Edner En puss på foten kan i alla enkelhet betyda mycket. Den avancerade medicinska nivån gör verksamheten på Lilla Erstagården unik jämfört med de barn- och ungdomshospice som finns på andra håll i världen. Lilla Erstagården är den tredje hörnstenen i vården kring svårt sjuka barn och ungdomar. De andra två är akutsjukhuset respektive hemsjukvården. Här är verksamheten till för de barn och ungdomar som inte längre, eller just för tillfället, har behov av akutsjukhusets vård, men som inte heller kan vårdas hemma, på grund av svåra symtom och eller otillräcklig social trygghet. Verksamheten är ett komplement till den sjukhusanslutna barnhemssjukvårdens heldygnsvård (sabh). Det finns två grupper av unga patienter här på hospicet, förklarar Ann: Den ena gruppen är barn och ungdomar som ges vård i livets slutskede. De har obotbara, progressiva sjukdomar, till exempel tumörsjukdomar, mitokondriesjukdom eller neuromuskulära sjukdomar. Den andra gruppen är barn och ungdomar med irreversibla, för tillfället nonprogressiva, sjukdomar. Där föräldrar, och anhöriga behöver avlastning (växelvård). Diagnoserna i den här gruppen är mycket varierande, men kan till exempel vara mitokondriesjukdom, liss/porencefali, asfyxi och ovanliga syndrom som till exempel Retts eller Zellwegers. Vi har sju vårdplatser, öppna för familjer från hela länet och även utomlänspatienter, men kan normalt bara ta emot fem barn och ungdomar åt gången. Deras familjer med föräldrar och syskon och ibland egna husdjur bor ju här också och ska få plats. Däremot är vi inte så noga med 18-årsgränsen. Vi har haft patienter här som varit 19 och 20 år men som ändå inte passat på ett vuxenhospice. Personal på Lilla Erstagårdens dygnet-runtverksamhet 9 sjuksköterskor dag 6 barn/undersköterskor dag 6 sjuksköterskor natt 3 barn/undersköterskor natt 1,5 läkare 1 chefssjuksköterska 0,75 kurator + timanställda motsv. 1,5 årsanställda Deltider/konsulter: - Barnsjukgymnast - Diakon/präst - Målarverkstad, Musikterapeut - Smärtteam (Astrid Lindgrens Barnsjukhus) - Lärare Specifika palliativa vårdbehov Barn och ungdomar har specifika palliativa vårdbehov, förklarar Ann när vi sitter på kontoret och ser hur Livia gjort det skönt för sig i den mjuka soffan. Lunchen är uppäten och det börjar bli dags att avsluta intervjun. Bland annat, fortsätter hon, måste barn och unga få möjlighet att fortsätta utvecklas. Dessutom omfattar vård av barn alltid hela familjen i ännu högre grad än vad som gäller palliativ vård för vuxna. Mor- och farföräldrar, föräldrar och syskon är speciellt känsliga och bär ett tungt ansvar för omvårdnaden. En av sjukvårdens och särskilt pediatrikens, största utmaningar är den etiska bedömningen om när man ska avsluta eller låta bli att ge ofta aggressiv behandling och istället inrikta sig på palliativ vård. Ann berättar att en erfarenhet man har från andra länder där hospice för barn och unga funnits längre, är att många pediatriska avdelningar remitterar till hospice för sent. Föräldrar skulle tidigare behöva den support som ett hospice kan ge. Både föräldrarna och personalen på de pediatriska avdelningarna har ofta svårt att ge upp utsiktslös behandling av barnet. Behovet av att arbeta med bra etiska stödmodeller som involverar hela teamet runt barnet och familjen är centralt för vår verksamhet. Vi måste alltid försöka sätta barnet i fokus. Ett ingrepp får aldrig bli ett övergrepp. När en behandling inte är till gagn för barnet, är det dags att inrikta all omsorg på bra palliativ vård istället, att fokusera på att leva livet nu, idag. Det som Livia är så bra på. Tack Lilla Erstagården, Ann Edner och Livia för att Cancervården fick komma på besök! n Om hundar i vården Hundar i vården är något som förekommit under lång tid inom vården. Framför allt inom psykiatrin och inom geriatriken. Ute i världen har det förekommit hundar inom barnvård (barncancer hospice) sedan 60-talet. Först nu i Sverige. Redan Florence Nightingale lyfte fram den stora betydelsen av kontakten med djur och natur. All verksamhet med vårdhundar har stöd av astma- och allergiförbundet därför vi ställer inte olika människors behov mot varandra, utan vi söker lösningar som blir bra för var och en. cancervården #

10 Tema: Onkologisk rehabilitering Patienterna kan direkt dra nytta av hennes forskning Vår profilsjuksköterska i det här numret, Gail Dunberger, har satt djupa avtryck inom cancerrehabiliteringen. Hon har genom forskning lyft fram och ökat kunskapen om en eftersatt men kraftigt livskvalitetspåverkande, biverkan hos kvinnliga canceröverlevare som fått strålbehandling i bäckenområdet - avföringsläckage. Dessutom omsätter hon nu kunskapen till att praktiskt hjälpa dessa kvinnor på patientmottagningen, Enheten för cancerrehabilitering på Jubileumskliniken i Göteborg. 12 cancervården #4 2012

11 Tema: Onkologisk rehabilitering PORTRÄTT Gail Dunberger, onkologisjuksköterska, med dr Eva Gärdsmo Pettersson journalist, medlem i Cancervårdens redaktion Jag är väldigt engagerad i dessa patienter. När jag disputerade 2010, fick jag möjlighet att fortsätta forska heltid, men jag ville absolut arbeta med patienter också. Jag känner att jag har min främsta styrka där. Jag har haft en enorm tur som nu kan göra både och, konstaterar Gail. Cancervården träffade henne en solig måndagsförmiddag på Klinisk Cancerepidemiologi vid Institutionen för onkologi-patologi i deras lokaler intill Radiumhemmet på Karolinska Universitetssjukhusets område. Det är härifrån hon har möjlighet att arbeta måndagar och fredagar dels med att utveckla och utvärdera mottagningen i Göteborg, dels med att fortsätta skriva på det omfattande material hon fick fram under sitt avhandlingsarbete. Resten av veckan arbetar Gail på mottagningen, Enheten för cancerrehabilitering på Jubileumskliniken i Göteborg. Det är en sjuksköterskeledd mottagning för kvinnor som fått strålbehandling för gynekologisk cancer alternativt rektal- eller ändtarmscancer och som överlevt sin sjukdom men som nu lever med mer eller mindre allvarliga problem med avförings- och urinläckage eller sexuell dysfunktion. Mottagningen drivs än så länge i projektform, initierat av rcc Väst, men förhoppningen är att verksamheten ska permanentas. Gails blev sjuksköterska lite senare i livet, berättar hon. Det bestämde hon sig för först efter att hon fått sina barn och efter att hon haft en annan karriär som samhällsinformatör på reklambyrå. Men hon bytte karriär för att hon kände att hon ville göra något meningsfullt. Hon gick en försöksutbildning som ledde fram till att hon blev färdig onkologisjuksköterska direkt. Det var Jag började arbeta på Radiumhemmet efter examen. Först några månader på applikationsavdelningen, inom gynekologin och sedan på strålbehandlingsavdelningen i nära tio år. Det var väldigt viktiga år som lärt mig mycket, säger hon. Arbetet på strålbehandlingen väckte Gails intresse för att arbeta med sena biverkningar. Jag funderade alltid mycket på hur det gick för de patienter jag träffade på strålbehandlingen. Det kändes efter ett tag naturligt att ta steget till den psykosociala avdelningen på Radiumhemmet. Under tre år arbetade jag med Komigång-grupper för patienter som behandlats för bröst- respektive gynekologisk cancer och lärde mig mycket om psykosocialt stöd. Möjlighet att börja forska 2004 fick Gail möjlighet att börja forska på Klinisk Cancerepidemiologi som doktorand. Hon inledde med att under ett och ett halvt år arbeta med att ta fram ett omfattande frågeformulär om kvinnors hälsa efter strålbehandling vid en gynekologisk cancersjukdom. Som grund för Dessa kvinnor får nu hjälp med samtal, råd och behandlingar frågeformuläret låg en kvalitativ studie med djupintervjuer med 26 kvinnor om vilka besvär de upplevde efter strålbehandling mot gynekologisk cancer. Djupintervjuerna, tillsammans med litteraturstudier och kliniska erfarenheter, innebar till slut ett frågeformulär som omfattade 351 frågor. De täckte in de vanligaste symtom man kände till; tarmfunktion, urinvägar, lymfsvullnad, smärtor i skelettet och sexualitet. Formuläret innehöll också frågor om kvinnornas socioekonomiska situation, livskvalitet och kost. Svarsfrekvensen blev mycket hög. 616 kvinnor som genomgått strålbehandling för gynekologisk cancer (78 procent svarsfrekvens) samt 344 kvinnor från en kontrollgrupp ur normalpopulationen (72 procent), besvarade enkäten. Svarsmaterialet från frågeformuläret blev väldigt omfattande och är en fortsatt källa för många forskare. Det, förklarade Gail, är vi skyldiga alla som lagt ned tid på att besvara formuläret. Själv valde Gail att närmare studera problem med avföringsläckage. Hennes avhandling heter Self-reported fecal incontinence and quality of life among gynecological cancer survivors (2010). Det fanns mycket lite forskat på området sedan tidigare samtidigt som dessa ofta tabubelagda biverkningar kan ge både svåra och mycket livskvalitetsbegränsande symtom. Resultatet visade att problemet med avföringsläckage bland kvinnor med gynekologisk cancer som strålbehandlats i bäckenregionen, är vanligt. Hälften av kvinnorna angav det. Tolv procent av kvinnorna var dessutom drabbade av den allvarligare och kraftigt livskvalitetsbegränsade formen av läckage, ofrivillig tarmtömning i kläderna. Dessa kvinnor har bara mellan noll och fem minuter på sig att hitta en toalett när det känner avföringsträngningar. Det begränsar livet. Två tredjedelar av kvinnorna i vår undersökning hade trots sina problem aldrig talat med en läkare eller cancervården #

12 Tema: Onkologisk rehabilitering sjuksköterska och 16 procent hade inte talat med någon alls om att de läcker avföring. Det är inte att lätt att tala om detta det krävs att man tar sig tid och visar förståelse. Det är symtom som är omgärdade med mycket skam att inte kunna hålla avföring. Gail berättade att det övergripande målet med studien var att finna bakomliggande orsaker till symtom som kan uppstå efter strålbehandling mot bäckenområdet. Kunskap som ska kunna användas till att förbättra behandling, vård, eftervård och rehabilitering för dagens och framtidens cancerpatienter som får behandling i bäckenområdet. Inte bara gynekologiska cancerpatienter utan även Sjuksköterskeledd patientmottagning Det är just eftervård och rehabilitering som man arbetar med på Enheten för cancerrehabilitering på Jubileumskliniken i Göteborg. Genom enhetens särskilda satsning på riktad cancerrehabilitering får dessa kvinnor nu hjälp med samtal, råd och behandlingar. Samtidigt hjälper kvinnorna forskningen att ta nya steg mot bättre och skonsammare behandlingar. När projektet drogs igång i augusti 2010, var det bara för Gail Dunberger med stöd från projektledaren och den medicinskt ansvariga, överläkaren Karin Bergmark, att bygga upp verksamheten från grunden. Allt som fanns var en lokal. Gail ansvarar huvudsakligen för de patienter som har problem med avföringsoch urinläckage. Man håller i dagarna på att rekrytera en ersättare för den Kristianstadsbaserade onkologisjuksköterskan och sexologen Andrea Magnusson och kuratorn Lena Mattisson, som delat en tjänst de första två åren med huvudansvar för kvinnor med sexuella problem till följd av sin cancerbehandling. Vi har hittills kontaktat alla kvinnor i upptagningsområdet som behandlades för gynekologisk cancer eller rektal-/ analcancer under mellan 2007 och 2010 och arbetar nu vidare med kvinnor som behandlats 2011, berättar Gail. vill ha vår hjälp kommer till oss på mellan ett och fem besök. För många räcker det med ett eller några besök, men vi kan också behöva hjälpa kvinnor vidare till fortsatt behandling hos andra specialister, berättar Gail. Behandlingen som erbjuds kan handla om att få stopp på den lösa avföringen som ofta är förknippad med avföringsläckage. Ett vanligt bulkmedel som suger upp vätskan, med stöd av stoppande läkemedel att ta till ibland, kan vara en bra grund. Att hjälpa till så att patienten får anpassade hjälpmedel som är anpassade rektal-, anal- och prostatacancerpatienter som får strålbehandling över bäckenområdet och på sikt även män med cancer som behandlas med strålning i bäckenområdet. Kvinnorna informeras i ett brev om den nya mottagningen och om syftet att kvinnorna genom rehabiliteringen ska kunna få hjälp med symtom och få återvinna högsta möjliga livskvalitet. Brevet följs upp av ett telefonsamtal. Därefter bokas de kvinnor som önskar komma till mottagningen in på ett första besök. Alla kvinnor som kontaktas ombeds att svara på ett frågeformulär, liknande det som användes vid Gails avhandling, men betydligt mindre omfattande. Formulären är värdefulla dels för en fortsatt kartläggning av symtom och livskvalitet, dels som ett hjälpmedel vid besöket på mottagningen. Enheten följer upp med ytterligare ett formulär tre månader efter sista besöket. Ungefär 70 procent av de kvinnor vi har på våra listor över canceröverlevare, kommer. Av de som inte kommer anger 17 procent att de inte har några besvär medan 13 procent anger att de har vissa besvär men ändå tackar nej. Elva procent har mycket stora besvär. De kvinnor som för läckage av avföring eller urin. Det finns också en nervös komponent vid urin- och avföringsläckage. Enheten kan ge tips om hur man kan tänka om trängningarna. En viktig del av verksamheten är det psykosociala stödet. Många av dessa kvinnor isolerar sig. Det är viktigt att stötta dem att inte begränsa sitt liv. Vår förhoppning är att verksamheten permanentas. En ideal cancerrehabilitering skulle behöva komma in i ett mycket tidigare stadium. En cancerrehabiliteringsplan borde upprättas redan vid diagnos. Den kan sedan revideras efterhand om det behövs. Vi har blivit så duktiga på att behandla cancersjukdomarna att majoriteten överlever sin cancer. Nu måste vi på allvar lägga ned resurser också på de sena biverkningarna. Varken på individ- eller samhällsnivå har vi råd med något annat, betonar Gail Dunberger avslutningsvis. n Fotnot: Gail Dunberger valdes under årsmötet i maj in som ny ledamot i Sjuksköterskor i cancervårds styrelse. Får Cancervården gissa, så har cancerrehabiliteringsområdet nu fått en stark röst i förenings arbete? 14 cancervården #4 2012

13 Tema: Onkologisk rehabilitering Cancerrehabilitering med patientens behov i centrum Cancerrehabilitering är aktuellt för alla cancerpatienter i hela patientprocessen från diagnos, under och efter behandlingar samt i kronisk och palliativ fas, och behöver vara en integrerad del hela vägen i patientens resa genom vården. Vi har en stor utmaning i att organisera vården så att det fungerar. Exempel på hur en rehabiliteringsplan kan se ut. Maria Hellbom, leg. psykolog, fil. dr, Regional patientprocessledare rehabilitering, Regionalt cancercentrum syd I cancervård är vi ofta vana vid att tänka på patientens situation med utgångspunkt i vilken diagnos han eller hon har, hur prognosen ser ut eller i vilken sjukdomsfas han eller hon befinner sig. I Regionalt cancercentrum syd (rcc Syd) rehabiliteringsarbete har vi valt att utmana det synsättet och sätta patientens behov i centrum oavsett sjukdomsfas, diagnos eller den yrkesgrupp som ska utföra vårdåtgärderna. Vi utgår från de rehabiliteringsbehov patienten har och från hans eller hennes unika situation i planering av individuellt anpassade åtgärder. Med utgångspunkt i det perspektivet blir det mindre relevant att planera utifrån till exempel om det handlar om palliativ vård, kirurgisk eller onkologisk omvårdnad eller om krisstöd, men cancerrehabilitering ska inte ses som unika eller nya åtgärder som skiljer sig från dem som är aktuella i exempelvis palliativ vård. Det handlar ofta om samma metoder, men beskrivna utifrån ett annat perspektiv rehabiliteringsperspektivet. Bedömning och planering av rehabilitering Den helhetssyn på cancerrehabilitering som 2004 lyftes fram av de nordiska cancerfondernas sammanslutning, Nordisk Cancerunion, beskriver rehabiliteringsbehov som något som handlar om hela den cancerberördas situation fysiskt, psy- kiskt, socialt och existentiellt och betonar att de olika delarna påverkar varandra. Rehabiliteringsbehov är aktuella och skiftande från det patienten får sin diagnos och ibland resten av livet, och därför måste rehabilitering integreras i hela vårdprocessen. Men hur säkerställer vi att patienten får sina behov tillgodosedda? I rcc Syd har vi valt att fokusera på vad vi tror är två nyckelfaktorer: Regelbunden och återkommande bedömning av rehabiliteringsbehov och medveten flexibel planering av rehabilitering. Ett konkret mål är att varje patient ska ha en egen rehabiliteringsplan som sammanfattar bedömning, åtgärder, mål, ansvar, tidsplan och uppföljning. Den rehabiliteringsplanen kan integreras i den vårdplan som alla cancerpatienter i Södra sjukvårdsregionen på sikt ska ha, men det viktigaste med rehabiliteringsplanen är att patienten själv är delaktig i planering och hela tiden har tillgång till den. En rehabiliteringsplan behöver inte vara särskilt avancerad. Det viktiga är att bedömning av rehabiliteringsbehov inom samtliga fyra domäner finns med: Fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Återkommande bedömning av rehabiliteringsbehov är utgångspunkten för att rätt åtgärder sätts in i rätt tid. Planen kan komma att revideras många gånger under patientens resa genom cancervården och behöver därför vara ett flexibelt, levande dokument. För var och en av domänerna ska rehabiliteringsplanen innehålla uppgift om vilka rehabiliteringsbehov som patienten har då planen upprättas, vilka åtgärder som planeras, vem som är ansvarig för åtgärderna, vilket mål som finns för rehabilite- cancervården #

14 ringen och ungefärlig tidsplan samt sist men inte minst, var, när och hur uppföljning ska ske. Rehabiliteringsplanen ska följa patienten genom vårdprocessen, och rapporteras över vid byte av vårdgivare. Genom att återkommande bedöma alla delar av de cancerberördas rehabiliteringsbehov och kontinuerligt utvärdera och överrapportera insatta åtgärder möts behoven när de finns och där de finns. Här har kontaktsjuksköterskan i cancervården en nyckelroll för att bedöma, planera, följa upp och aktivt lämna över. Hur fungerar det praktiskt? Arbete med rehabiliteringsplan inom rcc Syd har hittills (juni 2012) inte provats mycket i praktiken, men efter flera workshops och utbildningstillfällen med kontaktsjuksköterskor i de olika patientprocesser som startat finns ett stort intresse och engagemang. Inom ramen för det försöksprojekt som bedrivs för att utveckla cancerrehabilitering i Halland används planen av kontaktsjuksköterskor och rehabiliteringsteam. Även om formell utvärdering av projektet återstår så har man positiva erfarenheter så här långt. En ofta aktualiserad fråga är hur planen ska dokumenteras exempelvis i journal. Utmaningen här är att olika landsting har olika journalsystem med olika möjligheter till anpassning av till exempel sökord. För oss i rcc Syd är det också viktigt att rehabiliteringsplanen först och främst är något som på ett direkt och konkret sätt underlättar och förbättrar för patienten. Vi vill inte att den ska upplevas som ytterligare en dokumentation som vårdpersonal måste hinna med, utan som något som underlättar, säkerställer kontinuitet och spar onödigt dubbelarbete. En annan fråga handlar om överrapportering av rehabiliteringsplanen när patienten byter vårdgivare. Ett sätt att se till att planen finns till hands är att låta patienten själv ha ansvar för rehabiliteringsplanen och se till att den finns med vid alla vårdbesök. Det har fördelen att även vårdgivare och andra aktörer som patienten möter under sin cancerresa och som inte har tillgång till cancervårdens dokumentationssystem, till exempel primärvård, tandläkare eller Försäkringskassa, direkt kan ta del av och vid behov modifiera patientens rehabiliteringsplan. Att patienten bär med sig dokumentation på det här sättet är fortfarande ett litet nytt sätt att förhålla sig till patientdelaktighet för många i vården, men patienter är ofta positiva till det och vi kommer helt säkert se en utveckling i den riktningen av vård överhuvudtaget. Det finns idéer om utveckling av tekniska lösningar för samordnad rehabiliteringsplanering, men i väntan på dem så tror vi att papper och penna kan fungera alldeles utmärkt. n 16 cancervården #4 2012

15 Tema: Onkologisk rehabilitering Rehabilitering med samtal och yoga i Uppsala År 2006 startade projektet Rehabilitering med samtal och yoga (RSY) på onkologkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Den riktar sig till personer som har en cancersjukdom och genomgår behandling både som inneliggande patient och dagpatient. I början var verksamheten liten. Idag ges sex olika yogakurser varje vecka. Det ligger ett stort arbete bakom denna utveckling. Eva Snöbohm, leg. dietist och yogalärare, Rehabilitering med samtal och yoga (RSY), onkologkliniken, Akademiska universitetssjukhuset, Uppsala Vi har vuxit! Det beror nog på att vi som jobbar med det här hela tiden trott på denna form av rehabilitering med yoga, mindfulness och samtal förankrade i kognitiv beteendeterapi, säger Ann- Charlotte Pellettieri, kbt-terapeut och projektledare för verksamheten. Hon har mött många personer med cancersjukdom genom åren: Alla är välkomna hit oavsett vilken fas de är i och vilka behov de har. Jag har haft förmånen att följa många deltagare genom både sorg och glädje och jag har fått se hur de blir starkare i sin situation. Rehabiliteringsformen har inte alltid varit självklar i alla sammanhang men onkologiklinikens verksamhetschef har hela tiden trott på projektet och backat upp det. Ann-Charlotte Pellettieri betonar hur viktigt detta stöd är för att verksamheten ska få finnas kvar och kunna utvecklas. Något som är speciellt med verksamheten är att den välkomnar alla patienter med en cancerdiagnos från hela Akademiska sjukhuset, trots att rsy organisatoriskt sett ligger under onkologikliniken. Detta kliniköverskridande sätt att samarbeta är närmast unikt för denna cancerrehabilitering och vi tar även emot patienter från andra landsting, säger Ann-Charlotte Pellettieri och fortsätter: Verksamheten är dessutom öppen för färdigbehandlade patienter. Det kan vara först då som behovet kommer, när chocken över cancerbeskedet och en tuff behandling är över. cancervården #

16 Tema: Onkologisk rehabilitering traditionella vården vilket, om inte annat, visade sig under Läkarstämman 2011 då mindfulnessföredrag och debatter fick stort utrymme. ett kbt-perspektiv för att patienterna ska få verktyg att hantera sin situation. Bland annat berörs relationer, självbild, kris och utveckling. De kbt-baserade samtalen kan leda till vissa hemuppgifter för dem som vill arbeta vidare på hemmaplan. I fortsättningsgrupperna kan även stylist eller mindfulnessinstruktör bjudas in. Ibland erbjuds även akvarellmålning. De flesta grupptillfällena i fortsättningsgrupperna är dock utan inbjudna gäster, istället fokuseras på samtalen. Vi lyfter ett specifikt ämne vid varje tillfälle, säger Cecilia Elvander och fortsätter: Det uppstår ofta en värme i grupperna. Många bjuder på sig själva och delar med sig av erfarenheter från långa eller kortare liv. Det blir ofta en fantastisk gemenskap. Fem tillfällen per kurs En kursomgång består av fem tillfällen och man träffas en gång per vecka. Kurstillfällena inleds alltid med två timmar yoga och direkt efter det följer samtal i grupp en timme. Yogaundervisningen sker enligt klassisk yogatradition. Deltagarna kan ha stora skillnader i rörlighet beroende av var de befinner sig i behandlingen och beroende av ålder. De flesta patienter utövar yogan på madrass, men möjlighet att yoga sittande på stol eller liggande på brits finns också. Lektionen innehåller enkla, uppmjukande och cirkulationsbefrämjande kroppsövningar som utförs efter egna förutsättningar och utan prestationskrav. Andningsövningar, meditation och djupavslappning ingår också i tvåtimmarspasset. Medveten närvaro är centralt inom yoga och yogalärarna förmedlar ett förhållningssätt till kropp, tankar och känslor som man i modernt tal kallar för mindfulness. Begreppet har lyfts upp ur den österländska livsfilosofin från yoga och buddism och har numera blivit allmänt känt och praktiseras i vår västerländska kultur. Forskning visar att mindfulness både förebygger och minskar risken att återfalla i stressrelaterad ohälsa eller depression. Man har kunnat påvisa en rad positiva effekter på sömn, immunförsvar, smärta, återkommande nedstämdhet och oro. Mindfulness har blivit mer och mer accepterad inom den Specialister med under samtalsdelen Under samtalsdelen bjuds olika specialister in som till exempel dietist, lymfterapeut, specialistsjuksköterska, urolog och onkolog. De berättar om sina respektive områden och samtalar utifrån patienternas frågor. Cecilia Elvander är en av gruppledarna och finns med vid varje tillfälle i sina samtalsgrupper: I nybörjargrupperna fokuserar vi på att ge deltagarna fakta och ett syfte med detta är att patienterna ska kunna minska eventuell oro. Att ställa frågor till specialister ger kunskap och att ha kunskap ger större möjligheter att kunna känna trygghet, säger hon. Samtalen i fortsättningsgrupperna fördjupas och här förmedlas strategier med Viktigt inte känna sig ensam Cecilia Elvander beskriver betydelsen för deltagaren att få känna att man inte är ensam i sina tankar och känslor eller i sin situation och att grupperna många gånger ger upphov till nya vänskapsband. Det senaste som tillkommit i verksamheten är en ny lokal för yogan, att en anhöriggrupp introducerats och att man nu också kan erbjuda vattengympa. Vattengympan har verkligen blivit uppskattad. Det är ett roligt sätt att öka rörligheten med fartig musik och mycket skratt, säger Cecilia Elvander. Alla är välkomna hit oavsett vilken fas de är i och vilka behov de har. I dagsläget är det kö till de sex yogagrupperna. Vi försöker se till att kötiden inte blir längre än fem veckor och vår förhoppning framöver är att starta fler kurser för att kunna svara upp mot det stora behovet, säger Ann-Charlotte Pellettieri. Projektet har även framtida planer på att erbjuda kurser för anhöriga till patienter på Barnsjukhusets onkologiavdelning. n RSY vill underlätta för patienter med cancer som önskar komma tillbaka till arbete, vill finnas för dem som söker avslappning och vara ett forum för dem som söker människor med liknande erfarenheter. Verksamheten vill hjälpa patienten att trots svår sjukdom hitta sin livskvalitet. 18 cancervården #4 2012

17 Tema: Onkologisk rehabilitering Bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen Betydelse av arbete och sjukskrivning vid bröstcancer Cancersjukdom påverkar i hög grad möjligheten att kunna arbeta. Förutom att själva sjukdomen kan minska arbetsförmågan tar också vård och konvalescens tid i anspråk. Att vara delaktig i arbetslivet inverkar på den fysiska och psykiska hälsan. Arbete är, för de flesta människor, en viktig del i livet, inte bara avseende inkomst utan också det sociala sammanhanget, för känslan av att vara behövd och för självförtroendet. Långvarig sjukfrånvaro kan leda till negativa konsekvenser, till exempel genom inkomstförlust, bristande struktur i det dagliga livet, minskade sociala kontakter och social status. Patienter upplever ofta återgång i arbete som en del av normaliseringen och som en symbol för ett friskt liv. Tina Bondesson, chefsjuksköterska, Karolinska Universitetssjukhuset, Onkologiska mottagningen vid Södersjukhuset, styrelsemedlem Sjuksköterskor i cancervård Olika faktorer påverkar om, när och varför individen kommer tillbaka till arbetet. Till exempel ekonomi, övergripande hälsostatus, symtombörda av sjukdom och behandling samt arbetssituation, stöd och anpassning på arbetet. Självskattad arbetsförmåga är en stark prognostisk faktor för senare återgång i arbete, oberoende av ålder, utbildning, civilstånd, livskvalitet, fatigue, diagnos, behandling samt fysiska och psykiska besvär. I studier har patienter rapporterat att de har fått mycket information om cancersjukdomen och dess behandling men ingen eller mycket lite information om inverkan på arbetsförmågan. Patienterna saknade information om hur de ska planera för arbete, eventuell sjukskrivning och timing för återgång i arbete vid sjukskrivning. I takt med att den somatiska cancervården utvecklats, med förbättrade överlevnadsresultat som följd, har behoven av psykosocialt stöd och andra former av rehabilitering ökat. De behandlingar som ges leder i de flesta fall till bot men kan också ge kvarstående biverkningar som kan påverka arbetsförmågan under lång tid. Exempel på sådana biverkningar efter bröstcancerbehandling är klimakterieliknande besvär samt besvär från armen på den opererade sidan. Fatigue, depression, ångest, sömnproblem och kognitiva svårigheter förknippas också med seneffekter efter cancerbehandling. Cancerrehabilitering behöver prioriteras Cancerrehabilitering har inte utvecklats i samma takt som övrig cancervård men är en viktig del i vården av cancerpatienter och måste i likhet med övriga delar av vårdkedjan bli en prioriterad verksamhet som påbörjas redan när patienten får sin diagnos. I samband med diagnostillfället är det angeläget att den personal patienten möter ger uttryck för hopp om bot och en normalisering av vardagslivet. Det finns få studier där betydelsen av bemötande av hälso- och sjukvårdspersonal har undersökts i förhållande till sjukfrånvaro och återgång i arbete. Faktorer som visat sig har betydelse är bland annat sjukdom och behandling, sociodemografiska faktorer, arbete samt attityder, bemötande och stöd från andra. I studier om cancer och arbete har adekvat stöd visats ha samband med bättre välbefinnande och ökad arbetskapacitet medan inadekvat stöd ökar risken för utbrändhet. Patienter får oftast mycket stöd av familj, vänner, arbetskollegor och arbetsgivare, men det frågas efter mera hjälp från häl- cancervården #

18 Tema: Onkologisk rehabilitering so- och sjukvårdspersonalen. Stödet kan vara känslomässigt, till exempel genom visad empati, handgripligt eller praktiskt som fysiska hjälpmedel men också genom information med praktiska råd och vägledning. sbu fastslår i rapporten Sjukskrivning orsaker, konsekvenser och praxis att forskningsområdet om konsekvenser av sjukskrivning är bristfälligt studerat. Den vetenskapliga kunskapen om optimal sjukskrivningslängd- och grad vid olika tillstånd är mycket liten. Man menar vidare att det är anmärkningsvärt att en åtgärd som sjukskrivning som används så gott som dagligen nästan helt saknar evidens. Det behövs kunskap om positiva och negativa konsekvenser av sjukskrivning för en patient med avseende på ålder, kön, yrke, arbetsuppgifter och den specifika sjukdomen samt hur länge man bör vara sjukskriven och om det ska vara på hel- eller deltid. Pågående studie vid Karolinska Institutet /KS Vid Karolinska Institutet pågår i samarbete med Karolinskas Onkologiska klinik en prospektiv kohortstudie med det övergripande syftet att få kunskapsunderlag för bättre behandling och bemötande av kvinnor i yrkesverksamma åldrar som behandlas för bröstcancer, speciellt vad avser faktorer som påverkar arbete, livssituation och hälsa. Kvinnor som opererats för bröstcancer följs under två år efter operationen. I en delstudie i projektet undersöktes sambandet mellan sjukvårdspersonalens bemötande och patientens aktuella arbetssituation, sjukskrivning och förväntade återgång i arbete. En patientenkät besvarades av 755 kvinnor, tre till sex veckor efter att de hade opererats för bröstcancer. Femtioåtta procent av kvinnorna var sjukskrivna. Drygt en tredjedel av de 755 kvinnorna rapporterade att de aldrig eller sällan hade fått användbara råd kring arbetet, en tredjedel att de hade blivit uppmuntrade att vara sjukskrivna och knappt 40 procent att de hade blivit uppmuntrade att arbeta. Det övergripande resultatet visar att kvinnor som fått användbara råd och stöd kring arbetet bedömde sin arbetsförmåga högre och var sjukskrivna i lägre utsträckning. Nästan alla kvinnorna trodde att de skulle återgå i arbete och fler än 80 procent trodde att de skulle göra det inom sex månader efter operationen. Förändrade attityder till sjukskrivningar Kvinnorna rapporterade tidigare förväntad återgång i arbete jämfört med sjukfrånvaro i andra studier om återgång i arbete efter cancer. Det kan möjligen förklaras av förändringar i sjukförsäkringssystemet som infördes 2008 men också i förändrade attityder till sjukskrivning hos den som är sjuk och från omgivningen. Cancer är starkt förknippat med allvarlig sjukdom och ett hot om livet men framgångsrik forskning inom bröstcancer har bidragit till att allt fler botas långvarigt och sjukvårdspersonalen förmedlar en framtid som frisk där vardagen ska återkomma. Det saknas studier kring arbete och sjukskrivning den första tiden efter diagnos och operation. I de flesta fall är sjukskrivning i samband med diagnos och några veckor efter operationen motiverad och det framgår också av Socialstyrelsens beslutsstöd för sjukskrivning. Drygt 40 procent av kvinnorna arbetade tre till sex veckor efter operationen. Djupare analyser med medicinska data kring operation och planerad onkologisk behandling kan ge svar på om typ av kirurgi och planerad tilläggsbehandling påverkade förmågan att arbeta. Dessutom kommer vi också att undersöka om typ av arbete påverkade arbetsförmågan. Tidigare kvalitativa studier om återgång i arbete efter bröstcancer har visat att kvinnor som behandlas för bröstcancer ofta själva tog beslut om sjukskrivning och arbetsrelaterade frågor diskuterades i mycket liten utsträckning med den behandlande läkaren. Endast ett fåtal läkare gav specifika råd om återgång i arbete och lät patienterna själva bestämma om sjukskrivning även om det framkom att mera information skulle ha hjälpt dem att fatta beslut. Vilken betydelse hälso- och sjukvårdspersonalen har behöver studeras ytterligare. En försiktig tolkning av resultat från pågående studie är att personalens bemötande kring arbetsrelaterade frågor är en av många faktorer som kan påverka arbetssituationen vid cancersjukdom. Delstudien finns beskriven i magisteruppsatsen: Återgång till arbete vid bröstcancer Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande och dess relation till aktuell arbetssituation. Uppsatsen går att beställa från n 20 cancervården #4 2012

19 Tema: Onkologisk rehabilitering Cancerrehabilitering ett sjukhusövergripande projekt för patientfokuserad och jämlik cancervård Sedan 2010 bedrivs ett projekt på Hallands sjukhus Halmstad (HSH) med syftet att utarbeta och testa en sjukhusövergripande modell för cancerrehabilitering. Patientfokus och jämlik vård oberoende av cancerform eller kliniktillhörighet är hörnstenar i projektet. Kajsa Smith, leg. sjuksköterska, Medicinkliniken, Hematologisektionen, Hallands sjukhus Halmstad, Under hösten 2012 kommer projektet att utvärderas och rapporteras till skl och planeras sedan att drivas vidare med befintliga resurser samt även med en förhoppning att kunna spridas nationellt. Projektledare är leg. psykolog Patrik Göransson och projektet finansieras av Socialdepartementet och samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting (skl). Fyra övergripande mål har satts för projektet: En individuell cancerrehabiliteringsplan ska upprättas för alla cancerpatienter. Ett sjukhusövergripande cancerrehabiliteringsteam ska finnas som resurs till alla cancerenheter. En ökad kompetens inom cancerrehabilitering ska finnas för all personal som jobbar med cancerpatienter. Förbättrat kunskapsstöd kring cancerrehabilitering ska tas fram till både patienter, närstående samt personal. Vad menar vi då med cancerrehabilitering och rehabiliteringsåtgärder? Enligt nordisk cancerunion (ncu) definieras cancerrehabilitering så här: Cancerrehabilitering är en tidsbegränsad process med syfte att förebygga de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdomen och dess behandling. Rehabiliteringsåtgärderna ska ha tydliga målutfall, samt ge den enskilde patienten stöd och inspiration att ha ett så bra liv som möjligt. Den individuella behandlingsplanen skall upprättas i nära dialog mellan patient och behandlare. Rehabiliteringsåtgärder är insatser som ger patienten kunskap, handlingsstrategier och stöd för att fortsätta livet på bästa möjliga sätt med de förändringar och begränsningar sjukdomen medfört fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Det är viktigt att uppmärksamma och möta även närståendes behov inom samma fyra dimensioner. Rehabiliteringsåtgärder kan initieras när som helst från diagnostillfälle och framåt. Inför och under behandling behövs rehabilitering för att förebygga och minska biverkningar av behandling. Efter att behandlingen har avslutats och sjukdomen eventuellt ses som botad kan de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdomen fortsatt vara påtagliga för patient och närstående och rehabiliteringsbehovet kan vara fortsatt stort. Samma gäller patienter med en kronisk cancersjukdom. Patienter som återfaller ska ha samma möjlighet till rehabilitering som vid första cancerdiagnosen. Bild 1. Rehabiliteringsbehovens olika nivåer Patienter och närståendes behov kan befinna sig på flera olika nivåer vilket kan gestaltas i pyramidform. Bild 2. Pyramidformen är vald för att tydligt understryka att många av cancersjuka patienters och närståendes behov av cancerrehabilitering befinner sig på en grundläggande nivå som kan tillgodoses av sjukvårdsteamet kring patienten. Av denna modell framgår med tydlighet att de flesta rehabiliteringsinsatserna ska ingå som en naturlig del av sjukvårdsteamets behandling. Det är viktigt att sjukvårdsteamet har adekvat stöd avseende utbildning, handledning, konsultation, tillgång till enkla insatser från specialistteam samt tillgång cancervården #

20 Tema: Onkologisk rehabilitering till mer komplexa insatser från specialistteam. Hur har då projektet lagts upp och hur jobbar vi med cancerrehabiliteringen idag? Under 2011 var vi 16 personer anställda på hsh och från olika kliniker, som gick Bild 1. Processkarta över cancerrehabilitering i olika faser. Bild 2. Rehabiliteringsbehovens olika nivåer. utbildningen Psykosocial onkologi 15 p som anordnades via LäraNära-konceptet. Bland deltagarna fanns det med sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietist, sjukhuspastor och kurator. Vissa av deltagarna var även med i projektgruppen medan andra bildade referensgrupper och utgjorde delar av specialistteamet. I kursen ingick bland annat delområden inom krishantering, familjeperspektiv, rollspel, känslohantering, bedömning av rehabiliteringsbehov och upprättande av rehabiliteringsplan. Samtidigt som utbildningen fortskred fortsatte projektgruppen att finslipa på hur det skulle se ut rent praktiskt och som pilotavdelning valdes hematologen, avd 61. Här har vi både sluten- och öppenvård på samma avdelning och vårdar patienter med olika hematologiska cancerdiagnoser, både i kurativt och palliativt syfte. Inför pilotprojektet utbildades all personal på avdelningen under en eftermiddag där de bland annat fick bekanta sig mer med det screeninginstrument som tagits fram samt hur en rehabiliteringsplan kan se ut. De hade sedan tidigare blivit kontinuerligt informerade om projektets process och syfte. Specialistteamet fanns till hands för oss med idéer, råd och stöttning. Efter drygt en månads pilotverksamhet gjordes en utvärdering som sedan låg till grund för den tre timmar långa internutbildning som all personal inom cancervård på hsh fick möjlighet att gå. Intresset var stort och i början av våren 2012 hade nästan 350 personer gått utbildningen och projektets största fas var på väg att sjösättas införandet av sjukhusövergripande cancerrehabilitering. SCREENINGINSTRUMENT FÖR MÄTNING AV ORO/BEKYMMER Instruktioner: Ringa först in den siffra (0-10) som bäst beskriver hur mycket oro/bekymmer du har upplevt den senaste veckan, inklusive idag. Extremt mycket oro/bekymmer Ingen/inga oro/bekymmer 0 Ange nu om något av följande har varit ett problem för dig under den senaste veckan, inklusive idag. Markera antingen JA eller NEJ för varje alternativ. JA NEJ Praktiska problem JA NEJ Fysiska problem Barnomsorg Utseende Bostad Hygien/påklädning Försäkring Andning Transporter Förändringar vid Arbete/studier urinering Förstoppning Familjeproblem Diarré Förhållandet till barnen Ätande Förhållandet till partnern Trötthet Känner mig svullen Känslomässiga Feber problem Förflytta mig Depression Matsmältningsproblem Rädsla Sår och blåsor i Nervositet munnen Sorg Illamående Oro Torr/tilltäppt näsa Smärta Existentiella Sexuella problem funderingar Torr/irriterad hud Tappat tron Sömn Gudsrelaterade Stickningar i händer Livet har förlorat mening eller syfte och fötter Övriga problem: Bild 3. Distresstermometer Version , National Comprehensive Cancer Network, Inc. All rights reserved. These guidelines and this illustration may not be reproduced in any form without the express written permission of NCCN. Översatt till svenska dec M Hellbom, Lund & B Johansson, Uppsala DIS-A 22 cancervården #4 2012

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

På onkologikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. rehabilitering. Yoga är underbart.

På onkologikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. rehabilitering. Yoga är underbart. Yoga är underbart. Yoga och samtal gör livet Evidensbaserad forskning på cancerpatienter som fått utöva yoga eller mindfulness visar signifikanta förbättringar när det gäller stress, oro, humörstörningar,

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Curo Riksföreningen för Cancersjuka

Curo Riksföreningen för Cancersjuka Curo Riksföreningen för Cancersjuka Adam & Julia sep -07 Curo är en allmännyttig, ideell förening med uppgift att göra livet lättare för cancerdrabbade, anhöriga och vårdpersonal Tack! Många vet inte att

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Inbjudna talare. Andrea Blixter. Lotta Grey. Ulla Näppä

Inbjudna talare. Andrea Blixter. Lotta Grey. Ulla Näppä Inbjudna talare Andrea Blixter Andréa Blixter är specialistsjuksköterska inom kirurgisk omvårdnad. Hon tog sin sjuksköterskeexamen i januari 2007 vid Högskolan i Borås och arbetar sedan dess med allmänkirurgi

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården Gå 3! r ö af l a et 4b Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården Målsökande läkemedel sk. targetläkemedel verkningsmekanismer, biverkningar och kombinationsmöjligheter Akuta symtom i cancervården

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Hallands sjukhus Halmstad Försök med sjukhusövergripande. cancerrehabilitering

Hallands sjukhus Halmstad Försök med sjukhusövergripande. cancerrehabilitering Hallands sjukhus Halmstad Försök med sjukhusövergripande cancerrehabilitering Inom region Halland utvecklas och testas en modell för sjukhusövergripande cancerrehabilitering. Försöksprojektet, med målet

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Jag är mer än bara cancer.

Jag är mer än bara cancer. Jag är mer än bara cancer. Arbetsmaterial för verksamheter som vill bli bättre på att möta cancerberörda. Det här materialet riktar sig till dig som möter personer med cancer och närstående i ditt yrke.

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Bröstcancer vård och behandling

Bröstcancer vård och behandling Unik konferens! Bröstcancer vård och behandling De senaste forskningsrönen och behandlingssätten! One-day diagnostic i praktiken. Kvinnan får besked samma dag om hon har bröstcancer! Kulturella skillnader

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Hund på recept. en svensk modell för professionellt arbete med vårdhund

Hund på recept. en svensk modell för professionellt arbete med vårdhund Hund på recept en svensk modell för professionellt arbete med vårdhund Lek med tanken att ett läkemedelsföretag skulle presentera ett piller som utan biverkningar lindrade depressioner, ökade motivationen

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson RCC Norrs styrning och ledning Politisk nivå Tjänstemannanivå Linjeorganisation Professionen Förbundsdirektion

Läs mer

Blodcancerföreningen i Stockholms län

Blodcancerföreningen i Stockholms län Verksamhetsplan 2014 Blodcancerföreningen i Stockholms Län Blodcancerföreningen i Stockholm Län har för närvarande 526 medlemmar. Medlemmar är blodcancersjuka och deras anhöriga och närstående. Sedan hösten

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

11-09-5102 DAREDIVER

11-09-5102 DAREDIVER REVIDERAD 2015-09-11 Omkring 60 000 personer i Sverige kommer få cancer i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att man har cancer är en dag av

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Rehabilitering vårdkedjor för patienter. drabbade av hjärntumör

Rehabilitering vårdkedjor för patienter. drabbade av hjärntumör Rehabilitering vårdkedjor för patienter drabbade av hjärntumör Pia Dellson, onkolog, psykiater, psykoterapeut, överläkare, Sektionen för cancerrehabilitering, Skånes onkologiska klinik, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Minnesanteckningar från patientrådets möte 130507

Minnesanteckningar från patientrådets möte 130507 Minnesanteckningar från patientrådets möte 130507 Närvarande Anna-Lena Sunesson Birgitta Larsen Christer Aronsson Ewa Jonsson Helena Bucht (via video) Katja Vuollet Carlsson Malin Andersson Margareta Sundsten

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Anmäl dig före 4/9 och få 500 kr i rabatt Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer