REGIONAL KULTURPLAN , REGION GOTLAND

Transkript

1 FÖRSLAG REGIONAL KULTURPLAN , REGION GOTLAND Detta förslag har godkänts av Kultur- och fritidsnämnden och överlämnas härmed till Kommunstyrelsen för behandling inför antagande av Kommunfullmäktige. Förslaget till regional kulturplan överlämnas samtidigt till Statens Kulturråd, enligt överenskommelse. Enligt uppdrag Lars Danielson Kultur- och fritidschef i Gotlands kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax Kultur- och fritidskontoret +46 (0) (vx) +46 (0) Lövsta landsbygdscentrum Visby Visbyvägen, Romakloster 1

2 1. INLEDNING REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR Vår geografi Vårt unika kulturutbud Våra unga en tillgång Civila samhället med dess organisationer Fria professionella kulturutövare en ovärderlig resurs KULTURPOLITISKA MÅL Nationella kulturpolitiska mål Gotländska kulturpolitiska mål Kulturutbud kulturscenen Kulturutbildning, kulturutövare och kulturskapare Kultur som yrke och näring Avsiktsförklaring för samverkan med Statens kulturråd DETTA VILL REGION GOTLAND MÅL OCH FÖRSLAG Professionell teater, dans och musikverksamhet Regional arkivverksamhet Hemslöjdsfrämjande verksamhet Regional museiverksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional biblioteksverksamhet Filmkulturell verksamhet Regional konst- och kulturverksamhet Fria professionella kulturutövare och arrangörer KULTURPOLITISK ORGANISATION OCH SAMVERKAN Kulturpolitisk organisation Region Gotland Regionala kulturinstitutioner Kommunala institutioner Länsstyrelsen på Gotland Nationella institutioner på Gotland Kulturföreningar Internationella centra Samverkan inom kultursektorn Samverkan inom Region Gotland Samverkan mellan Region Gotland och kulturlivet Framtida krav på delaktighet och samverkan KULTUR OCH REGIONAL UTVECKLING Varumärket Gotland så vill vi bli sedda Visionen detta vill vi uppnå Kulturen i Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP) Kulturen i det Regionala Tillväxtprogrammet (RTP) Privata och ideella krafter Kulturskaparnas situation och villkor Kulturproduktion balans mellan stad och landsbygd REGIONAL KULTURVERKSAMHET

3 7.1 Professionell scenkonst på Gotland Dans...32 Länsdansen, egen presentation Musik...34 GotlandsMusiken, egen presentation Teater...36 Länsteatern på Gotland, egen presentation Kulturarv på Gotland Kulturmiljövård - Länsstyrelsens beskrivning...39 Världsarvet - Stadsarkitektens beskrivning...40 Kulturarvsturism Gotlands Turistförenings beskrivning...41 Forskning och utveckling Högskolan på Gotlands beskrivning...42 Hembygdsrörelsen Gotlands Hembygdsförbunds beskrivning...42 Kyrkan och Gotlands medeltida kyrkobyggnader Stiftets beskrivning Landsarkivet, egen presentation Gotlands Läns Hemslöjdsförening, egen presentation Gotlands Museum, egen presentation Samtidskonst på Gotland Gotlands Konstmuseum/Den nya konstscenen, egen presentation Konst- och kulturfrämjande verksamhet på Gotland Danskonsulentverksamhet, egen presentation Konstkonsulentverksamhet, egen presentation Biblioteksverksamhet på Gotland Länsbiblioteket, egen presentation Filmön Gotland Film på Gotland och Pedagogiskt Mediecentrum, egen presentation ANSVARSFÖRDELNING, ÖVERENSKOMMELSER Ansvarsfördelning och beslutsordning av ekonomiska medel (gäller från 2011) Överenskommelser Uppföljning och utvärdering

4 1. INLEDNING På Gotland ska alla, med barn och unga som särskilt prioriterad målgrupp, ha tillgång till ett stimulerande kulturutbud som bidrar till att utveckla individ och samhälle på demokratisk grund. Kommunens kulturpolitik ska bidra till att skapa gynnsamma förutsättningar för professionella kulturutövare och producenter. Kulturen på Gotland ska innefatta det etablerade men även det smalare det som kanske inte tilltalar en stor publik men som tillför nytänkande till helheten och mångfalden. Kulturen ska ses som en helhet, där det smala och det breda liksom det välkända och det som ännu återstår att upptäcka berikar och förutsätter varandra. Ovanstående citat utgör grunden i Gotlands kulturpolitiska program, antaget av Kommunfullmäktige Programmet betonar betydelsen av regionens rika kulturutbud, som ska garanteras varje medborgare, med särskild betoning på barn och unga. Region Gotlands kultursyn utgår emellertid även från ett delaktighetsperspektiv. Gotländska medborgare ska ha goda möjligheter att delta i kulturlivets utveckling, oavsett om det handlar om medverkan i egenskap av publik, arrangör, deltagande i utbildningar eller med eget skapande. Detta är grunden för ett demokratiskt samhälle. Från 2011 ingår Gotland som en av fem svenska regioner/landsting i den nya modellen för kultursamverkan. Vissa statliga kulturanslag kommer, efter förhandling mellan stat och region, att fördelas av Region Gotland med utgångspunkt från den regionala kulturplanen. Genom denna samverkansmodell stärks Region Gotlands, och därmed även gotlänningarnas, inflytande över den regionala kulturpolitiken. Beträffande den primärkommunala kulturverksamheten, såsom folkbibliotek, kulturskola, föreningsbidrag och bidrag till studieförbunden har kommunen liksom tidigare ett eget ansvar. För dessa verksamheter finns inga förslag i kulturplanen. Den regionala kulturplanen en grund för samverkansmodellen. Ett medvetet val från Gotlands kommun har varit att bygga Regional Kulturplan för Gotland kring de regionala kulturinstitutionerna. Det innebär att kulturplanens mål och förslag också i huvudsak fokuserar på dessa under denna period. Gotlands kommun har samtidigt pekat på de fria professionella kulturutövarnas och arrangörernas betydelse och behov. Dessa kommer också tas under med i dialogen med Kulturrådet inom ramen för samverkansmodellen. För att ge en bredare bild av den gotländska kulturen ingår också beskrivningar av vårt unika och omfattande kulturliv. Här finns förutom de regionala kulturinstitutionerna en mångfald av föreningar, fria professionella grupper och enskilda utövare som kan bjuda såväl boende som besökare ett gediget utbud. Ambitionen har varit att ge en samlad helhetsbild utan krav på exakthet. En mer korrekt beskrivning är ett angeläget utvecklingsområde för framtiden. I kommunens yttrande över samverkansmodellen, framhölls oro över den korta tid som stod till förfogande för framtagandet av den regionala kulturplanen. Denna första period bör också ses som en lärprocess, där korrigeringar kan komma att ske vid årliga uppföljningar och översyn. 4

5 Denna regionala kulturplan för Gotland har som mål att synliggöra och förtydliga de olika kulturaktörernas roller och hur de i sina verksamheter samverkar med varandra, med föreningsliv och med invånare. Kulturplanen har också som målsättning att säkra kulturell kvalitet och bredd på Gotland genom professionella kulturutövare, med tydlig prioritering av barn och ungdomar samt minst likvärdighet i kulturutbudet sett i ett nationellt perspektiv. Ansvaret för planens genomförande ligger hos politikerna i regionen. Samtidigt ska det ske i nära samverkan med de regionala kulturinstitutionerna, amatörkulturen och publiken/civila samhället samt de fria professionella kulturutövarna. Principen om armlängds avstånd är en viktig utgångspunkt. Det innebär att den politiska nivån bestämmer ramar och mål (ekonomiska och juridiska) inom det kulturpolitiska området. Frågar om genomförande överlåts åt kulturpolitiska och konstnärliga experter. Tanken är minska politisk styrning av kulturen, samtidigt som man garanterar konstnärlig frihet och kvalitet. Kommunstyrelsen har beslutat att från 2011 inrätta ett permanent regionalt kulturråd som ska vara rådgivande och bidra med synpunkter och förnyelse. De regionala kulturinstitutionerna ska genom särskilda uppdragsöverenskommelser med regionen säkra nödvändig uppföljning/utvärdering av verksamheterna inklusive målen om jämställdhet, tillgänglighet, folkhälsa, mångfald och barnperspektiv. 5

6 2. REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Vår geografi Gotland är en naturlig mötesplats för nationella och internationella samarbeten kring näringsliv, utbildning, kultur, forskning och miljö. Det geografiska läget mitt i Östersjön är en tillgång, med närhet till både det svenska fastlandet och våra grannländer. Kopplat till det geografiska läget finns dock kostsamma hinder för gotlänningar att ta del av kulturutbud i angränsande regioner och vice versa. Våra regionala kulturinstitutioner har av samma skäl svårigheter att samverka med andra regioner. Med invånare ger befolkningsunderlaget begränsade resurser att erbjuda medborgarna tillgång till ett i alla avseenden rikt utbud, med både bredd och spets. Detta komplicerar förutsättningarna för likvärdighet gällande kulturellt utbud i nationell jämförelse en mycket viktig aspekt, inte minst ur sett ur perspektivet barn- och ungdom. Men det geografiska läget innebär samtidigt intressanta utmaningar och möjligheter för regionen att välja andra lösningar som kan leda till kulturell och konstnärlig förnyelse. Det centrala läget i Östersjön har bidragit till att Gotland byggt upp omfattande internationella kontakter, nätverk och vänorter. Utbyte sker såväl i offentliga sammanhang som mellan privatpersoner, ideella organisationer och näringsliv. Region Gotland är också aktiv medlem i B7 Baltic Islands, Union of the Baltic Cities (UBC), Europas Perifera och Maritima Regioner (CPMR) och Hansan (City league The Hanse). Till Gotlands unika möjligheter och utmaningar ska också nämnas de besökare som årligen kommer till ön. 2.2 Vårt unika kulturutbud Kulturlivet i vår region kännetecknas av ett omfattande och brett utbud. Detta är möjligt genom mångfalden av institutioner, föreningar, fria professionella grupper och enskilda utövare som kan bjuda såväl boende som besökare ett gediget utbud men med en besvärande brist på tillräckliga och långsiktigt trygga ekonomiska förutsättningar. I årligen genomförda medborgar- och brukarenkäter får kulturutbudet på Gotland höga betyg. Gotland omfattas också av ett vida känt kulturarv med bland annat världsarvsstaden Visby. Även den samtida kulturen uttryckt i antalet kulturskapare är erkänt stark på Gotland filmer spelas in, författare har skrivarstugor och formgivare och konstnärer har ateljéer. Utbyten sker mellan länsinstitutionerna och andra institutioner i Östersjöområdet. Genom flera residensverksamheter har Gotland vuxit som nationell och internationell kulturmötesplats. Här kan nämnas de tre internationella centra för konst, musik och litteratur som lokaliserats till Gotland samt även residensverksamheter genom Stiftelsen Bergmangårdarna och Riksutställningar. Planering för framtida residensverksamhet pågår även bland annat vid Gotlands Konstskola. På Gotland finns också en rad utbildningar på olika nivåer inom det kulturella och skapande området. Kulturskolan verkar i första hand bland barn och ungdomar med musik, dans, teater och film. Folkuniversitetet arrangerar eftergymnasiala utbildningar med konstskola, dansskola och tonsättarskola. Gotlands folkhögskola, med verksamhet i Hemse och Fårösund, har inriktningar inom foto, film och musik. De olika studieförbunden har ett rikt utbud inom alla konst- och kulturformer. Utöver detta finns filmgymnasium och scenkonstgymnasium med 6

7 riksintag. Högskolan på Gotland erbjuder kurser, utbildningar och program med anknytning till kultur, design och kulturarv. 2.3 Våra unga en tillgång En förutsättning för ett hållbart levande kulturliv är den jordmån för föryngring, att barn och unga på Gotland får tillgång till kulturupplevelser och eget utövande. Här skapas nästa generation kulturutövare och kulturkonsumenter. Samtidigt ger det barn och unga möjlighet att stärka sin självkänsla och tillit och finna glädje i det egna skapandet. FN:s konvention om barns rättigheter ligger som grund för den del i regionens kulturpolitiska program som betonar kulturens betydelse för ett demokratiskt samhälle. Barn och unga på Gotland är en prioriterad målgrupp i kulturutvecklingsarbetet. Målet är att alla barn och unga på Gotland ska få del av kultur i alla former under hela sin uppväxt. I Avsiktsförklaring mellan Statens kulturråd och Region Gotland 1 har kultur för barn och unga särskilt pekats ut. Kulturpolitiken ska främja delaktighet och deltagande i kulturlivet. Genom metodutveckling och pilotprojekt ska nya mötesplatser och samarbetsformer mellan fria professionella kulturutövare, institutioner och barn och unga utvecklas. Gotlands kommun har länge arbetat för att långsiktigt stärka barns och ungas tillgång till kultur, synliggöra barn- och ungdomskultur samt förstärka och sprida föredömliga arbetsformer. Detta arbete har dels bestått i kulturkonsulenternas/motsvarande nätverksarbete kring barn- och ungdomskultur samt dels i arbetet med att ta fram årliga bokslut för Barnoch ungdomskultur 2. Dessa bokslut ger en översiktlig beskrivning av den omfattande kulturverksamheten och de samarbeten som görs för barn och unga. Inom regionen finns ett stort antal organisationer som aktivt bidrar till ett brett utbud över hela ön. Här kan som exempel nämnas studieförbunden, kulturföreningarna, Folkets Bio, kulturinstitutionerna, biblioteken, kulturskolan, museerna, skolväsendet samt den öppna ungdomsverksamheten med bland annat ungkulturhuset FENIX i Visby. En betydande del av det långsiktiga arbetet med kultur för unga sker genom skolan, inte minst inom ramen för verksamheten vid Pedagogiskt mediecentrum. Under 2008 inledde regeringen Skapande skola en satsning på mer kultur i skolan. Satsningen avser såväl offentliga som fristående skolor. Målet är att genom en ökad samverkan med kulturlivet, långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete, vilket bidrar till att nå kunskapsmålen i högre grad. Gotlands kommun ligger på Kulturrådets hemsida som ett gott exempel på hur en handlingsplan ska se ut. Under 2010 fortsätter satsningen på Skapande skola i Gotlands kommun för tredje året. Unikt för Gotland är konceptet Kultur i Skolan som utvecklats utöver verksamheter kopplade till Skapande Skola. Genom ett långsiktigt arbete med bland lärarfortbildning är satsningen en motor för utvecklingen av kultur i skolan. I arbetet ingår bland annat att inventera och presentera kulturutbudet som erbjuds olika åldersgrupper under året. Kulturskolan Gotland är en frivillig verksamhet inom kommunen och verkar över hela ön. Kulturskolan erbjuder undervisning på olika instrument, sång/kör, ensemble, dans och teater. Det är också en mötesplats för samarbete och förståelse kring kulturens historia och roll i samhället. Kulturskolan samarbetar med flera av öns andra utbildningar inom de estetiska Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens Kulturråd och Gotlands Kommun 2 7

8 områdena, samt med institutioner och frilansande kulturarbetare. Kulturskolan är en nationellt och internationellt efterfrågad samarbets- och utbytespartner. Man deltar även i ett stort antal arrangemang, föreställningar och konserter. Inom regionen finns även ett antal gemensamma forum och nätverk, som exempelvis gruppen Skola Kultur och Konsulentnätverket. Denna stora mångfald inom barn- och ungdomskulturen ställer krav på struktur, sammanhang och samordning där målgruppen också är delaktig. I samband med en nyligen avslutad organisationsöversyn har också behovet av struktur, sammanhang och samordning uppmärksammats. Det är ett angeläget utvecklingsområde som organisatoriskt ska lösas under våren Vidare kommer regionens uppföljningar av institutioner och föreningar som erhåller olika bidrag att utvecklas med fokus på barns och ungdomars delaktighet och deltagande. Ett konkret problem kopplat till det begränsade befolkningsunderlaget på Gotland är att de flesta populära artisters framträdande, av ekonomiska skäl ofta sker i krogmiljö. Detta utestänger den unga publiken. 2.4 Civila samhället med dess organisationer Ett starkt civilsamhälle är både en förutsättning och ett uttryck för ett fritt och demokratiskt samhälle. 3 Utgångspunkten för ett rikt kulturliv är människors engagemang och skapande förmåga. Det är såväl enskilda personers som organisationers insatser för att utveckla kulturella verksamheter som gör kulturen till en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Det civila samhället har stor betydelse både för den utövande kulturen och för kulturarvsområdet och bidrar därigenom till att såväl de nationella som de regionala och lokala kulturpolitiska målen uppnås. Den ideella sektorn inom kulturområdet uppvisar stor variation och engagemang. Här kan till exempel nämnas de 900 föreningar som finns registrerade, varav 150 är kulturföreningar för såväl amatörer som professionella utövare inom bland annat dans, musik, teater, film, konst och hembygd varav cirka 15 museer. Vidare finns ett stort antal bygdegårdar och liknande samlingslokaler med ett omfattande utbud av allmänkultur. På Gotland verkar åtta av de nu tio studieförbund som uppbär statligt folkbildningsanslag. De har tillsammans cirka 200 medlemsorganisationer och spänner därmed över en stor del av öns invånare. Studieförbunden bedriver i egen regi och utifrån en gemensam strävan om tillgänglighet och delaktighet en mycket omfattande kulturverksamhet över hela ön och samspelar med kulturföreningarna, kulturinstitutionerna, de professionella kulturutövarna, biblioteken med flera. Studieförbunden är således en lokalt förgrenad infrastruktur för hela kulturlivet och ut i hela civilsamhället. Studieförbundens kulturverksamhet har många dimensioner och är dessutom både utförare, samverkanspart och möjliggörare. I dessa olika roller var studieförbunden engagerade i nära kulturarrangemang under 2009, förutom det egna skapande av exempelvis musik, drama, hantverk, dans som möjliggjorts i studiecirkelform. 3 Det civila samhället definieras som en arena skild från kommunen, marknaden och det enskilda hushållet, skapad av enskilda människor, grupper och organisationer som agerar tillsammans för gemensamma intressen. 8

9 Studieförbunden ger medborgarna möjlighet att både uppleva och utöva olika slag av kulturverksamhet samtidigt som de också söker nya lösningar utifrån nya värderingar, inte minst hos ungdomar och utifrån ny teknik. Detta kan på sikt innebära att olika mötesplatser via sociala medier skapas på nätet. Den virtuella arenan växer hela tiden i betydelse. 2.5 Fria professionella kulturutövare en ovärderlig resurs Enligt regionens kulturpolitiska program från 2009 ska kulturen på Gotland innefatta det etablerade men även det smalare det som kanske inte tilltalar en stor publik men som tillför nytänkande till helheten och mångfalden. Kulturen ska ses som en helhet, där det smala och det breda liksom det välkända och det som ännu återstår att upptäcka berikar och förutsätter varandra. Detta är grunden till konstnärlig och kulturell förnyelse. På Gotland finns nära ett tusen konst- och kulturutövare inom den fria sektorn. Generellt står dessa för hög konstnärlig kvalitet och utgör således en ovärderlig resurs. Genom samverkan med institutionerna och kulturkonsulenterna kan repertoaren kompletteras. Men de fria professionella kulturutövarna är inte bara ett viktigt komplement till institutionerna. De kan även bidra till nya former för samarbeten och nätverk med andra utövare och därmed lägga rund för nya konstformer och utbildningar. Detta ger upphov till gotländsk kulturproduktion i form av manus, scenografi, turnéteknik med mera. Att satsa på det fria kulturlivet och dess utövare är därför av stor betydelse för den kulturella förnyelsen. De fria gruppernas förutsättningar måste anses vara och förbli en nödvändighet för att garantera den gotländska publiken ett kulturutbud med både bredd och spets. För att skapa goda förutsättningar för de fria professionella gruppernas utveckling på Gotland krävs tillgång till statliga och regionala verksamhetsbidrag samt stöd för att utveckla nya former för samverkan, inom regionen och med andra regioner. I detta sammanhang ska också poängteras nödvändigheten av interregional samverkan samt behovet av modeller och resurser för att utveckla och pröva nya former för utbytesverksamhet mellan regionen och de nationella scenerna såväl inom dans, musik, teater som konst. Vidare krävs resurser för att utveckla och pröva olika producent- och arrangörsmodeller som underlättar möjligheterna för fria utövare och grupper att nå ut till nya marknader. Som ett gott exempel kan nämnas kulturföreningen Roxy i rollen som producent och samarbetspartner till de fria professionella kulturutövarna. Sammanfattningsvis kan konstateras att även om de gotländska kulturinstitutionerna spelar en huvudroll i den regionala kulturplaneringen, är de nära tusen fristående kulturaktörerna en tillgång och ett nödvändigt komplement, för att infria såväl nationella som regionala kulturpolitiska mål. 9

10 3. KULTURPOLITISKA MÅL 3.1 Nationella kulturpolitiska mål Det nationella kulturpolitiska målet är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha samma möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen skall kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Enligt Kultursamverkansutredningens förslag bör statens stöd till regional kulturverksamhet bidra till att ge befolkningen i hela landet möjlighet att ta del av ett varierat kulturutbud präglat av förnyelse och kvalitet. Det statliga stödet bör därför bland annat syfta till att: Utveckla den kulturella infrastrukturen. Främja en regional mångfald genom att de skilda förutsättningar som kulturlivet har runt om i landet tas tillvara på bästa sätt. Ge möjligheter för kulturskapare i hela landet att arbeta och utveckla sitt konstnärskap. 3.2 Gotländska kulturpolitiska mål I juni 2009 antog kommunfullmäktige det kulturpolitiska programmet för Region Gotland. Målet med Gotlands kulturpolitiska program 2009 är att säkra kulturell kvalitet och bredd på Gotland, med en tydlig prioritering av barn och ungdomar, samt minst likvärdighet i kulturutbudet sett i ett nationellt perspektiv. Ytterligare ett mål är att bidra till att den gotländska kulturen synliggörs i ett både nationellt och internationellt perspektiv. Det kulturpolitiska programmet består av följande tre utvecklingsområden: Kulturutbud kulturscenen Tillgången till rum för kultur ska vara tillgängliga för alla på landet och i staden och på virtuella arenor året runt. Kulturen är som mest synlig i form av utbud, arenor för möten och scener för kulturupplevelser. Här har våra länsinstitutioner en viktig roll, som tillsammans med kulturskapare, kulturföreningar, kyrkor, folkets hus, hembygds- och bygdegårdar, studieförbund och fritidsgårdar är centrala nav i vår levande kulturscen. Biblioteken på Gotland är och blir allt viktigare som etablerade kulturmötesplatser med ett varierat program. Almedalsbiblioteket har med sin foajé blivit ett kulturens vardagsrum i Visby, dit många kulturutövare och en stor publik ofta söker sig. Det virtuella rummet på nätet är en mötes- och informationsplats som har en snabbt växande betydelse och som vi anser är viktig att utveckla som ett led i arbetet med ökad tillgänglighet. Den digitala visningstekniken ger fantastiska möjligheter att ta del av det bästa kulturella utbudet från hela världen. 10

11 Region Gotland ska arbeta för en långsiktig och hållbar ekonomisk ram för ett rikt kulturutbud på Gotland. Detta ska ske i samråd med öns kulturproducenter och kulturorganisationer, det gotländska näringslivet och Statens Kulturråd. Region Gotland ska medverka till att levandegöra och utveckla kulturarvet och verksamheter kring detta. En viktig aktivitet som bör fortsätta att utvecklas är ABM (samverkan mellan arkiv, bibliotek och museum). Kulturmötesplatser ska finnas såväl i Visby som runt om på ön. Dessa ska vara tillgängliga för alla, året runt. Bibliotekens roll som kulturhus i det mindre formatet ska fortsätta att utvecklas. Region Gotland ska arbeta för tillkomsten av ett gemensamt Scenkonsthus som stimulerar och profilerar scenkonsten på Gotland. Även virtuella mötesplatser på nätet är viktiga och ska uppmärksammas Kulturutbildning, kulturutövare och kulturskapare På Gotland finns en rad utbildningar inom det kulturella och skapande området, från gymnasiet till högskolan och med studieförbunden som viktiga aktörer. Skolan på Gotland, från förskolan till gymnasienivå och andra utbildningsanordnare har en viktig roll i att låta barn och unga utöva kultur och lära genom skapande processer. Kulturskolans verksamhet är central när det gäller att göra kulturutbildningar tillgängliga. För familjer och ungdomar handlar det både om avgiftsnivåer och möjlighet att kunna ta sig till kulturundervisning. Det finns en strävan att eftergymnasiala utbildningar som folkhögskolan och Högskolan på Gotland ska hålla hög kvalitet. Branschutbildningar inom olika kulturella yrkesområden bidrar också till att ta fram en ny generation utövare. Detta ger kultursektorn förutsättningar att växa även i framtiden. Region Gotland ska verka för att Kulturskolan på Gotland utvecklas till att omfatta fler anordnare och ge fler barn och ungdomar möjlighet och tillgång till kvalitativt god undervisning inom musik, dans, teater, konst, film och nya medier. Varje förskolebarn och skolelev på Gotland ska ges möjlighet att också på skoltid ta del av regionens kulturliv. Utbildningar på alla nivåer ska utmärkas av mötet med professionella kulturskapare. Region Gotland ska stödja människors möjlighet till eget skapande och deltagande i olika former av kulturaktiviteter. Region Gotland ska stödja och initiera samverkan mellan kulturskapare och kulturutbildningar samt mellan utövare och konsumenter, såväl åretruntboende som besöksnäringen. Region Gotland ska uppmuntra en utveckling av befintliga utbildningar samt stimulera etablering av nya utbildningar inom kulturområdet. Detta gäller såväl offentliga som privata utbildningar, på alla nivåer. Studieförbundens folkbildande roll, deras skapande av nya samarbeten och arenor ska uppmuntras och ges goda förutsättningar att verka över hela Gotland Kultur som yrke och näring Internationellt och nationellt pågår en vidgning av synen på och definitionen av kulturområdet. Den kreativa sektorn framhålls ofta som en av de viktigaste motorerna för tillväxt. En ofta använd definition av den kreativa sektorn omfattar: arkitektur, dator- och tv-spel, design, film, 11

12 foto, konst, litteratur, marknadskommunikation, media, mode, musik, scenkonst, turism/besöksnäring och upplevelsebaserat lärande. Region Gotland ska bidra till att synliggöra den kreativa sektorn som en del av det gotländska näringslivet. Region Gotland ska också verka för riktade utbildningar, företagsutveckling och företagsrådgivning för den kreativa sektorn som en del i näringslivet. Region Gotland ska fortlöpande inventera behovet av förutsättningarna för infrastruktur, stimulera till samverkanslösningar mellan offentliga och privata aktörer samt medverka till att skapa lösningar för att nödvändiga investeringar kommer till stånd, såsom filmstudio, ateljéer, repetitionslokaler för musik, scenkonst och utställningslokaler för bild. Region Gotland ska bidra till uppbyggandet av en god kulturkompetens och därigenom skapa en jordmån för att ta emot och stimulera projekt även av det mest oväntade slag. Region Gotland ska genom de överenskommelser som tecknas med organisationer som erhåller ekonomiskt stöd för sin verksamhet också bidra till att stimulera förutsättningarna för det gotländska kulturutbudet och samtidigt bidra till dess förnyelse. Region Gotland ska också bidra till ett ökat samarbete mellan kulturnäringen och andra sektorer i samhället. 3.3 Avsiktsförklaring för samverkan med Statens kulturråd Gotlands kommun och Statens kulturråd har 2009 tecknat en avsiktsförklaring om samverkan kring tio angelägna områden utifrån det kulturpolitiska programmet. 4 Målet med avsiktsförklaringen är bland annat att skapa bättre villkor för konstnärligt skapande och öka deltagande i kulturlivet på Gotland. Följande områden omfattas av avsiktsförklaringen; Samverkansformer: Ytterligare utveckla och fördjupa samverkan mellan region Gotland och Kulturrådet i syfte att utifrån regionens särskilda förutsättningar bland annat Ö-läget främja ett rikt kulturliv. Detta är också en viktig förutsättning för regionens tillväxt och regionala utveckling. Kultur för barn och unga: Främja barns och ungas delaktighet och deltagande i kulturlivet inom ramen för exempelvis Skapande skola och främjandeverksamheten. Genom metodutveckling och pilotprojekt utveckla nya mötesplatser och samarbetsformer mellan fria professionella kulturutövare, institutioner och barn och unga. Kulturarv: Utveckla nya samarbetsformer mellan exempelvis antikvariska institutioner, högskola och hembygdsrörelse samt genom metodutveckling och pilotprojekt stärka kunskapsförmedling och insikten om historia och kulturarv. En del i detta kan vara att skapa nya digitala mötesplatser och ytterligare utveckla ABM-konceptet (arkiv, bibliotek, museum). 4 Sedan slutat av 1990-talet har Gotlands kommun haft liknande samverkan med Svenska Filminstitutet kring den regionala utvecklingen på filmområdet vad gäller filmpedagogik, visning och produktion 12