Strategisk plan för biblioteken i Ljungby kommun - ett kreativt nav för läslust & livslångt lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk plan för biblioteken i Ljungby kommun - ett kreativt nav för läslust & livslångt lärande 2009-2011"

Transkript

1 Strategisk plan för biblioteken i Ljungby kommun - ett kreativt nav för läslust & livslångt lärande Antagen av kommunfullmäktige den 24 februari 19 Gemensam vision: Alla invånare i Ljungby kommun skall ha god kunskap om bibliotekens utbud och resurser Kjell Sundberg, Noaks ark KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

2 Innehållsförteckning 1. Uppdraget...sid 4 2. Arbetssätt...sid Projektansvarig 2.2 Arbetsgång 2.3 Styrgrupp/andra grupper 2.4 Brukarundersökningar och fokusgrupper 3. Biblioteksutveckling i regionen och landet...sid 7 4. Biblioteksutveckling i Ljungby kommun...sid 8 5. Folkbiblioteken...sid Styrdokument 5.2 Nuläge 5.3 Omvärldsanalys 5.4 Framtid: kulturcentrum/ litteraturen/ lärandet/ det virtuella biblioteket/ integration/ näringslivsutveckling/ informationskompetens 5.5 Resultat brukarundersökningar och fokusgrupper 6. Skolbiblioteken...sid Styrdokument 6.2 Nuläge 6.3 Omvärldsanalys 6.4 Framtid: litteraturen/ lärande och informationskompetens/ det virtuella biblioteket/ integration/ handlingsplan/förtydligande samordningstjänst 7. Sjukhusbiblioteket...sid Styrdokument 7.2 Nuläge 7.3 Omvärldsanalys 7.4 Framtid: litteraturen/ lärandet/ det virtuella biblioteket/ integration/ informationskompetens 8. Biblioteket vid Centrum för informationslogistik...sid Styrdokument 8.2 Nuläge 8.3 Omvärldsanalys 8.4 Framtid: lärandet/ det virtuella biblioteket/ näringslivsutveckling 2

3 9. Det framtida behovet av informations- och medieförsörjning...sid Ansvarsfördelning 9.2 Medieanalys 10. Gemensamma utvecklingsområden...sid Gemensam vision 10.2 Medieförsörjning 10.3 Utbildning 10.4 Kataloger 10.5 Bokbestånd 10.6 Tillgänglighet 10.7 Bemötande 10.8 Det virtuella biblioteket 11. Sammanfattande analys...sid Ekonomi sid Handlingsplaner sid Källor.sid 31 3

4 1. Uppdraget Bibliotekslagen (SFS 2004:1261; bilaga 1) förordar samordning av en kommuns samlade biblioteksresurser i form av en biblioteksplan. I Ljungby kommun berörs CIL- och Högskolecentrum, Ljungby lasarett, Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen samt Kultur- och fritidsförvaltningen av samverkansprojektet. Kultur- och fritidsnämnden gav den 10:e maj 2006 bibliotekschef Anne-Lise Fäldt uppdraget att ta fram ett underlag för en biblioteksplan (bilaga 2). Med utgångspunkt i det färdiga underlaget gav Kultur- och fritidsnämnden den 2:a oktober 2006 Kultur- och fritidschef Bengt S Gustafsson uppdraget att ta fram en biblioteksplan för biblioteken i Ljungby kommun. 2. Arbetssätt 2.1 Projektansvarig I mars 2007 utsågs bibliotekarie Jens Christiansson till projektansvarig. Uppgiften var att leda arbetet med utformningen av en biblioteksplan för alla bibliotek i Ljungby kommun. 2.2 Arbetsgång En styrgrupp (se 2.3) utsågs av bibliotekschefen och sammankallades till ett första möte i mars Kort därefter arrangerade Länsbibliotek Sydost ett seminarium kring biblioteks- 4

5 planearbete där projektansvarig, bibliotekschef och skolbiblioteksrepresentant deltog för att samla kunskap om detta arbete. Ett frågeformulär för en nulägesinventering av skolbiblioteken skapades i slutet av mars och skickades ut till ansvariga för vart och ett av Ljungby kommuns sammanlagt 18 skolbibliotek. I början av april skapades ett gemensamt frågeformulär för folkbiblioteken, sjukhusbiblioteket och högskolebiblioteket. Detta frågeformulär delades ut till ansvarig för sjukhusbiblioteket, till ansvarig för högskolebiblioteket, samt till ansvariga för 9 av folkbibliotekens verksamheter. Ett seminarium anordnades på Garvaren den 24:e april. Syftet var att sprida kunskap om arbetet till berörda politiker och tjänstemän. Olofströms bibliotekschef Elisabeth Jonsson berättade om biblioteksplanearbetet i Olofströms kommun och det fanns även tid för diskussion. Efter seminariet stod det klart att politiker borde vara med vid utformandet av biblioteksplanen. Då fick Kultur- och fritidsnämnden, Socialnämnden och Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att utse varsin representant till styrgruppen. När skolbibliotekens nulägesinventering var färdig gjordes en sammanställning och analys. Därefter tillsattes en arbetsgrupp (se 2.3) som skulle utforma vision och mål för skolbiblioteken. Gruppen arbetade självständigt fram vision och mål med handledning av projektanansvarig. Nulägesinventeringarna för folkbiblioteken, sjukhusbiblioteket och högskolebiblioteket var färdiga vid månadsskiftet maj/juni. De ansvariga för sjukhusbiblioteket och högskolebiblioteket utsågs att skapa vision och mål för sina verksamheter. En arbetsgrupp (se 2.3) utsågs att ta fram vision och mål för folkbiblioteken. Arbetsgruppen fick också uppgiften att göra en omvärldsanalys och en framtidsanalys. Parallellt med detta arbetade socialförvaltningens styrgruppsrepresentant och projektledaren med att analysera social biblioteksverksamhet. I mitten av juni påbörjades arbetet med att sammanställa och analysera nulägesinventeringar för sjukhusbiblioteket, högskolebiblioteket och folkbiblioteket och i mitten av augusti var arbetet färdigt. Vid styrgruppens första möte efter sommaruppehållet deltog representanter från Kultur- och fritidsnämnden, Socialnämnden och Barn- och utbildningsnämnden (se 2.3). Under hösten träffades styrgruppen vid fem tillfällen och vid dessa träffar behandlades vision och mål för respektive bibliotekstyp. Diskussioner om bibliotekens roll i kommunen fördes också. Styrgruppen gjorde i september studiebesök på Sunnerbogymnasiets- och Åbyskolans skolbibliotek. De två sista veckorna i oktober ägnades åt att skriva färdigt biblioteksplanen. Vid Kultur- och fritidsnämndens novembersammanträde beslöt man att bjuda in till presidieöverläggningar med Socialnämnden och med Barn och Utbildningsnämnden. Syftet var att diskutera biblioteksplanen. Efter detta har planen gått ut på remiss till berörda nämnder. Samtidigt har planen presenterats och diskuterats på alla skolor. 2.3 Styrgrupp/andra grupper Styrgrupp Jens Christiansson, bibliotekarie, projektledare 5

6 Anne-Lise Fäldt, bibliotekschef Britt-Marie Zeylon, utvecklingsledare, Barn- och utbildning Saga Alexanderson, gymnasiebibliotekarie, skolbiblioteksrepresentant Ulla-Margarethe Carlsson, bibliotekarie, högskolebibliotekets representant Jan Wettemar, bibliotekarie, sjukhusbibliotekets representant Jim Vong, flyktingsamordnare, socialförvaltningens representant Från och med den 28:e augusti 2007 har följande politiker deltagit i styrgruppen: Ann-Kristin Petersson, (m), Kultur- och fritidsnämnden Åshild Axell, (Kd), Barn- och utbildningsnämnden Tryggve Svensson, (v), Socialnämnden Arbetsgrupp skolbibliotek Saga Alexanderson, gymnasiebibliotekarie, representant för gymnasieskolan Elisabeth Jung, lärarbibliotekarie, representant för låg- och mellanstadieskolorna Christina Olsson, skolbibliotekarie, representant för högstadieskolorna Anna Rydh-Larsson, förskollärare, representant för förskolan Siw Svensson, bibliotekarie, representant för integrerat skolbibliotek Arbetsgrupp folkbibliotek Jens Christiansson, bibliotekarie, projektledare Charlotta Thorell, bokbussansvarig bibliotekarie Pia Bertilsson, barnbibliotekarie Kristin Magnusdottir, biblioteksassistent, representant för filialerna 2.4 Brukarundersökningar och fokusgrupper Våren 2006 gjordes en brukarundersökning på huvudbiblioteket i Ljungby och filialen i Lagan. Vid samma tidpunkt gjordes en icke-användarundersökning i Ljungby kommun. Folkbiblioteket har vid två tillfällen samlat fokusgrupper där biblioteksanvändare fått besvara frågor kring bibliotekets utveckling. Information från dessa undersökningar har använts vid biblioteksplanens utformning (se vidare 5.5) 6

7 3. Biblioteksutveckling i landet och regionen De svenska folkbiblioteken är inte längre enbart utlåningscentraler. De är mötesplatser med stora inslag av kulturaktiviteter för alla och där mångkulturen får en särskild plats. Biblioteken arbetar aktivt med att göra information av olika slag tillgänglig både då det gäller att utveckla de digitala biblioteken (Bibliotek 2.0) och på plats i biblioteken. Under innevarande höst har man på det nationella planet påbörjat en förnyad diskussion om läsfrämjande och barnbiblioteksverksamhet samt lyft fram skönlitteraturens centrala roll inom biblioteken. Främst i syfte att visa på läsningens betydelse för nivån på läskunnigheten. Tillgänglighetsoch bemötandefrågorna är numera självklara arbetsområden och Länsbibliotek Sydost arbetar med att stödja kommunbiblioteken i biblioteksutvecklingen främst genom pågående projekt som bl a Vuxnas lärande och Demoteket. Medborgarfokus och entreprenörskap är centrala begrepp i landets och regionens biblioteksutveckling. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) har under hösten-07 gett Eva Swartz i uppdrag att göra en brett förankrad kulturöversyn. Bibliotekens roll i denna är oklar. Utredningen skall vara klar vid årsskiftet dec-08/jan-09. Bibliotekssverige arbetar intensivt för att få till stånd arbetet med en nationell utvecklingsplan för de svenska biblioteken. I samband med utbyggnaden av högskolor har högskolebiblioteken utvecklats i snabb takt under de senaste 10 åren. Utvecklingen av de svenska skolbiblioteken har inte varit föremål för några allmänt utvecklingsspecifika insatser. Dessa har behandlats ytterst styvmoderligt På vissa skolor förekommer dock ett intensivt arbete med att utveckla skolbiblioteken som en pedagogisk resurs samtidigt som man arbetar med litteraturen dvs läsfrämjande. Forskningsresultat ger vid handen att detta medvetna arbetssätt främjar läsförmågan på ett positivt sätt. För närvarande samlas det in en omfattande statistik över de svenska skolbiblioteken. I regeringens förslag till budget finns det speciellt avsatta medel för en Läsa-skriva-läsa-satsning. Här finns också möjligheter att utveckla skolbiblioteken som pedagogiska redskap och som stimulerande och positiva läsmiljöer. Sjukhusbiblioteken liknar alltmer kvalificerade informationscentraler med tillgång till bl a medicinska databaser. 7

8 4. Biblioteksutveckling i Ljungby kommun Under en lång rad av år har Ljungby kommunbibliotek byggt upp en traditionell läsfrämjandeverksamhet bland barn och äldre. Den tekniska utvecklingen har fått stå tillbaka något för denna högprioritering. Idag visar det sig att vi valt rätt väg på grund av att vi inte tappat fokus på vårt uppdrag. Från 2002 och framåt har vi genomfört stora investeringar i lokaler (Lidhult och Lagan) och i en ny bokbuss. Vi har bidragit i utvecklingen av CIL-biblioteket och deltar idag aktivt i utvecklingen av Högskolecentrum genom att bidra med en halv bibliotekarietjänst. Just nu planeras för en uppfräschning av huvudbibliotekets bibliotekshall och för en integration av folk- och skolbiblioteken i Ryssby. Båda projekten skall vara klara. Dessutom planerar vi att vara klara med Webb-biblioteket ett virtuellt bibliotek som kommer att ha många interaktiva funktioner. Kommuninvånarna är flitiga läsare. Detta gäller främst barnen. Under 2006 låg vi på 15:de plats i riket vad gäller utlånade medier. 5. Folkbiblioteken 5.1 Styrdokument Internationella UNESCO:s folkbibliotekmanifest FN:s konvention om barnets rättigheter Nationella Bibliotekslagen Nationell handlingsplan för handikappolitik- "Från patient till medborgare" Regionala Landstinget Kronobergs kulturstrategi Strategi och verksamhetsplan 2007 (Länsbibliotek Sydost) Fördjupat samarbete mellan Länsbibliotek Sydost och Länsbibliotek Kalmar Regional talboksplan Regionala riktlinjer för fjärrlån Lokala Ljungby på väg- handbok för mål- och verksamhetsstyrning Folkbibliotekens vision och mål (bilaga 3) Läsfrämjandeplan Handikapplan Bibliotekets tillgänglighetsplan 5.2 Nuläge 8

9 Kultur- och fritidsförvaltningen är ansvarig för folkbiblioteksverksamheten i Ljungby kommun. Folkbiblioteken i Ljungby kommun består av huvudbiblioteket i Ljungby, bokbussen samt filialerna i Ryssby, Lagan och Lidhult. Biblioteket i Lagan (Åbyskolan) är ett integrerat folk- och skolbibliotek. Sjukhusbiblioteket är också en filial men behandlas separat under sjukhusbibliotekets verksamhet. Folkbiblioteken och dess verksamhet riktar sig till alla kommuninvånare. Folkbibliotekets verksamhetsidé: För att värna om demokrati och ett jämlikt samhälle ska folkbiblioteket erbjuda alla medborgare i kommunen en väg till kunskap och upplevelser. Folkbiblioteken i Ljungby kommun kännetecknas av funktionella lokaler. Huvudbiblioteket är under förändring och skall förbättra sina lokaler ytterligare. Överlag har kommunens invånare god tillgång till kommunens folkbibliotek och dess bestånd. Det finns dock brister när det gäller tillgången till information för invandrare och flyktingar på deras egna språk. Flyktinggrupper efterfrågar dagsfärska nyheter på det egna språket. Huvudbiblioteket tillmötesgår det behovet med en webblösning. Socialförvaltningen informerar flyktingar om vissa av huvudbibliotekets resurser, men avsätter inga pengar till böcker/ tidningar för invandrare eller funktionshindrade. Folkbiblioteket bedriver, med egen budget, uppsökande verksamhet för äldre och funktionshindrade. Bibliotekets service till äldre och funktionshindrade är utvecklad enligt traditionell modell. Biblioteket har också en stark tradition av service till kommunens skolor/förskolor. Det kan röra sig om bokbuss/anpassade mediebestånd att användas i skolorna/barnlitteraturpedagogtjänst/klassbesök på huvudbiblioteket/integrerat bibliotek i Lagan/BOOK-IT/temalådor/ sommarläsning/extra filialöppet för skolorna i Lidhult och Ryssby under 35 v/läsår. I 2008 års penningvärde är dessa tjänster värda :-. Kommunens folkbibliotek erbjuder en bred service för användarna, t.ex. fjärrlån, tillgång till databaser, transporter av böcker och media inom kommunen, guidning i biblioteken, kurser mm. Det enskilda bibliotekets storlek och inriktning påverkar dock den service och de tjänster som ges. Låntagarna kan i hög grad påverka vilken service de får, exempelvis styrs bibliotekens inköp alltmer av låntagarnas önskemål. Traditionellt fjärrlånesamarbete med övriga bibliotek i landet ingår som en del av servicen. Huvudbiblioteket samverkar med många parter, t ex kommunala förvaltningar, föreningslivet, bildningsförbunden, barnavårds och mödravårdscentraler m fl. Samverkan förekommer också på regional och nationell nivå. Samverkan mellan de olika folkbiblioteksenheterna fungerar väl på alla nivåer. Datortätheten är relativt bra, men biblioteken behöver se över hur vissa datorer används. Teknik för funktionshindrade finns på flera bibliotek, huvudbiblioteket har till exempel en anpassad dator för synskadade. Folkbiblioteken använder biblioteksdatasystemet BOOK-IT, som uppgraderas en gång om året. Alla enheter använder samma bibliotekskatalog. De flesta bibliotek har anpassat bemanningen efter behovet. Idag finns bibliotekarier med ansvar för barnbibliotek, social biblioteksverksamhet, IT, media, integrerat folk-och skolbibliotek, studier och bokbuss. Vissa delar av huvudbibliotekets verksamhet har dock bristande bemanning. Social verksamhet skulle kunna förbättra kvalitén med en utökad bemanning. I Lidhult, Lagan och Ryssby arbetar ingen bibliotekarie men huvudbiblioteket bidrar med bib- 9

10 liotekariekompetens vid behov. Personalen på alla folkbibliotek ser positivt på kompetensoch verksamhetsutveckling. Några av kommunens folkbibliotek kommer att göra stora förändringar -11. Bakom dessa förändringar ligger ett strategiskt tänkande som skall locka fler användare och göra samlingarna mer tillgängliga. Ambitionen att följa med i teknikutvecklingen märks tydligt. Rätt använt kan IT förbättra tillgängligheten och servicen för användarna. Här kan den nya RFID-tekniken komma till stor användning. Tanken på att öppna upp huvudbibliotekets stora bokmagasin är en viktig del i att göra boksamlingarna levande och tillgängliga för den breda allmänheten. Initiativ till samarbete med nya partners och utökat samarbete med befintliga har gjorts och planeras. Nya grepp behövs för att marknadsföra biblioteken. Svensk Biblioteksförening har sammanställt statistiskt material för alla kommuner i landet, så även Ljungby. För vidare läsning se dokumentet Folkbiblioteken i Ljungby 2007 som finns på Svensk biblioteksförenings hemsida 5.3 Omvärldsanalys Ljungby kommuns folkbibliotek påverkas av samhälls- och omvärldsfaktorer: Ökande befolkning som lever allt längre Det livslånga lärandet Krav på hög kompetens En föränderlig värld, vilket ställer krav på flexibilitet Det mångkulturella samhället Konkurrenter; Internet, bokhandel och övriga aktiviteter som tar låntagare IT-utvecklingen Ökat medieutbud Lagar Läsförståelsen minskar Ökande tillgång till information Ekonomisk utveckling Politiska val Avsaknad av kulturdebatt Ungdomar; flyttar, har svårt att hitta till biblioteket, har andra intressen. Bokbestånden görs mer tillgängliga. Det har t.ex. blivit vanligt med öppna magasin. Låntagarnas krav har ökat. De vill ha nya medier, använda fler datorer, ha mer och snabbare service. Människors behov av bra mötesplatser Ny centrumplan som innebär att huvudbiblioteket kan flyttas Bristfällig skyltning till biblioteken 5.4 Framtid I framtiden kommer folkbiblioteken att spela en viktig strategisk roll i den kommunala utvecklingen, speciellt inom följande områden: 10

11 Kulturcentrum Huvudbiblioteket är en lämplig kulturmötesplats. Lokalerna är rymliga och inbjudande. Personalen har länge arbetat med kultur i olika former. Biblioteket är dessutom en kulturbärare och mötesplats. Invånarna i Ljungby kommun, folkbibliotekets personal och de politiska grupperna ser gärna huvudbiblioteket som ett kulturcentrum. I detta kulturcentrum har kultuturen sin givna plats. Där arbetar man med litteratur, lärande, databaserad information, integration och näringsliv med hjälp av informationskompetent personal. Författarbesök, musik, utställningar, teater, konst, design, film, dans, foto, mat m.m. är exempel på vad ett kulturcentrum kan innehålla. Biblioteket kan även användas som demokratitorg, d.v.s. forum för debatt. En satsning på ett kulturcentrum kräver ett fungerande samarbete och en väl genomtänkt marknadsföring. Litteraturen Folkbiblioteken ska främja intresset för läsning och litteratur. Litteraturen är kärnan i folkbibliotekens verksamhet. I mötet med boken tillgodogör sig läsaren erfarenheter som kan an- vändas i det verkliga livet. Boken ses då som ett redskap för personlig utveckling. Läsning berikar fantasin och utvecklar förståelse för andra människor och kulturer. Litteraturen bygger på så sätt broar mellan olika kulturer. Etiska och moraliska överväganden behandlas ofta i böcker, vilket får läsaren att reflektera över svåra di- lemman. Litteraturen stimulerar och utökar ordförrådet och blir därmed en väg till språket. Den som har ett välutvecklat språk kan lättare delta i den demokratiska processen och i det offentliga samtalet. Ett starkt skäl till att stärka litteraturens ställning är att läsförståelsen i landet minskar. Folkbibliotekens bestånd är en motvikt till det mer lätta utbudet och samhällets strävan efter det som är snabbt och enkelt. Äldre och udda litteratur behöver finnas på biblioteken eftersom den inte går att få tag på någon annanstans. Betydelsefull litteratur behöver bevaras för framtiden för att spegla vår kultur. Bibliotekens bestånd kännetecknas av god kvalité, d.v.s. bra språk och handling. Lärandet Det livslånga lärandet kommer att vara en fortsatt integrerad del av bibliotekens verksamhet. Andelen studerande har ökat bland folkbibliotekens användare. De flesta fjärrlån som görs är studierelaterade. Utlån av facklitteratur har ökat de senaste åren samtidigt som utlån av skönlitteratur har minskat. Facklitteratur åldras snabbare än skönlitteratur vilket innebär att fler inköp behöver göras. Dessutom är facklitteratur dyrare än skönlitteratur. Ett fördjupat samarbete med högskolan, gymnasieskolan, grundskolan, förskolan och studieförbunden befäster folkbibliotekets viktiga position i det livslånga lärandet. Tillgången till lärcenter är betydelsefullt för kommuninvånarnas lärande. Det virtuella biblioteket Databaserad information ska vara tillgänglig för alla, vilket är en demokratisk fråga men också en fråga om god service. Detta är en anledning till att folkbiblioteken behöver utveckla det virtuella biblioteket. Det virtuella biblioteket kan användas som forum för kommunikation 11

12 och interaktion med användarna. 24-timmarsbiblioteket ger låntagarna möjlighet att via katalogen göra omlån, reservera böcker och media, samt att lämna inköps- och fjärrlåneförslag. Det finns en förhoppning om att Bibliotek 2.0 (Webb 2.0) skall ge låntagarna ännu bättre service. Det virtuella biblioteket erbjuder ett flertal databaser, exempelvis Musikwebb, Alex online (författarinformation), e-biblioteket (elektroniska böcker), Global grant (stipendier och fonder) och Nationalencyklopedin online. Låntagarna ges möjlighet att använda vissa databaser hemifrån med funktionen Remote access. Redan idag kan låntagarna hemifrån använda databaser som t ex EBSCO, Novelist och Musikwebb. Folkbiblioteken skall arbeta för att grupper som inte har tillgång till databaserad information erbjuds möjlighet att ta del av sådan information. Det innebär bland annat att kurser i seniorsurf fortsätter att anordnas, men även andra grupper som inte har erfarenhet av Internet eller annan databaserad information ska beredas möjlighet att ta del av detta. Vidare behöver det virtuella biblioteket marknadsföras för att fler skall dra nytta av den databaserade informationen och bibliotekets tjänster. Integration Genom att göra information tillgänglig för invandrar-/flyktinggrupper ges de möjligheter att ta del av bibliotekens resurser och kan därmed också delta i och påverka samhället. För att underlätta integration behöver folkbiblioteken samarbeta med grupper, organisationer, föreningar och socialförvaltningen. Handlingsplaner och rutiner för arbetet med invandrare/flyktingar behöver utarbetas. Integration främjas med ett utökat utbud av medier, information och kulturaktiviteter för flykting- och invandrargrupper. I egenskap av mötesplats kan folkbiblioteken vara med och bryta segregationen i samhället. Näringslivsutveckling Tillgången till information har ökat lavinartat de senaste åren, vilket gör det svårt att hitta relevant information. Företag kan inte utvecklas utan ny kunskap och aktuell information. Ny kunskap åldras fort och i de flesta branscher är det en förutsättning att vara uppdaterad med den senaste kunskapen för att kunna konkurrera på marknaden. Folkbiblioteken har kompetens som kan användas för att stödja näringslivet. Först är det viktigt att undersöka vilket behov näringslivet har av bibliotekstjänster. Folkbiblioteken skulle t.ex. kunna hjälpa företagare med litteratur, att lära ut hur databaser används och hur källkritik tillämpas. Ett fungerande samarbete mellan folkbiblioteken och näringslivet gynnar hela kommunen. Informationskompetens Det finns ingen samstämmig definition av begreppet informationskompetens, men följande citat klargör hur folk - och högskolebiblioteken ser på informationskompetens: Att utifrån behov och sammanhang anlägga ett förhållnings- och tankesätt som innebär att man på lämpliga vägar och i relevanta källor (muntliga, tryckta, elektroniska, visuella, audiella, etc.), i grupp eller individuellt, kan identifiera, söka och använda information på ett effektivt, klokt och etiskt riktigt sätt (Källa: Ola Pilerot, Högskolan i Skövde) 12

13 Att besitta korrekt information kan vara avgörande när beslut av olika slag skall fattas. Informationsöverflödet har medfört att informationskompetens blivit en allt viktigare kompetens för att hitta och värdera information. Informationskompetens är ett måste i kunskapssamhället och därför har biblioteken en nyckelroll i samhällsutvecklingen. Biblioteksutbildningens utveckling tydliggör informationskompetensens betydelse. Idag utbildas bibliotekarierna i biblioteks- och informationsvetenskap. 5.5 Resultat brukarundersökningar och fokusgrupper Icke-brukare har låg kunskap om bibliotekets utbud och de önskar sig upplevelser om de skall besöka biblioteket. För att nå icke-brukarna är det lämpligt att målgruppsanpassa information. En del av brukarna upplever att det är svårt att orientera sig i biblioteket. En förklaring kan vara att klassifikationssystemet i sig är svårt att förstå, men biblioteken kan göra förändringar i lokalerna som skulle kunna underlätta för användarna att hitta. De flesta biblioteksbesökare lånar böcker men många använder biblioteket för studier eller som mötesplats. En stor grupp besökare läser tidningar och tidskrifter under besöket. 6. Skolbiblioteken 6.1 Styrdokument Internationella UNESCO:s skolbibliotekmanifest FN:s konvention om barnets rättigheter Nationella Bibliotekslagen Nationell handlingsplan för handikappolitik- "Från patient till medborgare" IFLA/UNESCO:s riktlinjer för skolbibliotek 6.2 Nuläge I Ljungby kommun finns 18 skolbibliotek. 14 av dessa bibliotek riktar sig till årskurs 0-6, tre bibliotek till årskurs 0-9 och ett bibliotek till gymnasieelever. Målgrupp är elever och lärare. Allmänheten kan låna på Sunnerbogymnasiets bibliotek. Barn- och utbildningsförvaltningen har det övergripande ansvaret för Ljungby kommuns skolbibliotek. Rektorn för varje skola är 13

14 ansvarig för skolbiblioteket och dess verksamhet på skolan. Aktuella styrdokument för skolbiblioteken saknas i kommunen. I skolbiblioteken arbetar lärarbibliotekarier, skolbibliotekarier och biblioteksassistenter. Ingen är fackutbildad bibliotekarie. Gallrings- och flertalet andra skolbibliotekskunskaper saknas på vissa skolor. Personalen önskar sig kompetensutbildning. Skolbiblioteken är en pedagogisk resurs i undervisningen och en källa till läslust och språkutveckling. Förutsättningarna är dock olika för Ljungby kommuns skolbibliotek. De flesta skolbibliotek köper in övervägande böcker. Få skolbibliotek köper datorprogram, databaser, anpassade medier, tidningar eller tidskrifter. Det finns stora variationer mellan skolbiblioteken när det gäller att samla bestånden i en katalog. Sunnerbogymnasiet, Astradskolan, Kungshögsskolan och Åbyskolan använder BOOK- IT. Dessa bibliotek har dessutom ett nära samarbete med huvudbiblioteket. Nästan hälften av skolbiblioteken är helt utan katalog. Övriga bibliotek har egna kataloglösningar. En tredjedel av skolbiblioteken upplever att de har otillfredsställande lokaler. Tillgången till datorer är bra. 6.3 Omvärldsanalys Skolbibliotekens verksamhet påverkas av samhälls- och omvärldsfaktorer: Det livslånga lärandet Krav på hög kompetens En föränderlig värld, vilket ställer krav på flexibilitet Det mångkulturella samhället Fritidsaktiviteter IT-utvecklingen Ökat medieutbud Lagar Läsförståelsen minskar Ökande tillgång till information Ekonomisk utveckling Ungdomar har andra intressen Satsning på skolbibliotek/ lärares inställning till skolbibliotek och engagemang för elevers läsning Låntagarnas krav har ökat. De vill ha nya medier, använda fler datorer, ha mer och snabbare service. Människors behov av bra mötesplatser 6.4 Framtid I dagens skola, där eleverna själva förväntas söka sin kunskap och utveckla ett kritiskt tänkande, kommer skolbiblioteken att spela en allt viktigare roll. Det är framför allt när biblioteket används som redskap i olika ämnen och helst under alla skolår som det fullt ut kan fylla sin pedagogiska funktion. Skolbibliotekens ställning måste stärkas. 14

15 Litteraturen Skolbiblioteken främjar intresset för läsning och litteratur. Den kommunala läsfrämjandeplanen är ett stöd för skolbiblioteken. Litteraturen stimulerar och utökar ordförrådet och blir därmed en väg till språket. Den som har ett välutvecklat språk kan lättare delta i den demokratiska processen och det offentliga samtalet. Läsförståelsen i landet minskar och därför behövs bra litteratur på skolbiblioteken som stimulerar och inspirerar elever till läsning. Ett bra bestånd av skönlitteratur kompletterar faktaböcker för en djupare förståelse. Bestånden behöver vara aktuella och anpassade till målgruppen. Lärande och informationskompetens Skolbiblioteket ska fylla en pedagogisk funktion som innebär att det ska höja kvaliteten på elevers lärande i skolan. Därför är det viktigt att personalen som arbetar där har adekvat utbildning. Det är lika viktigt att biblioteket verkar genom undervisningen, dvs via lärarna och skoluppgifter som eleverna arbetar med. Bibliotekspersonal kan till exempel ge boktips, hjälpa både lärare och elever att hitta och värdera information, stimulera läsutveckling och lära ut informationssökning. Detta är färdigheter som eleverna behöver i det livslånga lärandet. Genom samverkan och samarbete mellan klassrum och bibliotek i hela lärandeprocessen utnyttjas kompetenserna på bästa sätt och eleverna utvecklar ett källkritiskt förhållningssätt. Det virtuella biblioteket Det virtuella biblioteket kan användas för att kommunicera och interagera med lärare och elever. Många barn och ungdomar är vana att använda virtuella tjänster på Internet. Vid behov görs samordning mellan skolbiblioteken för gemensamma inköp av databaser så att alla elever erbjuds samma möjligheter samtidigt som ekonomiska vinster görs. Integration Precis som folkbiblioteket är skolbiblioteket en mötesplats där skilda kulturer kan träffas. Det är viktigt att medier och information finns tillgängligt för elever med andra språk än svenska. Därför är det angeläget att ha ett fungerande samarbete med folkbiblioteket, som har lång erfarenhet av informations- och medieförsörjning. Handlingsplan Skolbibliotekens funktion ska preciseras i skolans styrdokument. Dessutom bör den vara förankrad i kvalitetsredovisningen. För att tydliggöra bibliotekets uppdrag och kompetens bör varje skola upprätta en handlingsplan. Skolbiblioteket i Lagan har utarbetat ett arbetssätt (Åbyraketen) som stödjer eleverna i kunskapssökandet. Den kan vara en modell för samtliga skolbibliotek i Ljungby kommun. 15

16 7. Sjukhusbiblioteket 7.1 Styrdokument Internationella Folkbiblioteksmanifestet FN konventionen om barnets rättigheter Nationella Bibliotekslagen Nationell handlingsplan för handikappolitik- Från patient till medborgare Regionala Regionala riktlinjer för fjärrlån Regional talboksplan Landstingets vision och mål Regionala/Lokala Avtal om biblioteksverksamhet vid Ljungby lasarett Lokala Ljungby på väg- handbok för mål- och verksamhetsstyrning Folkbibliotekens vision och mål 7.2 Nuläge Sjukhusbiblioteket i Ljungby är ett kombinerat patient- och medicinskt bibliotek samt filial till huvudbiblioteket med gemensam planering och verksamhet. Bibliotekslokalen är placerad på lasarettet plan 7, men byggplaner finns att flytta biblioteket till sjukhusets entréplan under. Biblioteket har en egen budget via Landstinget Kronoberg. Ett avtal om biblioteksverksamhet vid Ljungby lasarett mellan Ljungby kommun och Västra sjukvårdsförvaltningen, landstinget Kronoberg har träffats Anslutningen till det kommunala bibliotekssystemet betyder för sjukhusbiblioteket att det utgör en sammanhållen resurs med kontinuerlig tillgång till ett bestånd av böcker och andra media än vad som köps in till sjukhusbiblioteket för landstingsmedel. Bibliotekets service är tillgänglig för landstingets och kommunens alla enheter. Sjukhusbiblioteket är lasarettets kulturcentrum och utgör en stödfunktion för landstingets personal och studerande vid studier, fortbildning och forskning. Biblioteket tillhandahåller lån av böcker och tidskrifter ur det samlade beståndet och fjärrlån av litteratur och artiklar från universitets-, högskolebibliotek och andra specialbibliotek. Inköp av litteratur till studerande och 16

17 avdelningar/kliniker samordnas via bokhandeln. Biblioteket ger tillgång till elektroniska tidskrifter och handledning i strategisk informationssökning via databaser som PubMed, Cinahl, Medline, Clinical Evidence och EBSCO. Sjukhusbiblioteket ansvarar för översyn och katalogisering av avdelningar/klinikers bokbestånd i bibliotekskatalogen Mikromarc och bok depositioner i dagrum och väntrum. Biblioteket tillhandahåller även handikappanpassad litteratur som LL-böcker och storstilsböcker. Inneliggande patienter får på begäran besök av bibliotekspersonal. Föreläsningar och utställningar sker kontinuerligt under året. Biblioteket har samverkan med övriga sjukhusbibliotek i Kronobergs län med gemensam hemsida, utställningar, utbildningar och elektroniska tidskrifter i fulltext EIRA-portalen. Sjukhusbibliotekets personal består sedan 2005 av en utbildad bibliotekarie på heltid samt två biblioteksassistenter med reducerad tjänstgöringstid. Generösa öppettider och god service till låntagarna är signum för verksamheten. Biblioteket har uppdraget att stödja sjukhusets verksamhet varför ca 2/3 av verksamheten ägnas medicinska biblioteket. 7.3 Omvärldsanalys Sjukhusbibliotekets verksamhet påverkas av samhälls- och omvärldsfaktorer: Ökande befolkning som lever allt längre Det livslånga lärandet Krav på hög kompetens En föränderlig värld, vilket ställer krav på flexibilitet Det mångkulturella samhället Konkurrenter; Internet, bokhandel och övriga aktiviteter som tar låntagare IT-utvecklingen Ökat medieutbud Lagar Ökande tillgång till information Ekonomisk utveckling Politiska val Bokbestånden görs mer tillgängliga Låntagarnas krav har ökat. Man önskar nya medier, vill använda fler datorer och snabbare service. Människors behov av bra mötesplatser Patienters vårdtider har blivit kortare 7.4 Framtid Litteraturen Biblioteket skall följa utvecklingen i samhället och sammansättningen av bokbeståndet skall spegla denna. Mängden av information i böcker, tidningar och tidskrifter ökar, liksom nya former av medier uppkommer. Trots att mycket kunskap finns via databaser är behovet av 17

18 tryckt material stort. En fortsatt satsning på medicinsk litteratur och tidskrifter ligger i linje med det Medicinska bibliotekets intention av ett mediebestånd som uppfyller de krav ett nationellt sjukhusbibliotek har. Patientbiblioteket förstärks ytterligare med ett allsidigt och aktuellt bestånd av böcker, tidningar, tidskrifter och ljudböcker. Lärandet Nätets nära nog obegränsade möjligheter till information kombinerat med tillgång till personlig kontakt och vägledning via sjukhusbiblioteket litteraturbestånd ger bra grogrund för kompetensutveckling. Genom information om de resurser och verktyg som finns tillgängliga för låntagarna kan deras lärande göra det möjligt att ta sig an informationsflödet på ett bra sätt. Bibliotekets medieutbud ger därför goda möjligheter till ett livslångt lärande. En stor del av verksamheten består i att förmedla kunskap om hur man söker adekvat rätt information och upptar en allt större del av bibliotekariens tid. Pedagogiskt planerade undervisningspass i litteratursökning för sjukhuspersonal och studerande är ett viktigt inslag i lärandeprocessen. Det virtuella biblioteket Det virtuella biblioteket är en samling användarvänliga och spännande informationsresurser presenterade för låntagarna på sjukhusbibliotekets hemsida. De flesta bibliotek har webbsidor med länksamlingar, ofta grupperade ämnesvis. Sjukhusbiblioteket vill inspirera och locka till både kunskap och fantasi med Internet som kanal på hemsidan och genomföra intern utbildning som presenterar användbara och tillgängliga länkar för användarna. Integration Sjukhusbibliotekets målgrupp är heterogen med olika krav och förkunskaper. Patienter och studerande kommer från hela landet, men också från utlandet. Många har ett annat språk än svenska som modersmål. Utbudet av litteratur ökar ständigt och understryker behovet av ett allsidigt och brett mediebestånd på olika nivåer och språk. Litteratur på främmande språk samt talböcker lånas in från kommunbiblioteket och TPB vid efterfrågan. Lasarettets intranät hjälper till med översättningar inom hälso- och sjukvård och sjukhusbiblioteket med språklexikon. Informationskompetens Informationsflödet i samhället har medfört att informationskompetens blivit allt viktigare för att söka och värdera information. Det är viktigt att veta hur man skall kunna hantera information på ett kritiskt och självständigt sätt. Informationsmängden tenderar att bli så stor och föränderlig att ingen och inget kan lagra den. Viktigare blir att vid behov kunna hitta lagom lämpad information. Sjukhusbiblioteket har en hög informationskompetens via utbildad bibliotekarie för att möta kraven från användarna. Kompetensutveckling och etiska krav är nödvändigt för att förstå alla nya sökmöjligheter som presenteras. 18

19 8. Biblioteket vid Centrum för Informationslogistik 8.1 Styrdokument Nationella Bibliotekslagen Nationell handlingsplan för handikappolitik- Från patient till medborgare Högskoleförordningen Lokala CILs måldokument 8.2 Nuläge CIL-biblioteket startade 2001 och ägs och drivs av Centrum för Informationslogistik AB. Målgruppen är främst studenter, lärare, forskare och de som i sin yrkesroll har behov av information inom ämnet informationslogistik, men biblioteket är även öppet för allmänheten. Då informationslogistik är ett brett ämne, kan bibliotekets resurser även användas av studerande på andra utbildningar, men inköp av medier är i dagsläget inriktat på informationslogistikutbildningen och beståndet byggs upp utifrån behoven. Även i övrigt är utvecklingen av biblioteket behovsstyrt. Personalen består av en deltidsanställd bibliotekarie, vars arbetstid delas mellan bibliotek och administration för utbildningen, tidsåtgången för respektive del är flytande. Biblioteket samverkar med huvudbiblioteket i Ljungby kommun, dels i biblioteksdatasystemet BOOK-IT, dels med ömsesidig komplettering av litteratur. Samverkan finns också med Växjö universitetsbibliotek som ger tillgång till elektroniska databaser och medier, eftersom CILs studenter är inskrivna vid Växjö universitet. I övrigt deltar CIL-biblioteket i traditionellt fjärrlånesamarbete med övriga bibliotek i landet. Biblioteket kännetecknas av funktionella lokaler och god service. Det är övervägande svensktalande studenter mellan år som använder biblioteket. Tillräckligt många datorer finns i eller i anslutning till biblioteket och de intilliggande grupprummen används flitigt för studier. CIL, och därmed till viss del även högskolebiblioteket, samverkar med delar av näringslivet i Ljungby. 19

20 8.3 Omvärldsanalys Högskolebibliotekets verksamhet påverkas av samhälls- och omvärldsfaktorer: Det livslånga lärandet Krav på hög kompetens En föränderlig värld, vilket ställer krav på flexibilitet Det mångkulturella samhället IT-utvecklingen Ökat medieutbud Lagar Läsförståelsen minskar Ökande tillgång till information Ekonomisk utveckling Politiska val Bokbestånden görs mer tillgängliga Låntagarnas krav har ökat. De vill ha nya medier, använda fler datorer, ha mer och snabbare service. Människors behov av bra mötesplatser 8.4 Framtid Lärandet Studenterna förväntas under sin utbildning utveckla de förmågor som kan sammanfattas med begreppet informationskompetens, dvs förmågan att identifiera sitt eget informationsbehov, söka, granska och kritiskt värdera informationen samt att kunna använda informationen för att lösa speciella uppgifter eller problem. Studenterna kommer även i fortsättningen behöva handledning och stöd från bibliotekspersonal för att lära känna ett ämne, klara av studierna och vara förberedd inför ett livslångt lärande ute i den kommande yrkesprofessionen. I ett sammanhang där det livslånga lärandet framhålls som ett ideal och undervisning (inte sällan på distans) har inslag av undersökande och problembaserat arbete ställs höga krav på studenten att på egen hand tillgodose sina informationsbehov. Dessa studenter behöver också stöd av bibliotekarier i sitt lärande. Det virtuella biblioteket IT-utvecklingen, distansarbete och informationssamhället i stort ställer ökade krav på bibliotekets möjligheter och tjänsteutformning, bl.a. interaktiva tjänster. Biblioteken ska ligga i frontlinjen med hänsyn till utveckling, och deltagande i virtuella/digitala tjänster. Detta kan ställa krav på förändring i arbetssätt för att svara mot förändrade förväntningar och för att tillgängliggöra information. Det virtuella biblioteket har förbättrat tillgången till information och kommer att få en allt större betydelse i framtiden. Näringslivsutveckling Genom att, i samverkan med folkbiblioteket, utveckla och tillhandahålla informationstjänster till företag och stödja medborgarnas kompetensutveckling stöds tillväxt och entreprenörskap i kommunen. 20

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35 Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksplan för Timrå kommun

Biblioteksplan för Timrå kommun Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07 Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009 Behandlad av nämnden 2007-06-07 Innehållsförteckning Inledning s. 2 Bakgrund till biblioteksplanen s. 3 Bilden av Sörmland s. 3 Kommunala bibliotek s.

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Biblioteksplan 2011-2014

Biblioteksplan 2011-2014 Biblioteksplan 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-21, 53, dnr 2010.0111 Inledning Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som skall ge en överblick över bibliotekens verksamheter och ansvarsfördelningar i

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

Biblioteksplan för Solna

Biblioteksplan för Solna SOLNA STAD Kultur- och fritidsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2017-02-03 SID 1 (2) KFN/2016:57 Biblioteksplan för Solna 2017-2023 Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden gav 2016-04-21 förvaltningen i

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Överkalix bibliotek. Biblioteksplan 2009 2015. Överkalix kommun

Överkalix bibliotek. Biblioteksplan 2009 2015. Överkalix kommun Överkalix bibliotek Biblioteksplan 2009 2015 Överkalix kommun Vision Biblioteket som mötesplats kunskapscentrum kulturcentrum Överkalix bibliotek är viktig som mötesplats för kommuninnevånare i alla åldrar.

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst

Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst Dokumentansvarig Jon-Isac Svanefjord, skolbibliotekarie Ålidhem och Tomtebo Godkänd av Carina Axroth, biträdande för- och grundskolechef Skolområde Öst Version 1 Dokumentdatum

Läs mer

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet Sammanfattning I bibliotekslagen anges att kommuner ska anta planer för biblioteksverksamheten. Lagen anger också att bibliotekslån ska vara avgiftsfria, att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Uppdraget... 3 3. Lagar och riktlinjer... 4 4. Verksamhet och organisationen... 5 4.1 Folkbibliotek... 5 4.2 Skolbibliotek...

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Biblioteksplan Gnosjö kommun

Biblioteksplan Gnosjö kommun Biblioteksplan Gnosjö kommun 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-21 77. Antagen av Kultur- och utbildningsutskottet Inledning I bibliotekslagen (SFS 2013:801) står i 17 att kommuner och landsting

Läs mer

Bibliotekslag (1996:1596)

Bibliotekslag (1996:1596) Bibliotekslag (1996:1596) Bilaga 1 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning

Läs mer

Biblioteksplan 2015-2018 har tagits fram i samverkan med representanter för kommunens övriga förvaltningar. Fokusgrupper med brukare har genomförts.

Biblioteksplan 2015-2018 har tagits fram i samverkan med representanter för kommunens övriga förvaltningar. Fokusgrupper med brukare har genomförts. Förslag 2015-06-16 Biblioteksplan Mönsterås kommun 2015-2018 Bakgrund Enligt Bibliotekslagen SFS 2013:801 ska kommuner och landsting ha en politiskt antagen biblioteksplan. Biblioteken ska ägna särskild

Läs mer

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 1 Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 2015-2018 Antagen av Kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun 2015.11.03 2 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Underlag 1.2 Regional kulturplan, regional biblioteksplan

Läs mer

folk- och skolbibliotek

folk- och skolbibliotek folk- och skolbibliotek 2016-2018 LAGAR OCH RIKTLINJER Det gröna Ockelbo: I det natursköna Ockelbo värnar vi om det gröna och har en nära relation till det spirande växtriket. Folkbiblioteket ser miljön

Läs mer

Biblioteksplan Strategi

Biblioteksplan Strategi Biblioteksplan 2015-2016 Strategi Diarienummer: KS2015/1959 Beslutad av: Kommunstyrelsen Giltighetstid: 2015-2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Relation till andra styrdokument... 3 3. Syfte... 3 4. Mål

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för Karlskoga bibliotek Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Lessebo kommun

BIBLIOTEKSPLAN Lessebo kommun BIBLIOTEKSPLAN 2007 2011 Lessebo kommun I bibliotekslagens 7 står: Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019 Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 2 Bakgrund Bibliotekslagen (2013:801) sätter ramarna för verksamheten vid landets bibliotek. Lagen betonar

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012 BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012 Antagen av barn och bildningsnämnden 0900202 1 Biblioteksplan för Surahammars bibliotek 2009-2012 Syftet med biblioteksplanen En biblioteksplan är, enligt

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN (6)

LUDVIKA KOMMUN (6) LUDVIKA KOMMUN 150610 1 (6) Biblioteksplan Syftet med planen är att få en samlad bild av biblioteksverksamheten i Ludvika kommun samt befästa bibliotekets roll. Planen skall ange mål och riktning. Planen

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81 Antagen av kultur- och fritidsnämnden 2016-12-08, 81 Norrtälje kommuns biblioteksplan 2016-18 har tagits fram genom omvärldsanalys och vilar samtidigt på den samlade yrkeserfarenheten hos personalen, Norrtälje

Läs mer

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016 Biblioteksplan Köpings kommun 2014-2016 Köpings kommun Rapporten skriven av: Kultur & Fritid 2013-10-16 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-01-27 5 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.

Läs mer

Biblioteksplan för Norbergs kommun Antagen av kommunstyrelsen

Biblioteksplan för Norbergs kommun Antagen av kommunstyrelsen Biblioteksplan för Norbergs kommun Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-08 2016-08-31 11.13 Version1 Biblioteksplan för Norberg Syftet med biblioteksplanen är att stärka biblioteksverksamheten, ge struktur

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN 2015-2018. INNEHÅLL Planen omfattar all biblioteksverksamhet i Lomma kommun: folk- och skolbibliotek

BIBLIOTEKSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN 2015-2018. INNEHÅLL Planen omfattar all biblioteksverksamhet i Lomma kommun: folk- och skolbibliotek INNEHÅLL Planen omfattar all biblioteksverksamhet i Lomma kommun: folk- och skolbibliotek Efter redovisning av styrdokument följer beskrivning av verksamheten, diskussion kring faktorer som påverkar en

Läs mer

Biblioteksplan för Filipstads kommun 2015-2018

Biblioteksplan för Filipstads kommun 2015-2018 Biblioteksplan för Filipstads kommun 2015-2018 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPDRAG... 1 BIBLIOTEKEN I FILIPSTAD... 2 Verksamheten idag... 3 BIBLIOTEK VÄRMLAND... 5 PRIORITERADE OMRÅDEN... 6 Barn och

Läs mer

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Biblioteksplan Beslutat av: Kommunfullmäktige

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Biblioteksplan Beslutat av: Kommunfullmäktige plan Biblioteksplan 2016-2019 modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2016-09-12 120 Ansvarig: Kulturchefen

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2010-2014

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2010-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.25 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2010-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-02-15 att gälla fr.o.m. 2010-04-01 Biblioteksplan 2010-2014, flik 6 25 1 Inledning... 2

Läs mer

Biblioteksplan. för Bergs kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Bergs kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Bergs kommun 2014-2018 1 Innehåll 1. Bibliotekets lagrum 2. Vision för biblioteksverksamheten 3. Verksamhetsbeskrivning 4. Bibliotekets uppdrag 4.1 Tillgång till medier 4.2 Kulturupplevelser

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

1 (12) Biblioteksplan Vetlanda här växer människor och företag

1 (12) Biblioteksplan Vetlanda här växer människor och företag 1 (12) Biblioteksplan 2015-2019 Vetlanda här växer människor och företag 2 Biblioteksplan 2015-2019 Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-12-16 204) Gäller för: Kultur- och fritidsnämnden,

Läs mer

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Biblioteksplan för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Innehåll Inledning 3 Vad säger bibliotekslagen? 4 Varför en biblioteksplan? 4 Vad är ett bibliotek? 5 ViIka är bibfiotekets målgrupper? 5 Utmaningar!

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s)

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s) Barn-, kultur- och utbildningsnämndens 2013-03-15 Blad 1 (6) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl 10.00-11.00 Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica

Läs mer

Biblioteksplan. Biblioteksplan för Kungälvs Kommun. Ingår i Kungälvs kommuns författningssamling enligt beslut KF 315/2015 KS2015/1382

Biblioteksplan. Biblioteksplan för Kungälvs Kommun. Ingår i Kungälvs kommuns författningssamling enligt beslut KF 315/2015 KS2015/1382 Biblioteksplan Biblioteksplan för Kungälvs Kommun Ingår i Kungälvs kommuns författningssamling enligt beslut 2015-12-10 KF 315/2015 KS2015/1382 Diarienummer: KS2016/1454 Dokumentansvarig: Bibliotekschef

Läs mer

Biblioteksplan i Karlsborgs kommun

Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Bilaga 94 KF 112 2015-06-29 Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Handlingsplan Diarienummer: 157.2015 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 2015-06-29 Giltighetstid: Tillsvidare

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

Biblioteksplan för Ovanåkers kommun. Antaget av kommunfullmäktige ( 81), 2012-1217

Biblioteksplan för Ovanåkers kommun. Antaget av kommunfullmäktige ( 81), 2012-1217 Biblioteksplan för Ovanåkers kommun Antaget av kommunfullmäktige ( 81), 2012-1217 Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003

Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003 Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003 Länsbiblioteket har sina lokaler i Linköpings nya stadsbibliotek, Östgötagatan 5, Linköping. Uppdrag Länsbiblioteket är en regional kulturinstitution med

Läs mer

Biblioteksplan 2015-2016

Biblioteksplan 2015-2016 Biblioteksplan 2015-2016 Ödeshögs kommun Bilaga. Läsfrämjandeplan 2015-2016 Gunilla Christensen BIBLIOTEKSANSVARIG Bibliotekslagen 2013:801 (ersätter tidigare lag 1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015 Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015 Enligt Skolverket ska skolbiblioteket vara en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Regional biblioteksplan 2015 2017 Västernorrland

Regional biblioteksplan 2015 2017 Västernorrland Regional biblioteksplan 2015 2017 Västernorrland Länsbiblioteket Västernorrland Medicinska biblioteket Folkhögskolebiblioteken 2 Innehåll Regional biblioteksplan 2015 2017... 1 Västernorrland... 1 REGIONAL

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Samverkansplan mellan folkbibliotek och skolbibliotek på grundskolan

Samverkansplan mellan folkbibliotek och skolbibliotek på grundskolan Samverkansplan mellan folkbibliotek och skolbibliotek på grundskolan 2011-06-21 Innehållsförteckning INLEDNING...2 1 STYRANDE DOKUMENT...3-4 1.1 Folkbibliotekets verksamhet...3-4 1.2 Skolbibliotekets verksamhet...3-4

Läs mer

Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan. Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola.

Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan. Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola. Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola. 2012-01-26 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Syfte 5 3 Styrdokument 6 4 Definition 6 5 Barn i behov av särskilt stöd

Läs mer

Bibliotekets förändrade roll i samhället

Bibliotekets förändrade roll i samhället Bibliotekets förändrade roll i samhället LULEÅ Gymnasiebiblioteket skiljer sig från de andra biblioteken i Luleå då det är anpassat för skoleleverna i Gymnasiebyn. De har även hängt med i samhällets teknikutveckling

Läs mer