Innehåll. Foto omslag:lennart Lundwall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Foto omslag:lennart Lundwall"

Transkript

1

2 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning och förslag... 4 Bibliotekens besökare... 6 Bibliotek och integration... 9 Digital delaktighet Digitala klyftor i Östergötland Användarundersökning på Norrköpings stadsbibliotek Biblioteken och digital delaktighet Studiecirklar Digitala klyftan Flexibelt lärande i Östergötland Om lärmiljöer Biblioteken, studerande och kontakter med vuxenutbildning Folkbibliotek och folkbildning Länsbiblioteken och länsbildningsförbunden Biblioteken och studieförbunden Läs- och skrivsvårigheter Övrigt från kommunbesöken Marknadsföring Företagsservice Inre processer Vad händer på andra håll? Vuxna i lärande i Göteborg Läxhjälp Språkcaféer - för informellt språkutbyte och interkulturell kommunikation Demokratiprojektet/IDA på Malmö stadsbibliotek Idea Stores Ett nytt bibliotekskoncept på väg till Sverige? Samverkan mellan bibliotek och studieförbund Att marknadsföra läs- och skrivstöd Kursutbud i biblioteksregi Vad behövs i en lokal lärmiljö? Biblioteken och IKT- behov Checklista för bibliotekens IKT-stöd Tips på programvaror och utrustning Kontorsprogram Bildbehandling Ljud- och film/videoredigering Möjlighet att följa distansstudier Allmänt om anpassningar för personer med funktionsnedsättning Läs- och skrivstödsprogram Övriga hjälpmedel Tangentbordsstöd Kringutrustning Resurser på Internet att exponera Tips på övriga hjälpmedel Källförteckning Foto omslag:lennart Lundwall 2

3 Inledning Förstudien Broar för lärande görs inom ramen för projektet Biblioteken som lärmiljöer och syftar till att inventera bibliotekens förutsättningar att utvecklas som miljöer för lärande för att bättre stödja östgötarnas livslånga lärande och utveckla rollen i lokalsamhället. Förstudien fokuseras kring följande aspekter: Integration och social delaktighet Digital delaktighet Flexibelt lärande Samarbete med studieförbund och andra kommunala aktörer Stöd till personer med läs- och skrivsvårigheter Rekommendationer om vad som kan ingå i en lärmiljö Syftet är att ge inspiration och vägledning för fortsatt utvecklingsarbete. Kartläggningen har genomförts genom besök på kommunbiblioteken, studiebesök och omvärldsanalys via intervjuer, dialog samt genomgång av statistik och tidigare studier/projekt. I förstudien har även ingått att i ett pilotprojekt pröva hur bibliotek och studieförbund skulle kunna samverka med breddade digital delaktighet som mål. Rapporten bygger delvis på en kartläggning av behov och förutsättningar i kommuner och bibliotek av olika storlek och karaktär. Åtta bibliotek har ingått i kartläggningen; Boxholm, Norrköping, Motala, Mjölby, Söderköping, Vadstena, Åtvidaberg och Ödeshög. Därutöver ingår ett närbibliotek i stadsdelen Johannelund i Linköping. Kommunbiblioteken har valts efter visat intresse för att delta i projektet. Anteckningarna från kommunbesök, studiebesök samt en översikt över folkbildningen i Östergötland med kontaktuppgifter redovisas i sin helhet i appendix. Utöver huvudrapport och appendix finns ett statistikmaterial om Utrikes födda i länets kommuner 2006 fördelat på utbildningsnivå, kön, ålder och sysselsättning från databasen Regionfakta via Regionförbundet Östsam samt bearbetad statistik om studieförbundens cirkelverksamhet 2008 redovisad per ämne, kommun och förbund. Materialet ingår inte rapporterna utan distribueras externt som planeringsunderlag till alla kommunbibliotek. Förstudien finansieras av Kulturrådet och Regionförbundet Östsam. Läs mer om projekt Biblioteken som lärmiljöer på webbplatsen: Varmt tack till Elisabeth Strömberg, Länsbibliotek Östergötland, för all hjälp med korrekturläsning. Linköping mars 2009 Anne Hederén 3

4 Sammanfattning och förslag Biblioteksbesöken minskar mer bland lågutbildade än bland högutbildade. Tidigare besökte två av tre lågutbildade bibliotek någon gång under ett år. Nu har det skett en dramatisk förändring. Mellan 2001 och 2007 har biblioteksbesöken bland lågutbildade minskat så att det nu endast är var tredje svensk med låg utbildning som är biblioteksbesökare. Biblioteken spelar en mycket stor roll för både första och andra generationens invandrare. Jämfört med svenskar använder sig dessa grupper av biblioteken både mer och oftare. Biblioteken är dock inte alltid anpassade för de olika behov som finns under olika delar av integrationsprocessen. Det är gruppen nyanlända som vill använda biblioteket främst för nyttoändamål, som verkar få minst stöd. Litteratur man behöver för att etablera sig i landet saknas på biblioteken i önskvärd utsträckning och tillgången på språkkurser och annan litteratur som stöd för att lära sig svenska är ofta otillräcklig. De som använder Internet ägnar allt mer tid däråt och gör fler saker för varje år. Samtidigt går spridningen till nya användare långsamt. Den grupp som inte använder Internet har de senaste åren varit nästan oförändrad. Därför ökar klyftan mellan användare och icke-användare för varje år. Enligt undersökningarna är det två miljoner människor i Sverige eller motsvarande var tredje svensk som står helt utanför eller använder Internet mycket lite. Fördelat på åldersgrupper är hälften av dessa 66 år och äldre, 45 procent mellan år dvs. i arbetsför ålder och 5 procent är 25 år eller yngre. De grupper som använder Internet minst är äldre, lågutbildade och kvinnor i landsbygd. Många med funktionsnedsättning skulle använda Internet mer om det var möjligt. De funktionsnedsättningar som försvårar användningen av Internet är framförallt synproblem (39 procent), motoriska problem (30 procent) och andra former av kroppsliga problem (18 procent). 10 procent har uppgivit dyslexi som skäl för att inte kunna använda Internet i den utsträckning man skulle vilja. Telefonundersökningen i Östergötland 2007 visar att av samtliga intervjuade är det 35 procent som inte använder Internet överhuvudtaget. Resultaten visar också att biblioteks- och bokbussbesökare är mer vana Internetanvändare än icke-besökare. Bland de som inte är biblioteksbesökare är det 45 procent som inte använder internet. Motsvarande siffra för besökarna är 27 procent. En användarundersökning i Norrköping visar att biblioteket bör arbeta mer med att informera om och marknadsföra bibliotekets utbud och tjänster. En tredjedel av besökarna är positiva till att lära sig mer om datorer och Internet genom biblioteket. Övriga synpunkter som framkommer är bland annat att biblioteket bör satsa på datakurser för äldre, lära ut hur man sköter bankärenden via Internet, prova på kurser/dagar och e-tjänster. 4

5 Det finns en mycket stor vilja från bibliotekens sida att närma sig studieförbunden ytterligare. Biblioteket som är samhällets mest besökta kulturinstitution, i mindre kommuner den enda offentliga lokalen med generösa öppettider, bör vara en utmärkt aktör för att komplettera studieförbundens verksamhet. För att åstadkomma ett verkligt mervärde borde bibliotekens och folkbildningens insatser samordnas i större utsträckning. För att åstadkomma det krävs ett gemensamt forum där representanter för bibliotek och studieförbund möts regelbundet. Ett förslag är att de lokala folkbildningsråden breddas till att omfatta samtliga bibliotek. För att öka möjligheterna till samordning på regional nivå bör länsbiblioteket ingå som medlem i länsbildningsförbundet och ordinarie ledamot i styrelsen. Pilotprojektet med kostnadsfria studiecirklar i bibliotekens lokaler visar att det finns ett mycket stort behov av grundläggande data- och Internetutbildning/handledning i många av kommunerna. Det finns dock frågor som måste lösas för att konceptet ska kunna fungera i ett längre perspektiv. För att ännu mer verkningsfullt nå ut till de grupper i samhället som av ekonomiska, geografiska och kunskapsmässiga skäl riskerar ställas utanför olika samhällsfunktioner krävs ett gemensamt uppdrag kring breddad digital delaktighet till bibliotek och folkbildning. Åtta av biblioteken ser en mycket bred målgrupp för de lokala lärmiljöer som utformas. Utifrån sitt breda folkbiblioteksperspektiv och utifrån lokalsamhällets behov vill man vända sig till individer i ett livslångt lärande där formellt, icke-formellt och informellt lärande inbegrips. Släktforskaren, distansstudenten, studiecirkeldeltagaren och pensionären som lär sig att surfa, är alla lika viktiga. Fyra av biblioteken inbegriper även service och tjänster till ny- och småföretag. Ett av biblioteken vill prioritera studerande i formell utbildning. Fortsatt projektarbete Det fortsatta projektarbetet bör inriktas på att utveckla regionalt samarbete med företrädare för studieförbunden i länet samt att stödja delprojekten på kommunbiblioteken i att utveckla och pröva lokala aktiviteter i samarbete med studieförbund och föreningar. En strategi är att erbjuda studieförbunden introduktion i digitala bibliotekstjänster för studiecirkelledare samt stödja delprojekten vid liknande introduktioner för studiecirkelledare lokalt. För att öka ett lokalt utbud bör studieförbunden särskilt i de mindre kommunerna erbjudas att kostnadsfritt använda sig av bibliotekens lokaler i större utsträckning och där även kunna förlägga betalkurser och betalcirklar. Delprojekten bör stödjas i kontakter med andra kommunala aktörer och förmedlare. Ett sätt är att till nätverksträffar och studiedagar bjuda in kommunernas flyktingsamordnare, representanter för FMLS (Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter), vuxenutbildning etc. Vidare bör länsbiblioteket samordna och stödja lokala aktiviteter under dyslexiveckan v. 41. Marknadsföring av bibliotekens lärmiljöer är en mycket viktig del av fortsatt projektarbete. Det är önskvärt att marknadsföring genomförs både lokalt och regionalt. En möjlighet är den gemensamma e-kampanjen i oktober Konceptet med studiecirklar i samarbete med studieförbund bör fortsätta och utvidgas till fler kommuner. Möjligheten att vidareutveckla konceptet och erbjuda andra former t.ex. cirklar riktade till personer med annat modersmål med tvåspråkiga handledare/lätt svenska bör undersökas. Vidare bör biblioteken stödjas i att pröva olika sätt att organisera handledning och stöd. 5

6 Bibliotekens besökare Drygt hälften (53 procent eller 4,9 miljoner personer) av Sveriges befolkning har besökt bibliotek, någon eller flera gånger, under Skillnaderna är förhållandevis små mellan de två senaste åren, men antalet biblioteksbesök sjunker något för varje år under perioden gjordes drygt 68 miljoner besök på folkbibliotek, vilket är en minskning med fyra procent jämfört med året innan. 2 Trots att antalet fysiska besök minskar på folkbiblioteken behåller biblioteken sin tätplats som samhällets mest besökta kulturinstitution. I genomsnitt gjordes 7,8 biblioteksbesök per invånare i hela landet under Hur ser det då ut i Östergötland? Tabellen nedan är hämtad ur Svensk biblioteksförenings rapport Folkbiblioteken i Östergötlands län, länsstatistik 2007, som är en bearbetning av den officiella folkbiblioteksstatistiken på läns- och kommunnivå. 3 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Östergötlands län 2007 Östergötlands folkbibliotek hade 2007 något fler besök än riksgenomsnittet, men följer den allmänna trenden med minskat antal besökare. Den stora minskningen mellan 2006 och 2007 för hela länet har sin förklaring i att Norrköpings bibliotek, som tidigare haft högt antal 1 Lars Höglund & Eva Wahlström: Biblioteken kontinuitet eller nya trender? i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Skilda världar. SOM-undersökningen 2007, SOM-institutet 2008, s Folkbiblioteken 2007, Kulturen i siffror 2008:3, Statens kulturråd 2008, s 28. (http://www.kulturradet.se/templates/kr_page.aspx?id=3973&epslanguage=sv) 3 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Östergötlands län

7 besökare, inte finns med i statistiksammanställningen för Variationerna mellan kommunerna är stora. Söderköping toppar statistiken med 14,5 besök per invånare. Finspångs bibliotek besöktes däremot endast 4 gånger per invånare år Siffrorna för biblioteksbesökare kan påverkas av fler faktorer än enbart kommuninnevånarnas vilja att besöka sitt bibliotek vilket man måste ha i åtanke vid kommunjämförelser. Närhet till annat serviceutbud eller andra verksamheter i samma lokaler kan ge högre besöksiffror. I den användarundersökning som gjordes 2008 på Norrköpings stadsbibliotek angav så många som 11 procent av besökarna väntar som den främsta anledningen till att besöka biblioteket, vilket kan förklaras av att biblioteket ligger vid en knutpunkt för stadens buss- och spårvagnsnät rapporterar de flesta av biblioteken fortsatt minskning av antal besökare, från 2 procentenheter upp till 11 procentenheters minskning. (Norrköpings bibliotek saknar på grund av ombyggnadarbeten besöksstatistik för 2008). Ett av undantagen är Linköping som noterat en ökning av antalet besökare på både huvudbibliotek och filialer på 6 procentenheter jämfört med året innan. En minskning sker dock även i Linköping under några av de sista månaderna 2008 och i inledningen av Samma ökning, 6 procentenheter, rapporteras från biblioteket i Motala. Biblioteken anger själva följande möjliga orsaker till ökning respektive minskning under 2008: Alla publika datorer är utbytta mot nya, snabbare och kraftfullare Fler program, däribland många högintressanta författare olika aktiviteter på biblioteket som drar in besökare inte så många ungdomar som använder våra datorer längre, vilket gör att deras besök på biblioteket minskar. och att vi inte hade någon turistbyrå här i somras. Att enbart använda måttet antal fysiska besök för att mäta biblioteksanvändning är missvisande. Bilden behöver kompletteras med virtuella besökare för att bli mer rättvisande. Bibliotekens fysiska besök påverkas säkert av de ökade möjligheterna att nå biblioteket hemifrån via hemsidorna där man kan beställa medier, låna om, ladda e-böcker och använda databaser med möjlighet att logga in via nätet. Här saknas fullständig statistikredovisning. Vem besöker biblioteket? I den nationella SOM-undersökningen, som bygger på intervjuer med slumpmässigt utvalda personer mellan 15 och 85 år, analyseras årligen samhällstrender däribland olika gruppers vana att besöka bibliotek och läsa böcker. Kön, utbildning och studieaktivitet är faktorer som kan förklara vem som besöker bibliotek eller inte, konstateras i undersökning år Av studerande, högutbildade kvinnor besöker 86 procent ett bibliotek minst en gång i kvartalet. Bland de icke studerande, lågutbildade männen är motsvarande andel 19 procent. 4 När det gäller kvinnor och män finns tydliga skillnader, 14 procentenheter fler kvinnor än män har besökt bibliotek under Allt färre biblioteksbesök bland lågutbildade När det gäller grupper med olika utbildningsnivå är skillnaderna ännu större och det som är alarmerande är att de ökar för varje år. Över en längre tidsperiod har biblioteksbesöken 4 Lars Höglund & Eva Wahlström: Biblioteket, barnen och framtiden i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld, SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s

8 minskat mer bland lågutbildade än bland högutbildade. Tidigare besökte två av tre lågutbildade bibliotek under ett år. Nu har det skett en dramatisk förändring. Mellan 2001 och 2007 har biblioteksbesöken bland lågutbildade minskat så att det nu endast är var tredje svensk med låg utbildning som är biblioteksbesökare. Även bland högutbildade minskar biblioteksbesök men inte lika mycket. 5 När det gäller läsning är skillnaderna mellan hög- och lågutbildade också betydande, men denna skillnad har inte förändrats märkbart under de senaste fyra åren. Siffrorna pekar på att bibliotekens attraktionskraft bland lågutbildade minskar. Den grupp som borde ha störst behov av gratis tillgång till medier och information väljer i allt högre utsträckning bort biblioteken. Varför då, borde vi fråga oss. Är det för att biblioteken i konkurrens med annat utbud inte lyckas marknadsföra sitt mervärde för lågutbildade? Har man överhuvudtaget försökt? Eller är det så att utbudet är bättre anpassat för andra grupper? Är frasen Biblioteket är öppet för alla mest självgod retorik? Borde vi istället omformulera till: Vad krävs för att göra biblioteket öppet för alla? I England drevs under början på 2000-talet forskningsprogrammet Open to All? The Public Library and Social Exclusion. 6 Tillgången på allmänna bibliotek undersöktes och forskarna ställde den grundläggande frågan: Var de allmänna biblioteken öppna för alla, så som man vanligen antog? I rapporten påpekas att frågan om social inkludering inte alls varit framträdande på de brittiska biblioteken. Den grundläggande synen på uppdraget återspeglar värderingarna hos vit, infödd medelklass och baserades på de flesta håll på en vag idé om att erbjuda en allmän tillgång till service. Grupper som flyktingar och hemlösa saknades t.ex. helt i bibliotekens strategier. Forskarnas recept för att skapa bättre tillgång för missgynnade grupper är att bibliotekens passiva förhållningssätt byts mot ett mer proaktivt engagemang där verksamheten utvecklas i interaktion med det omgivande lokalsamhället och dess innevånare. I England har det därefter, under senare år, förekommit flera riktade insatser för att göra biblioteken angelägna för grupper som lätt blir exkluderade i det traditionella biblioteket. Ett exempel är Idea Store-konceptet som utvecklas i Londons förorter. Läs mer på s. 49. Klart är att utvecklingen i samhället i stort påverkar biblioteksanvändningen. Frågan är hur biblioteken kan skapa/återskapa intresse för det utbud biblioteken kan erbjuda? Hur ska då ett sådant utbud se ut? 5 Minskningen bland lågutbildade är 24 procentenheter, (från 60 procent till 36 procent). För högutbildade är minskningen 15 procentenheter (från 85 procent till 70 procent). Lars Höglund & Eva Wahlström: Biblioteken kontinuitet eller nya trender? s 271 f.f. 6 Open to all? The public library and social exclusion. Dave Muddiman et al

9 Bibliotek och integration Vilka möjligheter har biblioteken att bidra till integration och social delaktighet? I rapporten Framgångsrikt, men förbisett om bibliotekens betydelse för integration presenteras statistik från SOM-undersökningarna för åren med avseende på hur ofta personer som inte har svenskt medborgarskap eller som är uppväxta i olika länder besöker biblioteken. Andelen biblioteksbesökare är högre bland dem som inte har svenskt medborgarskap än bland dem som har svenskt medborgarskap. Det gäller oavsett om man besöker biblioteket minst en gång per år, minst en gång per kvartal eller minst en gång per månad. Personer uppväxta utanför Norden besöker biblioteket oftare än personer uppväxta i Sverige. Det gäller såväl de som besöker biblioteket minst någon gång per år som de som besöker biblioteket minst en gång per månad, skillnaden är drygt 10 procent. 7 Andra generationens invandrare är även de mer flitiga biblioteksbesökare än de som har svenskfödda föräldrar. Bland dem som besöker biblioteket minst en gång per år är skillnaden 11 procent och har varit det sedan mitten av 1990-talet. Dessa uppgifter bekräftas även av SOM-rapport 2008:13 Livsstil och kulturvanor i Sverige där man har undersökt svenskarnas kulturvanor. Där framgår att jämfört med personer som är uppvuxna i Sverige med svenska föräldrar är andelen biblioteksbesökare betydligt högre bland andra generationens invandrare, det gäller oavsett hur ofta man uppger att man besöker biblioteket. För dem som besöker biblioteket minst en gång i kvartalet är skillnaden 16 procentenheter. Personer som är uppvuxna i ett annat land besöker också biblioteken i högre utsträckning än personer med svenska föräldrar, en skillnad på mellan 8 och 10 procentenheter beroende på om man besöker biblioteket minst en gång per kvartal respektive minst en gång per år minst någon gång det senaste året Biblioteksbesök efter etnicitet 2007 (%) minst någon gång i kvartalet Uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar 2:a generationens invandrare Uppvuxen i annat land Samtliga Källa: SOM-rapport 2008:13 Livsstil och Kulturvanor i Sverige Framgångsrikt, men förbisett om bibliotekens betydelse för integration. Svensk Biblioteksförening s Persson, Åsa (2008). SOM-rapport 2008:13 Livsstil och kulturvanor i Sverige 2007 SOM-institutet. 9

10 När man ser till besöksstatistiken kan man alltså konstatera att biblioteken lockar personer med utländsk bakgrund till biblioteken. Hur använder då dessa grupper biblioteket och vilken funktion fyller det för besökarna? Hur väl tillgodoser biblioteken dessa gruppers behov och önskemål? I rapporten Framgångsrikt men förbisett finns en genomgång av forskning från Sverige och Norden publicerad under de senaste tio åren. Nio undersökningar och magisteruppsatser som tar upp olika aspekter på bibliotek och integration har sammanställts. I översikten konstateras att bibliotekens olika funktioner som kulturcentrum, kunskapscentrum, informationscentrum och socialt centrum alla har en viktig roll i integrationsprocessen. 9 De som är nyanlända använder biblioteket främst för nyttoändamål, gruppen lånar gärna fackböcker och material som stöder språkinlärningen och den egna utbildningen. Det visar sig dock att den litteratur man behöver för att etablera sig i landet saknas på biblioteken i önskvärd utsträckning. Språkkurser och annan litteratur som stöd för att lära sig svenska är ofta otillräcklig och studielitteratur på modersmålet saknas ofta helt. För de personer som har bott i landet länge, eller flyttat hit för att studera, arbeta eller gifta sig med någon som är född i Sverige har biblioteket delvis en annan funktion. Man använder visserligen biblioteket som stöd för språkinlärningen, men bibliotekets roll som kulturförmedlare har större betydelse. Gruppen lånar gärna skönlitteratur på modersmålet och väljer avkopplande och bildande litteratur. Denna typ av användning motsvarar bibliotekets bokbestånd på ett bättre sätt även om det finns brister i bestånden och ett otillräckligt utbud på vissa språk. 10 Många av de aspekter som tas upp ovan bekräftas i magisteruppsatsen Biblioteken som stöd för invandrare under integrationsprocessen av Mikael Lovdalen. I uppsatsen har bibliotekarier och besökare med invandrarbakgrund på stadsbiblioteken i Malmö och Lund intervjuats. Flera av de intervjuade anser att beståndet på modersmålet är ålderstiget och ointressant. Bibliotekarierna betonade möjligheten att beställa böcker från internationella biblioteket. Det framgick dock av intervjuerna med besökarna att denna tjänst var okänd för de flesta. En av slutsatserna som författaren drar är att biblioteken bör satsa mer på information om och marknadsföring av bibliotekets tjänster till dessa målgrupper. 11 Genomgången visar att biblioteken spelar en mycket stor roll för både första och andra generationens invandrare. Jämfört med svenskar använder sig dessa grupper av biblioteken både mer och oftare. I en användarundersökning som genomfördes på Norrköpings bibliotek hösten 2008 använde besökare med utländsk härkomst bibliotekets datorer i högre utsträckning än infödda svenskar, 59 procent av de intervjuade med utländsk bakgrund mot 36 procent av svenskarna. Bland dem som varit i Sverige ett år eller mindre uppger hela 70 procent att de använde bibliotekets datorer. 9 Framgångsrikt, men förbisett om bibliotekens betydelse för integration. s Framgångsrikt, men förbisett om bibliotekens betydelse för integration. s Lovdalen, Mikael (2008). Biblioteken som stöd för invandrare under integrationsprocessen. Borås: Högskolan i Borås, Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap 2008:57. 10

11 Det som också framkommer av rapporterna är att biblioteken inte alltid är anpassade för de olika behov som finns under olika delar av integrationsprocessen. Det är gruppen nyanlända som vill använda biblioteket främst för nyttoändamål som verkar få minst stöd. Litteratur man behöver för att etablera sig i landet saknas på biblioteken i önskvärd utsträckning och tillgången på språkkurser och annan litteratur som stöd för att lära sig svenska är ofta otillräcklig. Några av biblioteken som deltagit i förstudien har uttalade kontakter med kommunens flyktingsamordnare: Biblioteket har kontakt med kommunens flyktingsamordnare. Mjölby kommun ska ta emot 20 ensamkommande flyktingbarn (17 18 år). Biblioteket är delaktigt i projektet, bland annat har man fått öronmärkta pengar för att förstärka bok- och tidskriftsbeståndet på de aktuella språken. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Mjölby , se Appendix s.16) I övrigt samarbetar man med socialen och kommunens flyktinghandläggare. Aktuellt nu är en grupp ensamkommande flyktingflickor som Boxholms kommun ska ta emot. Man diskuterar på vilket sätt biblioteket kan bistå denna grupp (Ur Anteckningar från kommunbesök i Boxholm Se Appendix s.26) 11

12 Digital delaktighet Hur många är det som använder Internet och hur många är det som inte gör det? Hur många människor är det egentligen som står utanför det digitala samhälle och vilka är skälen till det? World Internet Institut ger årligen ut en rapport om vad som händer bland de svenska Internetanvändarna. Rapporterna bygger på intervjuer av 2000 svenskar. Den första undersökningen genomfördes år Den senaste utkom i oktober Internetgenerationen tar över Störst avtryck i statistiken sätter den nya Internetgenerationen. Det är de som vuxit upp med Internet och nu blivit myndiga. De använder Internet mycket mer än några andra. De fildelar, nätverkar, bloggar och driver på uppbyggnaden av olika webbgemenskaper och communities. Många är med och producerar innehåll som publiceras på nätet. De som använder Internet ägnar allt mer tid åt det och gör fler saker för varje år. Ett stort nytt användningsområde är sociala nätverk som exempelvis Facebook. Den grupp som inte använder Internet har de senaste åren varit nästan oförändrad. Därför ökar klyftan mellan användare och icke-användare för varje år (se bild nedan). Hur mycket har användningen av Internet ökat 2003 till 2008? Allt fler använder Internet dagligen. En jämförelse 2003 till Källa: World Internet Institute, Svenskarna och Internet 2008 s.15. Vad påverkar tillgång till och användning av Internet? Enligt rapporterna är det framför allt inkomst, utbildning, ålder, bostadsort och funktionshinder som spelar in. Nordicoms undersökning Sveriges Internetbarometer 2007 konstaterar att de faktorer som påverkar är olika för olika grupper. För unga spelar inte utbildning och inkomst så stor roll, men trots allt har så många som 20 procent av de unga i gruppen år med låg inkomst 12

13 och låg utbildning inte tillgång till Internet. En anmärkningsvärd hög andel. Här finns det unga utanförskapet. Bland de medelålders är skillnaderna större när det gäller inkomst. Bland pensionärerna finns ännu större skillnader här påverkar både inkomst och utbildning. Tittar man på hur många som använt Internet en genomsnittlig dag är de grupper som använder Internet allra minst följande: 12 Gruppen i både landsort och storstad Lågutbildade i både landsort och storstad Kvinnor i landsort Funktionsnedsättning På frågan om man skulle vilja använda Internet mer om det var möjligt är det, inte oväntat, fler med funktionsnedsättning som svarat ja. Det gäller alla åldersgrupper, utom gruppen mellan år. Vilka funktionsnedsättningar är det som framförallt försvårar användningen av Internet? Enligt Svenskarna och Internet 2008 är det synproblem (39 procent), motoriska problem (30 procent) och andra former av kroppsliga problem (18 procent) som orsakar mest svårigheter. 10 procent har uppgivit dyslexi som skäl för att inte kunna använda Internet i den utsträckning man skulle vilja. Hur många är det egentligen som står utanför? Enligt undersökningarna är det två miljoner människor i Sverige eller motsvarande var tredje svensk som står helt utanför eller använder Internet mycket lite. Fördelat på åldersgrupper är hälften av dessa 66 år och äldre, 45 procent mellan år dvs. i arbetsför ålder och 5 procent är 25 år eller yngre. 13 Läs mer i presentationen Digitala klyftor under luppen: 12 Nordicom. Sveriges Internetbarometer World Internet Institute, Svenskarna och Internet

14 Digitala klyftor i Östergötland 2007 gjordes en telefonundersökning i Östergötland. 100 personer per kommun, totalt personer, tillfrågades om biblioteksvanor samt tillgång och användning av Internet. 14 Nedanstående tabell visar åldersstrukturen bland de tillfrågade: Ålderstrukturen bland de tillfrågade överensstämmer inte helt med den rådande i länet. Det är fler äldre som deltagit i undersökningen än de som procentuellt sett bor i länet vilket kan påverka resultatet. 56 procent av de intervjuade klassades som biblioteksbesökare, dvs. hade besökt ett bibliotek eller bokbuss det senaste året, 44 procent var inte biblioteksbesökare enligt samma definition. Undersökningen visar att av samtliga intervjuade är det 35 procent som inte använder Internet överhuvudtaget. Resultaten visar också att biblioteks- och bokbussbesökare är mer vana Internetanvändare än icke-besökare. Det visar att den som använder tryckta medier även använder Internet i högre utsträckning än den som inte är mediekonsument. Bland de som inte är biblioteksbesökare är det 45 procent som inte använder Internet. Motsvarande siffra för besökarna är 27 procent. Av icke-besökarna är det 62 procent dvs. två av tre som uppger att de är ovana Internetanvändare eller inte använder Internet alls. Motsvarande siffra för besökarna är 45 procent dvs. nästan hälften av befolkningen. 14 Rapport telefonundersökning Östergötlands län

15 Enligt undersökningen är mer än varannan östgöte ovan vid att använda Internet eller använder det inte alls. Det råder stora skillnader mellan olika kommuner. Flest personer som inte använder sig av Internet eller anser sig vara mycket ovana finns i mindre kommuner som Åtvidaberg (56 procent), Ödeshög (51 procent), Kinda (48 procent) och Vadstena (46 procent). Även i Norrköping är denna andel anmärkningsvärt stor, 41 procent. Motsvarande andel i Linköping är 24 procent enligt undersökningen. Hur van Internetanvändare är du/totalt? 15 Siffrorna följer utbildningsnivåerna i kommunerna ganska väl. En annan faktor som påverkar är utbyggnad av bredband i respektive kommun. Störst tillgång till Internet med bredband i hemmet har man i Linköping (67 procent) och i Söderköping (65 procent). Minst tillgång har man i Åtvidaberg (44 procent), och Ödeshög (36 procent). 15 Rapport telefonundersökning Östergötlands län

16 Användarundersökning på Norrköpings stadsbibliotek Bakgrund Norrköpings stadsbibliotek har under många år arbetat medvetet med att erbjuda hög tillgång till datorer med Internetuppkoppling. Biblioteket har 24 bokningsbara Internetdatorer, två studieceller utrustade med webbkamera och headset som möjliggör att följa studier på distans och fem studiedatorer med tillgång till Officepaketet, databaser och utvalda Internetresurser. Sedan några år tillbaka ingår Norrköping i det nationella nätverket Bildanätverk (Läs mer på s. 47) och har tillsammans med Länsbibliotek Östergötland drivit delprojektet Motverka digitala klyftor. Stadsbibliotekets del i projektet har varit att pröva ett koncept med korta introduktionskurser och föreläsningar om Internet, e-post, släktforskning och databasen Global Grant. Sedan hösten 2008 erbjuds även föreläsningarna Sociala nätverk och Vad gör barnen på Internet? Inom ramen för projektet genomfördes en användarundersökning under hösten Studiens upplägg Syftet med undersökningen är att kartlägga biblioteksbesökarnas användning av datorer och Internet samt besökarnas behov av stöd från personalen. Målet är att få ett underlag till vilka behov som finns hos besökarna och vilka insatser som krävs för att motverka och minska den digitala klyftan. 16 Jenny Bolander från Skill Studentkompetens har genomfört 430 face-toface -intervjuer med besökare på Norrköpings stadsbibliotek under perioden 25 november till 5 december Informanterna är slumpvis utvalda, alla över 18 år, intervjuerna är genomförda på svenska (med vissa förklaringar på engelska). Vad är det huvudsakliga skälet till att besöka biblioteket? Det huvudsakliga skälet att besöka biblioteket var att låna eller lämna tillbaka böcker och andra medier, vilket 41 procent av besökarna angav. 20 procent läste tidningar eller böcker. 12 procent använde sig av bibliotekets datorer. Värt att notera är att 11 procent av besökarna angav skälet väntar som den främsta anledningen till att besöka biblioteket. Nästan 40 procent besöker alltså biblioteket av andra skäl än att låna och läsa böcker och tidskrifter. Använder biblioteksbesökarna dator/internet? 82 procent av de intervjuade anger att de använder datorer i dagsläget, 18 procent uppger alltså att de inte använder datorer och Internet. De främsta orsakerna till att inte använda dator är att man inte är intresserad, att det är för svårt/komplicerat eller på grund av ålder, man anser sig helt enkelt vara för gammal och att det är för sent att lära sig. Många ser inget behov av att använda dator, de uppger att de klarar sig ändå eller undrar vad det är för nytta med datorer. De som inte använder dator talar i stor utsträckning om den fysiska datorn inte om dess användningsområden. Värt att notera är att totalt 37 icke-datoranvändare har avböjt medverkan i undersökningen även när det fullständiga syftet med undersökningen presenterades. Många av dessa blev irriterade, förklarade att det inte var intresserade och uttryckte att biblioteket ska syssla med böcker. 16 Bolander, Jenny (2009). Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek Hur kan man minska den digitala klyftan? 16

17 Källa: Bolander, Jenny (2009). Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek Hur kan man minska den digitala klyftan? s.9 Av icke-datoranvändarna i undersökningen är 68 procent pensionärer. 44 procent av pensionärerna har uppgett att de inte använder dator. När det gäller utbildningsbakgrund är det 43 procent av icke-datoranvändarna som har angett grundskola som högsta genomförda utbildning. 49 procent av dem som endast har genomgått grundskola har uppgett att de inte använder dator. Hur ser kunskapsnivån ut bland biblioteksbesökarna när det gäller datorer/internet? Datoranvändarnas kunskapsnivå varierar kraftigt när det rör olika användningsområden. De områden där många intervjuade anser sig ha en låg kunskapsnivå är framförallt bildbehandling där 53 procent anser sig inte kunna alls eller mindre bra följt av bibliotekskatalogen där 33 procent svarat inte alls eller mindre bra och där 10 procent inte känner till den. När det gäller ordbehandling är det 16 procent av de intervjuade som uppger inte kan/mindre bra. Internet, e-post och informationssökning anser sig ca 80 procent av respondenterna vara bra eller mycket bra på att använda. Vilka använder bibliotekets datorer/internet och vad används de till? Om man tittar på vilka som använder bibliotekets datorer utifrån sysselsättning så utgör studerande den största andelen (32 procent) följt av yrkesarbetande (26 procent) och arbetslösa (18 procent). Av de arbetslösa besökarna anger 52 procent att de använder bibliotekets datorer, vilket är en betydligt högre andel än i andra sysselsättningsgrupper. De intervjuade med utländsk härkomst använder bibliotekets datorer i högre utsträckning än infödda svenskar, 59 procent av respondenterna med utländsk bakgrund mot 36 procent av svenskarna. Bland dem som varit i Sverige ett år eller mindre uppger hela 70 procent att de använder bibliotekets datorer. De främsta användningsområdena för bibliotekets datorer är Internet, e-post och bibliotekskatalogen. 30 procent av användarna gör utskrifter från bibliotekets datorer någon gång per månad till dagligen. 27 procent använder datorerna till ordbehandling lika ofta. 18 procent använder MSN och Skype någon gång i veckan till dagligen. Bibliotekets scanner används minst frekvent, men 8 procent av datoranvändarna uppger att de skannar bilder och dokument någon gång per månad till dagligen. 17

18 Vad bibliotekets datorer används till och hur ofta. Källa: Bolander, Jenny, Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek Hur kan man minska den digitala klyftan? (2009) s.12 Överlag är datoranvändarna mycket nöjda med bibliotekets datorer och dess utrustning. Det man anser vara mindre bra är miljön vid datorerna som 19 procent av de intervjuade är missnöjda med. Miljön upplevs bitvis som högljudd och stökig; att man sitter nära varandra och att andra ser vad man håller på med är några återkommande synpunkter. Vilket behov av stöd har biblioteksbesökarna? Besökarna fick svara på frågan om vilka områden de anser sig behöva handledning och hjälp inom. Samtliga både datoranvändare och icke-datoranvändare, har svarat på frågan. Skanning och bildbehandling är det område som flest intervjuade anser sig behöva handledning eller hjälp med, 28 procent. Databaser är det näst största området följt av dokumentutformning, filhantering och e-böcker/e-musik. Personerna har även fått ange övriga områden de önskar hjälp inom; hemsidor/webbredigering, programmering och allmän kunskap om datorer har flest personer angivit. Se bild på nästa sida. 18

19 Källa: Bolander, Jenny (2009). Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek Hur kan man minska den digitala klyftan? s.11 Besökarna fick svara på frågan om de vill lära sig mer om användningen av datorer och Internet genom biblioteket. 33 procent av respondenterna svarade ja på frågan. 33 stycken, vilket motsvarar 23 procent av dem som är positiva till att lära sig mer genom biblioteket, uppger att de, om det är möjligt, har för avsikt att få handledning eller delta i kurser under våren Bland dem som svarat att de inte vill lära sig mer genom biblioteket angavs olika orsaker, 21 angav att de är intresserade men inte just nu, 11 har familj och vänner som kan hjälpa dem om de behöver, 8 är egentligen intresserade men anser sig vara för gamla för att lära sig. Intresset att lära sig mer om datorer och Internet genom biblioteket är större bland arbetslösa än i övriga sysselsättningsgrupper. Andelen är 49 procent av de arbetslösa, 35 procent av pensionärerna följt av 28 procent av de yrkesarbetande. Vilken kunskap finns om bibliotekets utbud gällande datorer/internet? Av undersökningen framgår att besökarnas vetskap om bibliotekets utbud och tjänster rörande datorer och Internet varierar. Att man kan kopiera vet 90 procent av de intervjuade, en majoritet känner även till att det finns möjlighet till färgkopiering och färgutskrifter. Att man kan skanna bilder och dokument känner 40 procent av de intervjuade till och att biblioteket erbjuder ett antal olika databaser vet 34 procent av respondenterna. 77 procent känner inte till att biblioteket erbjuder korta kurser om datorer och Internet (ex Internet och e-post). 19

20 Sammanfattning och slutsatser En tredjedel av de intervjuade är positiva till att lära sig mer om datorer och Internet genom biblioteket. Besökare med utländsk härkomst använder bibliotekets datorer i högre utsträckning än infödda svenskar, 59 procent mot 36 procent av svenskarna. Bland dem som varit i Sverige ett år eller mindre uppger hela 70 procent att de använder bibliotekets datorer. 68 procent av dem som inte använder datorer och Internet är pensionärer. 77 procent känner inte till att biblioteket erbjuder kurser om datorer/internet. Stor andel känner inte till bibliotekets tjänster. Datorerna används mest frekvent till e-post och Internet. De slutsatser som Skill uttrycker i sin rapport är att biblioteket bör arbeta mer med att informera om och marknadsföra bibliotekets utbud och tjänster. Något som även påtalas av besökarna när de svarar på frågan om vad de tycker att biblioteket ska satsa på i framtiden: 48 respondenter eller 16 procent av dem som svarat på frågan har påpekat att informationen om bibliotekets utbud kan förbättras. En tredjedel är positiva till att lära sig mer om datorer och Internet genom biblioteket. Övriga synpunkter som framkommer är bland annat att biblioteket bör satsa på datakurser för äldre, lära ut hur man sköter bankärenden via Internet, prova på kurser/dagar och e-tjänster. Ett led i att minska den digitala klyftan är att informera besökarna ytterligare om bibliotekets utbud gällande datorer och Internet för att öka kännedomen. Majoriteten av respondenterna känner inte till att biblioteket erbjuder kurser kring datorer Det finns ett behov bland respondenterna av kunskapsutveckling inom IT-området och undersökningen visar på att det även finns ett intresse att lära genom biblioteket. Dock måste intressenterna få vetskap om bibliotekets tjänster och utbud Jenny Bolander, Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek Hur kan man minska den digitala klyftan? 2009 s.3 20

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Det är bra för hjärnan att lära sig internet, man kanske lever längre då. Gun 77 år Anne Hederén Länsbibliotek Östergötland Lasse

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

Nytta och nöje på nätet Internetguidning

Nytta och nöje på nätet Internetguidning Projektmedel till Östergötland! Nytta och nöje på nätet Internetguidning på östgötabibliotek 500 000 från Stiftelsen för infrastruktur.se Projektperiod 1 okt 2009 30 sept 2010 Nytta och nöje på nätet:

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Föredragning för kommunstyrelsen i Mjölby 29 maj 2013 Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Riksomfattande kampanj Treårig kampanj 2011-2013 Målet

Läs mer

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag E-kampanj 2009 Ett diskussionsunderlag Bakgrund! Syfte med e-kampanjen 2008 Öka användningen av bibliotekens e-tjänster Marknadsföra östgötabibliotekens e- tjänster under gemensamt begrepp Biblioteket

Läs mer

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer Kommun Idé/vision/mål Inriktning Förutsättningar Sökta Boxholm Utveckla. lärmiljö Flexibelt lärande Atterbomrummet, tre Stödja grundläggande stationära datorer, e-kom-

Läs mer

Rapport november. Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek

Rapport november. Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek Rapport november Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek Viktiga händelser under den gångna månaden Styrgruppen samlades för ett första möte den 23 november. Kerstin Olsson, Anne Hederén,

Läs mer

Internet för alla. Ansökningsdokument

Internet för alla. Ansökningsdokument Internet för alla Ansökningsdokument 1 Innehåll Internet för alla... 1 1 Inledning... 3 1.1 Rubrik för ansökan... 3 1.2 Sökande... 3 1.3 Presentation av den sökande... 3 2 Om projektet... 3 2.1 Sammanfattning...

Läs mer

Digidel 2013 - kampanj för ökad digital delaktighet

Digidel 2013 - kampanj för ökad digital delaktighet Digidel 2013 - kampanj för ökad digital delaktighet Hur kan biblioteken bidra? Presentation av mig Bibliotekschef i Mjölby kommun sedan mars 2011 Bakgrund som journalist och bibliotekskonsulent Har jobbat

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Rapport april 2010. Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek

Rapport april 2010. Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek Rapport april 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek 1. Viktiga händelser under den gångna månaden Arbetsmöte lärmiljöprojektet 27 april Temat för det gemensamma nätverksmötet

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Rapport februari 2011

Rapport februari 2011 Rapport februari 2011 Nytta & nöje på nätet: Digitalt medborgarskap i Östergötland Viktiga händelser under den gånga månaden Sex kommuner har anmält intresse för deltagande i projektet: Finspång Kinda

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes 2006.

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30)

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30) Deltog: Helena Bengtsson, Mjölby Marie Eriksson, Söderköping Anne Hederén, Länsbiblioteket Karin Hermansson, Ödeshög Inger Hollström Flis, Motala Tommy Jansson, Norrköping Anja Leiding, Åtvidaberg Sten

Läs mer

Rapport oktober/november 2011

Rapport oktober/november 2011 Rapport oktober/november 2011 Nytta och Nöje på nätet: för digitalt medborgarskap i Östergötland Viktiga händelser under de gångna månaderna Strategimöte inför Digidel 2013 i Östergötland Representanter

Läs mer

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Uppdraget Jema Rådgivning har på uppdrag av Regionbibliotek Halland genomfört en undersökning bland ickeanvändare i fyra olika områden inom

Läs mer

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel En kampanj A new era? för digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel Affischen Överenskommelse mellan Regionbibliotek Kalmar, LänsbibliotekSydost

Läs mer

Bibliotekens arbete med nyanlända

Bibliotekens arbete med nyanlända Bibliotekens arbete med nyanlända 2015 kom över 160 000 asylsökande till Sverige. Under hösten såg vi hur flyktingkrisen ställde stora krav på mottagandet på många platser i landet. En institution som

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 1 Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 2015-2018 Antagen av Kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun 2015.11.03 2 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Underlag 1.2 Regional kulturplan, regional biblioteksplan

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Mediepolicy 2013-2014

Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Rapport mars 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek

Rapport mars 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek Rapport mars 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek 1. Viktiga händelser under den gångna månaden Politikerbesök i Mjölby Den 16 mars besökte socialdemokraternas It politiska

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Läs mer

E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009

E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009 E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009 Bakgrund! Bibliotekens tjänster på nätet www.ostgotabibliotek.se Biblioteket hemifrån Sök i bibliotekens kataloger Låna om och beställ Ladda ner e-böcker Lyssna

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

folk- och skolbibliotek

folk- och skolbibliotek folk- och skolbibliotek 2016-2018 LAGAR OCH RIKTLINJER Det gröna Ockelbo: I det natursköna Ockelbo värnar vi om det gröna och har en nära relation till det spirande växtriket. Folkbiblioteket ser miljön

Läs mer

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands län Linköping 10581967 2013-07-12 560 000 3 SOLEL Östergötlands

Läs mer

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Biblioteksplan 2011-2014

Biblioteksplan 2011-2014 Biblioteksplan 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-21, 53, dnr 2010.0111 Inledning Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

Analys av Kulturvanor i Gävleborg

Analys av Kulturvanor i Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Datum: 2015-05-11 Upprättare: Anna Lindqvist Analys av Kulturvanor i Gävleborg 2009-2013 Inledning SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan

Läs mer

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast 2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,

Läs mer

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet Sammanfattning I bibliotekslagen anges att kommuner ska anta planer för biblioteksverksamheten. Lagen anger också att bibliotekslån ska vara avgiftsfria, att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Mediepolicy

Mediepolicy PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Mediepolicy 2016 2018. Örebro stadsbibliotek Örebro kommun 2016-09-21 Km 235/2016 orebro.se 2 MEDIEPOLICY 2016-2018 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd

Läs mer

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Uppdraget... 3 3. Lagar och riktlinjer... 4 4. Verksamhet och organisationen... 5 4.1 Folkbibliotek... 5 4.2 Skolbibliotek...

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1)

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Antal respondenter: 2458 : 378 Svarsfrekvens: 15,38 % Hur ofta besöker du biblioteket? Hur ofta besöker du biblioteket? Minst en gång i veckan 53 (14,1%)

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Överkalix bibliotek. Biblioteksplan 2009 2015. Överkalix kommun

Överkalix bibliotek. Biblioteksplan 2009 2015. Överkalix kommun Överkalix bibliotek Biblioteksplan 2009 2015 Överkalix kommun Vision Biblioteket som mötesplats kunskapscentrum kulturcentrum Överkalix bibliotek är viktig som mötesplats för kommuninnevånare i alla åldrar.

Läs mer

Biblioteken kontinuitet eller nya trender Föredrag med resultat från aktuell SOMundersökning.

Biblioteken kontinuitet eller nya trender Föredrag med resultat från aktuell SOMundersökning. Biblioteken kontinuitet eller nya trender Föredrag med resultat från aktuell SOMundersökning. Lars Höglund och Eva Wahlström Biblioteks- och informationsvetenskap Bibliotekshögskolan Högskolan i Borås

Läs mer

Bibliotek och den digitala klyftan. - en överlevnadsfråga?

Bibliotek och den digitala klyftan. - en överlevnadsfråga? Bibliotek och den digitala klyftan - en överlevnadsfråga? Fjärde basfärdigheten I framtida samhället och delvis redan nu är digitala färdigheter den fjärde basfärdigheten utöver att läsa, skriva och räkna.

Läs mer

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019 Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 2 Bakgrund Bibliotekslagen (2013:801) sätter ramarna för verksamheten vid landets bibliotek. Lagen betonar

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Minnesanteckningar Arbetsmöte Lärmiljöprojektet

Minnesanteckningar Arbetsmöte Lärmiljöprojektet Minnesanteckningar Arbetsmöte Lärmiljöprojektet 2010 10 07 Närvarande: Håkan Blomqvist Norrköpings stadsbibliotek Johanna Wassholm, Norrköpings stadsbibliotek Carina Ljung, Norrköpings stadsbibliotek Helena

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Bibliotekschefsmöte 3 mars 2010

Bibliotekschefsmöte 3 mars 2010 1 Bibliotekschefsmöte 3 mars 2010 Närvarande: Peter Åström (fm), Marie Sääf, Anneli Friberg, Marie Drejstam (em), Birgitta Hjerpe, Helena Agnemar, Lena Johansson, Marie Eriksson, Rolf Holm, Annika Holmén,

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Katrineholms kommun 2014-2016

BIBLIOTEKSPLAN för Katrineholms kommun 2014-2016 Kommunstyrelsens handling nr, 25/2014 BIBLIOTEKSPLAN för Katrineholms kommun 2014-2016 FÖRSPRÅNG GENOM KULTUR KULTUR- & TURISMNÄMNDEN KATRINEHOLM Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-16, 77 ARBETSMETOD

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

På väg mot en e-serviceverkstad i Mjölby. Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef

På väg mot en e-serviceverkstad i Mjölby. Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef På väg mot en e-serviceverkstad i Mjölby Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Mjölby kommun Drygt 26000 invånare Bibliotek och medborgarservice inrymt under samma tak Tre filialbibliotek i Skänninge,

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektplan med kommunikationsplan för Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektägare Genomförs i Projektets syfte Region Värmland/Kulturcentrum, Biblioteksutveckling i

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK www.norrkoping.se BIBLIOTEKSPLAN FÖR 1.Bibliotekslagen Av bibliotekslagen (2013:801) framgår att kommunerna ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

Läs mer

Biblioteksplan för Timrå kommun

Biblioteksplan för Timrå kommun Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81 Antagen av kultur- och fritidsnämnden 2016-12-08, 81 Norrtälje kommuns biblioteksplan 2016-18 har tagits fram genom omvärldsanalys och vilar samtidigt på den samlade yrkeserfarenheten hos personalen, Norrtälje

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35 Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun

Läs mer

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016 Biblioteksplan Köpings kommun 2014-2016 Köpings kommun Rapporten skriven av: Kultur & Fritid 2013-10-16 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-01-27 5 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.

Läs mer

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015 Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN Läsåret 2014/2015 Skolbibliotekets funktion Skolbibliotek ska utgöra pedagogiska informations- och kunskapscentra där mediebeståndet kompletterar skolans läromedel och där

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Biblioteksplan för Sollentuna kommun 2009-2010 Antagen av fullmäktige 2008-12-17, 118 1 Inledning 1.1 Bibliotekslagen I 7a bibliotekslagen anges att kommuner ska anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002

LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002 LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002 VISION Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer