Innehåll. Foto omslag:lennart Lundwall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Foto omslag:lennart Lundwall"

Transkript

1

2 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning och förslag... 4 Bibliotekens besökare... 6 Bibliotek och integration... 9 Digital delaktighet Digitala klyftor i Östergötland Användarundersökning på Norrköpings stadsbibliotek Biblioteken och digital delaktighet Studiecirklar Digitala klyftan Flexibelt lärande i Östergötland Om lärmiljöer Biblioteken, studerande och kontakter med vuxenutbildning Folkbibliotek och folkbildning Länsbiblioteken och länsbildningsförbunden Biblioteken och studieförbunden Läs- och skrivsvårigheter Övrigt från kommunbesöken Marknadsföring Företagsservice Inre processer Vad händer på andra håll? Vuxna i lärande i Göteborg Läxhjälp Språkcaféer - för informellt språkutbyte och interkulturell kommunikation Demokratiprojektet/IDA på Malmö stadsbibliotek Idea Stores Ett nytt bibliotekskoncept på väg till Sverige? Samverkan mellan bibliotek och studieförbund Att marknadsföra läs- och skrivstöd Kursutbud i biblioteksregi Vad behövs i en lokal lärmiljö? Biblioteken och IKT- behov Checklista för bibliotekens IKT-stöd Tips på programvaror och utrustning Kontorsprogram Bildbehandling Ljud- och film/videoredigering Möjlighet att följa distansstudier Allmänt om anpassningar för personer med funktionsnedsättning Läs- och skrivstödsprogram Övriga hjälpmedel Tangentbordsstöd Kringutrustning Resurser på Internet att exponera Tips på övriga hjälpmedel Källförteckning Foto omslag:lennart Lundwall 2

3 Inledning Förstudien Broar för lärande görs inom ramen för projektet Biblioteken som lärmiljöer och syftar till att inventera bibliotekens förutsättningar att utvecklas som miljöer för lärande för att bättre stödja östgötarnas livslånga lärande och utveckla rollen i lokalsamhället. Förstudien fokuseras kring följande aspekter: Integration och social delaktighet Digital delaktighet Flexibelt lärande Samarbete med studieförbund och andra kommunala aktörer Stöd till personer med läs- och skrivsvårigheter Rekommendationer om vad som kan ingå i en lärmiljö Syftet är att ge inspiration och vägledning för fortsatt utvecklingsarbete. Kartläggningen har genomförts genom besök på kommunbiblioteken, studiebesök och omvärldsanalys via intervjuer, dialog samt genomgång av statistik och tidigare studier/projekt. I förstudien har även ingått att i ett pilotprojekt pröva hur bibliotek och studieförbund skulle kunna samverka med breddade digital delaktighet som mål. Rapporten bygger delvis på en kartläggning av behov och förutsättningar i kommuner och bibliotek av olika storlek och karaktär. Åtta bibliotek har ingått i kartläggningen; Boxholm, Norrköping, Motala, Mjölby, Söderköping, Vadstena, Åtvidaberg och Ödeshög. Därutöver ingår ett närbibliotek i stadsdelen Johannelund i Linköping. Kommunbiblioteken har valts efter visat intresse för att delta i projektet. Anteckningarna från kommunbesök, studiebesök samt en översikt över folkbildningen i Östergötland med kontaktuppgifter redovisas i sin helhet i appendix. Utöver huvudrapport och appendix finns ett statistikmaterial om Utrikes födda i länets kommuner 2006 fördelat på utbildningsnivå, kön, ålder och sysselsättning från databasen Regionfakta via Regionförbundet Östsam samt bearbetad statistik om studieförbundens cirkelverksamhet 2008 redovisad per ämne, kommun och förbund. Materialet ingår inte rapporterna utan distribueras externt som planeringsunderlag till alla kommunbibliotek. Förstudien finansieras av Kulturrådet och Regionförbundet Östsam. Läs mer om projekt Biblioteken som lärmiljöer på webbplatsen: Varmt tack till Elisabeth Strömberg, Länsbibliotek Östergötland, för all hjälp med korrekturläsning. Linköping mars 2009 Anne Hederén 3

4 Sammanfattning och förslag Biblioteksbesöken minskar mer bland lågutbildade än bland högutbildade. Tidigare besökte två av tre lågutbildade bibliotek någon gång under ett år. Nu har det skett en dramatisk förändring. Mellan 2001 och 2007 har biblioteksbesöken bland lågutbildade minskat så att det nu endast är var tredje svensk med låg utbildning som är biblioteksbesökare. Biblioteken spelar en mycket stor roll för både första och andra generationens invandrare. Jämfört med svenskar använder sig dessa grupper av biblioteken både mer och oftare. Biblioteken är dock inte alltid anpassade för de olika behov som finns under olika delar av integrationsprocessen. Det är gruppen nyanlända som vill använda biblioteket främst för nyttoändamål, som verkar få minst stöd. Litteratur man behöver för att etablera sig i landet saknas på biblioteken i önskvärd utsträckning och tillgången på språkkurser och annan litteratur som stöd för att lära sig svenska är ofta otillräcklig. De som använder Internet ägnar allt mer tid däråt och gör fler saker för varje år. Samtidigt går spridningen till nya användare långsamt. Den grupp som inte använder Internet har de senaste åren varit nästan oförändrad. Därför ökar klyftan mellan användare och icke-användare för varje år. Enligt undersökningarna är det två miljoner människor i Sverige eller motsvarande var tredje svensk som står helt utanför eller använder Internet mycket lite. Fördelat på åldersgrupper är hälften av dessa 66 år och äldre, 45 procent mellan år dvs. i arbetsför ålder och 5 procent är 25 år eller yngre. De grupper som använder Internet minst är äldre, lågutbildade och kvinnor i landsbygd. Många med funktionsnedsättning skulle använda Internet mer om det var möjligt. De funktionsnedsättningar som försvårar användningen av Internet är framförallt synproblem (39 procent), motoriska problem (30 procent) och andra former av kroppsliga problem (18 procent). 10 procent har uppgivit dyslexi som skäl för att inte kunna använda Internet i den utsträckning man skulle vilja. Telefonundersökningen i Östergötland 2007 visar att av samtliga intervjuade är det 35 procent som inte använder Internet överhuvudtaget. Resultaten visar också att biblioteks- och bokbussbesökare är mer vana Internetanvändare än icke-besökare. Bland de som inte är biblioteksbesökare är det 45 procent som inte använder internet. Motsvarande siffra för besökarna är 27 procent. En användarundersökning i Norrköping visar att biblioteket bör arbeta mer med att informera om och marknadsföra bibliotekets utbud och tjänster. En tredjedel av besökarna är positiva till att lära sig mer om datorer och Internet genom biblioteket. Övriga synpunkter som framkommer är bland annat att biblioteket bör satsa på datakurser för äldre, lära ut hur man sköter bankärenden via Internet, prova på kurser/dagar och e-tjänster. 4

5 Det finns en mycket stor vilja från bibliotekens sida att närma sig studieförbunden ytterligare. Biblioteket som är samhällets mest besökta kulturinstitution, i mindre kommuner den enda offentliga lokalen med generösa öppettider, bör vara en utmärkt aktör för att komplettera studieförbundens verksamhet. För att åstadkomma ett verkligt mervärde borde bibliotekens och folkbildningens insatser samordnas i större utsträckning. För att åstadkomma det krävs ett gemensamt forum där representanter för bibliotek och studieförbund möts regelbundet. Ett förslag är att de lokala folkbildningsråden breddas till att omfatta samtliga bibliotek. För att öka möjligheterna till samordning på regional nivå bör länsbiblioteket ingå som medlem i länsbildningsförbundet och ordinarie ledamot i styrelsen. Pilotprojektet med kostnadsfria studiecirklar i bibliotekens lokaler visar att det finns ett mycket stort behov av grundläggande data- och Internetutbildning/handledning i många av kommunerna. Det finns dock frågor som måste lösas för att konceptet ska kunna fungera i ett längre perspektiv. För att ännu mer verkningsfullt nå ut till de grupper i samhället som av ekonomiska, geografiska och kunskapsmässiga skäl riskerar ställas utanför olika samhällsfunktioner krävs ett gemensamt uppdrag kring breddad digital delaktighet till bibliotek och folkbildning. Åtta av biblioteken ser en mycket bred målgrupp för de lokala lärmiljöer som utformas. Utifrån sitt breda folkbiblioteksperspektiv och utifrån lokalsamhällets behov vill man vända sig till individer i ett livslångt lärande där formellt, icke-formellt och informellt lärande inbegrips. Släktforskaren, distansstudenten, studiecirkeldeltagaren och pensionären som lär sig att surfa, är alla lika viktiga. Fyra av biblioteken inbegriper även service och tjänster till ny- och småföretag. Ett av biblioteken vill prioritera studerande i formell utbildning. Fortsatt projektarbete Det fortsatta projektarbetet bör inriktas på att utveckla regionalt samarbete med företrädare för studieförbunden i länet samt att stödja delprojekten på kommunbiblioteken i att utveckla och pröva lokala aktiviteter i samarbete med studieförbund och föreningar. En strategi är att erbjuda studieförbunden introduktion i digitala bibliotekstjänster för studiecirkelledare samt stödja delprojekten vid liknande introduktioner för studiecirkelledare lokalt. För att öka ett lokalt utbud bör studieförbunden särskilt i de mindre kommunerna erbjudas att kostnadsfritt använda sig av bibliotekens lokaler i större utsträckning och där även kunna förlägga betalkurser och betalcirklar. Delprojekten bör stödjas i kontakter med andra kommunala aktörer och förmedlare. Ett sätt är att till nätverksträffar och studiedagar bjuda in kommunernas flyktingsamordnare, representanter för FMLS (Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter), vuxenutbildning etc. Vidare bör länsbiblioteket samordna och stödja lokala aktiviteter under dyslexiveckan v. 41. Marknadsföring av bibliotekens lärmiljöer är en mycket viktig del av fortsatt projektarbete. Det är önskvärt att marknadsföring genomförs både lokalt och regionalt. En möjlighet är den gemensamma e-kampanjen i oktober Konceptet med studiecirklar i samarbete med studieförbund bör fortsätta och utvidgas till fler kommuner. Möjligheten att vidareutveckla konceptet och erbjuda andra former t.ex. cirklar riktade till personer med annat modersmål med tvåspråkiga handledare/lätt svenska bör undersökas. Vidare bör biblioteken stödjas i att pröva olika sätt att organisera handledning och stöd. 5

6 Bibliotekens besökare Drygt hälften (53 procent eller 4,9 miljoner personer) av Sveriges befolkning har besökt bibliotek, någon eller flera gånger, under Skillnaderna är förhållandevis små mellan de två senaste åren, men antalet biblioteksbesök sjunker något för varje år under perioden gjordes drygt 68 miljoner besök på folkbibliotek, vilket är en minskning med fyra procent jämfört med året innan. 2 Trots att antalet fysiska besök minskar på folkbiblioteken behåller biblioteken sin tätplats som samhällets mest besökta kulturinstitution. I genomsnitt gjordes 7,8 biblioteksbesök per invånare i hela landet under Hur ser det då ut i Östergötland? Tabellen nedan är hämtad ur Svensk biblioteksförenings rapport Folkbiblioteken i Östergötlands län, länsstatistik 2007, som är en bearbetning av den officiella folkbiblioteksstatistiken på läns- och kommunnivå. 3 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Östergötlands län 2007 Östergötlands folkbibliotek hade 2007 något fler besök än riksgenomsnittet, men följer den allmänna trenden med minskat antal besökare. Den stora minskningen mellan 2006 och 2007 för hela länet har sin förklaring i att Norrköpings bibliotek, som tidigare haft högt antal 1 Lars Höglund & Eva Wahlström: Biblioteken kontinuitet eller nya trender? i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Skilda världar. SOM-undersökningen 2007, SOM-institutet 2008, s Folkbiblioteken 2007, Kulturen i siffror 2008:3, Statens kulturråd 2008, s 28. (http://www.kulturradet.se/templates/kr_page.aspx?id=3973&epslanguage=sv) 3 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Östergötlands län

7 besökare, inte finns med i statistiksammanställningen för Variationerna mellan kommunerna är stora. Söderköping toppar statistiken med 14,5 besök per invånare. Finspångs bibliotek besöktes däremot endast 4 gånger per invånare år Siffrorna för biblioteksbesökare kan påverkas av fler faktorer än enbart kommuninnevånarnas vilja att besöka sitt bibliotek vilket man måste ha i åtanke vid kommunjämförelser. Närhet till annat serviceutbud eller andra verksamheter i samma lokaler kan ge högre besöksiffror. I den användarundersökning som gjordes 2008 på Norrköpings stadsbibliotek angav så många som 11 procent av besökarna väntar som den främsta anledningen till att besöka biblioteket, vilket kan förklaras av att biblioteket ligger vid en knutpunkt för stadens buss- och spårvagnsnät rapporterar de flesta av biblioteken fortsatt minskning av antal besökare, från 2 procentenheter upp till 11 procentenheters minskning. (Norrköpings bibliotek saknar på grund av ombyggnadarbeten besöksstatistik för 2008). Ett av undantagen är Linköping som noterat en ökning av antalet besökare på både huvudbibliotek och filialer på 6 procentenheter jämfört med året innan. En minskning sker dock även i Linköping under några av de sista månaderna 2008 och i inledningen av Samma ökning, 6 procentenheter, rapporteras från biblioteket i Motala. Biblioteken anger själva följande möjliga orsaker till ökning respektive minskning under 2008: Alla publika datorer är utbytta mot nya, snabbare och kraftfullare Fler program, däribland många högintressanta författare olika aktiviteter på biblioteket som drar in besökare inte så många ungdomar som använder våra datorer längre, vilket gör att deras besök på biblioteket minskar. och att vi inte hade någon turistbyrå här i somras. Att enbart använda måttet antal fysiska besök för att mäta biblioteksanvändning är missvisande. Bilden behöver kompletteras med virtuella besökare för att bli mer rättvisande. Bibliotekens fysiska besök påverkas säkert av de ökade möjligheterna att nå biblioteket hemifrån via hemsidorna där man kan beställa medier, låna om, ladda e-böcker och använda databaser med möjlighet att logga in via nätet. Här saknas fullständig statistikredovisning. Vem besöker biblioteket? I den nationella SOM-undersökningen, som bygger på intervjuer med slumpmässigt utvalda personer mellan 15 och 85 år, analyseras årligen samhällstrender däribland olika gruppers vana att besöka bibliotek och läsa böcker. Kön, utbildning och studieaktivitet är faktorer som kan förklara vem som besöker bibliotek eller inte, konstateras i undersökning år Av studerande, högutbildade kvinnor besöker 86 procent ett bibliotek minst en gång i kvartalet. Bland de icke studerande, lågutbildade männen är motsvarande andel 19 procent. 4 När det gäller kvinnor och män finns tydliga skillnader, 14 procentenheter fler kvinnor än män har besökt bibliotek under Allt färre biblioteksbesök bland lågutbildade När det gäller grupper med olika utbildningsnivå är skillnaderna ännu större och det som är alarmerande är att de ökar för varje år. Över en längre tidsperiod har biblioteksbesöken 4 Lars Höglund & Eva Wahlström: Biblioteket, barnen och framtiden i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld, SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s

8 minskat mer bland lågutbildade än bland högutbildade. Tidigare besökte två av tre lågutbildade bibliotek under ett år. Nu har det skett en dramatisk förändring. Mellan 2001 och 2007 har biblioteksbesöken bland lågutbildade minskat så att det nu endast är var tredje svensk med låg utbildning som är biblioteksbesökare. Även bland högutbildade minskar biblioteksbesök men inte lika mycket. 5 När det gäller läsning är skillnaderna mellan hög- och lågutbildade också betydande, men denna skillnad har inte förändrats märkbart under de senaste fyra åren. Siffrorna pekar på att bibliotekens attraktionskraft bland lågutbildade minskar. Den grupp som borde ha störst behov av gratis tillgång till medier och information väljer i allt högre utsträckning bort biblioteken. Varför då, borde vi fråga oss. Är det för att biblioteken i konkurrens med annat utbud inte lyckas marknadsföra sitt mervärde för lågutbildade? Har man överhuvudtaget försökt? Eller är det så att utbudet är bättre anpassat för andra grupper? Är frasen Biblioteket är öppet för alla mest självgod retorik? Borde vi istället omformulera till: Vad krävs för att göra biblioteket öppet för alla? I England drevs under början på 2000-talet forskningsprogrammet Open to All? The Public Library and Social Exclusion. 6 Tillgången på allmänna bibliotek undersöktes och forskarna ställde den grundläggande frågan: Var de allmänna biblioteken öppna för alla, så som man vanligen antog? I rapporten påpekas att frågan om social inkludering inte alls varit framträdande på de brittiska biblioteken. Den grundläggande synen på uppdraget återspeglar värderingarna hos vit, infödd medelklass och baserades på de flesta håll på en vag idé om att erbjuda en allmän tillgång till service. Grupper som flyktingar och hemlösa saknades t.ex. helt i bibliotekens strategier. Forskarnas recept för att skapa bättre tillgång för missgynnade grupper är att bibliotekens passiva förhållningssätt byts mot ett mer proaktivt engagemang där verksamheten utvecklas i interaktion med det omgivande lokalsamhället och dess innevånare. I England har det därefter, under senare år, förekommit flera riktade insatser för att göra biblioteken angelägna för grupper som lätt blir exkluderade i det traditionella biblioteket. Ett exempel är Idea Store-konceptet som utvecklas i Londons förorter. Läs mer på s. 49. Klart är att utvecklingen i samhället i stort påverkar biblioteksanvändningen. Frågan är hur biblioteken kan skapa/återskapa intresse för det utbud biblioteken kan erbjuda? Hur ska då ett sådant utbud se ut? 5 Minskningen bland lågutbildade är 24 procentenheter, (från 60 procent till 36 procent). För högutbildade är minskningen 15 procentenheter (från 85 procent till 70 procent). Lars Höglund & Eva Wahlström: Biblioteken kontinuitet eller nya trender? s 271 f.f. 6 Open to all? The public library and social exclusion. Dave Muddiman et al

9 Bibliotek och integration Vilka möjligheter har biblioteken att bidra till integration och social delaktighet? I rapporten Framgångsrikt, men förbisett om bibliotekens betydelse för integration presenteras statistik från SOM-undersökningarna för åren med avseende på hur ofta personer som inte har svenskt medborgarskap eller som är uppväxta i olika länder besöker biblioteken. Andelen biblioteksbesökare är högre bland dem som inte har svenskt medborgarskap än bland dem som har svenskt medborgarskap. Det gäller oavsett om man besöker biblioteket minst en gång per år, minst en gång per kvartal eller minst en gång per månad. Personer uppväxta utanför Norden besöker biblioteket oftare än personer uppväxta i Sverige. Det gäller såväl de som besöker biblioteket minst någon gång per år som de som besöker biblioteket minst en gång per månad, skillnaden är drygt 10 procent. 7 Andra generationens invandrare är även de mer flitiga biblioteksbesökare än de som har svenskfödda föräldrar. Bland dem som besöker biblioteket minst en gång per år är skillnaden 11 procent och har varit det sedan mitten av 1990-talet. Dessa uppgifter bekräftas även av SOM-rapport 2008:13 Livsstil och kulturvanor i Sverige där man har undersökt svenskarnas kulturvanor. Där framgår att jämfört med personer som är uppvuxna i Sverige med svenska föräldrar är andelen biblioteksbesökare betydligt högre bland andra generationens invandrare, det gäller oavsett hur ofta man uppger att man besöker biblioteket. För dem som besöker biblioteket minst en gång i kvartalet är skillnaden 16 procentenheter. Personer som är uppvuxna i ett annat land besöker också biblioteken i högre utsträckning än personer med svenska föräldrar, en skillnad på mellan 8 och 10 procentenheter beroende på om man besöker biblioteket minst en gång per kvartal respektive minst en gång per år minst någon gång det senaste året Biblioteksbesök efter etnicitet 2007 (%) minst någon gång i kvartalet Uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar 2:a generationens invandrare Uppvuxen i annat land Samtliga Källa: SOM-rapport 2008:13 Livsstil och Kulturvanor i Sverige Framgångsrikt, men förbisett om bibliotekens betydelse för integration. Svensk Biblioteksförening s Persson, Åsa (2008). SOM-rapport 2008:13 Livsstil och kulturvanor i Sverige 2007 SOM-institutet. 9

10 När man ser till besöksstatistiken kan man alltså konstatera att biblioteken lockar personer med utländsk bakgrund till biblioteken. Hur använder då dessa grupper biblioteket och vilken funktion fyller det för besökarna? Hur väl tillgodoser biblioteken dessa gruppers behov och önskemål? I rapporten Framgångsrikt men förbisett finns en genomgång av forskning från Sverige och Norden publicerad under de senaste tio åren. Nio undersökningar och magisteruppsatser som tar upp olika aspekter på bibliotek och integration har sammanställts. I översikten konstateras att bibliotekens olika funktioner som kulturcentrum, kunskapscentrum, informationscentrum och socialt centrum alla har en viktig roll i integrationsprocessen. 9 De som är nyanlända använder biblioteket främst för nyttoändamål, gruppen lånar gärna fackböcker och material som stöder språkinlärningen och den egna utbildningen. Det visar sig dock att den litteratur man behöver för att etablera sig i landet saknas på biblioteken i önskvärd utsträckning. Språkkurser och annan litteratur som stöd för att lära sig svenska är ofta otillräcklig och studielitteratur på modersmålet saknas ofta helt. För de personer som har bott i landet länge, eller flyttat hit för att studera, arbeta eller gifta sig med någon som är född i Sverige har biblioteket delvis en annan funktion. Man använder visserligen biblioteket som stöd för språkinlärningen, men bibliotekets roll som kulturförmedlare har större betydelse. Gruppen lånar gärna skönlitteratur på modersmålet och väljer avkopplande och bildande litteratur. Denna typ av användning motsvarar bibliotekets bokbestånd på ett bättre sätt även om det finns brister i bestånden och ett otillräckligt utbud på vissa språk. 10 Många av de aspekter som tas upp ovan bekräftas i magisteruppsatsen Biblioteken som stöd för invandrare under integrationsprocessen av Mikael Lovdalen. I uppsatsen har bibliotekarier och besökare med invandrarbakgrund på stadsbiblioteken i Malmö och Lund intervjuats. Flera av de intervjuade anser att beståndet på modersmålet är ålderstiget och ointressant. Bibliotekarierna betonade möjligheten att beställa böcker från internationella biblioteket. Det framgick dock av intervjuerna med besökarna att denna tjänst var okänd för de flesta. En av slutsatserna som författaren drar är att biblioteken bör satsa mer på information om och marknadsföring av bibliotekets tjänster till dessa målgrupper. 11 Genomgången visar att biblioteken spelar en mycket stor roll för både första och andra generationens invandrare. Jämfört med svenskar använder sig dessa grupper av biblioteken både mer och oftare. I en användarundersökning som genomfördes på Norrköpings bibliotek hösten 2008 använde besökare med utländsk härkomst bibliotekets datorer i högre utsträckning än infödda svenskar, 59 procent av de intervjuade med utländsk bakgrund mot 36 procent av svenskarna. Bland dem som varit i Sverige ett år eller mindre uppger hela 70 procent att de använde bibliotekets datorer. 9 Framgångsrikt, men förbisett om bibliotekens betydelse för integration. s Framgångsrikt, men förbisett om bibliotekens betydelse för integration. s Lovdalen, Mikael (2008). Biblioteken som stöd för invandrare under integrationsprocessen. Borås: Högskolan i Borås, Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap 2008:57. 10

11 Det som också framkommer av rapporterna är att biblioteken inte alltid är anpassade för de olika behov som finns under olika delar av integrationsprocessen. Det är gruppen nyanlända som vill använda biblioteket främst för nyttoändamål som verkar få minst stöd. Litteratur man behöver för att etablera sig i landet saknas på biblioteken i önskvärd utsträckning och tillgången på språkkurser och annan litteratur som stöd för att lära sig svenska är ofta otillräcklig. Några av biblioteken som deltagit i förstudien har uttalade kontakter med kommunens flyktingsamordnare: Biblioteket har kontakt med kommunens flyktingsamordnare. Mjölby kommun ska ta emot 20 ensamkommande flyktingbarn (17 18 år). Biblioteket är delaktigt i projektet, bland annat har man fått öronmärkta pengar för att förstärka bok- och tidskriftsbeståndet på de aktuella språken. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Mjölby , se Appendix s.16) I övrigt samarbetar man med socialen och kommunens flyktinghandläggare. Aktuellt nu är en grupp ensamkommande flyktingflickor som Boxholms kommun ska ta emot. Man diskuterar på vilket sätt biblioteket kan bistå denna grupp (Ur Anteckningar från kommunbesök i Boxholm Se Appendix s.26) 11

12 Digital delaktighet Hur många är det som använder Internet och hur många är det som inte gör det? Hur många människor är det egentligen som står utanför det digitala samhälle och vilka är skälen till det? World Internet Institut ger årligen ut en rapport om vad som händer bland de svenska Internetanvändarna. Rapporterna bygger på intervjuer av 2000 svenskar. Den första undersökningen genomfördes år Den senaste utkom i oktober Internetgenerationen tar över Störst avtryck i statistiken sätter den nya Internetgenerationen. Det är de som vuxit upp med Internet och nu blivit myndiga. De använder Internet mycket mer än några andra. De fildelar, nätverkar, bloggar och driver på uppbyggnaden av olika webbgemenskaper och communities. Många är med och producerar innehåll som publiceras på nätet. De som använder Internet ägnar allt mer tid åt det och gör fler saker för varje år. Ett stort nytt användningsområde är sociala nätverk som exempelvis Facebook. Den grupp som inte använder Internet har de senaste åren varit nästan oförändrad. Därför ökar klyftan mellan användare och icke-användare för varje år (se bild nedan). Hur mycket har användningen av Internet ökat 2003 till 2008? Allt fler använder Internet dagligen. En jämförelse 2003 till Källa: World Internet Institute, Svenskarna och Internet 2008 s.15. Vad påverkar tillgång till och användning av Internet? Enligt rapporterna är det framför allt inkomst, utbildning, ålder, bostadsort och funktionshinder som spelar in. Nordicoms undersökning Sveriges Internetbarometer 2007 konstaterar att de faktorer som påverkar är olika för olika grupper. För unga spelar inte utbildning och inkomst så stor roll, men trots allt har så många som 20 procent av de unga i gruppen år med låg inkomst 12

13 och låg utbildning inte tillgång till Internet. En anmärkningsvärd hög andel. Här finns det unga utanförskapet. Bland de medelålders är skillnaderna större när det gäller inkomst. Bland pensionärerna finns ännu större skillnader här påverkar både inkomst och utbildning. Tittar man på hur många som använt Internet en genomsnittlig dag är de grupper som använder Internet allra minst följande: 12 Gruppen i både landsort och storstad Lågutbildade i både landsort och storstad Kvinnor i landsort Funktionsnedsättning På frågan om man skulle vilja använda Internet mer om det var möjligt är det, inte oväntat, fler med funktionsnedsättning som svarat ja. Det gäller alla åldersgrupper, utom gruppen mellan år. Vilka funktionsnedsättningar är det som framförallt försvårar användningen av Internet? Enligt Svenskarna och Internet 2008 är det synproblem (39 procent), motoriska problem (30 procent) och andra former av kroppsliga problem (18 procent) som orsakar mest svårigheter. 10 procent har uppgivit dyslexi som skäl för att inte kunna använda Internet i den utsträckning man skulle vilja. Hur många är det egentligen som står utanför? Enligt undersökningarna är det två miljoner människor i Sverige eller motsvarande var tredje svensk som står helt utanför eller använder Internet mycket lite. Fördelat på åldersgrupper är hälften av dessa 66 år och äldre, 45 procent mellan år dvs. i arbetsför ålder och 5 procent är 25 år eller yngre. 13 Läs mer i presentationen Digitala klyftor under luppen: 12 Nordicom. Sveriges Internetbarometer World Internet Institute, Svenskarna och Internet

14 Digitala klyftor i Östergötland 2007 gjordes en telefonundersökning i Östergötland. 100 personer per kommun, totalt personer, tillfrågades om biblioteksvanor samt tillgång och användning av Internet. 14 Nedanstående tabell visar åldersstrukturen bland de tillfrågade: Ålderstrukturen bland de tillfrågade överensstämmer inte helt med den rådande i länet. Det är fler äldre som deltagit i undersökningen än de som procentuellt sett bor i länet vilket kan påverka resultatet. 56 procent av de intervjuade klassades som biblioteksbesökare, dvs. hade besökt ett bibliotek eller bokbuss det senaste året, 44 procent var inte biblioteksbesökare enligt samma definition. Undersökningen visar att av samtliga intervjuade är det 35 procent som inte använder Internet överhuvudtaget. Resultaten visar också att biblioteks- och bokbussbesökare är mer vana Internetanvändare än icke-besökare. Det visar att den som använder tryckta medier även använder Internet i högre utsträckning än den som inte är mediekonsument. Bland de som inte är biblioteksbesökare är det 45 procent som inte använder Internet. Motsvarande siffra för besökarna är 27 procent. Av icke-besökarna är det 62 procent dvs. två av tre som uppger att de är ovana Internetanvändare eller inte använder Internet alls. Motsvarande siffra för besökarna är 45 procent dvs. nästan hälften av befolkningen. 14 Rapport telefonundersökning Östergötlands län

15 Enligt undersökningen är mer än varannan östgöte ovan vid att använda Internet eller använder det inte alls. Det råder stora skillnader mellan olika kommuner. Flest personer som inte använder sig av Internet eller anser sig vara mycket ovana finns i mindre kommuner som Åtvidaberg (56 procent), Ödeshög (51 procent), Kinda (48 procent) och Vadstena (46 procent). Även i Norrköping är denna andel anmärkningsvärt stor, 41 procent. Motsvarande andel i Linköping är 24 procent enligt undersökningen. Hur van Internetanvändare är du/totalt? 15 Siffrorna följer utbildningsnivåerna i kommunerna ganska väl. En annan faktor som påverkar är utbyggnad av bredband i respektive kommun. Störst tillgång till Internet med bredband i hemmet har man i Linköping (67 procent) och i Söderköping (65 procent). Minst tillgång har man i Åtvidaberg (44 procent), och Ödeshög (36 procent). 15 Rapport telefonundersökning Östergötlands län

16 Användarundersökning på Norrköpings stadsbibliotek Bakgrund Norrköpings stadsbibliotek har under många år arbetat medvetet med att erbjuda hög tillgång till datorer med Internetuppkoppling. Biblioteket har 24 bokningsbara Internetdatorer, två studieceller utrustade med webbkamera och headset som möjliggör att följa studier på distans och fem studiedatorer med tillgång till Officepaketet, databaser och utvalda Internetresurser. Sedan några år tillbaka ingår Norrköping i det nationella nätverket Bildanätverk (Läs mer på s. 47) och har tillsammans med Länsbibliotek Östergötland drivit delprojektet Motverka digitala klyftor. Stadsbibliotekets del i projektet har varit att pröva ett koncept med korta introduktionskurser och föreläsningar om Internet, e-post, släktforskning och databasen Global Grant. Sedan hösten 2008 erbjuds även föreläsningarna Sociala nätverk och Vad gör barnen på Internet? Inom ramen för projektet genomfördes en användarundersökning under hösten Studiens upplägg Syftet med undersökningen är att kartlägga biblioteksbesökarnas användning av datorer och Internet samt besökarnas behov av stöd från personalen. Målet är att få ett underlag till vilka behov som finns hos besökarna och vilka insatser som krävs för att motverka och minska den digitala klyftan. 16 Jenny Bolander från Skill Studentkompetens har genomfört 430 face-toface -intervjuer med besökare på Norrköpings stadsbibliotek under perioden 25 november till 5 december Informanterna är slumpvis utvalda, alla över 18 år, intervjuerna är genomförda på svenska (med vissa förklaringar på engelska). Vad är det huvudsakliga skälet till att besöka biblioteket? Det huvudsakliga skälet att besöka biblioteket var att låna eller lämna tillbaka böcker och andra medier, vilket 41 procent av besökarna angav. 20 procent läste tidningar eller böcker. 12 procent använde sig av bibliotekets datorer. Värt att notera är att 11 procent av besökarna angav skälet väntar som den främsta anledningen till att besöka biblioteket. Nästan 40 procent besöker alltså biblioteket av andra skäl än att låna och läsa böcker och tidskrifter. Använder biblioteksbesökarna dator/internet? 82 procent av de intervjuade anger att de använder datorer i dagsläget, 18 procent uppger alltså att de inte använder datorer och Internet. De främsta orsakerna till att inte använda dator är att man inte är intresserad, att det är för svårt/komplicerat eller på grund av ålder, man anser sig helt enkelt vara för gammal och att det är för sent att lära sig. Många ser inget behov av att använda dator, de uppger att de klarar sig ändå eller undrar vad det är för nytta med datorer. De som inte använder dator talar i stor utsträckning om den fysiska datorn inte om dess användningsområden. Värt att notera är att totalt 37 icke-datoranvändare har avböjt medverkan i undersökningen även när det fullständiga syftet med undersökningen presenterades. Många av dessa blev irriterade, förklarade att det inte var intresserade och uttryckte att biblioteket ska syssla med böcker. 16 Bolander, Jenny (2009). Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek Hur kan man minska den digitala klyftan? 16

17 Källa: Bolander, Jenny (2009). Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek Hur kan man minska den digitala klyftan? s.9 Av icke-datoranvändarna i undersökningen är 68 procent pensionärer. 44 procent av pensionärerna har uppgett att de inte använder dator. När det gäller utbildningsbakgrund är det 43 procent av icke-datoranvändarna som har angett grundskola som högsta genomförda utbildning. 49 procent av dem som endast har genomgått grundskola har uppgett att de inte använder dator. Hur ser kunskapsnivån ut bland biblioteksbesökarna när det gäller datorer/internet? Datoranvändarnas kunskapsnivå varierar kraftigt när det rör olika användningsområden. De områden där många intervjuade anser sig ha en låg kunskapsnivå är framförallt bildbehandling där 53 procent anser sig inte kunna alls eller mindre bra följt av bibliotekskatalogen där 33 procent svarat inte alls eller mindre bra och där 10 procent inte känner till den. När det gäller ordbehandling är det 16 procent av de intervjuade som uppger inte kan/mindre bra. Internet, e-post och informationssökning anser sig ca 80 procent av respondenterna vara bra eller mycket bra på att använda. Vilka använder bibliotekets datorer/internet och vad används de till? Om man tittar på vilka som använder bibliotekets datorer utifrån sysselsättning så utgör studerande den största andelen (32 procent) följt av yrkesarbetande (26 procent) och arbetslösa (18 procent). Av de arbetslösa besökarna anger 52 procent att de använder bibliotekets datorer, vilket är en betydligt högre andel än i andra sysselsättningsgrupper. De intervjuade med utländsk härkomst använder bibliotekets datorer i högre utsträckning än infödda svenskar, 59 procent av respondenterna med utländsk bakgrund mot 36 procent av svenskarna. Bland dem som varit i Sverige ett år eller mindre uppger hela 70 procent att de använder bibliotekets datorer. De främsta användningsområdena för bibliotekets datorer är Internet, e-post och bibliotekskatalogen. 30 procent av användarna gör utskrifter från bibliotekets datorer någon gång per månad till dagligen. 27 procent använder datorerna till ordbehandling lika ofta. 18 procent använder MSN och Skype någon gång i veckan till dagligen. Bibliotekets scanner används minst frekvent, men 8 procent av datoranvändarna uppger att de skannar bilder och dokument någon gång per månad till dagligen. 17

18 Vad bibliotekets datorer används till och hur ofta. Källa: Bolander, Jenny, Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek Hur kan man minska den digitala klyftan? (2009) s.12 Överlag är datoranvändarna mycket nöjda med bibliotekets datorer och dess utrustning. Det man anser vara mindre bra är miljön vid datorerna som 19 procent av de intervjuade är missnöjda med. Miljön upplevs bitvis som högljudd och stökig; att man sitter nära varandra och att andra ser vad man håller på med är några återkommande synpunkter. Vilket behov av stöd har biblioteksbesökarna? Besökarna fick svara på frågan om vilka områden de anser sig behöva handledning och hjälp inom. Samtliga både datoranvändare och icke-datoranvändare, har svarat på frågan. Skanning och bildbehandling är det område som flest intervjuade anser sig behöva handledning eller hjälp med, 28 procent. Databaser är det näst största området följt av dokumentutformning, filhantering och e-böcker/e-musik. Personerna har även fått ange övriga områden de önskar hjälp inom; hemsidor/webbredigering, programmering och allmän kunskap om datorer har flest personer angivit. Se bild på nästa sida. 18

19 Källa: Bolander, Jenny (2009). Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek Hur kan man minska den digitala klyftan? s.11 Besökarna fick svara på frågan om de vill lära sig mer om användningen av datorer och Internet genom biblioteket. 33 procent av respondenterna svarade ja på frågan. 33 stycken, vilket motsvarar 23 procent av dem som är positiva till att lära sig mer genom biblioteket, uppger att de, om det är möjligt, har för avsikt att få handledning eller delta i kurser under våren Bland dem som svarat att de inte vill lära sig mer genom biblioteket angavs olika orsaker, 21 angav att de är intresserade men inte just nu, 11 har familj och vänner som kan hjälpa dem om de behöver, 8 är egentligen intresserade men anser sig vara för gamla för att lära sig. Intresset att lära sig mer om datorer och Internet genom biblioteket är större bland arbetslösa än i övriga sysselsättningsgrupper. Andelen är 49 procent av de arbetslösa, 35 procent av pensionärerna följt av 28 procent av de yrkesarbetande. Vilken kunskap finns om bibliotekets utbud gällande datorer/internet? Av undersökningen framgår att besökarnas vetskap om bibliotekets utbud och tjänster rörande datorer och Internet varierar. Att man kan kopiera vet 90 procent av de intervjuade, en majoritet känner även till att det finns möjlighet till färgkopiering och färgutskrifter. Att man kan skanna bilder och dokument känner 40 procent av de intervjuade till och att biblioteket erbjuder ett antal olika databaser vet 34 procent av respondenterna. 77 procent känner inte till att biblioteket erbjuder korta kurser om datorer och Internet (ex Internet och e-post). 19

20 Sammanfattning och slutsatser En tredjedel av de intervjuade är positiva till att lära sig mer om datorer och Internet genom biblioteket. Besökare med utländsk härkomst använder bibliotekets datorer i högre utsträckning än infödda svenskar, 59 procent mot 36 procent av svenskarna. Bland dem som varit i Sverige ett år eller mindre uppger hela 70 procent att de använder bibliotekets datorer. 68 procent av dem som inte använder datorer och Internet är pensionärer. 77 procent känner inte till att biblioteket erbjuder kurser om datorer/internet. Stor andel känner inte till bibliotekets tjänster. Datorerna används mest frekvent till e-post och Internet. De slutsatser som Skill uttrycker i sin rapport är att biblioteket bör arbeta mer med att informera om och marknadsföra bibliotekets utbud och tjänster. Något som även påtalas av besökarna när de svarar på frågan om vad de tycker att biblioteket ska satsa på i framtiden: 48 respondenter eller 16 procent av dem som svarat på frågan har påpekat att informationen om bibliotekets utbud kan förbättras. En tredjedel är positiva till att lära sig mer om datorer och Internet genom biblioteket. Övriga synpunkter som framkommer är bland annat att biblioteket bör satsa på datakurser för äldre, lära ut hur man sköter bankärenden via Internet, prova på kurser/dagar och e-tjänster. Ett led i att minska den digitala klyftan är att informera besökarna ytterligare om bibliotekets utbud gällande datorer och Internet för att öka kännedomen. Majoriteten av respondenterna känner inte till att biblioteket erbjuder kurser kring datorer Det finns ett behov bland respondenterna av kunskapsutveckling inom IT-området och undersökningen visar på att det även finns ett intresse att lära genom biblioteket. Dock måste intressenterna få vetskap om bibliotekets tjänster och utbud Jenny Bolander, Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek Hur kan man minska den digitala klyftan? 2009 s.3 20

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Det är bra för hjärnan att lära sig internet, man kanske lever längre då. Gun 77 år Anne Hederén Länsbibliotek Östergötland Lasse

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Föredragning för kommunstyrelsen i Mjölby 29 maj 2013 Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Riksomfattande kampanj Treårig kampanj 2011-2013 Målet

Läs mer

Rapport november. Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek

Rapport november. Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek Rapport november Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek Viktiga händelser under den gångna månaden Styrgruppen samlades för ett första möte den 23 november. Kerstin Olsson, Anne Hederén,

Läs mer

Internet för alla. Ansökningsdokument

Internet för alla. Ansökningsdokument Internet för alla Ansökningsdokument 1 Innehåll Internet för alla... 1 1 Inledning... 3 1.1 Rubrik för ansökan... 3 1.2 Sökande... 3 1.3 Presentation av den sökande... 3 2 Om projektet... 3 2.1 Sammanfattning...

Läs mer

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer Kommun Idé/vision/mål Inriktning Förutsättningar Sökta Boxholm Utveckla. lärmiljö Flexibelt lärande Atterbomrummet, tre Stödja grundläggande stationära datorer, e-kom-

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Rapport mars 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek

Rapport mars 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek Rapport mars 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek 1. Viktiga händelser under den gångna månaden Politikerbesök i Mjölby Den 16 mars besökte socialdemokraternas It politiska

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009

E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009 E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009 Bakgrund! Bibliotekens tjänster på nätet www.ostgotabibliotek.se Biblioteket hemifrån Sök i bibliotekens kataloger Låna om och beställ Ladda ner e-böcker Lyssna

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

På väg mot en e-serviceverkstad i Mjölby. Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef

På väg mot en e-serviceverkstad i Mjölby. Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef På väg mot en e-serviceverkstad i Mjölby Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Mjölby kommun Drygt 26000 invånare Bibliotek och medborgarservice inrymt under samma tak Tre filialbibliotek i Skänninge,

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1)

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Antal respondenter: 2458 : 378 Svarsfrekvens: 15,38 % Hur ofta besöker du biblioteket? Hur ofta besöker du biblioteket? Minst en gång i veckan 53 (14,1%)

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Rapport maj juli 2010

Rapport maj juli 2010 Rapport maj juli 2010 Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek 1. Viktiga händelser under de gångna månaderna 7 maj Studieforum om digital delaktighet i Göteborg Anne Hederén medverkade

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Minnesanteckningar Arbetsmöte lärmiljöprojektet 100319

Minnesanteckningar Arbetsmöte lärmiljöprojektet 100319 Minnesanteckningar Arbetsmöte lärmiljöprojektet 100319 Närvarande: Håkan Blomqvist, Norrköpings stadsbibliotek Marie Eriksson, Söderköpings bibliotek Carina Cicek, Söderköpings bibliotek Susanna Ekman,

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Dalarnas län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek

Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek Projekt Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek 2010 Slutrapport Internet För Alla Anne Hederén Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Sammanfattning Projekt Nytta & nöje: Internetguidning

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Utvärdering om östgötabibliotekens roll i frågor som rör

Utvärdering om östgötabibliotekens roll i frågor som rör Utvärdering om östgötabibliotekens roll i frågor som rör Digital delaktighet Integration och samhällsorientering December 2011 Foto: Gen Larsson Foto: Anne Hederén De som slutar vara rädda för internet

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Gemensam e-kampanj i Östergötland. Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, maj 2008

Gemensam e-kampanj i Östergötland. Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, maj 2008 Gemensam e-kampanj i Östergötland Bakgrund Presskonferens om östgötabibliotekens gemensamma e-tjänster november 2006 Beslut om gemensam handlingsplan för 24- timmarsbiblioteket, april 2007 Lansering av

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Reflektioner kring bibliotekens utveckling. Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav

Reflektioner kring bibliotekens utveckling. Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav Reflektioner kring bibliotekens utveckling Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav Innehåll Förord 3 Verksamhet och användarkrav reflektioner kring bibliotekens

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Respondenterna är komvux studerande från Kalmar/Nybro, Växjö/Uppvidinge/Älmhult och Karlskrona/Ronneby/Olofström. 2005 svarade 229 komvux

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Innehåll 3 Förord 4 Vad vet vi sedan tidigare om bibliotekens användare? 4 kärnan: yngre, kvinnor och högutbildade 6 tv,

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Östergötlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt

Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt Varför minskar biblioteksbesöken? VARFÖR MINSKAR BIBLIOTEKSBESÖKEN? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt och hänger bland annat

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka:

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka: Biblioteken står inför stora utmaningar: Minskad tillgång till biblioteksservice Ökade klyftor Minskad läsning bland barn Trendmässigt minskad biblioteksanvändning Nöjdheten med servicen minskar Några

Läs mer

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson Motala 2013-05-22 Pär Holgersson Bakgrund Nationell ehälsa högt på agendan i Östergötland HSL Nätverk med länets medicinskt ansvariga initierade under 2010 samarbete kring gemensam struktur för dokumentation

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 BURLÖVS KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 Biblioteksplan 2013-2014 Burlövs kommun Innehåll Inledning Verksamhetsbeskrivning Burlövs kommuns styrdokument Utvecklingsområden Nationella

Läs mer

Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är

Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är Bibliotek och demokratiska möten Bibliotek och demokratiska möten LARS HÖGLUND Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är att underlätta alla invånares kontakt med information

Läs mer