Flemingsbergs bibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flemingsbergs bibliotek"

Transkript

1 Flemingsbergs bibliotek i ständig utveckling Lena Lundgren Regionbibliotek Stockholm

2 Regionbibliotek Stockholms skriftserie 6

3 Flemingsbergs bibliotek i ständig utveckling Lena Lundgren Regionbibliotek Stockholm

4 Lena Lundgren Flemingsbergs bibliotek i ständig utveckling Regionbibliotek Stockholms skriftserie 6 Regionbibliotek Stockholm och Lena Lundgren 2011 ISBN Bilderna tillhör Huddinge kommun. Fotograf, om ej annat anges: Thomas Henrikson Omslagsbilden visar Språkväggen på Flemingsbergs bibliotek. Layout: Maria Rodrick Nordström Tryckeri: EO Grafiska Skriften kan beställas från Regionbibliotek Stockholm,

5 Innehåll Förord 7 Flemingsbergs bibliotek i ständig utveckling 9 Teorier 11 Material 15 Färgstarka Flemingsberg 17 Biblioteket 19 Styrdokument 25 Projekt 27 Referensarbete för barn och Barn frågar 27 Blommanpengarna 29 Storstadssatsningen 29 Frirummet 30 Medieplanering 31 KOLLA-projektet 33 Bästa språken 34 Frågeinsamling Läskontraktet 41 Tvinning observationer och kollegial granskning 42 Utveckling och förändring 45 Mål och strategier 49 Hinder 53 Möjligheter och framgångsfaktorer 55

6 Utvecklingsarbete som organisationskultur 67 Bibliotek i mångspråkiga samhällen 79 Litteratur 82

7 Förord Nya och stora bibliotek får ofta uppmärksamhet i medierna och i biblioteksdebatten men det dagliga, oglamorösa arbetet på mindre bibliotek, bibliotek som bygger sitt existensberättigande på att ständigt vara relevanta för människorna i sitt upptagningsområde, uppmärksammas sällan. Många bibliotek i mångspråkiga områden spelar en särskilt viktig roll i närsamhället, vilket jag konstaterade i min utvärdering av projektet Språk som rikedom på Fisksätra bibliotek (redovisad i Språk som rikedom en möjlighet för Fisksätra en utmaning för Nacka kommun 2008). Att även uppmärksamma sådana bibliotek, och inspireras och dra lärdom av dem, är angeläget. Flemingsbergs bibliotek är ett kommundels/områdesbibliotek i Huddinge kommun. Jag har följt biblioteket under tjugo år som konsulent/utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm och sett hur det har förändrats och utvecklats. Idén att beskriva biblioteket och dess verksamhet för och med barnen under denna period har mognat successivt byggde jag på min gamla bibliotekarieutbildning med en magisterutbildning vid Bibliotekshögskolan i Borås och gjorde då en undersökning av vilka frågor barnen ställde på biblioteken i Flemingsberg och Täby. Den redovisades i magisteruppsatsen Biblioteken och barns kunskapande en undersökning av referensarbetet på två barn- och ungdomsavdelningar (1997). Undersökningen följdes upp av ett projekt, där biblioteken utvecklade sitt referensarbete för barnen och det beskrivs i boken Barn frågar kan biblioteket svara? (2000). Därefter har jag återkommit och gjort mindre studier på Flemingsbergs bibliotek. Jag har genomfört undersökningar på flera bibliotek i Stockholms län men det är biblioteket i Flemingsberg som jag har 7

8 återkommit till vid flest tillfällen. Jag tycker att det är en viktig uppgift att utnyttja den kunskap jag har för en dokumentation av ett vanligt biblioteks verksamhet. Flemingsbergs bibliotek är ett vanligt bibliotek men också ovanligt bland annat på så sätt, att där under dessa år har pågått en ständigt utvecklingsarbete, vilket jag gärna vill lyfta fram. I denna rapport har jag naturligtvis behövt hjälp av bibliotekspersonalen, som har varierat under åren men med Karin Andréasson som enhetschef. Jag tackar Karin Andréasson och övriga bibliotekarier som har arbetat och nu arbetar på Flemingsbergs bibliotek för att de har släppt in mig i sin verksamhet och försett mig med material, för att de har velat delta i mina undersökningar, för att de tålmodigt har svarat på mina frågor, för att jag har fått inblick i de faktorer inom och utom biblioteket som påverkar verksamheten och för deras beredvillighet att delta i diskussionen om hur ett bibliotek ständigt kan utvecklas. Det har varit mycket intressant att följa biblioteket genom åren och jag har haft stort utbyte av våra diskussioner. Ett tack också till Nick Jones, bibliotekschef i Huddinge, och till mina tidigare kolleger vid Regionbibliotek Stockholm, Malin Ögland och Krister Hansson, som har bidragit med värdefulla synpunkter. Huddinge kommun har stött utgivningen. Stockholm i oktober 2011 Lena Lundgren 8

9 Flemingsbergs bibliotek i ständig utveckling Det är ont om studier av folkbibliotek som löper över en längre tid. Det finns en del monografier om bibliotek, där Ingrid Atlestams m.fl. om Göteborgs stadsbibliotek Fullbokat Göteborgs folkbibliotek (1997) är den mest genomarbetade och omfattande. Ingrid Atlestam och Lisbeth Stenberg har också dokumenterat och utförligt beskrivit Redbergslids och Majornas bibliotek (i Göteborg) i Männens bibliotek en kvinnosak (2003) och det finns en del historiker om enskilda folkbibliotek, ofta de större och utgivna i samband med jubileer. Uppsatser och artiklar finns också men är inte samlade och förtecknade och mycket återstår att göra när det gäller dokumentationen av bibliotekens verksamhet. Förutom regelrätta historiker saknas även uppföljande studier av olika delområden, exempelvis barnverksamheten. Harriette Söderbloms Ska vi gå till bibblan? Stockholms stadsbiblioteks barnavdelningar under 50 år (2002) är den enda monografin om ett folkbiblioteks barnverksamhet. (Jag har 9

10 dock inga ambitioner eller resurser att genomföra så omfattande studier som Ingrid Atlestam och Harriette Söderblom.) Den inventering av lokala historiker och dokumentationer som nu görs i Biblioteksmuseets regi kommer att underlätta kommande forskningsprojekt, men medvetenheten på biblioteken om vikten av dokumentation måste höjas och frågan om var och hur materialet ska förtecknas och sparas måste lösas. Utveckling är nödvändig för att en verksamhet ska upplevas som angelägen och vara efterfrågad och inte bli obsolet och åsidosatt. Det är utvecklingsarbetet inom barnbiblioteksverksamheten på Flemingsbergs bibliotek som står i fokus för denna studie. Jag har utgått från frågorna: Hur har biblioteket utvecklats under de senaste tjugo åren? Vilka faktorer inom och utom biblioteket har påverkat verksamheten? Hur kan ett bibliotek bedriva ett ständigt förändrings- och utvecklingsarbete? Utifrån en beskrivning av de viktigaste projekten som Flemingsbergs bibliotek har deltagit i, diskuterar jag utvecklingsarbetet och de faktorer som möjliggör eller försvårar det, i verksamheten och i ett teoretiskt perspektiv. Jag har ett intryck av att biblioteket ovanligt systematiskt utvecklar sitt arbete men eftersom inga motsvarande studier, så vitt jag vet, har gjorts av andra bibliotek vet jag inte om det faktiskt är så. Den här beskrivningen kan förhoppningsvis bli en utgångspunkt för jämförande studier. 10

11 Teorier Inom biblioteksforskningen är vi än så länge i huvudsak beroende av teorier från andra fält. Jag försöker förankra mina iakttagelser i några, andra kunde säkert också väljas. Mats Alvesson och Stefan Sveningsson vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet tar i boken Förändringsarbete i organisationer om att utveckla företagskulturer (2008) upp hur förändringsarbete går till och vilka utmaningar och hinder som finns. Deras fallstudie handlar huvudsakligen om organisatoriska förändringar och ligger utanför den frågeställning som jag har i denna skrift men den teoretiska ramen gäller förändringsarbete överhuvudtaget. 1 Författarna menar att kultur (i företagskultur eller organisationskultur) innebär att individer tolkar något på ett likartat sätt. Mot bakgrund av internationell forskning reflekterar de över vilka uttryck denna kultur tar sig i en organisation och vilka möjligheter det finns att påverka den. Alvessons och Sveningssons slutsatser är att förändringsarbete är mycket mera komplext än det brukar framställas (av exempelvis konsulter). De varnar för överdriven betoning av planering och design och lyfter fram vikten av att konstruera mening bl.a. genom olika former av samtal i organisationen. En viktig aspekt på förändringsarbete är enligt forskarna tiden, att man inte kan förstå förändring bara genom en ögonblicksbild (Alvesson & Sveningsson 2008, s.13), och de poängterar vikten av longitudinella perspektiv. De menar också att man bör intressera sig för vad som händer även under förändringsprocessen, inte bara beskriva och/eller mäta början och slutet av den utveckling man vill undersöka. Jag vill försöka beskriva kontinuiteten i förändringsarbetet på Flemingsbergs bibliotek, hur insatserna har utvecklats ur varandra. 1. Alvesson och Sveningsson skiljer såvitt jag kan förstå inte på utvecklings- och förändringsarbete, vilket jag gör. Se s

12 Som vi ska se har personalen på biblioteket en uttalad ambition att dokumentera sitt arbete, fortbilda sig och diskutera inte bara det dagliga arbetet utan även teoretiska frågor. Under 2009 och 2010 anordnade Regionbibliotek Stockholm och Karolinska Institutets Universitetsbibliotek två kurser i evidensbaserat arbete, Definitely, maybe or Do the right thing. Kurserna och evidensbaserat arbete i en bibliotekskontext presenteras av kursledarna David Herron, Lotta Åstrand och Malin Ögland i en skrift med samma titel. Ofta används akronymen EBLIP (Evidence Based Library and Information Practice) och definitionen... ett arbetssätt inom biblioteks- och informationsverksamhet som förordar insamling, tolkning, och integration av giltiga, viktiga och tillämpbara, användarrapporterade, av bibliotekarier observerade och forskningsbaserad evidens. Bästa tillgängliga evidens, anpassade efter användarnas behov och preferenser, används för att öka kvaliteten hos professionella bedömningar... (Booth 2006, enl. Ögland, Åstrand & Herron 2011) Evidensbaserat arbete kan mera kortfattat beskrivas som teoretiskt underbyggd bibliotekspraktik, reflekterande praxis eller forskningsanvändning i praktiken (Ögland, Åstrand & Herron, 2011, s. 7). I det evidensbaserade arbetet söker man och utgår ifrån forskares teorier, gör egna undersökningar och testar relevansen. Arbetet på Flemingbergs bibliotek har inslag av evidensbaserat arbete och Karin Andréasson deltog i en av kurserna. 2 Aktionsforskning innebär att man systematiskt prövar något för att förändra en verksamhet. Den ligger nära evidensbaserat arbete men förutsätter att en forskare deltar i förändringsarbetet. Antologin Aktionsforskning i praktiken (2004) ger intressanta 2. För den som vill veta mera om EBLIP finns också en artikel i Dansk Biblioteksforskning 2010:2/3 av Lotta Haglund vid Karolinska Institutets Universitetsbibliotek. 12

13 infallsvinklar på strukturen i förändringsarbetet på Flemingsbergs bibliotek. Särskilt gäller det Karin Rönnermans inledande kapitel Vad är aktionsforskning? och Åsa Söderströms avsnitt om kompetensutveckling. Rönnerman betonar praktikerns rätt att formulera problem, ett bottom-up-perspektiv, vilket också öppnar för andra val av metoder och tolkningar än forskarens, exempelvis självreflektion, som är en metod som inte den utomstående forskaren kan använda. Aktionsforskning kan därför vara attraktivt för praktiker eller praktiskt inriktade forskare då den representerar ett angreppssätt som i grunden har en praktisk och problemlösande inriktning (ibid. s. 16). Hon framhåller vikten av att ändå skapa distans till det man väljer att undersöka och framhåller dagboksskrivande och observationer som särskilt användbara metoder. De hjälper praktikern att upptäcka den egna praktiken (ibid. s. 21). Söderström använder begreppet aktionslärande för ett förhållningssätt som innebär en nyfikenhet på vardagliga problem, som man undersöker och gör något åt tillsammans med andra. I min utvärdering av projektet Språk som rikedom i Fisksätra prövade jag Joacim Hanssons essä Det lokala folkbiblioteket förändringar under hundra år (2005) som analysverktyg och fann den mycket användbar. Hansson ringar in några faktorer som utmärker det lokalt förankrade biblioteket, som kombinationen av vardagsrelaterade aktiviteter och utnyttjande av beståndet på plats i biblioteket, vilket är en huvuduppgift för folkbiblioteken i det senmoderna kunskapssamhället där förytligande och fragmentarisering blivit det enda möjliga för många människor i deras vardag (Hansson 2005, s. 34). Flemingsbergs bibliotek har, liksom biblioteket i Fisksätra, som ambition att vara starkt lokalt förankrat och Hanssons skrift kommer därför att användas även här. Eftersom Fisksätra och Flemingsberg har stora socioekonomiska likheter kommer jag att redovisa några iakttagelser beträffande likheter och skillnader i bibliotekens 13

14 verksamhet, även om syftet med studierna har varit olika och några detaljerade jämförelser därför inte kan göras. 14

15 Material För denna studie har jag använt mig av, förutom min allmänna kännedom om Flemingsbergs bibliotek, fakta från Huddinge kommuns hemsida samt en rad dokument, som Biblioteksplan för Huddinge kommun och verksamhetsplaner, liksom preliminära projektredovisningar och arbetsmaterial av olika slag, som förvaras i biblioteket. Ett särskilt värdefullt material som jag har fått tillgång till är de personliga verksamhetsberättelser som varje anställd vid Flemingsbergs bibliotek har skrivit varje år sedan Jag har också fått pratmanus från två föreläsningar som Elisabeth Möllersten och Karin Andréasson har hållit och använt två artiklar i Regionbibliotek Stockholms tidskrift Länsnytt. Jag har självfallet också utnyttjat min ovan nämnda magisteruppsats Biblioteken och barns kunskapande (1997) och projektrapporten Barn frågar (2000). Utöver Karin Andréasson har jag också samtalat med övriga bibliotekarier, som fortfarande är anställda på biblioteket, Elisabeth Möllersten och Anngelica Sjölin. Jag har intervjuat Lena Rolén, som var barnbibliotekarie i Flemingsberg åren , eftersom hon kan se biblioteket med en viss distans, samt den senast anställda bibliotekarien Julia Karlsson, eftersom det har varit intressant att få veta hur hon som ny uppfattar verksamheten. Andrea Landström och Anna Strid, som har arbetat kortare perioder på biblioteket, förekommer också i materialet. Efter överenskommelse med bibliotekarierna har jag inte anonymiserat dem. Personalgruppen är liten, det är lätt att identifiera de enskilda individerna och de har inte haft något emot att jag använder deras namn. De inledande beskrivningarna av kommunen och biblioteket har skrivits tillsammans med Karin Andréasson och Elisabeth Möllersten. De har också faktagranskat texten. 15

16 Eftersom jag har följt biblioteket under så lång tid har jag lärt känna personalen, vilket är både en fördel och en nackdel. Jag har en god förförståelse som har underlättat mitt arbete men jag har försökt vara observant på att inte låta våra kontakter, som inte har varit personliga utan professionella, påverka min studie. 16

17 Foto: Huddinge kommun Färgstarka Flemingsberg Det första man ser när man som besökare kommer till Flemingsberg är det stora bostadsområdet Grantorp, som reser sig på en höjd med sina färgglada flerbostadshus, ritade av arkitekten Hans Matell och färgsatta av konstnären Gert Marcus. Grantorp utgör ett anslående blickfång från stationen Flemingsberg, där såväl pendeltåg som fjärrtåg passerar. Flemingsberg är en kommundel i Huddinge kommun. Huddinge hade under åren en kommundelsorganisation med starkt självstyre för kommundelarna. Organisationen är sedan dess åter centraliserad. Kommunen har ca invånare varav nästan bor i Flemingsberg (2010) och nästan människor har sina arbetsplatser där. Området består av två delar, ett bostadsområde med huvudsakligen 8-14-vånings flerbostadshus från och 70-talen ( miljonprogrammet ), och en kunskapsstad med bl.a. Karolinska Institutet (KI Syd), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH Syd), Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Södertörns högskola. Områdena skiljs åt av Hälsovägen. På ena sidan ligger de nämnda institutionerna (och flera andra), på andra sidan ett mindre, kommersiellt centrum, 17

18 Flemingsbergs kyrka, vårdcentral och bostadsområdet Grantorp. I utkanten av området finns också villa- och radhusbebyggelse. Visättra, som ingår i bibliotekets upptagningsområde, ligger på andra sidan järnvägen. Flemingsberg har fyra skolor, varav en fristående, och fjorton förskolor, varav två fristående, samt två öppna förskolor och en språkskola, Huddinge Tal- och språkskola, som är en skola för barn med försenad eller avvikande språkutveckling. Området har tidigare ansetts som ett problemområde. Arbetslösheten är högre än medeltalet i kommunen, folkhälsotalen och medelinkomsten är lägre. Ca 40 % av invånarna är födda utomlands och i skolan finns över 50 språk representerade. Flemingsberg har omfattats av nationella satsningar som Blommanpengarna ( ) och Storstadssatsningen ( ). Syftet med dessa insatser var att minska arbetslöshet och segregation och förbättra levnadsvillkoren i socialt utsatta områden. I början av 1990-talet myntades devisen Färgstarka Flemingsberg, som syftade dels på husen, dels på befolkningen, som kommer från många olika länder. Området är mångfasetterat och en hel del människor har svårigheter av olika slag. Här finns, liksom i Fisksätra, många engagerade och positiva människor med en stark vilja att arbeta för framtiden. Flemingsberg har nu som ledord From Brains to Business. Kommunen planerar i samarbete med Botkyrka en kraftig satsning på Flemingsberg som regional stadskärna för Tullinge (i Botkyrka kommun), Grantorp, Visättra och Björnkulla. Ett program har tagits fram för utvecklingen av området fram till Programmet gäller i första hand kunskapsstaden med arbetsplatser, kommunikationer och bostäder men även Flemingsbergs kommersiella centrum ska utökas och förbättras. Den kommunala verksamheten är mindre berörd men kan på sikt komma att påverkas. 18

19 Biblioteket I Flemingsbergs centrum finns sedan 1977 ett folkbibliotek. Biblioteket ligger mitt emot kyrkan med ingång från det centrala gångstråket. Biblioteket består av ett ljust, öppet rum med ett glasat grupprum, ett gemensamt arbetsrum för personalen, ett litet magasin och ett mindre personalrum, totalt ca 400 kvm. Närmast ingången finns tidningar och tidskrifter, läsplatser och utställnings- och samlingsyta. Barnavdelningen ligger i bortre delen av biblioteket, vid en fönstervägg. Biblioteket har medier på ett 30-tal språk gjordes stora nedskärningar i bibliotekets budget p.g.a. kommunens ekonomiska svårigheter. Från början var det meningen att alla bibliotek utom huvudbiblioteket skulle läggas ner men detta ändrades till en halvering av bibliotekens resurser installerades dessutom biblioteksdatasystemet Btj Ett 19

20 par år senare hade läget stabiliserats och bibliotekets personal kunde engagera sig i Barn frågar -projektet. Åren var biblioteket nedläggningshotat i omgångar drogs inköpen av vuxenmedier ner och biblioteken i Huddinge kommun fick inget inköpsstöd från Kulturrådet för barnböcker p.g.a. neddraget medieanslag. Men detta varvades med ekonomiska satsningar, vilket gjorde verksamheten instabil. Under Storstadssatsningen kunde biblioteket ändå påbörja ett utvecklingsarbete och 2000 startades projektet Läsa, skriva, skapa, växa och 2002 Ett globalt bibliotek i ett lokalt samhälle. Under åren var biblioteket ett integrerat folk- och skolbibliotek. I och med att Flemingsbergsskolan blev en fristående skola övergick biblioteket till att vara enbart folkbibliotek inleddes en successiv renovering och upprustning med hjälp av Skeppstedt Drotz Arkitekter. Grunden för förnyelsen av biblioteket beskrivs i bibliotekets informationsbroschyr: Biblioteket och kontoret med Medborgarservice är viktiga offentliga rum som skall förmedla och tillhandahålla den enorma skatt och kunskapskälla som litteraturen och det moderna mediasamhället erbjuder och vara en länk till andra samhällsfunktioner och institutioner. Vara en del av vårt mångfasetterade samhälle i samspel med sin omgivning. (Medborgarservice lades ner Min anm.) Arkitekterna Kerstin Skeppstedt Drotz och Hans Drotz har aktivt deltagit i diskussionerna om vad ett lokalt bibliotek kan vara och stått för det estetiska utförandet. De har inspirerats av husens färger och inredningen har färgsatts i starka kulörer mot gråa golv, väggar och tak. Bibliotekarierna vill att biblioteket ska vara ett vackert, öppet, demokratiskt rum och arkitekterna har tillsammans med dem förverkligat flera idéer, bl.a. idén om Språkväggen. Samarbetet har fortsatt genom åren och Kerstin Skeppstedt Drotz har även formgivit de nya infopunkterna, som 20

21 inpirerats av Språkväggen. Konst köps in i samarbete med den konstansvariga kultursekreteraren och i taket hänger en skulptur, skapad för biblioteket av Gert Marcus. På en vägg på biblioteket visas information om konstnären och bilder på några av hans verk. Ett globalt bibliotek i ett lokalt samhälle är bibliotekets ledord och frågan Hur bygger man på bästa sätt upp ett bibliotek i en kommundel, vars befolkning kommer från i stort sett hela världen? har man burit med sig genom åren. På en vägg i grupprummet, Språkväggen, sitter ett rutnät med artikel 19 i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna på olika språk: Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser. Bibliotekarierna beskriver själva sin basverksamhet för barnen: 21

22 Vi tror på att arbeta långsiktigt och på att det strävsamma vardagsarbetet är det som ger resultat. Barn och ungdom prioriteras i verksamheten. Vi är fyra bibliotekarier, varav tre är barnbibliotekarier. Informationen är alltid bemannad med minst en barnbibliotekarie, oftast två. Biblioteket har en välstrukturerad basverksamhet. På förmiddagarna kommer skolklasser på bokprat. Vi har 2-3 grupper varje förmiddag. Även förskolegrupper kommer då. Inom barnverksamheten prioriterar vi barn i mottagningsklasserna (för nyanlända barn, min anm.). Vi samarbetar även med områdets två öppna förskolor, t.ex. genom att medverka vid babycafé. Bibliotekarierna bistår även förskolor och skolor som vill bygga upp egna bestånd. Man kan säga att Bokjuryn 3 numera ingår i basarbetet. Skolklasser i alla åldrar deltar. Biblioteket började även tidigt att samarbeta med förskolan kring Bokjuryn. Bibliotekarierna besöker förskolan, barnen får rösta och utställningar har gjorts på biblioteket. Biblioteket ser Bokjuryn som ett sätt att göra barnen delaktiga och på sikt är detta en insats för demokratin. Med denna bas som grund kan vi bygga på med större eller mindre projekt och satsningar av olika slag. Biblioteket är 2011 öppet för allmänheten 29 timmar per vecka. En förmiddag från 10, en kväll till 19. (E-post till mig ) Sommarlovsboken är vanlig på biblioteken. På Flemingsbergs bibliotek får barnen ett litet häfte där de, förutom att skriva ner de fem böcker som de har läst, också kan skriva lite mera eller rita om böckerna. Vi anser att det viktigaste är mötet med barnen när de lämnar in häftet; vi försöker då ha tid att prata med dem om böckerna de har läst och hur de har upplevt läsningen. Flera av kommunens bibliotek ordnar lovprogram där barnen själ- 3 Bokjuryn är en nationell omröstning om årets bästa böcker, se 22

23 va får vara aktiva och skapa något och dessa program samplaneras men man försöker också utgå från behoven i de olika områdena. Flemingsbergs bibliotek har en lång tradition av tävlingar under skolloven, något som är mycket uppskattat av barnen. De barn som vinner får ett grattisbrev hemskickat om att de har ett pris att hämta. Det är viktigt att priserna utgörs av böcker, eftersom en del barn inte har så många egna böcker. Min första närmare kontakt med biblioteket i Flemingsberg ägde rum våren 1996 och biblioteket präglades då av integreringen med Flemingsbergsskolan. Arbetssituationen var ansträngd, personalen diskuterade hur samarbetet med skolan skulle kunna förbättras, vilka krav som kunde ställas på skolan för att biblioteket inte enbart skulle fungera som ett uppehållsrum för eleverna och hur dessa skulle få ut det bästa och mesta möjliga av biblioteket. Samverkan med övriga skolorna diskuterades också. Personalen funderade kring sammansättningen av mediebeståndet och det pågick försök med en mera användarvänlig bokuppställning. Närmiljön och de lokala förhållandena borde också speglas i biblioteket: Hur bygger man på bästa sätt upp ett bibliotek i en kommundel, vars befolkning kommer från i stort sett hela världen? Klassifikationssystemets världsbild avspeglar till stor del en svunnen tid. Att geografioch historieavdelningarna började med Europa, Sverige och därefter resten av världen kändes inte självklart. Vi eftersträvar ett mer globalt perspektiv och har nu gjort en kombinerad geografi- och historieavdelning som börjar med Asien, Afrika- och Amerikahyllor och slutar med Europa, Sverige och Huddinge. Vi arbetar med liknande tankegångar även på andra avdelningar. (Barn frågar, s. 87) Denna prövande inställning och vilja att anpassa verksamheten till lokala och förändrade förutsättningar var en bra grund för den undersökning av barns frågor som jag ville göra. 23

24 Frågeinsamlingen 2009 citat och ögonblicksbilder 4 september Minsta flickan i en syskonskara sätter sig på besöksstolen. Pratsugen! Säger: Jag är bra på matte och det är bra att kunna svenska och arabiska. Jag håller med. Sedan sätter hon sig bredvid en annan flicka vid barndatorn. En annan av systrarna frågar hur jag kan hitta hennes lånekort så snabbt i lådan. Jag förklarar att korten ligger A B C... 9 september En man frågar efter böcker à la Alfons. Som handlar om en pojke o hans pappa som har roligt ihop. Han vill ha böckerna till sin son som är sju år och har börjat läsa. Jag visar Pallebkcerna av Jensen, passar perfekt o han lånar flera. 30 oktober En man med barnvagn rusar in med panik i blicken. Slänger fram barnvagnen till mig och skriker Passa mitt barn jag måste gå på toaletten. När han kommer ut frågar han mig Är biblioteket nytt? Vi har funnits här i många år, svarar jag. Det har jag aldrig sett, säger han. Går ut igen. 24

25 Styrdokument Kommunens vision är kort och gott Delaktighet. Visionen grundar sig på ett synsätt där alla har rätt och skyldighet att forma framtiden och en stark tro på alla människors möjligheter, vilja och förmåga att ta ansvar och Delaktighet från invånarna hjälper oss att nå de övergripande målen nöjda invånare och hållbar samhällsutveckling (Huddinge kommuns hemsida ). Kommunen profilerar sig som kunskapskommun: Med kunskapskommun menar vi vår förmåga att ta tillvara och stimulera allas kompetens, lärande och handlingskraft (ibid.). I det kulturpolitiska program, som antogs 2009 framhålls att [b]iblioteken spelar en viktig roll i det livslånga lärandet och utgör exempel på de kreativa mötesplatser som kännetecknar ett kunskapssamhälle. Kunskapsstaden Flemingsberg har tidigare nämnts. Bibliotekets verksamhet styrs därutöver av Bibliotekslagen, som bl.a. kräver att biblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar, funktionshindrade, invandrare och andra minoriteter. Lokala förvaltningsspecifika måldokument är Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan och Biblioteksplan för Huddinge kommun Enligt verksamhetsplanen är bibliotekens huvudprocess att stödja individens informationsfrihet, kunskapssökande, läslust och språkutveckling genom hela livet. Utöver bibliotekens traditionella uppgifter betonas bibliotekens roll för språket: Språket är grunden för att kunna delta i det demokratiska samhällslivet, därför prioriterar biblioteken läs- och språkfrämjande verksamhet för barn och unga. Biblioteksplanen utgår från Unescos Folkbiblioteksmanifest och Skolbiblioteksmanifest, FN:s konvention om barnets rättigheter, Bibliotekslagen, Skollagen och skolans läroplaner Lpo 94 och 25

26 Lpfö 98. I Biblioteksplanen anknyts till kommunens kulturpolitiska program och dess ledord interkulturell, annorlunda och smart omsätts där i en bibliotekskontext: Interkulturell: stödja mångspråkighet och gränsöverskridande möten, synliggöra olika kulturella bakgrunder och stärka lokal och global identitet Annorlunda: utmana det traditionella, överraska och ge utrymme för det oväntade, utforska och tänja gränserna för vad ett bibliotek kan vara Smart: tänka nytt och ta tillvara innovativa idéer, prova nya arbetssätt, sänka trösklar och förenkla för användaren. Och folkbiblioteken i Huddinge ska kännetecknas av en kulturell bredd med en mångfald av berättelser, uttryck och åsikter ett interkulturellt, annorlunda och smart arbetssätt ett inkluderande perspektiv där ingen lämnas utanför. Det är som synes en rad målsättningar att förhålla sig till för verksamheterna! 26

27 Projekt Biblioteket har genom åren deltagit i eller tillsammans med andra aktörer genomfört en rad projekt, små och mera omfattande. Med projekt menar jag helt enkelt ett utvecklingarbete med ett visst fokus, ibland med externt ekonomiskt bidrag, ibland genomfört inom bibliotekets egna ramar. Eftersom barn och ungdomar är prioriterade har de flesta projekten varit inriktade på den målgruppen men biblioteket har också deltagit i projekt riktade till vuxna som projektet Storkök (en storköksutbildning för personer med ursprung i andra länder) och Svenska på jobbet samt Hela Huddinge läser, som vände sig till både barn och vuxna. I det följande beskrivs de viktigaste projekten i ungefärlig kronologisk ordning. Referensarbete för barn och Barn frågar Under tre månader 1996 samlade jag för min magisteruppsats in frågor som barn ställde på biblioteket i Flemingsberg (och på barn- och ungdomsavdelningen på Täby bibliotek). Jag kategoriserade och analyserade frågorna och identifierade vad barnen frågade om, hur de uttryckte sig och vad som kännetecknade barnens frågor. Utifrån undersökningen genomförde vi sedan under 1998 och 1999 på de båda biblioteken projektet Utveckling av referensarbetet för barn på två bibliotek, vanligen kallat Barn frågar, med syfte att använda de resultat och erfarenheter som framkommit. I Flemingsberg ville personalen bygga upp sitt mediebestånd mer utifrån behov än efter utgivning söka upp kompletterande material hitta mera lättläst material göra medieuppställningen lättare att förstå satsa på och lyfta fram efterfrågade ämnen 27

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

I samma stund man slutar försöka bli bättre slutar man vara bra. Om drivkrafter för ett forskningsinformerat arbetssätt på KIB

I samma stund man slutar försöka bli bättre slutar man vara bra. Om drivkrafter för ett forskningsinformerat arbetssätt på KIB I samma stund man slutar försöka bli bättre slutar man vara bra. Om drivkrafter för ett forskningsinformerat arbetssätt på KIB Lotta Åstrand Karolinska Institutets Universitetsbibliotek Innehåll 1. Varför

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Läsfrämjande litteraturprofil Ett samarbete mellan bibliotek och förskoleverksamhet i Mölndals stad

Läsfrämjande litteraturprofil Ett samarbete mellan bibliotek och förskoleverksamhet i Mölndals stad Läsfrämjande litteraturprofil Ett samarbete mellan bibliotek och förskoleverksamhet i Mölndals stad Utgiven av Mölndals stad Kontaktuppgifter för mer information: Biblioteket Anette Eliasson, bibliotekschef,

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Innehållsförteckning Biblioteksplan för Lilla Edets kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Inledning... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 4 Biblioteket som

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer