Flemingsbergs bibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flemingsbergs bibliotek"

Transkript

1 Flemingsbergs bibliotek i ständig utveckling Lena Lundgren Regionbibliotek Stockholm

2 Regionbibliotek Stockholms skriftserie 6

3 Flemingsbergs bibliotek i ständig utveckling Lena Lundgren Regionbibliotek Stockholm

4 Lena Lundgren Flemingsbergs bibliotek i ständig utveckling Regionbibliotek Stockholms skriftserie 6 Regionbibliotek Stockholm och Lena Lundgren 2011 ISBN Bilderna tillhör Huddinge kommun. Fotograf, om ej annat anges: Thomas Henrikson Omslagsbilden visar Språkväggen på Flemingsbergs bibliotek. Layout: Maria Rodrick Nordström Tryckeri: EO Grafiska Skriften kan beställas från Regionbibliotek Stockholm, regionbiblioteket@stockholm.se

5 Innehåll Förord 7 Flemingsbergs bibliotek i ständig utveckling 9 Teorier 11 Material 15 Färgstarka Flemingsberg 17 Biblioteket 19 Styrdokument 25 Projekt 27 Referensarbete för barn och Barn frågar 27 Blommanpengarna 29 Storstadssatsningen 29 Frirummet 30 Medieplanering 31 KOLLA-projektet 33 Bästa språken 34 Frågeinsamling Läskontraktet 41 Tvinning observationer och kollegial granskning 42 Utveckling och förändring 45 Mål och strategier 49 Hinder 53 Möjligheter och framgångsfaktorer 55

6 Utvecklingsarbete som organisationskultur 67 Bibliotek i mångspråkiga samhällen 79 Litteratur 82

7 Förord Nya och stora bibliotek får ofta uppmärksamhet i medierna och i biblioteksdebatten men det dagliga, oglamorösa arbetet på mindre bibliotek, bibliotek som bygger sitt existensberättigande på att ständigt vara relevanta för människorna i sitt upptagningsområde, uppmärksammas sällan. Många bibliotek i mångspråkiga områden spelar en särskilt viktig roll i närsamhället, vilket jag konstaterade i min utvärdering av projektet Språk som rikedom på Fisksätra bibliotek (redovisad i Språk som rikedom en möjlighet för Fisksätra en utmaning för Nacka kommun 2008). Att även uppmärksamma sådana bibliotek, och inspireras och dra lärdom av dem, är angeläget. Flemingsbergs bibliotek är ett kommundels/områdesbibliotek i Huddinge kommun. Jag har följt biblioteket under tjugo år som konsulent/utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm och sett hur det har förändrats och utvecklats. Idén att beskriva biblioteket och dess verksamhet för och med barnen under denna period har mognat successivt byggde jag på min gamla bibliotekarieutbildning med en magisterutbildning vid Bibliotekshögskolan i Borås och gjorde då en undersökning av vilka frågor barnen ställde på biblioteken i Flemingsberg och Täby. Den redovisades i magisteruppsatsen Biblioteken och barns kunskapande en undersökning av referensarbetet på två barn- och ungdomsavdelningar (1997). Undersökningen följdes upp av ett projekt, där biblioteken utvecklade sitt referensarbete för barnen och det beskrivs i boken Barn frågar kan biblioteket svara? (2000). Därefter har jag återkommit och gjort mindre studier på Flemingsbergs bibliotek. Jag har genomfört undersökningar på flera bibliotek i Stockholms län men det är biblioteket i Flemingsberg som jag har 7

8 återkommit till vid flest tillfällen. Jag tycker att det är en viktig uppgift att utnyttja den kunskap jag har för en dokumentation av ett vanligt biblioteks verksamhet. Flemingsbergs bibliotek är ett vanligt bibliotek men också ovanligt bland annat på så sätt, att där under dessa år har pågått en ständigt utvecklingsarbete, vilket jag gärna vill lyfta fram. I denna rapport har jag naturligtvis behövt hjälp av bibliotekspersonalen, som har varierat under åren men med Karin Andréasson som enhetschef. Jag tackar Karin Andréasson och övriga bibliotekarier som har arbetat och nu arbetar på Flemingsbergs bibliotek för att de har släppt in mig i sin verksamhet och försett mig med material, för att de har velat delta i mina undersökningar, för att de tålmodigt har svarat på mina frågor, för att jag har fått inblick i de faktorer inom och utom biblioteket som påverkar verksamheten och för deras beredvillighet att delta i diskussionen om hur ett bibliotek ständigt kan utvecklas. Det har varit mycket intressant att följa biblioteket genom åren och jag har haft stort utbyte av våra diskussioner. Ett tack också till Nick Jones, bibliotekschef i Huddinge, och till mina tidigare kolleger vid Regionbibliotek Stockholm, Malin Ögland och Krister Hansson, som har bidragit med värdefulla synpunkter. Huddinge kommun har stött utgivningen. Stockholm i oktober 2011 Lena Lundgren 8

9 Flemingsbergs bibliotek i ständig utveckling Det är ont om studier av folkbibliotek som löper över en längre tid. Det finns en del monografier om bibliotek, där Ingrid Atlestams m.fl. om Göteborgs stadsbibliotek Fullbokat Göteborgs folkbibliotek (1997) är den mest genomarbetade och omfattande. Ingrid Atlestam och Lisbeth Stenberg har också dokumenterat och utförligt beskrivit Redbergslids och Majornas bibliotek (i Göteborg) i Männens bibliotek en kvinnosak (2003) och det finns en del historiker om enskilda folkbibliotek, ofta de större och utgivna i samband med jubileer. Uppsatser och artiklar finns också men är inte samlade och förtecknade och mycket återstår att göra när det gäller dokumentationen av bibliotekens verksamhet. Förutom regelrätta historiker saknas även uppföljande studier av olika delområden, exempelvis barnverksamheten. Harriette Söderbloms Ska vi gå till bibblan? Stockholms stadsbiblioteks barnavdelningar under 50 år (2002) är den enda monografin om ett folkbiblioteks barnverksamhet. (Jag har 9

10 dock inga ambitioner eller resurser att genomföra så omfattande studier som Ingrid Atlestam och Harriette Söderblom.) Den inventering av lokala historiker och dokumentationer som nu görs i Biblioteksmuseets regi kommer att underlätta kommande forskningsprojekt, men medvetenheten på biblioteken om vikten av dokumentation måste höjas och frågan om var och hur materialet ska förtecknas och sparas måste lösas. Utveckling är nödvändig för att en verksamhet ska upplevas som angelägen och vara efterfrågad och inte bli obsolet och åsidosatt. Det är utvecklingsarbetet inom barnbiblioteksverksamheten på Flemingsbergs bibliotek som står i fokus för denna studie. Jag har utgått från frågorna: Hur har biblioteket utvecklats under de senaste tjugo åren? Vilka faktorer inom och utom biblioteket har påverkat verksamheten? Hur kan ett bibliotek bedriva ett ständigt förändrings- och utvecklingsarbete? Utifrån en beskrivning av de viktigaste projekten som Flemingsbergs bibliotek har deltagit i, diskuterar jag utvecklingsarbetet och de faktorer som möjliggör eller försvårar det, i verksamheten och i ett teoretiskt perspektiv. Jag har ett intryck av att biblioteket ovanligt systematiskt utvecklar sitt arbete men eftersom inga motsvarande studier, så vitt jag vet, har gjorts av andra bibliotek vet jag inte om det faktiskt är så. Den här beskrivningen kan förhoppningsvis bli en utgångspunkt för jämförande studier. 10

11 Teorier Inom biblioteksforskningen är vi än så länge i huvudsak beroende av teorier från andra fält. Jag försöker förankra mina iakttagelser i några, andra kunde säkert också väljas. Mats Alvesson och Stefan Sveningsson vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet tar i boken Förändringsarbete i organisationer om att utveckla företagskulturer (2008) upp hur förändringsarbete går till och vilka utmaningar och hinder som finns. Deras fallstudie handlar huvudsakligen om organisatoriska förändringar och ligger utanför den frågeställning som jag har i denna skrift men den teoretiska ramen gäller förändringsarbete överhuvudtaget. 1 Författarna menar att kultur (i företagskultur eller organisationskultur) innebär att individer tolkar något på ett likartat sätt. Mot bakgrund av internationell forskning reflekterar de över vilka uttryck denna kultur tar sig i en organisation och vilka möjligheter det finns att påverka den. Alvessons och Sveningssons slutsatser är att förändringsarbete är mycket mera komplext än det brukar framställas (av exempelvis konsulter). De varnar för överdriven betoning av planering och design och lyfter fram vikten av att konstruera mening bl.a. genom olika former av samtal i organisationen. En viktig aspekt på förändringsarbete är enligt forskarna tiden, att man inte kan förstå förändring bara genom en ögonblicksbild (Alvesson & Sveningsson 2008, s.13), och de poängterar vikten av longitudinella perspektiv. De menar också att man bör intressera sig för vad som händer även under förändringsprocessen, inte bara beskriva och/eller mäta början och slutet av den utveckling man vill undersöka. Jag vill försöka beskriva kontinuiteten i förändringsarbetet på Flemingsbergs bibliotek, hur insatserna har utvecklats ur varandra. 1. Alvesson och Sveningsson skiljer såvitt jag kan förstå inte på utvecklings- och förändringsarbete, vilket jag gör. Se s

12 Som vi ska se har personalen på biblioteket en uttalad ambition att dokumentera sitt arbete, fortbilda sig och diskutera inte bara det dagliga arbetet utan även teoretiska frågor. Under 2009 och 2010 anordnade Regionbibliotek Stockholm och Karolinska Institutets Universitetsbibliotek två kurser i evidensbaserat arbete, Definitely, maybe or Do the right thing. Kurserna och evidensbaserat arbete i en bibliotekskontext presenteras av kursledarna David Herron, Lotta Åstrand och Malin Ögland i en skrift med samma titel. Ofta används akronymen EBLIP (Evidence Based Library and Information Practice) och definitionen... ett arbetssätt inom biblioteks- och informationsverksamhet som förordar insamling, tolkning, och integration av giltiga, viktiga och tillämpbara, användarrapporterade, av bibliotekarier observerade och forskningsbaserad evidens. Bästa tillgängliga evidens, anpassade efter användarnas behov och preferenser, används för att öka kvaliteten hos professionella bedömningar... (Booth 2006, enl. Ögland, Åstrand & Herron 2011) Evidensbaserat arbete kan mera kortfattat beskrivas som teoretiskt underbyggd bibliotekspraktik, reflekterande praxis eller forskningsanvändning i praktiken (Ögland, Åstrand & Herron, 2011, s. 7). I det evidensbaserade arbetet söker man och utgår ifrån forskares teorier, gör egna undersökningar och testar relevansen. Arbetet på Flemingbergs bibliotek har inslag av evidensbaserat arbete och Karin Andréasson deltog i en av kurserna. 2 Aktionsforskning innebär att man systematiskt prövar något för att förändra en verksamhet. Den ligger nära evidensbaserat arbete men förutsätter att en forskare deltar i förändringsarbetet. Antologin Aktionsforskning i praktiken (2004) ger intressanta 2. För den som vill veta mera om EBLIP finns också en artikel i Dansk Biblioteksforskning 2010:2/3 av Lotta Haglund vid Karolinska Institutets Universitetsbibliotek. 12

13 infallsvinklar på strukturen i förändringsarbetet på Flemingsbergs bibliotek. Särskilt gäller det Karin Rönnermans inledande kapitel Vad är aktionsforskning? och Åsa Söderströms avsnitt om kompetensutveckling. Rönnerman betonar praktikerns rätt att formulera problem, ett bottom-up-perspektiv, vilket också öppnar för andra val av metoder och tolkningar än forskarens, exempelvis självreflektion, som är en metod som inte den utomstående forskaren kan använda. Aktionsforskning kan därför vara attraktivt för praktiker eller praktiskt inriktade forskare då den representerar ett angreppssätt som i grunden har en praktisk och problemlösande inriktning (ibid. s. 16). Hon framhåller vikten av att ändå skapa distans till det man väljer att undersöka och framhåller dagboksskrivande och observationer som särskilt användbara metoder. De hjälper praktikern att upptäcka den egna praktiken (ibid. s. 21). Söderström använder begreppet aktionslärande för ett förhållningssätt som innebär en nyfikenhet på vardagliga problem, som man undersöker och gör något åt tillsammans med andra. I min utvärdering av projektet Språk som rikedom i Fisksätra prövade jag Joacim Hanssons essä Det lokala folkbiblioteket förändringar under hundra år (2005) som analysverktyg och fann den mycket användbar. Hansson ringar in några faktorer som utmärker det lokalt förankrade biblioteket, som kombinationen av vardagsrelaterade aktiviteter och utnyttjande av beståndet på plats i biblioteket, vilket är en huvuduppgift för folkbiblioteken i det senmoderna kunskapssamhället där förytligande och fragmentarisering blivit det enda möjliga för många människor i deras vardag (Hansson 2005, s. 34). Flemingsbergs bibliotek har, liksom biblioteket i Fisksätra, som ambition att vara starkt lokalt förankrat och Hanssons skrift kommer därför att användas även här. Eftersom Fisksätra och Flemingsberg har stora socioekonomiska likheter kommer jag att redovisa några iakttagelser beträffande likheter och skillnader i bibliotekens 13

14 verksamhet, även om syftet med studierna har varit olika och några detaljerade jämförelser därför inte kan göras. 14

15 Material För denna studie har jag använt mig av, förutom min allmänna kännedom om Flemingsbergs bibliotek, fakta från Huddinge kommuns hemsida samt en rad dokument, som Biblioteksplan för Huddinge kommun och verksamhetsplaner, liksom preliminära projektredovisningar och arbetsmaterial av olika slag, som förvaras i biblioteket. Ett särskilt värdefullt material som jag har fått tillgång till är de personliga verksamhetsberättelser som varje anställd vid Flemingsbergs bibliotek har skrivit varje år sedan Jag har också fått pratmanus från två föreläsningar som Elisabeth Möllersten och Karin Andréasson har hållit och använt två artiklar i Regionbibliotek Stockholms tidskrift Länsnytt. Jag har självfallet också utnyttjat min ovan nämnda magisteruppsats Biblioteken och barns kunskapande (1997) och projektrapporten Barn frågar (2000). Utöver Karin Andréasson har jag också samtalat med övriga bibliotekarier, som fortfarande är anställda på biblioteket, Elisabeth Möllersten och Anngelica Sjölin. Jag har intervjuat Lena Rolén, som var barnbibliotekarie i Flemingsberg åren , eftersom hon kan se biblioteket med en viss distans, samt den senast anställda bibliotekarien Julia Karlsson, eftersom det har varit intressant att få veta hur hon som ny uppfattar verksamheten. Andrea Landström och Anna Strid, som har arbetat kortare perioder på biblioteket, förekommer också i materialet. Efter överenskommelse med bibliotekarierna har jag inte anonymiserat dem. Personalgruppen är liten, det är lätt att identifiera de enskilda individerna och de har inte haft något emot att jag använder deras namn. De inledande beskrivningarna av kommunen och biblioteket har skrivits tillsammans med Karin Andréasson och Elisabeth Möllersten. De har också faktagranskat texten. 15

16 Eftersom jag har följt biblioteket under så lång tid har jag lärt känna personalen, vilket är både en fördel och en nackdel. Jag har en god förförståelse som har underlättat mitt arbete men jag har försökt vara observant på att inte låta våra kontakter, som inte har varit personliga utan professionella, påverka min studie. 16

17 Foto: Huddinge kommun Färgstarka Flemingsberg Det första man ser när man som besökare kommer till Flemingsberg är det stora bostadsområdet Grantorp, som reser sig på en höjd med sina färgglada flerbostadshus, ritade av arkitekten Hans Matell och färgsatta av konstnären Gert Marcus. Grantorp utgör ett anslående blickfång från stationen Flemingsberg, där såväl pendeltåg som fjärrtåg passerar. Flemingsberg är en kommundel i Huddinge kommun. Huddinge hade under åren en kommundelsorganisation med starkt självstyre för kommundelarna. Organisationen är sedan dess åter centraliserad. Kommunen har ca invånare varav nästan bor i Flemingsberg (2010) och nästan människor har sina arbetsplatser där. Området består av två delar, ett bostadsområde med huvudsakligen 8-14-vånings flerbostadshus från och 70-talen ( miljonprogrammet ), och en kunskapsstad med bl.a. Karolinska Institutet (KI Syd), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH Syd), Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Södertörns högskola. Områdena skiljs åt av Hälsovägen. På ena sidan ligger de nämnda institutionerna (och flera andra), på andra sidan ett mindre, kommersiellt centrum, 17

18 Flemingsbergs kyrka, vårdcentral och bostadsområdet Grantorp. I utkanten av området finns också villa- och radhusbebyggelse. Visättra, som ingår i bibliotekets upptagningsområde, ligger på andra sidan järnvägen. Flemingsberg har fyra skolor, varav en fristående, och fjorton förskolor, varav två fristående, samt två öppna förskolor och en språkskola, Huddinge Tal- och språkskola, som är en skola för barn med försenad eller avvikande språkutveckling. Området har tidigare ansetts som ett problemområde. Arbetslösheten är högre än medeltalet i kommunen, folkhälsotalen och medelinkomsten är lägre. Ca 40 % av invånarna är födda utomlands och i skolan finns över 50 språk representerade. Flemingsberg har omfattats av nationella satsningar som Blommanpengarna ( ) och Storstadssatsningen ( ). Syftet med dessa insatser var att minska arbetslöshet och segregation och förbättra levnadsvillkoren i socialt utsatta områden. I början av 1990-talet myntades devisen Färgstarka Flemingsberg, som syftade dels på husen, dels på befolkningen, som kommer från många olika länder. Området är mångfasetterat och en hel del människor har svårigheter av olika slag. Här finns, liksom i Fisksätra, många engagerade och positiva människor med en stark vilja att arbeta för framtiden. Flemingsberg har nu som ledord From Brains to Business. Kommunen planerar i samarbete med Botkyrka en kraftig satsning på Flemingsberg som regional stadskärna för Tullinge (i Botkyrka kommun), Grantorp, Visättra och Björnkulla. Ett program har tagits fram för utvecklingen av området fram till Programmet gäller i första hand kunskapsstaden med arbetsplatser, kommunikationer och bostäder men även Flemingsbergs kommersiella centrum ska utökas och förbättras. Den kommunala verksamheten är mindre berörd men kan på sikt komma att påverkas. 18

19 Biblioteket I Flemingsbergs centrum finns sedan 1977 ett folkbibliotek. Biblioteket ligger mitt emot kyrkan med ingång från det centrala gångstråket. Biblioteket består av ett ljust, öppet rum med ett glasat grupprum, ett gemensamt arbetsrum för personalen, ett litet magasin och ett mindre personalrum, totalt ca 400 kvm. Närmast ingången finns tidningar och tidskrifter, läsplatser och utställnings- och samlingsyta. Barnavdelningen ligger i bortre delen av biblioteket, vid en fönstervägg. Biblioteket har medier på ett 30-tal språk gjordes stora nedskärningar i bibliotekets budget p.g.a. kommunens ekonomiska svårigheter. Från början var det meningen att alla bibliotek utom huvudbiblioteket skulle läggas ner men detta ändrades till en halvering av bibliotekens resurser installerades dessutom biblioteksdatasystemet Btj Ett 19

20 par år senare hade läget stabiliserats och bibliotekets personal kunde engagera sig i Barn frågar -projektet. Åren var biblioteket nedläggningshotat i omgångar drogs inköpen av vuxenmedier ner och biblioteken i Huddinge kommun fick inget inköpsstöd från Kulturrådet för barnböcker p.g.a. neddraget medieanslag. Men detta varvades med ekonomiska satsningar, vilket gjorde verksamheten instabil. Under Storstadssatsningen kunde biblioteket ändå påbörja ett utvecklingsarbete och 2000 startades projektet Läsa, skriva, skapa, växa och 2002 Ett globalt bibliotek i ett lokalt samhälle. Under åren var biblioteket ett integrerat folk- och skolbibliotek. I och med att Flemingsbergsskolan blev en fristående skola övergick biblioteket till att vara enbart folkbibliotek inleddes en successiv renovering och upprustning med hjälp av Skeppstedt Drotz Arkitekter. Grunden för förnyelsen av biblioteket beskrivs i bibliotekets informationsbroschyr: Biblioteket och kontoret med Medborgarservice är viktiga offentliga rum som skall förmedla och tillhandahålla den enorma skatt och kunskapskälla som litteraturen och det moderna mediasamhället erbjuder och vara en länk till andra samhällsfunktioner och institutioner. Vara en del av vårt mångfasetterade samhälle i samspel med sin omgivning. (Medborgarservice lades ner Min anm.) Arkitekterna Kerstin Skeppstedt Drotz och Hans Drotz har aktivt deltagit i diskussionerna om vad ett lokalt bibliotek kan vara och stått för det estetiska utförandet. De har inspirerats av husens färger och inredningen har färgsatts i starka kulörer mot gråa golv, väggar och tak. Bibliotekarierna vill att biblioteket ska vara ett vackert, öppet, demokratiskt rum och arkitekterna har tillsammans med dem förverkligat flera idéer, bl.a. idén om Språkväggen. Samarbetet har fortsatt genom åren och Kerstin Skeppstedt Drotz har även formgivit de nya infopunkterna, som 20

21 inpirerats av Språkväggen. Konst köps in i samarbete med den konstansvariga kultursekreteraren och i taket hänger en skulptur, skapad för biblioteket av Gert Marcus. På en vägg på biblioteket visas information om konstnären och bilder på några av hans verk. Ett globalt bibliotek i ett lokalt samhälle är bibliotekets ledord och frågan Hur bygger man på bästa sätt upp ett bibliotek i en kommundel, vars befolkning kommer från i stort sett hela världen? har man burit med sig genom åren. På en vägg i grupprummet, Språkväggen, sitter ett rutnät med artikel 19 i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna på olika språk: Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser. Bibliotekarierna beskriver själva sin basverksamhet för barnen: 21

22 Vi tror på att arbeta långsiktigt och på att det strävsamma vardagsarbetet är det som ger resultat. Barn och ungdom prioriteras i verksamheten. Vi är fyra bibliotekarier, varav tre är barnbibliotekarier. Informationen är alltid bemannad med minst en barnbibliotekarie, oftast två. Biblioteket har en välstrukturerad basverksamhet. På förmiddagarna kommer skolklasser på bokprat. Vi har 2-3 grupper varje förmiddag. Även förskolegrupper kommer då. Inom barnverksamheten prioriterar vi barn i mottagningsklasserna (för nyanlända barn, min anm.). Vi samarbetar även med områdets två öppna förskolor, t.ex. genom att medverka vid babycafé. Bibliotekarierna bistår även förskolor och skolor som vill bygga upp egna bestånd. Man kan säga att Bokjuryn 3 numera ingår i basarbetet. Skolklasser i alla åldrar deltar. Biblioteket började även tidigt att samarbeta med förskolan kring Bokjuryn. Bibliotekarierna besöker förskolan, barnen får rösta och utställningar har gjorts på biblioteket. Biblioteket ser Bokjuryn som ett sätt att göra barnen delaktiga och på sikt är detta en insats för demokratin. Med denna bas som grund kan vi bygga på med större eller mindre projekt och satsningar av olika slag. Biblioteket är 2011 öppet för allmänheten 29 timmar per vecka. En förmiddag från 10, en kväll till 19. (E-post till mig ) Sommarlovsboken är vanlig på biblioteken. På Flemingsbergs bibliotek får barnen ett litet häfte där de, förutom att skriva ner de fem böcker som de har läst, också kan skriva lite mera eller rita om böckerna. Vi anser att det viktigaste är mötet med barnen när de lämnar in häftet; vi försöker då ha tid att prata med dem om böckerna de har läst och hur de har upplevt läsningen. Flera av kommunens bibliotek ordnar lovprogram där barnen själ- 3 Bokjuryn är en nationell omröstning om årets bästa böcker, se 22

23 va får vara aktiva och skapa något och dessa program samplaneras men man försöker också utgå från behoven i de olika områdena. Flemingsbergs bibliotek har en lång tradition av tävlingar under skolloven, något som är mycket uppskattat av barnen. De barn som vinner får ett grattisbrev hemskickat om att de har ett pris att hämta. Det är viktigt att priserna utgörs av böcker, eftersom en del barn inte har så många egna böcker. Min första närmare kontakt med biblioteket i Flemingsberg ägde rum våren 1996 och biblioteket präglades då av integreringen med Flemingsbergsskolan. Arbetssituationen var ansträngd, personalen diskuterade hur samarbetet med skolan skulle kunna förbättras, vilka krav som kunde ställas på skolan för att biblioteket inte enbart skulle fungera som ett uppehållsrum för eleverna och hur dessa skulle få ut det bästa och mesta möjliga av biblioteket. Samverkan med övriga skolorna diskuterades också. Personalen funderade kring sammansättningen av mediebeståndet och det pågick försök med en mera användarvänlig bokuppställning. Närmiljön och de lokala förhållandena borde också speglas i biblioteket: Hur bygger man på bästa sätt upp ett bibliotek i en kommundel, vars befolkning kommer från i stort sett hela världen? Klassifikationssystemets världsbild avspeglar till stor del en svunnen tid. Att geografioch historieavdelningarna började med Europa, Sverige och därefter resten av världen kändes inte självklart. Vi eftersträvar ett mer globalt perspektiv och har nu gjort en kombinerad geografi- och historieavdelning som börjar med Asien, Afrika- och Amerikahyllor och slutar med Europa, Sverige och Huddinge. Vi arbetar med liknande tankegångar även på andra avdelningar. (Barn frågar, s. 87) Denna prövande inställning och vilja att anpassa verksamheten till lokala och förändrade förutsättningar var en bra grund för den undersökning av barns frågor som jag ville göra. 23

24 Frågeinsamlingen 2009 citat och ögonblicksbilder 4 september Minsta flickan i en syskonskara sätter sig på besöksstolen. Pratsugen! Säger: Jag är bra på matte och det är bra att kunna svenska och arabiska. Jag håller med. Sedan sätter hon sig bredvid en annan flicka vid barndatorn. En annan av systrarna frågar hur jag kan hitta hennes lånekort så snabbt i lådan. Jag förklarar att korten ligger A B C... 9 september En man frågar efter böcker à la Alfons. Som handlar om en pojke o hans pappa som har roligt ihop. Han vill ha böckerna till sin son som är sju år och har börjat läsa. Jag visar Pallebkcerna av Jensen, passar perfekt o han lånar flera. 30 oktober En man med barnvagn rusar in med panik i blicken. Slänger fram barnvagnen till mig och skriker Passa mitt barn jag måste gå på toaletten. När han kommer ut frågar han mig Är biblioteket nytt? Vi har funnits här i många år, svarar jag. Det har jag aldrig sett, säger han. Går ut igen. 24

25 Styrdokument Kommunens vision är kort och gott Delaktighet. Visionen grundar sig på ett synsätt där alla har rätt och skyldighet att forma framtiden och en stark tro på alla människors möjligheter, vilja och förmåga att ta ansvar och Delaktighet från invånarna hjälper oss att nå de övergripande målen nöjda invånare och hållbar samhällsutveckling (Huddinge kommuns hemsida ). Kommunen profilerar sig som kunskapskommun: Med kunskapskommun menar vi vår förmåga att ta tillvara och stimulera allas kompetens, lärande och handlingskraft (ibid.). I det kulturpolitiska program, som antogs 2009 framhålls att [b]iblioteken spelar en viktig roll i det livslånga lärandet och utgör exempel på de kreativa mötesplatser som kännetecknar ett kunskapssamhälle. Kunskapsstaden Flemingsberg har tidigare nämnts. Bibliotekets verksamhet styrs därutöver av Bibliotekslagen, som bl.a. kräver att biblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar, funktionshindrade, invandrare och andra minoriteter. Lokala förvaltningsspecifika måldokument är Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan och Biblioteksplan för Huddinge kommun Enligt verksamhetsplanen är bibliotekens huvudprocess att stödja individens informationsfrihet, kunskapssökande, läslust och språkutveckling genom hela livet. Utöver bibliotekens traditionella uppgifter betonas bibliotekens roll för språket: Språket är grunden för att kunna delta i det demokratiska samhällslivet, därför prioriterar biblioteken läs- och språkfrämjande verksamhet för barn och unga. Biblioteksplanen utgår från Unescos Folkbiblioteksmanifest och Skolbiblioteksmanifest, FN:s konvention om barnets rättigheter, Bibliotekslagen, Skollagen och skolans läroplaner Lpo 94 och 25

26 Lpfö 98. I Biblioteksplanen anknyts till kommunens kulturpolitiska program och dess ledord interkulturell, annorlunda och smart omsätts där i en bibliotekskontext: Interkulturell: stödja mångspråkighet och gränsöverskridande möten, synliggöra olika kulturella bakgrunder och stärka lokal och global identitet Annorlunda: utmana det traditionella, överraska och ge utrymme för det oväntade, utforska och tänja gränserna för vad ett bibliotek kan vara Smart: tänka nytt och ta tillvara innovativa idéer, prova nya arbetssätt, sänka trösklar och förenkla för användaren. Och folkbiblioteken i Huddinge ska kännetecknas av en kulturell bredd med en mångfald av berättelser, uttryck och åsikter ett interkulturellt, annorlunda och smart arbetssätt ett inkluderande perspektiv där ingen lämnas utanför. Det är som synes en rad målsättningar att förhålla sig till för verksamheterna! 26

27 Projekt Biblioteket har genom åren deltagit i eller tillsammans med andra aktörer genomfört en rad projekt, små och mera omfattande. Med projekt menar jag helt enkelt ett utvecklingarbete med ett visst fokus, ibland med externt ekonomiskt bidrag, ibland genomfört inom bibliotekets egna ramar. Eftersom barn och ungdomar är prioriterade har de flesta projekten varit inriktade på den målgruppen men biblioteket har också deltagit i projekt riktade till vuxna som projektet Storkök (en storköksutbildning för personer med ursprung i andra länder) och Svenska på jobbet samt Hela Huddinge läser, som vände sig till både barn och vuxna. I det följande beskrivs de viktigaste projekten i ungefärlig kronologisk ordning. Referensarbete för barn och Barn frågar Under tre månader 1996 samlade jag för min magisteruppsats in frågor som barn ställde på biblioteket i Flemingsberg (och på barn- och ungdomsavdelningen på Täby bibliotek). Jag kategoriserade och analyserade frågorna och identifierade vad barnen frågade om, hur de uttryckte sig och vad som kännetecknade barnens frågor. Utifrån undersökningen genomförde vi sedan under 1998 och 1999 på de båda biblioteken projektet Utveckling av referensarbetet för barn på två bibliotek, vanligen kallat Barn frågar, med syfte att använda de resultat och erfarenheter som framkommit. I Flemingsberg ville personalen bygga upp sitt mediebestånd mer utifrån behov än efter utgivning söka upp kompletterande material hitta mera lättläst material göra medieuppställningen lättare att förstå satsa på och lyfta fram efterfrågade ämnen 27

Flemingsbergs bibliotek

Flemingsbergs bibliotek Flemingsbergs bibliotek i ständig utveckling Lena Lundgren Regionbibliotek Stockholm Regionbibliotek Stockholms skriftserie 6 Flemingsbergs bibliotek i ständig utveckling Lena Lundgren Regionbibliotek

Läs mer

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS Biblioteksplan för Laxå kommun 2017-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-14, 84 Dnr KS 2017-103 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Styrdokument 2 1.2 Bibliotekets uppdrag. 2 2 Folkbibliotek 3

Läs mer

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek 2019-2021 LAGAR OCH RIKTLINJER Bibliotekslagen: 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning,

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Medieplan. Karlskoga bibliotek

Medieplan. Karlskoga bibliotek Medieplan Karlskoga bibliotek 2016-03-14 www.karlskoga.se Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 2. Styrdokument... 4 2.1 Bibliotekslag (2013:801)... 4 2.2 FN:s

Läs mer

Kunskapsstegen. Informationskompet ens. Sökprocess. Läslust Gymnasiet Språkutveckling Årskurs 6 9. F årskurs år

Kunskapsstegen. Informationskompet ens. Sökprocess. Läslust Gymnasiet Språkutveckling Årskurs 6 9. F årskurs år Beslutad i Utbildningsnämnden 2019-04-17 Beslutad i Kommunstyrelsen 2019-05-28 Kunskapsstegen Sökprocess Informationskompet ens Läslust Gymnasiet Språkutveckling Årskurs 6 9 0 5 år F årskurs 5 BVC Lånekort

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum Sida 1 av 5 för Töreboda kommunbibliotek 2018 2020 Bakgrund Av Bibliotekslagen (2013:801) framgår att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet särskilt ska verka för det demokratiska samhällets utveckling

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter

Läs mer

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för Karlskoga bibliotek Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6

Läs mer

Biblioteksplan för Söderhamns kommun

Biblioteksplan för Söderhamns kommun Biblioteksplan för Söderhamns kommun 2019-2022 Kultur- och samhällsserviceförvaltningen 2(5) Söderhamns folkbibliotek består av huvudbiblioteket i Söderhamn samt biblioteksfilialerna i Bergvik, Ljusne

Läs mer

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Inledning Enligt Bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun upprätta och anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska fastställas

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Medieplan för biblioteken i Uddevalla

Medieplan för biblioteken i Uddevalla Medieplan för biblioteken i Uddevalla 2018-2019 Inledning Medieplanen för Uddevallas bibliotek huvudbibliotek och två närbibliotek- är framtagen för att vara ett stöd i planeringen och det strategiska

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Mediepolicy

Mediepolicy PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Mediepolicy 2016 2018. Örebro stadsbibliotek Örebro kommun 2016-09-21 Km 235/2016 orebro.se 2 MEDIEPOLICY 2016-2018 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och

Läs mer

Regional biblioteksplan Kalmar län

Regional biblioteksplan Kalmar län Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Biblioteken i Södertälje Telefon (direkt): 08-523 02080 E-post: stadsbiblioteket@sodertalje.se 2 (6) Innehållsförteckning Mediepolicy... 3 Bibliotekens uppdrag och

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.

Läs mer

Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek

Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek 2016-2019 Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 4 Uppdrag 4 Styrdokument 4 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 Självvärdering av hur arbetslaget utifrån läroplanen skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande.

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5) SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN SID 1 (5) 2008-11-18 Handläggare: Göta Sandin Telefon: 08-508 03 294 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Stockholms stads förskoleplan - en

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan, före skolan lärande och bärande Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan i Sverige 2011 10 000 förskolor 472 000 barn går i förskola 83 % av barnen i ålder 1 5 år 94 % av barnen i ålder

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015 Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN Läsåret 2014/2015 Skolbibliotekets funktion Skolbibliotek ska utgöra pedagogiska informations- och kunskapscentra där mediebeståndet kompletterar skolans läromedel och där

Läs mer

Uppföljning av projektet Läsglädje: Nyanlända föräldrar möter svenska barnböcker

Uppföljning av projektet Läsglädje: Nyanlända föräldrar möter svenska barnböcker Maria Borda-Jaklin och Èmile Jaklin-Borda läser tillsammans på Malmö stadsbibliotek. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Läsglädje: Nyanlända föräldrar möter svenska barnböcker LOTTA BERGMAN

Läs mer

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 Det är vi som medverkar i projektet PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA GENOMFÖRANDE

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Wifi: CLARION CONNECT

Wifi: CLARION CONNECT Wifi: CLARION CONNECT 1 Tammi Gustafsson Nadel Malin Gyunda Tove Mejer 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Samarbetet mellan förskola och hem har ökat liksom vårdnadshavarnas medvetenhet kring hur viktig läsning och

Läs mer

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019 Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 2 Bakgrund Bibliotekslagen (2013:801) sätter ramarna för verksamheten vid landets bibliotek. Lagen betonar

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Förslag till biblioteksplan (KS19/81)

Förslag till biblioteksplan (KS19/81) Sammanträdesprotokoll 2019-05-21 Kommunfullmäktige 60 Förslag till biblioteksplan 2019-2023 (KS19/81) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna förslag till biblioteksplan 2019-2023. Yrkanden Helena

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Biblioteksplan Lidingö stad

Biblioteksplan Lidingö stad 1 (8) DATUM DNR 2016-05-02 KS/2016:10 Biblioteksplan Lidingö stad 2016-2019 2 (8) Innehållsförteckning Biblioteksverksamhet för alla... 3 Bibliotekslagen (SFS 2013:801)...3 Bibliotek ska samverka...4 Lidingö

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2018 (med uppdaterade kriterier för digitalisering men före en större genomgång utifrån den reviderade läroplanen

Läs mer

Biblioteksprogram Huddinge kommun

Biblioteksprogram Huddinge kommun Biblioteksprogram Huddinge kommun 2017 2022 Innehåll Om biblioteksprogrammet 2 Biblioteken är viktiga för att uppnå kommunens vision 2 Kärnvärden 2 Biblioteken förändras med sin omvärld 3 Platsen bibliotek

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s)

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s) Barn-, kultur- och utbildningsnämndens 2013-03-15 Blad 1 (6) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl 10.00-11.00 Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN Beslutad 2012-02-27 1 Biblioteksplan för Åstorps kommun En biblioteksplan är något som alla kommuner enligt lag är skyldiga att ta fram. Men det är också något vi folkvalda

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet 2014/2015

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet 2014/2015 Hemkultur Dokumentation av Kvalitetsarbete Dingle förskola Skeppet 2014/2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund Inger Korsgård Carolina Svensson Innehåll Grundfakta

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018 Kvalitetsredovisning Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se Innehållsförteckning Identifierade utvecklingsområden

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola Emmaboda - Sydöstra Sveriges närmaste ort Från Emmaboda når du sydöstra Sveriges

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Regional biblioteksplan

Regional biblioteksplan TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna

Läs mer