Arkivutbildning och informationsvetenskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arkivutbildning och informationsvetenskap"

Transkript

1 Arkivutbildning och informationsvetenskap BEATA LOSMAN Läsåren 1990/91 och 1991/92 har landsarkivet i Göteborg haft ett givande samarbete med Bibliotekshögskolan i Borås samt stadsarkiven i Göteborg och Borås om kurser i arkivkunskap på 1-20 poäng (A-nivå). Redan samarbetade landsarkivet och stadsarkivet i Göteborg tillsammans med historiska institutionen vid Göteborgs universitet om kurser i arkivkunskap på poäng, alltså samma kurstyp som då fanns i Stockholm. Vi följde i stort sett kursplanerna från Stockholm och funderade inte särskilt över dessa yrkesinriktade kursers plats inom högskolan. Yrkesinriktade kurser var något nytt på 70-talet och de vände sig uttryckligen till personer med praktisk yrkeserfarenhet, som skulle fördjupas genom högskolestudier, samtidigt som de var öppna för vanliga studenter. Numera ingår arkivutbildning i några högskolors kursutbud. Landsarkivet i Göteborg fick ingen möjlighet att utveckla sina kurser efter höstterminen 1977, eftersom den då tillträdande landsarkivarien inte var intresserad av att driva frågan vidare. Samarbetet med historiska institutionen var inte utan friktioner, men någon annan högskoleinstitution var inte intresserad av arkivkurser. Bristen på arkivutbildning i västra delen av landet har dock varit kännbar varje gång en internutbildad arkivarie lämnat institutionen och man måste starta på nytt. Lands- och stadsarkiv kan ordna utmärkta kurser men några högskolepoäng kan inte delas ut, och därför blir statusen på arkivkurser ganska låg, även om deltagarna är nöjda. Landsarkivet har lång erfarenhet av utbildning i arkivkunskap, från de AMS-finansierade tremånadskurserna för arbetslösa som ordnades under och 1970-talen över tvåveckorskurser för myndighetspersonal, när AMS' stöd började svikta, och till årliga tvådagarskurser inom länsstyrelsens Samordnade Personalutbildning på 1980-talet. De långa AMS-finansierade kurserna resulterade i ett antal duktiga assistenter, som arbetade ute i distriktet- på AMS' bekostnad- och ordnade och förtecknade statliga och kommunala myndigheters arkiv på 1970-talet. Tvåveckorskurserna samlade regelbundet ett 20-tal deltagare, både från stat och kommun, medan kurserna inom SAMPU mest frekventerades av statliga myndigheter. Eftersom lands- 61

2 arkivet självt administrerade kurserna i Göteborg och även fick inkomster av dem, kunde även icke-statliga deltagare få plats. Kurser i Karlstad och Mariestad har däremot administrerats av länsstyrelserna, även om landsarkivpersonal undervisat mot ersättning. Gemensamt för dessa kurser har varit att det inte ställts några krav på prestationer av deltagarna. Under tremånaderskurserna krävdes givetvis att deltagarna skulle lära sig ordna och förteckna arkiv, annars blev det ingen anställning. Men de kortare kurserna kunde sittas av - i synnerhet tvådagarskursen. Något större uppsving för arkivhanteringen hos myndigheter blev det inte, trots alla som utbildades, eftersom arkivansvarig ofta byttes ut snabbt, och så kom en ny på kurs. Men kurserna skapade ett kontaktnät som fungerade bra vid tillsynsar betet, och en viss goodwill för landsarkivet, eftersom de flesta deltagarna tyckte kurserna var trevliga. Arkivansvariga hos myndigheter har ofta en skräckblandad vördnad för "det där med arkiv", och de var glada att få prata om sina konkreta problem och rentav lösa dem i många fall. Men många glömde arbeta vidare när de kom tillbaka till sin myndighet, och landsarkivet hade periodvis svårt att klara uppföljningen p g a brist på fältarkivarier. När UHÄ tillsatte en utredning om utbildning i arkivkunskap, hoppades vi att något skulle hända i Göteborg eller Västsverige, men snart blev det tydligt att UHÄ och utredaren var inriktade på att skapa och finansiera arkivutbildning främst vid högskolan i Sundsvall/Härnösand. Då hade det dock dykt upp en intresserad partner för högskoleutbildningen i arkivkunskap i västra delen av landet. Bibliotekshögskolan i Borås kände behov av att bredda sitt utbildningsutbud och tog kontakt med landsarkivet. Många som arbetar inom biblioteksvärlden anser att arkiv och bibliotek ligger så nära varandra att utbildning och verksamhet borde kunna samordnas under något slags "informationshatt". Arkivfolk brukar vara mer tveksamma. Själv anser jag också att det är skillnad mellan att hantera böcker, som kan ersättas, och att bevara eller förstöra oersättlig dokumentation från förvaltning eller företagsamhet. Bibliotekshögskolans representanter menade, att det fanns ett antal deltidsarbetande folkbibliotekarier ute i kommunerna som borde vara angelägna om att bredda sin kompetens för att fylla ut tiden med arkivverksamhet. Eftersom landsarkivet har ett väl upparbetat kontaktnät med arkivverksamma i distriktets kommuner, delade jag inte bibliotekshögskolans uppfattning, men jag trodde att det fanns ett visst sug efter arkivutbildning på högre nivå än vad som hittills givits. Den nya arkivlagen var på gång, och kanske skulle våra myndigheter inse allvaret och satsa på arkivkunskap för sina arkivansvariga. Dessutom vore det bra med grundläggande arkivutbildning för studerande som siktade på arkivyrken. 62

3 Problemet var att det saknades pengar. Men det fanns gott om personalutbildningspengar hos myndigheterna. Vi räknade på vad kurserna skulle kosta. Arkivkurser blir dyrbara för vilken högskoleinstitution som än ordnar dem, därför att det egentligen bara är kvalificerade arkivarier med lång yrkeserfarenhet som kan undervisa, jämte en del dyrbara specialister t ex jurister och tekniker. Med en kursavgift på skulle det gå ihop, om vi fick 15 deltagare. Genom att två från landsarkivet och två från stadsarkivet gick kursen och deras kursavgifter kvittades mot lärararv oden, fick personalen delvis ställa upp på tjänstetid. Vi inriktade oss först på 20 poäng, och delade detta i fyra delkurser på fem poäng. Den sista skulle vara en handledd praktik, som skulle kännas direkt nyttig för den myndighet som betalt kursavgiften. Första delkursen blev självklart Regelverket med arkivlag, proveniensprinicip, sekretess, diarieföring, regler för arkivbildning, arkivförtecknande och arkivbeskrivning samt gallringsproblematiken. En tekniskt inriktad kurs tog upp problem med papper, mikrofilm, foto, ADB, arkivlokaler. Statens Provningsanstalt ställde upp med en dags undervisning- dock ej gratis. En tredje delkurs kallades Arkiven som kunskapsbanker. Den innebar förutom en diger läskurs orientering i förvaltningshistoria och egna övningar i att hitta i material på en större arkivinstitution. En del undervisning ägde rum i Borås högskolas lokaler men vissa moment måste undervisas på arkivinstitution t ex sökning. Det är också en fördel att anknyta undervisningen till en eller flera större arkivinstitutioner, eftersom perspektiven blir bredare då. Kursen lades upp som distanskurs med undervisning ett antal fredagar/lördagar för att ge möjlighet för yrkesverksamma att gå den som fortbildning. Denna undervisningsform känns naturlig både för arkivkunskap, som innebär en ständig fortbildning, och för landsarkivdistriktet, som ju sträcker sig långt bortom Göteborg-Borås. Kursen utannonserades både av landsarkivet och bibliotekshögskolan. Eftersom en del undervisning måste äga rum på landsarkivet och stadsarkivet i Göteborg i mindre lektionssalar, maximerades deltagarantalet till25, och så många blev det. En deltagare kom från näringslivet, två från museer, de flesta från kommuner inom och utom distriktet. Fyra deltagare från Lunds landsarkivdistrikt och en från Uppsaladistriktet kunde ha gjort den handledda praktiken svår, men allt löstes i bästa samförstånd. 23 elever fullföljde kursen. Alla var med till slutet, men två blev av olika skäl inte färdiga med sina praktikarbeten. Eftersom så många elever hade varit arkivverksamma i kommuner många år, blev det inte grundutbildning för så många, utan nivån lades ganska högt, vilket kan bli svårt när man ska planera fördjupningskursen. Men det var 63

4 mycket stimulerande för lärarna att ha så många aktiva elever som kom med väl underbyggda synpunkter i diskussionerna. Praktikarbetena på den egna arbetsplatsen blev förstås äventyrlig, eftersom det både fanns risk att eleverna aldrig fick tid att göra färdigt sina arbeten och risk för att de plockade fram något som de gjort i annat sammanhang och lade fram det som kursresultat -en resande handledare kan inte kontrollera sådant. Men flera praktikarbeten var verkligt bra och nya arbeten, och alla lämnade in något skriftligt, som sedan granskades under tre intensiva seminariedagar av opponenter och diskuterades av alla närvarande. Det var mycket givande dagar, och inte minst lärde sig undertecknad seminarieledare åtskilligt. Efter detta första försök kändes det viktigt att fortsätta utveckla A-kursen. Hur skulle man få deltagare från statliga myndigheter? Hur skulle man få fram vanliga studenter och var fanns de där bibliotekarierna, som bibliotekshögskolan fortfarande trodde längtade efter arkivkunskap? Men vad skulle bibliotekarier med kunskap om arkiv lag, diarieföring m m? Och vad kunde myndigheternas arkivansvariga ha för intresse av bestånden vid arkivinstitutioner? Inför läsåret 1991/92 delade vi de 20 poängen i tre fristående kurser, fem poäng Dokumenthantering i modern förvaltning, tio poäng De lokala och regionala arkiven som kunskapsbanker och fem poäng Tekniska frågor i arkiv. De två fem-poängskurserna riktade sig mest till myndigheters arkivansvariga, medan tio-poängskursen riktade sig till bibliotekarier och andra som ville veta mer om arkivbestånden och deras användning. Den dyra handledda praktiken utgick, och kursavgiften blev sammanlagt 4 500:-. Det var fortfarande dyrt för en student men billigare än att resa till Stockholm, Sundsvall eller Karlstad - högskolan i Karlstad startade en 20-poängskurs samma läsår som ersättning för en tidigare lokalhistorisk kurs, som inte samlat tillräckligt många elever. Fem personer anmälde sig från början för att läsa de 20 poängen, men ingen av dem var helt nybörjare i arkivbranschen. Utannonseringen blev fördröjd av olyckliga omständigheter, men trots detta fick vi 24 deltagare till Dokumenthanteringen. Fortfarande kom de flesta från kommuner men det fanns ett par statliga myndigheter representerade också. Kursinnehållet var detsamma som Regelverket föregående läsår. Från början var det sagt att man kunde deltaga i kursen utan att vilja tentera, eftersom den annonserats även inom SAMPU. 14 har tenterat med godkänt resultat, tre med underkänt. Kursen "De lokala och regionala arkiven som kunskapsbanker" hade utformats särskilt med tanke på folkbibliotekarier som ska ge upplysningar om släkt- och hembygdsforskning, men det var bara en enda bibliotekarie som hittade den -på Bokmässan september fanns det reklamblad i 64 l!"" --

5 bibliotekshögskolans monter såväl som i landsarkivets. Kursavgiften hade satts så lågt som 500:-, eftersom landsarkivet såg detta som ett tillfälle att levandegöra bestånden, men det blev bara åtta studenter. Med en så liten grupp var å andra sidan undervisningen ett rent nöje. I kursen ingick läsning av tysk stil, (med prov) förvaltningshistoria, sökmedel i arkiv, kommunala arkiv (med undervisning både i Borås och Göteborgs stadsarkiv) samt undervisning om en stor del av landsarkivets bestånd: släkt- och personforskning (även kvinnor och barn), företagsarkiv, källor kring resande och emigration, om naturresurser och deras användning, statistik, sjöfart m m. Besök gjordes också i bildarkivet på Göteborgs Historiska Museum och i lantmäteriets arkiv. En diger litteraturlista utgör underlag för sluttentamen. Experimentet skall följas upp med en ny beståndsinriktad kurs med bättre utannonsering inför läsåret 1992/93, vilket också kan ses som fortsatt arbete med levandegörande. Teknikkursen utvecklades inom ADB-området under 1991/92, eftersom det faktum att Göteborgs stadsarkiv sorterar under ADB-kontoret och har speciell kompetens inom området måste tagas tillvara. Inför läsåret 1992/93 planerar vi en A-kurs enligt samma modell som tilllämpats detta läsår, alltså poäng, men dessutom finns nu behov av en B-kurs, alltså poäng för en del av dem som gått A-kurserna. B kursen ska då innehålla dels fördjupning inom arkivteorin, både bakåt och framåtsyftande, dels arkivfrågor i internationellt perspektiv. Vissa sådana aspekter var med i A-kurserna och väckte stort intresse hos deltagarna. Vi har tänkt oss en "ren" arkivutbildning upp till40 poäng, eftersom det verkar svårt att hålla samman övrig utbildning för en hel grupp. Efter de 40 poängen blir det fråga om specialisering, och blivande arkivarier behöver då ämneskunskaper från andra högskoleområden. Mångfald i utbildning och bakgrund är nödvändigt, eftersom arkivverksamhet alltid är förbunden med arkivbildarnas verksamhet. Det är ju egentligen heller inte nödvändigt att kurser i arkivkunskap är identiskt lika vid olika högskolor. I Stockholm har man haft en historisk inriktning, i Sundsvall/Härnösand är man mer inriktad på näringslivet och records management, medan vi har syftat mest till utbildning för förvaltning och arkivinstitutioner. Det är inte möjligt att i längden driva utbildningen som projekt för landsarkivet och som uppdragsutbildning inom högskolan i Borås. Om inte kurserna kan ingå i Borås' ordinarie kursutbud från läsåret 1993/94, får projektet läggas ner eller åtminstone på is, även om det är ledsamt. Enligt nu lagda förslag kommer bibliotekarielinjen att avskaffas- någon arkivarielinje blir det inte tal om - och varje högskola ska locka studenter med attraktiva kurser. Arkivkurserna har hittills visat sig vara attraktiva med kursavgift, så de 65

6 borde kunna vara det även utan sådan avgift. Kanske bär inte marknaden årliga kurser, men man kan tänka sig att ha A-kurs vartannat år och B-kurs vartannat. Tillgång tilllärare vet vi nu att det finns. Om man stannar vid B-nivån i arkivkunskap, hur ska då detta ämne få sin nödvändiga teoretiska anknytning? Detta har länge varit ett problem, eftersom arkivkunskap är ett tvärfackligt område som sträcker sig över humanistisk, samhällsvetenskaplig, juridisk och i dag även teknisk fakultet. Redan vid ett arkivseminarium på Riksarkivet 1977 ville jag sätta frågetecken för " arkivvetenskapen", och för mig kvarstår detta frågetecken. Det har inte försvunnit genom den 60-poängskurs som givits i Stockholm - en av landsarkivets arkivarier deltog i den första 60-poängskursen. De två uppsatser från denna kurs som jag läst utgör utmärkta utredningar men har inget med vetenskap i sedvanlig mening att göra. Är det arkivvetenskap att argumentera för om myndigheters korrespondens ska förtecknas under huvudavdelning E eller F, om handlingarna är diarieförda och arkivlagda kronologiskt, men inom året efter en dossierplan? Eller är det arkivvetenskap att tänka ut nya förteckningssystem i stället för det urvuxna allmänna schemat? Är det arkivvetenskap att beskriva innehållet i olika arkiv eller skriva administrationshistoria? Hur skiljer sig då detta från vanlig historia med källkritik? Är det arkivvetenskap att försöka förena den klassiska proveniensprincipen med elektronisk post eller databaser för handläggning av ärenden? J ag anser inte att detta är nog för att ge arkivvetenskap plats bland andra vetenskaper, men jag har blivit tveksam när jag fått kontakt med ämnet biblioteks- och informationsvetenskap i Götebo~g. Kan man göra vetenskap av katalogsystem så borde det ju gå med förteckningssystem också. Vid Göteborgs universitet finns det många tvärvetenskapliga centra, och Centrum för biblioteks- och informationsvetenskap är ett nytt tillskott, med en professur som håller på att tillsättas. Genom att jag sitter som arbetslivsrepresentant i nämnden för humanistiska ämnen vid universitetet har jag också hamnat i en referensgrupp för detta centrum. Därför har jag börjat fundera över om det här skulle vara möjligt för arkivkunskapen att finna den teoretiska bas som varje ämne inom högskolan bör ha. Historievetenskapen räcker inte längre som bas för arkivkunskapen, det behövs något mer, och då borde informationsvetenskap vara det rimliga, eftersom vi arbetar med att bevara- och i någon mån förstöra- information. Förmodligen rör sig informationsvetenskap på ett plan långt borta från arkivens praktiska verklighet, men det borde vara möjligt att ta upp frågor om informationens ursprung- vem producerade den och i vilket syfte, dvs vanlig källkritik - informationens form (tekniska frågor) och vidare förmedling. 66

7 Arkiven är viktiga som minnen av vad som varit, men det börjar bli tveksamt om minnet är så långvarigt - nya medier är inte hållbara - och styrd och strukturerad arkivbildning kan ge en bild som är silad genom arkivariers huvuden snarare än genom ett reellt händelseförlopp. Dessutom bör man fråga sig om arkiven ger den väsentligaste informationen - den kanske bör kompletteras med intervjuer. Informationsvärdet i arkiv har betraktats som en självklarhet - den skrivna handlingen var en kvarleva från en verksamhet, även om den dessutom kunde utgöra en berättelse. Men idag blir det fråga om uttag av information, och detta måste få teoretiska återverkningar. Kanske utbildar vi idag människor för att ta hand om material som i själva verket inte är så värdefullt som vi tror? Skulle vi kanske i stället utbilda mer för att förmedla den information som samlats tidigare och som i och för sig också styrdes vid produktionen, men ändå ger mindre problem än dagens handlingar? Vid ett seminarium ingående i forskarutbildningen vid centret för biblioteks- och informationsvetenskap föreläste en gäst från Biblioteksskolan i Köpenhamn om bibliotekariens nya yrkesroll. Det har gått att byta ut ordet bibliotekarie mot arkivarie tvärsöver- det var precis samma problem som arkivinstitutionerna nu ställs inför. En del var självklarheter, men det var ändå intressant att veta att man i Köpenhamn undervisar seriöst och engagerat i hur bibliotekarierna aktivt ska gå ut och ta reda på kundernas önskemål i stället för att traditionellt skaffa och bevara böcker och hänvisa till kataloger. Problemen med förmedling av information är desamma för bibliotekarier och arkivarier, även om vi förmedlar olika typer av information och arkiven dessutom har en del speciella problem när det gäller att få fram och bevara informationen. I Köpenhamn hade man gjort undersökningar av kommunikation mellan användare och bibliotekarier/informationsförmedlare (som tydligen alltid är en hon) genom att fästa en mikrofon på bibliotekarien för inspelning av samtal med användarna. Sedan skrevs samtalen ut och analyserades. En brist var dock att tiden inte registrerades. Man kunde inte se om samtalen varade 30 sekunder eller ett antal minuter. J ag tror inte en sådan undersökning är möjlig i Sverige-dolda mikrofoner är diskutabelt - men tanken att bättre studera vad som händer i forskarexpeditionen är lockande. Både på bibliotek och arkiv krävs nu att personalen ska sätta sig in i användarnas frågor och formulera om dem så att de anpassas till existerande sökmöjligheter i databaser. Det gäller att ha goda allmänkunskaper, så att man vet vilka frågor man klarar själv och vilka som ska hänvisas till specialist. Personalen måste vara utåtriktad och lyhörd, även om användarna har sina egna ord och inte talar fackspråket- arkivterminologin 67

8 är verkligen inte självklar. Vi kan inte begära att besökare i forskarexpeditionen förstår vårt sätt att organisera information efter arkivbildare -lika litet som en besökare på folkbibliotek kan veta vilka databaser man där kan få tillgång till för litteratursökning. Informationsförmedlaren blir alltså en översättare. Föredragshållaren från Köpenhamn var starkt präglad av en studieresa till USA, där tydligen "informationsmäklare" är en vanlig företeelse, dvs att företag mot ersättning tar fram information om litteratur till kunder. Vi är vana vid att information är något man får gratis på bibliotek och arkiv, men det kan nog vara bra att förekomma behovet av sådan företagsamhet genom att själv tänka mer på "kunderna". Informationsmängden är oändlig, men resurserna är begränsade - både för bibliotek och arkiv. Men jag tror det kan vara bra att arkivinstitutioner ligger på ungefär samma linje som biblioteken, och det bör också vara möjligt att samordna viss utbildning i informationsmedling i framtiden. Forskarutbildning för arkivverksamhet bör kunna försiggå vid flera olika högskoleinstitutioner - inte bara historiska - men en anknytning till centrum för biblioteks- och informationsvetenskap borde också vara möjlig. 68

9 Temadag enskilda arkiv Svenska arkivsamfundet arrangerade den 19 mars en välbesökt arkivdag på ovanstående tema. Dagen inleddes med en redovisning av nuläget på sektorn i dess olika delar. Ett annat block behandlade nämnden för enskilda arkiv och dess roll, inventeringsverksamheten och registrering av enskilda arkiv inom ramen för Nationalregistret över enskilda arkiv och datoriseringen av detta i det s k REA-projektet. Ett avslutande block tog upp forskning i enskilda arkiv ur olika aspekter. I anslutning till varje block och redovisningen där fungerade en inledare som braständare för den debatt som fördes och som oftast var livlig, kanske särskilt i anslutning till Anders Isaksons personliga redovisning av gjorda erfarenheter vid den biografiska forskning han bedrivit. Som helhet blev dagen en nyttig genomgång av läget på sektorn och med en värdefull koppling till den forskning i materialet som ju är det självklara målet för arkivverksamheten. Ett antal av de inlägg som gjordes under dagen har inkommit i skriftlig form och redovisas nedan. Företagsarkivsektorn Företagen Huvudansvariga för företagsarkivens bildande och bevarande är företagen själva. Flera faktorer förefaller idag att negativt påverka deras arkivvård trots att man samtidigt kan skönja en ökad medvetenhet om nyttan och glädjen av kunskap om den historiska utvecklingen. Svårigheter uppstår dock på grund av l. Omstrukturering. Sammanslagningar. Utflyttning ur Sverige. 2. Ekonomisk kris. Alla kostnader hårdbantas. 3. Teknikens utveckling. Mycket ADB-material tas aldrig ut i beständig form. Speciellt allvarligt med CAD-CAM. Näringslivsarkiv De arkivdepåer för företagsarkiv som finns fortsätter sin verksamhet: Värmlandsarkiv, Stockholms Företagsminnen, NIN, Örebro läns företagsarkiv 69

10 samt Företagsarkivet i Westerbotten. Genom Näringslivsarkivens förening är överblick möjlig. Arbete att komplettera dessa regionala arkiv pågår men intresset är svårväckt. I Helsingborg har man dock lyckats med ett arkiv för nordvästra Skåne. Som tidigare tar en del myndighetsarkiv emot företagsarkiv: Landstingsarkivet i Håksberg, Riksarkivet, landsarkiv, speciellt Göteborg och Lund. Dessa möjligheter torde i framtiden begränsas enligt arkivdepåutredningen. Ännu finns stora områden där det är svårt att placera herrelösa eller på annat sätt hotade företagsarkiv. Anslagsmöjligheter Enskilda nämnden har för tredje året fått :- speciellt för näringslivsarkiv och det kan möjligen bli mer. Näringslivets arkivfond har haft svårigheter att skaffa ytterligare fondmedel (1,5 milj) men kan dela ut ca :-/år. Arbete pågår att söka förstärka fonden. Sammanfattning Intresset för forskning i företagsarkiv är stigande liksom medvetandet om deras värde, t ex inför EG, miljöproblem och identitetsförluster i samband med omstrukturering. Möjligheterna att bevara arkiven förblir däremot begränsade, på en del håll kanske t o m försämrade. Statens attityd har blivit mer positiv men det är svårt att göra forskning och företag fullt medvetna om problematiken. Anne-Marie Lenander Fällström Folkrörelsearkivsektorn Organisationer av ideell karaktär har varit verksamma i Sverige i nära 150 år. Vissa av organisationstyperna tänkte tidigt på sina arkiv. I synnerhet nykterhetsrörelsen och fackföreningarna visade detta genom att ta in arkivfrågorna i sina stadgar. Det har lett till att omfattande mängder av arkivmaterial finns bevarade just från dessa. Traditionen att samla in folkrörelsehandlingar är lång. Redan 1902 startades Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm. Man samlade arkivmaterial från facklig och politisk arbetarrörelse i hela Sverige. Efter några årtionden valde man att decentralisera insamlingsarbetet till lokala arbetar- 70

11 rörelsearkiv. Några av dessa är fortfarande aktiva exempelvis Katrineholm, Landskrona och Malmö. Ambitionerna vidgades efter andra världskriget och man började bilda folkrörelsearkiv. Det första lokala i Göteborg (1946) och det första regionala i Värmland (1949). De ideella organisationernas arkivlösningar På riksplanet finns lite olika alternativ för organisationerna då man vill ha ett samlat grepp på arkivfrågorna. Den fackliga och politiska arbetarrörelsen får hjälp av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB), tjänstemannarörelsen (TCO) har Tjänstemannarörelsens arkiv och museum (TAM) och övriga riksorganisationer kan vända sig till Riksarkivets enskilda byrå. I en del fall har riksorganisationerna satsat på egna arkivfunktioner med kvalificerade anställda som exempelvis Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Kooperativa Förbundet (KF), Riksidrottsförbundet (RF) och Svenska Missionsförbundet. Vissa av de som gjort egna arkivsatsningar anlitar ändå ARAB, T AM och Riksarkivet när det behövs större insatser. På regionalt/lokalt plan vänder sig föreningslivet främst till de regionala/lokala folkrörelse-, arbetarrörelse- eller föreningsarkiv som finns över hela landet. Sammanlagt finns närmare ett 70-tal och de flesta drivs i föreningsform. Sexton av dessa är regionala men allra arkivtätast är Skåne som lär ha något över tjugo lokala arkiv. I Västmanland och Bohuslän planeras just nu regionala arkiv, så en viss utveckling mot centralisering finns p g a statsbidragsreglerna. I Östergötland och Sörmland kallar sig de regionala arkiven Föreningsarkiv för att markera bredden på sin verksamhet. Lokalt föreningsmaterial finns också bevarat i landsarkivet, i kommunarkiven, i en del framväxande lokalhistoriska arkiv (ex Lindesberg) samt i hembygdsföreningarnas samlingar. Trots att de ideella organisationerna saknar regler för sin arkivvård finns ändå rätt mycket material i offentliga arkivinstitutioner. För att forskarna ska hitta rätt i den snåriga föreningsarkivskogen behövs verkligen registreringen inom Nationalregistrets ram. För att stödja föreningarnas arkivsträvande finns en intresseorganisation på riksplanet, Folkrörelsernas Arkivförbund. Där organiseras ca 100 riksorganisationer och 70 arkiv. Arkivförbundet ordnar utbildning för sina medlemmar. Det rör sig om grundläggande kurser i arkivhantering samt specialkurser om ex fotofrågor, ADB etc. Förbundet har också gett ut flera handböcker som rör olika aspekter på vård av föreningsarkiven. Genom medlemstidningen "Föreningsarkiven" vill man stimulera och informera medlemmarna. Förutom kursverksamheten har man någon tematisk konferens varje år. 71

12 72 Föreningarnas arkivlokaler varierar förstås i kvaliti. Här ett ''fynd" i Vänsterpartiets arkivlokal i Karlstad. Foto: Berith Sande.

13 Finansieringsfrågor och ekonomi Under de senaste åren har kultursektorn drabbats av besparingar både i landstingen och kommunerna. Detta har förstås blivit kännbart för de flesta föreningsarkiv. En stor del av tiden har kommit att ägnas åt att skaffa medel till verksamheten för att kunna bibehålla den på en rimlig nivå. Ökade resurser är det förstås inte tal om. Variationen mellan de regionala arkiven beträffande medelstilldelning är förstås stor. Och de lokala folkrörelsearkiven för i många fall en högst osäker tillvaro. De regionala folkrörelsearkiven har en väldigt komplicerad finansiering. Anslagen kommer från en rad olika håll och administrationen kring medelsanskaffningen är omfattande. Följande inkomstkällor har länsfolkrörelsearkiven att hantera för att trygga sin ekonomi. Landstingen bör ha huvudansvaret eftersom det rör sig om regional kulturverksamhet. Riksarkivet ger bidrag till anställning av arkivarie för att kompetensen ska finnas vid varje regionalt arkiv. Kommunerna ger i vissa län regelmässigt bidrag samt bidrag till projekt som inventeringar. Vanligen drar värdkommunen det tyngsta lasset. Ibland hävdar kommunerna att landstinget har det övergripande ansvaret och ger ingenting. Länsarbetsnämnderna har av tradition ställt lönebidragsanställd personal till folkrörelsearkivens förfogande. Förändringen av lönebidragen är därför ett kommande stort problem för folkrörelsearkiven. Medlemsorganisationerna betalar medlemsavgifter av varierande storlek till arkiven. Som läget är nu utgör medlemsavgifterna en liten del av totala budgeten hos de flesta arkiv. Egenfinansiering blir en allt vanligare intäktsform. Det kan röra sig om avgifter för service och vård av arkivmaterial, avgifter för rådgivning och praktiska insatser hos organisationerna, att prissätta insatser i kursverksamhet och utbildning m m. Den här inkomstkällan måste utökas successivt för att folkrörelsearkiven skall ha en chans att ha en bred verksamhet även fortsättnmgsvts. Länsstyrelserna kan ge projektpengar ur sina medel för regionalpolitiska åtgärder. Det ger på sina håll möjligheter att intensifiera den datorstödda registreringen av länets enskilda arkivmaterial. Fondmedel kan ibland slå väl ut är det gäller projekt av olika slag. Sponsormedel är en ide som förts fram under senare år men som prövats i rätt liten utsträckning. Med rätt marknadsföring är det förstås värt att pröva. För att skaffa intäkter till utåtriktad verksamhet måste man ibland begära 73

14 särskilda anslag. Det har visat sig att exempelvis folkrörelsearkiven i Jämtlands län och Uppsala fått rätt stora bidrag till inventeringar av föreningsarkiv i den kommun verksamheten bedrivits. Det är också rimligt att tro att vissa organisationer kan bidra när man aktiverar sig med just deras regionalllokala organisationer. De lokala folkrörelsearkiven har en mera begränsad möjlighet till regionala pengar. I dessa fall är det stöd från kommunerna, organisationernas medlemsavgifter och lönebidragstillskott från arbetsmarknadsmyndigheterna som är de huvudsakliga intäkterna. U n der 1990 och 1991 började länsarkivens svårigheter bli alltmer markanta. Norrbottensarkivet som var värst drabbat har genom minskning av dyra kontorslokaler, slopande av en halvtidskanslist och intäkter från fondmedel lyckats komma på rätt kurs. I Gävleborg ökade landstinget sitt anslag samtidigt som ett mera inkomstbringande system för medlemsavgifter infördes. I Värmland satsade medlemsorganisationerna över kronor extra och gav arkivet direktiv att sätta pris på den service man erbjuder. Detta är indikationer som säger att de nystartade länsarkiven i Sörmland och Älvsborg har en svår tid framför sig. Inte minst när det gäller att slå sig in i landstingens hårt ansträngda kulturbudgetar. Tidigare har det varit naturligt att de offentliga intresserna skulle finansiera folkrörelsearkiven. Som läget nu ter sig behövs det helt nya grepp för att säkra verksamheten på en acceptabel nivå. Personalens roll blir allt viktigare när det gäller medelsanskaffning, vilket i viss mån går ut över den ordinarie verksamheten. Fondboken har blivit den nya bibeln och uppvaktningar hos politiker m fl tillhör vardagen. Inför framtiden är det viktigt att se till att man sprider inkomstkällorna så mycket som möjligt. Att förlita sig på någon eller några anslagsgivare gör verksamheten väldigt sårbar. Nya vägar Det blir nödvändigt att söka nya vägar framöver och då är samarbete ett nyckelord. Redan nu finns exempel på olika former av samarbete som ger rationaliseringsvinster och är av stort värde för arkivbesökarna. I Medelpadsarkiv samsas Sundsvalls kommunarkiv och folkrörelsearkiv och i anslutning till dessa även bibliotek och museum. Arkivhuset i Härnösand rymmer flera institutioner bl a Näringslivsarkiv i Norrland och folkrörelsearkivet i Västernorrland. I Gamla badhuset i Karlstad samarbetar Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Värmlandsarkiv och Emigrantregistret. Huset har blivit en mötesplats för olika forskarkategorier och deras sammanslutningar. Folkrörelsearkiv och företagsarkiv samarbetar i Örebro län och i Jämtland samverkar 74

15 folkrörelsearkivet och landsarkivet. Listan kan göras ännu längre men illustrerar ändå olika framgångsrika samarbetsformer. Kanske det vore skäl att i framtiden närma de olika enheterna organisatoriskt. Några avslutande problemställningar A Organisationsformer. Kan nya organisationsformer hjälpa till att rädda verksamheten vid folkrörelsearkiven? Är någon typ av lokalhistoriska arkiv en möjlighet? Kommer den statliga bidragsgivningen att kunna anpassas efter de nya samarbetsformerna? B Egenfinansiering. Vilka vägar är möjliga och var går gränsen? Ska folkrörelse/föreningsarkiven acceptera att stora krav ställs på att de ska bli närmast självbärande? C Styrelserna. Orkar styrelserna ge ett nog massivt stöd i det svåra läge som råder? Är det kanske en risk att var och en ser om sitt eget hus (dvs sina egna organisationer). Kan den traditionella starka knytningen till arbetarrörelsen inverka negativt? D Personalfrågorna. Hur klarar vi dessa när lönebidragens försämring minskar möjligheterna till rekrytering? Särskilt för de mindre arkiven blir detta förödande Berith Sande Samarbete arkiv-museer I det allmänna medvetandet är det museerna som ansvarar för det historiska kunnandet i landet. Det är märkligt med tanke på att det numera finns mycket få historiker där. Anledningen är att museerna har bättre resuser och ett mera lättillgängligt material. Men det är inte enda anledningen. Det är också en fråga om inställning. Arkiven är djupt rotade i den akademiska myllan och är utomordentligt dåliga på att presentera historien på ett populärt sätt. Varför ska det annars vara Nordiska museet som startar projektet Sveriges historia och Malmö museum tidskriften Populär Historia? Om vi vill göra mera aktiva insatser när det gäller att levandegöra våra samlingar har vi utomordentligt mycket att lära av museerna. J ag såg gärna att vi hade en och annan antikvarie i våra led -lika mycket som museerna behöver historiker. Och kan vi inte få det bör vi i varje fall utnyttja deras professionalism på olika områden. Nu är samarbete med museer inte alldeles problemfritt. Det är bl a viktigt 75

16 76 att någorlunda klart definiera rollspelet. Det är självklart att vi har svårt att acceptera museernas "arkivsamlingar" som de ofta förstör på det gruvligaste. Kloka museer överlämnar också handlingar, som inte är skapade av dem själva, till arkiven. Det finns dock konfliktpunkter. Fotografiet är en sådan. Visserligen har arkivarierna inte upptäckt det ännu, eftersom få förstår den enorma potentialen i de stora fotosamlingarna vid arkiven. Men museerna gör det och de har tilldelats ett särskilt ansvar på området. Museerna har dock liten respekt för proveniensprincip och äganderätt till fotografier. De vill skapa bildsamlingar. Ett kommande svenskt fotosekretariat kommer säkert att etablera samarbete också med arkiv och bibliotek. Då gäller det att snabbt rättsligt reglera användningen. Arkiv och bibliotek bör skriva avtal med museer som vill använda vårt material. En modell för detta har utarbetats av folkrörelsearkivet i Jämtlands län. Ett annat konfliktområde kan vara konkurrens om uppteckningar och intervjuundersökningar. Museerna vill som företrädare för etnologien ringa in detta område åt sig. Det finns behov av en dialog kring denna fråga för att undvika framtida motsättningar och arkiven bör iaktta en viss försiktighet när det gäller detta område. Museerna har ofta en slagkraftig förlagsverksamhet. Den har en stark lokal förankring. Det finns påtagliga fördelar att medverka i denna förlagsverksamhet eftersom kostnaderna blir små och den lokala distributionen effektiv. Nackdelen är naturligtvis att arkiven kan förlora sin identitet, men det är svårt att tro att en "Arkivens årsbok" når ut tilllika många i bygderna, även om den har sitt stora värde för de initierade. Arkivens möjligheter att ordna egna utställningar är i allmänhet små. Samarbete med museer har påtagliga fördelar. Det gäller dock att se till att denna medverkan sker på våra egna villkor, så att vår roll i sammanhanget blir tydliggjord. Vid min egen institution - landsarkivet i Östersund - har samarbetet varit roligast och effektivast när det gäller friluftsmuseet Jamtli. Man försöker där skapa ett "historiskt sommarland" genom att befolka alla husen med människor, som spelar historiska roller som bönder, länsmän, präster mm. Originalmaterialet i våra arkiv kan vara utomordentligt viktiga för att ge lokal färg och realism åt detta rollspel. Över huvud taget tror jag att arkiven skulle kunna spela en mycket större roll än de gör när det gäller att skapa dokumentär teater. Samarbete med hembygdsrörelsen är vid de regionala arkiven mycket viktig och vid de s k små landsarkiven nästan avgörande. Hembygdsrörelsens

17 folk uppskattar att man ställer upp, att man arrangerar, att man deltar i det folkliga arbetet. Det kan vara viktigt att komma ihåg detta om man vill förbättra levandegörandet genom arkiven. För uppgifter av det här slaget hjälper inte lärda kammarherrar, de må vara aldrig så lärda. Det krävs nära nog en särskild typ av arkivarier för att lyckas föra ut arkivens skatter på en bredare arena. LarsRumar Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv och dess roll Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv i dess nuvarande form tillskapades 1972 som ett resultat av den utredning som gjorts om folkrörelsearkivens ställning och framtida organisation och som överlämnades till regeringen i februari I nämnden skulle ingå representanter för forskning, folkrörelser och arkivväsende. Under senare år har den utökats med representanter för näringslivet. sekreterarsysslan i nämnden har vilat på folkrörelseenheten. Nämndens uppgift var från början att besluta i frågor om statsbidrag till folkrörelsearkiv och i övrigt vara rådgivande i frågor som rörde enskilda arkiv. Numera beslutar nämnden i bidragsfrågor som rör enskilda arkiv över huvud taget. Grunden i bidragsgivningen är de s k lönebidragen eller föreståndarbidragen. Dessa bidrag utgår till föreståndarna vid folkrörelsearkiv med län eller landskap som verksamhetsområde och som är den enda läns- eller landskapsdepån inom området. Från början var bidraget knutet till arkivarielönen vid riksarkivet och landsarkiven och skulle utgå med 60% av kostnaden för en sådan lön. Efter hand har bidraget urholkats och ligger f n på ca %, i kronor räknat för budgetåret 1991/92. De första föreståndarbidragen delades ut 1972 till folkrörelsearkiven i Borlänge, Karlstad och Luleå. Intentionen var att bygga ut med nya bidrag kontinuerligt, till dess landet var helt täckt. Till dags dato har 16lönebidrag delats ut, de två senaste under detta budgetår. Ä ven vissa väletablerade icke läns- eller landskapstäckande folkrörelsearkiv som verkar inom större distrikt har möjlighet att få ett mindre bidrag, f n kr. Detta bidrag går till folkrörelsearkiven i södra resp norra Halland. Folkrörelsearkivdepåer som inte erhåller lönebidrag har möjlighet att 77

18 78 söka s k administrativa bidrag, avsedda framför allt för inköp av inredning och utrustning, men även för tillfälliga personalkostnader. År 1967 tillsattes en rådgivande enskild nämnd, knuten till riksarkivet. Dess uppgift var att fördela bidrag till inventering av enskilda arkiv runt om i landet. Genom denna nämnd kanaliserades en typ av verksamhet, som pågått sedan flera decennier. Den nya nämnd som tillkom 1972 fortsatte att dela ut medel för inventeringar av enskilda arkiv. En av förutsättningarna är att ett exemplar av inventeringsrapporten skalllämnas till riksarkivets nationalregister över enskilda arkiv. Genom åren har ett stort antal inventeringar genomförts och nationalregistret har på detta sätt tillförts värdefull information om olika typer av enskilda arkiv. De flesta inventeringarna har utförts av de större folkrörelsearkiven, men även andra arkivinstitutioner, hembygdsförbund och organisationer har åstadkommit goda resultat med hjälp av birag från nämnden. Åren 1982/ /90 delade nämnden ut bidrag från kulturlotterier. Dessa medel söktes från utbildningsdepartementet och skulle användas till investeringsändamål Genom dessa s k lotterimedel delades kr ut till olika enskilda arkivinstitutioner. Denna möjlighet finns tyvärr inte längre. Regeringen gav tidigare bidrag till vissa enskilda arkivinstitutioner. Fr o m 1989/90 faller det på enskilda nämndens lott att fördela dessa bidrag, som det senaste året ligger på knappt två miljoner kronor, fördelat på tio institutioner: Baltiska arkivet, Centerrörelsens arkiv, Emigrantinstitutet i Växjö, Emigrantregistret i Karlstad, Folkrörelsernas arkivförbund, Föreningen Värmlandsarkiv, Genealogiska föreningen, Sverigefinländarnas arkiv, Sveriges släktforskarförbund och Tjänstemannarörelsens arkiv och museum (T AM). Enligt förslag i årets budgetproposition kommer anslaget till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, f n kr, att överföras till enskilda nämnden att fördelas. Budgetåret 1990/91 erhöll nämnden kr att fördela till förmån för omhändertagande av företagsar kiv. Hela summan delades ut till Näringslivsarkivens stödfond som en grundplåt. Fr o m innevarande år fördelades bidraget på ett antal enskilda arkivinstitutioner som har till uppgift att omhänderta och tillhandahålla företagsarkiv. Nämnden har således lyckats rätt väl med de huvuduppgifter man sattes att sköta för två decennier sedan, dvs att stödja uppbyggandet av regionala folkrörelsearkiv, att bidra med medel till inventeringar av enskilda arkiv och på annat sätt hjälpa enskilda arkivinstitutioner att investera i hyllutrustning, åstadkomma punktinsatser etc. Från en ursprunglig budget på ca kr är man från nästa budgetåruppe i över 8 miljoner kronor att fördela. Av den

19 totala summan är dock huvuddelen uppbunden i årliga anslag, som räknas upp med f n ca 4 %. Det vore önskvärt att den fria potten var större, så att man från nämndens sida aktivare kunde styra fördelningen efter behoven. Utbyggnaden av bidrag till folkrörelsearkiven har nått så långt att endast några få län kan komma i fråga för nya bidrag. Hos de folkrörelsearkiv som i dag har statsbidrag ser man naturligtvis helst att beloppen uppjusteras. F rån nämndens sida har dock uttalats att innan så sker skall man ha fått fullt antal länstäckande arkiv. I Riksarkivets anslagsframställning inför det nu löpande budgetåret togs frågan om inrättandet av en tjänst som samordnare på företagsarkivsidan upp. Dessutom söktes medel för ytterligare två folkrörelsearkiv och till två näringslivsarkivdepåer. Därutöver begärdes en miljon kronor, bl a med hänvisning till arkivpropositionens satsningar för att rädda värdefulla enskilda arkiv. Ingen av dessa poster fanns upptagen i budgetpropositionen, däremot tillförs nämnden kronor att användas för omhändertagande av företagsarkiv och andra enskilda arkiv som hotas av förstörelse. Den struktur som nu existerar inom den enskilda arkivsektorn är i mångt och mycket ett resultat av den policy som enskilda nämnden företrätt. Mycket tyder dock på att strukturen håller på att förändras. Den koncentration mot länstäckande folkrörelsearkiv som varit förhärskande håller på att upplösas. Vi får troligen se exempel på samarbete inom den enskilda sektorn, t ex folkrörelsearkiv - företagsarkiv, men även över sektorsgränserna. Olika kombinationer av organisatorisk samverkan mellan statliga, kommunala och enskilda institutioner och föreningar kommer att bli synliga och därmed får troligen enskilda nämnden se över sina bidragsbestämmelser, som varit i stort sett desamma under tjugo år. Nämndens roll som moralisk och reell understödjare av enskild arkivverksamhet har blivit större genom åren och mycket tyder på att dess roll inte blir mindre. En diskussion om innehållet i nämndens bidragspolicy välkomnas. Per Matsson Inventeringsverksamheten Inventeringar av enskilda arkiv gjordes redan i början av 1800-talet. Under detta sekel har såväl punktinsatser som mera brett upplagda aktioner genomförts. Kommissionen för riksinventering av de enskilda arkiven ( ) tog viktiga initiativ till inventeringar av bl a herrgårdsarkiv i Sörmland och Skånelandskapen, frikyrko- och nykterhetsarkiv i Sörmland, byarkiv i 79

20 Ångermanland, flera inventeringar i Lunds och Uppsala landsarkivdistrikt m m. Man stödde också den särskilda inven.teringen i Västsverige, publicerade ett antal bulletiner och såg till att Otto W aldes katalog fick ökad spridning genom publicering av slagordsregistret till denna. Kommissionen föreslog 1964 att den skulle permanentas och att en tjänst skulle skapas för dess sekreterare. Utgången blev i stället den att riksarkivet fick en rådgivande nämnd för enskilda arkiv och att en arkivarietjänst för enskilda arkiv inrättades inom myndigheten. Kommissionen avvecklades formellt Under och 1980-talen har främst den växande gruppen folkröre.lsearkiv arbetat med inventeringar. Särskilt de länstäckande arkiven har genom systematiskt upplagda kommunvisa inventeringar dels kartlagt föreningslivet förr och nu dels inventerat befintliga arkiv. Verksamheten har varit en naturlig del i uppbyggnaden av dessa institutioner och ett direkt resultat har blivit att man omedelbart eller på litet längre sikt fått ta emot ett stort antal föreningsarkiv. Nämnden för enskilda arkiv har under perioden stött framför allt dessa inventeringar med totalt kr. Inventeringsverksamhet under andra huvudmän har under samma period inte varit lika vanlig. Dock har ett flertal andra institutioner, med eller utan bidrag, genomfört inventeringar. Det gäller företagsarkiv, museer, landsarkiv, olika för- Ingemar Carlsson utvecklar för den yngre generationen hur arkivinventaringar skall drivas. Foto: Mad/i Kurdve. 80

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Riksarkivets nämnd PROTOKOLL Dnr 62-2008/3887 för enskilda arkiv Sammanträdesdatum 2009-01-28

Riksarkivets nämnd PROTOKOLL Dnr 62-2008/3887 för enskilda arkiv Sammanträdesdatum 2009-01-28 1 Riksarkivets nämnd PROTOKOLL Dnr 62-2008/3887 för enskilda arkiv Sammanträdesdatum 2009-01-28 Tid: kl. 09.30 Plats: Riksarkivets styrelserum Närvarande: Tomas Lidman (ordförande) Yvonne Bergman Mats

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2008-12-11 DNR 9.3-15052/08 SSA 2008:9 Norrtälje-Malsta församling Att: Anne Menander INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA

Läs mer

Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754. Mötesprotokoll

Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754. Mötesprotokoll 1 Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754 Mötesprotokoll Mötesdatum: 2015-01-30 Plats: Riksarkivets styrelserum Närvarande: Ordförande: Ledamöter: Inbjudna gäster: Förhinder: Björn Jordell,

Läs mer

Behov av kompetens och kompetensutveckling

Behov av kompetens och kompetensutveckling LANDSARKIVET I HÄRNÖSAND Handläggare Datum Carina Strömberg 2003-07-25 E-post: carina.stromberg@landsarkivet-harnosand.ra.se Behov och målgrupper Målgrupper för utbildning och fortbildning inom arkivområdet

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-001342/2014 Sida 1 (7) 2014-03-25 SSA 2014:02 Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Närvarande från herrängens skola: Lena Hellström

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2009-02-25 DNR 9.3-15934/08 SSA 2009:3 Solna församling Att: Tommy Östher INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB

Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Robert Bergman Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2

Läs mer

VAD BÖR SPARAS? Protokoll

VAD BÖR SPARAS? Protokoll INNEHÅLL VAD BÖR SPARAS? s.1 Protokoll s.1 Verksamhets- och revisionsberättelser s.1 Utgående handlingar s.1 Matriklar, medlemsförteckningar s.2 Liggare s.2 Inkomna handlingar s.2 Statistik s.2 Ämnesordnade

Läs mer

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16.

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. 1 (5) STADGAR FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. Andra stycket 2 1 Arkivets ändamål Folkrörelsearkivet i Uppsala län,

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Bli klar med din arkivredovisning

Bli klar med din arkivredovisning Bli klar med din arkivredovisning Intensivkurs i att ordna och förteckna arkiv 2-3 februari och 16-17 mars 2005 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS IDROTTSFÖRVALTNINGEN

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS IDROTTSFÖRVALTNINGEN S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN SID 1 (9) 2007-12-21 DNR 9.3-16337/07 SSA 2007:14 Idrottsnämnden HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS IDROTTSFÖRVALTNINGEN Närvarande från Idrottsförvaltningen:

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola

Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-1341/2014 Sida 1 (6) 2014-04-22 SSA 2014:01 Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola Närvarande från herrängens skola: Philip Olsson

Läs mer

2013-05-15. Arkivbeskrivning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost

2013-05-15. Arkivbeskrivning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost 2013-05-15 Arkivbeskrivning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost Denna arkivbeskrivning, upprättad enligt 6 arkivlagen (SFS 1990:782) och 7 arkivreglemente för Göteborgs Stad. Den har till uppgift

Läs mer

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet 1 Lag, förordning och Riksarkivets föreskrifter Rätten att överta arkiv Enligt 9 arkivlagen (1990:782) har en arkivmyndighet rätt

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 1996-12-16, 145 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ.

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ. 1 (2) Beslut Notarius publicus/ Nybrogatan 6 871 30 Härnösand Beslut om förelägganden efter genomförd inspektion vid notarius publicus i Härnösand Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet

Läs mer

Arkivering av webbplatser några anvisningar

Arkivering av webbplatser några anvisningar Arkivering av webbplatser några anvisningar Sammanfattning Webbplatsen för en organisation är ett fönster ut mot både medlemmar och allmänhet, ett sätt på vilket organisationen presenterar sig för omvärlden,

Läs mer

ARKIV ARKIV I UMEÅ 2012-2013

ARKIV ARKIV I UMEÅ 2012-2013 ARKIVGUIDE UMEÅ ARKIV I UMEÅ 2012-2013 1 DIALEKT-, ORTNAMNS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UMEÅ DAUM Länsmansvägen 5 904 20 UMEÅ Tel: 090-13 58 15 Fax: 090-13 58 20 e-post: DAUM@sofi.se hemsida: www.sofi.se/daum

Läs mer

Kommunal Författningssamling Taxa

Kommunal Författningssamling Taxa Kommunal Författningssamling Taxa 2012 Nr 2 Arkivreglemente för Kungälvs kommun Gäller fr.o.m. den 1 maj 2012 Ersätter KFS 2003 Nr 19.1 ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132

Läs mer

Behov av kompetens och kompetensutveckling Bilaga 1

Behov av kompetens och kompetensutveckling Bilaga 1 Bilaga 1 Akademisk grundutbildning I Sverige bedrivs under läsåret 2003/2004 akademisk grundutbildning i arkivvetenskap och närliggande ämnen vid följande högskolor/universitet: Göteborgs universitet Utbildningen

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 1 (6) Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 Närvarande Från Notarius publicus i Sundsvall: Ordinarie notarius publicus, advokat Biträdande notarius

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB 1 (5) Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB Riksarkivet (RA) inspekterade den 4 december 2014 arkivbildningen och arkivvården vid besiktningsorganet Fordonsprovarna i Väst AB, Importgatan

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Så här läser du ditt sökresultat:

Så här läser du ditt sökresultat: Dnr ARK/2012:3 KOMMUNARKIVET Kommunledningsförvaltningen Hitta i arkivförteckningar Den här broschyren är tänkt att vara en guide för dig som vill lära dig att hitta själv i arkiven som finns hos kommunarkivet.

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV 1 SVENSKT FÖRENINGSLIV ÄR UNIKT! Sverige är det föreningsrikaste

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor.

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor. BILAGA 1 ATT LEVERERA ARKIVMATERIAL TILL ARAB Leveranser till ARAB en översikt Förbund, större organisationer Små föreningar m.fl. Urval av material 10 år och äldre Verifikationer gallrade Tryckdubbletter

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos AB Stokab

Hantering av allmänna handlingar hos AB Stokab Stadsarkivet Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-9873/14 Sida 1 (7) 2014-11-07 SSA 2014:12 Hantering av allmänna handlingar hos AB Stokab Närvarande från bolaget: Marie Bornehed Åsa

Läs mer

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Vad har hänt under 2012? Under året har andelen ersättningstagare sakta minskat, det följer en trend som vi kan se även

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS MÄSSFASTIGHETER I STOCKHOLM AB

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS MÄSSFASTIGHETER I STOCKHOLM AB S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN HANDLÄGGARE : MATILDA EKSTRÖM INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (6) 2011-08-08 DNR 9.3-2554/11 SSA 2011:5 Mässfastigheter i Stockholm AB Att: Sven Lundgren

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Landsarkivets diarie- och dossierplan fr.o.m. år 2000

Landsarkivets diarie- och dossierplan fr.o.m. år 2000 1(9) Landsarkivets diarie- och dossierplan fr.o.m. år 2000 Dossierer tillkomna efter den 1 januari 2000 införda med kursiv stil 0 Övergripande och allmänna frågor Kommentar 00 Övergripande, ledning och

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Rapport från Arkivarienätverksträff 1 april 2004

Rapport från Arkivarienätverksträff 1 april 2004 Rapport från Arkivarienätverksträff 1 april 2004 Drygt 50 registratorer och arkivarier från offentliga myndigheter i Västernorrlands län samlades på Mitthögskolan för en första nätverksträff. Initiativet

Läs mer

Universitetens diarieföring

Universitetens diarieföring Juridiska avdelningen Caroline Cruz BESLUT Universitetens diarieföring Sammanfattning Justitiekanslern (JK) har i beslut den 17 mars 1999 bett Högskoleverket att ta initiativ till att skapa större enhetlighet

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Kungliga Biblioteket foto: Nils-Bertil Nilsson

Kungliga Biblioteket foto: Nils-Bertil Nilsson VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Kungliga Biblioteket foto: Nils-Bertil Nilsson Förord Föreningsarkiven i Stockholms Län, FSL, bildades 1994 utifrån ett samarbete mellan Länsbildningsförbundet och Folkrörelsernas

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 2, 2012-11-22

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 2, 2012-11-22 ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2012-11-22 INNEHÅLL 1 LEVERERA ARKIV TILL REGIONARKIVET... 3 1.1 FINNS DET NÅGON LEVERANSPLIKT?...

Läs mer

http://www4.goteborg.se/prod/g-info/ffs.nsf/375623d6d925132cc1256d9600237493/...

http://www4.goteborg.se/prod/g-info/ffs.nsf/375623d6d925132cc1256d9600237493/... Page 1 of 6 Tillbaka 9.3 Regler och riktlinjer Diverse administrativa verksamhetsriktlinjer: Arkivreglemente för Göteborgs stad Arkivreglemente för Göteborgs stad (H 1999:3, P 1999-01-28, 4, H 2000:123,

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning Förslag till stämman 2015 Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2015-03-23 Föreningens uppgift

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Arkivreglemente. Styrdokument

Arkivreglemente. Styrdokument Arkivreglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2012-02-29, 27 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Arkivreglemente...

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

GRUNDKURS I DOKUMENTHANTERING OCH ARKIVFUNKTION

GRUNDKURS I DOKUMENTHANTERING OCH ARKIVFUNKTION GRUNDKURS I DOKUMENTHANTERING OCH ARKIVFUNKTION Tid: 27 29.11. 2012 Plats: Föreläsare: Statens ämbetshus, auditorium Präntöö, Wolffskavägen 35, Vasa Karin Gref, forskare, Riksarkivet Jussi Jääskeläinen,

Läs mer

INFÖRANDE AV VERKSAMHETSBASERAD ARKIVREDOVISNING ENLIGT RA-FS 2008:4 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

INFÖRANDE AV VERKSAMHETSBASERAD ARKIVREDOVISNING ENLIGT RA-FS 2008:4 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET INFÖRANDE AV VERKSAMHETSBASERAD ARKIVREDOVISNING ENLIGT RA-FS 2008:4 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET 2003-2007 Omorganisation. Införande av datorbaserad diarieföring över hela universitetet. Institutionsregistratorer.

Läs mer

Arkivföreskrifter för Kils kommun

Arkivföreskrifter för Kils kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT 2015-03-26, 56 Arkivföreskrifter för Kils kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den

Läs mer

Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv. - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv

Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv. - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv Vårt gemensamma kulturarv Arkiven är en del av vårt kulturarv och för att bevara vårt lokala kulturarv

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Revisionsrapport Rutiner för arkivering. Östersunds Kommun

Revisionsrapport Rutiner för arkivering. Östersunds Kommun Revisionsrapport Rutiner för arkivering Östersunds Kommun 18 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag och Bakgrund

Läs mer

Riksarkivet har inspekterat arkivverksamheten vid Vetenskapsrådet

Riksarkivet har inspekterat arkivverksamheten vid Vetenskapsrådet Inspektionsrapport 1(5) Avdelningen för tillsyn Inspektionsenheten Nora Liljeholm Riksarkivet har inspekterat arkivverksamheten vid Vetenskapsrådet Datum: 2008-05-20 Närvarande: från Vetenskapsrådet administrativ

Läs mer

Rapport av projektet Flottning och Folkliv

Rapport av projektet Flottning och Folkliv Dnr HLA 59-2010/20380 Rapport av projektet Flottning och Folkliv 2009-2010 Innehållsförteckning Syfte med projektet... 3 Projektets utformning... 3 Projektets genomförande och resultat... 4 Ekonomisk redovisning...

Läs mer

Handlingar för extra årsmöte 3/6 2012 För Sverok Västerbotten. Dagordning

Handlingar för extra årsmöte 3/6 2012 För Sverok Västerbotten. Dagordning Handlingar för extra årsmöte 3/6 2012 För Sverok Västerbotten I detta dokument finner du handlingarna för det extra inkallade årsmötet för sverok västerbotten, du kan dels hitta den nuvarande Verksamhetsplanen

Läs mer

Stadgar. för Kullaledens vänner förening

Stadgar. för Kullaledens vänner förening Stadgar för Kullaledens vänner förening Föreningen bildad Den 11 november 2014 1 Föreningens syfte och mål Kullaledens Vänner är en ideell, oberoende förening som har till ändamål att värna om Kullaledens

Läs mer

Örebro stad. Karolinska aftonskolan.

Örebro stad. Karolinska aftonskolan. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Karolinska aftonskolan. 2014-10-03 Historik Verksamhetstid och handlingar 1944-1968 Örebro aftonskola startades på initiativ av NKI-skolan i Stockholm (skola

Läs mer

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i Sverige. Den infördes

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013

Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013 1 (5) Bilaga 6 Inspektionsrapport Dnr RA 231-2013/4559 2014-02-10 Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013 Närvarande Från Lantmäteriet: Från Riksarkivet:

Läs mer

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare,

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare, Frågor Stänger verksamheten direkt? o Nej, verksamheten fortsätter att drivas vidare som ett konkursbo. Hur länge, det kan vi inte svara på. Konkursförvaltaren bestämmer om han/hon skall försöka att sälja

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Antagna xx april 2014. 1 FIRMA Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 FÖRENINGENS SÄTE Föreningen

Läs mer

Vallentuna Folkrörelsearkiv foto: Eva Wetterborg

Vallentuna Folkrörelsearkiv foto: Eva Wetterborg VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Vallentuna Folkrörelsearkiv foto: Eva Wetterborg Förord Föreningsarkiven i Stockholms Län, FSL, bildades 1994 utifrån ett samarbete mellan Länsbildningsförbundet och Folkrörelsernas

Läs mer

Hans Rode Trafikverket 172 90 Sundbyberg Bifogat översänds Skavstagruppens avsiktsförklaring avseende etablering av Luftfartsmuseum på Skavsta flygplats, Nyköping. Bilagor: Bilaga 3 till Skavstagruppens

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Framtidsfrågor Skånes hembygdsförbund fick av stämman 2009 i uppdrag att låta en arbetsgrupp ta fram en proposition som presenteras på stämman 2010 (se

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Inspektionsrapport 1 (8) Tillsynsavdelningen 2009-12-07 Dnr RA 231-2009/4262 N Liljeholm

Inspektionsrapport 1 (8) Tillsynsavdelningen 2009-12-07 Dnr RA 231-2009/4262 N Liljeholm Inspektionsrapport 1 (8) Inspektion av arkivvården vid Högskolan i Kalmar Högskolan i Kalmar inspekterades av Riksarkivet den 26 november 2009. Inspektionen aviserades i förväg och avsåg hela arkivverksamheten

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Grästorps kommun Offentlighet och arkivering. Granskningsrapport. KPMG 2002-11-06 Antal sidor: 6

Grästorps kommun Offentlighet och arkivering. Granskningsrapport. KPMG 2002-11-06 Antal sidor: 6 ering KPMG Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Revisionsmål 1 2. Genomförande 1 3. Resultat 2 3.1 Kommunstyrelsen som arkivmyndighet 2 3.1.1 Kommunens arkivstruktur 2 3.1.2 Arkivrutiner 2 3.1.3

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STOCKHOLMS TINGSRÄTT

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STOCKHOLMS TINGSRÄTT STOCKHOLMS STADSARKIV L ANDSA RKI V FÖR S TOCKHOLMS L ÄN INSPEKTIONSRAPPORT DNR 9.3-16303/11 SID 1 (6) 2011-12-13 SSA 2011:16 Stockholms tingsrätt Att: Anders Eka HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STOCKHOLMS

Läs mer

Om Fortes konferensbidrag

Om Fortes konferensbidrag 2013-06-27 Om Fortes konferensbidrag Syftet med konferensbidragen är att underlätta kontakter och erfarenhetsutbyte mellan svenska och utländska forskare samt tillföra kunskaper från det internationella

Läs mer

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia?

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Socialstyrelsen fick i december 2005 regeringens uppdrag att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Riksarkivet konstaterar att arkivvården vid HSAN är god och att inga förelägganden är aktuella.

Riksarkivet konstaterar att arkivvården vid HSAN är god och att inga förelägganden är aktuella. Tillsynsavdelningen Inspektionsrapport 1 (5) 2009-04-29 Dnr RA 231-2009/1133 Inspektion av arkivvården vid Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Riksarkivet (RA) inspekterade den 21 april 2009 arkivvården

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Nässjö kommunarkiv. Verkan Verksamhetsbaserad arkivredovisning i Nässjö

Nässjö kommunarkiv. Verkan Verksamhetsbaserad arkivredovisning i Nässjö Nässjö kommunarkiv Verkan Verksamhetsbaserad arkivredovisning i Nässjö Bakgrund Nässjö kommun saknar komplett arkivredovisning Flera förvaltningar förvarar handlingar från 1800- talet Arkivförteckningen

Läs mer