KK-STIFTELSENS SKRIFTSERIE LÄRKRAFT OM FORSKNING KRING DATORSTÖTT LÄRANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KK-STIFTELSENS SKRIFTSERIE LÄRKRAFT OM FORSKNING KRING DATORSTÖTT LÄRANDE"

Transkript

1 KK-STIFTELSENS SKRIFTSERIE LÄRKRAFT OM FORSKNING KRING DATORSTÖTT LÄRANDE 1< 17

2 Lärkraft vill väcka din nyfikenhet för den forskning som bedrivs inom området IT och lärande. Vi vet fortfarande ganska lite om de verkliga resultaten av att elever har tillgång till datorer. Fältet är brett, och det är omöjligt att säga något generellt om hur datorer påverkar individers och gruppers lärande mycket sker på så många olika områden och i så många olika miljöer. Lärkraft lyfter fram forskarrön kring exempelvis hur datorn kan användas för lärande i grupp, möjligheten att med datorn anpassa material efter lärstil, samspelet mellan informationssökning och lärande, samt Internets och datorspelens roll för lärandet. Boken vänder sig främst till pedagoger och andra verksamma inom skolans värld, till exempel politiker, lärarutbildare och forskare. sid 5 sid 7 sid 11 sid 17 sid 23 Förord PETER GÄRDENFORS Inledning MARIA LARSSON Datorstöd i skolan Datorstött samarbete Internet som resurs i lärandet Innehållet kan förhoppningsvis öka medvetenheten om vad man kan förvänta sig av datorstött lärande i skolan, ge idéer för skolans undervisning och visa på nya sätt att använda tekniken. Kort och gott bidra till vad som skulle kunna sammanfattas med ett enda ord lärkraft. Författare är Maria Larsson, doktorand på avdelningen för kognitionsforskning vid Lunds universitet. Hon har förutom en grundutbildning i pedagogik och språkvetenskap flera års erfarenhet från datorbranschen, bland annat som rådgivare och utbildare då hon i huvudsak arbetat med skolans datoranvändning. Forskare LOUISE LIMBERG En vindlande väg mot undervisning och forskning Lärstilar och datorns stödjande roll Forskare AGNETA GULZ Ett yrke med utlopp för en inneboende kreativitet Interaktivitet och former av berättande Lärande med simuleringar Datorspel och lärande 2 3< sid 30 sid 35 sid 42 sid 47 sid 53 sid 59 sid 62 Forskare MIKAEL ALEXANDERSSON Elever manipulerar lätt datorprogrammen missar det pedagogiska innehållet sid 67 sid 71 sid 74 sid 79 Artificiell intelligens och datorstött lärande Metakognition att lära om sitt eget lärande Forskare MARTIN STIGMAR Lärare inte teknik har positiv effekt på elevers lärande Referenser

3 FÖRORD Datorn ses av många som ett nytt kraftfullt verktyg för lärande. Den snabba utvecklingen av IT under de senaste decennierna har, i form av mer kraft och större användarvänlighet till lägre pris, lett till att det nu finns datorer i varje svensk skola. I vissa läger tycks det ha funnits en naiv förhoppning att bara vi får tillräckligt med IT så kommer skolans problem att vara lösta. Även om det inte sades uttryckligen, verkade många som är bekymrade över skolans kostnader hoppas att skolböcker inte längre skulle behövas (och kanske kunde man klara sig med mycket färre lärare och lektioner). De ekonomiska vinningarna hägrade. Sverige var tidigt ute med IT i skolan, men ser vi tillbaka på den breda satsningen så slår verkligheten tillbaka. Pedagogen behövs kanske mer än någonsin. IT-verktygen blir hela tiden kraftigare. Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Som det nu är innebär IT-satsningar på många håll att man tar den traditionella skolan med dess undervisningskultur, ger eleverna tillgång till en dator och sedan frågar vad man ska göra med den. Det hela är som att sätta en motor på en hästdroska och hoppas på att man ska få en ny sorts transportmedel. Många lärare är överrumplade och förstår sällan på vad sätt datorerna kan tillföra något nytt i undervisningen. Man är nöjd om eleverna kan använda ordbehandling, skicka e-post och surfa på webben. Den stora frågan är på vilka andra sätt IT kan utnyttjas i skolan. Hur tekniken ska användas är i hög grad beroende på hur man ser på målet med lärandet. Enligt ett synsätt kritiskt kallad korvstoppningsmetoden går god undervisning ut på att läraren överför en viss kunskapsmängd så effektivt som möjligt till eleverna. Ett annat, det konstruktivistiska, ser i stället lärandet som att eleven själv skapar sin kunskap. Lärarens roll är att fungera som vägledare i processen, men det är elevens egen aktivitet som driver kunskapsprocessen. Ett tredje synsätt, det sociokulturella, beskriver lärandet som att man lär sig delta i olika sociala praktiker och rutiner. Man lär genom att göra saker tillsammans. Det säger sig självt att det synsätt man har på lärandet blir avgörande för vilka verktyg man ska välja i undervisningen. Maria Larsson utgår inte från någon speciell kunskapsteori i sin redogörelse utan diskuterar användningen av IT ur en mängd olika synvinklar. Detta hjälper läsaren att sedan på ett mer djupgående sätt själv ta ställning till de pedagogiska styrkorna och svagheterna med den nya tekniken. 5< Som en av fördelarna med IT i lärandet betonas att eleven får effektiv tillgång till information. Detta argument är kopplat till synen på lärande som kunskapsöverföring. Kritiker från andra läger påpekar att det inte är information som är målet för lärande, utan kunskap. Den information som finns i datorer och andra lådor blir inte kunskap av sig själv eleven måste arbeta aktivt med materialet. Kunskap är information som har tolkats, värderats och satts in i ett sammanhang. Hur elevers lärande påverkas av tillgången till webben och andra informationskanaler har vi ingen omfattande kunskap om i dag. Några tänkvärda resultat inom detta forskningsområde presenteras i denna skrift, som ägnar ett stort avsnitt åt just denna fråga.

4 INLEDNING En övertro på IT kan leda till att den tolkande förmågan undervärderas. Hur ska den enskilde eleven som sitter framför sin dator kunna lära sig skilja på information och desinformation? Hur ska informationen kunna förädlas till något som liknar kunskap? För detta krävs omfattande handledning och träning i källkritik. Det krävs också att informationen sätts in i ett sammanhang så att den blir begriplig och användbar. Datorerna kan inte åstadkomma något av detta. Här spelar pedagogen en stor roll, vilket också visas i forskningsrapporter. Denna skrift är ett resultat av uppdraget att presentera forskning om frågor kring datorstött lärande. Ett grundläggande problem med den pedagogiska forskningen är att den är nästan enbart deskriptiv. Man beskriver de sociala strukturerna i skolklasser, hur datorer används i skolor och hur statens läroplaner förändrats under åren. Nästan aldrig får man se någon forskare som vågar sticka ut hakan och säga att så här bör undervisning bedrivas eller så här skulle en bra skola kunna se ut. Av någon anledning tas sådana budskap emot med skepsis de betraktas inte som riktigt vetenskapliga bland de pedagogiska forskarna. Men om forskarna inte kan ge några underbyggda råd blir skolans verksamheter även i fortsättningen ett slagfält för utomstående aktörer. Här lyfts forskarrön fram kring exempelvis hur datorn kan användas för lärande i grupp, möjligheten att med datorn anpassa material efter lärstil, samspelet mellan informationssökning och lärande, samt Internets och datorspelens roll för lärandet. Innehållet är riktat till pedagoger och andra verksamma inom skolans värld. Hösten 2001 tillsattes en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet för att utarbeta en ny nationell strategi med syfte att ytterligare utveckla, bredda och fördjupa kunnande om IT (informationsteknik) i skolan. Syftet med gruppens arbete är också att stödja den påbörjade processen att använda IT som ett verktyg för att bättre uppnå läroplanens mål. ITiS (Delegationen för IT i skolan) och andra stora ITsatsningar avslutas under år 2002 och det är dags att fundera över nästa steg. Som en del av detta arbete ville denna arbetsgrupp ge ut en fristående skrift om forskningen om lärande och IT. Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen), vars VD ingår i arbetsgruppen, har stått för finansieringen. Vad som behövs är nya friska idéer som inte är låsta till den nuvarande skolans uppbyggnad. Från allmänna teorier om kunskapsinhämtning bör forskarna resonera kring hur utbildning bör utformas i det samhälle vi lever i. IT och annan modern teknik kan ge upphov till helt nya undervisningsformer som inte var möjliga när den nuvarande skolan utformades. Men IT-verktyg i undervisningen kan inte bedömas i isolering utan de måste kopplas till en mer generell förståelse av lärandeprocessen. Inom ramen för nationella skolsatsningar har en kompetens under många år byggts upp om att föra ut och fördjupa IT-kunnandet inom lärarkåren samt att skapa webbaserade tjänster och produkter för användning i undervisningen. De genomförda satsningarna har medfört att fokus nu alltmer kommit att riktas mot den pedagogiska utvecklingen i skolan och kompetensutvecklingen av lärare och skolledare. Maria Larssons skrift är ett steg i denna riktning. Hon strukturerar och presenterar mycket av den forskning som är mest relevant för att vi ska kunna förbättra användandet av IT i olika former av lärandeprocesser. Genom att hon tar upp ett stort antal faktorer får man en mångfacetterad bild av forskningsläget. Den kan förhoppningsvis stimulera till vidare kunskapssökande hos lärarna och till en ökad beredvillighet bland makthavare på olika nivåer att satsa mer resurser på forskning om hur IT bäst kan stödja lärande. Tanken är att innehållet ska väcka din nyfikenhet för den forskning som bedrivs inom området IT och lärande. Min förhoppning är att den ska ha relevans för forskare och för praktiskt verksamma personer med intresse för undervisning och lärande i situationer där datorstöd används eller skulle kunna användas. Texterna är i första hand ett resonemang kring IT och lärande. Vi vet fortfarande ganska lite om de verkliga resultaten av att elever har tillgång till datorer. Fältet är brett, och det är omöjligt att säga något generellt om hur datorer påverkar individers och gruppers lärande mycket sker på så många olika områden och i så många olika miljöer. 6 Det stora problemet med en mer offensiv forskningsprofil är dock att vi fortfarande vet alldeles för litet om vad som händer i huvudet på människor när vi lär oss något eller när vi plötsligt förstår. Forskare som Piaget, Vygotsky och Bruner har formulerat teorier om hur barns (och i viss mån vuxnas) kunskap utvecklas. Men dessa teorier måste uppdateras i relation till modern hjärnforskning och till individuella skillnader i inlärningsstilar. Här om någonstans behövs ny forskning. Ett annat område som är eftersatt är forskning kring vilka faktorer som motiverar elever att lära sig. Ett av de mer svårartade problemen med dagens skola är ju att den tar kål på många elevers motivation. Jag hoppas att du som tar dig tid att läsa ökar din medvetenhet om vad man kan förvänta sig av datorstött lärande, att du finner idéer för din egen verksamhet och kanske hittar nya sätt att använda tekniken på. 7< SYFTE Den snabba tekniska utvecklingen har inte följts av en motsvarande metodutveckling av pedagogiken. Maria Larssons skrift pekar ut några huvudlinjer för ett sådant arbete. Det finns också mycket kunskap om vad som fungerar och inte fungerar bland erfarna lärare i skolan. Den bästa vägen att snabba på pedagogisk metodutveckling är förmodligen att skapa fler möten mellan skolans pedagoger och forskarna. Detta kan leda till ett fruktbart samspel mellan teknikens möjligheter, undervisningens verklighet och forskningens teorier om kunskapsutveckling. Syftet med denna översikt är att lyfta fram forskning om informationsteknikens påverkan på elevers lärande. Frågorna som legat till grund för urvalet av artiklar och annan litteratur är generella teorier om lärande, på vilka sätt datorn är meningsfull att använda med stöd av dessa teorier samt effekterna av datorstött lärande. PETER GÄRDENFORS < Professor i kognitionsforskning vid Lunds universitet

5 REFERENSER av tid och rum nämner många, såväl lärare som elever, som en stor fördel med datorstödd utbildning. Detta oberoende innebär att elever skulle kunna påbörja studier på valfri ort, ta del av undervisning vid olika tidpunkter och bedriva studier i olika takt. Men det ställer stora krav på eleven som själv måste planera och ta initiativ på ett annat sätt än i klassrummet. Distansundervisning har kommit att utgöra ett större eller mindre inslag i den reguljära undervisningen på många skolor, och det finns speciella utmaningar och frågor kring detta. De texter som refereras till i denna skrift gäller framför allt böcker och vetenskapliga artiklar från den senare delen av 1990-talet och de första åren på 2000-talet. Texter som endast rapporterat att man använt datorer i undervisningen tillsammans med beskrivningar om hur det har gått till, så kallade deskriptiva studier, har utelämnats till förmån för studier som tar upp undersökningar där man på något sätt försökt att värdera teknikanvändningen, inte enbart rapportera och beskriva den. I de olika kapitlen finns hänvisningar till fördjupad läsning i form av referenser. Huvudförfattarens namn samt det årtal då texten publicerats finner du där. För mer detaljerad information finns en referenslista längst bak med titel på skriften samt vilket förlag som givit ut den. En del texter kan finnas tillgängliga kostnadsfritt på webben medan en del måste beställas i bokhandeln eller hos den institution där forskaren är verksam. Traditionella, lärarledda utbildningar i klassrum kostar mycket pengar och kräver stor samordning. Om eleverna sitter på andra platser än i skolan och gör sitt skolarbete och om detta arbete inte behöver utföras på en bestämd tid, slipper man lägga scheman och boka lokaler. Den traditionella undervisningen bygger på en lärare och många elever, men drömmen vore för många att ha en lärare till varje elev. Lönekostnader gör detta omöjligt i de flesta fall, men när datorn kom var ett av argumenten att det skulle bli som om varje elev fick en privat lärare. Det har dock visat sig att det är svårt att ersätta de personliga diskussionerna med en maskin, hur smart programmerad den än är. AVGRÄNSNINGAR Ett flertal forskningsdiscipliner intresserar sig för lärande. Det finns forskare som arbetar med lärandemekanismer i neurokemiska signaler, samtidigt som det finns de som forskar kring hur individer delar och överför kunskap i komplexa organisationer med hjälp av modern teknik. Det finns olika inriktningar inom psykologi, kognitionsvetenskap, pedagogik, neurovetenskap, datalogi, robotik och maskininlärning, knowledge management och rehabiliteringsforskning för att nämna de mest kända. Fokus i denna skrift ligger på områdena pedagogik och kognitionsforskning, med betoning på barns och ungdomars lärande i skolmiljö. Beskrivning och värdering av effekter av att använda datorer i skolan kan ses ur många olika perspektiv: Inskolningen av datorer i skolan karaktäriseras av mycket experimenterande och ett mycket litet inslag av undervisning i sedvanlig mening, menar Roger Säljö Huvudparten av de forsknings- och utvecklingsprojekt som rapporteras och som pågår om IT och lärande kan snarare betraktas som utvecklingsprojekt än som forskningsprojekt. Detta visas i en kartläggning som Skolverket lät forskarna Jörgen Samuelsson och Ulla Riis göra 1996, och mitt intryck är att det fortfarande är så. Om, och i så fall hur, informationstekniken påverkar lärprocessen och elevers lärande Hur lärarrollen påverkas Hur elevrollen påverkas Hur skolans arbetsorganisation påverkas SKRIFTEN Hur tekniken kan anpassas att möta olika behov Under arbetet har jag till min hjälp haft vetenskapsjournalisten Eva Nyström som under drygt 30 års tid följt och dokumenterat den svenska datorutvecklingen och förändringsarbetet i skolans värld, dels som IT-journalist och författare, dels som TV-producent och programledare för TV-programmen Nattvirus och Enter och dels som videoproducent åt bland annat ITiS. I denna skrift har Eva i första hand arbetat med forskarintervjuerna och formen för skriften, men hon har också varit en inspirerande samtalspartner vad gäller innehåll och språk. 8 Jämställdhet och likvärdighet; hur flickor respektive pojkar använder och intresserar sig för den nya tekniken 9< Jag har valt att fokusera på den första punkten ovan. Pedagogiken är i blickfånget och datorn ses här som ett hjälpmedel för att stödja läroprocessen. Med utgångspunkt i de valda problemområdena har jag sökt efter forskare som på något sätt belyst dessa i sitt arbete. Några av dem kommer att presenteras mer ingående och personligt för att visa exempel på olika forskares bakgrund, vad det är som driver dem och hur de ser på datorns roll i skolan. Jag gör inte på något sätt anspråk på att detta innehåll är heltäckande. Det pågår mycket forskning på området IT och lärande runt om i världen och det är omöjligt att redovisa allt eller ens en bråkdel. Under årens lopp har Eva och jag haft förmånen att träffa och diskutera skolfrågor med många engagerade lärare. En del frågor har handlat om vad forskning har att säga kring sådant som rör elevers lärande och hur användningen av datorer kan bidra i denna process. Det är ett urval av dessa lärarfrågor som ligger till grund för innehållet i denna skrift. Lund, augusti 2002 Hur rollerna har förändrats för både elever och lärare till följd av tillgång till datorer tas upp översiktligt. Teknikfrågor, som handlar om vilka möjligheter den tekniska plattformen ger, lämnas åt sidan, liksom effekter som rör organisatoriska och administrativa förändringar (till exempel distansundervisning). Det innebär för den skull inte att det är oviktiga frågor. Datorstödd utbildning, främst på distans, löser många praktiska och administrativa problem, och initiativen till satsningar på denna form av utbildning beror säkerligen många gånger på detta. Oberoende MARIA LARSSON < Doktorand vid Lunds universitet,

6 DATORSTÖD I SKOLAN KK-stiftelsens satsning på att införa IT (informationsteknik) i skolan påbörjades 1995 och många lärare ställde sig frågande inför de nyinskaffade datorerna. KK-stiftelsens skolsatsning hade föregåtts av en massiv valkampanj året innan då ett parti förordade en dator till varje elev. Några kommuner och skolor satsade hårt och gav varje elev en bärbar dator. De tidigare svåråtkomliga datasalarna öppnades och datorerna spreds i klassrum och korridorer. Men vad innebär detta för elevers lärande främjas det av satsningarna? Vad används datorerna främst till och kan enskilda elevers behov tillgodoses bättre? Dessutom är frågan om hur lärarrollen förändras när datorn kommer in i klassrummen aktuellare än någonsin. 10 Under åren pågick KKstiftelsens skolsatsning som har resulterat i flera studier om IT i skolan och hur datorer kan tänkas påverka lärandeprocesser. För den som vill läsa mer om detta finns bland annat studier gjorda av Ulla Riis 1997, Jens Pedersen 1998, Skolverkets rapport från 1999, Ulla Riis och kolleger 2000, Jörgen Nissen med IT. Den intresserade hänvisas till referenslistan längst bak. POSITIV SYN PÅ DATORER I SKOLAN Olika forskningsrapporter visar att såväl elever som lärare anser att lärandet främjas av datorstöd. Bland andra Gunilla Jedeskog 1993, Rolf Edström och kol- gade gymnasieelever anser 69 procent att IT i undervisningen underlättar inlärningen. Samma fråga ställdes till lärare i hela landet. 65 procent av dessa svarade att de anser att IT underlättar inlärningen i skolan. Åtta av tio lärare är i samma undersökning positiva till att använda IT i undervisningen. 11< 2000 samt Gunilla Jedeskog Skolverkets utvecklingsprojekt Verktyg som förändrar, skriven av Jonas Almqvist och kolleger 1999, ger genom att ha följt och dokumenterat 48 skolor också en översikt hur skolor arbetar leger 1997 samt Ulla Riis och kolleger 1997 visar detta. I en intervjuundersökning som genomfördes år 2001 av Gallup på uppdrag av KK-stiftelsen framgår att av tillfrå- Av skolbesök och intervjuer har dock tidigare framgått att lärare sällan eller aldrig har objektivt mätbara belägg för uppfattningen att elevers inlärning främjas av dator-/it-användning, skriver Rolf Edström och kolleger, 1997 (sidan 88,

7 ULLA RIIS Professor i pedagogik vid Uppsala universitet. (http://www.uu.se/adresser/directory/deps/ HS9.html) 12 min kursivering). En brist är dessutom att det inte framgår vad man lägger i begreppet inlärning, vilket gör det svårt att mäta eller jämföra. Å andra sidan har dessa lärare en professionellt grundad åsikt om vad de anser vara ett bättre lärande, och den bör inte avfärdas på grund av att den är svår att definiera. DATORNS ANVÄNDNINGS- OMRÅDEN SNÄVA Även om skolan haft tillgång till datorer i ett antal år nu, har man i många fall stannat vid att använda dem som ett sökverktyg för att finna information och ett verktyg för att sätta samman och presentera denna. Magnus Johansson och kolleger genomförde en enkätundersökning i Norrköping och Linköpings kommun år 2000 där man ville ta reda på grundskollärares användning av datorprogram. De säger i sina slutsatser på sidan 99, baserat på 547 lärares svar, att om resultatet är representativt för landets grundskollärare kan vi konstatera att användandet av datorer i undervisningen är ringa och att pedagogiska programvaror används ytterst sporadiskt. Datorerna används framför allt som skrivmaskiner tillsammans med programmen Word och Works. De pedagogiska programvaror som används är i huvudsak program som innehåller färdighetsträning i ämnena matematik och svenska. Många använder också webben i sin undervisning och då framför allt för informationssökning via någon av de många söktjänsterna som finns tillgängliga. Men det finns också exempel på annan användning, och några kommer att presenteras längre fram i denna skrift. STÖD I SKRIVPROCESSEN Tidigt framstod elever med behov av särskilt stöd som en vinnande grupp när datorer började användas i skolan. Skrivprocessen har varit föremål för många studier och man menar att flera grupper elever har fått stor hjälp. En sådan grupp är svagpresterande elever, vilka gjort stora framsteg i sin läs- och skrivutveckling. Det har dokumenterats av bland andra Gunilla Jedeskog 1993 och Jens Pedersen Detta beskrivs också 1996 av Berit Rognhaug som framhåller ordbehandlarens betydelse för elever med läs- och skrivsvårigheter. Hon påpekar dock att de resultat som man ser är beroende av användarnas förutsättningar, deras tidigare erfarenheter, det sammanhang där inlärning och undervisning försiggår och de möjligheter som ligger i själva ordbehandlingsprogrammet (sidan 64). Vikten av en engagerad lärare framhålls också starkt. Projektet LärIT (Lärande via Informations- Teknik), som redovisas i en bok av Mikael Alexandersson och kolleger 2001, pekar på en rad fördelar med att elever ges möjlighet att tillsammans skapa texter. Eleverna tycker exempelvis att det är mer lustfyllt att skapa en text tillsammans. De blir uppmärksammade på att det finns många olika sätt att berätta en saga och att två personer kommer på mer än en. Andra fördelar man uppmärksammat är att det ger fler idéer att tänka högt, att man är bra på olika saker, att man lättare upptäcker ett fel när den andre skriver samt att man alltid kan lära av varandra. Att kunna spara sin text ses också som en av fördelarna med att arbeta med text på datorn, eftersom man vid ett senare tillfälle kan plocka fram och vidareutveckla den. Barnens vilja att redigera en text har blivit större, vilket anses främja skrivprocessen. Detta dokumenteras av bland andra Gunilla Jedeskog 1998 och Jörgen Lindh Bland projekten som intresserat sig för barns läs- och skrivinlärning dominerar det IBM-stödda Writing to Read, där flera miljoner barn i första och andra klass i USAs olika stater använde ett datorstött system för att lära sig läsa och skriva. Traditionellt har man i skolan börjat med läsning, ofta i egen läsebok. Den traditionella handskrivningen där barnen kopierar enskilda bokstäver efter en normstandard var starten för ett eget ämne, skilt från läsningen. Det tog lång tid för barnen att kunna använda denna kunskap för att skriva egna meningar. I Writing to Read började man med skrivandet och lät läsandet komma som ett andra steg. Eleverna använde ordbehandlingsprogram för att producera egna ord (till att börja med) och senare egna texter. Chamless och Chamless har gjort en grundlig utvärdering av detta projekt. De rapporterar 1993 om goda resultat i relation till kontrollgrupperna vid en kvalitativ värdering av skrivnivån och vid ett kvalitativt läsprov. Samtidigt säger de att det är oklart i vilken grad detta kan sägas vara ett resultat av datorstödet. Den stora ekonomiska satsningen i alla led i utbildningssystemet kring läs- och skrivinlärning kan också ha varit anledningen till det positiva resultatet. Singh har en mer kritisk syn på projektet i en rapport från samma år. INDIVIDUALISERING Individualisering kan innebära många saker. Vad gäller datorstött lärande har det i de flesta fall talats om som en möjlighet att möta den enskilde elevens behov, men det kan också gestalta sig på andra sätt. Gunilla Jedeskog har vid sina skolbesök år 2001 gjort iakttagelsen att arbetsuppgifter och arbetssätt inte anpassas till den enskilde elevens behov och förmåga, det som individualisering skulle kunna innebära. I stället handlar individualiseringen till största del om enskilt arbete, vilket leder till att dialog med lärare och andra elever försummas. Lärande ses, menar hon, som en individuell aktivitet där det egna ansvaret betonas starkt. En fara med att eleven lämnas att arbeta för sig själv är att hon inte utmanas av sina kamrater och av läraren i sina tankar och sitt sätt att arbeta. JENS PEDERSEN Universitetsadjunkt i pedagogik vid Linköpings universitet. (http://www.ibv.liu.se/personal/index.html) GUNILLA JEDESKOG Universitetslektor i pedagogik vid Linköpings universitet. (http://www.uu.se/adresser/directory/deps/ HS9.html) JÖRGEN NISSEN Universitetslektor vid Uppsala universitet. (http://www.uu.se/cgi-bin/phinq_swe?lang= se&qname=j%f6rgen+nissen&return= &button=s%f6k) JONAS ALMQVIST Doktorand vid Uppsala universitet. (http:// /ilu_portal/externt/ forskning/forskning.htm) ROLF EDSTRÖM Doktorand vid Uppsala universitet. (http://www.uu.se/adresser/directory/deps/ HS9.html) MAGNUS JOHANSSON Filosofie doktor vid Linköpings universitet. (http://www.ifm.liu.se/~majoh/) BERIT ROGNHAUG Førsteamanuensis vid Universitetet i Oslo. (http://www.uio.no/sok/persorg/ Person?lang=eng&username=beritr) MIKAEL ALEXANDERSSON Professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet. JÖRGEN LINDH Filosofie doktor i informatik vid högskolorna i Halmstad och Jönköping. (http://www.hj.se/jibs/research/informatics/ informatics_jorgen_lindh.htm)

8 EMIN TENGSTRÖM Professor i humanekologi vid Seniorpoolen, Göteborgs universitet. (http://www.seniorpoolen.gu.se/medlemmar.html) DATORNS ROLL I SKOLAN: Uttrycken är många för att beskriva den individuella lärarens inställning till för- EVOLUTION, INTE REVOLUTION Emin Tengström, som har en kritisk attityd till IT, pekar år 1998 på tre tänkbara områden där datorn skulle kunna förnya skolan: nya lärarens roll: Mentor och tutor är exempel som Sally Tweddle tog upp Barbara Means talar 1994 om coach och facilitator och i Sverige ser man ofta handledare som namn på denna lärare. ändring och förmåga att se olika elevers behov. Det är lärarens pedagogiska medvetenhet och kunskap om varje elevs lärande som avgör om datorer är meningsfulla att använda, skriver Jedeskog år TIA HANSEN Undervisar i kognitionspsykologi m.m. vid Aalborgs universitet. (http://www.hum.auc.dk/ansatte/tia/index.html) 1 IT som nytt hjälpmedel 2 IT som förnyare av inlärningsprocessen 3 IT som förändrare av samspelet mellan lärare och elev I dag håller nog de flesta med om att datorn aldrig kommer att ersätta dialogen mellan lärare och elev eller, för den delen, mellan individer inom och utanför skolans miljö. Marchello betonar lärarens roll i en artikel från 1987 om datorstött lär när hon redogör för vidare studier. Och redan 1994 såg Seymour Papert samband mellan förändringsbenägenhet och användning av datorn i klassrummet. Bäst nytta gör datorstödet om läraren samtidigt är öppen för all slags förändring, skriver han. JANET W. SCHOFIELD Lärare vid University of Pittsburgh. (http://accounts.pitt.edu/public/find.asp? FoundCDS=aAoDAoaccEx&AuthCode= 2W895j896j9k8j97k) 14 Tengström anser att vi kan se en klar förnyelse i skolan vad gäller den första punkten: Datorn har blivit ett nytt hjälpmedel i undervisningen. Men undervisning är en komplicerad och svår process och kan inte på ett generellt sätt förbättras med datorns hjälp, menar han, och förklarar att han därför är tveksam beträffande de två andra punkterna. Man kan se datorns roll utifrån två olika aspekter, föreslår Tia Hansen och kolleger 1999: 1 Ett verktyg som kan kompensera svårigheter 2 Ett verktyg som kan underlätta nya processer Datorn kan underlätta vårt tankearbete genom att vi med dess hjälp kan bearbeta och presentera data i en form som gör det lättare att förstå. I ett andra steg kan datorn hjälpa oss att presentera samma information på ett nytt, alternativt sätt. Kraftfulla datorer och program gör det möjligt att göra alltmer avancerade operationer med stora mängder data. En användare kan alltså göra mer än tidigare med samma information. Detta har i mycket liten utsträckning uppmärksammats i skolarbetet. En titt tillbaka på datoranvändningen i skolan visar att det skett en gradvis förändring i sätt att arbeta och hur vi uppfattar datorns möjligheter. Revolutionen som förespråkarna tidigt talade om har i stället visat sig bli en långsammare evolution där elever, lärare och skolledare på olika sätt undersökt hur datorn skulle kunna passa in i skolans arbete. Även om operativsystemen och programmen blivit mer användarvänliga än tidigare, är datorn för många ett svårt verktyg att lära sig hantera. I lärarens fall handlar det inte bara om att lära sig hantera den, utan också att lära sig om hur den kan användas för att stödja elevernas lärande. Det är självklart att detta måste få ta tid. FÖRÄNDRAD LÄRARROLL Ett undersökande arbetssätt, där eleverna är mer aktiva än tidigare och där man arbetar med problembaserat lärande, innebär mindre lärarledd undervisningstid samt en ny roll för läraren. I detta sammanhang förefaller datorn påverka hur lärare och elever samspelar. Magnus Johansson och kolleger drar år 2000 slutsatsen från ett stort antal intervjuer att någonting händer i relationen lärare-elev-dator som innebär en förändring jämfört med tidigare arbetsformer. Även 1995 uppfattade Janet Schofield, efter en omfattande fältstudie, att relationen mellan lärare och elev förändras. Elever frågar mer när de sitter vid datorn och det uppstår lättare en kollegial och samarbetsorienterad relation mellan läraren och eleven. ande, och hans beskrivning är lika aktuell i dag: Inom de flesta kunskapsområden karaktäriseras den bästa formen av undervisning av intuitiva värderingar, inlevelseförmåga och förmåga att skapa analogier till andra, redan kända fenomen. Vi vet inte hur vi skulle kunna frammana detta på annat sätt än genom dialog mellan lärare och elev. Det största bidraget från läraren till eleven är inte att presentera fakta och teorier, menar han, utan att förmedla attityder och att visa på olika sätt att tänka. Gunilla Jedeskog tar i sin doktorsavhandling år 2000 upp förhållandet mellan lärarroll och datoranvändning så som det beskrivs i internationell forskning. Den förändring som datorns närvaro i klassrummet innebär uppfattas av en del lärare som en möjlighet, av andra som ett hot. Datorn kan till exempel ses både som en konkurrent och som en väckarklocka. Precis som med annat utvecklingsarbete, beror det mycket på den Martin Stigmars avhandling från 2002 visar att det är lärarens professionella förmåga att skapa en reflekterande lärandemiljö som är avgörande för eventuella vinster i lärandet. Enligt den forskning som finns är det inte självklart att den ökade användningen av informationsteknik (IT) har positiva effekter på elevers lärande. Om man ska nå framgång med att använda datorer i undervisningen beror det på hur lärare och elever utnyttjar mediet och inte på mediet i sig självt, skriver han. Tidigare forskning visar att metakognitiv träning (förmågan att reflektera kring sitt eget lärande) i olika pedagogiska sammanhang kan utveckla elevers syn på kunskap och lärande. När det handlar om den mer specifika relationen mellan datoranvändning och kognitiv utveckling är forskningen dock motsägelsefull, menar Jens Pedersen i en forskningsöversikt från < SALLY TWEDDLE ( ) Arbetade som lärare vid School of Education, University of Birmingham. BARBARA MEANS Educational psychologist och direktör för SRI International Center for Technology in Learning. (http://www.sri.com/news/releases/ html) J. MARCHELLO ( ) Bland annat verksam som rektor vid Old Dominion University, USA. SEYMOUR PAPERT Matematiker, en av världens ledande forskare inom Computer Science. (http://www.connectedfamily.com/ MARTIN STIGMAR Doktor i pedagogik vid Växjö universitet. (http://www.iped.vxu.se/org/personal/didaktik/ martin.html) Det största bidraget från läraren till eleven är inte att presentera fakta och teorier.

9 DATORSTÖTT SAMARBETE När datorsatsningarna i skolan kom i gång på allvar i slutet av 1990-talet började man också livligt diskutera skolans fysiska miljö. Väggar revs och skolkorridorer gjordes om till arbetsrum för att eleverna på ett aktivare sätt skulle kunna samarbeta kring datorn vid lösandet av alla upptänkliga arbetsuppgifter. Några framförde tankar om att skolan som byggnad inte längre behövdes utan att lärande alltmer kunde ske på distans. 17< Men hur blev det? Blev datorn verkligen gruppens självklara stöd? Uppmuntrade arbetet framför skärmen till ökad samverkan och gruppkänsla? Kan man se några skillnader mellan individuellt arbete eller arbete i grupp? Hur påverkades det tidigare sociala samspelet i klassrummet?

10 18 VAD TALAR FÖR ATT ANVÄNDA DATORSTÖD NÄR MAN ARBETAR I GRUPP? Det finns inte någon enkel rekommendation att ge vad beträffar individuellt arbete eller grupparbete framför datorn. Det är många variabler som påverkar hur arbetet lyckas; elevers ålder och mognad, tillgång till datorer, typ av program och typ av ämne. Det är lika komplext som andra metodval som en lärare ställs inför, skriver Jens Pedersen Förhoppningen om att datorn ska underlätta arbete i grupp är stor. Ett helt forskningsfält som benämns Computer Support for Collaborative Learning (CSCL) har skapats utifrån hypoteser om att kollaborativt lärande i vissa fall är mer effektivt än individuellt lärande (se exempelvis Pierre Dillenbourgs bok från 1999). Det sociala samspelet kan inte underskattas när det gäller lärandesituationer, vilket nyare teorier (bland annat det sociokulturella perspektivet) om lärande visar. Lärande är inte en aktivitet som endast sker i huvudet på människor, utan är också en aktivitet som sker i ett socialt och kulturellt sammanhang, menar Roger Säljö Datorn kan ses som det redskap som man använder för att kommunicera sina tankar och idéer med andra både med hjälp av text, men också med hjälp av bilder, film och andra uttrycksmedel. Att samarbeta stödjer reflektionen över det egna sättet att lösa ett problem när man måste klargöra sin syn på proble- arbete och skapande av gemensam förståelse. Denna arena ersätter inte den personliga interaktionen ansikte-motansikte, utan ger oss ytterligare ett sätt att kommunicera. När deltagarna har skärmen framför sig kan denna användas som gemensam referenspunkt, skriver han i ett kapitel i en bok om IT och skolans lärkultur från Det finns två helt olika sätt att arbeta i grupp; å ena sidan på distans då gruppmedlemmarna befinner sig på olika platser och å andra sidan då alla gruppmedlemmar befinner sig på samma plats. DATORSTÖD FÖR SAMARBETE PÅ DISTANS Ett växande utbildningsområde, där datorn är en förutsättning, är distansutbildning på webben. I utbildningar som dessa har man generellt betydligt större avhopp jämfört med traditionell undervisning, och vissa menar att det beror på avsaknaden av mångsidig interaktion med andra. Kravet på självdisciplin blir också större. Eleven måste själv planera och ta initiativ på ett annat sätt än i klassrummet. En god miljö för lärande ger eleven möjlighet att interagera med andra, menar framför allt forskare med ett konstruktivistiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Eleverna kan oftast inte se varandra när de läser på distans (även om webbkameror nu blir allt vanligare). Interaktionen som finns i ett traditionellt klassrum försvinner och småpratet under rasterna flyter inte lika bra i en virtuell miljö, där kommunikationen till största del är skriftlig. Det faktum att nästan all kommunikation är text kan utesluta en grupp individer som inte känner sig bekväma med att skriva, exempelvis därför att de tycker att de inte kan uttrycka sig bra i skrift eller för att de skriver långsamt på tangentbordet. Många som studerat på distans säger att det känns ensamt. På många ställen har man uppmärksammat att motivationen ökar om det finns en moderator som fungerar som ledsagare och bollplank genom kursen och stimulerar deltagarna till att aktivt delta. Många kurser har också inslag av grupparbete för att skapa naturliga tillfällen för deltagarna att interagera. Även om distansundervisning mest förekommer inom näringslivet och högskolan i dag finns den som ett större eller mindre inslag även i ungdomsskolan, kanske till största delen på gymnasienivå. Eleverna förväntas arbeta mer på egen hand, dels med informationssökning och dels med hjälp av undervisningsprogram, skriver Pedersen DATORSTÖD FÖR SAMARBETE PÅ SAMMA PLATS Vilka vinningar går att se med datorstött lärande i grupp? Daniel Schwartz tycker sig se en kognitiv utveckling mot abstraktion och struktur i elevernas kommunikation som han inte ser vid individuellt lärande. I hans studie från 1995 fick elever i sjunde klass beskrivningar av påhittade fiskar och deras levnadsvillkor. Exempelvis kunde eleverna läsa att den prickiga frollingen lever i sjöar med mycket sjögräs i, eller den en-fenade hotiken trivs i sjöar med sandbotten och sjögräs. Elevernas uppgift var att skapa en visualisering av de olika förhållandena. Vissa elever arbetade individuellt, andra i par. Elever som arbetade individuellt gjorde teckningar av sjöar med fiskar i. Endast sex procent av dem gjorde mer abstrakta visualiseringar i den meningen att de inte liknade fiskar eller sjöar. Det skedde däremot i sextiosju procent av fallen då eleverna arbetade parvis. De gjorde abstrakta presentationer i form av tabeller eller diagram. Inte ens om de sex procenten av dem som visade samma förmåga individuellt hade varit del av var sin grupp hade detta resultat kunnat visas. Schwartz bedömer att samarbetet mellan gruppmedlemmarna fick dem att prestera något nytt som de på egen hand inte skulle ha gjort, och på en annan kognitiv nivå. En studie som Jan Wyndhamn genomförde 1993 visar också att problemlösningsförmågan i en grupp med två elever ökar jämfört med när de arbetar enskilt. Tillsammans har gruppen större förmåga än var och en av de två. Lev Vygotsky diskuterar samma sak och använder begreppet zone of proximal development för att beskriva att en grupp människor tillsammans kan åstadkomma mer än när de arbetar en och en. Han visar att det finns en spännvidd mellan elevens egen möjlighet att lösa problem spontant och den möjlighet som hon har att lösa problem med hjälp av mer kunniga kamrater eller lärare. Handledning och andra former av instruktioner spelar en viktig roll, men samtalet och interaktionen med andra betonas också. Pierre Dillenbourg visar i en studie 1996 att när barn får arbeta tillsammans känner de sig mer kompetenta och vågar ta risker, vilket kan leda till intellektuella utmaningar. Att skapa olika diskussionsgrupper eller utforma gemensamma studieuppgifter där man tillsammans arbetar för att nå lösningar på problem gynnar lärandet enligt denna linje, som bland annat beskrivs av Kozulin I två rapporter från 1999, en av Cecilia Nielsen och en av Christine Howe och Andrew Tolmie, visar man att samarbete PIERRE DILLENBOURG Filosofie doktor, Assistant Professor vid University of Geneva, Schweiz. (http://tecfa.unige.ch/tecfapeople/dillenbourg.html) ROGER SÄLJÖ Filosofie doktor vid Göteborgs universitet. (http://katagu.gu.se/katagu.taf?oid=9000&pid= 2075) DANIEL SCHWARTZ Associate Professor of Education, Stanford University. (http://ed.stanford.edu/suse/contents/ daniel_l_schwartz.html) JAN WYNDHAMN Tidigare verksam vid Linköpings universitet. (http://www.liu.se/) LEV S. VYGOTSKY ( ) Rysk psykolog. (http://www.indiana.edu/~intell/vygotsky.html) ALEX KOZULIN Forskningschef vid The International Center for Enhancement of Learning Potential, Jerusalem. (http://www.comune.roma.it/progetti_europei/ europa_fp/teoria/gr/uk/icelp_ukg.html) CECILIA NIELSEN Doktorand vid Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet. CHRISTINE HOWE Professor vid Department of Psychology, University of Strathclyde, Glasgow, UK. (http://www.strath.ac.uk/departments/ Psychology/staff/howe.htm) ANDREW TOLMIE Doktor vid Department of Psychology, University of Strathclyde, Glasgow, UK. (http://www.strath.ac.uk/departments/ Psychology/staff/tolmie.htm) met för andra. Med hjälp av datorn kan vi både skriva och rita samt enkelt göra tankekartor och diagram, vilket skulle kunna stödja detta arbete. Mikael När barn får arbeta tillsammans känner de Alexandersson menar att informationstekniken erbjuder en arena för sam- sig mer kompetenta och vågar ta risker.

11 PATRICK JERMANN Forskarstuderande vid University of Pittsburgh. (http://tecfa.unige.ch/~jermann/) 20 leder till bättre inlärningsprestationer. De båda studierna jämför prestationer i grupper där gruppmedlemmarna har ungefär samma medvetenhet om ämnet med grupper där kunskapsnivån skiljer sig mellan gruppmedlemmarna. Nielsen menar att samarbete ger bättre kvalitet på resonemangen, och bara en mindre roll tillskrevs om eleverna befann sig på olika utvecklingsnivåer: Mer eller mindre medvetna elever alla vinner på samarbetet. Howe och Tolmie visar i sin studie att grupper där det finns motstridiga uppfattningar presterar bättre än grupper där eleverna har samma förförståelse av problemet som ska lösas. De stödjer sig på den franske forskaren Jean Piagets teorier och hävdar att det är konflikten mellan gruppmedlemmarna som frammanar diskussion och som leder till bättre resultat. Båda studierna hävdar också något annat intressant: Det verkar vara diskussionerna och elevernas samverkan som leder till förbättrad förståelse, inte kvaliteten på enskilda uttalanden. I LärIT-projektet (Lärande via Informations- Teknik) som beskrivs av Alexandersson och kolleger 2001 fann man att samspelet vid datorn stimulerar barnen att formulera hypoteser och föreslå lösningar för varandra. Detta framgick i en studie av elevernas samspel i en övning med papper och penna jämfört med en övning framför datorn. Eleverna, 8 år, arbetade två och två. Först fick de lösa ett problem med penna och papper, och en vecka senare fick de lösa ett liknande problem vid datorn i programmet Chefrens pyramid. Man tittade på vad som skedde i samspelet mellan barnen. Samspelet ökade markant vid datoruppgiften. Barnen blev mer engagerade och diskuterade livligt hur de praktiskt och metodiskt skulle gå till väga för att lösa problemet. En sådan diskussion saknades vid arbetet med papper och penna. Eleverna var tysta och blyga och arbetade mer individuellt. Det var inte heller lika tydligt att en av gruppmedlemmarna dominerade, så som man kunde iaktta i övningen med penna och papper. De barn som tidigare varit dominanta sökte bekräftelse av sina kamrater när de arbetade framför skärmen. En av de största fördelarna som nämns med datorstöd är att man enkelt kan kommunicera med andra. Men funktionalitet * För lärare som är intresserade att själv arbeta på detta sätt finns det en rubrik på webbplatsen som heter Teaching with INK där de pedagogiska idéerna bakom finns redovisade. är bara en faktor som måste till. Ännu viktigare är att uppgifterna är utformade på ett sätt som uppmuntrar till, eller rent av kräver, samarbete. Enbart att människor befinner sig på samma ställe, i samma klassrum, innebär inte att samarbete kommer till stånd. I INK (Interactive News for Kids), ett australiensiskt projekt, arbetar elever på olika håll i landet med att göra en gemensam tidning (se Eleverna tar på sig olika roller som behövs vid en tidningsproduktion och övar på så sätt samarbetsförmågan. Inledningsvis gör man förarbete inför en artikel och arbetar sedan med text och bild för att kommunicera det man har bestämt. I processen ingår att kommentera och ge synpunkter på andras arbeten. Det finns ett stort inslag av grupparbete eftersom eleverna arbetar som man gör på en tidningsredaktion. INK är en plattform på webben där material kan lämnas, distribueras, kommenteras och slutligen läggas in på plats i tidningen innan den ska tryckas. Tillämpningen blir det ramverk inom vilket eleverna arbetar. I projektet ingår också en uppgift av källkritisk karaktär, då eleverna diskuterar vem som vunnit något på artikeln och om någon förlorat och i så fall på vilket sätt. KUNSKAP OM ATT SAMARBETA Många teoretiker menar alltså att det finns mycket att vinna på att låta elever arbeta i grupp. Men många är också de som har dåliga erfarenheter av grupparbete där all energi gått åt till att lösa sociala konflikter och problem, som inte direkt hör till det område som är föremål för arbetet. Innan man lär sig ett visst kunskapsområde måste man få gruppen att fungera. Det finns många parametrar som är inblandade; till exempel gruppens sammansättning vad gäller ålder, kön, förskunskapsnivå, social förmåga, motivation och social status. En målsättning med att använda datorstött arbete i grupp kan vara att utveckla samarbetsförmågan, och här menar vissa forskare att datorn kan vara ett stöd. Det finns program som övervakar gruppmedlemmarnas aktivitet, uppmärksammar eventuella problem och kommer med förslag på hur gruppen kan gå vidare från ett moment till ett annat. En kartläggning av program som redan finns och över prototyper som just nu utvecklas finns i en artikel av Patrick Jermann och kolleger skriven Ett generellt problem med dessa program är att all kommunikation mellan gruppmedlemmarna måste ske via skärmen, eftersom det är dessa handlingar som registreras och analyseras av datorprogrammet. I en del fall behöver också användaren själv berätta vad hon kommer att göra, det vill säga att ange typen av handling. Innan hon ställer en fråga måste hon ange att hon kommer att ställa en fråga, exempelvis genom att trycka på en frågesymbol. Det kan innebära att tankarna och den löpande kommunikationen ständigt avbryts då användaren måste skifta fokus. Om eleverna befinner sig på distans känns detta förmodligen mindre främmande, jämfört med om de befinner sig på samma plats. Då sker mycket av kommunikationen utanför datorn, och det blir omöjligt att registrera vad som sker. Cecilia Hoyles och hennes kolleger gjorde 1994 en studie om grupparbete med datorer. Tre nödvändiga förutsättningar måste finnas för att arbetet ska vara meningsfullt, summerar de. Eleverna måste vara tillräckligt mogna att ta ansvar för sig själva, ha klart för sig vad uppgiften kräver samt förstå användningsområdet för verktygen de ska använda. Gruppen får inte heller bli hindrad av motsättningar. Om mognaden saknas infinner sig ofta inte gruppkänslan och gruppens prestationer kan bli låga, och om arbetet präglas av motsättningar kan det leda till improduktiv rivalitet och oordning ofta genom att någon eller några förstör gruppens arbete på datorn. < CECILIA HOYLES Professor i matematik vid University of London. (http://ioewebserver.ioe.ac.uk/ioe/cms/ get.asp?cid=4381&4381_0=5196)

12 INTERNET SOM RESURS I LÄRANDET Internet är ett kommunikationsnät som startade redan Det knöt då ihop stordatorer på fyra universitet i USA. Internet blev under lång tid en sakta växande intern akademisk textbank men förvandlades åren till ett modernt massmedium. Det var introduktionen av den publika delen World Wide Web webben i dagligt tal med sitt grafiskt lättillgängliga gränssnitt och lättanvända söktjänster som banade väg för denna i dag så stora framgång fanns cirka anslutna värddatorer. Fem år senare var fyra miljoner värddatorer inkopplade och denna explosionsartade utveckling pågår än i dag. Det som ofta förbisett fick verklig fart på elevernas användande var introduktionen av chattprogram och framför allt möjligheterna att både chatta och se den man talade med, som till exempel tjänsten CU-Seeme (see you see me). Detta sammanföll med introduktionen av billiga enkla videokameror webbkameror som kunde kopplas till datorn. 23< Kraven från skolhåll växte att landets kommuner skulle ge skolorna möjlighet att koppla upp sig mot webben. Samma krav hade Ungdomens IT-råd, vilket initierats av regeringen Samtidigt skanderade den numera legendariske IT-gurun Jonas Birgersson från sitt lilla nystartade företag i Lund: Ropen skalla bredband åt alla! Men stödjer användningen av webben en reflekterande och ämnesövergripande lärande miljö? Är information detsamma som kunskap? Klarar elever av att kritiskt granska och värdera information? Hur fungerar egentligen samspelet mellan informationssökningen och elevens lärande?

13 LOUISE LIMBERG Universitetslektor vid Högskolan i Borås. (http://www.hb.se/hbadr/details.asp?sig=lol) 24 INTERNET SOM KOMMUNIKATIONSVERKTYG OCH FAKTABANK Internet har en utbredd användning i skolan. Nu börjar nyfikenheten på eventuella konsekvenser för lärandet synas i forskningen. Datorn används i många fall som en kommunikativ förstärkare, där undervisningen har en tydlig förankring till omvärlden. Man kommunicerar med elever vid andra skolor i Sverige och utomlands via e-post, chatt och ibland videokonferens. Många skolor arbetar med internationalisering av undervisningen, och här har datorn fått en naturlig plats i och med möjligheten att skicka elektronisk post. I en del fall gör man gemensamma saker som en utställning, en tidning eller en film och ställer ut på webben. Ett argument för att använda webben i skolan är att undervisningen skulle kunna bli mer ämnesövergripande eftersom innehållet på nätet inte är indelat i olika ämnesområden. Gunilla Jedeskog och kolleger rapporterar dock från en utvärdering år 2001 av nio lärare verksamma i KK-stiftelsens 27 kommunprojekt att de endast sett ett fåtal exempel på ämnesövergripande undervisning. Till största del används webben i skolan för att söka efter information. Den huvudsakliga användningen för datorn i den svenska skolan är att skriva, söka information och kommunicera, rapporterar Jedeskog år Även tidigare utvärderingar av datoranvändning i skolan gjorda av forskarna Rolf Edström och Ulla Riis åt Skolverket 1997 visar att datorn främst har använts för att skriva, söka, och att kommunicera. KONSTEN ATT VÄRDERA OCH KRITISKT GRANSKA Undervisning som utgår från verkliga problem ställer krav på ett brett och varierat utbud av informationskällor, skriver Louise Limberg och hennes kolleger i en rapport utgiven Webben gör visst material mer lättillgängligt och färskare, underlättar kommunikation och skrivande. Men det innebär att färdigheter som att sammanfatta och kritiskt värdera information kommer att bli allt viktigare, påpekar Roger Säljö i en rapport från Det är dock ingen kunskap som vi föds med eleverna behöver lära sig hur man söker på webben och det behövs formell undervisning om faktagranskning och källkritik. I KK-stiftelsens Gallupundersökning år 2001 framgår att 59 procent av de tillfrågade gymnasieeleverna tror att den ökade Internetanvändningen utvecklar elevernas möjligheter att tänka kritiskt och värdera information. Motsvarande siffror för skolledare och lärare var 50 respektive 31 procent. I en annan fråga i samma undersökning anger dock så många som 74 procent av eleverna att de anser att Internet har ökat den egna medvetenheten kring källkritik. Formuleringen ovan har en passiv innebörd, som om användningen av webben av sig självt skulle medföra att man utvecklar en förmåga att kritiskt granska och värdera information. Men som framgår i kommande avsnitt är det absolut inte så. Värt att notera är att eleverna och skolledarna hade den största tilltron till att webben utvecklade denna förmåga. Två tredjedelar av lärargruppen visade inte samma optimism, och andelen positiva lärare var mindre 2001 än ett år tidigare, om än marginellt. I studier som Jedeskog och hennes kolleger gjorde 2001, finner hon att förhållandevis mycket tid ägnas åt sökande på webben. Övning i den fjärde basfärdigheten, det vill säga att hantera, ge mening åt och värdera information, är inte framträdande vid någon av de skolor som ingår i studien. Hon menar att elevers lärande koncentreras på kunskaper beträffande färdigheter och fakta mer än på förståelse. Söka och sammanställa information betonas till förmån för att ge mening åt och värdera den. Många studier visar också att det finns brister i kunskapen om hur man söker efter relevant information. Vad gäller medvetenhet och kunskap om källkritik, visade AnnBritt Enochssons studie av barn i åldrarna år, till skillnad från många andra studier, att det fanns ett visst mått av detta även hos unga elever. Det framkom att eleverna lärt sig detta av lärare eller föräldrar, och än en gång påpekas vikten av en vuxen som gör eleven uppmärksam på denna typ av frågor. Hon delade in barnen i tre olika kategorier beroende på hur de tänkte om innehållet på webbsidor. I den första kategorin fanns barn som accepterade innehållet utan att reflektera alls. I den andra kategorin fanns barn som vet att allt som finns på webben inte är sant därför att de själva hittar på saker när de chattar men som för övrigt tror att information på webbsidor är att lita på. Barn i den tredje kategorin hade en kritisk hållning och var medvetna om att man kan fara med osanning på webben. De två sistnämnda grupperna kan vara svåra att skilja åt. De tre kategorierna motsvarades inte av hur klassläraren bedömde de enskilda barnens förmåga att förhålla sig kritiskt i andra ämnen. Hon menar att barnens erfarenheter formar medvetenheten om kritisk värdering. Enochsson menar att barn alltid värderar information men att deras kriterier för vad ANNBRITT ENOCHSSON Filosofie doktor i pedagogik och verksam vid Karlstads universitet. (http://www.kau.se/personal/personalregistret/ person.lasso?id=770) ATT SAMMANFATTA OCH KRITISKT VÄRDERA INFORMATION KOMMER ATT BLI ALLT VIKTIGARE.

14 MARIA BERGMAN Universitetsadjunkt vid Högskolan Dalarna. (http://www2.du.se/blg/personal/ personalkatalog2.asp) som är värdefullt skiljer sig från vuxnas. Till exempel sätter eleverna värde på webbsidor som upplevs som roliga. HUR ELEVER ANVÄNDER WEBBEN I en forskningsöversikt av Limberg och kolleger 2002 sammanfattas studier om barns interaktion med elektroniska medier med att webben i stort används som en extra lärobok där svar till skoluppgifter ska hämtas:...[p]å ett obarmhärtigt sätt avslöjar studier om barns och ungdomars webbanvändning att användning av elektroniska medier, i synnerhet webben, inte är något intuitivt som man kan lära sig utnyttja fullt ut genom trial och error och att pedagogik där internet ska användas som resurs behöver vara genomtänkt. Maria Bergman presenterade 1999 en studie om 55 högstadieelevers webbanvändning. Gemensamt med många andra undersökningar fann Bergman att eleverna var osäkra på Det individualiserade arbetssättet medför mindre tid för helhet och syntes, skriver Gunilla Jedeskog år 2001, som följt undervisningen hos nio lärare som beskrivs som IT-entusiaster. Hennes slutsats är att eleverna ofta stannar vid sökande av information och aldrig hinner fram till analys. SAMSPELET MELLAN INFORMATIONSSÖKNING OCH LÄRANDE Louise Limberg har studerat samspelet mellan informationssökning och lärande. Hennes avhandling från 1998 tar utgångspunkt i vad elever lär sig av den information de söker och använder för en inlärningsuppgift. Resultaten från undersökningen beskriver tre kategorier av sätt att erfara informationssökning som A faktasökning B att väga information för att välja rätt C att granska och analysera Kategorierna bygger på hur eleverna bedömde relevans i informationen, hur de värderade olika informationskällor samt hur de hanterade situationen att ha tillgång till stora informationsmängder och partiskt material. Vad eleverna lärde sig om ämnesinnehållet beskrivs i tre nivåer av uppfattningar av ämnet. Baserat på elevernas fördjupningsarbete placerades de i den kategori som motsvarade deras nivå. Det rådde stor överensstämmelse mellan variationer i elevernas uppfattningar av informationsanvändning och variationer i deras resultat. Denna överensstämmelse, menar Limberg, visar på nära samspel mellan hur eleverna uppfattade ämnesinnehållet och hur de sökte och använde information (se intervjun med Louise Limberg på sidan 28). Louise Limberg och kolleger har också skrivit en forskningsöversikt om IT som redskap för informationssökning år Boken ger inledningsvis en introduktion till fenomenet informationssökning och ett av bokens huvudkapitel behandlar informationssökning och lärande utifrån undervisningsperspektivet. Man slår fast att informationssökningsprocessen ställer stora krav på olika kunskaper och förmågor hos informationssökaren. Mycket av den forskning som redovisas av Limberg visar att sökningsbeteendet i samband med skoluppgifter ofta kan förutspås i hur uppgiften är konstruerad. Om eleverna kommer att klippa och klistra eller om de kommer att reflektera 2002, tyder på att elevers svårigheter med att söka på webben förvärras av skoluppgifter som inte är anpassade till ett undersökande arbetssätt. De menar att det hör till lärarens arbete att: säkerställa att uppgifterna är meningsfulla för eleverna och tydligt relaterade till kursens syfte försäkra sig om att eleverna behärskar de färdigheter för informationssökning som krävs för att kunna genomföra uppgiften konstruera uppgifter som kräver kritiskt tänkande konstruera uppgifter som är realistiska med tanke på elevernas förkunskaper och utveckling kontrollera att uppgiften inte uppmuntrar avskrivning utan stimulerar till användningen av flera källor kontrollera webbens utbud, det vill säga kontrollera att eleverna inte kan fuska genom att hitta lämpliga produkter på en av webbens fusksidor ROSS J. TODD Professor vid The State University of New Jersey. (http://www.scils.rutgers.edu/~rtodd/vita.htm) hur sökord, söktjänster och databaser och fundera över den information de säkerställa att uppgifterna är genom- kan användas för effektiv informations- hittar, beror i många fall på hur de upp- förbara, det vill säga att informa- sökning. Användningen av webben fattar kraven i en uppgift och på vilka tionskällorna finns tillgängliga och är beskrivs som mekanisk att skriva vanor de har. varierade. ut, kopiera, ladda ner, skicka vidare och 26 att skriva av såsom man gör från en lärobok. ANPASSADE UPPGIFTER FÖR ETT UNDERSÖKANDE ARBETSSÄTT Ross Todds forskning från 1999, citerad i Limbergs forskningsöversikt Limberg och kolleger sammanfattar forskningen på följande sätt:...[h]ur elever söker information till skolarbete är beroende av flera faktorer. En av dessa är skoluppgiftens utformning

15 och ursprung. Uppgifter som inte har sitt ursprung i elevernas intressen, eller som inte kräver kritiskt tänkande, kan leda till arbeten som är klippta och klistrade där huvudkriteriet för att avsluta arbetet är att det är tillräckligt många sidor långt. Bristande tillgång till information eller bristande färdigheter i att söka information kan resultera i att eleverna byter ämne till något de kan hitta information om. En förklaring till att elever letar efter specifika svar i stället för förståelse kan vara deras tidigare vanor från informationssökning i läroböcker och deras instrumentella syn på skoluppgifter, det vill säga att de är till för att göras, menar de. I AnnBritt Enochssons studie fann hon att det var vanligt att eleverna inriktade sig på att hitta det rätta svaret eller en enda källa som innehöll allt de behövde för arbetet. Hon drar slutsatsen att undervisning i färdigheter som behövs för ett undersökande arbetssätt förmodligen är ovanligt i skolan, speciellt i de lägre årskurserna. MÖJLIGHET ATT DELTA I DET OFFENTLIGA SAMTALET En annan sida av ungdomars tillgång till webben är den positiva möjligheten för ungdomar att nå ut till fler än det var möjligt att nå ut till tidigare och att göra sig hörda i det offentliga samtalet. I det individuella perspektivet kan enskilda personer nå ut till en stor publik med dikter, musik eller annat som de skapat. Webben ger också individen tillgång till en arena där hon kan agera, antingen som sig själv eller som en person med en ny, påhittad identitet. Med den nya identiteten kan hon överskrida gränser för ålder, kön och avstånd när hon skickar e-post eller chattar. Detta är ett intressant område som troligen har implikationer för elevers lärande, men det har inte presenterats mycket forskning ännu. En studie om svenska förhållanden på ungdomars användning av e- post, chatt och webben presenteras av Patrik Hernwall i hans avhandling från Ett annat sätt att göra sin röst hörd är att ge ut en tidning, antingen i tryckt form eller på webben. I detta arbete samarbetar, undersöker, formulerar och framför ungdomar sina åsikter. En del av tidningarna som Becker fått ta del av under många år som jury i en skoltidningstävling ser han som uttryck för en vilja att undersöka sin omgivning, sätta sig in i frågor och fundera över sakernas tillstånd. Att publicera sig offentligt och sprida sina synpunkter är att ta steget in på den offentliga arenan, vilket också kan bli ett första steg att engagera sig i politiska och demokratiska frågor, skriver Becker. < PATRIK HERNWALL Filosofie doktor vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. (http://www.ped.su.se/svensk/organis.htm#larare) PETER BECKER Chefredaktör för Datorn i utbildningen. (http://www.diu.se) 28 I en debattartikel i tidningen Datorn i utbildningen 1/2002, menar Peter Becker att nya medier, bland annat webben, erbjuder ungdomar en arena att göra sin röst hörd på. Som exempel nämner han Nackaportalen (http://www.inacka.nu), en webbplats för att skapa dialog kring aktuella frågor med ungdomar som drivande i arbetet. Elever letar efter specifika svar i stället för förståelse.

16 LOUISE LIMBERG EN VINDLANDE VÄG MOT UNDERVISNING OCH FORSKNING 30 Louise Limberg utbildade sig till bibliotekarie efter sin fil mag i franska och historia för att slippa bli lärare. Så småningom fick hon tjänst på Bibliotekshögskolan i Borås och tycker det är kul att undervisa. Nu undervisar jag i ämnen jag stortrivs med för motiverade studenter här på högskolan. Dessutom får jag möjlighet att forska vilket är ett oerhört privilegium. Jag lever i dag på att undervisa och forska om hur man kan söka och använda information. Ett stort och spännande fält som definitivt inte bara handlar om informationssökning via dator, men där datorer är viktiga redskap. 31< 1993 blev Louise Limberg en av landets första sex doktorander på den nystartade institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Göteborgs universitet. Fem år senare blev hon den första av dem som genomgått forskarutbildningen där som disputerade vid den nyinrättade institutionen. Jag hade precis fyllt 50 år och det visar väl att det aldrig är för sent att börja forska, menar hon.

17 32 F orskningsarbete är kreativt och innebär att man ständigt möter nya utmaningar. Det är helt enkelt fantastiskt roligt. Som ung skulle Louise Limberg ut i världen. Det blev tolkskola i Genève och några års slit som översättare. Sedan var det dags att skaffa sig ett hederligt yrke, som man brukar säga, säger hon. Louise tog sin fil mag i franska och historia och försökte därefter undvika att bli lärare. MER SPÄNNANDE Därför läste jag en påbyggnadskurs och blev bibliotekarie. Det kändes betydligt mer spännande än katedern i skolan. Louise Limberg fick första jobbet på Göteborgs universitetsbibliotek och blev fascinerad av möjligheterna att rota fram material till kunskapstörstande studenter och universitetslärare. Efter något år fick hon chansen att i Uddevalla bygga upp ett gymnasiebibliotek från grunden, vilket var en oerhört stimulerande uppgift. Frågor hon fängslas av är till exempel bibliotekens pedagogiska roll och hur inlärning och omvärldsuppfattning tangerar eller kompletterar varandra. När hon efter tio år i Uddevalla fick en förfrågan om hon ville bli lärare på Bibliotekshögskolan i Borås tvekade hon inte länge. YRKESUTBILDNING Då erbjöd Bibliotekshögskolan den enda yrkesutbildning som fanns inom området och det gick bara inte att säga nej till en sådan utmaning, berättar hon. Väl i Borås började Louise Limberg fördjupa sig i den pedagogiska litteratur och forskning hon kunde komma åt. Ämnet både intresserade och stimulerade henne, dels privat och dels för den nya lärarrollen på högskolan. Av bara farten kändes det helt naturligt att läsa vidare. Jag befann ju mig i en sådan miljö att det kändes helt självklart. Det var en logisk utveckling. Jag hade verklig lust både för min personliga utveckling och för att delta i utvecklandet av forskningsämnet biblioteks- och informationsvetenskap. Redan 1992 lyckades hon få FoU-medel från Högskolan i Borås så att hon kunde forska på halvtid och undervisa på den resterande tiden. Efter några år kunde hon forska på heltid tack vare ytterligare medel från Forskningsrådsnämnden. SVÅRT MED SMÅBARN Som småbarnsmor hade det nog inte gått. Men vid den tiden var mina tre barn vuxna och klarade sig mycket bra själva. Jag beundrar dem som klarar av att forska med småbarn hemma. Det kan inte vara lätt. Tänk bara att det kanske tar ett år att förbereda och undersöka forskningsområdet, sedan ytterligare ett år att samla in material till sin avhandling och två, tre år att analysera materialet. Dessutom ska man på denna tid undervisa institutionens studenter och ta hand om hem och barn. Jag gjorde det hela i en lite annan ordning och det är jag glad för, säger hon. Lusten att forska har växt fram ur hennes egna yrkeserfarenheter, tio år som bibliotekarie och därefter tio år som högskolelärare. Det Louise Limberg först ville studera var samspelet mellan informationssökning och lärande. Hennes avhandling från 1998 tar utgångspunkt i vad elever lär sig av den information de söker och använder för en inlärningsuppgift. ATT SÖKA FAKTA Hon kontaktade lärare och elever på olika gymnasieskolor och kunde genom egna iakttagelser och ett flertal intervjuer med eleverna få fram tre huvudkategorier på olika inlärningsresultat bland eleverna när de sökte information och använde olika källor. Mest påvert inlärningsresultat fick de elever som enbart sökte fakta, berättar hon och förklarar att denna form av informationssökning mest går ut på att söka färdiga svar. Det är en vanlig uppfattning att informationssökning går ut på att finna de rätta svaren svar som sällan finns när det gäller en komplex fråga. STRUKTURERAD INFORMATION En annan grupp elever försökte att väga information för att välja rätt. Dessa elever vann nya och djupare insikter i ämnet Fördelar och nackdelar av ett svenskt EU-medlemskap efter att ha studerat det insamlade materialet. De strukturerade materialet och de kom bland annat fram till att EU huvudsakligen är en ekonomisk sammanslutning. De blev väl insatta i olika tull- och handelsbestämmelser och lärde sig mycket om regler för prioriteringar mellan ekonomi och politik inom EU. Louise Limberg påpekar att hon hade tur i sin forskning att möta en lärare som verkligen utmanade eleverna inför de arbetsuppgifter de fick. I annat fall hade kanske aldrig den tredje kategorin dykt upp i resultaten; nämligen att utifrån det insamlade materialet granska och analysera detta med den kontroversiella frågan om svenskt EU-medlemskap som utgångspunkt. Dessa elever använde informationen för att resonera kritiskt om svenskt EU-medlemskap och såg vidare innebörder än bara ekonomiska. De menade att ett medlemskap också ställde krav på etiska och maktpolitiska ställningstaganden. INGA BANALA SUMMERINGAR Denna lärare ville inte ha enkla sammanställningar eller banala summeringar. Läraren krävde i stället att eleverna med egna ord reflekterade över och analyserade materialet för att komma fram till egna slutsatser kring arbetsuppgiften. Och dessa elever lärde sig betydligt mer tack vare lärarens förmåga att utmana deras intellekt. Louise Limberg försöker förtydliga detta: Om en lärare ville att eleverna skulle forska om liv i havet så skulle denna lärare inspirera eleverna att ta reda på varför djur- och fisklivet i världens hav är så olika. Louise Limberg poängterar att läraren måste hjälpa eleverna att lära sig formulera frågor som kan leda till olika typer av analyser, till jämförelser, till att söka samband mellan orsak och verkan, att försöka se samspel mellan delar och helheter. SAMMANSATTA UTMANINGAR BRA Detta innebär väl sammansatta utmaningar där eleverna tvingas att reflektera och dra slutsatser från det material de samlat in. Tyvärr är alltför många informationssökningsuppgifter i dagens skola sådana att de uppmuntrar till faktasökning snarare än till analys och reflektion. Hennes käpphäst är att undervisningen ska skapa förutsättningar för självständigt lärande. Tyvärr blir elever alltför ofta lämnade i sticket av lärare som abdikerat från sin pedagogiska uppgift. De tror det räcker att vara handledare och är rädda att de stör elevernas arbete om de ingriper och försöker påverka. Men de ska vara utmanande pedagoger som inspirerar eleverna att tänka kritiskt om och problematisera det de får fram. Ska man då skrota all informationssökning via datorer? Absolut inte! Det går inte att enbart hänvisa eleverna till böckernas värld. Internet är ett utmärkt redskap rätt använt. OLIKA INFORMATIONSSTÄLLEN Det viktiga är att alla elever blir medvetna om att det finns olika former av informationskällor som böcker, tidningar, hemsidor, databaser och möten med andra människor. Hon betonar att det inte får vara tekniken som är det avgörande utan innehållet i den information man på olika sätt fått fram. Det är också viktigt att eleverna lär sig att de själva måste skapa mening ur informationen att färdiga svar ofta inte finns. <

18 LÄRSTILAR OCH DATORNS STÖDJANDE ROLL 1994 kom nya läroplaner för hela ungdomsskolan där individanpassning sattes i fokus. Eleverna ska nu arbeta mot i förväg uppsatta mål och har stor möjlighet att påverka det resultat de vill uppnå. Läroplanerna gäller ännu I spåren av dessa följde en pedagogisk diskussion som intensifierades när Delegationen för IT i skolan, ITiS, startade Uppdraget var att stödja lärares och skolledares datoranvändning med fokus på de pedagogiska fördelarna. KK-stiftelsen hade redan några år före slagit in på den pedagogiska fokuseringen från att tidigare varit mer inriktad på tekniken. 35< Utvecklingen av bild, ljud och film i den alltmer multimediala datorn vars pris rasade i nästan samma takt som nya processorer och operativsystem presenterades har ökat datorernas användningsmöjlighet. Datorn har mer och mer blivit ett arbetsredskap som så många andra inom skolans område. Under senare år har man diskuterat hur datorn skulle kunna stödja olika sätt att lära och hur man skulle kunna göra material med olika pedagogiska inriktningar. Har de nya datorstödda hjälpmedlen varit ett stöd för eleverna? Vilka lärstilar är möjliga att ta hänsyn till? Vilka elever gynnas och missgynnas av digitala läromedel? Hur tas elevens lärstil tillvara i dagens programutbud?

19 HOWARD GARDNER Professor vid Harvard University, USA. (http://www.pz.harvard.edu/pis/hg.htm) 36 MÖJLIGHET ATT INDIVIDANPASSA Möjlighet att individanpassa materialet efter olika kunskapsnivåer, olika lärstilar och med olika innehåll nämns som en fördel med att använda digitala läromedel. Dock ser man ganska litet av detta i de produkter som finns. Med ett rikt material att hämta från, skulle en enskild lärare själv kunna sätta samman individanpassat material, men det är ofta både svårt och tidskrävande. Ett ganska ytligt sätt att anpassa material är att använda datorns möjlighet att hantera flera medier. Text, ljud, bild, musik och film kan användas samtidigt, vilket av många används som ett argument för att främja lärandet. När datorn blev multimedial och prisläget gjorde det möjligt för skolor att köpa den, blev multimedia ett modeord och inlärningsprogram till barn och ungdomar började säljas i stora upplagor. Nu skulle det bli både enklare och roligare att lära sig! Det finns många förslag på vilka faktorer som är bäst att använda om man vill göra en indelning i grupper av lärstilar, eller kognitiva skillnader som vissa forskare kallar dem. Det gäller att hitta de kritiska skillnaderna för att göra gruppindelningen meningsfull. Är man alltför detaljerad innebär det en oöverskådlig mängd stilar som det inte är möjligt att möta med ett anpassat material. INDIVIDUELLA SKILLNADER I LÄRSTILAR Det finns teorier som pekar på att det finns olika typer av sätt att lära som är värda att ta hänsyn till. Howard Gardner introducerade begreppet de sju intelligenserna 1983, som sedan dess blivit nio. Han visar exempelvis att vissa personer lär sig bäst genom att läsa och lyssna (språklig-logisk intelligens), medan andra lär sig bäst genom att praktiskt göra saker med kroppen (kroppslig-kinestetisk intelligens). Han visar också att personer med en viss dominerande intelligenstyp/kognitiv stil också föredrar en viss lärstil. Även andra forskare har uppmärksammat individers olika sätt att närma sig ett nytt kunskapsområde. Nigel Ford visar år 2000 i sina studier att olika individer navigerar på olika sätt i ett informationsmaterial i en virtuell miljö på webben. Sättet att navigera kopplar han till de två huvudgrupper av lärstilar som Gordon Pask identifierade Pask delar in elever i antingen gruppen holister eller gruppen serialister. Holister vill skapa sig ett helhetsintryck tidigt i lärprocessen och är intresserade av att hitta samband mellan olika delområden. De vill först få en begreppsmässig överblick där detaljer efter hand kan passas in. Serialister, å andra sidan, undersöker ett delområde i taget, intresserar sig för detaljer och hur de logiskt hänger ihop. Helhetsbilden blir inte tydlig förrän ganska sent i lärprocessen. Ibland kan man se program av typen genomför ett uppdrag eller lös ett problem som lämnar öppet för eleven att välja om hon vill skaffa sig fakta innan hon börjar med själva uppgiften. Informationen finns då ofta i olika referensbibliotek där eleven kan gå in och bläddra. Alternativet är att kasta sig in i händelserna direkt. De två angreppssätten kan, i alla fall till viss del, hänföras till analytisk eller holistisk stil och materialet lämnar öppet för den enskilde att välja arbetsgång. Närmare än så kommer sällan programmen när det gäller att ta hänsyn till lärstilar. Pask menar att lärstilarna representerar olika vägar att nå förståelse. Intressant att notera är att han inte favoriserar en av vägarna, utan anser att båda är lika värdefulla. Den bästa vägen att nå djup förståelse är att växla mellan holism och serialism, menar han. Individer som förmår detta kallar han mångsidiga. Renodlade holister och serialister har luckor i sin förståelse, eftersom de antingen missat detaljer eller inte insett hur fakta mer övergripande hänger ihop. OLIKA SÄTT ATT DEFINIERA LÄRSTILAR Eugene Sadler-Smith och Richard Riding byggde vidare på Pasks idéer Även de menar att det finns ett samband mellan en individs kognitiva stil och det sätt på vilket individen föredrar att lära sig. Men de ger stilarna andra namn. Den holistiska analytiska dimensionen anger hur individen tar till sig och organiserar information. Vissa utgår från delarna (analytisk) medan andra utgår från helheten (holistisk). Den andra dimensionen som Sadler-Smith och Riding har arbetat med är den verbala visuella. Den beskriver individens sätt att representera informationen i minnet när hon tänker. De två dimensionerna kopplas sedan till vilken utbildningsmetod som olika individer föredrar. Det finns: 1 metoder för samverkan (rollspel, diskussionsgrupper och spel) 2 beroende metoder (föreläsningar, förevisningar) 3 självständiga metoder (lärande på distans och datorstött lärande) År 1984 presenterade David Kolb en modell av lärande som han kallar inlärningscykeln, som knyter an till olika lärstilar. Cykeln innehåller fyra olika sätt att lära sig på. Alla människor använder samtliga sätt i någon utsträckning, men olika människor har olika fallenhet för de olika sätten. De är: konkret upplevelse (inse, uppleva, härma) reflekterande observation (uppmärksamma, betrakta, reflektera) abstrakt tänkande (analysera, sammanfatta, generalisera) aktivt experimenterande (tillämpa, pröva, riskera) Lärandet ses alltså som ett cirkelförlopp där eleven kan växla mellan de olika sätten inom ramen för samma uppgift. Kolb föreslår att den som planerar utbildningen ska utgå från att ha med samtliga lärsätt i varje kursavsnitt för att få bästa effekt. NIGEL FORD Forskare vid The University of Sheffield. (http://www.shef.ac.uk/uni/academic/ I-M/is/lecturer/nigel.html) GORDON PASK Professor ( ). (http://www.pangaro.com/pask-archive/ Pask-InM-ASC.html) EUGENE SADLER-SMITH Professor vid Plymouth Business School, University of Plymouth, UK. (http://www.plym.ac.uk/) RICHARD J. RIDING Doktor vid School of Education vid University of Birmingham. (http://www.education.bham.ac.uk/) DAVID KOLB Professor vid Case Western Reserve University. (http://weatherhead.cwru.edu/wsom/profiles/ kolbd.html) NU SKULLE DET BLI BÅDE ENKLARE OCH ROLIGARE ATT LÄRA SIG! I sina studier fann de att elever med den holistiska kognitiva stilen föredrog metoder för samverkan i högre utsträckning än de med analytisk stil. De fann också att de med holistisk stil föredrog overheadbilder, diabilder, video och bandinspelningar framför tryckt material, till skillnad från analytikerna som i högre grad föredrog tryckt material såsom böcker, kompendier och artiklar. Sambanden mellan vilken metod man föredrog och den andra dimensionen (verbal visuell) var inte lika tydlig.

20 38 Det krävs olika metoder för varje sätt att lära. Upplevelseinriktade övningar, rollspel och praktikfall kan vara lämpliga för att ge eleven konkreta upplevelser av ett problem eller ett fenomen, medan föreläsningar, observationer och förevisningar kan vara lämpliga när det gäller reflekterande observation. På samma sätt kan skrivet material, analyserande övningar och problemlösningsövningar användas för att uppmuntra det abstrakta tänkandet, medan rollspel och simuleringar kan passa i det aktiva experimenterandet. Ytterligare en teori om lärstilar är den som presenteras av Rita Dunn och Kenneth Dunn Den omfattar arton olika stilar indelade i fyra huvudområden: miljöfaktorer (ljud, ljus, temperatur, design); känslomässiga faktorer (motivation, uthållighet, ansvar, struktur); sociala faktorer (kamrater, självbild, gruppen, den vuxne) och fysiska faktorer (iakttagelseförmåga, tid och rörlighet). Denna indelning handlar mer om olika förhållanden som påverkar en elevs allmänna trivsel och förmåga att lära sig, och skiljer sig från de lärstilar som refererats ovan. Möjligen kan man hävda att det som faller under känslomässiga samt sociala faktorer är sådant man skulle kunna ta hänsyn till med varierade datorstödda upplägg. ATT TA HÄNSYN TILL LÄRSTILAR I DATORSTÖTT LÄRANDE Studier gjorda av bland andra Howard Gardner 1983, Gordon Pask 1988, David Kolb 1984 och Sadler-Smith och Riding 1999, gör som vi sett gällande att olika individer har olika lärstilar. Benämningen på de olika stilarna är olika i varje teori och fokuserar på olika variabler av kognitiv variation. Men en sak har de gemensamt: De uppmärksammar att alla individer inte lär sig på samma sätt. Med datorns hjälp är det lättare än tidigare att presentera ett material på olika sätt. Datorn är multimedial och kan användas för att visa text, bild, ljud, animering och film i olika kombinationer. Konsten att tänka i bilder är evolutionärt mycket äldre än att tänka i ord. Det talas ofta om att vi med datorstött lärande använder många sinnen, men egentligen använder vi (ännu) inte fler än två av våra fem sinnen framför datorn. I första hand använder eleven sin syn och hörsel. Till viss del finns det tillämpningar där känseln också kan användas, till exempel i bilsimulatorer där man kan känna rörelserna i ratten när man kör på olika underlag. Eller i flygsimulatorer för piloter där man sitter i en cockpit som reagerar som om man satt i ett verkligt flygplan. Det tas för närvarande fram tilllämpningar där man ska kunna använda sig av lukten, men smaken är ännu ett relativt outforskat område. Datorn har givit möjligheter att göra ett material mer grafiskt än tidigare med hjälp av illustrationer, foton, animeringar och filmer. Bilderna spelar en viktig roll i kommunikationen mellan människor och konsten att tänka i bilder är evolutionärt mycket äldre än att tänka i ord, skriver Peter Gärdenfors Exempelvis kan översikter av stora datamängder eller förlopp vara enklare att överblicka om de presenteras som en bild. Information visualization är ett forskningsområde som pekar på att grafiska gränssnitt framgångsrikt kan användas för att visa struktur, skapa mening och navigera i stora och komplexa informationsmängder (http://www.cc.gatech.edu/scivis/). Möjligheten att använda olika presentationssätt har varit lockande för olika programtillverkare, och argumentet har ofta förefallit vara ju fler desto bättre och känslan har varit att ju fler kanaler vi använder för att uppfatta information, desto bättre. Detta var ett ämne för diskussion långt innan datorerna fanns i skolan. Redan 1657 ansåg Johan Amos Comenius att ju fler sinnen som engagerades vid lärande, desto bättre: Låt därför detta vara en gyllene regel: Att förevisa allt för alla sinnen, så långt detta är möjligt, det vill säga, saker som är synliga för synen, de som är hörbara för hörseln. Och kan något uppfattas av flera sinnen, förevisa så detta för flera sinnen. Men möjligheten att engagera olika sinnen ska användas efter övervägande och inte bara för sakens skull. Det har i många fall visat sig vara förvirrande för elever att både höra tal och ljud, läsa text och se en film samtidigt. Men ibland kan presentationssätten förstärka varandra. Louise Limberg tar i sin forskningsöversikt från 2002 upp en studie gjord av Andrew Large och kolleger från Den behandlade barns förståelse av hur ett fenomen påverkades av relationen mellan animeringar, text och rubriker på cd-rom. Barnen, som var tolv år, delades in i fyra grupper som använde olika mediekombinationer; endast text, text plus animering, animeringar plus enkla rubriker och text med animeringar och rubriker. Rubrikerna fungerade som länkar mellan texten och animeringarna. Det fanns inga stora skillnader mellan grupperna när det gällde vad de mindes av den lästa texten. Men när barnen blev ombedda att rekonstruera en procedur där de skulle hitta syd genom att använda solens skugga var det barnen i den grupp som hade tillgång till text, animeringar och rubriker som RITA DUNN Professor vid St John s University, New York, USA. (http://www.stjohns.edu/pls/portal30/ sjudev.call_rep_find_people) PETER GÄRDENFORS Professor i kognitionsforkning vid Lunds universitet. (http://lucat2000.lu.se/sv/normal/ docop120.rbs?orgid= ) ANDREW LARGE Professor vid McGill University, Canada. (http://www.gslis.mcgill.ca/faculty.htm)

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Kvalité i distans- & flexstudier

Kvalité i distans- & flexstudier Kvalité i distans- & flexstudier eller Man måste bli sedd även om man inte syns! Lärare Gotland Lärcentra Pedagogik IKT-stödd distansutbildning Teknik Pedagogik Teknik Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008.

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008. EN BRA LEKTION Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess Tatjana Trivic Uppsala, 2008. 1 INLEDNING Förmåga att lära är förunnat alla människor. Att vara lärare är, bland annat, att hjälpa människor

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa. Reflektionsverktyg för lärarkompetens Titel DIALOGDUK Mål Målet är att i grupp stimulera diskussion om lärarkompetens genom att använda en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan 2 Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Förord Genom forskning får vi hela tiden

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Hur kan man göra omvärlden begriplig?

Hur kan man göra omvärlden begriplig? Hur kan man göra omvärlden begriplig? - om att använda visualiseringar i undervisningen 1:3 Lars Nohagen 1 Utbildningsvetenskapliga perspektiv, 20 p Moment 1: SAMHÄLLE Utbildning, pedagogik och samhälle

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer