ECE-SKOLAN. Utvecklingsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ECE-SKOLAN. Utvecklingsplan 2011-2014 2011-03-17"

Transkript

1 ECE-SKOLAN Utvecklingsplan

2 Innehåll Det moderna biblioteket och morgondagens lärande... 4 En mötesplats för kommunikation och lärande... 5 Informationsförsörjning... 5 Personlig service... 5 Fysisk infrastruktur och digital närvaro... 6 Vetenskaplig publicering vid KTH... 6 Akademiskt Resurscentrum, ARC... 6 Utbildning... 6 Högskolepedagogik... 7 Tekniklärarutbildningen... 7 Högskolepedagogisk kompetensresurs... 8 Karriärutveckling... 8 Språk och kommunikation... 8 Ämnessökning och informationskompetens... 8 Nätbaserat lärande... 9 Forskning... 9 Engineering education... 9 Technology education Undervisning och lärande i teknikämnet och ingenjörsvetenskaperna Kommunikation och lärande Informationsvetenskap Bibliometri och vetenskaplig publicering Tillämpad språkvetenskap Nätbaserat lärande Samverkan KTH Education Vetenskapens hus Open Access Öppna lärresurser, OER

3 Bibliometrisk uppdragsverksamhet och nationellt bibliometriskt centrum Den framtida fakulteten Akademisk progression Forskarutbildning av egna adjunkter Mångfald och genus Infrastruktur Den virtuella infrastrukturen Distanskommunikation

4 Det moderna biblioteket och morgondagens lärande ECE-skolan är en naturlig del av den pedagogiska utvecklingen, forskningen och lärandet vid KTH. ECE-skolan ska bedriva egen utbildning och forskning och ge stöd för såväl utbildning som forskning inom de andra skolorna vid KTH. Det moderna biblioteket och morgondagens lärande är själva utgångspunkten för bildandet av ECE-skolan. Biblioteket erbjuder i sin kärnverksamhet en rad kvalificerade stödprocesser för forskning och utbildning, med utgångspunkt i bibliotekets huvudprocess vetenskaplig informationsförsörjning. Biblioteket uppfattas som akademiens kärna en både fysisk och virtuell mötesplats där studenter, lärare och forskare får fri tillgång till kunskap och information. Det moderna biblioteket ska, med alla sina olika aktiviteter, vara en naturlig första kontaktpunkt för alla som besöker KTH. Genom att samla stödprocesser i ECE-skolan och utöka såväl den fysiska som virtuella tillgängligheten av bibliotekets resurser har KTH lagt grunden för utvecklingen av det moderna biblioteket. Morgondagens lärande syftar på ECE-skolans uppdrag att stödja och effektivisera undervisningen vid KTH:s skolor samt att ansvara för att bygga upp en förstklassig tekniklärarutbildning för grundskolans högstadium. ECE-skolan ska aktivt delta i utvärderingen av KTH:s utbildningar och ha en drivande roll i förbättringen av utbildningarna och lärandesituationerna. En av hörnstenarna är att utveckla lärarrollen och kompetensen hos KTH:s lärare. Lärandesituationen kan också utvecklas genom metodutveckling inom distans- och nätundervisning, coachning på nätet och ett förstärkt IKT-stöd. All verksamhet vid ECE-skolan ska vila på akademisk grund. Skolans forskning ska ske inom området Teknikvetenskaplig kommunikation och lärande. Uppbyggnaden av verksamheten görs genom att anställa egna forskare men också genom att dela tjänster med övriga KTH:s skolor och andra universitet. Att knyta an till etablerade forskningsmiljöer är ett effektivt sätt att lägga grunden för egen forskning vid ECE-skolan samtidigt som resultaten från dessa miljöer snabbt tillvaratas i KTH:s verksamhet. Samverkan är idag en integrerad del av forskning och utbildning vid ett universitet. ECE-skolan har genom sin mångfacetterade verksamhet en omfattande samverkan med ungdomsskolan, näringsliv, samhälle och andra universitet. En utveckling av denna samverkan sker genom samarbetsprojekt, nätundervisning och andra nättjänster. De närmaste årens utveckling kommer att bli viktiga, inte bara för utvecklingen inom ECE-skolan utan för hela KTH. Mats Herder Skolchef ECE 4

5 En mötesplats för kommunikation och lärande Det moderna, vetenskapliga biblioteket är i ständig utveckling och förändring. Den ökande mängden elektroniska resurser och det föränderliga medielandskapet ställer nya krav på arbetssätt och teknikanvändning. En attraktiv och stimulerande fysisk mötesplats ska samverka med den nätbaserade arenan. Tillsammans bildar de morgondagens bibliotek, en tät och arbetsintensiv miljö där studenter, lärare, forskare, näringsliv och samhälle kan mötas och utvecklas. Informationsförsörjning Bibliotekets huvudprocess är vetenskaplig informationsförsörjning. Det övergripande målet med verksamheten är att varje student, lärare och forskare på KTH ska ha tillgång till den information de behöver för att på bästa sätt klara sina studier, sitt arbete eller sin forskning. Biblioteket förvärvar, ordnar, skapar tillgång till och ger guidning in i informationsmängderna. Detta gäller såväl det fysiska som det elektroniska materialet. Studier visar att det finns en stark korrelation mellan en högskolas investeringar i och användande av e-resurser och lärosätets vetenskapliga framgångar 1. Det är därför mycket angeläget att satsa på såväl tekniskt som pedagogiskt stöd för att underlätta användningen av och öka kunskapen om e-resurser på KTH. Medieutbudet blir allt mer komplext och omfattas av en mängd varianter av avtal och villkor. Användarnas behov av guidning och vägledning är därför större än någonsin. Biblioteket ska utveckla den pedagogiska verksamheten, både inom grundutbildningen och för doktorander, samt erbjuda nya webbtjänster och avancerade verktyg för sökning och återvinning av information, inklusive tjänster för smartphones, tablets och andra mobila enheter. Personlig service Biblioteket ska erbjuda attraktiva, lättanvända och enkelt tillgängliga tjänster. Då krävs en kontinuerlig dialog med bibliotekets användare och ett kvalitetsarbete med ständiga förbättringar. Det personliga mötet i låne- och informationsdiskar och möten via telefon, e-post, chatt och sociala medier är avgörande för hur biblioteket uppfattas. Arbetet är ofta komplext och ställer höga krav på förmågan att hantera olika situationer, personer och frågeställningar. Det finns ett behov av att öka medvetenheten om bemötandefrågor och att fokusera på kompetensutveckling och intern kompetensöverföring. För att bibliotekets tjänster ska vara relevanta för KTH:s övriga skolor och utvecklas i en riktning som är användarorienterad bör det också finnas en väl utbyggd kontaktorganisation. Varje lärare och forskare på KTH 1 Research Information Network. E-journals: their use, value and impact. London: Research Information Network;

6 ska kunna ha en personlig kontakt för dialog om mediaförvärv, publiceringsstöd, pedagogiska insatser för informationskompetens eller andra biblioteksrelaterade frågor. Fysisk infrastruktur och digital närvaro Bibliotekets lokaler har många funktioner utöver att innehålla fysiska media. Biblioteket är även en social mötesplats och ska bereda plats för diskussioner, utställningar, café, studieverkstäder etc. Samtidigt ökar behovet av lärosalar, grupprum och studieplatser i och med att verksamheten breddas och fördjupas. Den stora mängden elektroniska media ska exponeras tydligare i det fysiska rummet med hjälp av datorer, pekplattor, projektioner eller på andra sätt. Lokalerna ska vara attraktiva, välkomnande och också mer tillgängliga med ett ökat öppethållande på kvällar och helger. Vetenskaplig publicering vid KTH Det har blivit alltmer viktigt att forskning skall synliggöras och mätas. KTH har på ett helt annat sätt än tidigare krav på sig att motivera och kommunicera sin verksamhet. De närmaste åren planerar ECE-skolan en ökad satsning på utbildning och forskning inom Informationsvetenskap etablering av ett nationellt bibliometriskt centrum, ett ökat stöd för Open Access- och parallellpublicering, en utveckling av KTH:s publikationsdatabas DiVA samt kartläggning av förutsättningarna för att skapa KTH University Press. ECE-skolan avser även att retroaktivt skanna in samtliga äldre KTH-publikationer, för att öka tillgängligheten. Akademiskt Resurscentrum, ARC För att öka studenternas möjligheter och motivation till effektivare studier som leder till examen utvecklar ECE-skolan ett akademiskt resurscentrum, ett ARC. Det övergripande syftet med ett ARC på KTH är att förbättra kvaliteten på studierna och öka trivseln för studenterna. I förlängningen leder detta till en högre genomströmning. Ett ARC kan bestå av språkverkstad, sökverkstad, IKT-verkstad, mattestöd, karriärstöd med mera. Den huvudsakliga målgruppen är studenter, men ett ARC kan också till exempel erbjuda pedagogisk handledning till lärare som vill skapa digitala lärobjekt eller utveckla sin kompetens inom nätbaserat lärande. Tanken är att etablera ett ARC fysiskt på en tydlig och attraktiv plats i eller i anslutning till huvudbiblioteket. Från ett sådant kraftcentrum kan sedan verksamheten bedrivas både centralt och på ett distribuerat sätt, såväl på nätet som på andra fysiska platser inom KTH. Utbildning ECE-skolan utvecklar och bedriver utbildning inom teknikvetenskaplig kommunikation och lärande för såväl KTH:s personal som studenter och externa aktörer. I ett teknikintensivt samhälle måste alla medborgare ha en grundläggande teknisk bildning för att aktivt kunna delta i samhällslivet. En växande andel personer måste dessutom ha en djupare utbildning tekniker, ingenjörer, tekniklärare och andra för att tillgodose industrins och servicesektorns framtida behov. Den moderna tekniken är komplex och utvecklingstakten är hög. KTH ska därför engagera sig i teknikvetenskapligt lärande. Det är inom KTH kunskapen om den moderna tekniken finns. 6

7 Till detta bidrar ECE-skolan primärt genom utbildning om lärande för högskolepedagoger och lärare på grund- och gymnasieskolan. Högskolepedagogik Den högskolepedagogiska verksamheten utvecklar KTH:s pedagogiska kvalitet på sina utbildningar. För att nå målet i KTH:s utvecklingsplan , att alla lärare vid KTH har högskolepedagogisk utbildning behövs stora utbildningsinsatser. Dagens väl fungerande och grundläggande högskolepedagogiska utbildning samt kurser i handledning på olika nivåer bör byggas ut för att möta ökad efterfrågan. En kompetensförstärkning inom det högskolepedagogiska området görs genom strategisk rekrytering, såväl nationellt som internationellt. Verksamheten utökas också genom att ge möjlighet till fördjupning eller breddning av den didaktiska kompetensen. Tekniklärarutbildningen Under förutsättning att KTH får examinationsrätt påbörjar hösten 2012 de första 30 studenterna sin ämneslärarutbildning för lärare för grundskolans årskurser 7 9 att vid KTH. År 2015 har studentantalet fördubblats. Utbildningsprogrammet ska bedrivas i samarbete med SU, som erbjuder studenterna läser övriga undervisningsämnen och delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan. Programmet samverkar med CL om verksamhetsförlagd utbildning och visst utbildningsinnehåll. I dag ger KTH kurser för blivande lärare som är antagna vid Stockholms universitet. Utbildningarna inriktar sig på alla nivåer: grundlärare, ämneslärare, gymnasielärare och specialpedagoger. Denna verksamhet ska utvecklas. I framtiden ska KTH ta emot lärarstudenter även från andra universitet och högskolor i regionen som saknar egen teknikkompetens. Legitimation för lärare kommer att införas under Detta innebär att behovet av fortbildning kommer att öka kraftigt de närmaste åren. I denna verksamhet skall KTH vara en viktig aktör för att stärka tekniklärarnas kompetens. Redan idag finns vidareutbildningskurser i teknik knutna till Vetenskapens hus. Denna verksamhet ska utvecklas för att kunna ta emot fler deltagare. Vetenskapens hus ansvarar under för ett stort teknikfortbildningsprojekt som omfattar totalt ungefär 1000 lärare och annan skolpersonal i Stockholms län. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden. Flera kurser som utvecklas i det projektet kommer senare att bli återkommande fortbildningskurser eller ingå i ämneslärarprogrammet. 7

8 Högskolepedagogisk kompetensresurs ECE-skolan medverkar i EAE, en utvärdering av KTH:s utbildningsprogram. Detta arbete utgör grunden för ECE-skolan fortsatta arbete med handlingsplaner för kvalitetshöjande åtgärder. ECE-skolan erbjuder också högskolepedagogiska kompetensresurser i projekt som initieras av högskolans ledning, skolor, program eller institutioner. Speciellt ges stöd inom arbetet med utveckling, implementering och utvärdering av policies och processer inom högskolan som har betydelse för utbildningens villkor. Karriärutveckling 2014 kommer karriärrådgivning som stödjer arbetslivsanknytning att vara integrerat i alla utbildningsprogram på KTH. Studenterna ges möjlighet och verktyg att själva följa sin utveckling när det gäller att komma in i studierna, få förståelse för sin framtida yrkesroll och ta steget ut i arbetslivet. ECE-skolan erbjuder kursmoment och moduler som programmen kan använda för att karriärutvecklingen ska bli en del av den yrkesförberedande utbildningen. Språk och kommunikation Goda språkfärdigheter i såväl modersmål som främmande språk är grundläggande för framgångsrika studier, undervisning och forskning. Förbättrad språklig kompetens är också en av förutsättningarna för att KTH ska kunna nå det uppställda målet att bli ett mer aktivt och internationellt mer attraktivt flerspråkigt universitet i världsklass. ECE-skolan genomför ett stort antal språkkurser inom grund- och forskarutbildningen, inom ämnena svenska, teknisk engelska/tyska/franska/spanska, samt italienska, japanska, kinesiska, retorik och vetenskapligt skrivande. Efterfrågan på kurserna är stor och ambitionen är att kunna möta behoven genom att erbjuda adekvata språkkurser i tillräcklig omfattning. ECE-skolan ansvarar för att implementera KTH:s språkpolicy. Skolan ska också verka för att stödet för språkinlärning, språkutveckling och språkanvändning vid KTH förbättras. Ämnessökning och informationskompetens Kunskap om informationssökning och referenshantering är centrala delar av varje students och forskares undersöknings- och publiceringsverksamhet. Målet för utbildningarna inom Ämnessökning är att alla studenter på KTH ska förstå var och hur man hittar den mest relevanta informationen och hur man hanterar informationen på ett yrkesmässigt sätt, vilket inkluderar kännedom om källkritik och referenshantering. De olika typerna av kurser eller undervisningsinsatser fördelas på flera tillfällen under studietiden: introduktioner under årskurs 1, specifika ämnesinriktade kurser under senare årskurser och mer avancerade kurser på doktorandnivå. Den nya ECE-skolan ger förbättrade möjligheter att utöka kursutbudet till att även inkludera publiceringsstrategier, citeringsanalys och bibliometri, vetenskapligt skrivande och annat forskarstöd vid författande och publicering av forskningsresultat. 8

9 Nätbaserat lärande Lärosäten som profilerat sig inom nätbaserad utbildning har ofta haft fokus på distansutbildning. Möjligheterna att kunna ge utbildning av hög kvalitet på distans har medverkat till en för området positiv utveckling av såväl teknisk som pedagogisk karaktär. Studenter efterfrågar idag mer flexibel utbildning, med utgångspunkt från sina behov, samtidigt som behovet av goda möjligheter att kunna erbjuda distansutbildning med hög kvalitet finns kvar. Området nätbaserat lärande skapar också en möjlighet att stärka campusförlagda aktiviteter. IKT-pedagogik innebär inte att alla möten skall ske virtuellt utan handlar även om nya användningsområden inom klassisk undervisning i det fysiska rummet. En stor del av KTH:s kursutbud ska kunna erbjudas med alternativa distributionsformer och med de användarverktyg och det administrativa stöd som ECE-skolan bidrar till att tillhandahålla. Forskning ECE-skolan ska etablera en samlad forskningsplattform och miljö inom teknikvetenskaplig kommunikation och lärande. Idag finns mindre forskningsmiljöer inom området, spridda på olika KTH-skolor. KTH skall senast 2014 ha en nationellt erkänd forskningsplattform för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande med en undervisande och forskande fakultet. ECE-skolans egna forskare och lärare kombineras med delade tjänster inom KTH eller andra lärosäten för att få den önskade kopplingen mellan ECE-skolan och andra forskningsmiljöer. ECE-skolan kommer att bedriva forskning om teknikvetenskapligt lärande i vid bemärkelse. I hela samhället sker tekniskt lärande i olika former: från grundskolans teknikämne och universitetens ingenjörsutbildningar till tekniskt yrkeskunnande. Forskningens mål är att i förlängningen höja kvaliteten på teknikutbildningar på alla nivåer och därigenom stärka Sverige som tekniknation. Nedan följer några aktuella forskningsområden inom Teknikvetenskaplig kommunikation och lärande som ECEskolan kan komma att bedriva forskning inom. Engineering education Den högskolepedagogiska forskningens fokus är att utveckla och kvalitetssäkra ingenjörsutbildningarna vid KTH på programnivå, samt etablera KTH i en ledande position inom området Engineering education. Inom de närmaste åren disputerar minst två doktorander inom teknikvetenskapligt lärande med inriktning mot Engineering education. För snabb uppbyggnad av en första handledningskompetens rekryteras en gästprofessor. ECE-skolan erbjuder doktorander vid andra skolor på KTH att göra en del av sitt avhandlingsarbete inom Engineering education. 9

10 Technology education Innehållet i teknikämnet i skolan har varierat historiskt och haft en mycket stor spännvidd där allt från hantverkskunnande till ingenjörskunnande samsas under ett och samma tak. Det finns ingen entydig akademisk motsvarighet till ämnet, ännu, vilket anses vara ett av teknikämnets stora problem. Inom denna del av ECEskolans forskning ställs frågor om varifrån ämnet har kommit och vart det är på väg där målet är att ge ämnet sin akademiska plats. Inom detta område finns stora möjligheter att samverka med teknikfilosofi samt teknik- och vetenskapshistoria vid KTH. Inom de närmaste åren kommer det disputera 1-2 doktorer och avdelningen kommer att ha en docent. Undervisning och lärande i teknikämnet och ingenjörsvetenskaperna Detta forskningsområde handlar om tekniklärandets villkor och möjligheter. Forskningen förväntas svara på frågor som; Vad lär sig elever när de undervisas i teknik? Kräver teknik andra metoder jämfört med exempelvis naturvetenskap? Här gäller det att både utveckla och utpröva modeller för teknikvetenskapligt lärande. Området sträcker sig över hela spannet av undervisningsformer, från förskola upp till högskoleundervisning. Här finns goda möjligheter till samordning med teknikdidaktiska och NV-didaktiska forskningsgrupper runt om i landet. Inom detta område har skolan en gästprofessor inom området som har fokus på teknikdidaktik för de lägre åldrarna. En högre tjänst ska tillsättas också med fokus mot högskoledidaktik. Fyra doktorander förväntas disputera inom de närmaste åren inom områden som undervisning och lärande i teknik, enquiry based learning och learning studies. För att stärka detta område knyts en internationellt erkänd gästprofessor till forskningsmiljön. Kommunikation och lärande ECE-skolan ska bedriva forskning i gränslandet mellan kommunikation och lärande. Frågeställningar att forska kring är exempelvis: Hur påverkar kommunikation lärandet? Hur betydelsefull är lärandeprocessen när man kommunicerar? Ett första område att beforska är hur väl kommunikationen fungerar i projekt vars syfte är att stimulera ungdomar till ett ökat intresse för naturvetenskap och teknik. Verksamheten vid Vetenskapens Hus fungerar som ett mycket bra forskningsobjekt där det finns möjlighet att studera elevers beteende efter att ha varit i kontakt med naturvetenskap och/eller teknik där det sker lärande och kommunikation. Inom de närmaste åren inrättas ett lektorat och flera doktorandprojekt genomförs inom området. Informationsvetenskap Forskningsområdet informationsvetenskap på ECE-skolan syftar till att öka förståelsen för tekniska och sociala aspekter på organisation och kommunikation av strukturerad information, särskilt sådan information som rör material som är relevant för bibliotek och utbildning. Forskningsresultaten kan exempelvis användas till att förenkla återanvändningen av biblioteksmaterial i utbildningssammanhang och att förbättra kvaliten i olika former av databassökningar. 10

11 Bibliometri och vetenskaplig publicering Det har på senare år blivit alltmer viktigt att forskning skall synliggöras och mätas. För att mäta forskning har olika metoder utvecklats för att bl. a. mäta antal citeringar. Bibliometri och publiceringsanalys är därför ett prioriterat område för KTH. ECE-skolan ska bygga upp en verksamhet inom bibliometri som skall täcka KTH:s behov av analys och dessutom satsa på utbildning och forskning inom området. Bibliometrisk forskning är kvantitativa studier om vetenskaplig kommunikation. Med bibliometriska metoder kan man kartägga och beskriva synlighet, inflytande och forskningssamarbete. Den vanligaste indikatorn man använder för bibliometri är citeringar eftersom man antar att de flesta forskningsrön förr eller senare publiceras som artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter och där läses av andra forskare som senare citerar artiklarna i sina efterföljande artiklar. Ju fler citeringar en artikel får, desto större genomslag (impact) kan den antas ha fått. En viktig inriktning för den bibliometriska forskningen är metodanalys och metodutveckling. Detta innebär att analysera de matematisk/statistiska egenskaperna hos de bibliometriska indikatorerna och deras frekvensfördelningar. Forskning inom vetenskaplig kommunikation innehåller även analys som inte direkt bygger på bibliometriska metoder, såsom analys av nya publiceringsmönster, nya sätt att utforma refereegranskning samt nya publiceringskanaler. Tillämpad språkvetenskap Forskning i tillämpad språkvetenskap inom området LSP, Language for Special Purposes ska initieras och möjligheterna att söka intern och extern finansiering undersökas. I planerna ingår också att ta initiativ till samarbetsprojekt med andra delar av KTH samt med externa parter. Nätbaserat lärande Uppbyggnad av en forskningsmiljö kring intressanta ansatser inom nätbaserat lärande kan utvecklas i samverkan med CSC-skolan. Ett exempel på frågeställning i detta sammanhang är hur framgångsrika pedagogiska och dramaturgiska modeller och metoder som används i dataspelens miljöer bättre kan utnyttjas inom högskolans lärande. Ett annat exempel på forskningsområde är nätcoaching, som KTH bedrivit framgångsrik och uppmärksammad verksamhet kring. ECE-skolan ser också möjligheter att i samverkan med andra skolor bedriva forskning inom området IKT som stöd för undervisning och lärande. Samverkan Samverkan är en uppgift som i dag skall genomsyra alla högskolans verksamheter, oavsett om vi talar om utbildning eller forskning. ECE-skolan samverkar med till exempel ungdomsskolan, företag, offentlig sektor och övriga universitet och högskolor. KTH Education KTH har ambitionen att utgöra det självklara första valet för kompetensutveckling av yrkesverksamma ingenjörer, arkitekter och andra inom KTH:s ämnesområden. 11

12 KTH Education:s verksamhet är indelad i tre affärsområden: företagsinterna uppdragsutbildningar, öppen uppdragsutbildning och vidareutbildning. KTH Education:s uppdragsutbildning skall vara synonymt med utbildning som ett strategiskt ledningsinstrument för företag och organisationer. ECE-skolan är programskola för all vidareutbildning vid KTH och har därmed ansvar för utbudet av anslagsfinansierade kurser som vänder sig till enskilda individer. KTH Education:s verksamhet sammanför forskare och verksamheter på KTH med yrkesverksamma och är därigenom en viktig del av KTH:s ansikte utåt. För att uppnå de mål som satts upp i KTH:s utvecklingsplan kommer denna verksamhet att expanderas kraftigt de närmaste åren. Vetenskapens hus I ECE-skolans uppdrag ingår att utgöra en kontakt mellan KTH och regionens gymnasieskolor. Detta kan bland annat innebära att KTH-forskare är mentorer för gymnasieskolor eller att gymnasieelever kan gå kurser eller göra projektarbeten på KTH:s skolor. ECE-skolan är också värdskola för verksamheten vid Vetenskapens hus som drivs i samverkan med Stockholms universitet. Vetenskapens Hus ska vara det ledande regionala centret där ungdomsskolan möter högskola, universitet och industri genom naturvetenskap och teknik. En plats där ungdomar, deras lärare och kunniga handledare möts och diskuterar experiment, problem och frågeställningar om teknik och naturvetenskap. Vetenskapens Hus ska även ge unga en bild av möjliga karriärvägar inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Om tre år bör alla skolungdomar i regionen ha besökt Vetenskapens Hus någon gång under sin skoltid. Open Access Alla forskare vid KTH bör sträva efter att publicera sin forskning fritt tillgängligt, antingen i Open Accesstidskrifter, eller genom parallellpublicering i DiVA. För att underlätta för forskarna och övrig berörd personal att följa KTH:s riktlinjer för Open Access är det ECE-skolans uppgift att informera om Open Access, ge praktisk hjälp vid parallellpublicering samt att bistå vid tolkning av förlagens regler för parallellpublicering. Genom publicering i Open Access-tidskrifter eller parallellpublicering ökar också tillgängligheten till forskningsinformation för industri och samhälle. Öppna lärresurser, OER Tillväxten av öppna lärresurser av god kvalitet är stor och det finns idag en rad mer eller mindre specialiserade arkiv som försöker att finna former för återvinning på en avancerad nivå. Genom utveckling och forskning av metadatatillämpning utvecklas former för återvinning av lärresurser och säker lagring av KTH-producerat material. Härigenom skapas också en marknadsplats med en tydlig avsändare, nämligen KTH. Förutom att vara ett stöd i lärandeprocessen ökar också KTH:s attraktionskraft genom en plan för att i samverkan med övriga skolor producera, utveckla former för och tillgängliggöra KTH:s egna lärresurser med säker lagring. Bibliometrisk uppdragsverksamhet och nationellt bibliometriskt centrum ECE-skolan har för avsikt att bygga upp ett bibliometriskt centrum som både tjänar KTH:s interna behov samt 12

13 åtar sig uppdrag av övriga lärosäten. Sveriges universitet och högskolor efterfrågar bibliometriska analyser, både för lokala modeller för fördelning av medel och för strategisk organisationsutveckling. Målet är att KTH:s bibliometriska center skall erbjuda bibliometriska analyser till andra svenska lärosäten. Den framtida fakulteten Akademisk progression En strategisk plan för uppbyggnad av akademisk miljö för ECE-skolans verksamheter utvecklas under 2011, med tillhörande analys av konsekvenser för tjänstestrukturen inom respektive verksamhet. ECE-skolans fakultet ges stöd till högskolepedagogisk och vetenskaplig kompetensutveckling och meritering. Kompetensförsörjning av ECE- skolan ECE Skolan skall arbeta aktivt för att utveckla vetenskaplig och pedagogisk kompetens och erbjuda karriärmöjligheter för både lärare och forskare. Målet är att skolan inom några år ska ha byggt upp en akademisk miljö med en kritisk massa av seniora forskare. Forskarutbildningsämnen har inrättats för strategiskt utvalda verksamheter som ska bygga upp en egen forskningsmiljö. Forskarutbildning av egna adjunkter Samtliga ECE-lärare ska ha högskolepedagogisk utbildning och befintliga adjunkter ska när så är möjligt erbjudas att gå forskarutbildning inom ramen för sin verksamhet. Minst två adjunkter påbörjar forskarutbildning. Verksamhetsanknytning Anknytning till övriga skolor på KTH förstärks genom en mekanism för att på deltid knyta till sig lärare ur KTHs fakultet i ECE-skolans utbildning och forskning. Mångfald och genus Bilden av teknik i allmänhet i Sverige har förändrats, genom gemensamma insatser av de tekniska högskolorna och näringslivet. KTH har varit drivande i detta förändringsarbete. Teknik framstår som ett område som är avgörande för mänsklighetens framtid, och som erbjuder stora möjligheter och utmaningar för män och kvinnor. Begreppet teknik har också breddats och även aspekter av till exempel vård, livsvetenskap, samhällsplanering, ekonomi betraktas som teknik i samhället i stort. 13

14 Tack vare ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete är KTH en arbetsplats som erbjuder kvinnor och män, oberoende av etnicitet, religion, social bakgrund, funktionshinder eller sexualitet, en god arbetsmiljö och lika möjligheter till karriär. ECE strävar efter att ha en fakultet med en jämställd sammansättning, med ett stort inslag av personer med grundutbildning och forskarutbildning från andra universitet, och från många olika delar av världen. Fakulteten utgör nätverk där vägen är kort mellan personer från olika discipliner, och med olika kompetenser. Dessa nätverk skapas och underhålls bland annat genom ett kontinuerligt och medvetet arbete med karriärutveckling som fakulteten deltar i, som elev eller adept, eller som mentor eller lärare. Alla yngre fakultetsmedlemmar förs på så sätt in i fakulteten och får tillgång till de kontakter och den information de behöver för att realisera sina visioner. De får också en kunskap om hela KTH som möjliggör nya sant tvärvetenskapliga initiativ. Rekryteringen av studenter till KTHs utbildningar har närmat sig en jämn könsfördelning inom alla delområden. Ansträngningar att rekrytera studenter av underrepresenterat kön motsvaras av en kunskap och förståelse hos lärare och ledning om praktiska jämställdhetsfrågor. Studenter utbildas för att arbeta i ett näringsliv som vill vara jämställt, och utbildningen präglas av detta. Det är en stor styrka att ECE i sin fakultet har tillgång till personer som har erfarenheter och tidigare karriärer från stora delar av världen. Denna mångfald utnyttjas även i KTHs ledningsfunktioner genom att sammansättningen av de som innehar ledningsuppdrag på olika nivåer motsvarar sammansättningen av fakulteten som helhet. Genom att ny fakultet i mån av behov erbjuds träning i svenska språket, och att KTHs förvaltning och ledning har gjorts sant tvåspråkig, har tidigare hinder för detta undanröjts. ECE skolan bidrar aktivt till att KTH.s studenter är efterfrågade på arbetsmarknaden, lika mycket oavsett etnicitet, religion, social bakgrund, funktionshinder, sexuell läggning, eller kön. 2 Infrastruktur Den virtuella infrastrukturen En utvecklad virtuell infrastruktur ger stöd för att stärka och förbättra existerande processer och är samtidigt en nödvändig förutsättning för att verksamhet inom en rad områden ska kunna genomföras genom att fungera som mötesplats och supportfunktion. En utbyggd och väl utvecklad infrastruktur ger också goda möjligheter att visa upp och visualisera verksamhet som är angelägen att kommunicera till omvärlden. Inom ramen för Virtuellt campus fortsätter utvecklingen av KTH Social. Information från KTH:s olika system visas upp i olika kontext ur användarens synvinkel. Vid lansering omfattade systemet grundläggande funktioner som sociala kurswebbar, mötesplatser som öppnar upp kommunikationen mellan lärare och studenter samt integration mellan olika system via snabbmeny. Nästa utvecklingssteg har fokus på att öka användningen av 2 text anpassad efter FFA visionsdokument

15 KTH Social, att öka genomströmningen inom KTH:s utbildningar och därefter fortsatt utveckling och integration av specifika funktioner stödja studenter och lärare i deras vardag i utbildningsprocesserna. Distanskommunikation Möten på distans, oavsett om det rör sig om projektmöten, spontana möten eller en undervisnings- eller handledningssituation, skapar förutsättningar för större effektivitet och nya möjligheter till kollaborativa arbetsformer. Vidareutveckling av infrastruktur, stöd och tjänster inom området är därför ett prioriterat område för ECE-skolan. Utveckling sker i samverkan mellan såväl Virtuellt campus som CSC-skolans visualiseringscenter (VIC) och Medieteknik. 15

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd: för utbildning och forskning vid Inledning :s vision, mål och strategi för utbildning och forskning (hädanefter benämnd VMS-A3 ) beskriver vision och mål för akademins kärnverksamhet utbildning och forskning

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Vision & mål

Vision & mål Universitetsbiblioteket Lärande- och resurscentrum Vision & mål 2011-2014 2011-03-14 INNEHÅLL Förord... 3 Vision... 4 Övergripande mål... 4 Delmål för universitetsbiblioteket... 5 Medier... 5 Undervisning

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Bakgrund och inledning Högskolan Dalarnas styrelse fastställde i december 2014 en vision för Högskolan. Visionen är inte tidsatt

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka. Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.se Fakta om Botkyrka 87 600 innevånare 22 kommunala grundskolor

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap BESLUT 2010-12- 02 KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER Inledning Linnéuniversitetet etablerades 2010-01- 01, och under våren 2010 har bl.a. Linnéuniver-

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Verksamhetsplan 2017 KTH biblioteket

Verksamhetsplan 2017 KTH biblioteket VERKSAMHETSPLAN 2017 Skapat av KTH bibliotekets ledningsgrupp Verksamhetsplan 2017 KTH biblioteket 1 (9) Inledning Utgångspunkten för detta dokument är KTH:s visionsarbete och ECE-skolans utvecklingsplan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Verksamhetsplan för Biblioteket

Verksamhetsplan för Biblioteket Högskolan i Borås Dnr: 815-15 Verksamhetsstöd Bibliotek Svante Kristensson Verksamhetsplan för Biblioteket 2016-2018 Verksamhetsplanen för biblioteket baseras på styrdokumentet Verksamhetsplan 2016-2018

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander

Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander Bakgrund och mål Bibliotekets mål är att erbjuda studenter och doktorander kurser i informationssökning som följer högskolelagens

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

Strategisk plan för Språk- och litteraturcentrum

Strategisk plan för Språk- och litteraturcentrum Strategisk plan för Språk- och litteraturcentrum 2015 2017 Språk- och litteraturcentrums (SOLs) strategiska plan är en fördjupning och konkretisering av de planer som tagits fram av Lunds universitet (LU)

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Så stärker vi forskningen

Så stärker vi forskningen Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR VETENSKAPENS HUS, 2013-2016 Bakgrund Vetenskapens Hus startades år 2002 som ett samarbetsprojekt mellan KTH och Stockholms universitet. En av de främsta drivkrafterna

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten

Naturvetenskapliga fakulteten HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2015-10-29 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen

Läs mer

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Ur Verksamhetsmål, uppdrag och budget för år 2015: Bibliotekschef Bibliotekschefen ansvarar för att bibliotekets verksamhet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Ji Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting 2011-09- 2 0 DnrV2011-0599 Doss 16 Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Stockholms läns landsting

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM)

Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM) Området för humaniora och teologi Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM) 1. Identifikation Programmets namn Masterprogram i

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

HELA VÄRLDEN BÖRJAR I SKOLAN. Utvecklingsplan för frivilliga skolformer i Lunds kommun

HELA VÄRLDEN BÖRJAR I SKOLAN. Utvecklingsplan för frivilliga skolformer i Lunds kommun HELA VÄRLDEN BÖRJAR I SKOLAN Utvecklingsplan för frivilliga skolformer i Lunds kommun Mal Utvecklingsplanens syfte Den kommunala skolan är en verksamhet som är starkt styrd av statliga lagar, förordningar

Läs mer

Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor

Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor RIKTLINJE Gäller från och med 2014-01-01 Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor Gäller från och med 1 april 2014. Beslutad av fakultetsrådet (protokoll nr 2/2014) I denna riktlinje finns

Läs mer

Inventering med avseende på kompetens vad gäller examensrättsansökningar T-inst. Bil 24:8

Inventering med avseende på kompetens vad gäller examensrättsansökningar T-inst. Bil 24:8 Inventering med avseende på kompetens vad gäller examensrättsansökningar T-inst. Bil 24:8 Grundläggande utbildningsvetenskaplig kompetens (de 8 först uppräknade kurserna är utredningens förslag därefter

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Gemensamma förvaltningen DATUM: 2015-10-30 BESLUTAD AV: Universitetsdirektören KONTAKTPERSON: Johan Johansson GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN Mål 1 för 2016 2018

Läs mer

Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande

Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande Programmet omfattar med sina 60 hp - en metodkurs Forsknings- och utvecklingsarbete i skolan (15 hp) - teorikurser

Läs mer

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015/16. Institutionen för Ekonomi och Samhälle DATUM: BESLUTAD AV: Birgit Karlsson

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015/16. Institutionen för Ekonomi och Samhälle DATUM: BESLUTAD AV: Birgit Karlsson HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015/16 Institutionen för Ekonomi och Samhälle DATUM: 150910 BESLUTAD AV: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål för

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

1. Meriteringsmodellen

1. Meriteringsmodellen Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå

Läs mer

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Utbildningsplan för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teacher Education Programme for Secondary School and Upper Secondary

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Program för internationalisering

Program för internationalisering Dnr UFV 2015/280 Program för internationalisering Fastställt av konsistoriet 2015-11-12 Innehåll 1. Inledning 3 2. Förutsättningar för framgång 3 3. Världsledande forskning 4 3.1 Stärka Uppsala universitets

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Master i turism, 120 hp

Master i turism, 120 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Master i turism, 120 hp Master in Tourism, 120 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer STUAA Avancerad Miun 2006/1873 Högskolepoäng

Läs mer

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå 1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Programmets namn: Kompletterande pedagogisk utbildning Antal högskolepoäng: 90 Nivå: Avancerad Programkod: LAKPN/2ÄGY, LAKPN/3Ä79,

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9 ska studenten

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9 ska studenten Utbildningsplan Kompletterande pedagogisk utbildning Bridging Teacher Education Programme 90,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT17. Utbildningens mål Efterfrågan på lärare med

Läs mer

Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan

Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor Mångfaldspolicy och mångfaldsplan Denna plan är fastställd av KTHs styrelse i september 2003. Den är framtagen i samarbete med arbetstagar- och studentrepresentanter.

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning NLU

Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning NLU Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2017-2019 NLU 2017-02-09 Dnr: ST 2016/4704-1.1 Verksamhetsplan NLU 2017-2019 A. Kompetensförsörjning I. Vetenskaplig kompetens Målsättning: NLU ska genom

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Innehåll. Verksamhetsplan NMS Nulägesbeskrivning - några utgångspunkter 2. Verksamheter 2012

Innehåll. Verksamhetsplan NMS Nulägesbeskrivning - några utgångspunkter 2. Verksamheter 2012 Verksamhetsplan NMS 2012 Innehåll Nulägesbeskrivning - några utgångspunkter 2 Verksamheter 2012 A. Utbildning 3 B. Forskning och forskarutbildning 4 C. Samverkan 4 D. Lärandemiljö och arbetsmiljö 5 E.

Läs mer