ECE-SKOLAN. Utvecklingsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ECE-SKOLAN. Utvecklingsplan 2011-2014 2011-03-17"

Transkript

1 ECE-SKOLAN Utvecklingsplan

2 Innehåll Det moderna biblioteket och morgondagens lärande... 4 En mötesplats för kommunikation och lärande... 5 Informationsförsörjning... 5 Personlig service... 5 Fysisk infrastruktur och digital närvaro... 6 Vetenskaplig publicering vid KTH... 6 Akademiskt Resurscentrum, ARC... 6 Utbildning... 6 Högskolepedagogik... 7 Tekniklärarutbildningen... 7 Högskolepedagogisk kompetensresurs... 8 Karriärutveckling... 8 Språk och kommunikation... 8 Ämnessökning och informationskompetens... 8 Nätbaserat lärande... 9 Forskning... 9 Engineering education... 9 Technology education Undervisning och lärande i teknikämnet och ingenjörsvetenskaperna Kommunikation och lärande Informationsvetenskap Bibliometri och vetenskaplig publicering Tillämpad språkvetenskap Nätbaserat lärande Samverkan KTH Education Vetenskapens hus Open Access Öppna lärresurser, OER

3 Bibliometrisk uppdragsverksamhet och nationellt bibliometriskt centrum Den framtida fakulteten Akademisk progression Forskarutbildning av egna adjunkter Mångfald och genus Infrastruktur Den virtuella infrastrukturen Distanskommunikation

4 Det moderna biblioteket och morgondagens lärande ECE-skolan är en naturlig del av den pedagogiska utvecklingen, forskningen och lärandet vid KTH. ECE-skolan ska bedriva egen utbildning och forskning och ge stöd för såväl utbildning som forskning inom de andra skolorna vid KTH. Det moderna biblioteket och morgondagens lärande är själva utgångspunkten för bildandet av ECE-skolan. Biblioteket erbjuder i sin kärnverksamhet en rad kvalificerade stödprocesser för forskning och utbildning, med utgångspunkt i bibliotekets huvudprocess vetenskaplig informationsförsörjning. Biblioteket uppfattas som akademiens kärna en både fysisk och virtuell mötesplats där studenter, lärare och forskare får fri tillgång till kunskap och information. Det moderna biblioteket ska, med alla sina olika aktiviteter, vara en naturlig första kontaktpunkt för alla som besöker KTH. Genom att samla stödprocesser i ECE-skolan och utöka såväl den fysiska som virtuella tillgängligheten av bibliotekets resurser har KTH lagt grunden för utvecklingen av det moderna biblioteket. Morgondagens lärande syftar på ECE-skolans uppdrag att stödja och effektivisera undervisningen vid KTH:s skolor samt att ansvara för att bygga upp en förstklassig tekniklärarutbildning för grundskolans högstadium. ECE-skolan ska aktivt delta i utvärderingen av KTH:s utbildningar och ha en drivande roll i förbättringen av utbildningarna och lärandesituationerna. En av hörnstenarna är att utveckla lärarrollen och kompetensen hos KTH:s lärare. Lärandesituationen kan också utvecklas genom metodutveckling inom distans- och nätundervisning, coachning på nätet och ett förstärkt IKT-stöd. All verksamhet vid ECE-skolan ska vila på akademisk grund. Skolans forskning ska ske inom området Teknikvetenskaplig kommunikation och lärande. Uppbyggnaden av verksamheten görs genom att anställa egna forskare men också genom att dela tjänster med övriga KTH:s skolor och andra universitet. Att knyta an till etablerade forskningsmiljöer är ett effektivt sätt att lägga grunden för egen forskning vid ECE-skolan samtidigt som resultaten från dessa miljöer snabbt tillvaratas i KTH:s verksamhet. Samverkan är idag en integrerad del av forskning och utbildning vid ett universitet. ECE-skolan har genom sin mångfacetterade verksamhet en omfattande samverkan med ungdomsskolan, näringsliv, samhälle och andra universitet. En utveckling av denna samverkan sker genom samarbetsprojekt, nätundervisning och andra nättjänster. De närmaste årens utveckling kommer att bli viktiga, inte bara för utvecklingen inom ECE-skolan utan för hela KTH. Mats Herder Skolchef ECE 4

5 En mötesplats för kommunikation och lärande Det moderna, vetenskapliga biblioteket är i ständig utveckling och förändring. Den ökande mängden elektroniska resurser och det föränderliga medielandskapet ställer nya krav på arbetssätt och teknikanvändning. En attraktiv och stimulerande fysisk mötesplats ska samverka med den nätbaserade arenan. Tillsammans bildar de morgondagens bibliotek, en tät och arbetsintensiv miljö där studenter, lärare, forskare, näringsliv och samhälle kan mötas och utvecklas. Informationsförsörjning Bibliotekets huvudprocess är vetenskaplig informationsförsörjning. Det övergripande målet med verksamheten är att varje student, lärare och forskare på KTH ska ha tillgång till den information de behöver för att på bästa sätt klara sina studier, sitt arbete eller sin forskning. Biblioteket förvärvar, ordnar, skapar tillgång till och ger guidning in i informationsmängderna. Detta gäller såväl det fysiska som det elektroniska materialet. Studier visar att det finns en stark korrelation mellan en högskolas investeringar i och användande av e-resurser och lärosätets vetenskapliga framgångar 1. Det är därför mycket angeläget att satsa på såväl tekniskt som pedagogiskt stöd för att underlätta användningen av och öka kunskapen om e-resurser på KTH. Medieutbudet blir allt mer komplext och omfattas av en mängd varianter av avtal och villkor. Användarnas behov av guidning och vägledning är därför större än någonsin. Biblioteket ska utveckla den pedagogiska verksamheten, både inom grundutbildningen och för doktorander, samt erbjuda nya webbtjänster och avancerade verktyg för sökning och återvinning av information, inklusive tjänster för smartphones, tablets och andra mobila enheter. Personlig service Biblioteket ska erbjuda attraktiva, lättanvända och enkelt tillgängliga tjänster. Då krävs en kontinuerlig dialog med bibliotekets användare och ett kvalitetsarbete med ständiga förbättringar. Det personliga mötet i låne- och informationsdiskar och möten via telefon, e-post, chatt och sociala medier är avgörande för hur biblioteket uppfattas. Arbetet är ofta komplext och ställer höga krav på förmågan att hantera olika situationer, personer och frågeställningar. Det finns ett behov av att öka medvetenheten om bemötandefrågor och att fokusera på kompetensutveckling och intern kompetensöverföring. För att bibliotekets tjänster ska vara relevanta för KTH:s övriga skolor och utvecklas i en riktning som är användarorienterad bör det också finnas en väl utbyggd kontaktorganisation. Varje lärare och forskare på KTH 1 Research Information Network. E-journals: their use, value and impact. London: Research Information Network;

6 ska kunna ha en personlig kontakt för dialog om mediaförvärv, publiceringsstöd, pedagogiska insatser för informationskompetens eller andra biblioteksrelaterade frågor. Fysisk infrastruktur och digital närvaro Bibliotekets lokaler har många funktioner utöver att innehålla fysiska media. Biblioteket är även en social mötesplats och ska bereda plats för diskussioner, utställningar, café, studieverkstäder etc. Samtidigt ökar behovet av lärosalar, grupprum och studieplatser i och med att verksamheten breddas och fördjupas. Den stora mängden elektroniska media ska exponeras tydligare i det fysiska rummet med hjälp av datorer, pekplattor, projektioner eller på andra sätt. Lokalerna ska vara attraktiva, välkomnande och också mer tillgängliga med ett ökat öppethållande på kvällar och helger. Vetenskaplig publicering vid KTH Det har blivit alltmer viktigt att forskning skall synliggöras och mätas. KTH har på ett helt annat sätt än tidigare krav på sig att motivera och kommunicera sin verksamhet. De närmaste åren planerar ECE-skolan en ökad satsning på utbildning och forskning inom Informationsvetenskap etablering av ett nationellt bibliometriskt centrum, ett ökat stöd för Open Access- och parallellpublicering, en utveckling av KTH:s publikationsdatabas DiVA samt kartläggning av förutsättningarna för att skapa KTH University Press. ECE-skolan avser även att retroaktivt skanna in samtliga äldre KTH-publikationer, för att öka tillgängligheten. Akademiskt Resurscentrum, ARC För att öka studenternas möjligheter och motivation till effektivare studier som leder till examen utvecklar ECE-skolan ett akademiskt resurscentrum, ett ARC. Det övergripande syftet med ett ARC på KTH är att förbättra kvaliteten på studierna och öka trivseln för studenterna. I förlängningen leder detta till en högre genomströmning. Ett ARC kan bestå av språkverkstad, sökverkstad, IKT-verkstad, mattestöd, karriärstöd med mera. Den huvudsakliga målgruppen är studenter, men ett ARC kan också till exempel erbjuda pedagogisk handledning till lärare som vill skapa digitala lärobjekt eller utveckla sin kompetens inom nätbaserat lärande. Tanken är att etablera ett ARC fysiskt på en tydlig och attraktiv plats i eller i anslutning till huvudbiblioteket. Från ett sådant kraftcentrum kan sedan verksamheten bedrivas både centralt och på ett distribuerat sätt, såväl på nätet som på andra fysiska platser inom KTH. Utbildning ECE-skolan utvecklar och bedriver utbildning inom teknikvetenskaplig kommunikation och lärande för såväl KTH:s personal som studenter och externa aktörer. I ett teknikintensivt samhälle måste alla medborgare ha en grundläggande teknisk bildning för att aktivt kunna delta i samhällslivet. En växande andel personer måste dessutom ha en djupare utbildning tekniker, ingenjörer, tekniklärare och andra för att tillgodose industrins och servicesektorns framtida behov. Den moderna tekniken är komplex och utvecklingstakten är hög. KTH ska därför engagera sig i teknikvetenskapligt lärande. Det är inom KTH kunskapen om den moderna tekniken finns. 6

7 Till detta bidrar ECE-skolan primärt genom utbildning om lärande för högskolepedagoger och lärare på grund- och gymnasieskolan. Högskolepedagogik Den högskolepedagogiska verksamheten utvecklar KTH:s pedagogiska kvalitet på sina utbildningar. För att nå målet i KTH:s utvecklingsplan , att alla lärare vid KTH har högskolepedagogisk utbildning behövs stora utbildningsinsatser. Dagens väl fungerande och grundläggande högskolepedagogiska utbildning samt kurser i handledning på olika nivåer bör byggas ut för att möta ökad efterfrågan. En kompetensförstärkning inom det högskolepedagogiska området görs genom strategisk rekrytering, såväl nationellt som internationellt. Verksamheten utökas också genom att ge möjlighet till fördjupning eller breddning av den didaktiska kompetensen. Tekniklärarutbildningen Under förutsättning att KTH får examinationsrätt påbörjar hösten 2012 de första 30 studenterna sin ämneslärarutbildning för lärare för grundskolans årskurser 7 9 att vid KTH. År 2015 har studentantalet fördubblats. Utbildningsprogrammet ska bedrivas i samarbete med SU, som erbjuder studenterna läser övriga undervisningsämnen och delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan. Programmet samverkar med CL om verksamhetsförlagd utbildning och visst utbildningsinnehåll. I dag ger KTH kurser för blivande lärare som är antagna vid Stockholms universitet. Utbildningarna inriktar sig på alla nivåer: grundlärare, ämneslärare, gymnasielärare och specialpedagoger. Denna verksamhet ska utvecklas. I framtiden ska KTH ta emot lärarstudenter även från andra universitet och högskolor i regionen som saknar egen teknikkompetens. Legitimation för lärare kommer att införas under Detta innebär att behovet av fortbildning kommer att öka kraftigt de närmaste åren. I denna verksamhet skall KTH vara en viktig aktör för att stärka tekniklärarnas kompetens. Redan idag finns vidareutbildningskurser i teknik knutna till Vetenskapens hus. Denna verksamhet ska utvecklas för att kunna ta emot fler deltagare. Vetenskapens hus ansvarar under för ett stort teknikfortbildningsprojekt som omfattar totalt ungefär 1000 lärare och annan skolpersonal i Stockholms län. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden. Flera kurser som utvecklas i det projektet kommer senare att bli återkommande fortbildningskurser eller ingå i ämneslärarprogrammet. 7

8 Högskolepedagogisk kompetensresurs ECE-skolan medverkar i EAE, en utvärdering av KTH:s utbildningsprogram. Detta arbete utgör grunden för ECE-skolan fortsatta arbete med handlingsplaner för kvalitetshöjande åtgärder. ECE-skolan erbjuder också högskolepedagogiska kompetensresurser i projekt som initieras av högskolans ledning, skolor, program eller institutioner. Speciellt ges stöd inom arbetet med utveckling, implementering och utvärdering av policies och processer inom högskolan som har betydelse för utbildningens villkor. Karriärutveckling 2014 kommer karriärrådgivning som stödjer arbetslivsanknytning att vara integrerat i alla utbildningsprogram på KTH. Studenterna ges möjlighet och verktyg att själva följa sin utveckling när det gäller att komma in i studierna, få förståelse för sin framtida yrkesroll och ta steget ut i arbetslivet. ECE-skolan erbjuder kursmoment och moduler som programmen kan använda för att karriärutvecklingen ska bli en del av den yrkesförberedande utbildningen. Språk och kommunikation Goda språkfärdigheter i såväl modersmål som främmande språk är grundläggande för framgångsrika studier, undervisning och forskning. Förbättrad språklig kompetens är också en av förutsättningarna för att KTH ska kunna nå det uppställda målet att bli ett mer aktivt och internationellt mer attraktivt flerspråkigt universitet i världsklass. ECE-skolan genomför ett stort antal språkkurser inom grund- och forskarutbildningen, inom ämnena svenska, teknisk engelska/tyska/franska/spanska, samt italienska, japanska, kinesiska, retorik och vetenskapligt skrivande. Efterfrågan på kurserna är stor och ambitionen är att kunna möta behoven genom att erbjuda adekvata språkkurser i tillräcklig omfattning. ECE-skolan ansvarar för att implementera KTH:s språkpolicy. Skolan ska också verka för att stödet för språkinlärning, språkutveckling och språkanvändning vid KTH förbättras. Ämnessökning och informationskompetens Kunskap om informationssökning och referenshantering är centrala delar av varje students och forskares undersöknings- och publiceringsverksamhet. Målet för utbildningarna inom Ämnessökning är att alla studenter på KTH ska förstå var och hur man hittar den mest relevanta informationen och hur man hanterar informationen på ett yrkesmässigt sätt, vilket inkluderar kännedom om källkritik och referenshantering. De olika typerna av kurser eller undervisningsinsatser fördelas på flera tillfällen under studietiden: introduktioner under årskurs 1, specifika ämnesinriktade kurser under senare årskurser och mer avancerade kurser på doktorandnivå. Den nya ECE-skolan ger förbättrade möjligheter att utöka kursutbudet till att även inkludera publiceringsstrategier, citeringsanalys och bibliometri, vetenskapligt skrivande och annat forskarstöd vid författande och publicering av forskningsresultat. 8

9 Nätbaserat lärande Lärosäten som profilerat sig inom nätbaserad utbildning har ofta haft fokus på distansutbildning. Möjligheterna att kunna ge utbildning av hög kvalitet på distans har medverkat till en för området positiv utveckling av såväl teknisk som pedagogisk karaktär. Studenter efterfrågar idag mer flexibel utbildning, med utgångspunkt från sina behov, samtidigt som behovet av goda möjligheter att kunna erbjuda distansutbildning med hög kvalitet finns kvar. Området nätbaserat lärande skapar också en möjlighet att stärka campusförlagda aktiviteter. IKT-pedagogik innebär inte att alla möten skall ske virtuellt utan handlar även om nya användningsområden inom klassisk undervisning i det fysiska rummet. En stor del av KTH:s kursutbud ska kunna erbjudas med alternativa distributionsformer och med de användarverktyg och det administrativa stöd som ECE-skolan bidrar till att tillhandahålla. Forskning ECE-skolan ska etablera en samlad forskningsplattform och miljö inom teknikvetenskaplig kommunikation och lärande. Idag finns mindre forskningsmiljöer inom området, spridda på olika KTH-skolor. KTH skall senast 2014 ha en nationellt erkänd forskningsplattform för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande med en undervisande och forskande fakultet. ECE-skolans egna forskare och lärare kombineras med delade tjänster inom KTH eller andra lärosäten för att få den önskade kopplingen mellan ECE-skolan och andra forskningsmiljöer. ECE-skolan kommer att bedriva forskning om teknikvetenskapligt lärande i vid bemärkelse. I hela samhället sker tekniskt lärande i olika former: från grundskolans teknikämne och universitetens ingenjörsutbildningar till tekniskt yrkeskunnande. Forskningens mål är att i förlängningen höja kvaliteten på teknikutbildningar på alla nivåer och därigenom stärka Sverige som tekniknation. Nedan följer några aktuella forskningsområden inom Teknikvetenskaplig kommunikation och lärande som ECEskolan kan komma att bedriva forskning inom. Engineering education Den högskolepedagogiska forskningens fokus är att utveckla och kvalitetssäkra ingenjörsutbildningarna vid KTH på programnivå, samt etablera KTH i en ledande position inom området Engineering education. Inom de närmaste åren disputerar minst två doktorander inom teknikvetenskapligt lärande med inriktning mot Engineering education. För snabb uppbyggnad av en första handledningskompetens rekryteras en gästprofessor. ECE-skolan erbjuder doktorander vid andra skolor på KTH att göra en del av sitt avhandlingsarbete inom Engineering education. 9

10 Technology education Innehållet i teknikämnet i skolan har varierat historiskt och haft en mycket stor spännvidd där allt från hantverkskunnande till ingenjörskunnande samsas under ett och samma tak. Det finns ingen entydig akademisk motsvarighet till ämnet, ännu, vilket anses vara ett av teknikämnets stora problem. Inom denna del av ECEskolans forskning ställs frågor om varifrån ämnet har kommit och vart det är på väg där målet är att ge ämnet sin akademiska plats. Inom detta område finns stora möjligheter att samverka med teknikfilosofi samt teknik- och vetenskapshistoria vid KTH. Inom de närmaste åren kommer det disputera 1-2 doktorer och avdelningen kommer att ha en docent. Undervisning och lärande i teknikämnet och ingenjörsvetenskaperna Detta forskningsområde handlar om tekniklärandets villkor och möjligheter. Forskningen förväntas svara på frågor som; Vad lär sig elever när de undervisas i teknik? Kräver teknik andra metoder jämfört med exempelvis naturvetenskap? Här gäller det att både utveckla och utpröva modeller för teknikvetenskapligt lärande. Området sträcker sig över hela spannet av undervisningsformer, från förskola upp till högskoleundervisning. Här finns goda möjligheter till samordning med teknikdidaktiska och NV-didaktiska forskningsgrupper runt om i landet. Inom detta område har skolan en gästprofessor inom området som har fokus på teknikdidaktik för de lägre åldrarna. En högre tjänst ska tillsättas också med fokus mot högskoledidaktik. Fyra doktorander förväntas disputera inom de närmaste åren inom områden som undervisning och lärande i teknik, enquiry based learning och learning studies. För att stärka detta område knyts en internationellt erkänd gästprofessor till forskningsmiljön. Kommunikation och lärande ECE-skolan ska bedriva forskning i gränslandet mellan kommunikation och lärande. Frågeställningar att forska kring är exempelvis: Hur påverkar kommunikation lärandet? Hur betydelsefull är lärandeprocessen när man kommunicerar? Ett första område att beforska är hur väl kommunikationen fungerar i projekt vars syfte är att stimulera ungdomar till ett ökat intresse för naturvetenskap och teknik. Verksamheten vid Vetenskapens Hus fungerar som ett mycket bra forskningsobjekt där det finns möjlighet att studera elevers beteende efter att ha varit i kontakt med naturvetenskap och/eller teknik där det sker lärande och kommunikation. Inom de närmaste åren inrättas ett lektorat och flera doktorandprojekt genomförs inom området. Informationsvetenskap Forskningsområdet informationsvetenskap på ECE-skolan syftar till att öka förståelsen för tekniska och sociala aspekter på organisation och kommunikation av strukturerad information, särskilt sådan information som rör material som är relevant för bibliotek och utbildning. Forskningsresultaten kan exempelvis användas till att förenkla återanvändningen av biblioteksmaterial i utbildningssammanhang och att förbättra kvaliten i olika former av databassökningar. 10

11 Bibliometri och vetenskaplig publicering Det har på senare år blivit alltmer viktigt att forskning skall synliggöras och mätas. För att mäta forskning har olika metoder utvecklats för att bl. a. mäta antal citeringar. Bibliometri och publiceringsanalys är därför ett prioriterat område för KTH. ECE-skolan ska bygga upp en verksamhet inom bibliometri som skall täcka KTH:s behov av analys och dessutom satsa på utbildning och forskning inom området. Bibliometrisk forskning är kvantitativa studier om vetenskaplig kommunikation. Med bibliometriska metoder kan man kartägga och beskriva synlighet, inflytande och forskningssamarbete. Den vanligaste indikatorn man använder för bibliometri är citeringar eftersom man antar att de flesta forskningsrön förr eller senare publiceras som artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter och där läses av andra forskare som senare citerar artiklarna i sina efterföljande artiklar. Ju fler citeringar en artikel får, desto större genomslag (impact) kan den antas ha fått. En viktig inriktning för den bibliometriska forskningen är metodanalys och metodutveckling. Detta innebär att analysera de matematisk/statistiska egenskaperna hos de bibliometriska indikatorerna och deras frekvensfördelningar. Forskning inom vetenskaplig kommunikation innehåller även analys som inte direkt bygger på bibliometriska metoder, såsom analys av nya publiceringsmönster, nya sätt att utforma refereegranskning samt nya publiceringskanaler. Tillämpad språkvetenskap Forskning i tillämpad språkvetenskap inom området LSP, Language for Special Purposes ska initieras och möjligheterna att söka intern och extern finansiering undersökas. I planerna ingår också att ta initiativ till samarbetsprojekt med andra delar av KTH samt med externa parter. Nätbaserat lärande Uppbyggnad av en forskningsmiljö kring intressanta ansatser inom nätbaserat lärande kan utvecklas i samverkan med CSC-skolan. Ett exempel på frågeställning i detta sammanhang är hur framgångsrika pedagogiska och dramaturgiska modeller och metoder som används i dataspelens miljöer bättre kan utnyttjas inom högskolans lärande. Ett annat exempel på forskningsområde är nätcoaching, som KTH bedrivit framgångsrik och uppmärksammad verksamhet kring. ECE-skolan ser också möjligheter att i samverkan med andra skolor bedriva forskning inom området IKT som stöd för undervisning och lärande. Samverkan Samverkan är en uppgift som i dag skall genomsyra alla högskolans verksamheter, oavsett om vi talar om utbildning eller forskning. ECE-skolan samverkar med till exempel ungdomsskolan, företag, offentlig sektor och övriga universitet och högskolor. KTH Education KTH har ambitionen att utgöra det självklara första valet för kompetensutveckling av yrkesverksamma ingenjörer, arkitekter och andra inom KTH:s ämnesområden. 11

12 KTH Education:s verksamhet är indelad i tre affärsområden: företagsinterna uppdragsutbildningar, öppen uppdragsutbildning och vidareutbildning. KTH Education:s uppdragsutbildning skall vara synonymt med utbildning som ett strategiskt ledningsinstrument för företag och organisationer. ECE-skolan är programskola för all vidareutbildning vid KTH och har därmed ansvar för utbudet av anslagsfinansierade kurser som vänder sig till enskilda individer. KTH Education:s verksamhet sammanför forskare och verksamheter på KTH med yrkesverksamma och är därigenom en viktig del av KTH:s ansikte utåt. För att uppnå de mål som satts upp i KTH:s utvecklingsplan kommer denna verksamhet att expanderas kraftigt de närmaste åren. Vetenskapens hus I ECE-skolans uppdrag ingår att utgöra en kontakt mellan KTH och regionens gymnasieskolor. Detta kan bland annat innebära att KTH-forskare är mentorer för gymnasieskolor eller att gymnasieelever kan gå kurser eller göra projektarbeten på KTH:s skolor. ECE-skolan är också värdskola för verksamheten vid Vetenskapens hus som drivs i samverkan med Stockholms universitet. Vetenskapens Hus ska vara det ledande regionala centret där ungdomsskolan möter högskola, universitet och industri genom naturvetenskap och teknik. En plats där ungdomar, deras lärare och kunniga handledare möts och diskuterar experiment, problem och frågeställningar om teknik och naturvetenskap. Vetenskapens Hus ska även ge unga en bild av möjliga karriärvägar inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Om tre år bör alla skolungdomar i regionen ha besökt Vetenskapens Hus någon gång under sin skoltid. Open Access Alla forskare vid KTH bör sträva efter att publicera sin forskning fritt tillgängligt, antingen i Open Accesstidskrifter, eller genom parallellpublicering i DiVA. För att underlätta för forskarna och övrig berörd personal att följa KTH:s riktlinjer för Open Access är det ECE-skolans uppgift att informera om Open Access, ge praktisk hjälp vid parallellpublicering samt att bistå vid tolkning av förlagens regler för parallellpublicering. Genom publicering i Open Access-tidskrifter eller parallellpublicering ökar också tillgängligheten till forskningsinformation för industri och samhälle. Öppna lärresurser, OER Tillväxten av öppna lärresurser av god kvalitet är stor och det finns idag en rad mer eller mindre specialiserade arkiv som försöker att finna former för återvinning på en avancerad nivå. Genom utveckling och forskning av metadatatillämpning utvecklas former för återvinning av lärresurser och säker lagring av KTH-producerat material. Härigenom skapas också en marknadsplats med en tydlig avsändare, nämligen KTH. Förutom att vara ett stöd i lärandeprocessen ökar också KTH:s attraktionskraft genom en plan för att i samverkan med övriga skolor producera, utveckla former för och tillgängliggöra KTH:s egna lärresurser med säker lagring. Bibliometrisk uppdragsverksamhet och nationellt bibliometriskt centrum ECE-skolan har för avsikt att bygga upp ett bibliometriskt centrum som både tjänar KTH:s interna behov samt 12

13 åtar sig uppdrag av övriga lärosäten. Sveriges universitet och högskolor efterfrågar bibliometriska analyser, både för lokala modeller för fördelning av medel och för strategisk organisationsutveckling. Målet är att KTH:s bibliometriska center skall erbjuda bibliometriska analyser till andra svenska lärosäten. Den framtida fakulteten Akademisk progression En strategisk plan för uppbyggnad av akademisk miljö för ECE-skolans verksamheter utvecklas under 2011, med tillhörande analys av konsekvenser för tjänstestrukturen inom respektive verksamhet. ECE-skolans fakultet ges stöd till högskolepedagogisk och vetenskaplig kompetensutveckling och meritering. Kompetensförsörjning av ECE- skolan ECE Skolan skall arbeta aktivt för att utveckla vetenskaplig och pedagogisk kompetens och erbjuda karriärmöjligheter för både lärare och forskare. Målet är att skolan inom några år ska ha byggt upp en akademisk miljö med en kritisk massa av seniora forskare. Forskarutbildningsämnen har inrättats för strategiskt utvalda verksamheter som ska bygga upp en egen forskningsmiljö. Forskarutbildning av egna adjunkter Samtliga ECE-lärare ska ha högskolepedagogisk utbildning och befintliga adjunkter ska när så är möjligt erbjudas att gå forskarutbildning inom ramen för sin verksamhet. Minst två adjunkter påbörjar forskarutbildning. Verksamhetsanknytning Anknytning till övriga skolor på KTH förstärks genom en mekanism för att på deltid knyta till sig lärare ur KTHs fakultet i ECE-skolans utbildning och forskning. Mångfald och genus Bilden av teknik i allmänhet i Sverige har förändrats, genom gemensamma insatser av de tekniska högskolorna och näringslivet. KTH har varit drivande i detta förändringsarbete. Teknik framstår som ett område som är avgörande för mänsklighetens framtid, och som erbjuder stora möjligheter och utmaningar för män och kvinnor. Begreppet teknik har också breddats och även aspekter av till exempel vård, livsvetenskap, samhällsplanering, ekonomi betraktas som teknik i samhället i stort. 13

14 Tack vare ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete är KTH en arbetsplats som erbjuder kvinnor och män, oberoende av etnicitet, religion, social bakgrund, funktionshinder eller sexualitet, en god arbetsmiljö och lika möjligheter till karriär. ECE strävar efter att ha en fakultet med en jämställd sammansättning, med ett stort inslag av personer med grundutbildning och forskarutbildning från andra universitet, och från många olika delar av världen. Fakulteten utgör nätverk där vägen är kort mellan personer från olika discipliner, och med olika kompetenser. Dessa nätverk skapas och underhålls bland annat genom ett kontinuerligt och medvetet arbete med karriärutveckling som fakulteten deltar i, som elev eller adept, eller som mentor eller lärare. Alla yngre fakultetsmedlemmar förs på så sätt in i fakulteten och får tillgång till de kontakter och den information de behöver för att realisera sina visioner. De får också en kunskap om hela KTH som möjliggör nya sant tvärvetenskapliga initiativ. Rekryteringen av studenter till KTHs utbildningar har närmat sig en jämn könsfördelning inom alla delområden. Ansträngningar att rekrytera studenter av underrepresenterat kön motsvaras av en kunskap och förståelse hos lärare och ledning om praktiska jämställdhetsfrågor. Studenter utbildas för att arbeta i ett näringsliv som vill vara jämställt, och utbildningen präglas av detta. Det är en stor styrka att ECE i sin fakultet har tillgång till personer som har erfarenheter och tidigare karriärer från stora delar av världen. Denna mångfald utnyttjas även i KTHs ledningsfunktioner genom att sammansättningen av de som innehar ledningsuppdrag på olika nivåer motsvarar sammansättningen av fakulteten som helhet. Genom att ny fakultet i mån av behov erbjuds träning i svenska språket, och att KTHs förvaltning och ledning har gjorts sant tvåspråkig, har tidigare hinder för detta undanröjts. ECE skolan bidrar aktivt till att KTH.s studenter är efterfrågade på arbetsmarknaden, lika mycket oavsett etnicitet, religion, social bakgrund, funktionshinder, sexuell läggning, eller kön. 2 Infrastruktur Den virtuella infrastrukturen En utvecklad virtuell infrastruktur ger stöd för att stärka och förbättra existerande processer och är samtidigt en nödvändig förutsättning för att verksamhet inom en rad områden ska kunna genomföras genom att fungera som mötesplats och supportfunktion. En utbyggd och väl utvecklad infrastruktur ger också goda möjligheter att visa upp och visualisera verksamhet som är angelägen att kommunicera till omvärlden. Inom ramen för Virtuellt campus fortsätter utvecklingen av KTH Social. Information från KTH:s olika system visas upp i olika kontext ur användarens synvinkel. Vid lansering omfattade systemet grundläggande funktioner som sociala kurswebbar, mötesplatser som öppnar upp kommunikationen mellan lärare och studenter samt integration mellan olika system via snabbmeny. Nästa utvecklingssteg har fokus på att öka användningen av 2 text anpassad efter FFA visionsdokument

15 KTH Social, att öka genomströmningen inom KTH:s utbildningar och därefter fortsatt utveckling och integration av specifika funktioner stödja studenter och lärare i deras vardag i utbildningsprocesserna. Distanskommunikation Möten på distans, oavsett om det rör sig om projektmöten, spontana möten eller en undervisnings- eller handledningssituation, skapar förutsättningar för större effektivitet och nya möjligheter till kollaborativa arbetsformer. Vidareutveckling av infrastruktur, stöd och tjänster inom området är därför ett prioriterat område för ECE-skolan. Utveckling sker i samverkan mellan såväl Virtuellt campus som CSC-skolans visualiseringscenter (VIC) och Medieteknik. 15

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Ur Verksamhetsmål, uppdrag och budget för år 2015: Bibliotekschef Bibliotekschefen ansvarar för att bibliotekets verksamhet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 1. BAKGRUND Högskolan ska vara öppen för alla oavsett social eller etnisk bakgrund, funktionshinder,

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Programmets namn: Kompletterande pedagogisk utbildning Antal högskolepoäng: 90 Nivå: Avancerad Programkod: LAKPN/2ÄGY, LAKPN/3Ä79,

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Beslut: Högskolestyrelsen 2012-12-20 Revidering: - Dnr: DUC 2013/76/10 Gäller fr.o.m.: 2013-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig för uppdatering:

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

2012-2016. Strategisk plan för LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA. Samrådsversion. Projektansvariga. utbildningsservice

2012-2016. Strategisk plan för LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA. Samrådsversion. Projektansvariga. utbildningsservice Strategisk plan för LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 2012-2016 Samrådsversion STYRELSEN FÖR LTH ska besluta om en förnyad strategisk plan i februari 2012. Planen ska formulera LTH:s mål inom olika verksamhetsområden,

Läs mer

Denna proposition är en utveckling av tidigare dokument FSA angående utbildning och forskning som antogs vid fullmäktige 2008.

Denna proposition är en utveckling av tidigare dokument FSA angående utbildning och forskning som antogs vid fullmäktige 2008. Beslutad av Fullmäktige 2012 FSAs inställning är att utbildning och forskning utgör grunden i den arbetsterapeutiska verksamheten. Det är genom utbildning och forskning som yrket får legitimitet i samhället.

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet UFV 2009/872 Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet Fastställd av konsistoriet 2009-06-12 Innehållsförteckning Inledning 3 Ett universitet för framstående forskning 3 Ett universitet

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Mål och visioner för IT vid Uppsala universitet. Vår vision. Målsättningar 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475

Mål och visioner för IT vid Uppsala universitet. Vår vision. Målsättningar 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Lars-Elve Larsson Telefon: 018-471 72 70 Telefax: 018-471 71 00 www.uu.se Lars-Elve.Larsson@uadm.uu.se

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Hållbarhetsmål 2013-2015

Hållbarhetsmål 2013-2015 Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Handlingsplan för breddad rekrytering

Handlingsplan för breddad rekrytering UFV 2013/168 Handlingsplan för breddad rekrytering 2014 2016 Fastställd av Rektor 2014-01-21 Innehållsförteckning Inledning 3 Planer och aktiviteter vid Uppsala universitet 3 Bakgrund 4 Olika utbildningar-

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning?

Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning? Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning? Martin Burman Institutionen för Molekylärbiologi Umeå universitet Disposition NEVA Bakgrund Utvärderingar Kvalitetsaspekter och standards utomlands Hur mäter

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget NITUS 14-11-27 Aleksandra Sjöstrand Universitets- och högskolerådets uppgifter Universitets- och högskolerådet ansvarar för uppgifter i fråga

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

STRATEGI FÖR VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 2013 2017

STRATEGI FÖR VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 2013 2017 T E T E T I S R E V I N U T MIT STRATEGI FÖR VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 2013 2017 Strategi för verksamhetens förutsättningar 2013-2017 Dnr: MIUN 2012/612 Foto: Sandra Pettersson. Strategi för verksamhetens

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009 Samarbetsrådet för Campus Telge Programförklaring Campus Telge 2009 Södertälje kommun, /Programförklaring Samarbetsrådet Campus Telge 2009/ 1. Samarbetsrådets programförklaring för Campus Telge 2009 Södertälje

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer