arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, bok- och bibliotekshistoria, informations- och medievetenskap, kulturvård museologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, bok- och bibliotekshistoria, informations- och medievetenskap, kulturvård museologi"

Transkript

1 arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, bok- och bibliotekshistoria, informations- och medievetenskap, kulturvård museologi Högskoleverket 2004

2 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Utvärdering av ämnena arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, bok- och bibliotekshistoria, informations- och medievetenskap, kulturvård och museologi vid svenska universitet och högskolor Utgiven av Högskoleverket 2004 Högskoleverkets rapportserie 2004:27 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, utvärderingsavdelningen, Carin Olausson Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Högskoleverkets vaktmästeri, Stockholm, oktober 2004 Tryckt på miljömärkt papper

3 Innehåll Sammanfattning 5 Högskoleverkets beslut 7 Högskoleverkets reflektioner 9 BEDÖMARGRUPPENS RAPPORT 11 Missiv 13 Gemensamt avsnitt 15 Bedömargruppens arbetssätt och referensramar 15 Tematiska analyser 16 Arkivvetenskap 25 Vad är arkivvetenskap? 25 Gemensamma frågor för arkivvetenskapen 29 Mitthögskolan, institutionen för informationsteknologi och medier (ITM), avdelningen för arkiv- och datavetenskap 33 Stockholms universitet, humanistiska fakulteten, historiska institutionen 36 Uppsala universitet, historisk-filosofiska fakulteten, institutionen för ABM 36 Biblioteks- och informationsvetenskap (B&I) 41 Vad är biblioteks- och informationsvetenskap? 41 Utvärderingens utgångspunkt 41 Ämne kontra profession 41 Högskolan i Borås, institutionen biblioteks- och informationsvetenskap (BHS) och Göteborgs universitet, samhällsvetenskapliga fakulteten 45 Linköpings universitet, filosofiska fakulteten, institutionen för datavetenskap, avdelningen Human-Centered Systems (HCS) 48 Lunds universitet, humanistiska fakulteten, institutionen för kulturvetenskaper 51 Umeå universitet, samhällsvetenskapliga fakulteten, sociologiska institutionen 54 Uppsala universitet, historisk-filosofiska fakulteten, institutionen för ABM 56 Växjö universitetet, humanistiska fakulteten, institutionen för humaniora 58 Våra slutsatser för biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning i Sverige 59 Bok- och bibliotekshistoria 63 Vad är bok- och bibliotekshistoria? 63 Lunds universitet, humanistiska fakulteten, institutionen för kulturvetenskaper 65 Kulturvård 73 Göteborgs universitet, naturvetenskapliga fakulteten, institutionen för miljövetenskap och kulturvård, avdelningen för kulturvård 73 Museologi 81 Vad är museologi? 81 Museologi 82 Nordisk universitetsundervisning i museologi 85 Litteratur 85 Museologins omvärld 86

4 Avnämaren igår, idag och i framtiden 89 Högre studier i museologi i Göteborg, Umeå och Uppsala 89 Göteborgs universitet, samhällsvetenskapliga fakulteten, Museion 90 Umeå universitet, humanistiska fakulteten, institutionen för kultur och medier 93 Uppsala universitet, historisk-filosofiska fakulteten, institutionen för ABM 95 Rekommendationer till samtliga institutioner 98 Bilaga 99 En historisk och kritisk belysning av ämnet biblioteks- och informationsvetenskap (B&I) med fokus på dess identitet och olika benämningar 99

5 Sammanfattning Denna rapport redovisar resultaten av den kvalitetsgranskning av grund- och forskarutbildning i sex ämnen vid de svenska universitet och högskolor som har ämnena som huvudämnen i examen och i förekommande fall även har forskarutbildning. Kvalitetsgranskningen är genomförd under år De ämnen och lärosäten som ingår i utvärderingsprojektet är arkivvetenskap (Mitthögskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet), biblioteksoch informationsvetenskap (högskolan i Borås, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Växjö universitet) bok- och bibliotekshistoria (Lunds universitet), informations- och medievetenskap (Linköpings universitet), kulturvård (Göteborgs universitet) och museologi (Göteborgs universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet). För uppdraget har Högskoleverket anlitat en extern bedömargrupp med sakkunniga i vart och ett av ämnena. Företrädarna för ämnet informationsoch medievetenskap har bett att få bli bedömda tillsammans med biblioteksoch informationsvetenskap och har bedömts av de sakkunniga i det ämnet. Bedömargruppens rapport är indelad i separata avsnitt för vart och ett av ämnena med ämnesbeskrivningar, lärosätesavsnitt och rekommendationer. Rapporten inleds med ett gemensamt avsnitt som bl.a. innehåller övergripande tematiska analyser. För innehållet i bedömargruppens rapport svarar bedömargruppen. Högskoleverkets beslut och reflektioner är baserade på bedömargruppens rapport. De sakkunniga i arkivvetenskap reflekterar över lärarkårens sammansättning, profileringsförsök, samverkan, litteratur och forskarutbildning i ämnet. De har funnit att forskarutbildning i ämnet i egentlig mening inte förekommer. De uppmanar till ökad samverkan mellan utbildningarna för att främja ämnets långsiktiga utveckling. De sakkunniga i biblioteks- och informationsvetenskap (B&I) och informations- och medievetenskap gör en analys av B&I-ämnets fyra innehållsliga områden och sambanden mellan dem. Områdena är kunskapsorganisation och informationssökning, innehållet som organiseras och söks, verktygen för att knyta ihop de två första områdena, och det fjärde området som ger kontexten inom vilken de andra områdena ska förstås. De finner att högskolan i Borås är den enda av utbildningarna som har bredd och djup nog att erbjuda utbildning inom alla fyra områdena medan den informations- och medievetenskapliga utbildningen i Linköping är otillräcklig inom alla områdena men skulle kunna ha en potential efter omstrukturering. De sakkunnigas förhoppning är att alla utbildningar samverkar i samband med Bolognaprocessen så att B&I-utbildningen, sett över hela Sverige, i ett 5

6 framtida perspektiv kan erbjuda den kompletta skalan av områden, men med olika fokus på de olika utbildningsorterna. De sakkunniga i bok- och bibliotekshistoria finner en liten men intressant och för Sverige unik miljö vid Lunds universitet med ett nationellt ansvar och ger flera rekommendationer som siktar på att sprida kompetens i ämnet över landet. De sakkunniga i kulturvård har en hög uppfattning om den verksamhet som institutionen för miljövetenskap och kulturvård vid Göteborgs universitet bedriver, där man också har ett nationellt ansvar eftersom man där exklusivt för Sverige examinerar konservatorer. De sakkunniga gör analyser av särskilda problemområden som t.ex. kulturvårdsämnets identitet, tillämpad och teoretisk forskning, resursfrågor och samverkan. De sakkunniga i museologi ger som komplement till ämnesbeskrivningen av museologi en översikt över museer och museianställda i Sverige. De ger även gemensamma rekommendationer till de tre museologiutbildningarna som de har utvärderat, bl.a. anser de att man borde samverka såväl mellan sig som med museerna. Bedömarnas övergripande tematiska analyser innehåller ett avsnitt som diskuterar vad som förenar ämnena. Ett annat avsnitt diskuterar ämnesutbildning, professionsorienterade studier eller yrkesutbildning. Det tredje avsnittet tar upp forskarutbildningen som man generellt finner svag med högskolan i Borås/Göteborgs universitet som ett lysande undantag. I avsnittet om arbetsmarknad och rekrytering konstaterar bedömarna att det finns behov av disputerade på arbetsmarknaden utanför högskolan men även stora behov av disputerade lärare inom högskolan för att bl.a. utveckla ämnena och stärka forskningsanknytningen i grundutbildningen. I detta avsnitt diskuterar bedömarna även KB-utredningens (SOU 2003:129) (KB= Kungliga biblioteket) slutsats om behovet av fler disputerade i bl.a. biblioteksoch informationsvetenskap och brevet från DIK-förbundet (Dokumentation, information och kultur) och Svensk förening för informationsspecialister i vilket man efterlyser fler lektorer i ämnet för att stärka kvaliteten i grundutbildningen. Ämnesgruppen i biblioteks- och informationsvetenskap instämmer med eftertryck i behovet av betydligt förstärkt forskarutbildning i ämnet. Utifrån bedömargruppens rapport och analys ifrågasätter Högskoleverket examensrätten på magisternivå i ämnet informations- och medievetenskap vid Linköpings universitet. 6

7 Högskoleverkets beslut Rektorer vid berörda universitet och högskolor Utvärderingsavdelningen Carin Olausson BESLUT Reg.nr Utvärdering av ämnena arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, bok- och bibliotekshistoria, informationsoch medievetenskap, kulturvård och museologi vid svenska universitet och högskolor Högskoleverket finner att grundutbildningarna i arkivvetenskap vid Mitthögskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet uppfyller kvalitetenskraven för högre utbildning och ifrågasätter därför inte examensrätten i ämnet. Vidare finner Högskoleverket att grund- och forskarutbildningarna i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, i avtalsbundet samarbete med Göteborgs universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och ifrågasätter därför inte examensrätten i ämnet. Detsamma gäller för grund- och forskarutbildningen i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet och grund- och forskarutbildningen i kulturvård vid Göteborgs universitet. Högskoleverket finner även att grundutbildningarna i museologi vid Göteborgs universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och frågasätter därför inte examensrätten i ämnet. Även forskarutbildningen i museologi vid Umeå universitet uppfyller kvalitetskraven. Högskoleverket finner anledning att ifrågasätta magisterexamensrätten i ämnet informations- och medievetenskap vid Linköpings universitet. Ämnet har för liten kapacitet och ingen disputerad lärare som är ansvarig ämnesföreträdare. Dessutom har bedömarna funnit att det finns problem med ämnets identitet och de förespråkar en omstrukturering av verksamheten. Linköpings universitet anmodas att senast den 19 oktober 2005 inkomma till Högskoleverket med en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits. Därefter kommer Högskoleverekt att ta ställning till om det finns skäl att återkalla magisterexamensrätten. Forskarutbildningen inom området i Linköping sker i forskarstudieämnet informatik med en inriktning mot informationssystem och media vid teknisk 7

8 fakultet. Högskoleverket finner att forskarutbildningen uppfyller kvalitetskraven. En uppföljning av utvärderingen kommer att göras inom tre år. Beslut i detta ärende har fattats av universitetskansler Sigbrit Franke efter föredragning av projektansvarig Carin Olausson i närvaro av avdelningschef Ragnhild Nitzler och kanslichef Lennart Ståhle. Sigbrit Franke Carin Olausson Kopia: Utbildningsdepartementet Bedömargruppen 8

9 Högskoleverkets reflektioner Högskoleverket vill inledningsvis tacka bedömargruppen för en gedigen och innehållsrik rapport. Det är Högskoleverkets förhoppning att den kommer att bidra till den fortsatta utvecklingen av de berörda ämnenas/utbildningarnas kvalitet och samtidigt vara ett bra underlag för berörda fakulteters prioriteringar och i beredningen av den kommande forskningspolitiska propositionen på utbildningsdepartementet. Några av de frågor som tas upp i bedömargruppens rapport vill Högskoleverket särskilt reflektera över. Högskoleverkets reflektioner och beslut, med bedömargruppens rapport som underlag, tar sin utgångspunkt i att identifiera nivån under vilken en högskoleutbildning inte bör hamna. Forskarutbildning Enligt rapporten har institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap, högskolan i Borås/Göteborgs universitet en mycket god miljö för forskarutbildning. Vid samtliga andra lärosäten och ämnen i denna utvärdering som har forskarutbildning noterar bedömargruppen att miljöerna är små och sårbara. Högskoleverket instämmer med ämnesgrupperna i att förstärkt forskarutbildning är en viktig fråga för museologin i Umeå, kulturvården i Göteborg, bok- och bibliotekshistoria i Lund samt för biblioteks- och informationsvetenskap i Lund, Umeå och Uppsala. Motiven till sådan förstärkning är flera och utvecklas närmare i rapporten Frågan om förstärkt forskarutbildning har även rests av såväl KB-utredningen (SOU 2003:129) och i ett brev till Högskoleverket från DIK- förbundet (dokumentation, information och kultur) tillsammans med Svensk förening för informationsspecialister. KB-uredningen ser behovet utifrån arbetsmarknaden utanför högskolan, bl.a. i biblioteken, och DIK/Svensk förening för informationsspecialister understryker behovet av fler disputerade lärare i biblioteks- och informationsvetenskap vid de institutioner som har ämnet för att höja kvaliteten i grundutbildningen. Högskoleverket finner att frågan om förstärkt forskarutbildning är angelägen ur såväl kvalitativa perspektiv för ämnet och utbildningens forskningsanknytning som utifrån arbetsmarknadsbehov. Högskoleverket uppmanar berörda fakultetsnämnder att på allvar pröva möjligheten att fördela ytterligare doktorandtjänster till dessa nya akademiska ämnen för att ge dem en möjlighet att få viss stabilitet som akademiska ämnen och på sikt göra det möjligt att rekrytera disputerade lärare till sina ämnen och förse arbetsmarknaden med forskarutbildade personer. 9

10 Lärarresurser Bedömarna uttrycker viss oro över att så få disputerade lektorer verkar inom de flesta av här aktuella ämnesområden. Situationen har självfallet att göra med att ämnena fortfarande är unga och att det finns så få doktorandtjänster. Högskoleverket ser också med oro på situationen och uppmanar generellt till ännu större ansträngningar för att stärka lärarkåren i enlighet med bedömarnas rekommendationer. När det gäller ämnet informations- och medievetenskap vid Linköpings universitet framgår av rapporten att där inte finns någon disputerad ämnesansvarig över huvud taget. Bedömarna konstaterar att det finns en potential och möjligheter att efter omstrukturering av verksamheten hitta nya lösningar och att de ansvariga i Linköping själva söker efter sådana. Högskoleverket finner att grundutbildningen på magisternivå i informations- och medievetenskap inte är tillfredsställande vid Linköpings universitet. Högskoleverket vill se förstärkt vetenskaplig lärarkompetens med åtminstone en lektor i ämnet och anmodar universitetet att senast den 19 oktober 2005 inkomma till Högskoleverket med en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits i frågan. Samverkan Bedömargruppen uppmärksammar och lovordar dem som ansvarar för utbildning ämnet biblioteks- och informationsvetenskap för samverkan mellan sig, ibland annat i ämneskonferenser, och att de även har tagit initiativ till en nordisk forskarskola i ämnet Norslis (Nordic Research School in Library and Information Science). Däremot noterar bedömarna att varken museologiinstitutionerna eller de arkivvetenskapliga institutionerna har någon samverkan inbördes och de rekommenderar att man påbörjar sådan. Högskoleverket vill för sin del lyfta frågan om samverkan. I så små ämnen som det här är fråga om behöver man samverka och stödja varandra och tillsammans driva på en önskvärd kvalitativ utveckling. Vi stöder bedömarna i deras rekommendationer i denna fråga och uppmuntrar de inblandade att söka reell samverkan med varandra. Nationellt ansvar Bedömarapporten noterar att institutionen för miljövetenskap och kulturvård vid Göteborgs universitet som bl.a. utbildar konservatorer har ett nationellt ansvar. Detta gäller även ämnet bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet och forskarutbildningen i museologi vid Umeå universitet. Högskoleverket vill framhålla att det är mycket viktigt att ämnen och utbildningar som är koncentrerade till ett lärosäte i landet får förutsättningar att verka nationellt. 10

11 Bedömargruppens rapport

12

13 Missiv Till Högskoleverket Missivbrev Reg.nr Utvärdering av grund- och forskarutbildning vid svenska universitet och högskolor i ämnena arkivvetenskap, bok- och bibliotekshistoria, biblioteks- och informationsvetenskap, informations- och medievetenskap, kulturvård och museologi Högskoleverket gav under hösten 2003 uppdraget att utvärdera grund- och forskarutbildning vid institutioner som har dessa ämnen som huvudämnen i examen. Arbetet genomfördes under 2004 i enlighet med den utvärderingsmodell med självvärderingar och platsbesök som tillämpas av Högskoleverket. Utgångspunkter har varit de kvalitetsaspekter som tillämpas vid myndighetens nationella ämnes- och programutvärderingar. Vi grundar bedömningen på vår erfarenhet som ämnesexperter samt den information som lämnats i institutionernas självvärderingar och genom platsbesöken, där vi har samtalat med ämnenas ledning, lärare, doktorander och studenter. Följande personer fördelade på fem ämnesgrupper har ingått i bedömargruppen: Arkivvetenskap Kari Tarkiainen, f.d. riksarkivarie, Helsingfors Anna Christina Ulfsparre, professor emeritus vid Stockholms universitet, f.d. landsarkivarie, Lund Daniel Bergström, student, Härnösand Maria Jonasson, student, Uppsala Bok- och bibliotekshistoria Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, särskilt litteratursociologi, vid Uppsala universitet Magnus Mattisson, student, Lund Biblioteks- och informationsvetenskap samt informations- och medievetenskap Ragnar Audunson, professor vid Högskolan i Oslo Birger Hjørland, professor vid Danmarks biblioteksskole, Köpenhamn Ulrika Kjellman, doktorand, Uppsala Karen Nowé, doktorand, Borås 13

14 Magnus Mattisson, student, Lund Jörgen Mähler, student, Umeå Kulturvård Gregers Algreen-Ussing, professor vid Arkitektskolen, Kongl. Danske Kunstakademien, Köpenhamn Keith Wijkander, överintendent och chef för Statens maritima museer Bengt Wittgren, doktorand, Umeå Museologi Elisabet Olofsson, direktör, Samp, Stockholm Janne Vilkuna, professor vid Jyväskylä universitet Bengt Wittgren, doktorand, Umeå Karin Tångeberg, student, Uppsala Irén Wängnerud, student, Göteborg Ordförande i bedömargruppen har undertecknad Erik Norberg, f.d. riksarkivarie, Stockholm varit. Hela bedömargruppen står bakom det inledande gemensamma avsnittet i denna slutrapport och varje ämnesgrupp står bakom de specifika ämnesutvärderingarna. Vår slutrapport överlämnas härmed till Högskoleverket. För bedömargruppen Erik Norberg 14

15 Gemensamt avsnitt Bedömargruppens arbetssätt och referensramar Vi har arbetat utifrån Högskoleverkets utvärderingsmodell med självvärderingar och platsbesök. Utgångspunkter har varit de kvalitetsaspekter som tilllämpas vid Högskoleverkets nationella ämnes- och programutvärderingar. I bedömargruppen har ingått sakkunniga för de ämnen som utvärderas i detta projekt, och de ämnessakkunniga står bakom de bedömningar som omfattar just det egna ämnet. Bedömargruppen som helhet står enig bakom det inledande gemensamma avsnittet. Högskoleverkets riktlinjer för utvärderingar inriktas på enskilda ämnen, vilket bl.a. innebär att bedömarna förväntas delta i samtliga platsbesök och på djupet sätta sig in i allt kringmaterial. Detta har inte varit meningsfullt eller möjligt i denna utvärdering som gäller sex sinsemellan olika ämnen med hemvist i olika sorters institutionsmiljöer. Som framgår ovan har arbetet bedrivits självständigt i fem ämnesgrupper, var och en med ansvar för ett ämne, och i en av ämnesgrupperna för två ämnen. Arbetsprocessen har därför sett ut som följer: hela bedömargruppen träffades för förberedande överläggning i Stockholm den 6 7 april 2004 för att diskutera arbetssätt, gemensamma referensramar etc. Under våren gjorde sedan respektive ämnesgrupp platsbesök på de aktuella institutionerna vid de olika lärosätena. Därefter författades utkast till avsnitt om de olika ämnena. Arbetsanteckningar från platsbesöken, alternativt utkast till rapporttext, diskuterades inom varje ämnesgrupp vid ett möte i Stockholm den 3 juni. Under sommaren sammanställde Högskoleverket de enskilda rapporterna, liksom ett utkast till avsnittet Tematiska analyser, vilka diskuterades vid ett nytt möte den 6 7 september. Varje ämnesgrupp står självständigt för bedömningar och rekommendationer i respektive ämnesavsnitt, medan bedömargruppen som helhet står bakom det inledande gemensamma avsnittet. Referensramarna för bedömningen har diskuterats mot bakgrund av i första hand Högskoleverkets modeller för ansvarsfördelning, utvärdering och kvalitetsbedömning. I botten ligger naturligtvis i hög grad bedömarnas egen professionella och vetenskapliga erfarenhet. Ämnena är tämligen nya som akademiska discipliner och arbetar med att finna profil och roll. Av den anledningen har särskilt arbete lagts ned på ämnesbeskrivningar i denna rapport. Vid sidan av kvalitetskriterierna i Högskoleverkets utvärderingsmodell har särskild vikt fästs vid frågor som i hög grad rör dessa relativt små institutioner eller ämnesmiljöer. Därför har även frågor rörande organisation, samarbete över ämnesgränser och kritisk massa fått en betydelsefull roll. Hit hör även 15

16 vilja och förmåga att vidga verksamheten till en nordisk eller internationell miljö. Vid mötet med fakultets- och institutionsledningar har vi uppmärksammat inte bara deras kännedom om frågor rörande ämnet ifråga utan även viljan att utveckla det samt inte minst att se det i ett vidare strategiskt perspektiv. I grundutbildningen har stående frågor rört avvägningen mellan teori och praktik, nödvändig i dessa professionsorienterade utbildningar, rekrytering av studenter och deras ambitioner samt lärarkrafternas representation, yrke eller vetenskapsområde. Forskarutbildningsmiljöerna är, med undantag för institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap i Borås, små och sårbara och har därför blivit föremål för särskild uppmärksamhet i rapporten. Tematiska analyser Under arbetet med denna utvärdering har bedömargruppen fäst sig vid ett antal frågor som är av övergripande eller gemensam natur. Åtskilliga av dessa återkommer i de institutionsvisa avsnitten men vissa har sådan vikt att de berörs här i inledningen som särskilda teman. Vad förenar ämnena? Denna utvärdering omfattar sex ämnen: arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, bok- och bibliotekshistoria, informations- och medievetenskap, kulturvård samt museologi. Man kan föra samman dessa ämnen under samlingsrubriken ABM-ämnen (arkiv, bibliotek, museer). Berättigade invändningar kan göras mot att förutsätta en långtgående inre samhörighet mellan ämnena (många av dem har närmare släktskap, historiskt och teoretiskt, med andra discipliner), men för enkelhetens skull har bedömargruppen valt att ändå i denna rapport använda ABM-ämnen som en gemensam samlingsbeteckning på de ämnen som behandlas i utvärderingen. Läsaren av denna rapport bör minnas att väsentliga forskningsinsatser på ABM-området sker inom andra discipliner. Många ABM-avhandlingar har således också under de senaste åren lagts fram vid institutioner som inte tillhör det ABMområde som är aktuellt i denna utvärdering. ABM-ämnena har ofta växt fram ur andra discipliner, men också av behovet av professionalisering och en mer omfattande yrkesutbildning på olika områden inom ABM-sektorn. Som universitetsdiscipliner är ABM-ämnena relativt unga och relativt små, med biblioteks- och informationsvetenskap som det äldsta och största. Som forskarutbildningsämnen är de ännu under uppbyggnad. Vid svenska universitet och högskolor har ett halvdussin disputationer skett inom biblioteks- och informationsvetenskap, en vardera inom bok- och bibliotekshistoria respektive museologi och ingen inom de andra ämnen som här är aktuella. Sin största betydelse har ABM-ämnena för närvarande som 16

17 forskningsanknutna professionsorienterade utbildningar. Gemensamt för alla utbildningarna (med undantag för biblioteks- och informationsvetenskap i Borås) är att institutionerna är små och sårbara, ofta uppbyggda kring ett fåtal lärare. Ett annat gemensamt drag är bristen på nyskrivna svenska läromedel för de enskilda ämnena möjligen med undantag för kulturvård. Ytterligare ett gemensamt drag för ämnena är att de flesta av de undervisande lärarna inte har sin akademiska bakgrund i den aktuella disciplinen utan i regel från ett annat ämne med undantag från biblioteks- och informationsvetenskap i Borås. De ämnen som ingår i ABM-området är sinsemellan mycket olika. Dock förenas de av att de alla har att göra med institutioner och enskilda som lagrar, organiserar och hanterar dokument och föremål som är instrument för ett samhälles kollektiva minne. Ämnena är därför väsentliga ur en rad aspekter, inte minst för medborgarnas och samhällets kritiska självreflektion och förmåga att skapa distans till den egna tiden. Ämnena inom ABM-området har utvecklats ur och lever i nära samarbete med andra ämnen, inte bara inom humaniora utan också andra vetenskaper, exempelvis etnologi, historia, informationsvetenskap, juridik, konstvetenskap, litteraturvetenskap, sociologi, och flera teknik- och naturvetenskapliga ämnen. Både vetenskapligt och arbetsmässigt fungerar dessa stora områden både stödjande och vitaliserande på varandra. Bedömargruppen menar därför att ABMområdets olika grenar inte bör ses isolerade från ett bredare sammanhang av undervisning, forskning och annan yrkesverksamhet. Samarbete är särskilt viktigt eftersom de flesta institutioner eller utbildningar på området ännu är relativt små. De olika ABM-utbildningarna i Sverige har skäl att samarbeta med varandra nationellt och inom Norden och även internationellt. Men de bör också tillvarata möjligheterna att fördjupa och utveckla samarbetet med andra ämnen inom det egna lärosätet. Undervisningen inom ABM-områdets ämnen är i hög grad förbunden med institutioner och föremål (arkiv, museer, bibliotek, böcker, handskrifter etc.) och avser delvis att utbilda studenter som ska tjänstgöra som personal inom dessa institutioner. Under de senaste decennierna har ämnena emellertid fått ett vidare och mer teoretiserat uppdrag. Den utvecklingen har accelererat genom de senaste decenniernas digitalisering av hela kultur- och dokumentsektorn. Denna digitalisering har fungerat främmandegörande på området och fått forskarna att ställa vissa teoretiska grundfrågor ur nya aspekter i de digitala informationsflödenas tid är det inte längre så självklart vad som är ett dokument, en bok eller ett bibliotek samtidigt som den också har förändrat själva verksamheten inom ABM-fältet. Digitaliseringen har därmed också inneburit att vissa grundläggande likheter mellan områdena har blivit lättare att urskilja, dvs. ABM-området tycks ha fått en något starkare inre enhet. Detta betyder naturligtvis inte att de olika enskilda ämnena inom ABMområdet är på väg att gå upp i varandra de behåller sin akademiska egenart, sina särskilda profiler och särskilda uppdrag från arbetsmarknaden utan mer 17

18 att en gemensam teoretisk referensram börjar framträda inom forskningen, ungefär som de historiska kulturvetenskaperna kan dela vissa perspektiv och teorier. ABM-området befinner sig därför i en spännande och vital utvecklingsfas. Samtliga här berörda ämnen är relativt unga som akademiska discipliner och man arbetar fortfarande på att utveckla dem. En mer inträngande presentation av ämnenas teoretiska framväxt och utveckling ges inför varje ämnesavsnitt. Ämnesutbildning, professionsorienterade studier eller yrkesutbildning Frågan om kunskap eller färdighet är klassisk, när det gäller professionsförberedande utbildning med akademisk ambition. Vid bedömargruppens genomgång har den ständigt varit aktuell. Ofta har den tagit formen av en motsättning mellan å ena sidan studenternas vilja att få en praktisk utbildning som omedelbart och direkt motsvarar arbetsgivarens krav, samt å den andra institutionsledningens ambition att höja den vetenskapliga nivån. Arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och museologi ( ABM ) är ämnen som är knutna till, och sprungna ur, ett praxisfält. De skiljer sig dock från klassiska professionsämnen som exempelvis medicin, juridik och teologi. För de stora ABM-ämnenas utveckling under de senaste tvåhundra åren, har utgångspunkten varit själva institutionstyperna och deras kärnverksamheter. Först kom alltså arkiven, biblioteken och museerna med sina kärnverksamheter, och yrkesmässiga standarder och normer utvecklades. Därefter växte utbildningarna fram. Dessa var länge yrkesutbildningar som förmedlade praktiska färdigheter, yrkesnormer och standarder. Först under de senaste decennierna har det skett en akademisering av fältet med egen forskning och teori- och forskningsbaserad utbildning. De klassiska professionsämnena teologin undantagen har inte i samma grad som ABM-ämnena varit knutna till bestämda organisationer eller institutioner. Juridik och medicin är till exempel inte detsamma som domstolsvetenskap eller sjukhusvetenskap ; juridiken studerar de rättsliga sidorna av mänskliga relationer och sociala strukturer, och läkarvetenskapen undersöker hälsoproblem och orsaker till och bot mot sjukdomar. Det bör dock påpekas att dessa institutioner spelar en viktig roll i konstituerandet av dessa områden, både som sociala praxisfält, och som akademiska ämnen. Måhända spelar arkiven, biblioteken, databaserna och museerna en liknande konstituerande roll inom våra ämnen. Detta kan vara en viktig aspekt att ta hänsyn till i diskussionen om ABM-ämnenas relation till praktik och akademisering. Medicin, juridik och teologi representerar också professioner där det akademiska och det praktiska har varit tätt integrerade under många år. En överlä- 18

19 kare på till exempel canceravdelningen på ett sjukhus anklagar sannolikt inte cancerforskaren för att bedriva världsfrämmande teoretisering bland annat för att överläkaren och forskaren ofta är en och samma person. I de större ABM-ämnena har däremot tendensen snarare varit att praxis och forskning har varit skilda från varandra. När ämnen som är så tätt knutna till professioner och institutioner akademiseras och etableras som utbildnings- och forskningsområden på universitet, skapas det ofrånkomligt spänningar. Akademiseringen förutsätter ett självständiggörande från praxis- och yrkesfältet. Samtidigt är det svårt att föreställa sig biblioteks- och informationsvetenskap utan anknytning till biblioteksområdet som praxisfält, museologi utan anknytning till museifältet, eller arkivvetenskap utan anknytning till arkiven som praxisfält. Däremot kan man mycket väl tänka sig en utbildning och forskning som riktar sig mot informations-, dokumentations- eller kulturarvspraxis i bred bemärkelse, och inte mot arkiv eller bibliotek eller museer. Ämnena får i viss mån existensberättigande som akademiska ämnen genom att generera vetenskaplig kunskap och bygga ut en forskningsanknuten utbildning som kan bidra till att utveckla och förbättra praxis på de aktuella professionella fälten. De spänningar som skapas kan förklaras av följande tre orsaker: Forskning och forskningsgrundad utbildning förutsätter teorianknytning. Men studenter väljer ofta att studera arkivvetenskap, museologi eller biblioteks- och informationsvetenskap för att de vill arbeta inom dessa institutionstyper. De vill ha en praktisk utbildning på toppen av sina tidigare universitets- och högskolestudier. Det kan därför vara svårt att skapa förståelse för vikten av teoretiskt underbyggda ABM-utbildningar. Arkiven, biblioteken och museerna vill också anställa utbildad personal som behärskar det praktiska hantverket och är kritiska till vad de uppfattar som verklighetsfrämmande teoretiseringar och till utbildningar som såsom de uppfattar det inte lär sina studenter att behärska viktiga hantverksmässiga färdigheter. Men förhoppningsvis har studenterna under utbildningens gång utvecklat en djupare förståelse som både gör det möjligt för dem att snabbt få grepp om etablerad praxis, använda den i olika kontexter och ha en kritisk förståelse som hjälper dem att överskrida och utveckla denna praxis. Forskning och forskningsgrundad undervisning förutsätter en kritisk distans till det sociala praxisfält som man forskar i och utbildar för. Utan en sådan distans tenderar forskningen att likna utrednings- och konsultverksamhet, och forsknings- och utbildningsinstitutioner kan därmed inte utföra sitt uppdrag att överskrida etablerade praxis, normer och standarder. Praxisfälten, å sin sida, önskar naturligtvis största möjliga inflytande över utbildningen för att täcka sina omedelbara behov. Önskan om ökat vetenskapliggörande och ökad status i den akademiska hierarkin kan ta sig uttryck som leder till att förbindelserna med praxisfältet bryts. Liksom en för tät och okritisk koppling till fältet, kan också en för stor 19

20 distans skapa osäkerhet vad gäller forsknings- och utbildningsinstitutionernas perspektiv, identitet och existensberättigande. Förhållandet mellan akademi och praxisfält ser olika ut för arkivvetenskap, museologi respektive biblioteks- och informationsvetenskap. Utvecklingen mot en självständig akademisk disciplin har sannolikt kommit längst inom B&I. Många inom detta ämne flera kallar sig informationsvetare snarare än biblioteks- och informationsvetare hävdar att de arbetar med generella frågeställningar kring organisation, återvinning, sökning efter eller förmedling av information. Den kunskap de genererar ser de som relevant för en rad olika kontexter, bland annat de kontexter som utgörs av arkiv, bibliotek och museer. Samtidigt ska biblioteks- och informationsfältets professioner och institutioner förmedla andra ämnen och vara stödfunktioner till andra sektorer där andra professioner och institutioner representerar kärnkompetensen. En bibliotekarie ska exempelvis kunna använda sin egen ämneskompetens (B&I) för att stödja en forskargrupp inom ett annat ämnesområde. Folkbibliotek arbetar bland annat i samspel med skolor, förskolor, äldreomsorg m.m. i sina respektive kommuner. Då är det naturligtvis skolorna som är de primära producenterna av utbildning, äldreomsorgen som primärt erbjuder tjänster till äldre, och så vidare. I viss mån gäller detta också arkiv och museer, men inte i samma grad. Museer och arkiv som ska dokumentera historien inom ett område har traditionellt anställt personer som i första hand har haft historia som kärnkompetens, med museologi eller arkivvetenskap som kompletterande kompetenser. Inom biblioteken har förhållandet oftast varit det omvända; personalen har sin kärnkompetens inom B&I med kompletterande kunskaper inom de fackområden de är satta att stödja. Spänningarna och konflikterna som beskrivits ovan kan leda till olika konsekvenser: 1. Praktikerna på professionsfältet kan vinna, med resultatet att utbildningen domineras av yrkesmässiga färdigheter, som till exempel drillning i bestämda klassifikations- och katalogiseringssystem och färdighetsövningar knutna till praktisk informationssökning. 2. Teoretikerna inom den akademiska utbildningen kan vinna. Då studerar man organisation, återvinning, sökning, förmedling och användning av information i sig utan att knyta an till arkiv, bibliotek eller museer som praxisfält. Detta är, som ovan nämnts, en utveckling som har kommit relativt långt inom B&I-fältet. 3. En tredje möjlighet kan vara att forsknings- och utbildningsfälten samexisterar i en fruktbar dynamik och att utvecklingen går i riktning mot det som kännetecknar etablerade och mogna professionsämnen, som exempelvis medicin eller juridik. Denna tredje strategi är spännande men också krävande och i dag befinner sig ABM-ämnena ofta långt ifrån det 20

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

Behov av kompetens och kompetensutveckling

Behov av kompetens och kompetensutveckling LANDSARKIVET I HÄRNÖSAND Handläggare Datum Carina Strömberg 2003-07-25 E-post: carina.stromberg@landsarkivet-harnosand.ra.se Behov och målgrupper Målgrupper för utbildning och fortbildning inom arkivområdet

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carl.Sundstrom@uk-ambetet.se 2013-11-26 411-00157-13 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Läs mer

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Borås

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Borås BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle

Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av kognitionsvetenskap och kognitiv neurovetenskap

Kvalitetsutvärdering av kognitionsvetenskap och kognitiv neurovetenskap Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Karin Agélii 08-563 085 01 karin.agelii@hsv.se

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754. Mötesprotokoll

Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754. Mötesprotokoll 1 Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754 Mötesprotokoll Mötesdatum: 2015-01-30 Plats: Riksarkivets styrelserum Närvarande: Ordförande: Ledamöter: Inbjudna gäster: Förhinder: Björn Jordell,

Läs mer

Rapport 2007:19 R. Utvärdering av ämnena film-, konst-, musik- och teatervetenskap vid svenska universitet och högskolor

Rapport 2007:19 R. Utvärdering av ämnena film-, konst-, musik- och teatervetenskap vid svenska universitet och högskolor Rapport 2007:19 R Utvärdering av ämnena film-, konst-, musik- och teatervetenskap vid svenska universitet och högskolor Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2014/227

Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2014/227 Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2014/227 Utbildningsplan för Bebyggelseantikvariskt kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor of Science in Conservation, with major in Integrated Conservation

Läs mer

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i produktutveckling och innovationsledning vid Högskolan i Halmstad

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i produktutveckling och innovationsledning vid Högskolan i Halmstad BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i produktutveckling och innovationsledning

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Per Westman 08-563 085 39 per.westman@uk-ambetet.se BESLUT Mälardalens högskola Rektor Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Rapport 2006:49 R. Utvärdering av grundoch forskarutbildning i kognitionsvetenskap

Rapport 2006:49 R. Utvärdering av grundoch forskarutbildning i kognitionsvetenskap Rapport 2006:49 R Utvärdering av grundoch forskarutbildning i kognitionsvetenskap Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation

Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation med särskild hänsyn till Resource Description and Access (RDA) 19 maj 2014 1.Inledning Arbetsgruppen för resursbeskrivning och åtkomst (RÅ) har

Läs mer

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan BESLUT 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mattias Wande 08-563 087 34 Mattias.Wande@uk-ambetet.se Uppsala universitet Rektor Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i elektronik vid Umeå universitet

Uppföljning av masterexamen i elektronik vid Umeå universitet BESLUT 1(2) 2015-03-17 411-00056-14 Utvärderingsavdelningen Loulou.von.ravensberg@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i elektronik vid Umeå universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ)

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Utbildningsstrategiska rådet 2012-05-08 Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-976-11 Denna handläggningsordning

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av journalistik och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av journalistik och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson Beslut 2012-04-24 Reg.nr

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Tre-års uppföljningar berörda lärosäten.doc

Tre-års uppföljningar berörda lärosäten.doc Dennis Jakobsson Från: Kurt-Allan Andersson Skickat: den 25 mars 2010 09:04 Till: Umeå Universitet Ämne: VB: Treårsuppföljningar av civilingenjörsprogrammet Bifogade filer: Tre-års uppföljningar berörda

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek 2013 06 19 Till utbildningsminister Jan Björklund Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek Regeringen förväntas i höst presentera en proposition om litteratur

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell teknik vid Uppsala universitet

Uppföljning av masterexamen i industriell teknik vid Uppsala universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell teknik vid Uppsala universitet Beslut

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av arkiv-, biblioteks- och museivetenskap och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av arkiv-, biblioteks- och museivetenskap och närliggande huvudområden BESLUT 1(10) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 Anna-Karin.Malla@uk-ambetet.se Rektorer vid berörda lärosäten Kvalitetsutvärdering av arkiv-, biblioteks- och museivetenskap

Läs mer

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Fastställd av: Fakultetsnämnden för ekonomi, naturvetenskap Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap,

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R)

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Stockholm 2012-06-14 Utbildningsdepartementet Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Sveriges Psykologförbund har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Rapport 2008:45 R. Granskning av utbildningarna inom kulturvård och ABMområdet. Nationell bild

Rapport 2008:45 R. Granskning av utbildningarna inom kulturvård och ABMområdet. Nationell bild Rapport 2008:45 R Granskning av utbildningarna inom kulturvård och ABMområdet Nationell bild Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Akademikerförbundet SSR:s skrivelse om tillgång till lärosätenas lokaler för de högskolestuderandes fackliga organisationer

Akademikerförbundet SSR:s skrivelse om tillgång till lärosätenas lokaler för de högskolestuderandes fackliga organisationer Akademikerförbundet SSR Box 128 00 112 96 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Jörgen Yng 08-56308758

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Universitetens diarieföring

Universitetens diarieföring Juridiska avdelningen Caroline Cruz BESLUT Universitetens diarieföring Sammanfattning Justitiekanslern (JK) har i beslut den 17 mars 1999 bett Högskoleverket att ta initiativ till att skapa större enhetlighet

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Tillsynsbesöket hos Blekinge tekniska högskola 2006 uppföljning

Tillsynsbesöket hos Blekinge tekniska högskola 2006 uppföljning Blekinge tekniska högskola Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Reg.nr 641-5485-11 SAKKUNNIGAS YTTRANDE 2012-05-22 Granskning av ansökan

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer